Podcasts about medicinsk

Det blir allt vanligare att injicera botox och fillers i ansiktet, och marknaden har reglerats, men är långt ifrån perfekt. Något som få kunder tänker på är vad som händer om ingreppet blir misslyckat vems ansvar är det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En person som får många frågor om att hjälpa patienter som av olika skäl inte är nöjda med sina ingrepp är plastikkirurgen Alberto Falk Delgado på Karolinska sjukhuset. – Vi har en begränsad förmåga att hantera skönhetsingrepp, så i den offentliga vården där jag jobbar skulle det isåfall tränga undan annan akut vård, säger han. Men vem har då ansvaret för när något går fel? Den största anledningen till att man söker vård efter ett ingrepp är att man inte är nöjd av kosmetiska skäl, men ibland kan problemen vara medicinska. – Jag tycker att det rimliga om man utför ett typ av ingrepp är att ansvara för att man har rätt utrustning och såklart motmedlet som krävs vid en akut komplikation, men också kompetensen att hantera mer långvariga komplikationer, säger Alberto Falk Delgado. Medverkande är Alberto Falk Delgado, docent och sektionschef på Medicinsk enhet för plastikkirurgi och kraniofacial kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi som forskar om lång- och kortsiktiga risker vid botoxinjicering vid Uppsala universitet, Madelaine Levy, journalist på Svenska Dagbladet och Anna Bäsén, journalist på Läkemedelsvärlden. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Dette er historien om en mand der i over 20 år rejste rundt til hundredevis af supermarkeder i alverdens hovedstæder for at indkøbe kiks og kager. Manden hedder Steen Stender, han er ernæringsforsker, og i supermarkederne er han på sporet af en farlig dræber – transfedtsyrer. Dræberen er kommet ind i købekager og kiks sammen med noget så almindeligt som… margarine! I Margarinemanden hører vi historien om, hvordan Steen Stenders supermarkedsindkøb reddede hundredetusindvis af mennesker fra hjertedøden. Men vi fortæller også den store historie om verdens første industrielt fremstillede fødevare, margarinen, der var kontroversiel fra det øjeblik, den blev opfundet. Først hjalp margarinen mod sult og underernæring – det var dengang urbaniseringen buldrede derudaf, og det var småt med smør i Europa – men senere havde selvsamme margarine nær udryddet vores allerstørste hval, blåhvalen. Margarinen har været hyldet som sund og slankede, og den har været hadet som ulækker og giftig. I dag har margarinen iklædt sig ny emballage og er godt i gang med at blive et vegansk og klimavenligt alternativ til smør. Dette og meget mere i Danmarks første margarinepodcast nogensinde. Produceret af Third Ear for Medicinsk Museion.MARGARINE på Medicinsk MuseionPodcasten er produceret i forbindelse med udstillingen MARGARINE på Medicinsk Museion fra 22. marts til 22. december 2024. En udstilling om hvordan den store verdenshistorie hænger uløseligt sammen med vores kost, hverdagsliv og blodbaner. Læs mere her: www.museion.ku.dk/margarineMedvirkende, bidragydere og tilrettelæggelseSteen Stender, Adjungeret professor ved Københavns Universitet, Institut for Idræt og ErnæringMalthe Kouassi Bjerregaard, kurator og museumsinspektør på Medicinsk Museion, Københavns UniversitetPernille Gerstenberg, Gerstenberg Services A/S, cand. brom og konsulent inden for margarineteknologiMarianne og Ingibjørg Jensen - Brits mor og mormorClaus Meyer, gastronomAndrea Søllested, chocolatierMette Moltke Wozniak, margarinequizværtBrit Jensen, tilrettelæggelse, optagelse og klipTim Hinman, lyddesign, mix og dramaturgi, Third EarMads Rahbek Hougaard, grafik– Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det fanns så mycket att säga om epiruraler så vi vart inte klara i förra veckans avsnitt. Vi kompletterar med lite mer info denna vecka och går även igenom de andra vanliga medicinska smärtlindringsmetoderna. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Wikblad har varit på Jokkmokks marknad och är besviken på bristen av samisk kultur! David Druid undrar vad du har gjort för att förtjäna att få sparken! Margret Atladottir tar oss igenom nattens Grammy snackisar! Vi pratar Taylor Swift, Miley Cyrus, Jay Z och lite mello! Vår korre Love Lyssarides rapporterar från El Salvador där valet är avgjort. Techreporter Effie Karabuda om att The Facebook firar 20 år! Babs Drougge på P3 Nyheter om Anders Hansen, bantningsmedel och vegandöden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Välkomna till EyePod Bayer!I det här avsnittet möter vi Dr. Emad som delar sina erfarenheter och berättar bland annat om vad som inspirerade honom till att välja medicinsk retina som sitt specialistområde.Host: Shahin AeinehbandMedverkande: Imadeddin Abu Ishkheidem/Eyepod@bayer.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad har tuberkulose at gøre med skæve rygsøjler? Hvad er havfruesyndrom hos nyfødte? Og hvordan har de medicinske tankegange om sygdom ændret sig gennem de seneste århundreder? Tag med os på besøg på Medicinsk Museion i København, hvor vi præsenteres for fascinerende historier om indsamlede legemsdele og om sygdomshistorien i Danmark. I programmet får vi selskab af museumsinspektør og kurator, Malthe Bjerregaard, der vil hjælpe os med at forstå opfattelser af sygdom og sundhed i dag og i datiden. Rettelse: I interviewet fortæller Malthe, at kvinder ikke blev behandlet på datidens Frederikshospital. Dette er en fejl.Medvirkende: Emma Jensen Ben Nielsen Malthe Bjerregaard Indslag:

Medicinsk behandling af knæartrose m. PhD Asger Bihlet, som er Chief Scientific Officer i kontraktforskningsvirksomheden NBCD A/S.Asger beskriver hvad der kendetegner knæartrose og hvordan man i dag behandler denne medicinsk. Vi snakker herefter om eksperimentelle lægemidler - hvad der tidligere er forsket i og hvorfor det er gået galt, men også hvad der aktuelt forskes i og måske er på vej som etableret behandling.

1900-tallet er det århundrede, hvor forskere tog verdenshistoriens største kvantespring i udviklingen af medicin mod psykiske lidelser.  I begyndelsen af 1900-tallet vendte psykologerne hjerneforskningen ryggen. Neurovidenskaben havde stået meget stille i årevis - i hvert fald når det gjaldt at finde tilfredsstillende svar på, hvorfor psykiske lidelser opstår, og hvordan man behandler dem, men det skulle snart ændre sig. Hjerneforskningen blev vækket til live igen efter Anden Verdenskrig på grund af nye spændende opdagelser om metallet lithium. Få år senere opdagede forskere lægemidlet benzodiazepiners virkning på angst og søvnproblemer, og nu var hjerneforskningen i fuld genopblomstring. Medicinen blev udråbt som et vidundermiddel, og salget boomede.  I dag ved man dog, at benzodiazepiner er afhængighedsskabende og forbundet med alvorlige bivirkninger. I denne sommerserie er du inviteret med, når Brainstorms husforsker Albert Gjedde rejser gennem historien og udforsker, hvordan behandling af psykiske lidelser har udviklet sig fra borehuller i kraniet til nutidens psykofarmaka. I tredje episode zoomer vi ind på 1900-tallet, der revolutionerede psykofarmaka.  Brainstorm er støttet af Lundbeckfonden. Medvirkende: Albert Gjedde, professor i translationel neurobiologi på Syddansk Universitet og professor emeritus på Københavns Universitet. Følg Brainstorm på Instagram.

Visste du att medicinsk Reikin funnits i Sverige sedan 2018.Här berättar jag mer om det och vägen dit samt bjuder in dig att gå medicinsk Reiki i december.Här hittar du kursen https://solkarina.se/produkt/medicinsk-medireiki-grundkurs-for-reikiutovare-fysisk-kurs/http://www.medireiki.sehttp://www.solkarina.sehttp://www.sannessens.seInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videosMin varmaste innerligaste kärlek till er allaSolkarina Sinnligkunskap® // Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här med hur ljus påverkar våra kroppar och hälsa tycker vi är så spännande. I det här avsnittet pratar vi om laserljus med Robert Nobel från Irradia. Det handlar främst om medicinsk laser och vad forskningen har visat för fördelar med det. Bland annat används det för att minska inflammation i muskler eller leder, snabba på läkning, minska smärta. Nyare forskning visar mycket positiva resultat på svårläkta sår hos äldre och att laserljus t.o.m. kan påverka tarmfloran positivt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har ofte talt om spøjse måder mennesket har behandlet hinanden på. Men i dag har vi en behandlingsmåde der dog topper alle andre behandlinger. Vi skal nemlig kigge på hvordan og hvorfor mennesket gennem historien har spist hinanden i medicinens navn. Og hvordan det hele startede med asfalt og en misforstået oversættelse af ordet ”mumie”. Kilder:https://doi.org/10.1098%2Frspb.2006.0449https://doi.org/10.1016/S0140-6736(08)60907-1https://www.ingentaconnect.com/contentone/bshp/ph/2022/00000052/00000003/art00002?crawler=true&mimetype=application/pdfhttp://dx.doi.org/10.1076/jhin.12.2.137.15533http://dx.doi.org/10.1111/lic3.12109https://doi-org.proxy.findit.cvt.dk/10.2307/2540910Support the showHvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan du støtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://vudfordret.10er.appDu kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Der er en hønsetrøje!Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på facebook, Instagram eller vudfordret@gmail.comTak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteret.Husk at være dumme

I detta avsnitt möter vi den fantastiska kvinnan, yogaläraren och inspiratören Annki Warberg Landahl. Annki är en av Sveriges mest erfarna Kundaliniyogalärare. Hon har jobbat som lärare inom olika områden i 35 år, undervisat yoga intensivt i 20 år och har 11 års erfarenhet av yogalärarutbildningar. Hon är certifierad Gravidyogalärare, Medicinsk yogalärare, Yogaterapeut, Sat Nam Rasayan-healer och har stor kunskap inom Ayurveda. Hon är även utbildad i Hathayoga. Annki har korsat våra vägar i olika epoker av våra liv men har påverkat oss på snarlika sätt genom att guida oss att öppna upp vårt sinne för andra riktningar i livet. Josefina träffade Annki när hon gick hennes otroliga kurs Female Balance. Annkis lugn, trygghet och erfarenhet var utmärkande för hennes sätt att leda och få med sig hela klassen in i utforskandet av ens inre genom Kundaliniyogans tekniker. Emma har haft Annki som lead teacher trainer under hennes Kundaliniyogalärarutbildning april -21 till juni -22 och har bokstavligen henne att tacka för att slöjan, som legat som ett raster över sinnet och fördunklat tankar och framtidsutsikter, lyfts och bidragit till att hon numera kan gå genom livet med klarare blick och med en förmåga att heala sig själv och andra genom Kundaliniyogans tekniker. I avsnittet diskuterar vi vikten av att känna och vara med våra känslor. Att stanna upp och med hjälp av andetaget hitta balans mellan feminint och maskulint, mellan Yin och Yang. Vi pratar om vad som händer med oss alla bekvämlighetsjunkies, där ingenting får vara obekvämt och ingenting får smärta. Vad händer om vi istället tänker att smärtan är vår riktning. När vi tillåter oss att känna känslor av sorg, ledsamhet och övergivenhet så kan det vara något sorts levande som kommer in, känslan av att "jag kände någonting". Vi pratar om det tillitsbaserade hållbara ledarskapet för att människor ska må bra och kunna utvecklas i sin takt som anställda och som människor. Vi avslutar denna text med ett underbart citat från avsnittet:”Var med det som är, det är inte farligt, det är livet, och livet är nu – enjoy the ride. Det är inte dåligt det är inte bra, det bara är så, det som är”- Annki Warberg-LandahlOm du är nyfiken på Annki och vill veta mer om hennes kurser och Kundaliniyogacenter kika in på www.kundaliniyogacenter.se. På Instagram hittar ni henne som @femalebalance_annki.Följ gärna oss på @spiriturious. Josefina hittar ni på @jflowsthlm och Emma på spirituous_emma.TACK för att ni lyssnar!Peace & LoveEmma och JosefinaSound: Tex, produktion & musik: Alvin Wetterholm och Eskil Lindh Hedegård, Digital Musikproduktion StorumanArtwork: Mikaela Aare Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Velkommen til denne 37. episode af Kære Menneske. I denne episode af Kære Menneske har vi besøg af læge Nanna Kirkebjerg. Nanna er udover at være traditionel læge, også uddannet indenfor integrativ medicin. Nanna har tidligere drevet Lucia Klinikken, som var et behandlingssted for folk med belastningsreaktion, som eksempelvis stress. Og i dag har Nanna også lavet hudplejeserien Lucia Care, som er plejeprodukter baseret på netop de integrative principper. Herudover er Nanna mor til 4. Vi taler om sammensmeltningen af verdener der komplementerer hinanden. Vi taler om forskellen på sund stress og skadelig stress, og om lægeurter som en integreret del af medicinsk behandling. Vi taler om fælden ved at jagte lykken fremfor mening, og om at finde de små lommer som kan skabe kærlige stunder for os selv. Velkommen til episode 37 kære menneske. Musik af: Jakob Ranum

Michail Tonkonogi är professor i medicinsk vetenskap med inriktning idrottsfysiologi vid Högskolan Dalarna. Han har flera olika uppdrag och arbeten men hjälper bland annat elitspelare i tennis med den fysiska träningen. Michail har tidigare haft uppdrag åt Svenska Tennisförbundet samt har även skrivit flertalet böcker, bland annat "Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom".   I det här ärliga avsnittet avhandlar vi:  - idrotten tennis och dess fysiska karaktär  - aerob och anaerob träning  - fysisk träning för barn och ungdom före tillväxtspurten och efter  - när och hur man bäst lär ut tennisteknik  - tester, varför tester är extremt viktigt inom elitidrott och varför många tester är bortkastad tid  - varför det är sent att börja med styrketräning när ett barn är tre veckor gammalt  - hur styrketräning för barn och ungdom ska se ut  - stress och ohälsa kopplat till stress  - tidig specialisering  Ett magiskt avsnitt - håll i er, nu åker vi!

