Podcast appearances and mentions of gabriel wikstr

Hur jobbar egentligen den svenska regeringen med målen i Agenda 2030? Vilka mål bjuder på störst synergier? Och vad händer när 2030 faktiskt är här - finns det en ny Agenda? Gabriel Wikström är tidigare folkhälso- och sjukvårdsminister och innehar nu regeringsuppdraget som nationell samordnare för Agenda 2030. Vi fick ett kort samtal med honom under Nordic Sustainability Expo 2023 på Stockholmsmässan. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

”Ska vi kunna bygga en jämlik hälsa så är satsningar på barn och unga särskilt viktigt.” Gabriel Wikström, Nationell samordnare för Agenda 2030 samtalar i veckans avsnitt om hur Agenda 2030 och omställningen till Nära vård hänger ihop. Om att det är möjligheten att leva ett hälsosamt liv som skapar grunden för att bygga ett hållbart samhälle. Om det komplexa i att förändra samhället, kraven på ett modigt ledarskap och kraften hos alla initiativ som pågår.

We continue the talks with Gabriel Wikström, national coordinator for the Sustainable Development Goals in Sweden, and Raman Preet, International Research Coordinator and Equal Opportunity Officer at the Department of Epidemiology and Global Health of Umeå University. Among many things, we discuss how fulfilling the agenda is like cooking dinner in a family, and how racism is one of the biggest obstacles on the way to a more sustainable world. The podcast coordinators of this episodes were Sara Wide Gustavsson (president of the Swedish Society of Medicines student and junior doctor section and junior doctor in Linköping), Hanna Jerndal (secretary of ethics president of the Swedish Society of Medicines student and junior doctor section and junior doctor at Umeå University Hospital) and Hana Awil (resident physician in family medicine in Mora and committee member of the Swedish Society of Medicine´s Committee on Global Health. This is the second and final part of the conversation on the 2030 Agenda. Do you have ideas or suggestions for guests and topics that we should cover in the podcast? Send us a message on ordforande@slskuf.se!

I det hundrasjuttiosjätte avsnittet av podden pratar vi om psykiatrins framtid och statens roll i sjukvården. Gäst är Kerstin Evelius, före detta nationell samordnare för statens insatser på området psykisk hälsa, vilket hon utsågs till 2015 av Gabriel Wikström. Det här är den första delen av fyra av intervjun med Kerstin, och här berättar hon bland annat om varför tidigare psykiatrisatsningar i Sverige har misslyckats, varför det är viktigt att involvera patienter och brukare i vården, samt varför hon tycker att staten har haft en övertro på mjuka styrmedel och kortsiktig projektstyrning. Kerstin har som samordnare även utrett tvångsåtgärder bland barn. Varför är det så viktigt med tillsyn när man tvångsvårdar barn och varför brister den tillsynen så ofta? Dessutom får hon berätta vad hon tycker om psykiatrins uppdelning i olika huvudmän och hur det påverkar patienterna, samt huruvida hon tror att ytterligare en psykiatriorganisation av samma slag som den brittiska IAPT-organisationen är ett bra alternativ eller inte. Om du vill kommentera avsnittet finns Kerstin på Twitter där hon heter psykiskhalsa, även Christian finns där och heter c_dahlstrom. Trevlig lyssning!Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktKerstins rapport ”För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt”: https://www.regeringen.se/48ddbb/contentassets/906430d9feb248e984afbed18a37e65c/for-att-borja-med-nagot-nytt-maste-man-sluta-med-nagot-gammalt---forslag-for-en-langsiktigt-hallbar-styrning-inom-omradet-psykisk-halsa-sou-2018_90.pdf Köp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

In time for Swedish Midsummer we release our next episode – this time focusing on the 2030 Agenda! We invited Gabriel Wikström, national coordinator for the Sustainable Development Goals in Sweden, and Raman Preet, International Research Coordinator and Equal Opportunity Officer at the Deptartment of Epidemiology and Global Health of Umeå University. It became a personal discussion on their commitment for sustainable development, what sustainable development really is and how we can work towards the fulfillment of the 2030 Agenda. The podcast coordinators of this episodes were Sara Wide Gustavsson (president of the Swedish Society of Medicines student and junior doctor section and junior doctor in Linköping), Hanna Jerndal (secretary of ethics president of the Swedish Society of Medicines student and junior doctor section and junior doctor at Umeå University Hospital)and Hana Awil (resident physician in family medicine in Mora and committee member of the Swedish Society of Medicine´s Committee on Global Health. This is part one the conversation. In two weeks, we are releasing the second and final part. Do you have ideas or suggestions for guests and topics that we should cover in the podcast? Send us a message on ordforande@slskuf.se!

– Det är en mänsklig rättighet att må bra, säger Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030. Wikström har varit sjukvårdsminister men nu är han nationell samordnare för Agenda 2030. Den psykiska hälsan ingår i idén om ett hållbart samhälle. Är den psykiska hälsan sämre än för 20-30 år sedan? Har svenska politiker förstått hur det är ställt, och hur långt räcker alla uppmaningar om "samverkan"? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

– Det är en mänsklig rättighet att må bra, säger Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030. Wikström har varit sjukvårdsminister men nu är han nationell samordnare för Agenda 2030. Den psykiska hälsan ingår i idén om ett hållbart samhälle. Är den psykiska hälsan sämre än för 20-30 år sedan? Har svenska politiker förstått hur det är ställt, och hur långt räcker alla uppmaningar om "samverkan"? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Agenda 2030-samordnaren Gabriel Wikström om utmaningarna att nå målen om hållbar och jämlik hälsa

Agenda 2030-samordnaren Gabriel Wikström om utmaningarna att nå målen om hållbar och jämlik hälsa

Kjell möter Gabriel Wikström, som regeringen utsett till Sveriges samordnade för FN:s Agenda 2030. Kjell och Gabriel diskuterar hur man säkerställer att det man sagt sig göra verkligen blir gjort. Gabriel får även ge sin syn på några av de punkter som Kjell hittills satt upp på sin egen agenda. Producent-Jakob har pratat med Filip Larsson som lagar alla länders nationalrätter och således reser jorden runt i sitt eget kök. Kan det vara ett sätt att bidra till världsfreden?

Gabriel Wikström säger att det är dags att Sverige ökar takten i arbetet med att uppnå ett mer hållbart samhälle till år 2030. OmVärlden podd möter Sveriges nationella samordnare för genomförandet av Agenda 2030.

