Podcast appearances and mentions of anders diamant

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hur ska Europa agera i rådande spända säkerhetsläge och vem eller vilka kan ta ansvaret att leda? Hör Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.I USA har Donald Trump gett order om nya massuppsägningar på en rad statliga myndigheter och departement och många menar att den drastiska neddragningen påverkar demokratin. Hör reportage av Anders Diamant.Ett år sedan Sverige gick med i Nato. Hur stabil är alliansen idag? Hör Ulla Gudmundson, f.d. analyschef på Utrikesdepartementet som också skrivit en bok om Natos historia.En vecka drygt har gått sedan PKK-ledaren Abdullah Öcalan uppmanade gerillan att lägga ned sina vapen. Förhoppningarna om varaktig fred i Turkiet verkar nu större än tidigare. Hör analys i reportage av Revend Shexo.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Martin Klepke, Arbetet, Susanne Nyström, DN, och Tove Lifvendahl, SvD.I andra timmen:Vår får senaste nytt från Syrien där strider mellan säkerhetsstyrkor och anhängare till den nyligen störtade diktatorn Bashar al-Assad brutit ut i helgen, med rapporter om många civila dödsoffer. Tusentals människor flyr nu över gränsen till Libanon. Hör korrespondent Johan Mathias Sommarström som varit vid gränsen mellan Syrien och Libanon.Många gamla sår rivs upp på Grönland som går till val nästa veckan och frågan om Danmarks koloniala arv har blivit central igen. Hör Henriette Berthelsen, en av över 4000 grönländskor som under 60 och 70-talet fick en spiral uppsatt i sitt underliv när den danska staten ville begränsa barnafödandet på Grönland. Reportage av David Rasmussen.Vi följer upp Ekots granskning av utrikesminister Maria Malmer Stenergards aktieinnehav. Malmer Stenergard deltog i ett regeringsbeslut som senare kom att gynna ett bolag hon själv ägde aktier. Hör reporter Emelie Rosén och Jørgen Indrøy Strømsnes, journalist på norska näringslivstidningen E24 som granskat norska politiker och där reglerna för politikers aktieinnehav är hårdare.Reportage om Sanningskommissionen för det samiska folket som sedan 2022 haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts mot samerna. Kommissionens arbete har väckt förhoppningar om upprättelse och försoning, men den statliga utredningen har också fått kritik och flera ledamöter har lämnat kommissionen. Vad handlar debatten om?I Tyskland kommer nu historiska satsningar på infrastruktur och försvaret. Hör tidigare EU-ambassadör och tidigare Tysklandsambassadör Lars Danielsson och Christian Stichler, journalist på tyska Public Service-bolaget Norddeutcher Rundfunk.Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Mikael Sarabi

Allt oftare beskrivs mäktiga personer med stort inflytande i USA som oligarker. En benämning som betyder: några få människor med makt och med stora förmögenheter.Som exempel nämns ofta tech-miljardärerna Elon Musk, Mark Zuckerberg och Jeff Bezoz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En förklaring är att de blivit betydligt synligare än för några år sen.Hör om vad det kan få för konsekvenser. Jeffrey A Winters är professor i statsvetenskap vid Northwestern University och har fördjupad sig i fenomenet oligarker.Reportage av Anders Diamant.

I fredags var det säsongspremiär för det populära TV-programmet På Spåret som ju spelats in i förväg och där de inblandade redan vet hur det har gått, varför är det ingen som läcker något? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det som gör att det så sällan läcks när en grupp människor känner till en hemlighet som kommer att offentliggöras senare?Anders Diamant ställde sig frågan för sju år sen i programmet Godmorgon världen, en fråga som fortfarande är aktuell, även om några av de som medverkar i reportaget har fått andra titlar.Först till Börshuset i Gamla Stan där vinnaren av Nobels litteraturpris skulle presenteras 2017...Hör På Spåret-vinnaren Kristin Lundell, Nobelmuseets Olov Amelin, På Spårets projektledare Christina von Sydow och Heléne Thomsson, doktor i psykologi.reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

För skolelever är det nu vardag att använda AI-verktyg till hjälp i skolarbetet. Är det fel, när chattbottar används allt mer inom arbetslivet? Och numera använder många medieföretag AI-röster, hur bra blir det och varför gör inte SR så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SR:s reporter Anders Diamant har gjort programmet ”Tack mamma, pappa och ChatGPT” som visar att den generativa artificiella intelligensen är självklar att använda för många elever, men gärna utan att lärarna förstår det. Skolpersonal säger att de är medvetna om att verktygen används, och att de kan göra nytta i deras eget arbete, om de utnyttjas på rätt sätt. Men vad är det?I Sveriges Radio ska inga artificiella röster användas, säger Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på företaget, men vi testar ändå att göra AI-kloner på våra egna röster. Och så konstaterar vi att humor fortsatt är en utmaning för chattbottar, men att de är kanske oroväckande bra på mycket annat. Det verkar vara dags att vänja sig vid att den generativa AI:n är här för att stanna och se hur vi bäst förhåller oss den. Lena Nordlund och Björn Gunér har Anders Diamant och Olle Zachrisson som gäster.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

AI i skolan: Hur ChatGPT förändrar elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamant

Rolandh ville bli begravd i sin kökssoffa, Lenas man vill ha en vikingabegravning. Om personliga begravningar och om var gränserna går för vad som är tillåtet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Det här är en repris från i augusti i år.)När Linas pappa Per gick bort för ett par år sen så var det oklart hur man skulle göra, det var inget hon hade talat med honom om när han levde. Då fick hon och hennes syster en idé.Har de mer personliga begravningarna kommit för att stanna?De borgerliga begravningarna ökar och i samband med det så verkar också många se nya möjligheter för hur personliga begravningar kan få bli, även i kyrkan.Människor och tros Anders Diamant och Lollo Collmar tittar närmare på några exempel och undrar om det bara är fantasin som sätter gränser.

Vilka känslor får de som ger och vad är det som styr vem som delar med sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. (Det här är en repris från i april.)Inom nästan alla religioner finns givandet med som en integrerad del. Det är en god gärning att dela med sig i formen av en allmosa och i vissa fall är det också en plikt.Hör olika röster om vad man känner när man ger pengar eller mat till någon som vill ha, i en tid när mångas plånböcker har blivit tunnare.Begreppet "den varma känslan av välbehag" används av forskarna för att beskriva vad som händer med den som ger. Hör Daniel Västfjäll, professor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.Nyligen kom ett tips om att ge bort det elprisstöd som delats ut om man inte tyckte att man behövde det, för att dela med sig i sämre tider. Hör Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens NyheterAvtar den här sköna känslan ju längre bort från personen man själv kommer, om man inte ser vem som får det man ger? Värderar vi givandet på olika sätt om den som ger har mycket eller om den har lite? Befäster man hierarkier genom att ge?Vi talar också om det villkorade givandet; om att man kan bli irriterad när någon som en gång har fått vill ha mer; och om det anonyma givandet, med bland andra Anna Nachman, begravningsansvarig vid Judiska församlingen i Stockholm.reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant

Denna jul är inget sig likt i Betlehem, om influencers i USA som uppmuntrar sina följare att läsa Koranen som ett stöd för palestinierna; och om hur samfund i Järva anordnar aktiviteter för unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör prästen Sally Azar i Betlehem om en annorlunda jul: ”I år är julgranen dekorerad med våra böner, ingen här har lust att fira jul när vårt folk dör bara någon timme härifrån.”Det har gått två månader sedan Hamas attack i Israel och i spåren av kriget som följde har Islam fått ett uppsving i sociala medier där unga amerikaner uppmuntrar varandra att läsa koranen och konvertera till Islam. Många av de som hakar på trenden tycker att koranens budskap är förenliga med progressiva värderingar. Hör bland andra Misha Euceph, podcast-producent som driver Quran Book Club på Instagram, Luke Burgis, författare som skrivit boken ”Wanting: The Power of Mimetic Desire in Everyday Life” och Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.Många talar om att gängkriminaliteten bäst motarbetas genom att nå unga tidigt. Vilken skillnad kan trossamfunden göra för att vara en trygg plats för unga? Vi besöker Järvaområdet och talar med Abdul Kader Habib, chaplan i församlingen Khadija center i Kista och Julia Adolfsson, verksamhetsansvarig Frälsningsarmén i Husby. Hör även Lars Trägårdh, professor i historia vid Uppsala universitet, forskat på civilsamhällets roll i samhället.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Nathalie Rothschild och Ebba Sörhagproducent: Anders Diamant