Idag intervjuar jag Madeleine Wilhelmsson som jag ofta nämner i podden eftersom hon är grundare av YogaMana som jag tillhör och som ni kanske vet sitter jag i en av hennes lokaler tar emot mina kunder. YogaMana är ett helhetskoncept inom lugna terapeutiska yogaformer, terapi, föreläsningar, workshops, retreats och massage.Redan vid 27 års ålder så brände Madde ut sig. Madde hade levt ett prestationsinriktat liv och pressat sig hårt. Efter en flytt till USA var hon med i en bilolycka som förändrade hennes liv.Hon har en bakgrund som civilingenjör i Industriell Ekonomi och har tidigare arbetat inom marknadsföring och meningen var att hon skulle göra karriär i Usa men hon var så utmattad att hon fick bryta och åka hem till Sverige. Där sökte hon hjälp och fann att hon hade problem med sköldskörteln. Vården gav henne mediciner men hon blev bara sjukare. Madde sökte hjälp på egen hand och fann medicinsk yoga som på ett fantastiskt sätt hjälpte henne. Till slut utbildade hon sig till yogaterapeut. Lyssna till en kvinna med en stor skopa mod som inspirerar mig mycket. I dagens avsnitt berättar hon om hennes resa.YogaMana erbjuder dig som lyssnar: 15% på valfritt kort hos YogaMana vid köp innan 1/7 med koden ”Prestationspodden” maila info@yogamana.se för att boka och få rabatten. När man köper terminskortet får man även sommarens och höstens ALL live stream yoga på köpet. Dvs 15% på priset samt live stream kortet värde 1250 kr. = super deal!Här är låten Hjärtat dunkar på med Fanny Wandel! Klicka och lyssna. https://open.spotify.com/track/6wyzmou4OCZQWb5dB7K2Gw?si=PO0ScZRMRT6wFM8uxgR94w See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 26. Lic. Medicinsk Tränare by Fysioterapipodden

Medicinsk apartheid blir verklighet i Sverige från 1 december. Ny demonstration i Stockholm för mänskliga fri- och rättigheter. Barnen knivhöggs och slängdes ut från balkongen – av pappan. Vittnade om sektnätverket – då hotades hans familj. S vill förbjuda religiösa friskolor – så länge de inte är judiska. Nu lanseras covidpass som chip – under huden. Cypern vill stoppa demografiska förändringar – frågar EU om ”lov” att repatriera migranter. Coronaregimen bör benämnas vid sitt rätta namn. Slutet för ogilla-markeringar på Youtube. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!Podcastproduktion - www.skrpt.se

Docent och biträdande föreståndare för CMIV, Håkan Gustafsson snackar olika typer av medicinsk bildteknik och vad framtiden har att komma med.

I dagens episode besøger vi Morten Nøhr Mortensen lidt uden for Randers. Her har han en stor, moderne industrihal hvor firmaet CannabisPharm udvikler nye arter til produktion af medicinsk cannabis. Han har endvidere en drøm om på sigt, at indlede forsøg med dyrkning af psiocybinholdige svampe til brug ved psykedelisk medicin , når/hvis det bliver tilladt. Dette hører vi om. Hør også episode #27 hvor Morten viser rundt i hans store hal.

Medicinsk etikprofessor: Etikettsbrott att kritisera ovaccinerade. Tesla utvecklar humanoid robot. Joe Rogan insjuknade i covid-19 – botade sig med ivermektin. Robotar ska övervaka medborgarna i Singapore. Etablissemangsmedier spred lögner om ivermektinöverdoser. Dags för en riktig debatt om covidvaccinen. Nu får australiensisk polis hacka medborgarnas telefoner och ta över konton. Pfizer lanserar “covidpiller”. Äldreboende får ”regnbågsavdelning”. Abba släpper nytt album. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!Podcastproduktion - www.skrpt.se

Første studie af sin slags: Medicinsk cannabis har ingen virkning for gigtpatienter. Det danske fodboldlandshold møder israelere med stor selvtillid. Sygeplejersker nedlægger arbejdet: Det her er konsekvenserne. Der er forskel på den hjælp, man kan få for kvinder og mænd, der er udsat for fysisk eller psykisk vold. Værter: Kasper Harboe og Claus Elgaard See omnystudio.com/listener for privacy information.

Første studie af sin slags: Medicinsk cannabis har ingen virkning for gigtpatienter. Det danske fodboldlandshold møder israelere med stor selvtillid. Sygeplejersker nedlægger arbejdet: Det her er konsekvenserne. Der er forskel på den hjælp, man kan få for kvinder og mænd, der er udsat for fysisk eller psykisk vold. Værter: Kasper Harboe og Claus Elgaard

Tissekonens anatomi har i årevis været en underdog indenfor medicinen sammenlignet med penis. Både klitoris og kønslæberne har ikke været kortlagt før for nylig, og det har skabt et forvrænget billede af, hvad normalen er. Der er nemlig mange forventninger til kussen - både ift. udseende, lugt og performance. Sygt nok går ind i den mytiske kvindelige grotte og kigger også på det gynækologiske leje, det levende mikrobiom, der bor derinde og vulvas indtog i Silicon Valley. Medvirkende: Sine Laub, medstifter af Dusk og cand.mag. i retorik og Annemette Lykkebo, ledende overlæge i gynækologi på Sygehus Lillebælt. Vært: Maja Thiele, læge og forsker. Producer: Victoria Touveneau. sygtnok@dr.dk

Et bredt flertal i Folketinget har besluttet at forlænge forsøgsordningen med medicinsk cannabis med yderligere fire år. Men det er der ingen, der er rigtig glade for. Lægerne er imod ordningen, de mangler viden, de tvivler på effekten, og de er bekymrede for bivirkningerne. Og dem, der har brug for medicinsk cannabis, synes, ordningen er alt for dyr. Det tegner nu så lyst for store dele af dansk økonomi, at regeringen skal gøre sig klar til finanspolitiske stramninger. Sådan lyder budskabet i dag fra nationalbankdirektør Lars Rohde. Samtidig siger nationalbankdirektøren, at regeringen mest oplagt bør begynde stramningerne med at fjerne den bolig-job-ordning, som lige nu giver tusindvis af boligejere mulighed for trække udgifterne fra i skat, når de bestiller en håndværker. På grænsen mellem Grækenland og Tyrkiet tvinger græske grænsevagter med vold flygtninge og migranter tilbage over grænsen til Tyrkiet. Ifølge Amnesty sker overgrebene i velkoordinere operationer og er i direkte strid med landets internationale forpligtelser. Karin Axelsson og Søren Carlsen er dagens værter. Birgitte Gadegaard er redaktør. www.dr.dk/Orientering

Et bredt flertal i Folketinget har besluttet at forlænge forsøgsordningen med medicinsk cannabis med yderligere fire år. Men det er der ingen, der er rigtig glade for. Lægerne er imod ordningen, de mangler viden, de tvivler på effekten, og de er bekymrede for bivirkningerne. Og dem, der har brug for medicinsk cannabis, synes, ordningen er alt for dyr. Det tegner nu så lyst for store dele af dansk økonomi, at regeringen skal gøre sig klar til finanspolitiske stramninger. Sådan lyder budskabet i dag fra nationalbankdirektør Lars Rohde. Samtidig siger nationalbankdirektøren, at regeringen mest oplagt bør begynde stramningerne med at fjerne den bolig-job-ordning, som lige nu giver tusindvis af boligejere mulighed for trække udgifterne fra i skat, når de bestiller en håndværker. På grænsen mellem Grækenland og Tyrkiet tvinger græske grænsevagter med vold flygtninge og migranter tilbage over grænsen til Tyrkiet. Ifølge Amnesty sker overgrebene i velkoordinere operationer og er i direkte strid med landets internationale forpligtelser. Karin Axelsson og Søren Carlsen er dagens værter. Birgitte Gadegaard er redaktør. www.dr.dk/Orientering

Jo, stoffer fra cannabis virker  i nogle tilfælde og mod nogle symptomer. Infektionsmediciner og cannabis-forsker Peter Leutscher skiller dårlig forskning fra god og fortæller om det allestedsnærværende endocannobinoide system, der dæmper fysiologiens store udsving. Podcasten er sponsoreret af Carlsbergfondet.  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Maria Bonnici är legitimerad sjuksköterska, massageterapeut, yogalärare, personlig tränare, kommunikolog, ayuryvedisk terapeut och studerar just nu dessutom funktionsmedicin. I samtal mellan SFIMH s ordförande Leena K Nygren, berättar Maria Bonnici om hur hennes väg till ett integrativt synsätt på hälso-och sjukvård sett ut. Maria önskade sig tidigt i livet att få arbeta holistiskt på ett hälsohem och hon startade denna bana genom att först bli personlig tränare. Maria arbetade några år som personlig tränare för att sen utbilda sig till sjuksköterska och tillhörde en av de första klasser som blev akademiker. Efter att bli legitimerad sjuksköterska har Maria arbetat många år inom traditionell sjukvård såsom exempelvis SAH (sjukvårdsansluten hemsjukvård), Vårdcentraler, akutvård, till konsultsjuksköterska i bemanningsföretag för att idag arbeta på HerCare med kvinnohälsa. Maria är utöver allt detta dessutom yogalärare och har gemensamt med en kollega drivit en yogastudio på Värmdö. Maria berättar om sitt ständiga driv av nyfikenhet till att lära mer om hälsa och sjukvård, och hur hon fortfarande i horisonten ser det där hälsohemmet där hon kommer få arbeta på det sätt som på alla plan ger mening för den som både utövar, ger och får vård. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Jo, stoffer fra cannabis virker  i nogle tilfælde og mod nogle symptomer. Infektionsmediciner og cannabis-forsker Peter Leutscher skiller dårlig forskning fra god og fortæller om det allestedsnærværende endocannobinoide system, der dæmper fysiologiens store udsving. Podcasten er sponsoreret af Carlsbergfondet.  See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Porducent: Olle Björkman Programledare: Maria Askerfjord Sundeby

Staffan Hübinette har skrivit en rapport om legaliseringen i Nordamerika och dess effekter så här långt. I avsnittet diskuterar vi bland annat följande ämnen: Vad innebär legalisering av cannabis?Hur hänger det ihop med ”Medicinsk cannabis”?Hur har konsumtionen påverkats av legaliseringen?Har löften så som minskad narkotikarelaterad dödlighet, nya jobb, minskad kriminalitet och skatteintäkter som gavs innan […]

Filip Sjöström om första maj-tåget: “Vi vann”. Hallengren vill ha kvar restriktionerna – efterlyser “nytt normalläge”. Pensionärer rasar över vaccinationspass. Kanada godkänner covidvaccin – för 12-åringar. Molekylärbiolog: “Massvaccinationerna måste avbrytas nu”. Medicinsk apartheidpolitik blir verklighet i Danmark. Regeringen vill lagstifta om fängelsestraff för deltagande i “organiserad rasism. Wallenbergfamiljen skapar nytt maktbolag. Australien: Långa fängelsestraff för brott mot covid-restriktioner. Florida avbryter alla covid-restriktioner. AIK-fansen hyllas för sin protest mot coronapolitiken. SR-journalist inledde förhållande med radikal islamist. Fransmännen tror att inbördeskrig är att vänta. Efter avstängningarna från Facebook och Twitter – Trump lanserar ny plattform. Sändningen sponsras av teuton-systems.com och dalwebb.se . För fler nyhetsuppdateringar besök nyadagbladet.se . Nya Dagbladet - Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!

Søren Ballegaard har over 30 års erfaring som praktiserende læge med fokus på behandling af stress og sygdom. Han er Seniorforsker på Medicinsk afdeling på Herlev Universitets Hospital, og så er han International forsker i hjerte og stress sygdomme. Han har skrevet flere bøger, og den seneste udkom I slutningen af sidste år og hedder ’Sandheden om stress – hvordan din hjernes skjulte kraft kan hjælpe dig til et bedre liv’. Og I dag skal vi netop tale om stress. Og jeg lover dig, at du bliver klogere på dette komplicerede felt. Søren fortæller blandt andet om: - Hvad stress er - Hvordan det bliver skabt - Hvorfor stress ofte er godt - Hvad vi kan gøre, hvis vi blive ramt af detOg så skal vi også tale om fjedre, bankkonti, kolde og varme bade, skibbrud, ydmyghed, teater og tandpleje:-)Lyt med, og bliv klogere:-)

Carl Bildt får nytt toppjobb – blir vaccinlobbyist på WHO. Judiska aktivister: Medicinsk apartheid strider mot Nürnbergkonventionen. Vanlig influensa mer dödligt för barn än covid-19. Förbud mot att täcka ansikten i Schweiz efter folkomröstning. Finland stryper rörelsefriheten – planerar utegångsförbud. Efter tyska protesterna – nu tvingas Merkelregimen avbryta nedlåsningen. Forskare: Sydostasiater bär DNA från två olika människoarter. Gravid kvinna väntade tvillingar – önskade ha död på ena barnet. Sändningen sponsras av teuton-systems.com och dalwebb.se . För fler nyhetsuppdateringar besök nyadagbladet.se . Nya Dagbladet - Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!