I vårens andra avsnitt av Samhällspassion intervjuar vi Gabriel Wikström, Sveriges nationella samordnare för Agenda 2030. Samordnarens uppdrag är i stora drag att stötta de olika aktörernas arbete med Agenda 2030 genom att främja och stärka samverkan. I avsnittet delar Gabriel med sig av sina tankar om vad som krävs för att gå från ord till handling i arbetet med Agenda 2030. Vi pratar bland annat om hur vi behöver tänka kring uppföljning av de globala målen ur ett helhetsperspektiv, vilka områden som Sverige behöver jobba mer med framöver och hur man egentligen får till den samverkan som är så viktigt i arbetet med Agenda 2030. På grund av rådande omständigheter genomförs intervjun via telefon. Vi hoppas att ni kan ha överseende med hur ljudkvalitén påverkas av detta i avsnittet.

Annika Strandhäll växte upp under enkla förhållanden i Göteborgsstadsdelen Bergsjön med en ensamstående mamma. Via en karriär i facket blev hon – lite oväntat – socialförsäkringsminister. När socialminister Gabriel Wikström drabbades av depression tog hon även hans portfölj. Dessutom går hon hårt fram i debatten på sociala medier. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Annika Strandhäll växte upp under enkla förhållanden i Göteborgsstadsdelen Bergsjön med en ensamstående mamma. Via en karriär i facket blev hon – lite oväntat – socialförsäkringsminister. När socialminister Gabriel Wikström drabbades av depression tog hon även hans portfölj. Dessutom går hon hårt fram i debatten på sociala medier. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gabriel Wikström var rekordung minister när han sjukskrevs för utmattning. Hör honom om att tappa balansen i livet, varför politiker inte kan leva som andra och varför han vill tillbaka till politiken.

Dilan Apak gör ännu ett vikarieinhopp i det ständigt personalkrisande Lilla Drevet. Den här gången pratar hon, apropå Saabs eventuella mutmiddag i Madrid, om att vi behöver en ny syn på lagen om offentlig upphandling. Moa Lundqvist sätter ännu mer press på den redan sjukskrivne folkhälsoministern Gabriel Wikström genom att klaga på att han är utbränd på fel sätt. Ola Söderholm analyserar statsminister Stefan Löfvens halvlyckade försök att fira VM-guldet med Tre kronor på Sergels Torg. Dessutom har han synpunkter på en tweet av israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Prestationspodden ettårsjubilerar. Det firade vi genom att knacka på hos Rosenbad. Frågorna till folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern var väl förberedda och vi var så redo. Trodde vi, ja. Inspelningsutrustningen visade sig ligga kvar hemma hos Per och paniken var ett faktum. Prestationspodden 34 – om prestationsångest och emotional skills under akut stress. Om att våga misslyckas och i efterhand skratta åt det. Men framförallt en intervju med minister Gabriel Wikström som berättar om sin egen utbränning och vad han vill göra för att komma till rätta med den stora stressrelaterade ohälsan i Sverige. Tack fackförbundet Vision, vår nya sponsor!

Jonas och Björn träffar i premiäravsnittet av säsong 2, Gabriel Wikström (S), som är Folkhälso-, Sjukvårds- och Idrottminister.

Verkligheten rapporterar från ett sprutbyte i Slakthusområdet i Stockholm. Här finns en man som vi kallar för naloxonrebellen. En man trotsar lagen och räddar samtidigt liv. Verkligheten i P3 har sedan början av året hängt på Svenska brukarföreningens sprutbyte i Slakthusområdet i Stockholm, där tunga missbrukare kan byta sina gamla verktyg mot nya. Här finns det en man som trotsar lagen och delar ut naloxon, ett motgift mot opiater som heroin och morfin. Han instruerar också missbrukare i hur naloxonet ska användas. I Sverige, där drogdödligheten är näst högst i Europa, har missbrukare inte tillgång till naloxon. Detta trots att medlet enligt forskningen är central för att minska drogdödligheten.  I Verkligheten i P3 hör du naloxonrebellens berättelse. Vi hör också folkhälsominister Gabriel Wikström som snubblar på siffrorna när han ska kommentera drogdödligheten i Sverige. Och medan programmet spelas in ska det plötsligt komma nya besked från regeringen i naloxon-frågan.  Reporter: Sigge Dabrowski Fotnot: Sprutbyten finns på nio orter i sex län runt om i landet. I början av 2017 röstade regeringen emot kommunernas vetorätt i frågan, vilket väntas öka antalet sprutbytesprogram i landet.

Om den internationella kampen om abortfrågan. Konflikt om Trump, etiopisk mödravård och en svensk barnmorska. Hör röster från Washington och Addis Abeba om aborter, bistånd och global familjepolitik. Dagens konflikt handlar om hur abortfrågan seglat upp högt på dagordningen på många håll i världen samtidigt just nu. I Sverige avgör snart Arbetsdomstolen fallet med barnmorskan Ellinor Grimmark som inte vill utföra abort på grund av sin kristna tro - ett fall som följs med spänning på många håll i världen. Italien rasar just nu en debatt sedan Roms guvernör velat anställa två läkare som inte får vägra utföra aborter. Å i USA där abortfrågan alltid befinner sig i hjärtat av politiken men där en ny presidentadministration nu fört upp frågan ytterligare på dagordningen. De senaste åren har en rad republikanska delstater infört begränsningar av aborträtten men den senaste vändningen rör biståndspolitiken. Donald Trump hade bara varit president i tre dagar när han skrev under beslutet om att återinföra den så kallade Mexiko City regeln som innebär att USA slutar att betala bidrag till organisationer utomlands som utför aborter eller stödjer aborträtten oavsett på vilket sätt. Regeln kallas så eftersom den först presenterades av Ronald Reagan 1984 på en befolkningskonferens i den mexikanska huvudstaden, men av kritikerna är den också känd som The Gag Rule för att man ser som att biståndsorganisationerna beläggs med munkavle - förbudet gäller också att alls informera om abort, eller försöka påverka politiker att legalisera abort. Demokratiska presidenter brukar ta bort förbudet och nu har Trump alltså återinfört det i en något utökad version. Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Inger Arenander var med på den stora antiabortdemonstration som hålls i februari varje år i huvudstaden och där träffade hon Lisa Schröder som tycker Trumps beslut är välkommet. Men hur påverkas då kvinnorna i de länder dit det amerikanska abortrelaterade biståndet tidigare gått? Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt en organisation i Rio de Janeiro som arbetar med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa riktat mot ungdomar - och som nu riskerar att få sin finansiering indragen. Också etiopiska kvinnor kommer påverkas av Trumps beslut om att återinföra Mexiko City-regeln. Landet brottas med problem med hög mödradödlighet men har på senare år förbättrat statistiken bland annat tack vare amerikanskt stöd till biståndsorganisationer som arbetar för säkra aborter och familjeplanering. En av dessa är Marie Stopes som försöker nå familjer på landsbyggden där många kvinnor föder många barn, vilket medför hälsorisker. Eftersom man aktivt förespråkar rätten till abort kommer det amerikanska stödet nu dras in. Också i Europa pågår en hetsig debatt om abortfrågan, trots att lagstiftningen ju ligger helt på nationell nivå inom EU. Ändå arbetar lobbygrupper både för och emot aborträtten aktivt på flera håll och gemensamt för dessa grupper är att alla nu följer det svenska rättsfallet med Elinor Grimmark noga. Grimmark har för avsikt att ta fallet till Europadomstolen för att där pröva om hon har rätt till samvetsfrihet, det vill säga har laglig rätt att avstå från att utgöra arbetsuppgifter som strider mot hennes eget samvete. Skulle hon få rätt menar abortmotståndarna att detta kan få stor juridisk betydelse i fler länder än Sverige. I Sverige driver Sverigedemokraterna frågan om samvetsfrihetsklausul i vården - något som Barnmorskeförbundet och andra vårdfack är emot. Gäster i studion är sjukvårdsminister Gabriel Wikström (s), rikdsdagsledamot Paula Bieler (sd) och Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet. Du är också chef för WHOs samarbetscenter för reproduktiv hälsa där och jobbar också som praktiserande läkare.   Programledare:Kajsa Boglind Producent:Jesper Lindau