Hör även om den israeliska psykedeliska trancemusikkulturen; om nya liberalare vindar kring den polska aborträtten och om hur bra religion är för din hälsa, utifrån vetenskapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ikväll bjuder svenska kyrkans ärkebiskop in till en nationell fredsgudstjänst i Uppsala Domkyrka, är det helt okontroversiellt att bejaka freden idag? Hör ärkebiskop Martin Modéus.Kriget mellan Hamas och Israel engagerar många i Sverige och det har bland annat lett till en diskussion mellan olika kristna profiler och debattörer. Vi talar med Frida Park, opinionsredaktör på den kristna tidningen Dagen.I Israel har en speciell form av New Age inom judendomen vuxit fram, en andlig rörelse som också kopplas ihop med intresset för psykedeliska preparat. Nyligen fick den här rörelsen en tragisk uppmärksamhet när musikfestivalen Nova inleddes i Negevöknen i Israel den 6 oktober. Vi talar med Mayan Shenker Brownstein, dokumentärfilmaren Roee Finzi och religionsvetaren Nathalie Lantz.Varför är vi människor religiösa och finns det hälsomässiga fördelar av att vara religiös? De här frågorna har fascinerat evolutionspsykologen Robin Dunbar. Hans bok ”Om religionernas uppkomst” gavs nyligen ut på svenska.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Nathalie Rothschild och Ebba Sörhagproducent: Anders Diamant

Jag tror att människor i sekulära Sverige behöver något att tro på, oavsett vad det är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kvinna i 30-årsåldern som vill vara anonym: ”Vad är det som säger att det är normalt att inte kunna tala med de döda?”Var femte svensk tror att det finns personer som kan tala med döda, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet och 40 % av de tillfrågade tror att det finns de som har så kallade paranormala förmågor.Vad är förklaringen till att man i världens mest sekulariserade land har den här tron?Följ med på en andlig kryssning där olika medium håller storseanser och talar med de döda.Hör också Katarina Mariadotter som under lång tid ägnat sig åt ett sökande inom det paranormala men som till slut valde att lämna den världen.Vi talar också med Sara Duppils, religionspsykolog och forskare med intresse för spiritism och extraordinära upplevelser.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Albin Bohlinproducent/reporter: Anders Diamant

I Sverige är det bara tillåtet med kremering och jordbegravning men i andra länder finns det mer naturnära metoder, vi tittar närmare på bland annat kompostering och så kallad vattenkremering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har alltid varit viktigt för oss hur vi tar hand om våra döda men synen på vad som är fint och värdigt har förändrats över tid.I Sverige är idag kremering och jordbegravning de enda tillåtna så kallade begängelseformerna men i vissa andra länder använder man sig också av mer naturnära metoder.Katrina Spade startade företaget Recompose och ser ett ökat intresse för de som vill bli komposterade. Hör också Marie Eaton som begravde sin bror genom den här metoden som idag är tillåten i flera delstater i USA.Vi har också talat med Gina Sheridan som intresserade sig för en helt annan metod där man använder sig av hett vatten för att lösa upp kroppen. När hennes pappa dog valde han den här metoden som kallas för resomation och Gina och hennes systrar fick följa med i processen.För 20 år sen ville biologen Susanne Wiigh-Mäsak framställa en miljövänlig begravningsmetod genom frystorkning. Hon kallade metoden för promession men den blev aldrig verklighet. Ett tiotal personer valde ändå att bli nedfrysta när de dött för att invänta frystorkningsmetoden, men de begravdes efter drygt 10 års väntan i frysrum istället på ett tillåtet sätt, Maud Strannebys pappa var en av dem. Hör hennes berättelse.En nyligen gjord undersökning visar att kremering trots allt är lika miljövänligt som kompostering. Hör Eva Pohl, lärare i miljöteknik vid Linnéuniversitetet i Kalmar, berätta om vad som krävs för att framställa den jord som behövs vid kompostering.programledare: Lollo Collmar och Anders Diamant

Rolandh ville bli begravd i sin köksoffa, Lenas man vill ha en vikingabegravning. Om personliga begravningar och om var gränserna går för vad som är tillåtet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Linas pappa Per gick bort för ett par år sen så var det oklart hur man skulle göra, det var inget hon hade talat med honom om när han levde. Då fick hon och hennes syster en idé.Har de mer personliga begravningarna kommit för att stanna?De borgerliga begravningarna ökar och i samband med det så verkar också många se nya möjligheter för hur personliga begravningar kan få bli, även i kyrkan.Människor och tros Anders Diamant och Lollo Collmar tittar närmare på några exempel och undrar om det bara är fantasin som sätter gränser.

Det är skönt att ge, men hur är det att vara den som får? Anders och Lollo åker till Centrumkyrkan i Farsta för att ta reda på hur det känns att ta del av andras givmildhet. Hit kommer människor för att få gratis lunch. Volontären Ann älskar att hjälpa till, Klaus hatar att gå hit men är tvungen, och Liljana är egentligen inte hungrig, bara ensam. Vad händer när viljan att dela med sig blir för stark och man utsätts för så kallat godhetsknarkande? Hör Matilda som inte alls ville ha fortsatt hjälp, men som blev fortsatt utsatt för den goda viljan. Hör också Anette Kyhlström, diakon och verksamhetschef för Hela Människan i Stockholms län.När vi ser människor tigga på svenska gator får vi social ångest. Det säger forskaren Erik Hansson, som undersökt saken i en avhandling med titeln: ”Det känns fel”. Konstnären Cecilia Parsberg hanterade sin egen ångest med att sätta upp ett körverk med de som tigger och de som ger.Reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant.Har du egna tankar om att ge eller att få ta emot? Mejla gärna: mot@sverigesradio.se eller ring till vår telefonsvarare: 08 784 15 30

Idag finns flera olika kloster som sorterar under Svenska kyrkan med många olika inriktningar. Hör ärkebiskopen Martin Modéus om hans tankar kring deras innehåll. Det finns en handfull kloster som sorterar under Svenska kyrkan idag."Kloster är platser där man lyder Gud mer än människor" säger syster Karin i Alsike kloster, ett kloster som sen 1970-talet sett sig som en fristad för alla som vill komma dit.Hör även syster Therése Olsson från Linköpings kloster, det nyaste klostret i nom Svenska kyrkan, där man erbjuder ett avbrott från stadens stress.Hör ärkebiskopen Martin Modéus om hur han ser på klosterlivet under Svenska kyrkans vingar, finns det några begränsningar för vad ett kloster kan erbjuda?Vi talar också om klostrens historia i vårt land med Martin Berntsson, professor i religionsvetenskap, som bland annat skrivit om upplösningen av de svenska klostren i samband med reformationen.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Johanna Sjövallproducent: Anders Diamant

Vad kan göras för att glappet mellan föräldrar och socialtjänsten ska minska? Hur ska rädslan och fördomarna ersättas av tilltro? Rädslan för socialtjänsten har lett till ett förtroendeglapp som gör att många föräldrar som behöver stöd inte söker hjälp i tid. En del föräldrar har svårt att sätta gränser för sina barn av rädsla för att få en orosanmälan från socialtjänsten, en rädsla som spätts på av den så kallade desinformationskampanjen.Hör Dagan, Day och Nasouma, tre mammor i Lövgärdet i Göteborg om sin rädsla.Hör även socialarbetaren Bettan Byvald om utmaningarna för socialtjänsten och hör Bodil Frey, Ubah Abdisamad och Rafif Saleh, som alla jobbar i föreningen Tidigt föräldrastöd om vad en kulturtolk kan göra för skillnad.Även Linda Corsvall kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen är med och talar om deras kampanj på social medier för sajten koll på soc, som ett svar på desinformationskampanjen.I studion finns Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, ett fackförbund som organiserar många socialsekreterare, och Mustafa Setkic, imam i Bosniska islamiska föreningen.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Johanna Sjövallproducent: Anders Diamant

Ett halvt sekel har gått sen de första kristna från Mellanöstern kom till Sverige - vilka frågor är centrala i Södertälje idag? Om Seyfo, folkmordet 1915, som förenar assyrier/syrianer i Södertälje. Följ med på fotbollsderby. Om kriminaliteten som splittrar och om nya identiteter och konservativa värderingar.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Paloma Vangpreecha, Anders Diamant och Märta Kero.