Vi läser om det som läkemedel och ser det i annonser för hälsokostpreparat, hudkrämer, tamponger och make up, i matlagningsprogram på Netflix och i kända influencers sociala medier. Det talas om CBD-olja och om medicinsk cannabis. Men vad betyder det egentligen?  Detta är ljudet från en filmad föreläsning som var en del av ett webbinarie […]

I jagten på at finde alternativer til medicinsk zink har SEGES Svineproduktion gennemført en afprøvning af tre konkrete tiltag. Og der er en klar effekt.Hør Tina Sørensen, projektleder hos SEGES Svineproduktion, fortælle om resultaterne af konceptafprøvningen og Marianne Viuf, dyrlæge hos SEGES Svineproduktion, om sit arbejde med at belyse, hvordan fravænningsdiarré eventuelt vil vise sig når der fra 2022 ikke længere må bruges medicinsk zink mod fravænningsdiarré i de danske grisebesætninger.

I denne podcast har vi den plan at du som lytter indimellem bliver stillet nogle spørgsmål, som du får tid til at reflektere over. Så kommer vi med svarene bagefter. Fhv praktiserende læge og referent i månedsskriftet Jens Aage Stauning er gæst Christian Vøhtz er redaktør og værtNedslag i episoden:3.28 Migræne 6.39 Hurtigrunde nr 18.25 Mænds sundhed 12.56 Hurtigrunde nr 214.00 Lumbal diskusprolaps

I forlængelse af afsnittene vi lavede i samarbejde med CAG-ROAD om OA/artrose/slidgigt, var der en del spørgsmål til de måder at behandle OA på, der falder udenfor kirurgi og klassisk fysioterapi. Det handlede meget om medicin og kosttilskud. Derfor kører vi et par ekstra udsendelser dedikeret til disse emner. Den første her er med Medical Director Asger Bihlet fra Nordic Bioscience, der følger lægemiddeludviklingen indenfor OA tæt, da det er hans arbejde at designe lægemiddelafprøvninger for det. Og selvom det historisk ikke har set så godt ud med medicinsk behandling af OA, så lyt med, for der ER faktisk lys for enden af tunnelen.

Det här avsnittet är ett betalt samarbete med ODI Pharma. Småbolagspodden är podcasten om och med människorna bakom bolagen, visionerna och idéerna.  Den här veckan görs avsnittet på engelska när Jonathan gästas av Derek Simmross, vd på ODI Pharma. Han berättar om bolagets produktportfölj, varför de valt att arbeta med medicinsk cannabis och om deras planer framöver. Programledare: Jonathan Furelid.  Småbolagspodden produceras av contentbyrån Borg Owilli.  Intro/outro: Vintage Elecro pop loop by Frankum

I veckans avsnitt intervjuas Per Palmgren som är universitetsadjunkt och forskare i medicinsk pedagogik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME). Per har arbetat med medicinsk pedagogik sedan 2008 och anknuten till Karolinska Institutet sedan 2011. År 2016 disputerade han med doktorsavhandlingen "It takes two to tango – an inquiry into healthcare professional education environments". Per är också legitimerad kiropraktor och föreläsare inom manuell medicin. Några av de frågor som diskuteras är: Vad är pedagogik? Vilken roll har pedagogik för lärande? Hur mycket pedagogik finns i kursplanerna till läkare, fysioterapuet, naprapat och kiropraktor? Vilken betydelse har pedagogik och kommunikation i vårdmöten? Hur blir vi bättre kommunikatörer? Vilka likheter finns mellan lärare-student och vårdgivare-patient? För mer information om Per och hans forskning kan du klicka här. 00:00:00 Intro 00:03:00 Presentation av dagens gäst: Per Palmgren 00:08:40 Definition av pedagogik 00:13:50 Pers forskning 00:17:00 Hur mycket av pedagogik finns i vårdutbildningarna till kiropraktor, fysioterapeut, läkare, naprapat? 00:21:00 Vilken betydelse har pedagogik, kommunikation i vårdmöten? 00:31:00 Bör utbildningarna lägga mer tid på dialog och kommunikation? 00:33:00 Pers god råd för att bli en god kommunikatör 00:43:00 Vilken betydelse har kultur, normer, värderingar och språk för kommunikation? 00:48:30 Vilken betydelse har digitala kanaler för pedagogik och kommunikation? 00:54:00 Likheter mellan lärare-student och vårdgivare-patient 00:57:50 Kan manuellt terapi användas för kommunikation och lärande? 01:02:00 Fem rekommendationer: "It is time to move beyond ‘body region silos’ to manage musculoskeletal pain: five actions to change clinical practice" (länkad PDF) 01:06:00 Hur ser Pers framtida projekt och forskning ut? 01:08:40 Outro Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

(Sponsoreret) I denne uge fik vi besøg af Thomas Skovlund Schnegelsberg, CEO hos Stenocare. Thomas fortæller om selskabets børsrejse, der startede på den svenske Spotlight Stock Market børs, men nu fortsætter på danske Nasdaq First North. Han fortæller en masse om fremtidsvisionerne der blandt andet rummer nye markeder ligesom han beretter om hvordan det er at drive en indendørs cannabis “plantage”. Sidst men ikke mindst hører vi om den igangværende emission hvor investorer som noget helt nyt kan købe tre nye aktier for 20 kroner og få en gratis bonusaktie. Lyt til historien om Stenocare og hvordan investorer kan deltage i emissionen.Optaget og formidlet af Sarah Ophelia Møss, ejer af Ophelia Invest og Forlaget Penge.Planlagt og redigeret af Ophelia Invest Team.Udover denne podcast kan du følge aktiviteterne i Ophelia Invest her:Website: https://www.opheliainvest.dk/Medlemsklub: https://www.opheliainvest.dk/medlemsklub/Facebook: http://tiny.cc/1cr3ezYouTube: http://tiny.cc/g8q3ezInstagram: http://tiny.cc/6br3ezInvestor community for nye(re) investorer, Aktieklubben Danmark: http://tiny.cc/sar3ezInvestor community for kvinder, Kvindelogen: http://tiny.cc/cbr3ez

Mere end 2 millioner voksne danskere har et højt kolesteroltal. Læge Marie Bayer Elming er vært og taler med overlæge Lia Bang, Rigshospitalet, om det gode og det dårlige kolesterol, om årsager til forhøjet kolesterol og ikke mindst om konsekvenserne. Ca. 30.000 danskere lider af arveligt forhøjet kolesterol, men hvad er det egentligt og hvordan behandles det?

Det finns många hälsoråd att förhålla sig till. Hela tiden uppstår nya rön som visar på samband mellan kost och hälsa, men som ibland står i motsats till andra råd. Medicinsk expertis undviker ofta fältet med nutrition, vilket skapar ett stort utrymme för att diverse teorier ska spira på nätet. Sven och Kristina går igenom […]

Claircast # 110 - Peter Schwarz - Knogleskørhed - del 1:3.Jeg møder professor Peter Schwarz på Rigshospitalet, hvor vi får en snak om knogleskørhed. Peter Schwarz er en af Danmark´s førende indenfor osteopeni og osteoporose.Vi kommer rundt om emner som hvad er knogleskørhed? Hvor mange har det?Hvordan ved man om man har knogleskørhed?Forebyggelse.Medicinsk behandling. Bivirkninger.Ny lovende medicin på vej.Lydfilen er første del i serien "Knogleskørhed - hvad kan du gøre"? I næste afsnit (111) møder du ph.d Rasmus Just fra OsteoStrong der fortæller om medicinfri behandling af knogleskørhed.Hør lydfilen.Lydfilen varer 60 min og du kan høre/downloade den på harthimmer.dk/podcastVælg lydfil / podcast nr. 110Lydfilen er produceret af Jette Harthimmer.

Hvad er medicinsk kastration? Hvornår bruger man den behandling? Hvordan er det at leve med medicinsk kastration? Vi har eksperter i studiet. Vært: Peter Lund Madsen.

Möt Dr. Håkan Löfving: Specialistläkare inom Neurologi som driver Löfvingkliniken och Neuropraxis i Göteborg– vilka utför flest Botoxinjektioner i Skandinavien och hjälper med både estetiska och medicinska behandlingar. Vi hade ett intressant och fint möte i Göteborg där vi samtalar om Löfvingkliniken och Neuropraxis - smärta, spänningshuvudvärk, migrän och Botoxbehandlingar. Vi pratar även om livspusslet och får Håkans tips på hur vi kan leva våra liv i mer balans. Ett lärorikt och fint avsnitt som vi hoppas ni får nytta av! För kontakt: Livsbalanspodden@gmail.com

Blodad Tand avsnitt 38: Medicinsk screening i tandvården, Utländska tandläkare samt hur tandvården ska räcka till i framtiden. Samarbete mellan sjukvård och tandvård samt hur tandvårdens personal och resurser skall räcka till för vår befolkning diskuterades på riksstämman 2019. Ett sätt att få fler tandläkare yrkesverksamma är att snabbare se till att utländska tandläkare som kommer till Sverige kan komma i arbete. Dessa ämnen diskuteras i detta avsnitt från Blodad tand.

I 36. episode af Ophelia Invest Talks er ugens tema Medicinsk Cannabis. Vi har fornøjelsen af Thomas Skovlund Schnegelsberg, CEO i STENOCARE, som uddyber STENOCARE's forretningsmodel, deres drømme og ambitioner. Thomas svarer på, hvad det betyder for selskabet, hvis den danske forsøgningsordning med medicinsk cannabis ikke ender ud i en legalisering. Han fortæller også, hvorfor de valgte at blive børsnoteret forholdsvis hurtigt, og giver sit bud på, hvorfor aktien er steget over 147 procent bare i år (pr. dags dato). Vi kommer også ind på, at de produkter som de har importeret fra Canada er i karantæne, hvilket skyldes deres tidligere partnerleverandørs manglende overholdelse af reglerne, hvorfor STENOCARE ikke har haft mulighed for at udbyde medicinsk cannabis til patienter. Efter optagelsen kom en vigtig pressemeddelelse ud fra STENOCARE, som Sarah læser op i slutningen.Optaget og formidlet af Sarah Ophelia Møss, ejer af Ophelia Invest og Forlaget Penge.Planlagt og redigeret af Ophelia Invest Team.Udover denne podcast kan du følge aktiviteterne i Ophelia Invest her:Website: https://www.opheliainvest.dk/Facebook: http://tiny.cc/1cr3ezYouTube: http://tiny.cc/g8q3ezInstagram: http://tiny.cc/6br3ezInvestor community for nye(re) investorer, Aktieklubben Danmark: http://tiny.cc/sar3ezInvestor community for kvinder, Kvindelogen Investeret: http://tiny.cc/cbr3ez

Möt underbara Victoria som är 23 år gammal... (vilket chockade mig, för hon är så mogen). Min proffsiga massör, hon gör även fibromassage och gravidmassage.  Hon driver sitt eget företag sen 4 år tillbaka i lilla staden Köping. Vi sitter i hennes fina salong som ligger i ett lugnt villaområde, men endå så nära city. Salongen är fylld av underbara speciella produkter och det doftar helt underbart när man kommer in hit.  Vi pratar bland annat om hennes hobby som sticker ut från mängden, speciellt bland kvinnor i Sverige. Vi pratar om att kunna ta betalt, vad som säljer bäst, hur det är att studera på distans samtidigt som man har ett eget företag, vi pratar även om när Victoria utbildade sig gick hon  på Sveriges bästa massage-skolor, vikten i detta och mycket mycket mera med avslut en FET TÄVLING!!! Följ henne här: @relaxalerkoping (Finns både på facebook & instagram men hon är mest aktiv på facebook) Du bokar tid hos henne på bokadirekt.se    

'Mig og min tinderbaby' er navnet på en populær blog og Instagram-profil. Kvinden bag hedder Alexandra Staffensen, og hun kalder antidepressiv medicin for "gift for hjernen", imens hun fremhæver cannabisolie som den helt store sundhedsskaber. I denne udgave af Shitstorm på P1 spørger vi en ekspert på området, om man kan stole på den medicinske vejledning, den populære blogger giver til sine 33.000 følgere på Instagram. Desuden besøg af Ahmad Mahmoud og Tobias Aakast, der begge har oplevet, at internettets homohad er blevet virkelighed. De er begge blevet overfaldet af homofober op til Copenhagen Pride. Vi når også en snak med Dan Rachlin, der har fatshamet Rasmus Paludan. Værter: Mads Aagaard og Sanne Cigale Benmouyal.

Hur påverkar sjukhusmiljön och kontinuitet vårdens förtroende? Och vad är homeopatins ställning enligt forskare? Kjell Asplund är professor i internmedicin och ordförande för Statens medicinsk-etiska råd. Han har lett ett regeringsuppdrag om komplementär- och alternativmedicin. Asplund berättar om en nordisk satsning att neutralt informera om alternativmedicin men också om hur den svenska sjukvården skulle kunna få bättre förtroende.