Söndag och det är återigen dags för Tyngre Rubriker att diskuterar veckan som har gått. Det första ämnet för dagen är Gabriel Wikströms framträdande i media både gällande fetmainitiativet och att det inte kommer att bli någon ökning av antalet timmar med idrott och hälsa i grundskolan. Efter det följer vi upp med satsningarna som just nu pågår mot att försöka springa ett maraton på under 2 timmar. Vad är de olika knepen som man funderar på att ta till för att lyckas skala bort nästan tre minuter på ett redan fantastiskt världsrekord? Avslutningsvis tar vi upp ämnet om röda frukter och grönsaker som i senaste vetenskapens värld påstods kunna göra underverk för ens hälsa och mentala förmåga. Tro det eller ej men denna rubrik har faktiskt också en del gemensamt med choklad och vin vilket vi äten tar upp i samband med detta. Hålltider 00:00:00 Gabriel Wikström och regeringens agerande i hälsofrågor de senaste två åren 00:17:20 Kommer Nike att få en löpare under 2 timmar på ett maraton i år? 00:28:05 Finns det någonting speciellt i röda frukter och grönsaker som gör dem bevisligen bättre än andra frukter och grönsaker? 00:38:10 Nyheten om att du blir smartare av mörk choklad Medverkar gör Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol, Jacob Papinniemi, Caroline Mellberg & Jenny Ågren.

Sjukvården är en av de politiska frågor som rankas som allra viktigast. Men väntetiderna blir längre och allt fler är missnöjda med vården. Vad gör regeringen? Vården dras med stora problem: många får vänta länge på vård och dessutom skiljer det sig kraftigt över landet. Bristen på personal skapar växande problem - som på barnintensivavdelningarna där svårt sjuka barn vid upprepade tillfällen har skickats utomlands för vård eftersom alla platser i Sverige varit fullbelagda. Hur ska regeringen korta vårdköerna som drabbar allvarligt sjuka hårt?- Det här är ett problem som vi måste sätta in stora insatser för att komma åt, säger folkhälsominister Gabriel Wikström i Ekots lördagsintervju.När utvecklingen med längre vårdköer kunde vara bruten kunde Gabriel Wikström inte säga, kanske först efter valet 2018.En del av intervjun handlar om regeringens narkotikapolitik. Folkhälsoministern berättar om lagändringar som gör det lättare för landsting att arbeta med sprututbyte. Han säger också i intervjun att han själv aldrig testat narkotika.- Men jag har varit i närheten av narkotika. Jag bodde en tid i Barcelona och pluggade spanska som ung. Där låg ofta haschröken tät på dansställena. Du har aldrig varit nyfiken på att pröva?- Jag har aldrig varit nyfiken, jag vet inte varför, jag har nog tyckt att det varit dumt helt enkelt, säger folkhälsominister Gabriel WikströmLördagsintervjuns fördjupning handlar om opinionsundersökningar. Tidigare i veckan kom den stora partisympatiundersökningen från SCB. Vi tar reda på hur opinionsundersökningar påverkar hur väljarna röstar, i Sverige och i andra länder. Samtal med vår inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach och statsvetaren Annika Fredén, Göteborgs universitet.

Det inre partiet är tillbaka, trots vinterförkylningar och arbetsresor. I veckans avsnitt avhandlas flertalet av de sju dödssynderna. Gabriel Wikström vill ha ditt blod; Morgan Johansson vill sätta dig i fängelse. I trygghetsnormens skymningstid exploderar Christoffer i ilska efter den senaste veckans händelser. Oscar avslutar sin framtidsspådom som får Hannes att kläcka en tvivelaktig affärsplan. Vi förväntar oss inte att våra lyssnare har oss som enda podcast, men vi vill helst att ni vänstrar diskret. Frågor? Besserwisser? Är du Daniel Suhonen och vill skjuta oss med Kalashnikov när revolutionen kommer? Skriv till inrepartiet@gmail.com.

I dagens radio bubb.la avhandlades bland annat att Uber inför knapp i mobilapp för chaufförer för direkt delning med Skatteverket, Ayahuasca-retreat på Barnens ö, porrkonsumerande skatteverksanställd får löneavdrag, Konkurrensverket stoppar Schibsted köpa Hemnet, starka belägg för åsiktskorridoren i debatt i Almedalen samt Gabriel Wikström utnämner sig själv till sexminister. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-87/

Om ett A-barn, Kallur, handsregeln, Gabbe och en lipsill See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om ett A-barn, Kallur, handsregeln, Gabbe och en lipsill

Karin Pihl, liberal ledarskribent som bland annat skrivit för GP och inom kort syns i spalterna på Expressen, gästar Följ din ledare och pratar identitetsvänster, ironi och pop och politik. Dessutom hjälper hon Mattias Svensson att förstå förbudsministern Gabriel Wikström.

