Podcast appearances and mentions of sara lundin

I den skånska skogen finns en kungarike. Ett kungarike av kristna cowboys. Alla bär hatt, boots och breda bälten. Det är glatt, engagerat, livsbejakande. Men pastorn känner hur fallna änglar, död och mörker sänker sig över kungariket.Serien är exklusiv för Third Ear's betalande prenumeranter. För att lyssna - bli prenumerant på thirdearstudio.com. Då får du full tillgång till den här podden och alla andra program vi gör på Third Ear Studio, såsom Spår och Uppgång och Fall. Du kan också bli Third Ear Studio-prenumerant direkt via Apple Podcaster: https://podcasts.apple.com/se/channel/third-ear-se/id6442569298?l=enEn serie i tre delar av Sara LundinProducent David MehrMix Gustav Sonden Become a member at https://plus.acast.com/s/skuggland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En vacker eftermiddag i juni 1944 sprängs himlen ovanför dom småländska skogarna, nära Bäckebo. Tryckvågen pressar ner bönder och hästar på knä, fönsterrutor blåser in och brädor och barn lyfter från marken. Från himlen rasar först stora spritdoftande ting ner och sen faller ett långsam silverkonfetti över markerna. På en av delarna finns en stämpel. En örn som brer ut vingarna och i klorna kniper den ett hakkors. Ett program av Sara Lundin. Vill du lyssna på hela serien och alla våra andra dokumentärer, sök efter DOKland i Apple Podcaster eller Acast. Vad tycker du vi ska göra dokumentärer om i framtiden? Tipsa oss på redaktionen(a)thirdearstudio.com. Become a member at https://plus.acast.com/s/dokland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från 2014. Linda Chen försvinner spårlöst åtta dagar innan hon ska stå brud i Stora Kopparbergs kyrka i Falun. Hon skulle bara gå ut och träffa en vän, uppger hennes sambo, som själv snart blir huvudmisstänkt. Sambon söker själv med hjälp av släkten och en sierska. Han vädjar om hjälp i tidningar och tv, men ingen har sett henne. Sju veckor senare försvinner även sambon spårlöst.P3 dokumentär berättar historien om Linda Chen och vad som krävs för att kunna döma någon för mord.En dokumentär av: Sara Lundin.Exekutiv producent: Amanda Rydman.År: 2014.

Från 2009, nu i högre ljudkvalitet. Det är en stjärnklar natt och ombord på Scandinavian Star finns 482 personer. 159 kommer aldrig hem igen. Men vem eller vad låg egentligen bakom brandens snabba förlopp? 7 april 1990. De hade tänkt att fira påsk i en stuga vid havet och bokade biljetter på den nya färjan Scandinavian Star som seglade mellan Oslo och Fredrikshamn. Vad de då inte visste var att färjan hade ca 150 överbokningar, att besättningen var utarbetade och underbetalda. De hade dessutom inte gjort några gemensamma brand- eller livbåtsövningar. Klockan två på natten vaknar Jan av att Christine skakar honom och säger att det brinner. Hon springer ut i den rökfyllda hyttkorridoren i sitt nattlinne. Det är sista gången han ser sin fru. En dokumentär av: Sara Lundin. Publicerad: 2009.

Sara Lundin, landets vassaste dokumentärmakare, gästar DJ 50 Spänn. Över en bunt nyskördad tiokronorsvinyl pratar vi läppstift, läder och lyxrock. Vi gräver i bakgrundsmusikens magi och undrar: varför handlar så många låtar om att köpa grejer?

Den 2 april 1976 äter Bosse Jansson hamburgare med sina brevbärarkollegor. Han är uppspelt, folk satsar pengar på hans geografikunskaper. Dagen efter går Bosse upp i rök och har aldrig återfunnits. Innan Bosse Jansson försvinner arbetar han som brevbärare och på helgerna brukar han sälja olika kommunistiska trycksaker och broschyrer ur en specialsydd rock eller sitta i en vitkaklad föreningslokal i Kristineberg och översätta Albanska artiklar. Bosse är tystlåten, älskar kartor och har en omtalad samling folkmusikskivor. Brevbäraren som försvann är gjord av Sara Lundin och är minnesfragment av ett människoöde, det är en storm av spekulationer och frågor som stundtals får omvärlden att ändra form. Programmet gjordes 2013.

David, Hanna och Marcus får besök av journalisten Sara Lundin som gjort en dokumentär om en av världshistoriens största konststölder. Kuppen gjordes mot Moderna museet 1993 där åtta mästerverk stals och bara sju har kommit tillbaka.