Om normbrytare och traditionsbärare bland den stora gruppen kristna som kommit till Södertälje från Mellanöstern. För 55 år sen kom de första assyrierna till Södertälje, idag har en ny generation vuxit upp. Hur viktigt det är behålla traditionerna och hur känns det att bryta mot de konservativa normer som finns i den syriskortodoxa kyrkan? Forskaren Svante Lundgren, vid Centrum för Mellanösternstudier, Lunds Universitet, berättar om olika utmaningar som assyrier/syrianer mött i det sekulära Sverige. Hur mycket den så kallade namnkonflikten skadat folkgruppen? Vad betyder de påkostade bröllopen i Södertälje, staden som kallas för Sveriges nya Jerusalem?Programledare: Åsa Furuhagen Reportrar: Paloma Vangpreecha, Märta Kero, Anders Diamant

Vilken roll har den andliga vården som fängelseimamer och fängelsepräster ger när straffen blir längre och fängelserna trängre? Med sin tystnadsplikt har fängelseprästerna och fängelseimamerna blivit viktiga samtalspartners och gudstjänsten en möjlighet till paus ifrån fängelselivet. Vilken roll spelar den andliga vården på fängelset och behöver Kriminalvården utöka antalet själavårdare i takt med att antalet intagna ökar?Vi besöker Österåkeranstalten och fängelsepastorn Bengt Ekelund. Hör även Abdallah Salah som jobbar som fängelseimam på flera anstalter och Viktor Sysojev, engagerad i Unga KRIS.Hör även Birgitta Winberg som är fängelsepräst och som nyligen kommit ut med boken: "Präst bakom galler" och Per Björkgren, regionchef Region Väst Kriminalvården. programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai Lindorm producent: Anders Diamant

Nu växer kritiken mot en svensk shiamoské som anklagas för att ha koppling till regimen i Iran. Hör även om några uppmärksammade förslag till kyrkomötet i Svenska kyrkan som avslutades i veckan. I Sverige har flera riksdagsledamöter under den senaste tiden hävdat att den shiamuslimska moskén i Järfälla styrs av regimen i Iran och krävt att de bidrag som församlingen får från svenska staten ska dras in. En av dom är Ardalan Shekarabi, socialdemokraternas rättspolitiska talesperson. Hör även Alireza Akhondi (C) riksdagsledamot och Akil Zahiri som är talesperson för Imam Ali Islamic Center. Vilka är möjligheterna att dra in stödet med dagens lagstiftning? Isak Reichel på Myndigheten för statligt stöd till trossamfund svarar.----I veckan avslutades Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, sin årliga sammankomst. Hör om vilka frågor som man beslutade och och vilka det blev mycket debatt kring. Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans tidning var på plats och ger sin bild.---Många hörde av sig till vårt telefonväkteri om ifall barn är meningen med livet. Vi ringde upp några av all de röster som inte fick plats då.programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai Lindorm producent: Anders Diamant

Telefonväkteri: Att skaffa barn eller inte skaffa barn, det är frågan. Har barnfrihet blivit mer accepterat? Människor och tro idag om en laddad fråga - är barn och föräldraskap verkligen livets höjdpunkt och det mest meningsfulla i livet? Hur provocerande är det att välja bort barn idag, att vara barnfri?Idag är det lyssnarna som får komma med sina tankar. I studion finns Shahab Ahmadian, ordförande för organisationen Män för jämställdhet och Jenny Berglund, religionsvetare vid Stockholms universitet som intresserat sig för barn och religion ur olika synvinklar.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Samkönade äktenskap splittrar kyrkor i flera länder. HBTQI-frågan i bland andra Englands och Brasiliens kyrkor har lett till stor debatt och har även blivit en symbolfråga i politiken. I veckan utsågs Jakob Forssmed (KD) till ny socialminister i den nya regeringen, han har även ansvar för trossamfundsfrågorna. Vi talar med honom, bland annat om hans egen tro, om de religiösa samfundens ansvar för social omsorg i svåra tider och om alla trossamfund bör viga samkönade par.Den engelska statskyrkan, Church of England menar att sex mellan personer av samma kön strider mot Bibeln. Samtidigt erbjuder kyrkan registrerade partnerskap, även för sina egna präster om de avstår från sex och lever i celibat. Men debatten om det här är livlig. Frilansjournalisten Natacha López har träffat två homosexuella anglikaner som har helt olika synsätt och lever därefter. I Brasilien är det tillåtet med samkönade äktenskap men i debatten inför den andra omgången av presidentvalet har HBTQ-frågorna blivit en viktig del i retoriken. Den nuvarande presidenten Jair Messias Bolsonaro tar tydligt ställning i frågan och utmanas av veteranen Lula da Silva. Hör radions korrespondent Ivan Garcia.Hör även Levi Karvonen, som bevakar internationella frågor för RFSL (riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter).programledare: Åsa Furuhagen reporter: Natacha López producent: Anders Diamant

- I Johanneskyrkan i Linköping diskuterar man frågan om homoäktenskap i "trygga rum". - Hör också om de fortsatta protesterna i Iran och hur de som bär slöja i Sverige blir bemötta. I veckan fattade Immanuelskyrkan i Örebro ett beslut om att börja viga samkönade par. I och med det så blev de den första församlingen inom Evangeliska frikyrkan, EFK, att tillåta det. I många andra frikyrkor pågår det fortfarande processer där församlingens medlemmar ska få tycka till i frågan. Vi besöker Johanneskyrkan i Linköping som också tillhör EFK för att höra hur diskussionen låter. Hör Erik Lindfelt, journalist och författare, om vad det är som gör att besluten tar sån tid.Protesterna i Iran fortsätter efter det att Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar. Många bränner sina slöjor för att visa sitt motstånd mot regimen, även de som bor i andra länder. Men hur ser de som ändå vill ha på sig sin slöja i Sverige på det som händer nu? Hör tre svenska kvinnor som fortsätter att bära sin slöja och om de upplever att protesterna har fått några konsekvenser. David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, medverkar.programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Johanna Sjövall och David Nilsson Hamne producent: Anders Diamant

- Demonstrationerna i Iran. / Svenska kyrkans "riksdag" samlades i veckan. / Ny bok om prästens roll i svensk historia av Gunnar Wetterberg. / Folkmusikern Sara Parkmans senaste skiva om kärlek. Protesterna i Iran har pågått i tre veckor nu efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog i moralpolisens förvar, dit hon hade förts för att hon inte bar sin hijab korrekt. Hör Mohammad Faszelhashemi, författare och professor i islamisk teologi och filosofi om vad som kan bli konsekvenserna.Den här veckan sammanträder kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och i Uppsala samlas 251 ledamöter plus landets biskopar för att bereda motioner och diskutera Svenska kyrkans framtid. Hör Jonas Eek, opinionschef på Kyrkans tidning om vilka motioner som kan vålla debatt.En nyutkommen bok tar sig an de svenska prästerna med ett långt tillbakablickande perspektiv. "Prästernas samspel med människorna i församlingen har gjort så mycket genom tusen år för att forma oss till de vi är" säger författaren Gunnar Wetterberg."På min gravsten ska det stå - som hon har älskat" sjunger folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman på sin nya skiva om kärlek. Hör en intervju med henne om skivan Eros Agape Filia.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Intresset för och forskning om den judiska minoriteten i Sverige har ökat. Hör om ny forskning kring den tidiga antisemitismen i Sverige och vilken roll Sverige spelade under och efter förintelsen. I samband med Rysslands mobiliseringsorder förra veckan så flyr nu många ryska män landet. Många judar söker sig till Israel som också försöker underlätta för de som vill komma dit. Hör Johan-Mathias Sommarström, ekots Mellanösternkorrespondent om denna pågående flykt från Ryssland.Vi talar sen om det tilltagande intresset för att forska om den judiska historien i vårt land. Carl Henrik Carlsson, historiker och författare, som skrivit "Judarnas historia i Sverige" berättar om utmaningarna för de som kom hit redan i slutet av 1700-talet. Hör även Cordelia Hess, professor i nordisk historia vid universitetet i Greifswald, som intresserat sig för antisemitismens tidiga historia i Sverige. Hör också Pontus Rudberg, historiker vi Hugo Valentin centrum i Uppsala som forskat om mottagandet av judiska flyktingar i Sverige i krigets slutskede och Samuel Wenell, doktorand i missionshistoria vid Uppsala universitet som fördjupat sig i missionären Greta Andréns gärning i Wien när hon arbetade för Svensk Israelsmission och såg till att många judar kunde lämna det ockuperade landet.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Om svenska moskéer - drömmar, finansiering och motstånd Just nu pågår bygget av en moské i Skärholmen efter många års planering. Samtidigt ställs frågor om hur moskéer i Sverige finansieras och det finns hos vissa en oro kring att utländska krafter ska påverka genom sina donationer. I Danmark har man antagit en lag som förbjuder antidemokratiska donationer till moskéer, vad har den lagen fått för konsekvenser?Hör bland andra: Simon Sorgenfrei, professor i religionshistoria med inriktning på islam, Södertörns högskola Talha Okur, presstalesman för moskébygget i Skärholmen Gabriel Kroon, gruppledare (SD) i Region Stockholm, snart gruppledare (SD) i Stockholms stad Mikail Yüksel, partiledare Nyans Samuel Larsson, Danmarkskorrespondentprogramledare: Åsa Furuhagen reporter: Liza Youhanan producent: Anders Diamant