Dagens radio bubb.la inleddes med en dikt från Klot-Johan. Efter det avhandlades bland annat USA:s marktrupper i Jemen, svensk polis beslagtog rekordmängder av cannabis 2015, "Lila häxan" Margot Honecker död, tunisiskt par vinner ko i mobilspel, Gabriel Wikström inte nöjd med svenskarnas matvanor, kinesisk polis ska arbeta på Italienska gator, bärgare vägrade hjälpa strandad Bernie Sanders-anhängare och venezuelaner äter hundar, katter, duvor och sopor. Sändningen avslutades med ett brev från en premiummedlem om hopplösheten innan bubb.la. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-85/

Hur ser det ut med alkoholen 2016? Unga dricker mindre, äldre mer. I reklamen flödar kändisvinerna och Jelstinboxar säljs direkt till tonåringar. Vi pratar om alkoholens kostnader och konsekvenser. Här hittar du vårt dialogforum från sändningenLyssna också på eftersnacket med publiken från webbsändningenDirektsändningen med experter, läkare, anhöriga, överlevare, bransch och polis. Programledare: Alexandra Pascalidou.Deltagare i debattpanelenMarkus Heilig  psykiater och beroendeforskare Micaela Kedhammar  fd kårordförande Hillevi Wahl  författare Gabriel Wikström  hälsominister (S) Sven Andreasson  läkare Olivia Trygg  Trygga barnen Mattias Grundström  jurist Scott Goodwin  polis i Växjö Wasima Ayad - dj och stylist Nadja Karlsson - Spritmuseum Johnny Mostacero- IOGT/NTOArtist: Elias

Lilla drevet firar 100 avsnitt! En knäpp på näsan på alla falska som tvivlat. Liv Strömquist varnar för Lars Lerins farliga likeability och för hur professor Agnes Wold kan användas som ett destruktivt maktmedel i heterosexuella parrelationer. Moa Lundqvist analyserar folkhälsominister Gabriel Wikströms nya strategi – istället för politik: lifestyle! Ola Söderholm tänker på sossar. Han förklarar hur det går till när en toppsosse har sitt första möte med Säpo och han kritiserar partisekreterare Carin Jämtin för hennes ovilja att ta ställning mot neofascismen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 92 av Sveriges mest nyfikna fotbollspodd gästas av Gabriel Wikström. Sveriges Idrottsminister ger sin syn på vinterns inflammerade diskussion mellan polisen och fotbollens företrädare om synen på oroligheter i samband med allsvenska matcher, var ansvaret ligger och hur man ska lösa eventuella problem med de grupper som inte rättar sig efter lagarna. Dessutom berättar Wikström huruvida han tar med sin dotter på ett 08-derby, hur ofta han besöker fotboll och varför det är viktigt för en minister att se Sverige spela final i U21-EM. Gabriel Wikström skräder inte orden om korruptionen i internationella idrottsorganisationer, att Sverige har ett ansvar att försöka arrangera stora mästerskap och hur svenska idrottare och förbund ska agera när mästerskap går i länder med tvivelaktiga regimer. Naturligtvis ger han sin syn på 51-procentfrågan, riggade matcher, idrottens roll i integrationen och den eviga frågan om toppning vs bredd. Producent: Olle Juhnell Lindberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För några år sedan hade Gabriel Wikström (S) en utmattningsdepression, åt medicin och var sjukskriven. Idag är han ansvarig minister för hur vården för dem med psykisk ohälsa fungerar. Han är född 1985 och är Sveriges folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. För några år sedan mådde han dåligt psykiskt och tillslut blev stressen och pressen för stor. Vändningen kom när jag var ute och körde bil och blev rädd för att jag skulle köra på nån, då sökte jag akut och blev hänvisad till psykiatrin.Där träffade Gabriel en läkare som gav honom diagnosen utmattningsdepression och det tog två år innan han kände sig helt återställd. Idag jobbar han mer än nånsin men säger att han har lärt sig sätt att ändå få livet att gå ihop.Viktigt att vara öppen med sin psykiska ohälsaI Psyket pratar han och Emmy Rasper om vikten av att själv vara öppen med sin psykisk hälsa men också om varför det kan vara svårt.  Det ligger så nära till hands att man blir betraktad som galen, eller att man inte klarar av sitt liv eller de krav och förväntningar som finns. När han, i samband med att han blev minister, pratade om sina egna erfarenheter kring psykisk ohälsa var det en del som tyckte att det var en dålig idé.  De sa "ska du verkligen göra det, tänk på din politiska karriär" Bara det visar ju på att vi har ett problem. Om inte jag kan berätta om min psykiska ohälsa som ansvarig minister hur ska då en 11-åring våga prata om det?Som folkhälso- och sjukvårdsminister vill han bli ihågkommen för tre saker angående psykisk ohälsa.1. Att frågan kommer högre upp på den politiska dagordningen. 2. Att vi bryter det stigma som finns kring psykisk ohälsa. 3. Att vi har ett samhälle och system som kan möta människor i alla faser av psykisk hälsa eller ohälsa, inte bara när man är riktigt sjuk utan även när man är lite sjuk eller innan man har blivit sjuk. 