Ingen kunde strukturera feber som författaren Stina Aronson. "Feberboken" är ett modernistiskt manifest från 1931 med ord fortfarande bär: bitterbrev, samhällsmikrober, nervspetsliv. "Jag tror jag måste dö för att ge ut den här boken. För mig blir döden i så fall en litterär sak, en kompositionssak". Redan 1929, tänk för 90 år sen, hade Stina Aronson skickat in "Feberboken" till den litteraturpristävling dit också den finlandssvenske modernisten Henry Parland hade sänt sitt tunna trasiga romanfragment "Sönder". Värt att notera är att ingen av dem vann och att båda texterna fortfarande känns hypermoderna. "Feberboken" kretsar kring före under och efter mötet i Paris mellan författaren Mimmi, 32, som längtar ut ur sitt borgerliga äktenskap och den glupske poeten Hugo, 23, som vill skriva dynamiska symfonier och välta världen med vital erotik.  "Feberboken" är 130 sidor vånda fixering och ett begär som måste låta sig skrivas, Hugo är liksom predestinerad till att bli i bok. Det går att lägga en söndersprängd dramaturgisk kurva över denna feber, upptakt och intrig, "fabulera orkar jag inte jag upplever allt för massivt för att riva upp och väva om det." När "Feberboken" kom ut under pseudonymen Mimmi Palm 1931 ansågs den vara pinsamt självbiografisk, för alla visste ju att den handlade om Stina själv och hennes relation till poeten Artur Lundkvist. "Kvinnlig bikt, hysteriska monologer" var några omdömen. Ingen såg den som ett modernistiskt manifest, skriver Ebba Witt Brattström i förordet till den nya upplagan. Det var inte lätt att vara reflexiv kvinna i trettiotalets primitivistiska strömningar.  Mimmi skriver sig genom kapitlet Hugo, alltmer lakonisk, och inser att hon måste täcka hans försvinnande med medel ur egna fonder. "Detta är slutet mellan två ordtränade individer med förhandskunskap." Som uppläsare bl.a. Sara Lundin och vi hör också Stina Aronson ur radioarkivet. Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Ingen kunde strukturera feber som författaren Stina Aronson. Feberboken är ett modernistiskt manifest från 1931 med ord fortfarande bär: bitterbrev, samhällsmikrober, nervspetsliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Jag tror jag måste dö för att ge ut den här boken. För mig blir döden i så fall en litterär sak, en kompositionssak". Redan 1929 hade Stina Aronson skickat in "Feberboken" till den litteraturpristävling dit också den finlandssvenske modernisten Henry Parland hade sänt sitt tunna trasiga romanfragment "Sönder". Värt att notera är att ingen av dem vann och att båda texterna fortfarande känns hypermoderna. "Feberboken" kretsar kring före under och efter mötet i Paris mellan författaren Mimmi, 32, som längtar ut ur sitt borgerliga äktenskap och den glupske poeten Hugo, 23, som vill skriva dynamiska symfonier och välta världen med vital erotik. "Feberboken" är 130 sidor vånda, fixering och ett begär som måste låta sig skrivas, Hugo är liksom predestinerad till att bli i bok. Det går att lägga en söndersprängd dramaturgisk kurva över denna feber, upptakt och intrig, "fabulera orkar jag inte – jag upplever allt för massivt för att riva upp och väva om det." När "Feberboken" kom ut under pseudonymen Mimmi Palm 1931 ansågs den vara pinsamt självbiografisk, för alla visste ju att den handlade om Stina själv och hennes relation till poeten Artur Lundkvist. "Kvinnlig bikt, hysteriska monologer" var några omdömen. Ingen såg den som ett modernistiskt manifest, skriver Ebba Witt Brattström i förordet till den nya upplagan. Det var inte lätt att vara reflexiv kvinna i trettiotalets primitivistiska strömningar. Mimmi skriver sig genom kapitlet Hugo, alltmer lakonisk, och inser att hon måste täcka hans försvinnande med medel ur egna fonder. "Detta är slutet mellan två ordtränade individer med förhandskunskap." Som uppläsare bl.a. Sara Lundin och vi hör också Stina Aronson ur radioarkivet. Katarina Wikarskatarina.wikars@sverigesradio.se

Den här veckan gästas vi av bröllopskoordinatorn, eller "bröllopsgeneralen", som hon själv titulerar sig, Sara Lundin från Vidbynäs Gård. Sara ger oss bland annat sina bästa tips för hur hon tycker att ett underbart vinterbröllop kan se ut! Det här poddavsnittet är ett samarbete med Vidbynäs gård. Blir du nyfiken och vill besöka Vidbynäs Gård börjar du på www.vidbynasgard.se, vi lovar att du INTE kommer bli besviken!  

Allt börjar på en Gotländsk lammgård i juli, nära midnatt. Elisabeth hittar ett kassettband inspelat på en bänk på Hornsgatan påsken 1974. På bandet står det skrivet Eduardo med röd tusch. Eduardo är Elisabeths första stora kärlek. Den typen av kärlek som gör en lite radiostyrd och får en att ta ut alla sina besparingar för att i hemlighet flyga till andra sidan jorden. Eduardo är utbildad fallskärmsjägare från Peru, bosatt i New York. Han är stilig som en filmstjärna och har ett rakvatten som man minns 40 år senare. Elisabeth fnittrar åt fyndet. Hennes dotter Stina blir nyfiken och vill genast börja googla sin mors svunna kärlek. Vad heter han i efternamn? Lever han? Var finns han? Vad gör han? Men Elisabeth tycker det känns jobbigt. Hon vill inte rota i gamla känslor och går och lägger sig. Morgonen efter är solig och varm. Elisabeth går som vanligt ut på ängen för att sköta om sina lamm. Då börjar plötsligt telefonen i fickan att vibrera. Ett samtal från en annan tidszon.    Sara Lundin (1979) är radioproducent och dokumentärmakare. Hon har arbetat med en rad olika produktioner för Sveriges Radio sedan 2003. Främst för kulturredaktionen på P1 samt gjort ett tiotal P3 Dokumentärer. (Alexandramannen, Jönköpingskravallerna, Punkmordet, Fallet Linda Chen) och står bakom serier som Tak över huvudet och P3 Kultur. För P1 dokumentär har hon tidigare gjort Fjärde bilden, Krigsgenerationen och Brevbäraren som försvann. Hon har varit nominerad till Tempo Radio Award och Ikarospriset samt fått Författarförbundets radiopris.