Om utvisningar till Afghanistan, det svenska biståndet och om de konfessionella friskolorna ska få vara kvar. Förra veckan talade S, KD, C och L om de religiösa friskolorna i vårt program. Idag hör vi de andra fyra partierna.Hör riksdagsledamöterna Ida Gabrielsson (V), Patrick Reslow (SD), Annika Hirvonen (MP) och Kristina Axén Olin (M) programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Borde religiösa friskolor förbjudas? Hör argumenten för och emot ett stopp för statligt finansierade skolor med konfessionell inriktning. I tjugofem år har det varit tillåtet att driva friskolor med konfessionell inriktning i Sverige. Debatten kring de religiösa friskolorna har varit livlig och nu höjs röster för ett etableringsstopp eller ett totalförbud. Vad säger politikerna och vad säger eleverna och föräldrarna?Hör röster från Johannesskolan med kristen inriktning i Norrköping och en förälder med barn i Cordoba International School i Akalla, en skola med muslimsk inriktning. Medverkande riksdagsledamöter: Linus Sköld (S) Linda Modig (C) Christian Carlsson (KD) Fredrik Malm (L)I nästa veckas program medverkar de fyra andra riksdagspartierna.programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Liza Youhanan och Katarina Helmerson, skolreporter på Ekot producent: Anders Diamant

Att välja bort barn bryter enligt många mot normen. Samtidigt finns det en hel del idag som inte vill skaffa barn. Hör bland andra Anna och Dino som är barnfria för klimatets skull. Är barn meningen med livet?"Hur många barn får jag när jag blir stor?" Många minns säkert ramsan som barn rabblade på skolgården samtidigt som de försökte fånga stenar som de kastat upp i luften. Rabblas den alls idag? Är det mindre självklart idag än då att skaffa barn? Hör Maja Bodin, barnmorska som forskar om tankar och förväntningar kring föräldraskap vid centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet, Göran Larsson, religionshistoriker vid Göteborgs universitet och Gustav Westberg, docent i Svenska språket vid Örebro universitet. producent: Anders Diamant reporter: Catharina Ericson Ulfves programledare: Åsa Furuhagen

Telefonväkteri om vad man kan göra för att bli mindre dyster inför framtiden. Direktsändes 19/8 med gästerna: Patrik Hagman, författare och teolog knuten till Svenska kyrkan, medverkar i Läsarpodden Pella Thiel, ekolog och grundare av föreningen Omställningsnätverketprogramledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Hur kan man gå från förtvivlan till hopp när många saker pekar i fel riktning? Klimathot, krig, hungersnöd, flyktingkris, stigande räntor och minskat värde på pengarna. Vad kan få oss att lyfta blicken och se hoppfullt på framtiden?Förutom historikern och författaren Sverker Sörlin hörs röster från Almedalen där många seminarier handlade just om hopp och hopplöshet. Hör bland andra: Pella Thiel, ekolog och grundare av föreningen Omställningsnätverket David Orlic, f d rådgivare till Socialdemokraterna i tidigare valrörelser, företagsledare och katolik Felicia Ferreira, chefredaktör för den kristna tidningen Dagen Antje Jackelén, ärkebiskopprogramledare: Åsa Furuhagen producent. Anders Diamant

Ett halvt sekel har gått sen de första kristna från Mellanöstern kom till Sverige - vilka frågor är centrala i Södertälje idag? Om Seyfo, folkmordet 1915, som förenar assyrier/syrianer i Södertälje. Följ med på fotbollsderby. Om kriminaliteten som splittrar och om nya identiteter och konservativa värderingar. programledare: Åsa Furuhagen reportrar: Paloma Vangpreecha, Anders Diamant och Märta Kero.

Martin Modéus, biskop i Linköpings stift, har valts till ny ärkebiskop efter Antje Jackelén. Svenska kyrkans högsta ledare heter snart Martin Modéus. Hör honom först i dagens Människor och tro. Därefter vår bokcirkel: "som fan läser Bibeln" med Thella Johnson och Lollo Collmar med gäster.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant

Om normbrytare och traditionsbärare bland den stora gruppen kristna som kommit till Södertälje från Mellanöstern. För 55 år sen kom de första assyrierna till Södertälje, idag har en ny generation vuxit upp. Hur viktigt det är behålla traditionerna och hur känns det att bryta mot de konservativa normer som finns i den syriskortodoxa kyrkan? Forskaren Svante Lundgren, vid Centrum för Mellanösternstudier, Lunds Universitet, berättar om olika utmaningar som assyrier/syrianer mött i det sekulära Sverige. Hur mycket den så kallade namnkonflikten skadat folkgruppen? Vad betyder de påkostade bröllopen i Södertälje, staden som kallas för Sveriges nya Jerusalem?Programledare: Åsa Furuhagen Reportrar: Paloma Vangpreecha, Märta Kero, Anders Diamant

Det finns gränser för hur långt religionsdialogen kan gå. "Man måste inte älska varandra." Kan religiösa konflikter lösas med hjälp av religionsdialog? Hör om ett lyckat exempel i Malmö, Amanah, där rabbinen Mosche David HaCohen och imamen Salahuddin Barakat numera samtalar regelbundet.Hör även Yahya Pallavicini, imam och ordförande för det italiensk-islamiska samfundet som arbetat mycket med religionsdialog eller interreligiöst samarbete som han hellre säger. Även Jan Henningsson, före detta direktör för Svenska Institutet i Alexandria som länge arbetat med denna dialog och Jakob Wirén, teologisk sekreterare åt ärkebiskop Antje Jackelén och som skrivit en bok om religionsdialog medverkar.Hör även Ibrahim Kasim, ordförande för den shiamuslimska föreningen Religion och kulturhus i Linköping om helgens oroligheter efter koranbränningarna på olika platser i Sverige.programledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reportrar: Märta Kero och Simon Moser

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Det perfekta sparandet som alltid ger vinst, finns det eller är det bara en önskedröm? I osäkra tider talas det ofta om guld eller dollar, möjligen statsobligationer som ju inte ger så hög avkastning men som bedöms som en riskfri investering.Mer sällan hör man talas om att köpa en gammal bil och låta den stå några år, men det är vad Magnus Bengtsson gör, och hoppas ska betala sig.Hör även Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet. Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

Trädgårdsmästaren som lever för att odla I väntan på att odlingssäsongen drar igång kan man ju ändå öppna lite på dörren till det gröna.Vi ska besöka en man som under större delen av sitt liv ägnat sig åt att se till att trädgårdar håller sig fina.Bo Lindahl har fyllt 83 år men har ännu inte lagt grensaxen på hyllan, och vi passade på att tala med honom mellan arbetspassen och något han noterat är att gräsmattor är något som bekymrar många. Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