I det tjugosjunde avsnittet av podden pratar vi om stigma och om Minds nyöppnade självmordslinje som invigdes av sjukvårdsminister Gabriel Wikström i veckan. Under invigningen var Christian på plats för att försöka få en kort intervju med drömgästen Gabriel Wikström, så som Pär och flera lyssnare hade önskat. Lyssna på avsnittet för att få veta om han lyckades eller inte!Pär pratar också om stigmat kring psykisk ohälsa som fortfarande är stort enligt en amerikansk studie från 2013. Varför är det tabu med psykisk ohälsa och hur påverkar det sjukvårdens möjligheter att behandla dessa sjukdomar? Pär håller ett riktigt brandtal där han berättar varför han tycker att det är så onödigt med stigmatisering kring psykiska sjukdomar, och berättar även vad man kan göra för att stoppa tabut.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När folkhälsominister Gabriel Wikström (S) spekulerar i att införa en fettskatt på fet mat är han fel ute på alla tänkbara plan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kaliber fortsätter idag granskningen av läkarnas kompetens och fokuserar på det som många läkare själva beskriver som en tickande bomb - bristen på fortbildning. Sverige är ett av mycket få länder i Europa som inte ställer några nationella krav på att specialistläkare hänger med i utvecklingen. Patienter skadas allvarligt och några har till och med omkommit efter att dom träffat läkare som saknar rätt kunskaper. Det berättade vi i Kaliber för några veckor när vi bland annat tog upp fallet med Ulla Pettersson i Åmål som förlorade sin bror Kjell-Erik efter att en läkare missbedömt hans hjärtinfarkt som panikångest. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att, tyvärr, det går inte att få något svar ifrån din bror. Så då var det ju bara att konstatera att, han var död, berättade Ulla Pettersson. Vi berättade också att Sverige saknar system som kontinuerligt kontrollerar läkarkompetens. Efter programmet har vi fått in många reaktioner. En del som hört av sig är patienter, men de allra flesta är läkare. Läkare som Mats Nilsson i Östersund. - Ja, reaktionen var att det är en långbänksdiskussion som har hållit på definitivt sen 70-talet och egentligen har det inte hänt någonting, säger Mats Nilsson. Vad menar du då? - Det saknas tid och resurser för att kontinuerligt följa upp utvecklingen via olika vetenskapliga artiklar och prövningar så att alla doktorer får del av detta och på ett gott sätt kan ta hand om patienterna. Så om jag förstår dig rätt här nu. Menar du att det är fortbildningen som är det stora problemet? – Ja. Man kan säga att en konferens idag kostar någonting mellan 2000-3000 upp till 5000-6000 kronor för två dagars konferens. Och det gjorde dom inte för 20 år sen. Sen tillkommer då resa och boende. Och det är liksom ingen som tagit tag i att anslå de pengarna, säger Mats Nilsson. Han är långt ifrån ensam om att peka ut brist på fortbildning som en tickande bomb inom den svenska vården. I februari gick sex av landets största fackrörelser för vårdpersonal ut i ett gemensamt upprop. Man varnar för att fortbildningsnivån bland vårdpersonal är på väg åt fel håll. Och att läget är så pass allvarligt, att vården snart inte kan garantera att patienterna får träffa personal som är uppdaterade med de senaste behandlingsmetoderna. Kaliber idag ska handla om läkarnas fortbildning. Vi ska börja på Sahlgrenska sjukhuset och ortopedmottagningen i Mölndal. Överläkaren Mikael Sundfeldt är mitt uppe i en operation av ett brutet ben. Med hjälp av en borr gör han hål i ett ben för att sedan kunna fästa en metallplatta på det brutna benet. Mikael Sundfeldt är specialist inom ortopedi och framförallt expert på skelettskador som skett via olyckor. Det är ett kunskapsintensivt yrke, där behandlingsmetoder snabbt blir gamla. Något som gör det extra viktigt att ständigt fortbilda sig. - Vidareutbildning är oerhört viktig för att du ska kunna göra ett bra jobb. Det här är ju ett livslångt lärande, och du måste hela tiden vara påläst. Du måste veta det senaste, det går inte att komma i bakvattnet utan du måste hela tiden vara kunnig och patienterna kräver att du ska vara påläst på det absolut senaste, säger Mikael Sundfeldt. Enligt Mikael Sundfeldt måste man dels uppdatera sig med nya forskningsrön och ibland åka iväg på konferenser där dom senaste behandlingsmetoderna presenteras. I en ortopeds fall kan det handla om hur man bäst opererar en höft eller om att få information om dom senaste knäproteserna. Det är vad som krävs för att hänga med i utvecklingen. Men enligt Mikael Sundfeldt, är ofta verkligheten en helt annan. - Det finns säkert jättemånga som får alldeles för lite utbildning. Det svåra är att få in det i arbetstiden. För ofta när man börjar så rullar arbetstiden på, man ska springa och göra massa olika saker. Mottagning, möten och allting. Ska man åka på en kurs så tar det kanske tre, fyra dagar. Då är du borta från familjen tre, fyra dagar. Du är borta från kliniken tre, fyra dagar. När du kommer tillbaka är det kanske en patient som har ringt dig, som inte fått tag på dig. Och sen har du kanske kollegor som får ställa upp och ta din arbetsbörda under tiden du är borta. Så tid är ett problem. Ekonomi är ett problem. Det är dyrt att åka på kurser, säger Mikael Sundfeldt samtidigt som hans mobil börjar ringa. Det är en patient han glömt ta emot. Han försvinner snabbt iväg. Längre ner i korridoren sitter Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Det är han som löser scheman och som har hand om den budget som kliniken har att röra sig med. - Alltså, traditionellt så är det ju extremt viktigt med fortbildning av läkare för att dels hålla aktuellt kunskapsläge, men också att ifrågasätta det man gör hela tiden och inte halka efter. Kunskapen inom sjukvården, oavsett om det är ortopedi, den ändras hela tiden. Det är inte samma som det var för tio år sen eller femton år sen. Vissa saker kan ändras på bara några få år. Vi har ju dels en budget för fortbildning, och det kan man väl säga att den budgeten har inte gått ihop sig någon gång, säger Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Varför är det så? - Nja, vi har traditionellt varit dåliga att ta höjd för det… Vi ska backa bandet lite. Året är 2004 och läkarkårens täta band med läkemedelsindustrin har ifrågasatts en längre tid. Medier rapporterar om läkare som åker iväg på dyra utbildningar, sponsrade av läkemedelsbolagen. Det är många gånger påkostat, där läkemedelsbolagen inte sällan bjuder på både flyg, hotell och dyra middagar på platser som Sydafrika och Västindien. Flera läkare blir påkomna och misstänka för mutbrott. Men 2005 blir det delvis stopp för lyxresorna. I en överenskommelse mellan landstingen och läkemedelsindustrin, kommer man överens om att industrin bara får betala för en del av läkarnas utbildningskostnader. Resten av kostnaden lovar landstingen att stå för. Dom flesta verkar överens om att beslutet är rätt. Men hur blev det egentligen med själva fortbildningen? På Östermalm i Stockholm har Läkarförbundet sitt huvudkontor. Här jobbar Turid Stenhaugen som utredare med särskild fokus på just fortbildningsfrågor. Sedan 2004 är hon ansvarig för en enkät som regelbundet mäter hur mycket fortbildning svenska läkare får. Och det var just överenskommelsen mellan landstingen och industrin, som fick förbundet att reagera. - Ja, det var helt enkelt så att läkemedelsindustrin bidrog med ganska mycket finansiella resurser. Det fanns ganska stora farhågor då inom professionen då om att det skulle bli mindre fortbildning, att det skulle bli sämre möjligheter generellt för läkarna att få kompetensutveckling, säger Turid Stenhaugen Till en början såg det positivt ut. I Läkarförbundets fortbildningsenkät såg man faktiskt att fortbildningen ökade dom första åren. Men trenden skulle visa sig vara kortvarig. - Från 2007, ungefär då så var resultaten som bäst. Och då deltog läkarna i såna här med planerade utbildningsaktiviteter,  externa fortbildningar, ungefär 9,1 dagar i genomsnitt på ett år. Och sedan nu, vid det senaste tillfället när vi genomförde undersökningen år 2012, då var det nere i 7,1 dagar. Och om man tittar på hur mycket man deltar i internutbildning, så var det ungefär 1,5 timme per vecka tidigare. Och där är man nu nere i under en timme per vecka, säger Turid Stenhaugen. Enligt Turid är siffrorna allvarliga. Inte bara för att dom stadigt minskar, utan även för att dom ligger under förbundets lägsta rekommendation. Och hon tror att det kan ha blivit värre sen 2012. Sen årsskiftet 2015, får inte längre industrin sponsra läkares utbildning alls. Numera ska allt betalas av arbetsgivarna. - Vi har följt den här utvecklingen och varit väldigt oroade. Vi har skrivit om det i olika artiklar, men egentligen så har vi märkt, att trots att vi har varnat med varningsklockor så har ingenting hänt. Vi har framförallt fört fram det här till arbetsgivaren men inget har hänt, säger Turid Stenhaugen, utredare på Läkarförbundet. Så hur ser egentligen situationen ut idag? Det ville vi ta reda på. Kaliber skickade därför ut frågor till landets 29 universitets- och länssjukhus. Vi frågade verksamhetschefer inom kirurgi, ortopedi och cancervård om specialistläkarna på deras avdelningar får tillräckligt med fortbildning. 