När många barn och ungdomar lever sina liv via Youtube-humorister och spelfenomen som PewDiePie, finns det all anledning att undervisa i bildanalys. Den möjligheten finns men är relativt okänd. Att svenska skolbarn får tillgång till filmpedagogisk undervisning bygger helt och hållet på att lärarna råkar känna till att verksamheten existerar. Ett sårbart men existerande faktum. Kinos reporter Sara Lundin har besökt klass 6 och 8 i en Väsbyskolan utanför Stockholm, där filmpedagogen Christina Höglund lät eleverna se klipp ur Pojktanten och Äta Sova Dö och kortfilmen Vikten av hår. Som förberedelse hade de också sett queerdramat Tomboy. Under en dag fick eleverna sedan diskutera frågor om identitet, genus och självbild utifrån dessa filmexempel.Och så fördjupar sig Fredrik Wadström i indisk film bortom Bollywood. Härom året gjorde filmen The Lunchbox internationell succé med en lågmäld historia om en matlåda på avvägar i Bombay. En platonsk kärlekshistoria uttryckt i väldoftande lunchmat i regi av Ritesh Batra. Kino har träffat regissörerna Chaitanya Tamhane med filmen The Court och Kanu Behl som gjort Titli, två uppmärksammade filmer på internationella festivaler. Dessa två regissörer känner större samhörighet med den europiska filmtraditionen och asiatisk konstfilm än med den indiskt grälla Bollywoodmelodramen.Djur på film är en hel vetenskap, att regissera 250 hundar var en utmaning för den ungerske regissören Kornel Mundruczo som är bioaktuell med filmen Revolten. En historia som blandar action med splatter och samhällskritik. För Saman Bakhtiari berättar han varför denna vilda genre-blandning var hans metod för att beskriva det samtida Ungern. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj  

Fredag den andra april 1976 är Bosse Jansson på en hamburgerbar med några av sina brevbärarkollegor. Han är uppspelt, folk satsar pengar på hans geografikunskaper. Kan han alla sovjetrepubliker? Dagen efter försvinner Bosse. Han går upp i rök och har aldrig återfunnits. Vad var det som hände? Innan Bosse Jansson försvinner arbetar han som brevbärare och på helgerna brukar han sälja olika kommunistiska trycksaker och broschyrer ur en specialsydd rock eller sitta i en vitkaklad föreningslokal i Kristineberg och översätta Albanska artiklar. Bosse är tystlåten, älskar kartor och har en omtalad samling folkmusikskivor. Brevbäraren som försvann är gjord av Sara Lundin och är minnesfragment av ett människoöde, det är en storm av spekulationer och frågor som stundtals får omvärlden att ändra form.

Väggarna är fem meter tjocka. Taket och de tre dörrarna är madrasserade. Ingen hörde hur kvinnorna skrek djupt därinne i de gamla isoleringscellerna på Landskrona citadell under 1920- och 30-talen. Vilka var kvinnorna som spärrades in där? Varför satt de inlåsta? I dagens kulturdokumentär möter Sara Lundin författaren Eva F. Dahlgren som i sin bok Fallna kvinnor ger röst åt dem som skulle tystas och gömmas undan på tvångsarbetsanstalten. Hör också Birgitta Zakeusson-Heidar vars mormor Josefina Johansson satt fängslad på anstalten sju gånger. Den korallrosa, anrika fästningen i Landskrona var mellan 1918 och 1940 tvångsarbetsanstalt för kvinnliga så kallade lösdrivare. Kvinnor som drev omkring, utan varken bostad eller arbete, som man ansåg levde ett liv ”sårande för all anständighet”. Där skulle kvinnorna tämjas, fostras och lära sig veta hut genom hårt arbete. Man sorterade till exempel ärtor i tolv timmar eller grävde i frusen jord, ofta med bronkit, grav alkoholabstinens och syfilis på händer och hjärna. Det här var kvinnor som ofta fått sina barn fråntagna, kvinnor vars föräldrar drog för gardinerna när de kom gående med sina väskor, som fått flaskor krossade i ansiktet och av nöd tvingats försörja sig på sitt underliv. Det var kvinnor som inte ansågs tillräckligt underbara och som skulle spärras in, observeras, mätas och klassificeras av rasbiologer.