Sedan 2012 finns läkemedlet Sativex med medicinsk cannabis i Sverige, men det är inte alla som kan få det. Angela de Cabo vet att hon kommer att dö av sin cancer, men läkarna på Sahlgrenska ville inte skriva ut Sativex till henne. Varför är det så svårt att få den här typen av medicin? GP:s Pia Svensson har träffat Angela de Cabo. Dessutom: Allt vanligare med försenade flyg, kritiserat lagförslag stoppas i Hongkong och Frankrike tänker införa flygskatt. Programledare: Andreas Granath

Vad är healing? Forskning. Magi & placebo. Nycklar till healandet. Läkande är inte enbart en medicinsk fråga. Våra positiva och negativa förväntningars påverkan på hälsan och healandet. Varför finns det så många healingmetoder? Vad är biofältet och de biologiska fälten? mm… Kram Vivi & Camilla Podden finns även på: iTunes, Spotify, acast och i podcast-appenContinue Reading See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ring P1 från Göteborg om medicinsk åldersbedömning, plaståtervinning och Donald Trump. Programledare Emanuel Karlsten.

Jag får många frågor om träning och jag har märkt ett stort intresse när det gäller träning och stress. Vad och hur mycket ska man träna som utmattad? Och är det farligt att träna högintensivt när det är mycket stress? Det är några av frågorna jag ställer till Michael Angress, Medicinsk pt och grundare av Mykey studio Han arbetar med människor som har olika diagnoser och anpassar träningen efter behov. Ni kanske känner igen Michael från Malou efter 10. Det borde finnas fler av Michael, fler Medicinska tränare. Vad jag vet är behovet jättestort.

[av_layout_row border=” min_height=’15px’ color=’main_color’ mobile=’av-fixed-cells’ id=’welcome’ av_uid=’av-17myzf’] [av_cell_one_fourth vertical_align=’top’ padding=’0px’ padding_sync=’true’ background_color=’#719430′ src=” attachment=” attachment_size=” background_attachment=’scroll’ background_position=’top left’ background_repeat=’no-repeat’ mobile_display=” av_uid=’av-14208j’] [/av_cell_one_fourth][av_cell_one_fourth vertical_align=’top’ padding=’0px’ padding_sync=’true’ background_color=’#92bb46′ src=” attachment=” attachment_size=” background_attachment=’scroll’ background_position=’top left’ background_repeat=’no-repeat’ mobile_display=” av_uid=’av-vgqqz’] [/av_cell_one_fourth][av_cell_one_fourth vertical_align=’top’ padding=’0px’ padding_sync=’true’ background_color=’#acd464′ src=” attachment=” attachment_size=” background_attachment=’scroll’ background_position=’top left’ background_repeat=’no-repeat’ mobile_display=” av_uid=’av-s2897′] [/av_cell_one_fourth][av_cell_one_fourth vertical_align=’top’ padding=’0px’ padding_sync=’true’ background_color=’#e1fbb2′ src=” … Læs videre "Bæredygtig Sundhed 08 m/ Inge Kellermann: Om evidensen af medicinsk Cannabis"

Nye EU-regler for godkendelse af medicinsk udstyr: EUDAMED by Medicoindustrien

Nye EU-regler for godkendelse af medicinsk udstyr: Bemyndigede organer by Medicoindustrien

Nye EU-regler for godkendelse af medicinsk udstyr: Innovative produkter by Medicoindustrien

Redaktør Mikkel Aabenhus Hemmingsen, MedWatch, taler med Michael Ørtz Christiansen om de vigtigste nyheder fra life science-området i ugen, der gik, og ser frem mod den kommende uges nyheder.

Medicinsk cannabis er ikke en ny opfindelse. Udgravninger fra yngre stenalder tyder på, at medicinmanden brugte det som smertestillende middel, og de gamle grækere brugte cannabis mod næseblod, ørepine, bændelorm og for tidlig sædafgang. Og i 1800-tallets Paris indtog førende litterater hash i kæmpedoser – som led i et medicinsk forsøg, naturligvis. Lyt til Ugeskriftets podcast om lægekunst i røg og hamp, fortalt af Klaus Larsen.

Per och Kerstin (gäster) Ingrid Back, kurator och mediyogaterapeut på Akademiska sjukhuset Lotten Blomqvist, programledare och cancersjuksköterska Yogan har blivit en trygghet och ett sätt att fylla på med energi. Sedan har det för mig också handlat om att ta tillbaka kontrollen över min kropp. Den har varit utsatt för så mycket - strålning, cytostatikabehandling, operation, med mera - och det där har legat utanför min kontroll. Medicinsk yoga kan vara ett effektivt sätt för patienter och anhöriga att minska stress och oro, och ett sätt att må bättre såväl psykiskt som fysiskt. I det här avsnittet av En podd om cancer träffar vi Per, som vårdats för cancer i tjocktarmen, och hans fru Kerstin, som båda berättar om vad yogan har inneburit för deras del. Medverkar gör även Ingrid Back, kurator och mediyogaterapeut på Akademiska sjukhuset.

Medicinsk cannabis, nærhedsincitamenter, PLO-overenskomst og #detkuhaværetmig. I det nyeste afsnit af podcasten Politisk Stuegang kommer vært Ole Toft og gæsterne Leif Vestergaard Pedersen og Torben Mogensen vidt omkring, når de gennemgår året der gik i sundhedspolitik. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Forskerne begyndte at interessere sig for cannabis som medicin for knap 200 år siden

Danmark er ét de få lande, hvor Disulfiram (Antabus®) har vundet stor udbredelse. Det er ærgerligt, for der er i de sidste 20 år udviklet af midler, som er særdeles veldokumenterede.

Vem avgör vad som är etiskt rätt att göra inom medicin och forskning? Och hur angriper en medicinetiker ett etiskt dilemma? I det här avsnittet möter vi Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Är medicinsk yoga verkligen medicin? Vad säger forskningen? Hur blev det medicinsk yoga egentligen? Och hur gick det från att vara "flum-stämplat" till att faktiskt bli en etablerad behandlingsmetod på vårdcentraler och sjukhus? Idag får vi äntligen möta Göran Boll, mannen bakom den medicinska yogan. Jag har massa frågor. Jag hoppas ni får svar på det mesta! (Missa inte Görans underbara bhramari-meditation i slutet!)

Et radiotalkshow med både sjov og alvor, hvor værterne Britt Berglund og Dennis Johannesson kommer længere ind og tættere på deres gæster. Programmet tager revolverjournalistikken til nye højder med spørgsmål hentet i 'Den Russiske Roulette'. Alle holder vejret - undtagen når de synger. Denne lørdag er der besøg af: Søren Rasted - Musikeren de fleste sikkert stadig forbinder med gruppen AQUA, men måske også med Hej Matematik og ikke mindst en lang solid karriere som sangskriver for andre. Nu er han en mand med en sag på Radio 24/7, i et program af samme navn. Sagen er: Medicinsk cannabis. Thøger Dixgaard - Sangeren der udover at ha' lavet en Anholt Gin, der kan gøre dig 'blød indeni', også er leveringsdygtig i det ene pop-hit efter det andet. På den nye EP 'Pæn' finder man f.eks. sangene 'Ctrl Z' og 'Tø mig op'. Christian Hjelm - Sangeren og musikeren, der med stor succes var en del af gruppen 'Figurines' - men som de seneste år har markeret sig som solist, senest med sangen 'Sjældne Syner', der bliver fulgt op af et nyt album her den 20. april.

De flesta som söker hjälp för sitt sockerberoende är kvinnor och män är en minoritet. I detta avsnitt intervjuar vi Christer Lundin från Gotland som är öppet sockerberoende och får höra hans lifestory. Inte nog med det så är Christer utbildad till medicinsk tränare som hjälper människor att träna efter just sina sjukdomar och förutsättningar. Dela avsnittet i dina sociala medier!

I år firar Christina 30 år som sjuksköterska, trots att drömmen var att bli sjukgymnast. Som sjuksköterska på hjärtavdelningen blev Christina ansvarig för internutbildningar och föreläsningar. Då vaknade kärleken till att utbilda och idag är hon adjunkt på heltid och utbildar sjuksköterskestudenter på Linnéuniversitetet. Hör hennes berättelse i veckans avsnitt av Sjuksköterskesnack. Glöm inte att prenumerera på vår podcast. Följ oss gärna på instagram och facebook. Gillar du ett avsnitt - dela gärna #sjuksköterskesnack #adjunkt #linnéuniversitetet #student Musik: https://www.bensound.com Funny song

Under Svinekongressen mødte vi Lisbeth Shooter og Nicolai Weber fra SEGES Svineproduktion og dyrlæge Anders Elvstrøm fra DanVet til en snak om arbejdet med at finde alternativer til medicinsk zink inden forbuddet om senest fem år. Hent podcasten og lyt til den i stalden, traktoren eller hjemme i sofaen.Indlægget Alternativer til medicinsk zink blev først udgivet på SEGES Podcast.

Smertelæge Karin Bruun Plesner startede som skeptiker, men er nu forsigtigt imødekommende overfor den forsøgsordning med medicinsk cannabis, der starter 1. januar 2018. Lyt til podcasten og find ud af, hvornår Karin Bruun Plesner vil udskrive cannabis og hvilke bivirkninger, hun er mest bekymret for.

- Varje gång man blir gravid väcks hoppet. Artisten Charlotte Perrelli berättar öppet om sina återkommande missfall, som började när hon närmade sig 40-årsåldern. - Jag var mitt i en produktion och alla trodde att jag fortfarande var gravid. Det kändes jobbigt, i synnerhet när jag uppträdde i vita kläder och blödde jättemycket. Idag är det lättare att prata om missfall, men första gången var det bara min närmaste familj som visste. En av sex kvinnor drabbas någon gång av missfall. Det beror oftast på någon form av kromosomavvikelse hos fostret som gör att det inte är livsdugligt. I samband med missfall finns tre olika typer av behandling;  1. Aktiv expektans – när fostret kommer ut ”naturligt” 2. Medicinsk behandling. 3. Skrapning. Gynekologen Helena Kopp Kallner, berättar om vanliga symtom och de olika behandlingsmetoderna som finns. 

Om to måneder lancerer regeringen en forsøgsordning med medicinsk cannabis. Lægerne stejler. De savner forskning. Men allerede nu oplever børnelæger, at forældre giver medicinsk cannabis til deres børn. Men hvad ved vi egentlig generelt om medicinsk cannabis: Lindrer, helbreder eller gør medicinsk cannabis hverken fra eller til i forhold til eksempelvis cancer og sklerose? Det undersøger "Hypokonder". Tilrettelæggere: Kim Rathcke Jensen og Anders Worup. Værter: Peter Hjertholm og Maja Hald.

Noter og links på: SIVP.dk/53 Ken Lindblad startede på Faxe Dyrehospital i starten i 1980’erne og har fra starten af sin karriere interesseret sig for ortopædiske og neurologiske patienter. Ken for dagligt henvisninger til udredning og behandling af netop den typepatienter og jeg mødte ham også selv via det område. Ken lavede nemlig artroskopierne på de hunde med albueledsdysplasi, som jeg havde med i mit speciale. Diskusprolaps hos hunde, deles op i 5 grupper: 1: Kun smerter uden neurologisk påvirkning 2: Begyndende ataksi 3: Parese 4: Paralyse 5: Mistet dyb smertesans Risikoracer Klassiske har det været gravhunden, der præsenteredes med akut diskusprolaps ved at den gik med krum ryg, var stille og ikke ville hoppe op i sofaen. Nu har Fransk Bulldog overtaget første pladsen i det patientmateriel Ken ser på dyrehospitalet. Vi ser ofte hundene når de bevæger sig meget anderledes end normalt, forklarer Ken. Han fortæller også at de ofte finder tegn på tidligere diskusprolaps, når de skannet med CT. Hunden kan altså have haft et ”stille” forløb tidligere, som ejeren ikke opdagede. Disse kan være rigtig svære at fange i den kliniske undersøgelse. Klinisk undersøgelse af hunde med diskusprolaps Som i mange andre tilfælde handler det om at få en god anamnese, siger Ken. Det kan være at hunden virker mere stiv, går med krum ryg eller stivner i en bevægelse. Ken venter ofte med at vurdere hundens smerter til efter den kliniske og neurologiske undersøgelse. Derefter holder han den let under maven imens kan perkuterer hunden ned over ryggen én procesus spinosus ad gangen. Her kan man mærke om hunden spænder op. Ken mener, at både patella-refleks og tilbagetrækningsrefleksen bør indgår hver gang. Ved paretiske patienter tester Ken også dybsmertesans og hvis kirurgi er på tale er det også relevant at teste hunden for blødningstendens. Her spiller Angiostrongylus også ind, fortæller Ken.