52 av 81 kliniker svarade. Och det är en allvarlig bild som målas upp. Nedan följer några av svaren från undersökningen: ”Även om jag som chef är för utbildning, så är jag restriktiv. Centralt anser man att utbildning är ett område det ska sparas pengar på.” ”Nej, läkarna skulle behöva mer. Det är inte katastrof-läge, men det är inte långt ifrån.” ”Ja, vi försöker ju vara liberala, men kompetensutvecklingen hos vissa är verkligen  inte tillräcklig. Och pengar gör ju att man tvingas prioritera.” ”Det här är ett jätteproblem på kirurgen, och politiker och arbetsgivare tar det inte på allvar. Fortsätter det så här kan vi inte längre lova rätt behandling till våra patienter.” Nästan hälften svarar att specialistläkarna på deras avdelningar inte får tillräckligt med fortbildning. Som patient på ett operationsbord riskerar alltså du att träffa en läkare som inte är uppdaterad med dom senaste behandlingsmetoderna.  Och trots att landstingen ska se till att läkarna får tillräckligt med fortbildning, svarar 26 chefer på Sveriges ledande sjukhus att det saknas pengar för att kunna ge läkarna detta. - Ja, det är under all kritik, säger Heidi Stensmyren. Hon är ordförande på Läkarförbundet. - Vi ser mycket allvarligt på det här. Risken är att kvaliteten i vården blir sämre. Risken är framförallt att vi kommer att arbeta med gammal teknik, att vi inte är uppdaterade. Att vi inte kan erbjuda den nivå på vården som den svenska befolkningen har all rätt att få. Sen ett par år tillbaka är frågan om läkarnas fortbildning en av förbundets viktigaste frågor. Men att få landstingen och arbetsgivarna att lyssna, är inte helt lätt enligt Heidi Stensmyren. - Ja, det stora problemet är att i verksamheterna, ute på golvet, så är det fortbildningen som skärs ned först när man ska spara. Och hälso- och sjukvården har ju haft effektiviserings- och besparingskrav nu i många, många år. Och där är fortbildningen typexempel på något som försvinner snabbt och lätt. Och det är den stora utmaningen. Nu, från den första januari, så är det så att huvudmannen ska finansiera all fortbildningsaktivitet för läkare. Problemet är att dom inte lagt tillräckligt med utrymme i sina budgetar, att dom inte avsatt tillräckligt med pengar för det, säger Heidi Stensmyren. Vi ska återvända till ortopedmottagningen på Sahlgrenska och verksamhetschefen Magnus Karlsson. Han är en av dom som svarat på undersökningen. - Problemet är finansieringen, där de här företagen tidigare har tagit den finansieringen. Landstingen, regionerna, SKL har kanske inte heller tagit höjd och har ju inte heller vetat vad den kostnaden är. Och den kommer ju bli rejäl nu då. Och där kan jag väl känna en viss oro, att det kan bli ganska avsevärt mycket dyrare att använda sig av den typen av utbildningar som haft traditionellt hittills i alla fall, säger Magnus Karlsson. Men enligt Magnus Karlsson finns det ett till problem, som till stor del hänger ihop med ekonomin. Och det är tidsbrist. Att anlita vikarier för att läkare ska åka iväg på konferenser är både dyrt och ibland omöjligt att få ihop med schemat. Och att i en sådan situation få tid över till att fortbilda sig är inte helt enkelt. Speciellt på en klinik som den Magnus Karlsson chefar över, där inte fortbildning finns tydligt inlagt i schemat för specialistläkarna. - Nej, vi har inte avsatt tydligt utbildning i schemat. Däremot ska det finnas administration, och då ska det finnas möjlighet att fördjupa sig där. Nu kan man ärligt säga att många läkare är ganska hårt schemalagda, och de har en ganska begränsad administrativ tid. Vilket gör att dom inte alltid hinner fördjupa sig och föröka sina kunskaper teoretiskt, så är det. Läkare är ganska behövda och vi schemalägger dom rätt hårt där de ska vara. Du måste ju också producera vård. Det är ju liksom en avvägning av hur mycket tid och resurser du har för att utbilda och se till att du har tillräckligt kvalitet på de läkarna du har, och hur mycket vård du ska producera, om man nu kan uttrycka det så krasst. Den avvägningen är jättesvår att göra, säger Magnus Karlsson. En annan som svarat på Kalibers undersökning, är Karl-Åke Jansson på ortopedkliniken på Karolinska norr om Stockholm. Karolinska är ett sjukhus som länge dragits med stora nedskärningar, och enligt Karl-Åke Jansson spelar ekonomin in ganska mycket. Men det främsta problemet som han ser det, är att sjukvården ofta inte gör någon större utvärdering av den fortbildning läkarna behöver. - Alla jobbar nog och har en viss struktur. Men hur den ser ut över tid, den är inte riktigt.. jag har i alla fall inte sett någon sådan. Och det tror jag behövs, säger Karl-Åke Jansson. Det finns olika förslag om hur man ska utvärdera läkares fortbildning inom de olika specialistföreningarna. Svensk ortopedisk förening i Karl-Åke Janssons fall. Och enligt honom hade det inte behövt vara särskilt svårt. - För varje individ så måste man kanske upprätta då hur det ska se ut de närmsta åren. Vad är det den individen behöver? Och vad behöver man som ortoped på en viss tidsperiod? Och så lägger man in det i en individuell handlingsplan för ett år, följer upp den på ett strukturerat sätt, i ett medarbetarsamtal, säger han. I ett tidigare program, berättade Kaliber att Sverige saknar system som återkommande kontrollerar läkarkårens kompetens. Då pratade vi bland annat med Olle Larkö som är dekanus på Sahlgrenska Akademin. Då lyfte han fram vikten av fortbildning.  Jag åkte tillbaka till Olle Larkö igen. För när det gäller just fortbildningen, är Sverige ganska unika. Tillsammans med Malta och Portugal, är Sverige det enda landet i Europa, som inte har någon nationell reglering av läkares fortbildning. Och det här är ett stort problem enligt Olle Larkö. - Jag tycker det är ganska slappt, vi har inga krav på vidareutbildning när man är aktiv läkare under sin specialistperiod på kanske 30, 35 år. Det är ju risk för sämre doktorer då, krångligare än så är det ju inte. Det enda vi tycker är att vi kanske ska göra som man gör kanske i Tyskland eller England. I USA är man långt före, dom kräver att man ska ha specialistexamen, det har vi inte i Sverige. Utan det är i princip tiden man jobbar som är det viktiga. Dom kräver att man ska tenta om igen vart tionde år. Vi har ingenting som är i närheten av dom. Många länder, tex Tyskland, kräver att man ska bevista kongresser som är godkända, vi har inget sånt i Sverige heller. Sverige är helt enastående i detta. Det är ett uttryck tycker jag för ”slapp-Sverige”, säger Olle Larkö. Olle Larkö tycker dels att Sverige måste börja ställa krav på att läkare ska fortbilda sig, men också att det behövs ett system som på riktigt mäter mängden fortbildning. Som exempel nämner han CME-poäng, ett system som används i bland annat USA och Tyskland. - Continuing Medical Education står det för. Man får en poäng per timme man sitter på en godkänd kongress. Dom klockar dig när du går in, dom klockar dig när du går ut. Och så ska man ha 50 timmar per år. Gör man inte det under ett antal år, så blir man av med sitt specialistbevis. Det är ju en väldigt ambitiöst, och det tar ett tag innan vi når dit. Men om man började med att man faktiskt måste bevista vetenskapliga konferenser som alla andra européer gör, det tycker jag är ett första steg. Sen är inte det perfekt, det kan kompletteras med annat och sånt.. I Kalibers undersökning med läns- och universitetssjukhusen, efterlyser nästan alla hårdare krav på fortbildning. En del vill ha tydligare riktlinjer, medan andra vill se CME-poäng. Och en av dom är just Karl-Åke Jansson på Karolinska. - Vi är inte där ännu, men det är möjligt att man är på väg dit. Och det är på så sätt man skulle kunna värdera om den individuella specialisten har den kompetens som krävs och upprätthålla en kontinuerlig fortbildning. Samtidigt så är Sverige inte speciellt känt för att skapa sådana system, säger han. Nej, enligt dom flesta jag talat med, verkar CME-poäng vara långt bort. Men faktum är att det finns ett förslag. I en statlig utredning som presenterades förra våren, fanns förslag om att läkarkåren, tillsammans med en rad andra yrken, skulle få särskilda föreskrifter som direkt uppmanar till fortbildning. Och förslaget togs väl emot av bland annat Läkarförbundet och Svenska Läkarsällskapet, som i åratal kämpat för tydligare regler. - Vi önskar mycket bättre strukturer för kompetenssäkring. Det ska