Fredag den andra april 1976 är Bosse Jansson på en hamburgerbar med några av sina brevbärarkollegor. Han är uppspelt, folk satsar pengar på hans geografikunskaper. Kan han alla sovjetrepubliker? Dagen efter försvinner Bosse. Han går upp i rök och har aldrig återfunnits. Vad var det som hände? Innan Bosse Jansson försvinner arbetar han som brevbärare och på helgerna brukar han sälja olika kommunistiska trycksaker och broschyrer ur en specialsydd rock eller sitta i en vitkaklad föreningslokal i Kristineberg och översätta Albanska artiklar. Bosse är tystlåten, älskar kartor och har en omtalad samling folkmusikskivor.   Brevbäraren som försvann är gjord av Sara Lundin och är minnesfragment av ett människoöde, det är en storm av spekulationer och frågor som stundtals får omvärlden att ändra form. Sara Lundin har gjort flera dokumentärer för P1, bland annatoch så har hon gjort flera P3 dokumentärer – dom hittar du Brevbäraren som försvann ingår i P1 Dokumentärs sommarserie "Dokumentära mysterier". Serien inleddes förra veckan med "Kvinna hittad död vid badplats".  

Turid Lundqvist sades kunna bli världsstjärna, men plötsligt försvann hon. Sara Lundin har träffat Turid Lundqvist och följt henne i spåren från tiden som kompositör, textförfattare, musiker och senare postkassör. Turid Lundqvist vann Sveriges Radios Vistävling som 17-åring, köpte sig en blå batikkläning och höll kort därefter på att dö i hjärnhinneinflammation. När sommaren kommer åker hon på konvalescens i Norge, målar möbler och lägger golv i en stuga vid havet. Men mest av allt skriver hon. Det blir tre eller fyra låtar per dag, hela sommaren. Turid blir musikrörelsens – eller proggrörelsens – allra starkaste kvinnliga profil. En av de allra första att titulera sig singer/songwriter i Sverige . De har sagts att hon kunnat bli världsstjärna och hennes trollbindande röst jämfördes med storheter som Jonie Mitchell och Melaine.  Men plötsligt, i mitten av 80-talet,  försvann hon. Vart tog hon vägen? Och varför lämnade hon musiken?

Telefonen ringer hemma hos Örn. Han vill inte svara. Magen krampar. Signal efter signal. Han vet att det är ett dödsbud. Örn slutar räkna när trettio av hans vänner dött. Själv ska han dö 1993. Det har hans läkare sagt. Men läkaren dör före honom. I Aids. Några år tidigare: Roar sitter på en stol i mottagningsrum tretton på Roslagstulls sjukhus. Han har bomberjacka och insjunkna kinder. Hostar och är trött. Infektionsläkare P-O misstänker att det kan vara den mystiska sjukdomen som han har läst om i utländska läkartidningar. Den som kommer att kallas Aids. Under mitten på åttiotalet börjar allt fler unga män komma till Roslagstulls sjukhus med snarlika symptom som Roar. Dom vet att dom ska dö långsamt. På sängkanten sitter sjukhusprästen Ulla-Britt. Hon håller deras händer och antecknar hur de vill ordna sina begravningar. Blå kista, svart kista, kista invirad i fisknät. Samtidigt blir hennes egen son allt sjukare. I Aids. Ett program om hur Aids drabbade Sverige av Sara Lundin