Cannabis til brug i medicinsk øjemed er et emne der de seneste år har været diskuteret i medierne i støt stigende omfang. Interessen er ikke blevet mindre efter et flertal af de politiske partier i december sidste år blev enige om at der skulle oprettes en forsøgsordning med medicinsk cannabis med start i januar 2018. Denne forsøgsordning er blevet modtaget med både høj jubel og skarp kritik. Nick, Michael og Christoffer vil forsøge at finde hoved og hale i argumenterne for og imod medicinsk cannabis og den kommende forsøgsordning i håb om at komme tættere på en egentlig holdning til emnet. De har mailet med sundhedsordførere, søgt aktindsigt i lægemiddelstyrelsen, og har været ude og snakke med forskere og interessenter, herunder Helge Kasch, der er forskningsansvarlig overlæge og Ph.d. på Vestdansk center for rygmarvsskade, Andreas Rudkøbing der er formand for Lægeforeningen samt Rikke Jakobsen der er formand for Medicinsk Cannabis Forening Danmark. Lyt med og bliv klogere så du selv kan finde et ståsted i diskussionen.Medvirkende: Helge Kasch, Andreas Rudkøbing, Rikke Jakobsen, Nick Nielsen, Christoffer Skov Olesen, Michael Overgaard JensenIndslag: 13:14 Interview Helge Kasch, 24:55 Forskernyt, 35:55 Interview Rikke Jakobsen, 42:28 Interview Andreas Rudkjøbing

Hjärtligt välkomna till säsong två avsnitt två! I det här avsnittet pratar vi bl.a om medicinsk cannabi Nyheterna: Medicinsk cannabis ska odlas i Danmark https://www.sydsvenskan.se/2017-06-30/cannabisodling-pa-vag-att-bli-lagligt-i-danmark-for-att-skapa-nya-jobb  Medicinsk cannabis studie i Sverige http://www.dn.se/arkiv/nyheter/medicinsk-cannabis-ska-testas-i-sverige/  Tullverket befarar ökad smuggling http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6740408  Into the factory ställs in http://www.aftonbladet.se/a/nqKem  Ekkorrar förklarar krig mot mänskligheten https://www.vice.com/sv/article/gybexx/en-blodtorstig-ekorre-terroriserar-en-park-i-new-york  Filmen om rondeller som Liam älskar https://youtu.be/D22BOOGbpFM   Gilla gärna Facebooksidan och gå med i Normaliseringspoddens eftersnacksgrupp. Vi har precis som alla andra en Patreon för ekonomiska bidrag. Övrig socialmedia: En bra ursäkt att träffas @normaliserngspodden Sebastians Instagram @softdady Liams Twitter @mollebongen Kontakt: enbraursakt@gmail.com Tack för att du lyssnar. -Sebastian Svahn

Hur ser opioid- och heroinepedemin ut i USA idag? Hur är det att komma tillbaka till Sverige efter flera år som korre over there? Dessutom: liverapport från New York med tonsättaren Mikael Karlsson. Det har blivit dags för Agneta Furviks talkshow dag två. Liksom igår ska vi titta närmare på USA bortom - och bredvid - turerna och turbulensen kring Donald Trump. Agneta som slutade som USA-korrespondent i januari i år vill ta oss tillbaka till människor, platser och sammanhang som hon har mött under sina 3,5 år som korrespondent. Idag återvänder vi dels till den pågående opioid- och heroinepidemin i USA, som kallas för en folkhälsokris. Om medicinsk cannabis, vars helt lagliga användning sprider sig snabbt i de amerikanska delstaterna. Hur ser det svenska kopplingarna ut till dessa båda vitt skilda, men också något sammanlänkade ämnena? Claes Hultling, läkare och debattör, kommer till studion. Lyssna på hela intervjun med Claes HÄR. I dagens talkshow blir det också ett samtal mellan, som Agneta kallar det, Homecoming queens. Agneta har bjudit in sin Sveriges Radio-kollega Inger Arenander och Sanna Björling, Dagens Nyheter. Alla tre har under flera år varit korrespondenter i USA, men nu alla kommit hem, eller är på väg hem till Sverige igen. Hur har åren i USA påverkat dem? Och är det skönt att komma hem igen? Dessutom ringer Agneta upp sin New York-kompis Mikael Karlsson, som gör succé som tonsättare världen över. Sist, men inte minst: dagens musikaliska New York-hyllning för visst blir det en sådan? Ja, den svarar Alicia Keys för! Det övergripande temat för Agnetas program är USA bortom Trump. Det ska alltså handla mest om fenomen och ämnen som pågår vid sidan av den lite lätt Trumpdominerade rapporteringen i medier utanför USA, i omvärlden Sverige inkluderat. I veckan blir det därför bland annat samtal om hur ser amerikanarna på Sverige och oss svenskar? Och hur ser krisen inom demokraterna ut vad är det som händer med partiet och vart är det på väg? På torsdag blir det traditionellt väkteri med lyssnarfrågor via telefon och andra kanaler, och man kan fråga nästan vad man vill om USA. Numret som ni lyssnare ringer är 08-22 45 00, telefonslussen öppnar 14:30. Det går bra att redan nu mejla er fråga till: korrespondenterna @sverigesradio.se   Programledare: Agneta Furvik Producent: Palmira Koukkari Mbenga

Detta är det andra avsnittet av söder om söder som spelas in den 2 mars 2017. Dagens avsnitt kommer att handla om medicinsk cannabis och den rådande nolltoleransen mot narkotika i landet. Kommentera gärna och berätta vad du tyckte. Håller du med om resonemangen, missades någonting viktigt, borde narkotikalagstiftningen förändras eller inte? All feedback är välkommen, positiv som negativ. Kontakt: sos@swedenmail.com Andreas Thörn tog cannabis mot smärtan – nu döms han: http://svt.se/nyheter/vetenskap/andreas-thorn-tog-cannabis-mot-smartan-nu-doms-han Andreas Facebook inlägg: https://facebook.com/andreasthorn/posts/10153245679228917 Friades i tingsrätten: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=6241812 A Brief History of the Drug War: http://www.drugpolicy.org/facts/new-solutions-drug-policy/brief-history-drug-war-0 Harper’s Magazine: https://harpers.org/archive/2016/04/legalize-it-all/ Knark : en svensk historia: http://www.adlibris.com/se/bok/knark-en-svensk-historia-9789173894807 Nils Bejerot fäbless för Mao och Stalin: https://www.svd.se/cannabisodlarnas-paradis-sverige Narkotikadödligheten i Sverige ökar kraftigt – näst högst i hela EU: http://svt.se/nyheter/inrikes/narkotikadodligheten-i-sverige-okar-kraftigt-nast-hogst-i-hela-eu FN har enats om ny global narkotikapolitik: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/en-forflyttning-fran-brott-och-straff-till-halsa Gabriel Wikström -"Jag tror alltid att man kan lära sig något, men det är ingenting som påverkar vår politik.": http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gabriel-wikstrom-vi-har-kopplats-ihop-med-lander-med-extrem-syn-pa-narkotika Utvärdering av Portugals narkotikapolitik: http://www.magnuscallmyr.se/2012/06/12/utvardering-av-portugals-narkotikapolitik/ 6 konsekvenser av att Portugal gjorde droger lagliga: skrolla.se/6-konsekvenser-av-att-portugal-gjorde-droger-lagliga Juridisk status för medicinsk cannabis: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Medicinsk_cannabis Grønt lys for medisinsk cannabis i Norge http://nettavisen.no/nyheter/innenriks/grnt-lys-for-medisinsk-cannabis-i-norge/3423281228.html German parliament legalizes cannabis for medical consumption: http://dw.com/en/german-parliament-legalizes-cannabis-for-medical-consumption/a-37189942 Danmark ger grönt ljus för medicinskt cannabis http://di.se/nyheter/danmark-ger-gront-ljus-for-medicinskt-cannabis/ Medical marijuana laws and adolescent marijuana use: http://thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(15)00217-5/abstract There Are Now 100 Scientific Studies That Prove Cannabis Cures Cancer: http://higherperspectives.com/there-are-now-100-scientific-studies-that-prove-cannabis-cures-cancer-1429984852.html Den hittills största forskningsöversikten på cannabis medicinska potential: http://www8.nationalacademies.org/onpinews/newsitem.aspx?RecordID=24625&_ga=1.123612427.1442246995.1486539722 Dokumentären The Culture High: https://www.youtube.com/watch?v=XA9Q6nDVR3s Police and Prison Guard Groups Fight Marijuana Legalization in California: https://theintercept.com/2016/05/18/ca-marijuana-measure/ Pharma Company Funding Anti-Pot Fight Worried About Losing Business: https://theintercept.com/2016/09/12/pharma-opioid-marijuana/ Alcohol Industry Bankrolls Fight Against Legal Pot in Battle of the Buzz: https://theintercept.com/2016/09/14/beer-pot-ballot/ Alkohol och tobak mycket farligare än hasch: http://illvet.se/manniskan/halsa/forskning-slar-fast-alkohol-och-tobak-ar-mycket-farligare-an-hasch Extrajudicial Executions in the Philippines’ “War on Drugs”: https://www.amnestyusa.org/research/reports/if-you-are-poor-you-are-killed-extrajudicial-executions-in-the-philippines-war-on-drugs Efter flera års kamp: Nu får Andreas Thörn medicinsk cannabis: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/efter-flera-ars-kamp-nu-far-andreas-thorn-medicinsk-cannabis Intro: Ghost Dance by Kevin MacLeod licensed under a Creative Commons Attribution license

I Digitalsamtal #048 är Erik Ingelsson, professor i medicin vid Stanford University, gäst. Han forskar om kopplingar mellan hjärtkärlsjukdomar och vårt DNA. Ett verktyg som blivit väldigt viktigt för hans forskargrupp. I avsnittet berättar han om vad big data innebär i hans forskning, men framför allt hur teknikutvecklingen påverkar jakten på nya mediciner. Istället för […] The post #048 – Så förändrar big data medicinsk forskning appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Holistisk & Medicinsk Yoga som läker på djupet. I samtal med Carola Hammarberg Medicinsk yoga (Holi Yoga) – Riktar sig idag mycket till vården och man forskar på dess effekt på bl.a hjärtat, utbrändhet, infarkter, anorexia mm Medicins Yoga (Medi… Continue Reading →

Nils-Eric Sahlin - Professor i medicinsk etik och chef för avdelningen för Medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Programmets projektledare.

Miljontals människor söker vård i andra länder. Vilka är riskerna och möjligheterna på en allt hetare internationell vårdmarknad? Medicinsk turism kan handla om allt från att fixa till tänderna och njuta av fina stränder i samma veva, eller att få en livräddande canceroperation som inte erbjuds hemmavid, eller att köpa en njure när man inte längre mäktar med transplantationskön. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff tar oss med till Indien, Kambodja och Filippinerna i samtal med etnologen Jenny Gunnarsson Payne och företagsekonomen Kjell Ljungbo vid Södertörns högskola. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sr.se