Om soldaterna och deras fältpräster i krigets Ukraina, vilken roll kan andlighet och religion ha vid fronten? Kriget i Ukraina skördar fortfarande offer, både civila och soldater dödas och skadas. Hör om vad fältpräster och en fältimam kan göra för skillnad för de militära styrkorna. röster i programmet:Sergej Dmitrijev, ukrainsk ortodox fältpräst verksam i Donetsk Yevhen Glushcenko, fältimam från Charkiv Andriy Zelinskyy, koordinator för fältpräster i den ukrainsk katolska kyrkan Jonas Kjellén, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Jan Grimell, präst och reservofficer som forskat om militär själavård Maria Persson Löfgren, SR:s rysslandskorrespondentprogramledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reporter: Paloma Vangpreecha

I krig och kriser prövas människors samarbetsförmåga, vilken roll kan religionen ha och hur ska de religiösa ledarna agera? I Järva i nordvästra Stockholm skrev nyligen företrädare för flera trossamfund på ett gemensamt upprop för att få människor som bor där att våga ta kontakt med polisen för att vittna. Vad kan de religiösa ledarna ha för inflytande i den här frågan?När den så kallade Backabranden inträffade i Göteborg 1998 dog 63 unga människor och det uppstod snabbt ett behov av ett samarbete mellan olika religiösa samfund. Hör om erfarenheterna från det och vilka lärdomar man kan dra.Ett program om hur samarbete över religionsgränserna både kan vara inspirerande men samtidigt en utmaning.röster i programmet: Sofia Camnerin, generalsekreterare i Sveriges Kristna råd och ledamot i Kyrkornas världsråd Fardosa Omar, verksamhetschef Rinkeby Folkets hus Petri Kinnunen, frikyrkopastor från Tenstakyrkan Nasir Ahmed Arif, imam i Aysha moskéen Diamant Salihu, reporter Sveriges Television Marika Palmdahl, präst i Göteborg Fuad Colic, imam i Göteborgprogramledare: Åsa Furuhagen producent: Anders Diamant reportrar: Lollo Collmar och Märta Kero

En tredjedel av all mat som produceras hamnar aldrig i någons mage. FN:s och Livsmedelsverkets mål är att halvera matsvinnet från år 2015 till 2030. Kan "teskedsmetoden", "bäst före-snoozning" och minskat utbud vara en del av lösningen? Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

En tredjedel av all mat som produceras hamnar aldrig i någons mage. FN:s och Livsmedelsverkets mål är att halvera matsvinnet från år 2015 till 2030. Kan "teskedsmetoden", "bäst före-snoozning" och minskat utbud vara en del av lösningen? Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

Den inrikespolitiska hösten, utsatta demonstranter i Belarus, estlandssvenskar köper sommarstugor i Estland, ny bok av Björn Ranelid Krönikör: Göran Rosenberg Kåsör: Helena von Zweigberk Panelen:Lydia Wåhlsten, SvD, Heidi Avellan, Sydsvenskan och Anders Lindberg, Aftonbladet Programledare: Sara Stenholm producent: Anders Diamant

Hör också om nattvard med eller utan alkohol, dödshjälp enligt Oregonmodellen, om det välkända turkiska kaffet, om två års bevakning av ett turbulent Storbritannien och om den så kallade "hundveckan" Timme 1: - Nya protester i Hong Kong idag - Skakig diplomati mellan Storbritannien och USA - Macron visar upp ifrågasatt försvarssamarbete på dagens nationaldag - Är Merkels märkliga skakningar ett tecken på något? - Vin eller saft till nattvarden splittrar svenska kyrkan - Krönika av Ulrika Knutson - Panelen: Susanna Kierkegaard, Aftonbladet, Peter Akinder, Östra Småland och Dick Erixon, Samtiden. Timme 2: - Borde dödshjälp enligt Oregonmodellen erbjudas i Sverige? - Utkantssverige om "hundveckan" 1968 - Claes Aronssons tid som Londonkorrespondent - Republikanska föreningen i motvind på kronprinsessans födelsedag - Vad har gjort turkiskt kaffe så berömt? - Kåseri av Helena von Zweigbergk programledare: Lasse Johansson producent: Anders Diamant