I terrorns tid - rättegången som skakade apartheid, heter en bok skriven av den sydafrikanske advokaten Peter Harris. Boken återberättar turerna kring ett av Sydafrikas mest kända rättsfall. I Pretorias mest hårdbevakade fängelse sitter fyra ANC-aktivister som är anklagade för högförräderi och mord och löper stor risk att dömas till döden. Anneli Dufva träffade honom när han besökte Stockholm. Den libanesiska dokumentärfilmen 12 Angry Lebanse följer ett teaterprojekt i Libanons mest ökända och överbelastade fängelse Roumieh. Sara Lundin har mött producenten för filmen, Jocelyn Abi Gebrayel. Varför dras teaterregissörer till fängelset? Vad händer med en text när den spelas upp för interner eller när det är fångarna själva står på scenen - är det terapi eller konst? Marcus Morey-Halldin har mött några med erfrenheter innanför murarna. Och Maria Edström har läst om Arthur Koestlers roman "Natt klockan tolv på dagen". Programledare: Cecilia Blomberg. I terrorns tid - rättegången som skakade apartheid, så heter en bok skriven av den sydafrikanske advokaten Peter Harris, som nu kommer på svenska. I Pretorias mest hårdbevakade fängelse sitter fyra ANC-aktivister. De är anklagade för högförräderi och mord och löper stor risk att dömas till döden. Peter Harris blir tillfrågad att bli deras försvarsadvokat. Boken återberättar turerna kring ett av Sydafrikas mest kända rättsfall - en historia som tar sin början i mitten av 80-talet och som slutar efter att den stora politiska förändringen i landet påbörjats. Anneli Dufva träffade Peter Harris när han besökte Stockholm. Upprinnelsen till den libanesiska dokumentärfilmen 12 Angry Lebanse började med ett telefonsamtal. Regissören och skådespelaren Zeina Daccahce ringer sin vän producenten Jocelyn Abi Gebrayel. Zeina Daccahce har precis kommit hem från Italien där hon arbetat med dramaterapi som rehabilitering för interner och vill prova det i Libanon. Nu vill hon sätta upp Reginal Roses berömda teaterpjäs Tolv edsvurna män(12 Angry Men) från 1954 i Libanons mest ökända och överbelastade fängelse Roumieh. Att pjäsen berör ämnen som förlåtelse, stigmatisering och hopp var ingen tillfällighet. Sara Lundin har mött producenten för filmen, Jocelyn Abi Gebrayel. Varför dras teaterregissörer till fängelset? Vad händer med en text när den spelas upp för interner eller när det är fångarna själva står på scenen – är det terapi eller konst? Marcus Morey-Halldin har pratat med Jan Jönson som arbetat med fångar på Kumlafängelset och San Quentin-fängelset i Kalifornien. Nu arbetar han på att få den nyligen frigivne Twin, en av skådespelarna som han arbetade med innanför murarna på 80-talet, till Sverige för en ny föreställning. Vi möter också Lo Kauppi som klev in i fängelse som skådespelare men klev ut som dramatiker och regissör till en pjäs byggd på fångarnas historier. Hör också journalisten Elisabeth Åsbrink som skrev boken "Smärtpunkten" om Noréns 7:3. Och Maria Edström har läst om Arthur Koestlers roman Natt klockan tolv på dagen, en klassiker om att vara politisk fånge i Stalins fängelse på 30-talet. En fiktiv historia men som inte bara är relevant för sovjettiden. En fiktiv historia som inte bara är relevant för sovjettiden. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Poddtext: P3 Kultur 20101017 Nördorama med Johanna Koljonen. Förlängd poddsändning med extramaterial. P3 Kultur firar att den svenska surfsäsongen har börjat. Reportage om kallvattensurfning vid Torö på Södertörns sydspets. Kritikersamtal med populärkulturexperterna Teresa Axner och Niklas Eriksson om den gamla surf- och kriminalklassikern Point Break. Surflandslagets kapten Eugenia Perez berättar om sandblandarritualer vid stora mästerskap. Boxcirkeln har sett avsnitt två till fem av sport- och dramaserien Friday Night Lights och diskuterar avsnitten. När mörkret slukar höstkrispiga morgnar, regnet gör skolvägen halkig och deprimerande och näsor blir röda och rinniga, då rullar den svenska surfsäsongen igång på platser som de dramatiska bryten utanför Torö i Nynäshamnstrakten. Dit skickade vi Sara Lundin för att snacka gamla minnen och samtida surfkultur med två kvalificerande dudes – lyssna på namnen – Binge Eliasson och Teun van Dooren! Vår reporter Caroline Lagergren ringde svenska surflandslagets kapten Eugenia Perez som berättar om sandblandning och andra mystiska sportritualer apropå surf-VM som inleds i Lima i Peru nästa vecka. Vad har svenska surfare för chans mot världens stora surfnationer? Vi kallar in populärkulturskribenten Teresa Axner och filmkritikern Niklas Eriksson till ett återbesök i filmklassikern Point Break (Dödens utmanare) från 1991. Point Break innebar ett viktigt genombrott för stjärnan Keanu Reeves och regissören Kathryn Bigelow, som ju i vintras vann oscarsstatyetter både för bästa regi och bästa film för Hurt Locker. Att se om Point Break är också en lämplig hyllning till den i fjol hädangångne Patrick Swayze, vars mest filosofiska roll med säkerhet var just surf-flummot/bankrånaren Bodhisattva. Dessutom sammanträder , som i höst ser första säsongen av Friday Night Lights. Denna vecka har Moa Svan, Tommie Jönsson och Johanna Koljonen sett avsnitt 2-5 och möts för att diskutera äktenskap, bön och bakverk!

P3 Kultur 20100926 14.03 Programledare: Johanna Koljonen Producent: Tommie Jönsson Nördorama med Johanna Koljonen.Från bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Reportage om kultursveriges firmafestkultur - varför påstår bokmässans branschbesökare att de hatar att mingla? Vilka protesterar mot kletigt och ojämlikt hånglande mellan arbetsköpare och arbetstagare i förlagsbranschen? Hur ser mardrömmarnas bibliotek ut? P3 Kultur tittar på några dystopiska scenarion från en nära framtid. Säsongsstart för b-kändis-biografibokklubben med en närläsning av brottaren och entreprenören Frank Anderssons självbiografi. Varje bransch har sin egen partyhierarki. Detta gäller även kulturbranschen, som i sändande stund avslutar årliga backanal på Bok-och-biblioteksmässan i Göteborg. P3 Kultur skickade ut reportern Elin Grelsson för att skissa upp hur maktstrukturerna ser ut på kultursveriges stora fest. Hon talar med serietecknaren Henrik Bromander som vill skapa en frizon från chefer i kulturfestandet, och med Marita Flisbäck, lektor i sociologi, som förklarar varför hela kultursverige minglar tvängsmässigt fast de egentligen inte vill. Samtidigt, på mässgolvet, försöker P3 Kulturs Johanna Koljonen ta sig in på ett överfullt seminarium med bland andra Rasmus Fleischer och Unni Drougge där ämnet är sociala medier och hur de påverkar biblioteken. Det går så där – det finns fysiska gränser för hur mikrobloggande bibliotekarier med vassa armbågar som ryms under ett tak. Johanna lyckas dock få lite mikrofontid med Rasmus efteråt. Deras samtal om Internets kaotiska infostukturer versus bibliotekens trädliknande kataloger samt vikten av dålig uppkoppling i läsesalarna hör du i P3 Kultur. Johanna passar även på att ta ett snack med litteraturforskaren Anna Höglund (som du hörde i  i våras) om varför vampyrer i film och litteratur så ofta vurmar för bibliotek. Och på tal om det - hur vill vi att folkbibliotekens framtid ska se ut? Frågan debatterades nyligen hejvilt, efter att Malmö Stadsbibliotek gjort en ”akut radikal gallring” av 30 ton böcker för att göra plats för annat, som scener och restauranger. 18 Malmöförfattare skrev ett manifest i protest, bland annat Pär Thörn uttryckte sin oro i för ”espressohouseifieringen” av biblioteken. P3 kulturs Sara Lundin tar avstamp i denna debatt och undersöker hur de allra värsta mardrömmarnas bibliotek ser ut. Med hjälp av litteraturkritikern Annina Rabe och Marianne Steinsaphir (tidigare chefredaktör för Biblioteksbladet, numer chefredaktör för Ordfront magasin), målar hon upp några riktigt rysliga biblioteksdystopier. Som final i denna bokorgie kickar läsningsmasochisten Roger Wilson igång en ny säsong av B-kändisbiografibokklubben. Den här gången har han visserligen läst en a-kändisbiografi, brottarlegenden Frank Anderssons nyutkomna Sanningen om lögnerna, men eftersom denna bok innehåller drösvis med intressant trivia om Franks entreprenörskap inom wrestling, , skateboards, glutenfri mat samt oändligt många kvinnohistorier får den dispens. Väl mött i etern och internetkabeln på söndag! 