Kaliber fortsätter idag granskningen av läkarnas kompetens och fokuserar på det som många läkare själva beskriver som en tickande bomb - bristen på fortbildning. Sverige är ett av mycket få länder i Europa som inte ställer några nationella krav på att specialistläkare hänger med i utvecklingen. Patienter skadas allvarligt och några har till och med omkommit efter att dom träffat läkare som saknar rätt kunskaper. Det berättade vi i Kaliber för några veckor när vi bland annat tog upp fallet med Ulla Pettersson i Åmål som förlorade sin bror Kjell-Erik efter att en läkare missbedömt hans hjärtinfarkt som panikångest. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att, tyvärr, det går inte att få något svar ifrån din bror. Så då var det ju bara att konstatera att, han var död, berättade Ulla Pettersson. Vi berättade också att Sverige saknar system som kontinuerligt kontrollerar läkarkompetens. Efter programmet har vi fått in många reaktioner. En del som hört av sig är patienter, men de allra flesta är läkare. Läkare som Mats Nilsson i Östersund. - Ja, reaktionen var att det är en långbänksdiskussion som har hållit på definitivt sen 70-talet och egentligen har det inte hänt någonting, säger Mats Nilsson. Vad menar du då? - Det saknas tid och resurser för att kontinuerligt följa upp utvecklingen via olika vetenskapliga artiklar och prövningar så att alla doktorer får del av detta och på ett gott sätt kan ta hand om patienterna. Så om jag förstår dig rätt här nu. Menar du att det är fortbildningen som är det stora problemet? – Ja. Man kan säga att en konferens idag kostar någonting mellan 2000-3000 upp till 5000-6000 kronor för två dagars konferens. Och det gjorde dom inte för 20 år sen. Sen tillkommer då resa och boende. Och det är liksom ingen som tagit tag i att anslå de pengarna, säger Mats Nilsson. Han är långt ifrån ensam om att peka ut brist på fortbildning som en tickande bomb inom den svenska vården. I februari gick sex av landets största fackrörelser för vårdpersonal ut i ett gemensamt upprop. Man varnar för att fortbildningsnivån bland vårdpersonal är på väg åt fel håll. Och att läget är så pass allvarligt, att vården snart inte kan garantera att patienterna får träffa personal som är uppdaterade med de senaste behandlingsmetoderna. Kaliber idag ska handla om läkarnas fortbildning. Vi ska börja på Sahlgrenska sjukhuset och ortopedmottagningen i Mölndal. Överläkaren Mikael Sundfeldt är mitt uppe i en operation av ett brutet ben. Med hjälp av en borr gör han hål i ett ben för att sedan kunna fästa en metallplatta på det brutna benet. Mikael Sundfeldt är specialist inom ortopedi och framförallt expert på skelettskador som skett via olyckor. Det är ett kunskapsintensivt yrke, där behandlingsmetoder snabbt blir gamla. Något som gör det extra viktigt att ständigt fortbilda sig. - Vidareutbildning är oerhört viktig för att du ska kunna göra ett bra jobb. Det här är ju ett livslångt lärande, och du måste hela tiden vara påläst. Du måste veta det senaste, det går inte att komma i bakvattnet utan du måste hela tiden vara kunnig och patienterna kräver att du ska vara påläst på det absolut senaste, säger Mikael Sundfeldt. Enligt Mikael Sundfeldt måste man dels uppdatera sig med nya forskningsrön och ibland åka iväg på konferenser där dom senaste behandlingsmetoderna presenteras. I en ortopeds fall kan det handla om hur man bäst opererar en höft eller om att få information om dom senaste knäproteserna. Det är vad som krävs för att hänga med i utvecklingen. Men enligt Mikael Sundfeldt, är ofta verkligheten en helt annan. - Det finns säkert jättemånga som får alldeles för lite utbildning. Det svåra är att få in det i arbetstiden. För ofta när man börjar så rullar arbetstiden på, man ska springa och göra massa olika saker. Mottagning, möten och allting. Ska man åka på en kurs så tar det kanske tre, fyra dagar. Då är du borta från familjen tre, fyra dagar. Du är borta från kliniken tre, fyra dagar. När du kommer tillbaka är det kanske en patient som har ringt dig, som inte fått tag på dig. Och sen har du kanske kollegor som får ställa upp och ta din arbetsbörda under tiden du är borta. Så tid är ett problem. Ekonomi är ett problem. Det är dyrt att åka på kurser, säger Mikael Sundfeldt samtidigt som hans mobil börjar ringa. Det är en patient han glömt ta emot. Han försvinner snabbt iväg. Längre ner i korridoren sitter Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Det är han som löser scheman och som har hand om den budget som kliniken har att röra sig med. - Alltså, traditionellt så är det ju extremt viktigt med fortbildning av läkare för att dels hålla aktuellt kunskapsläge, men också att ifrågasätta det man gör hela tiden och inte halka efter. Kunskapen inom sjukvården, oavsett om det är ortopedi, den ändras hela tiden. Det är inte samma som det var för tio år sen eller femton år sen. Vissa saker kan ändras på bara några få år. Vi har ju dels en budget för fortbildning, och det kan man väl säga att den budgeten har inte gått ihop sig någon gång, säger Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Varför är det så? - Nja, vi har traditionellt varit dåliga att ta höjd för det… Vi ska backa bandet lite. Året är 2004 och läkarkårens täta band med läkemedelsindustrin har ifrågasatts en längre tid. Medier rapporterar om läkare som åker iväg på dyra utbildningar, sponsrade av läkemedelsbolagen. Det är många gånger påkostat, där läkemedelsbolagen inte sällan bjuder på både flyg, hotell och dyra middagar på platser som Sydafrika och Västindien. Flera läkare blir påkomna och misstänka för mutbrott. Men 2005 blir det delvis stopp för lyxresorna. I en överenskommelse mellan landstingen och läkemedelsindustrin, kommer man överens om att industrin bara får betala för en del av läkarnas utbildningskostnader. Resten av kostnaden lovar landstingen att stå för. Dom flesta verkar överens om att beslutet är rätt. Men hur blev det egentligen med själva fortbildningen? På Östermalm i Stockholm har Läkarförbundet sitt huvudkontor. Här jobbar Turid Stenhaugen som utredare med särskild fokus på just fortbildningsfrågor. Sedan 2004 är hon ansvarig för en enkät som regelbundet mäter hur mycket fortbildning svenska läkare får. Och det var just överenskommelsen mellan landstingen och industrin, som fick förbundet att reagera. - Ja, det var helt enkelt så att läkemedelsindustrin bidrog med ganska mycket finansiella resurser. Det fanns ganska stora farhågor då inom professionen då om att det skulle bli mindre fortbildning, att det skulle bli sämre möjligheter generellt för läkarna att få kompetensutveckling, säger Turid Stenhaugen Till en början såg det positivt ut. I Läkarförbundets fortbildningsenkät såg man faktiskt att fortbildningen ökade dom första åren. Men trenden skulle visa sig vara kortvarig. - Från 2007, ungefär då så var resultaten som bäst. Och då deltog läkarna i såna här med planerade utbildningsaktiviteter,  externa fortbildningar, ungefär 9,1 dagar i genomsnitt på ett år. Och sedan nu, vid det senaste tillfället när vi genomförde undersökningen år 2012, då var det nere i 7,1 dagar. Och om man tittar på hur mycket man deltar i internutbildning, så var det ungefär 1,5 timme per vecka tidigare. Och där är man nu nere i under en timme per vecka, säger Turid Stenhaugen. Enligt Turid är siffrorna allvarliga. Inte bara för att dom stadigt minskar, utan även för att dom ligger under förbundets lägsta rekommendation. Och hon tror att det kan ha blivit värre sen 2012. Sen årsskiftet 2015, får inte längre industrin sponsra läkares utbildning alls. Numera ska allt betalas av arbetsgivarna. - Vi har följt den här utvecklingen och varit väldigt oroade. Vi har skrivit om det i olika artiklar, men egentligen så har vi märkt, att trots att vi har varnat med varningsklockor så har ingenting hänt. Vi har framförallt fört fram det här till arbetsgivaren men inget har hänt, säger Turid Stenhaugen, utredare på Läkarförbundet. Så hur ser egentligen situationen ut idag? Det ville vi ta reda på. Kaliber skickade därför ut frågor till landets 29 universitets- och länssjukhus. Vi frågade verksamhetschefer inom kirurgi, ortopedi och cancervård om specialistläkarna på deras avdelningar får tillräckligt med fortbildning. 52 av 81 kliniker svarade. Och det är en allvarlig bild som målas upp. Nedan följer några av svaren från undersökningen: ”Även om jag som chef är för utbildning, så är jag restriktiv. Centralt anser man att utbildning är ett område det ska sparas pengar på.” ”Nej, läkarna skulle behöva mer. Det är inte katastrof-läge, men det är inte långt ifrån.” ”Ja, vi försöker ju vara liberala, men kompetensutvecklingen hos vissa är verkligen  inte tillräcklig. Och pengar gör ju att man tvingas prioritera.” ”Det här är ett jätteproblem på kirurgen, och politiker och arbetsgivare tar det inte på allvar. Fortsätter det så här kan vi inte längre lova rätt behandling till våra patienter.” Nästan hälften svarar att specialistläkarna på deras avdelningar inte får tillräckligt med fortbildning. Som patient på ett operationsbord riskerar alltså du att träffa en läkare som inte är uppdaterad med dom senaste behandlingsmetoderna.  Och trots att landstingen ska se till att läkarna får tillräckligt med fortbildning, svarar 26 chefer på Sveriges ledande sjukhus att det saknas pengar för att kunna ge läkarna detta. - Ja, det är under all kritik, säger Heidi Stensmyren. Hon är ordförande på Läkarförbundet. - Vi ser mycket allvarligt på det här. Risken är att kvaliteten i vården blir sämre. Risken är framförallt att vi kommer att arbeta med gammal teknik, att vi inte är uppdaterade. Att vi inte kan erbjuda den nivå på vården som den svenska befolkningen har all rätt att få. Sen ett par år tillbaka är frågan om läkarnas fortbildning en av förbundets viktigaste frågor. Men att få landstingen och arbetsgivarna att lyssna, är inte helt lätt enligt Heidi Stensmyren. - Ja, det stora problemet är att i verksamheterna, ute på golvet, så är det fortbildningen som skärs ned först när man ska spara. Och hälso- och sjukvården har ju haft effektiviserings- och besparingskrav nu i många, många år. Och där är fortbildningen typexempel på något som försvinner snabbt och lätt. Och det är den stora utmaningen. Nu, från den första januari, så är det så att huvudmannen ska finansiera all fortbildningsaktivitet för läkare. Problemet är att dom inte lagt tillräckligt med utrymme i sina budgetar, att dom inte avsatt tillräckligt med pengar för det, säger Heidi Stensmyren. Vi ska återvända till ortopedmottagningen på Sahlgrenska och verksamhetschefen Magnus Karlsson. Han är en av dom som svarat på undersökningen. - Problemet är finansieringen, där de här företagen tidigare har tagit den finansieringen. Landstingen, regionerna, SKL har kanske inte heller tagit höjd och har ju inte heller vetat vad den kostnaden är. Och den kommer ju bli rejäl nu då. Och där kan jag väl känna en viss oro, att det kan bli ganska avsevärt mycket dyrare att använda sig av den typen av utbildningar som haft traditionellt hittills i alla fall, säger Magnus Karlsson. Men enligt Magnus Karlsson finns det ett till problem, som till stor del hänger ihop med ekonomin. Och det är tidsbrist. Att anlita vikarier för att läkare ska åka iväg på konferenser är både dyrt och ibland omöjligt att få ihop med schemat. Och att i en sådan situation få tid över till att fortbilda sig är inte helt enkelt. Speciellt på en klinik som den Magnus Karlsson chefar över, där inte fortbildning finns tydligt inlagt i schemat för specialistläkarna. - Nej, vi har inte avsatt tydligt utbildning i schemat. Däremot ska det finnas administration, och då ska det finnas möjlighet att fördjupa sig där. Nu kan man ärligt säga att många läkare är ganska hårt schemalagda, och de har en ganska begränsad administrativ tid. Vilket gör att dom inte alltid hinner fördjupa sig och föröka sina kunskaper teoretiskt, så är det. Läkare är ganska behövda och vi schemalägger dom rätt hårt där de ska vara. Du måste ju också producera vård. Det är ju liksom en avvägning av hur mycket tid och resurser du har för att utbilda och se till att du har tillräckligt kvalitet på de läkarna du har, och hur mycket vård du ska producera, om man nu kan uttrycka det så krasst. Den avvägningen är jättesvår att göra, säger Magnus Karlsson. En annan som svarat på Kalibers undersökning, är Karl-Åke Jansson på ortopedkliniken på Karolinska norr om Stockholm. Karolinska är ett sjukhus som länge dragits med stora nedskärningar, och enligt Karl-Åke Jansson spelar ekonomin in ganska mycket. Men det främsta problemet som han ser det, är att sjukvården ofta inte gör någon större utvärdering av den fortbildning läkarna behöver. - Alla jobbar nog och har en viss struktur. Men hur den ser ut över tid, den är inte riktigt.. jag har i alla fall inte sett någon sådan. Och det tror jag behövs, säger Karl-Åke Jansson. Det finns olika förslag om hur man ska utvärdera läkares fortbildning inom de olika specialistföreningarna. Svensk ortopedisk förening i Karl-Åke Janssons fall. Och enligt honom hade det inte behövt vara särskilt svårt. - För varje individ så måste man kanske upprätta då hur det ska se ut de närmsta åren. Vad är det den individen behöver? Och vad behöver man som ortoped på en viss tidsperiod? Och så lägger man in det i en individuell handlingsplan för ett år, följer upp den på ett strukturerat sätt, i ett medarbetarsamtal, säger han. I ett tidigare program, berättade Kaliber att Sverige saknar system som återkommande kontrollerar läkarkårens kompetens. Då pratade vi bland annat med Olle Larkö som är dekanus på Sahlgrenska Akademin. Då lyfte han fram vikten av fortbildning.  Jag åkte tillbaka till Olle Larkö igen. För när det gäller just fortbildningen, är Sverige ganska unika. Tillsammans med Malta och Portugal, är Sverige det enda landet i Europa, som inte har någon nationell reglering av läkares fortbildning. Och det här är ett stort problem enligt Olle Larkö. - Jag tycker det är ganska slappt, vi har inga krav på vidareutbildning när man är aktiv läkare under sin specialistperiod på kanske 30, 35 år. Det är ju risk för sämre doktorer då, krångligare än så är det ju inte. Det enda vi tycker är att vi kanske ska göra som man gör kanske i Tyskland eller England. I USA är man långt före, dom kräver att man ska ha specialistexamen, det har vi inte i Sverige. Utan det är i princip tiden man jobbar som är det viktiga. Dom kräver att man ska tenta om igen vart tionde år. Vi har ingenting som är i närheten av dom. Många länder, tex Tyskland, kräver att man ska bevista kongresser som är godkända, vi har inget sånt i Sverige heller. Sverige är helt enastående i detta. Det är ett uttryck tycker jag för ”slapp-Sverige”, säger Olle Larkö. Olle Larkö tycker dels att Sverige måste börja ställa krav på att läkare ska fortbilda sig, men också att det behövs ett system som på riktigt mäter mängden fortbildning. Som exempel nämner han CME-poäng, ett system som används i bland annat USA och Tyskland. - Continuing Medical Education står det för. Man får en poäng per timme man sitter på en godkänd kongress. Dom klockar dig när du går in, dom klockar dig när du går ut. Och så ska man ha 50 timmar per år. Gör man inte det under ett antal år, så blir man av med sitt specialistbevis. Det är ju en väldigt ambitiöst, och det tar ett tag innan vi når dit. Men om man började med att man faktiskt måste bevista vetenskapliga konferenser som alla andra européer gör, det tycker jag är ett första steg. Sen är inte det perfekt, det kan kompletteras med annat och sånt.. I Kalibers undersökning med läns- och universitetssjukhusen, efterlyser nästan alla hårdare krav på fortbildning. En del vill ha tydligare riktlinjer, medan andra vill se CME-poäng. Och en av dom är just Karl-Åke Jansson på Karolinska. - Vi är inte där ännu, men det är möjligt att man är på väg dit. Och det är på så sätt man skulle kunna värdera om den individuella specialisten har den kompetens som krävs och upprätthålla en kontinuerlig fortbildning. Samtidigt så är Sverige inte speciellt känt för att skapa sådana system, säger han. Nej, enligt dom flesta jag talat med, verkar CME-poäng vara långt bort. Men faktum är att det finns ett förslag. I en statlig utredning som presenterades förra våren, fanns förslag om att läkarkåren, tillsammans med en rad andra yrken, skulle få särskilda föreskrifter som direkt uppmanar till fortbildning. Och förslaget togs väl emot av bland annat Läkarförbundet och Svenska Läkarsällskapet, som i åratal kämpat för tydligare regler. - Vi önskar mycket bättre strukturer för kompetenssäkring. Det ska inte vara upp till patienterna att ta reda på om läkaren har fått fortbildning utan det här ska vara ett kontinuerligt system och det ska vara ett krav på verksamheten att se till att sköta kompetensutvecklingen, säger Heidi Stensmyren. Men förslaget har än så länge bara varit ute på remiss. Och en av dom som svarat är Socialstyrelsen. Men dom tycker inte det behövs några nya regler. Pernilla Ek är chef på Socialstyrelsens behörighetsenhet. - Vi är ju i grunden positiva till att man uppmärksammar personalens kompetens som den viktiga spelaren i att bedriva patientsäker vård. Men vi anser ju att de här bestämmelserna redan finns på plats, säger Pernilla Ek. I Hälso- och sjukvårdslagen så står att ”där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, lokaler och utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.” Och i patientsäkerhetslagen står det att ”hälso- och sjukvårdspersonalen ska bedriva sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”. Juridiken är ett kapitel i sig. Men kontentan av det Pernilla Ek säger, är att det redan står i lagen att läkare ska arbeta på ett korrekt sätt, och att arbetsgivaren har ett ansvar för läkarnas kompetens. Det är med andra ord underförstått att fortbildningen ingår i detta. Och det här är något som väcker viss frustration hos Läkarförbundet. - Man har vant sig vid, eller är väl van vid att det här sköter sig lite av sig självt, men det gör det inte, det vet vi. Man måste inse att fortbildning och kompetensutveckling är ett arbete som inte kan skötas med vänsterhanden. Det krävs planer för det. Vi planerar ju in miljö, sortering av avfall, vi har ju en rad områden som systematiskt planeras inne i verksamheterna. Och att inte fortbildning skulle planeras systematiskt inom en verksamhet, det håller inte måttet, säger Heidi Stensmyren. I Kaliber idag har vi berättat om bristen på fortbildning. Läkarfacket larmar för att nivån stadigt sjunker. Och i Kalibers undersökning uppger närmare hälften av kirurg, ortoped och cancer-avdelningarna att deras specialistläkare inte får tillräckligt med fortbildning. Så vad tänker egentligen arbetsgivarna om det här? Jag åkte till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På deras vård- och omsorgsavdelning heter chefen Hans Karlsson. Och jag frågade honom hur han ser på att så många upplever att fortbildningen inte är tillräcklig. - Det är svårt att uttala sig om mängd i form av timmar och tid. Men jag tror att det man kan ta reda på, det är ju att titta på kvaliteten. Hur är kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Och då kan vi konstatera att när det gäller medicinska utfall och vad patienterna tycker om svensk sjukvård, så har vi en oerhört hög kvalitet. Jag tror att man ska modernisera begreppet kompetensutveckling och titta på att det innehåller fler delar än det som traditionellt förknippas med det. Och det traditionella är ofta kurs och konferens. Jag tänker att kompetensutveckling är mycket mer än det och kanske också ska tydliggöras i ett sådant här arbete, säger Hans Karlsson. Hur tänker landstingen rent ekonomiskt i den här frågan? - Ja, landstingens syn på det här handlar nog inte så mycket om pengar. Utan det handlar mer om att hitta rätta formerna för läkare att kunna fortbildas. Jag tror att det är något man får följa över tid och jag är ganska övertygad om att en del av den fortbildning som har varit i form av kurs och konferens kan ersättas med andra former. Webbutbildning, utbildningar där man tillsammans med kollegor på den egna arbetsplatsen tar del av senaste rönen, att man tar del av de senaste kunskapsunderlagen som nu blir allt mer tillgängliga i verksamheten, säger Hans Karlsson. Det finns ju ett förslag om att ställa formella krav på fortbildning. Det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Vad tänker SKL om det? - Ja, nu är ju direktivet fortfarande under diskussion och här kommer vi att lämna in ett formellt svar. Jag vill inte föregripa det idag, men jag kan väl säga att den här typen av bindande, normerande föreskrifter är generellt något som vi inte tycker bidrar till kvaliteten i någon större omfattning. Men enligt flera experter som jag har varit i kontakt med så är Sverige ganska unika om att inte ha formella krav på fortbildning. Bara Malta, Portugal och Sverige saknar det här. Hur ser du på det? - Det är ganska svårt att jämföra olika länder, ,men kan vi konstatera att i många länder så är läkare ofta egna yrkesutövare och har en egen verksamhet. De allra flesta svenska läkare jobbar idag som anställda. Några i vårdföretag och de allra flesta i Sveriges olika landsting. Och då finns ju en möjlighet för en relation mellan arbetsgivare och arbetstagare, att se till att kompetensen finns. Där är verksamhetschefsansvaret väldigt tydligt, säger Hans Karlsson. Nej, bindande regler är inget som SKL menar kommer höja kvaliteten. Trots att så många verksamhetschefer  säger att det är just tydligare regler som behövs. Och att det inte skulle handla om pengar, det håller inte Heidi Stensmyren på Läkarförbundet med om. - Landsting och politiker är mycket väl medvetna, är min uppfattning, om behoven av fortbildning. Men det är när man börjar prata pengar, kostnader och konkret som det stoppar upp. Och det räcker ju inte att vi lite snällt från sidan säger att ”men det här håller inte måttet”. Utan det är dags att myndigheter och gärna också departement sätter ner foten. Och säger att vi måste ha krav på fortbildning. Det måste finnas strukturer för uppföljning. Det här kan inte skötas lite vid sidan om, säger Heidi Stensmyren. Sveriges nye folkhälso-, sjukvårds och idrottsminister är socialdemokraten Gabriel Wikström. Jag undrar hur han ser på att så många läkare larmar om att fortbildningen inte är tillräcklig. - Jag tycker att det är allvarligt. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att fortbildning i nästan alla yrkesgrupper är nödvändigt för att man ska kunna upprätthålla kvaliteten men också för att yrket ska upplevas som både utmanande och inspirerande. Och särskilt viktigt skulle jag tro att det är för en yrkesgrupp som läkarna. Och det här är ju någonting som är oacceptabelt. Det måste ju bara fungera och i första hand så är det ju faktiskt landstingens och regionens ansvar att  se till att läkarna får den fortbildning som man både har rätt till och behöver för att utföra sitt jobb, säger Gabriel Wikström (S) Mycket riktigt så ligger ansvaret för sjukvården främst hos landstingen. Men just förslaget om ett yrkeskvalifikationsdirektiv, ligger hos regeringen. Så vad tycker då sjukvårdsminister Gabriel Wikström? - Jag vill inte säga vare sig bu eller bä på den frågan, utan vi diskuterar den just nu. Det är ett intressant förslag men man måste naturligtvis alltid analysera helheten innan man kan ta ställning. Vi är ju en relativt ny regering så vi har en del frågor att ta tag i. Det här är ju naturligtvis ett viktigt område och jag ber om att få återkomma både om tidsplan och regeringens ställningstagande, säger Gabriel Wikström (S). När jag frågar Wikström hur han ser på att så många läkare upplever pengar och tid som ett problem för fortbildningen, vill han inte kommentera vad landstingen gör åt problemet. Men han säger ändå att det är något han känner väl igen. - Det är en bild som stämmer väl överens med min egen också. Och som sagt, här har vi ju stora strukturella utmaningar inom den svenska sjukvården. Det handlar ju både om organisation och ledarskap, men det handlar också om att se över, vad ägnar egentligen sjukvårdspersonalen sin tid åt? Och då vet vi att väldigt många upplever att man får ägna sin tid åt administration. Och här har ju regeringen varit proaktiv och i höstas lade vi ett förslag om en så kallad professionsmiljard som just skulle handla om att man avlastar vårdens yrkesgrupper administrativt så att man ägna mer tid åt såväl patientkontakt men också till exempel fortbildning. Nu var det tyvärr ett förslag som föll i och med budgeten men det är ju förslag som vi räknar med att återkomma med under åren, för det här är ju faktiskt en av vårdens stora utmaningar, säger han. På Sahlgrenska jobbar ortopeden Mikael Sundfeldt vidare. Och han tror att om inte frågan blir löst snart så väntar allvarliga konsekvenser. - På sikt så tror jag att det är katastrof. På kort sikt så kanske man inte ser så stora problem, men om man ser det på en fem, sex års horisont så blir det katastrof. I slutändan handlar ju detta om att våra patienter måste få optimal vård. Det är det som det handlar om. De ska få det senaste och det bästa och det mest prisvärda. Och ända sättet att veta det, det är att hela tiden hålla sig ”up to date”. Medicinsk kunskap är färskvara. Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg  Andreas Lindahl  Exekutiv producent Kaliber kaliber@sverigesradio.se