Fler än en miljard röker fortfarande på jorden. Hälften kommer att dö i förtid. Men nu slås spikar i kistan för tobaksindustrin, med rökförbud i hela stadskärnor och tobaksfria generationer... Det här är Radiokorrespondenterna, idag om världens farligaste produkt som dödar 7 miljoner personer per år. Jag heter Johan Bergendorff och är Sveriges radios globala hälsokorrespondent.) Jag sitter i studio sju i radiohuset i Stockholm. I början av 90-talet skulle ingen höjt på ögonbrynen om jag tänt en cigarett här inne. Sen kom lagarna om rökfri arbetsmiljö och rökburarna inrättades här på radion och lite varstans i Sverige. Rökrutorna på skolgårdarna försvann 1994. 2005 blev det förbjudet att röka inomhus på krogen. Numer får rökare stå utanför radiohusentrén även i snålblåst intill en staty av radiolegenden Sven Jerring. I sommar så ska rökning förbjudas på ytterligare en massa platser i Sverige, som uteserveringen, lekplatser och tågperronger och det gäller även e-cigaretter. Samtidigt kan det tyckas märkligt att rökning över huvud taget är tillåtet fortfarande? Ja menar vilken annan produkt som används enligt tillverkarens instruktion dödar hälften av konsumenterna i förtid? Runt 12 000 svenskar avlider på grund av rökning varje år, det är fler än de som avlider av alkohol, trafikolyckor, mord, suicid och narkotika tillsammans. Jag har bjudit in en samtalsgäst till dagens program. Margaretha Haglund som är tobakspolitisk expert på tankesmedjan Tobaksfakta. Välkommen. Du har jobbat på Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, varit WHO-expert och jobbat mot tobaksrökning i flera decennier. Hur svårt kan det vara att få stopp på nått så hälsovådligt? Ja man kan ju undrar varför det tar så väldigt lång tid när vi vet så väl hur vi ska åtgärda det här, men det finns så väldigt starka ekonomiska krafter som vill att vi ska fortsätta använda de här produkterna. Sen tror jag att vi saknar tillräckligt modiga politiker som sätter ned foten och säger att nu måste det bli ett slut, säger Margaretha Haglund.   Margaretha Haglund, är du nöjd med skärpningen av tobakslagen som träder i kraft första juli i år? Det är ett bra steg, men jag tycker att det är viktigt att man begränsar tobaksindustrins möjligheter att rekrytera nya konsumenter. Varje år så rekryterar de närmare 16 000 barn som sen fastnar många gånger i ett livslångt bruk av tobak och det tycker jag är en förlust för varje barn som fastnar. Häng kvar Margaretha, för vi ska ge oss ut i världen en stund nu. Det är fortfarande mer än en miljard människor på jorden som röker, och när vi i rika länder inför alla de här åtgärderna för att minska rökningen så ser sig Tobaksindustrin om efter nya kunder i fattiga länder. För ett år sedan var jag i Indonesien och det här är vad jag fann. Bimo Satrio 11 år med en cigg i mungipan, klädd i svarta jeans, blå jeansskjorta och keps bor i ett slumområde i centrala Jakarta. Han säger att hela hans familj röker så ingen bryr sig.   Bimo Satrio gillar smaken av det inhemska cigarettmärket Gudang Garam, rökningen får honom att koppla av. Han är lite rädd för att bli sjuk säger han, men när han försökte sluta så blev suget för stort.   Det är lätt att få tag på cigaretter säger Bimo Satrio, ingen kioskägare har hittills vägrat sälja till honom. Fast han är liten och spenslig och man egentligen ska vara 18 år för att få köpa.   Det är många av eleverna som kommer hit och handlar bekräftar en tobakshandlare jag besöker i ett stånd intill en högstadieskola.   41 procent av indonesiska pojkar mellan 13-15 röker, men än så länge bara 3,5 procent av flickorna. I Sverige ligger motsvarande siffra på 10 procent både bland killar och tjejer. För indonesiska killar är ciggen en del av vuxenblivandet. Nästan sex av tio män röker i landet, en av de högsta siffrorna i världen.   För några år sedan blev en video på ett kedjerökande småbarn från Sumatra viral.   2-åriga Aldi Rizal rökte 40 cigaretter om dan, men när han var fem år fick han terapi av en barnpsykolog och är nu rökfri. Indonesiska myndigheter lovade då krafttag för att rädda andra barn, men inget hände. Antalet mellan- och högstadieelever som röker har fördubblats de senaste 20 åren och tredubblats bland lågstadie- och dagisbarnen berättar Lisda Sundari på Lentera Anak som är en organisation mot rökning.   Tobaksindustrin kan göra nästan vad som helst här i landet, förklarar Lisda Sundari. Cigaretter säljs styckvis för 50 öre, det har många barn råd med och överallt finns affischer som visar hur cool och framgångsrik man blir om man röker. Men invänder jag, de stora tobaksjättarna med British American tobacco och Philip Morris i spetsen som köpt upp lokala bolag, de säger ju att de inte riktar sig till barn.   Det är inte sant, hävdar Lisda Sundari. Tobaksbolagen sponsrar skolor och sportevenemang och musikfestivaler för unga där gratiscigaretter delas ut till minderåriga.   Indonesien är ett Disneyland för tobaksindustrin enligt  rapporter. De har extremt stort inflytande över indonesiska politiker vilket gjort att landet är ett av få i världen som inte skrivit på WHOs tobakskonvention där alla effektiva åtgärder listas som bör införas för att på sikt stoppa rökning globalt.   Hittills har tobakskonventionen fått 55 miljoner personer att sluta röka, men en granskning av nyhetsbyrån Reuters visar industrin bedriver en omfattande hemlig lobbykampanj för att få svaga länder som Indonesien att inte följa efter. Andra läckta dokument har slagit fast att bolagen känt till i åtminstone 50 år att deras produkter ger kunderna hjärt- och lungsjukdomar och cancer, men att de gjort sitt yttersta för att så tvivel om detta.   Allra viktigast för att få folk att fimpa är att höja kostnaden kraftigt på cigarettpaketen. Indonesien har ett av de lägsta prisen i världen.   Tobak är en extrem förlustaffär för staten, säger Lisda Sundari. Indonesiska hälsodepartementet har räknat ut att rökningen kostar samhällsekonomin 300 miljarder kronor om året i ökade vårdkostnader och förtidiga dödsfall, det motsvarar en fjärdedel av hela statsbudgeten och det är fyra gånger mer än man drar in på tobaksskatten.   Indonesiska politiker vill inte heller prata om de tusentals barn som blir nikotinförgiftade av att plocka bladen på sina föräldrars och grannars fält. Ytterligare ett sätt som tobaksindustrin bidrar till barns ohälsa.   Jag brukar hjälpa mina föräldrar att plocka och vika tobaksbladen när det är skörd, berättar 14 åriga Hayati, och då får jag ofta huvudvärk.   Hayati blir illamående av tobaken när hon jobbar med skörden, bekräftar hennes pappa Sunar, och då brukar jag att be henne att vila lite. Jag har inte råd att anställa vuxna tyvärr.   Familjen bor i en liten by på ön Madura nordost om Java. Human Rights Watch intervjuade 132 barn till indonesiska tobaksbönder 2016 och konstaterade i en rapport att hälften hade tydliga tecken på nikotinförgiftning som också kan ge kräkningar, yrsel, kramp, diarré eller oregelbunden hjärtrytm.   Svett och fukt på bladen gör att nikotinet tränger in via huden in i blodet och ger samma nivåer som om man rökt många cigaretter (green tobacco sickness).   Industrin har lovat ta med frågan i sitt hållbara tobaksprogram, men bolagen har fortfarande inte full koll på om tobaken som de köper upp via mellanhänder plockats av barn som dessutom hanterar farliga bekämpningsmedel utan skyddsutrustning, enligt Människorättsorganisationen.   Det finns 4 miljoner tobaksbönder i Indonesien och de flesta har barn som hjälper till vid skörden, påpekar Esti Wahyuni som är undersökande journalist och gjorde research för rapporten om de tobaksförgiftade barnen.    Vilka långtidseffekter nikotin- och bekämpningsmedelsförgiftningen har på barnen har ingen undersökt, men att nikotin påverkar unga hjärnor negativt är väl känt och människorättsorganisationen varnar för ökad risk för lungproblem, cancer, depression, nervskador och fertilitetsproblem.   Cigaretter som säljs i Sverige kan mycket väl ha gjorts på tobak som plockats av nikotinförgiftade barn i Indonesien, eller i Kazakstan, Malawi, Tanzania, Zimbawe, Brasilien, Bangladesh eller USA som har samma problem enligt flera rapporter. Störst på svenska cigarettmarknaden är JTI Sweden. Bolaget uppger att man köper en mindre andel tobaksblad från Indonesien via externa leverantörer och att avtalsvillkor säkrar att inga barn plockat tobaken.   Men enligt den tyska organisationen Unfairtobacco som följer tobakshandelns avtryck på människor och miljö globalt.   Det är troligt att nikotinförgiftade barnarbetare plockat tobaken till bolagets svensksålda cigaretter, säger Sonja von Eichborn på Unfairtobacco. När tobaksindustrin förlorar kunder i rika länder så går man nu in stort i e-cigarettbranchen för att fortsätta tillfredställa nikotinisternas sug och skapa nya. Så här lät det när jag besökte USA härom året. Klockan är 11 på förmiddagen. District Vape har precis öppnat. Ett enda rum med betongväggar målade i mörkrött, nakna glödlampor och träbjälkar i taket. Ett skyltfönster mot gatan, en glasdisk och glashyllor fulllproppade med små parfymliknande glasflaskor med nikotinvätskor i alla smaker.   Jag är enda kunden ännu så 22-åriga Wesley Soto tar sig tid att berätta hur allt började för honom. Wesley var 13 år när han började att tjuvröka och snart var han uppe i ett paket om dagen, mentolcigaretter, samma som hans pappa rökte så ingen märkte något hemma förrän polisen tog honom på bar gärning i 16-års åldern som minderårig rökare. Samma år som pappan dog av lungcancer fick även farföräldrarna rökrelaterad cancer.   Wesley Soto försökte sluta men var fast i sitt nikotinberoende. Han testade en av de första e-cigaretterna på marknaden, men den var för svag så det gav inget. Det var inte förrän han prövade en en rebuildable dripping atomicer, en elektronisk rökapparat där man själv droppar nikotinvätska på bomullstussar intill en glödtråd som han fick samma starka nikotinkick som av att röka och därför kunde sluta med cigaretter. En nikotinhaltig vätska blandad med propylenglykol och glycerin värms upp av ett batteri så att en ånga bildas som man sedan kan dra ned i lungorna.   På Kaliforniens universitet i San Francisco, söker jag upp medicinprofessor Stanton Glantz. Han är mycket skeptisk till e-cigaretter som de stora tobaksbolagen nu satsar massivt på globalt med omfattande reklam riktad mot unga. Ännu finns inte några stora vetenskapliga långtidsstudier kring e-cigarettrökningens effekter. I flera undersökningar har ångan visat sig innehålla samma sorts cancerframkallande och hjärtpåverkande ämnen och tungmetaller samt lungirriterande partiklar som cigarettrök. Men oftast i betydligt lägre doser.   