P3 Kultur 20100727. Nördorama med Johanna Koljonen. P3 Kultur firar Pride den här veckan genom att fokusera på makt, identitet och spektakel. Dramatikern America Vera Zavala kommer till studion för att prata om community-teater och sin nya föreställning Vita Pumps, som just nu spelas i bruksorten Norrsundet. Glesbygdsdramat har inslag av modern dans, vilket uppenbarligen blir extra mäktigt när skådisarna på scenen är arbetslösa bruksarbetare. Dessutom har vi bestämt oss för att ge Pridefestivalens invigningstalare Magdalena Ribbing en match när det gäller att förstå sig på vett och etikett i HBTQ-världen. Moa Svan från P3:s humorprogram "Kyss min plysch" kommer till studion för att tillsammans med P3 Kulturs etikettnördar Teresa och Johanna diskutera hyfs och fason i homovärlden. Om paret på ett bögbröllop bär mörk kostym, till exempel, är det då okej för de kvinnliga gästerna att klä sig i vitt? Vår reporter Sara Lundin möter text-ljudkomponisten Johannes Bergmark, kollagekonstnären Tippi Tillvind och ljudskulptören Luc Kerléo i - det elektroakustiska totalfordonet för mellanmänskliga möten och maskinell musik. Vi bjuder också på en egen liten P3 Live-variant – en försmak på hur Mubilen kommer att låta under sin Sverigeturné senare i sommar.  Sommartwittrar gör Sveriges främste trollpunkartist Kolbeinn Karlsson som av Publisher's Weekly har kallats för serietecknarnas motsvarighet till Devendra Banhart.

P3 Kultur 20100713. Nördorama med Johanna Koljonen. P3 Kultur inleder en veckolång djupdykning in i synthkulturen med en kapplöpning genom maskinmusikens historia från 1974 till 2010. Med ett tiotal låtsnuttar var lägger producent Tommie Jönsson och reporter Teresa Axner en ljudmosaik som täcker in såväl Iggy Pops sparrisshopping med Ralf och Florian från Kraftwerk, trekkietronica, det bästa från Belgien sedan våfflor samt indielobbyns totalkapning om re-branding av ren och pur synthpop. Med mera, med mera. Dessutom utbryter som i alla genuint synthiga sammanhang ett litet gräl över Tommies synthrevisionistiska genredefinitioner. Man får nämligen inte bara hitta på hej vilt att musik som spelas på synthar också ÄR synth. Marina Schiptjenko från Page (och tidigare BWO och Vacuum) berättar om bandets Limhamnsrötter och presenterar sin serie svenska synthmilstolpar. Kunskapslyftet förklarar varför Blade Runner-filmen var och är en viktig urtext i synthkulturen och så närläser vi Technotronic-byxan för att finna argument för att spela Pump up the Jam i programmet. Vår textilslöjdstraumatiserade reporter Sara Lundin går på synthjunta där konstnärerna Ida Lundén och Ann Rosén hjälper henne sy en riktig synth på en bit vit presenning och sedan spela på den. Och så blir det även ett kunskapslyft: Billy Rimgard, journalist och all-thing-electronic-expert, kommer till studion för att förklara varför Ridley Scotts tech noir-klassiker Blade Runner alltjämt är en så viktig referenspunkt inom synthen. Vill du sedan ha ännu mer av varan så rekommenderar vi varmt en lyssning på Billys och Tobias Norströms podcast . Deras sommarspecialare är nämligen ett långfilmslångt och mycket uttömmande Blade Runner-samtal. Sommartwittrar gör Augustprisbelönta Johanna Thydell!