En snak om den spøjse rod peberrod På Krogerup dyrker vi i vores "genressourceprojekt" ikke mindre end 11 slags peberrod. Nedenstående er mine noter fra 1 time i P4 om peberrod som var en særlig fornøjelse. Køkkenhistorie Peberroden er Nordens juvel 1700 tallet begyndte sovs og kartoffelkøkkenet til I 1860érne kom Komfuret ind i køkkenet og vi lavede mere rigtig mad Omlægningen af landbruget til kombineret kvæg og planteavl der også betød køkkenhaver med rodfrugter og kål. Omlægning fra rugbrød og sul til sovs og kartofler køkkenet. Basisføde Kogt torsk med peberrod og det hele kom ind her. Ligeledes det kogte kød med peberrodssovs og syltede rødbeder. I surkål oprindeligt med kommen, enebær peber i tønder med salt Når man historisk ser på kryderplanter er det i sydenkrydderurter og i norden og dermed DK dild og Peberrod Alle steder bruger man laurbær, persille og timian Kørvel og estragon i Frankrig Middelhavene oregano, rosmarin basilikum Helse - Oprindeligt brugt mod skørbug grundet indholdet af store mængder af c vitaminet Desinficerende virkning er velkendt. Sygdom i kvægbesætningen rev man det i foderet Rødbeder. Kogebog fra 1616 har ospkriften med. Relish horseradish Peberrod Armoracia rusticana Horse raddish I Spanien kalder man dem ”Rábano picante” Man bruger det ikke ret meget i Spanien, faktisk har hverken jeg (Flemming vores kollega i spanien) eller Paco (Cucho) nogen sinde smagt det i Spanien… Paco siger dog at han selvføelgelig kender produktet, og siger at hvis man planter det i dag i Motril (Granada), saa har vi spanske peberroedder om ca. 60 dage. Nordisk Wasabi Nordens Ingefær Et fortræffeligt Naturkrydderi Farmor havde det I haven og dumpede altid en klods ned i de frisksyltede rødbeder for sin konserverende virkning. STÆRK Den stærke smag skyldes et stof kaldet Glykosid, hvoraf der dannes en farveløs, svovlholdig olie, allylsennepsolie - det gør den stærk. Den optræder forskellig i styrke når den opvarmes. Peberrod skal ført i sovsen lige før servering Opbevaring Opbevaring i et vådt klæde / viskestykke eller i pose i grøntskuffen. Den kan fryses og er let at rive i frossen tilstand. OPRINDELSE Kom til midteuropa år 1000 med slaviske folk og omtales dyrket omkring 15 århundrede. Rivemåder Kokkemåden til tatar med bagsiden af kniv i spåner Fint revet på rivejern til sovs Rivejern for groft Retter Historiske retter Brødskivetr med Hønsekød overhældt med revet peberrod og hakkede mandler 1700 tallet kommer fisken ind Hos Marcus loft fødes klassikeren oksekød med pererrodssovs. Senere kommer den sursøde til 1800 tallet kommer de kolde sovse Smørrebrød herefter Tatar WienerSchnitzel Pariserbøf Høne i asparges Sprøngt bryst i peberrodssovs Sur sød opbagt sovs med eddike og peberrod Peberrodsfløde Frossen peberrod Peberrod smør Rødbede peberrod smør I frankrig næsten aldrig bortset fra Alsace Wasabi til sushi og sashimi Karry og peberrod ophæver hinandens styrke - kemi Kartoffelmos Rødbedesalat rå Rødbedesalat Relish P - sild Syltede soild Rødbede - syltede Antibakteriel virkning/ konserverende Antiinflamatorisk - bakterielt dræbende Dyrkning 100 ton i DK ca Dyrkning Tog fart fra 1800 tallet 2 halvdel af 1800 tallet blev det en handleskultur af ikke ringe betydning Omkring 1900 var der ved Albanimarkedet i Odense en veritabel peberrodsbørs. De betydelige avlere mødtes anden mandag i november med prøver på deres formåen og bedste fik priser. 10 cm lange tynde stykker lægges skråt sidst i April Tynde lange spirer lægges. Hører til de korsblomstredes familie (hele kålfamilien radiser, ræiker, savojkål, grønkål, blomkål, broccoli, romanesco, raps, rysp (foderplante9 De fleste har gule blomster, radiser hvide. Frø fremkommer kun sjældent. De er alle bitre i forskellige grader. Peberrod er nok en af de kraftigste sammen med ræddiker (sorte, røde, hvide) Det er en staude som er en måde at dyrke den på og ikke en "familie". Det betyder at det er en flerårig plante Hemikryptofytter. Sorter: Der er flere forskellige sorter. Blade er forskellig ligesom knoldes udseende. Glatte eller skæggede. Typen Dansk peberrod er den mest kendte Den er vinterhårdfør men som kulturplante dyrkes den som et årig afgrøde. I lerjord deler den sig Mose og engjorder er best egnet til dyrkning Fyn Peberrodscenter i sindal (ved hjørring) hvor man efter 70 år har samlet 100 avlere i en forening I DK dyrker vi ca 75 hektar - vi er 100% selvforsynende hvilket er den eneste afgrøde jeg kan komme i tanke om at have læst. I Aarstiderne er det Tinggarden der dyrker vores Kent og Annemette Ebbesen som dyrker ca 12.000 stk til kasserne. På Krogerup har vi en smule i haven til lokalt brug. Carlsens peberrodsfabrik ved Sindal - Hans skovbølling Ejer Torben Haagesen 39629037 Avler lars Jørgen petersen dyrker til disse Alle kan have det i haven. C - vitaminholdig Indeholder glucosinolater (i planter med skarp smag) disse holder skadedyr væg og så vidt jeg husker er Glykosinulater særligt gavnlige for vores os og forebygger Canser (kræfthæmmende). Findes eks. også i Rosenkål Glucinolatet er et forstadie til sennepsolie (som også er i Wasabi) Staude Fra Wikipedia, den frie encyklopædi Gå til: navigation, søg En staude er en flerårig, men urteagtig plante. Det betyder som regel, at alle plantens overjordiske dele visner bort under kulde- eller tørkeperioder, mens de underjordiske dele overlever. Dette har givet stauderne den videnskabelige betegnelse hemikryptofytter. I visse tilfælde overlever de overjordiske dele (blade og skud) alligevel både kulde og tørke. I så fald står man over for en stedsegrøn staude. De fleste planter vi kender som stedsegrønne er buske og træer, ofte nålebærende, men de findes også en hel del stedsegrønne flerårige urter. Under varmere himmelstrøg er det ganske almindeligt. De er meget efterspurgte som bunddækkeplanter i have- og parkanlæg. 60 - 80 cm lange stængler Vi tror alle at regnormen kan deles og leve videre - det kan den ikke altid - det kan peberroden WASABI Wasabi (japansk: 山葵, hiragana: わさび) er en meget stærk grøn pasta, der traditionelt fremstilles af roden fra wasabi (Wasabia japonica). Wasabi-planten er i kålfamilien (Brassicaceae), og kaldes ofte for japansk peberrod. I dag bliver meget wasabi, også i Japan, fremstillet af peberrod tilsat sennep og grøn farve, da wasabi-planten er vanskelig at dyrke. Man blander f.eks. ofte wasabi op med soyasauce, og bruger den til at dyppe fisken, når man spiser sushi. Helse Det er en meget hurtig - voksende plante , som breder sig med lynets hast, den er blevet brugt igennem tiderne til madlavning, det er den tykke rød som bruges Peberrod anvendes i sovse, til smørrebrød samt i kryddereddike Peberrod er meget rig på C-vitamin. Medicinsk: I middelalderen blev den brugt, mod forstoppelse, forgiftninger, symptomer, sygdomme i lever, nyre, blære, øre, bryst og hud. Stærkt kredsløbsstimulerende, antiseptisk især med hensyn til lungevæv og urinveje. Den er vanddrivende, sårhelende, stimulerer fordøjelsen, virker på urinsur gigt, nyresten, virke på hoste, kighoste, bronkitis, astma, Kan bruges både ind og udvortes, indvortes revet og kan spises som det er , for udvortes revet og lagt i omslag, hjælp på iskaes Kan bruges som udtræk eller afkog: 1 håndfuld frisk peberrod skæres i små stykke og overhældes med en l kogende vand, drik 2 kopper om dagen Saft rev peberroden og pres saften fra den friske rod ud gennem et stykke linned 1. 2 spiseskefulde pr dag. Omslag af frisk peberrod: læg skiver af roden udskåret så tynd som mulig på de områder af kroppen hvor det skal virke, kom evt. gase bind om. Litteratur Selv i Henry Notaker´s Gastronomi står der intet,- men der står om hejre, krokodille, sauerkraut, puma og meget andet I himmelen flyver der stegte duer rundt i luften Gærder er bygget af flæsk og ål... Bo Jacobsen - røget laks med æbler, selleri og peberrod samt dild Erwin lauterbach - grønærtesalat med peberrod og nye kartofler Spidskål med peberrod varmrå Katrine klinken Røget laks med flødepeberrod Æleflæsk med timian og peberrod