inte vara upp till patienterna att ta reda på om läkaren har fått fortbildning utan det här ska vara ett kontinuerligt system och det ska vara ett krav på verksamheten att se till att sköta kompetensutvecklingen, säger Heidi Stensmyren. Men förslaget har än så länge bara varit ute på remiss. Och en av dom som svarat är Socialstyrelsen. Men dom tycker inte det behövs några nya regler. Pernilla Ek är chef på Socialstyrelsens behörighetsenhet. - Vi är ju i grunden positiva till att man uppmärksammar personalens kompetens som den viktiga spelaren i att bedriva patientsäker vård. Men vi anser ju att de här bestämmelserna redan finns på plats, säger Pernilla Ek. I Hälso- och sjukvårdslagen så står att ”där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, lokaler och utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.” Och i patientsäkerhetslagen står det att ”hälso- och sjukvårdspersonalen ska bedriva sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”. Juridiken är ett kapitel i sig. Men kontentan av det Pernilla Ek säger, är att det redan står i lagen att läkare ska arbeta på ett korrekt sätt, och att arbetsgivaren har ett ansvar för läkarnas kompetens. Det är med andra ord underförstått att fortbildningen ingår i detta. Och det här är något som väcker viss frustration hos Läkarförbundet. - Man har vant sig vid, eller är väl van vid att det här sköter sig lite av sig självt, men det gör det inte, det vet vi. Man måste inse att fortbildning och kompetensutveckling är ett arbete som inte kan skötas med vänsterhanden. Det krävs planer för det. Vi planerar ju in miljö, sortering av avfall, vi har ju en rad områden som systematiskt planeras inne i verksamheterna. Och att inte fortbildning skulle planeras systematiskt inom en verksamhet, det håller inte måttet, säger Heidi Stensmyren. I Kaliber idag har vi berättat om bristen på fortbildning. Läkarfacket larmar för att nivån stadigt sjunker. Och i Kalibers undersökning uppger närmare hälften av kirurg, ortoped och cancer-avdelningarna att deras specialistläkare inte får tillräckligt med fortbildning. Så vad tänker egentligen arbetsgivarna om det här? Jag åkte till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På deras vård- och omsorgsavdelning heter chefen Hans Karlsson. Och jag frågade honom hur han ser på att så många upplever att fortbildningen inte är tillräcklig. - Det är svårt att uttala sig om mängd i form av timmar och tid. Men jag tror att det man kan ta reda på, det är ju att titta på kvaliteten. Hur är kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Och då kan vi konstatera att när det gäller medicinska utfall och vad patienterna tycker om svensk sjukvård, så har vi en oerhört hög kvalitet. Jag tror att man ska modernisera begreppet kompetensutveckling och titta på att det innehåller fler delar än det som traditionellt förknippas med det. Och det traditionella är ofta kurs och konferens. Jag tänker att kompetensutveckling är mycket mer än det och kanske också ska tydliggöras i ett sådant här arbete, säger Hans Karlsson. Hur tänker landstingen rent ekonomiskt i den här frågan? - Ja, landstingens syn på det här handlar nog inte så mycket om pengar. Utan det handlar mer om att hitta rätta formerna för läkare att kunna fortbildas. Jag tror att det är något man får följa över tid och jag är ganska övertygad om att en del av den fortbildning som har varit i form av kurs och konferens kan ersättas med andra former. Webbutbildning, utbildningar där man tillsammans med kollegor på den egna arbetsplatsen tar del av senaste rönen, att man tar del av de senaste kunskapsunderlagen som nu blir allt mer tillgängliga i verksamheten, säger Hans Karlsson. Det finns ju ett förslag om att ställa formella krav på fortbildning. Det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Vad tänker SKL om det? - Ja, nu är ju direktivet fortfarande under diskussion och här kommer vi att lämna in ett formellt svar. Jag vill inte föregripa det idag, men jag kan väl säga att den här typen av bindande, normerande föreskrifter är generellt något som vi inte tycker bidrar till kvaliteten i någon större omfattning. Men enligt flera experter som jag har varit i kontakt med så är Sverige ganska unika om att inte ha formella krav på fortbildning. Bara Malta, Portugal och Sverige saknar det här. Hur ser du på det? - Det är ganska svårt att jämföra olika länder, ,men kan vi konstatera att i många länder så är läkare ofta egna yrkesutövare och har en egen verksamhet. De allra flesta svenska läkare jobbar idag som anställda. Några i vårdföretag och de allra flesta i Sveriges olika landsting. Och då finns ju en möjlighet för en relation mellan arbetsgivare och arbetstagare, att se till att kompetensen finns. Där är verksamhetschefsansvaret väldigt tydligt, säger Hans Karlsson. Nej, bindande regler är inget som SKL menar kommer höja kvaliteten. Trots att så många verksamhetschefer  säger att det är just tydligare regler som behövs. Och att det inte skulle handla om pengar, det håller inte Heidi Stensmyren på Läkarförbundet med om. - Landsting och politiker är mycket väl medvetna, är min uppfattning, om behoven av fortbildning. Men det är när man börjar prata pengar, kostnader och konkret som det stoppar upp. Och det räcker ju inte att vi lite snällt från sidan säger att ”men det här håller inte måttet”. Utan det är dags att myndigheter och gärna också departement sätter ner foten. Och säger att vi måste ha krav på fortbildning. Det måste finnas strukturer för uppföljning. Det här kan inte skötas lite vid sidan om, säger Heidi Stensmyren. Sveriges nye folkhälso-, sjukvårds och idrottsminister är socialdemokraten Gabriel Wikström. Jag undrar hur han ser på att så många läkare larmar om att fortbildningen inte är tillräcklig. - Jag tycker att det är allvarligt. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att fortbildning i nästan alla yrkesgrupper är nödvändigt för att man ska kunna upprätthålla kvaliteten men också för att yrket ska upplevas som både utmanande och inspirerande. Och särskilt viktigt skulle jag tro att det är för en yrkesgrupp som läkarna. Och det här är ju någonting som är oacceptabelt. Det måste ju bara fungera och i första hand så är det ju faktiskt landstingens och regionens ansvar att  se till att läkarna får den fortbildning som man både har rätt till och behöver för att utföra sitt jobb, säger Gabriel Wikström (S) Mycket riktigt så ligger ansvaret för sjukvården främst hos landstingen. Men just förslaget om ett yrkeskvalifikationsdirektiv, ligger hos regeringen. Så vad tycker då sjukvårdsminister Gabriel Wikström? - Jag vill inte säga vare sig bu eller bä på den frågan, utan vi diskuterar den just nu. Det är ett intressant förslag men man måste naturligtvis alltid analysera helheten innan man kan ta ställning. Vi är ju en relativt ny regering så vi har en del frågor att ta tag i. Det här är ju naturligtvis ett viktigt område och jag ber om att få återkomma både om tidsplan och regeringens ställningstagande, säger Gabriel Wikström (S). När jag frågar Wikström hur han ser på att så många läkare upplever pengar och tid som ett problem för fortbildningen, vill han inte kommentera vad landstingen gör åt problemet. Men han säger ändå att det är något han känner väl igen. - Det är en bild som stämmer väl överens med min egen också. Och som sagt, här har vi ju stora strukturella utmaningar inom den svenska sjukvården. Det handlar ju både om organisation och ledarskap, men det handlar också om att se över, vad ägnar egentligen sjukvårdspersonalen sin tid åt? Och då vet vi att väldigt många upplever att man får ägna sin tid åt administration. Och här har ju regeringen varit proaktiv och i höstas lade vi ett förslag om en så kallad professionsmiljard som just skulle handla om att man avlastar vårdens yrkesgrupper administrativt så att man ägna mer tid åt såväl patientkontakt men också till exempel fortbildning. Nu var det tyvärr ett förslag som föll i och med budgeten men det är ju förslag som vi räknar med att återkomma med under åren, för det här är ju faktiskt en av vårdens stora utmaningar, säger han. På Sahlgrenska jobbar ortopeden Mikael Sundfeldt vidare. Och han tror att om inte frågan blir löst snart så väntar allvarliga konsekvenser. - På sikt så tror jag att det är katastrof. På kort sikt så kanske man inte ser så stora problem, men om man ser det på en fem, sex års horisont så blir det katastrof. I slutändan handlar ju detta om att våra patienter måste få optimal vård. Det är det som det handlar om. De ska få det senaste och det bästa och det mest prisvärda. Och ända sättet att veta det, det är att hela tiden hålla sig ”up to date”. Medicinsk kunskap är färskvara. Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg  Andreas Lindahl  Exekutiv producent Kaliber kaliber@sverigesradio.se