Fantasymidsommarveckan i P3 Kultur går vidare. Vi möter Stellan Skarsgård, tretusen skrikande Twilightfans och så tar sig Hjärntrusten an uppdraget att styra upp midsommartraditionerna som alldeles för länge tillåtits florera utan plan eller mening. Dessutom fortsätter humorexperimentet muminroasten när Annika Lantz och Johan Sköldtar rasistiskt häckel riktat mot finlandsvenskan till nya nivåer. I veckan gjorde Twilightstjärnorna Kristen Stewart och Taylor Lautner statsbesök i Stockholm. P3 Kulturs Teresa Axner packade ner bandare och mikrofon för att besöka ett fan-event i en ishall där filmstjärnorna agerar biroller och trumhinnor lever farligast i närheten av tv-kameror. Teresa och Johanna Koljonen passar även på att mitt i vampyryran bjuda på ett slags crash course i vampyrrelaterad partykonversation – 200 år av blodsugarfiktion komprimerat till cirka 8 minuter! P3 Kulturs (och Kinos) Roger Wilson tar en pratstund med Stellan Skarsgård om den kommande superhjältefilmen om Thor – ett filmprojekt med så hög sekretessnivå att Stellan fick lösa ut manuset med lösenord. Muminhalstrandet av Johanna Koljonen fortsätter med de specialinbjudna humoristerna Johan Sköld och Annika Lantz, som går loss med sina hårdaste muminskämt med finlandsvenskar i allmänhet och Johanna i synnerhet på den mottagande änden. Och så samlas Hjärntrusten – P3 Kulturs egen think-tank bestående av Teresa Axner, Sara Lundin och Tommie Jönsson – än en gång för att modernisera gamla mossiga grejer med hjälp av kulturellt nytänkande. Den här gången är uppdraget att anpassa de gamla smyghedniska midsommarritualerna till nutid.

Republikaner, finns dom? Javisst. Men de är lite som bajenfans. De förlorar alltid. Då och då firar de någon liten futtig triumf. Men de vet att de aldrig kommer att bli vinnare på riktigt. Det svenska kungahuset står nämligen på en extremt stabil och folklig grund. En liten minoritet fajtas för en folkvald president, men den stora massan tycker det är mysigt med kungar och drottningar. Trots att kungligheter egentligen är något vi ärvt från tidigare, mer fantasyliknande tidevarv. Här började P3 Kultur-redaktionen tänka: Kan man inte, som de flesta uppenbarligen vill, behålla kungahuset – men tokrenovera det så att det passar in i det hypermoderna, jämställda och kompromissvilliga nutids-Sverige? Självklart kan man det! Men vem ska regera, hur ska det fungera och vad ska de ha på sig? I torsdagens P3 Kultur presenterar en hjärntrust bestående av redaktionsmedlemmarna Teresa Axner, Sara Lundin och Tommie Jönsson sina absolut vassaste idéer för att modernisera monarkin - med hjälp av bland annat mobila hem, popmusik och gotiskt mode. P3 Kulturs serieskola plockar in forskaren Alastair Hird från Oxfords universitet för att gå till botten med vem Grant Morrison är och varför han är så viktig i de grafiska romanernas värld. För det är ju så att man kan knappt börja prata med serienörd utan att denne namedroppar Morrison, den skallige manusförfattaren som hävdar att han är kaosmagiker och dessutom fått sina läsare att utföra rituell grupponani. Vi följer också upp tisdagens prinsessmerchandisebonanza och bjuder in bloggaren och debattören Fredrik Westerlund. Han berättar de vitt skilda reaktionerna han fått när han börjat ge bort drinkunderlägg med prinssessmotiv som ett slags verklighetsperformance. Dessutom är det premiär för dvd-boxcirkeln – P3 Kulturs svar på bokcirkeln i P1, som istället för att läsa Joyce Carol Oates bryter förpackningen till första säsongen av den tokhajpade kriminalserien The Wire. Dagens somamrtwittrare? Författaren Josefine Adolfsson!

Vi rundar av vårsäsongen och laddar om inför sommarens sändningsbonanza med en fyrverkeriliknande greatest hits-show bestående av guldkorn från det senaste halvåret. Bland höjdpunkterna hör du om sexfantasier till söndagsbilagorna, sex i närheten av apa och sex till tonerna av Lars Winnerbäck. Och så blir det lite om runda brön och bollhav på IT-kontor. Här kommer en mer specad innehålldeklaration: Bert Kolker, även känd som Bagel-Bert från Bagarmossen, berättar om hur ett stigbygelsformat judiskt frifräsarbröd färdades över hav och nationsgränser för att så småningom landa på ZTV-redaktionen. Kritikerna och popmusikkonnässörerna Alice Eggers och Sebastian Suarez-Golborne gräver djupt i den monumentala lyrikboxen Dikt 1598-1939. De hittar den svenska 1800-talspoesins svar på Ian Curtis och några andra tydliga lyriktrådar som leder från 1700 –talet fram till Thåström, Pascal, Kent och inte minst Marie Bergmans proggreggaerökare Ingen kommer undan politiken. Inslaget sändes på Rocklyrikens dag i vintras. Uppmärksammade romandebutanten Eli Levén – som i vintras utkom med Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats - och skribenten Jessika Gedin berättar om erotiska läsupplevelser i söndagsbilagor och i mammas hrdcorefeministiska böcker. Ur P3 Kulturs digra arkiv av litteratursamtal om b-kändisbiografier hämtar vi pratet om filmstjärnechimpansen Cheetas självbiografi. P3 Kulturs producent Tommie Jönsson läser Tarzans sidekicks Me, Cheeta som en fundamentalist läser Bibeln – medan Johanna Koljonen mer lutar åt att boken skall ses som en roman. P3 Kulturs reporter Sara Lundin återbesöker kreativa rum från IT-erans gryning och får vittnesmål om vad som hände med skaparlusten när sjaviga manchestersoffor och sovhögar med rosahåriga tonåringar byttes ut mot mer och mer blankpolerade ytor och designerföremål. Och du – på tisdag 15 juni rullar vi igång P3 Kulturs sommarsäsong. Varje tisdag, onsdag, torsdag och fredag under resten av sommaren sänder vi mellan 10:02 och 12:00. Så sluta inte tvätta öronen!