Stanton Glantz bild är de inte är lika cancerframkallande som traditionella cigaretter, men skadar lungorna och hjärt-kärlsystemet nästan lika mycket. Men det finns lika välmeriterade forskare i ett annat läger.   Professor David Abrams på Schroeder institutet i Washington och Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health hoppas att e-cigaretter är det gyllene ägg som stoppar tobakscigaretter för alltid. Något som äntligen kan erbjuda snabba nikotinkickar och bolmande, men utan tjära och tusentals gifter från bränd tobak som dödar varannan rökare i förtid.   David Abrams är kollega till Stanton Glantz, och förut stred de tillsammans mot tobaksrökning. Nu är de nästan ovänner och tolkar alla studier olika.   David Abrams anser att det här bråket bara gynnar tobaksindustrin, som kan spela på osäkerheten och få kunder att röka båda cigaretter och e-cigaretter samtidigt. Det viktigaste är att få bort de livsfarliga cigaretterna, tycker Abrams. Sist här en amerikansk TV-reklam för e-cigaretter. Tobaksreklam på TV förbjöds redan 1971, men nu är nikotinprodukterna tillbaka i rutan och lockar unga tittare. En och en halv miljon ungdomar började röka e-cigaretter i USA förra året. Det är en explosion säger amerikanska hälsomyndigheten CCD oroat. Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, gäst här i radiokorrespondenterna, hur ser det ut i Sverige är det samma e-ciggexplosion här? Ja bland ungdomar. De testar, och ungefär en tredjedel som går i nian har provat e-cigaretter och hälften i årskurs två på gymnasiet. Det är ju inte dem som är i färd med att sluta röka utan det här är ett sätt att komma in i ett nikotinberoende. Tobaksindustrin har ju jobbat jämt med att se till att man börjar använda deras produkter och då är det här ett sätt att få unga att senare börja använda de traditionella produkterna. Om det var så att de menade allvar med att hjälpa till med folkhälsan så skulle de direkt sluta att tillverka sina cigaretter och det kommer dem inte att göra. tror Margaretha Haglund.   När det gäller nikotin så bygger det om belöningssystemet i hjärnan och det kan påverka flera generationer genetiskt. Man kan ärva störningar från en förälders rökning eller snusning, påpekar Margaretha Haglund.  Vi hörde om barn i Indonesien tidigare som tobaksförgiftades när de plockade bladen till cigaretter som sen säljs i Sverige, tror du att rökare är medvetna om de här etiska aspekterna av sin konsumtion att klimatutsläppen från tobaksindustrin är en och en halv gånger så stora som hela Sveriges utsläpp? Jag tror att allt för få är medvetna om hur man odlar tobak och vad det leder till, svarar Margaretha Haglund. Att tobaksindustrin nu satsar i Indonesien och andra fattigare länder som ännu inte antagit hårda antirökningslagar, på vilket sätt skulle svenska politiker kunna förhindra det? Man kan ju när man träffar företrädare för de här regeringarna försöka inspirera dem att ratificera tobakskonventionen och hjälpa dem via bistånd att motarbeta tobaksindustrin, men det är inte på agendan jämt på SIDA. I programmet Vetandets Värld i veckan så berättade jag om ett initiativ om en tobaksfri generation som testas i flera städer på Filippinerna. Många på australiska ön Tasmanien är också sugna att testa. Så här är tanken. I staden Balanga på Filippinerna testas sedan tre år ett nytt sätt att minska rökningen. Där är det förbjudet för unga födda år 2000 eller senare att köpa tobak. Idén är att de ska bli den första tobakfria generationen. Idén kommer från en matematikprofessor i Singapore.   Professor Jon Berrick vid Yale-NUS College i Singapore har utarbetat idén kring en lag om tobaksfria generationer som införts i staden Balanga på Filippinerna för tre år sedan och därefter spridit sig till flera andra grannstäder. Tobaksindustrin har dock stämt Balanga. Parlamentet på Australiska Tasmanien har också övervägt lagen, men ett val kom emellan så nu vilar frågan där. Effekten av den tobaksfria generationen ska utvärderas vetenskapligt säger Jon Berrick, men konceptet har redan testats för 100 år sedan när det gäller opiumrökning på dåvarande Formosa och Ceylon med gott resultat. Dagens åldersgränser för tobaksinköp sänder signalen att det är ofarligt att röka efter en viss ålder, vilket inte stämmer. Nästan ingen börjar röka efter 25 år och yngre tonåringar får ofta cigaretter av äldre, vilket efter några år skulle förhindras när allt fler årskullar blir tobaksfria enligt Berrick. Men tobakspreventionsexperten professor Simon Chapman vid Sydneys universitet tycker att det redan finns mer beprövade effektiva åtgärder. Med neutrala paket, varningsbilder, reklamförbud, allt fler rökfria platser och höjda tobaksskatter så har redan dagligrökningen bland Australiska ungdomar mellan 15-17 år sjunkit under 2 procent påpekar Simon Chapman. I Sverige är motsvarande siffra fem procent.   På Tasmanien i huvudstaden Hobarts hamn pågår en träbåtsfestival, där gamla ångmotorer puttrar och pyser. Inne i delstatens parlament träffar jag senatorn Ivan Dean, en före detta polis som blivit partiobunden politiker och som 2014 la fram ett lagförslag om att införa en tobakfri generation på den Australiska ön.   Det fanns en majoritet för lagen, men överhuset krävde en rättslig utredning att den inte var diskriminerande berättar Ivan Dean. 2016 kom resultatet, lagen var juridiskt korrekt, men då hade ett val ändrat parlamentets sammansättning och det var inte längre säkert att den skulle gå igenom, så senator Ivan Dean har nu beslutat sig för att istället lägga fram ett lagförslag att höja tobaksinköpsåldern till 21 år som ett första steg. Det är vår uppgift som folkvalda politiker att skydda medborgarnas hälsa, anser Ivan Dean. Hans egen pappa dog vid 65 års ålder av lungcancer efter många års kedjerökande. Han kunde fått 20 år till, tror Ivan Dean om han aldrig rökt. Opinionsundersökningar i Australien visar enligt Dean att åtta av tio kan tänka sig en lag om en tobaksfri generation.   Det är bara en tidsfråga innan rökning börjar totalförbjudas på många håll, inklusive Tasmanien tror Ivan Dean. Men vad säger rökarna om den framtiden?   Joe i Hobart har försökt sluta senaste 15 åren, men misslyckats. Han är nikotinberoende och gillar att röka och tycker inte att samhället ska tala om för honom vad han få göra eller inte. I Sydney träffar jag ett gäng unga rökare nere på strandpromenaden mitt emot det berömda operahuset. Catia säger att hon redan känner sig smutsig som rökare, förvisad till trånga gränder där man fortfarande får bolma utomhus i Sydney. På många platser är det redan förbjudet och i norra delen av stan ska politikerna inom kort klubba ett totalt rökförbud. Hon blir paranoid när det kommer barnvagnar, med föräldrar som kan anklaga henne för att vilja skada bebisarna via passivrökning. Kompisen Patrick fyller i. Det är en fråga om friheten och rättigheten att skada sig själv om man så vill, anser Patrick.   Hassan som är sjuksköterska och mycket medveten om hälsoriskerna med att röka, han är orolig att han ska bli diskriminerad som rökare, men Hassan är ändå positiv till en lag om en rökfri generation om det kommer att hålla hans framtida barn borta från cigaretter.   Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta, vad tror du, är detta nått att testa i Sverige? Jag tror inte att det kan ersätta de åtgärder vi redan vet är väldigt viktiga, dvs reglera tobaksindustrin nyrekrytering, prishöjningar, rökfria miljöer, opinionsbildning. Men visst så kan det få ett symbolvärde. Det är inget nytt, redan 1975 föreslog Socialstyrelsen i en utredning att de som föddes det året skulle bli den första rökfria generationen. Man skulle utforma skola, Mvc, Bvc och arbetslivet så att det främjade rökfriheten, det handlade inte om lagar utan stimulans, säger Margaretha Haglund.   Men det blev inte så, var låg motståndet?   Jag tror inte att det var så mycket motstånd, men vi är mycket bättre på teori än praktik i Sverige, svarar Margaretha Haglund.   Du säger att det saknas politiskt ledarskap på området i Sverige, är detta inte en valvinnande fråga?   Jag förstår inte varför det inte skulle vara en valvinnande fråga eftersom ingen förälder vill att deras barn ska börja röka, inte heller de som själva röker, men i Sverige har varje åtgärd som vi har lyckats få igenom i Riksdagen har vi fått kämpa genom en enorm uppförsbacke. Det tog 10 år att få rökfria serveringar och det har tagit nästan 10 år att få de rökfria lekplatserna nu som alla välkomnar. Sedan har vi också kämpat för att få slut på exponeringen av tobaksvaror i butik eftersom vi vet att det påverkar ungdomar och barn. Ser de varorna i butik så blir de också mer socialt accepterade. Mer än 8 av 10 stödjer ett förbud men politikerna har inte fått igenom det i Riksdagen och det är konstigt att förbuden inte drabbar de som ställer till det här mest, alltså tobaksindustrin, istället för de som fastat i bruket, anser Margaretha Haglund. En massa organisationer och kommuner har skrivit på ett upprop om tobacco end-game i Sverige till år 2025, och med det menas att andelen rökare i befolkningen ska vara under fem procent, idag är den drygt tio procent, det är bara sex år dit, hur går det? Nej det kommer inte att gå, inte med den takten vi har nu. Det kommer att ta till minst mitten av 2030-talet om vi klarar av det då. Det behövs ett politiskt ledarskap i frågan och tobaksindustrin kan inte få fortsätta att rekrytera 14 000 nya ungdomar varje år till sina skadliga produkter, tycker Margaretha Haglund. Tror du att det kommer en framtid när ingen röker på jorden? Ja jag tror att det kommer en tid när vi inte röker, jag vill hoppas det i alla fall, avslutar Margaretha Haglund från tankesmedjan Tobaksfakta.   Radiokorrespondenterna är slut för idag. Nästa vecka reser Radiokorrespondenterna till Colorado, den första av USAs delstater som legaliserade marijuana och där man nu på allvar börjar se effekterna. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Kajsa Boglind berättar om blomstrande ekonomi men också om en helt ny kriminalitet eftersom den växande marijuanamarknaden lockar till sig den organiserade brottsligheten. Ljudtekniker idag var Håkan Sjöqvist, producent Anders Diamant och jag heter Johan Bergendorff. Vi hörs.