Hunkighet, proteinbars i portföljen och hatkärleken till löpning. Vad lyssnar han på när han springer och hur känns det att folk dömer ut honom för hans ålder? Och varför ger han sig på rökare när stillasittandet är ett större problem? Och inte minst: vilket stort och välkänt lopp är det han ska springa snart? Här är Sveriges idrotts-, folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström!

Nej, Tomas Ramberg vill inte prata om Borg och Peczinski, men skrattar gott åt Henrik Torehammars tes om Nya Moderaternas brustna självkontroll. Annie Reuterskiöld utvärderar hur Löfven skulle hantera en terrorattack och så kämpar Centern i Växjö, Tuve Skånberg (KD) och Gabriel Wikström (S) om titeln som veckans spelare. Allt i veckans avsnitt av podden Det politiska spelet.

Mitt i brinnande PPM-debatt tar även Lantzkampen formen av en GENERATIONERNAS KAMP: Unga mot gamla, 80-talister mot 40-talister. Vem vinner ikväll - och vem vinner i längden? För lag Seniorerna tävlar författaren och Expressen-journalisten Cecilia Hagen och Kerstin Brunnberg, ordförande i Statens Kulturråd och tidigare vd för Sveriges Radio. I juniorlaget finner vi ledarna för två politiska ungdomsförbund: SSU:s Gabriel Wikström och CUF:s Hanna Wagenius. Programledare: Annika Lantz Domare: Sara Lövestam

Veckans gäster är Gabriel Wikström, SSU-ordförande, och Tommy Wahlgren, före detta Vinnarambassadör Svenska Spel.