I veckans P3 Kultur tar programledaren Johanna Koljonen och hennes gäster ett brottargrepp på maten. För det är ju inte konstigare än så här: du är vad du äter, även kulturellt sett. Och mat är ju så mycket mer än något man bara skyfflar ner i munnen, utan något som man måste diskuteras, analyseras och problematiseras. Just nu översköljs landet av en störtflod av dyra olivoljor, kokböcker, surdegsbloggar och inte minst matlagningsprogram. Hur kunde det bli så? Johanna diskuterar vår tids besatthet av matlagning tillsammans med Lotta Lundgren, kokboksförfattare och matbloggare som just nu är aktuell som programledare i SVT:s  och Carl Reinholdtzon-Belfrage, krogredaktör på tidningen Nöjesguiden. P3 Kulturs reporter Sara Lundin bjuder på en kulturhistorisk tre små rätter-meny när hon gräver i historien bakom tre ikoniska maträtter. Du får smaka på berättelsen om hur planksteken erövrade landet för att sedan dissas av sin egen skapare. Du möter också bagaren och skådespelaren Bert Kolker, som berättar om hur ett kokt 1600-talsbröd landade i Sverige och plötsligt förvandlades till 90-talets hippaste ätbara accessoar. Jepp, det handlar förstås om bageln. Avsmakningen avslutas sedan med att matjournalisten Ann-Helen Meyer von Bremen berättar om hälsoresan från gårdagens potatisavkok till vår tids nyttiga och glada smoothies – den perfekta allt-i-ett-drycken när man är på språng mellan stadsjeepar och gallerior. Johanna passar även på att utmana sockerpatriarkatet och diskutera sockrets förtryckande sidor med författaren och journalisten Johan Frisk, som snart ger ut boken Sötsug – om drogen som erövrade världen. Johanna får även besök av en livs levande surdeg i studion. Men eftersom den inte själv kan prata om sin storstilade comeback in i matmedvetandet så följer även surdegshussen och hattmakaren Kristoffer Lind med för att tala om jäsningsprocesser, och surdegen som ett slags evighetsmaskin och identitetsmarkör i en och samma bubblande form.  Givetvis kommer även P3 Kulturs seniorreporter och bokklubbsföreståndare Roger Wilson till studion för att diskutera ännu en kändissjälvbiografi. Den här gången har turen kommit till Desperate Housewives-stjärnan Teri Hatchers Rostat bröd och andra tankar om livet, en bok som innehåller många matliknelser – men hur djupa är de egentligen?

P1 fredag 21 augusti kl 18:15 Det kan ses som några oskyldiga tuttar i ett töntigt tävlingsprogram, men konsekvensen av den Italienska Tv-underhållningen blir stor och de nakna brösten är kopplade till makten.I säsongens första Kino möter du regissören Erik Gandini, nu aktuell med den redan omdebatterade filmen Videocracy. Hör om tuttar, makt och stålar och om hur dumburken blev en kulturrevolution. På Youtube görs det just nu succé med Auto-Tunade nyheter. Auto-Tune the news. Hör hur en tv-debatt om samkönade äktenskap kan låta efter en Auto Tune -behandling i ett reportage av Sara Lundin. Alexander Skarsgård suger blod i tv-serien True Blood. Nu ska den börja visas på SVT. Hör Roger Wilson om hur du ska förbereda dig inför HBOs vampyrserie. Hamnstad av Ingmar Bergman är veckans Klassiker. Programledare: Roger Wilson

Bedragerskan & bismaken Kvinnan måste fotas. Hon fotas i en tillknäppt blus ögonblicken innan hon blir frigiven. Hon har suttit i fängelse i Falun för bedrägeri och förfalskningsbrott. Året var 1904 och kvinnan hette Amanda Kristina Pedersen. Hon ser sliten och skarp ut. Som en trött gammal morsa som ägnat hela natten åt att trassla ut fiskpinnar ur håret. Men hon var 25 år. Fotograf, skådespelerska och bedragerska. Men vad är egentligen vad? 105 år senare bläddrar den 25 - åriga konstnären Kristina Bength i en fotobok och fastnar för Amanda Kristinas porträtt. Båda heter Kristina och har bott i Falun. Amanda Kristina i en cell och Kristina i ett hus. Amanda Kristinas gamla fotografier har varit utgångsläget för Kristinas stora svartvita målningar som hänger på Galleri Pictura i Lund mellan 16 maj och 6 juni. Det är spöklika bilder på plaster som Amanda Kristina rört sig på. Som bland bråtet efter en gasexplotion eller bakom papp-träden i en teaterkuliss. Sara Lundin har träffat K