Hör också om utsatta palestinska flyktingar i Jordanien, hur arbetsmarknaden förändras med digitalisering och om det kittlande ljudet ASMR som ny subkultur i Sverige Timme 1:   * Hur nära är vi en ny svensk regering?   * Vikten av att det får ta tid i regeringsfrågan    * 100 år sen det första världskriget tog slut  * Kan skammen göra att folk undviker flyget?   * Krönika av Katarina Barrling * Panelen: Anna Dahlberg, Expressen, Widar Andersson, Folkbladet och Anna Herdy, Flamman Timme 2: * Den växande administrationen på arbetsplatsen kan minska med digitalisering   * Satir med Public Service * Erik Niva nominerades till årets förnyare inom journalistiken   * Palestinska flyktingar i Jordanien utan amerikanskt stöd från FN   * ASMR, det kittlande ljudet som ny subkultur i Sverige   * Kåseri av Mark Levengood   producent: Anders Diamant programledare: Lasse Johansson tekniker: Pontus Jansson

GMV 18/12 Timme 1: Efter att regimen återtagit Aleppo från rebellerna Intervju med en tillfångatagen IS-soldat i Kirkuk Om falska nyheter Om att få blackout på scenen, som Patti Smith Göran Rosenberg om förgiftningen av samtalsklimatet Panelen diskuterar Feministiskt initiativ, Nord Stream 2 och om pensionärernas ekonomi Timme 2 Vad gör vintermörkret med oss? Julfrossa med Public Service Skola för migrantbarn i Sydafrika Protektionismens väsen Jorbävningsdrabbade Norcia i Italien Emil Jensen: "Jag har haft mardrömmar i hela mitt liv." prograledare: Pia Fridén producent: Anders Diamant

Om Kuba som sörjer att Fidel Castro är död, Omvärldens reaktioner och om hur Kubas relationen till USA kan påverkas, Vit makt-rörelsen i USA mobiliserar, Den så kallade "kålsuparteorin" verkar populär, Krönika av Ulrika Knutson om att mörka sanningen, Panelen Timme 2: Vad är prislappen på ett liv i kronor räknat? Public Service, Trianguleringen inom politiken avtar, Om norsk litteratur som går bra i Sverige, Om flygkraschen i Smolensk som ska utredas på nytt och gravar grävas upp, sist Helena von Zweigberks kåseri om svenska traditioner. Programledare: Sara Stenholm, producent: Anders Diamant, tekniker: Elvira Björnfot

- Nya Syriensamtal inledda men kan man redan nu rädda barnen i Aleppo? - Hur ser Lesbosborna på alla flyktingar på ön? - Om en gigantisk staty i Dakar - Om bakgrundsmusikens frontfigur: Erik Satie - Johan Norberg om rymdentreprenörer - Panelen om SD, M och Wallström Timme 2: - Trollhättan ett år efter attentatet - Public Service med en Dylan-panel - Om satiren som nyhetsförmedlare - Polsk läkare om aborter - Alex Schulman om boken han skrivit om sin mamma - Mark Levengood om Bob Dylan Programledare: Sara Stenholm, producent: Anders Diamant, tekniker: Victor Ubeira

- Jag har länge närt ett Malmöhat! När jag växte upp tyckte jag att det var en dryg, mallig, jävla myglarstad. Men Malmö stod också för längtan och den trygghet som fanns hemma hos faster Elsa på Davidhallsgatan, säger Thomas Nordegren. - Malmö är jag - jag förstår inte varför jag inte är där? Varför träffar jag inte mina Malmövänner oftare? När jag för snart 16 år sedan flyttade till Stockholm var jag övertygad om att jag skulle komma tillbaka, säger Louise Epstein. Malmö har varit på nyheternas förstasidor den senaste tiden och just idag åtalas serieskytten för tre mord och ett flertal mordförsök, och nu är Louise och Thomas här för att berätta om sina intryck av den platta och mångtydiga staden. Ronnie Hellström, fd landslagsmålvakt, har återvänt hem. Behrang Miri, ordförande i RGRA, Rörelsen Gatans Röst och Ansikte och Danina Mahmuthovic, SR:s Din Gatan om hur Malmö har förändrats. Journalisten Niklas Orrenius och Siavosh Derakhti som vill starta en förening för unga muslimer mot antisemitism. producent: Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

Fel Margareta Winberg bjöds in på middag av miljöministern och tackade ja. Vi har talat med henne om hur det var att bli förväxlad och förevigad med andra något mer namnkunniga mogna människor. "Jag ville inte vara med på bilden, jag tyckte inte att jag hörde dit, men dom tyckte att jag skulle vara med." Hör även vad Jonas Sjöstedt tänker om det. Hörselimplantat verkar hjälpa allt fler döva och hörselskadade att höra igen. Men vad händer med teckenspråket som är ett minoritetsspråk som samhället alltså ska skydda när allt färre kommer att använda sig av det? Hör Ola Rosling, pappa till en son med cochleaimplantat och ordförnade för Barnplantorna region Öst och Henrik Harder, överläkare och ansvarig för operation av Cochleaimplantat på vuxna i Linköping. Även Tommy Lyxell, språkvårdare i teckenspråk på Språkrådet och Helena Fremnell, kommunikationsansvarig Sveriges Dövas Riksförbund medverkar. Efter 80 dagar på drift i sin trasiga segelbåt ute på Indiska oceanen så räddades ensamseglaren Stig Lundvall häromdagen av ett grekiskt lastfartyg. Han överlevde en storm som bröt av segelbåtens mast och fick till slut hjälp av en nödraket. Vad är det som driver en människa att segla ensam och fly tryggheten? Hör ensamseglerskan Milo Dahlmann om vad som gör det svårt att hålla sig hemma på landbacken. bisittare: Alexandra Pascalidou producent: Anders Diamant

Nyligen sköt polisen skarpt mitt inne i Stockholms stad mot några misstänkta rånare. När får polisen egentligen använda sina pistoler, vad får man lära sig på Polishögskolan när det gäller just det? Jan Fredriksson ansvarar för vapenutbildningen på Polishögskolan i Solna och Peter Jonsson, expert på säkerhet & krishantering och före detta polis vid Säpo. Idag är det årsdag för uruppförandet av Fröken Julie i Köpenhamn. Numera hör Fröken Julie till de allra mest spelade pjäserna i världen och uppsättningarna verkar inte sina framöver. Nu i vår är har bland annat konstnären Fia-Stina Sandlund premiär för sin andra film i en trilogi om Fröken Julie och skådespelaren Anna Pettersson, som ska sätta upp Fröken Julie på Strindbergs intima teater i vår, med sig själv i alla tre rollerna. Börjar det mullra så smått i Samväldet i samband med att Storbrittaniens drottning Elisabeth firar 60 år på tronen? Nu vill i alla fall Jamaicas premiärminister Portia Simpson-Miller att drottningen inte längre ska vara statsöverhuvud. Hur bemöts kraven från Samväldets överhuvud och finns det andra länder inom Samväldet som har synpunkter på drottningens makt? Mats Bergquist, styrelseordförande Utrikespolitiska institutet medverkar. Bisittare: Louise Epstein producent: Anders Diamant anders.diamant@sr.se