En snak om den spøjse rod peberrod:) Nedenstående er mine noter fra 1 time i P4 om peberrod som var en særlig fornøjelse. Køkkenhistorie Peberroden er Nordens juvel 1700 tallet begyndte sovs og kartoffelkøkkenet til I 1860érne kom Komfuret ind i køkkenet og vi lavede mere rigtig mad Omlægningen af landbruget til kombineret kvæg og planteavl der også betød køkkenhaver med rodfrugter og kål. Omlægning fra rugbrød og sul til sovs og kartofler køkkenet. Basisføde Kogt torsk med peberrod og det hele kom ind her. Ligeledes det kogte kød med peberrodssovs og syltede rødbeder. I surkål oprindeligt med kommen, enebær peber i tønder med salt Når man historisk ser på kryderplanter er det i sydenkrydderurter og i norden og dermed DK dild og Peberrod Alle steder bruger man laurbær, persille og timian Kørvel og estragon i Frankrig Middelhavene oregano, rosmarin basilikum Helse - Oprindeligt brugt mod skørbug grundet indholdet af store mængder af c vitaminet Desinficerende virkning er velkendt. Sygdom i kvægbesætningen rev man det i foderet Rødbeder. Kogebog fra 1616 har ospkriften med. Relish horseradish Peberrod Armoracia rusticana Horse raddish I Spanien kalder man dem ”Rábano picante” Man bruger det ikke ret meget i Spanien, faktisk har hverken jeg (Flemming vores kollega i spanien) eller Paco (Cucho) nogen sinde smagt det i Spanien… Paco siger dog at han selvføelgelig kender produktet, og siger at hvis man planter det i dag i Motril (Granada), saa har vi spanske peberroedder om ca. 60 dage. Nordisk Wasabi Nordens Ingefær Et fortræffeligt Naturkrydderi Farmor havde det I haven og dumpede altid en klods ned i de frisksyltede rødbeder for sin konserverende virkning. STÆRK Den stærke smag skyldes et stof kaldet Glykosid, hvoraf der dannes en farveløs, svovlholdig olie, allylsennepsolie - det gør den stærk. Den optræder forskellig i styrke når den opvarmes. Peberrod skal ført i sovsen lige før servering Opbevaring Opbevaring i et vådt klæde / viskestykke eller i pose i grøntskuffen. Den kan fryses og er let at rive i frossen tilstand. OPRINDELSE Kom til midteuropa år 1000 med slaviske folk og omtales dyrket omkring 15 århundrede. Rivemåder Kokkemåden til tatar med bagsiden af kniv i spåner Fint revet på rivejern til sovs Rivejern for groft Retter Historiske retter Brødskivetr med Hønsekød overhældt med revet peberrod og hakkede mandler 1700 tallet kommer fisken ind Hos Marcus loft fødes klassikeren oksekød med pererrodssovs. Senere kommer den sursøde til 1800 tallet kommer de kolde sovse Smørrebrød herefter Tatar WienerSchnitzel Pariserbøf Høne i asparges Sprøngt bryst i peberrodssovs Sur sød opbagt sovs med eddike og peberrod Peberrodsfløde Frossen peberrod Peberrod smør Rødbede peberrod smør I frankrig næsten aldrig bortset fra Alsace Wasabi til sushi og sashimi Karry og peberrod ophæver hinandens styrke - kemi Kartoffelmos Rødbedesalat rå Rødbedesalat Relish P - sild Syltede soild Rødbede - syltede Antibakteriel virkning/ konserverende Antiinflamatorisk - bakterielt dræbende Dyrkning 100 ton i DK ca Dyrkning Tog fart fra 1800 tallet 2 halvdel af 1800 tallet blev det en handleskultur af ikke ringe betydning Omkring 1900 var der ved Albanimarkedet i Odense en veritabel peberrodsbørs. De betydelige avlere mødtes anden mandag i november med prøver på deres formåen og bedste fik priser. 10 cm lange tynde stykker lægges skråt sidst i April Tynde lange spirer lægges. Hører til de korsblomstredes familie (hele kålfamilien radiser, ræiker, savojkål, grønkål, blomkål, broccoli, romanesco, raps, rysp (foderplante9 De fleste har gule blomster, radiser hvide. Frø fremkommer kun sjældent. De er alle bitre i forskellige grader. Peberrod er nok en af de kraftigste sammen med ræddiker (sorte, røde, hvide) Det er en staude som er en måde at dyrke den på og ikke en "familie". Det betyder at det er en flerårig plante Hemikryptofytter. Sorter: Der er flere forskellige sorter. Blade er forskellig ligesom knoldes udseende. Glatte eller skæggede. Typen Dansk peberrod er den mest kendte Den er vinterhårdfør men som kulturplante dyrkes den som et årig afgrøde. I lerjord deler den sig Mose og engjorder er best egnet til dyrkning Fyn Peberrodscenter i sindal (ved hjørring) hvor man efter 70 år har samlet 100 avlere i en forening I DK dyrker vi ca 75 hektar - vi er 100% selvforsynende hvilket er den eneste afgrøde jeg kan komme i tanke om at have læst. I Aarstiderne er det Tinggarden der dyrker vores Kent og Annemette Ebbesen som dyrker ca 12.000 stk til kasserne. På Krogerup har vi en smule i haven til lokalt brug. Carlsens peberrodsfabrik ved Sindal - Hans skovbølling Ejer Torben Haagesen 39629037 Avler lars Jørgen petersen dyrker til disse Alle kan have det i haven. C - vitaminholdig Indeholder glucosinolater (i planter med skarp smag) disse holder skadedyr væg og så vidt jeg husker er Glykosinulater særligt gavnlige for vores os og forebygger Canser (kræfthæmmende). Findes eks. også i Rosenkål Glucinolatet er et forstadie til sennepsolie (som også er i Wasabi) Staude Fra Wikipedia, den frie encyklopædi Gå til: navigation, søg En staude er en flerårig, men urteagtig plante. Det betyder som regel, at alle plantens overjordiske dele visner bort under kulde- eller tørkeperioder, mens de underjordiske dele overlever. Dette har givet stauderne den videnskabelige betegnelse hemikryptofytter. I visse tilfælde overlever de overjordiske dele (blade og skud) alligevel både kulde og tørke. I så fald står man over for en stedsegrøn staude. De fleste planter vi kender som stedsegrønne er buske og træer, ofte nålebærende, men de findes også en hel del stedsegrønne flerårige urter. Under varmere himmelstrøg er det ganske almindeligt. De er meget efterspurgte som bunddækkeplanter i have- og parkanlæg. 60 - 80 cm lange stængler Vi tror alle at regnormen kan deles og leve videre - det kan den ikke altid - det kan peberroden WASABI Wasabi (japansk: 山葵, hiragana: わさび) er en meget stærk grøn pasta, der traditionelt fremstilles af roden fra wasabi (Wasabia japonica). Wasabi-planten er i kålfamilien (Brassicaceae), og kaldes ofte for japansk peberrod. I dag bliver meget wasabi, også i Japan, fremstillet af peberrod tilsat sennep og grøn farve, da wasabi-planten er vanskelig at dyrke. Man blander f.eks. ofte wasabi op med soyasauce, og bruger den til at dyppe fisken, når man spiser sushi. Helse Det er en meget hurtig - voksende plante , som breder sig med lynets hast, den er blevet brugt igennem tiderne til madlavning, det er den tykke rød som bruges Peberrod anvendes i sovse, til smørrebrød samt i kryddereddike Peberrod er meget rig på C-vitamin. Medicinsk: I middelalderen blev den brugt, mod forstoppelse, forgiftninger, symptomer, sygdomme i lever, nyre, blære, øre, bryst og hud. Stærkt kredsløbsstimulerende, antiseptisk især med hensyn til lungevæv og urinveje. Den er vanddrivende, sårhelende, stimulerer fordøjelsen, virker på urinsur gigt, nyresten, virke på hoste, kighoste, bronkitis, astma, Kan bruges både ind og udvortes, indvortes revet og kan spises som det er , for udvortes revet og lagt i omslag, hjælp på iskaes Kan bruges som udtræk eller afkog: 1 håndfuld frisk peberrod skæres i små stykke og overhældes med en l kogende vand, drik 2 kopper om dagen Saft rev peberroden og pres saften fra den friske rod ud gennem et stykke linned 1. 2 spiseskefulde pr dag. Omslag af frisk peberrod: læg skiver af roden udskåret så tynd som mulig på de områder af kroppen hvor det skal virke, kom evt. gase bind om. Litteratur Selv i Henry Notaker´s Gastronomi står der intet,- men der står om hejre, krokodille, sauerkraut, puma og meget andet I himmelen flyver der stegte duer rundt i luften Gærder er bygget af flæsk og ål... Bo Jacobsen - røget laks med æbler, selleri og peberrod samt dild Erwin lauterbach - grønærtesalat med peberrod og nye kartofler Spidskål med peberrod varmrå Katrine klinken Røget laks med flødepeberrod Æleflæsk med timian og peberrod

Alkymisten forsøger denne gang at give et billede af den seneste forskning i medicinsk-cannabis. Der forskes for tiden aktivt i stofferne THC og CBD, og hvordan disse kan afhjælpe sclerose. Mogens og Rix går i dybden med fire forskningsforsøg, bl.a. et der frikender blandingen af cannabis og bilkørsel, fuldstændigt modsat den gældende lovgivning. Link til forskingsnyt: http://bit.ly/187OSJ0

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Upptäckten ses som en av de viktigaste någonsin och den kom att revolutionera sjukvården. För drygt hundra år sedan upptäckte Wilhelm Conrad Röntgen en ny typ av strålar som kunde lysa genom huden på en människa. För första gången kunde man se in i kroppen utan att behöva skära. Man kunde diagnostisera sjukdomar och skador på ett helt nytt sätt. Uppfinningen används fortfarande, men mycket har hänt med tekniken sedan dess. Dagens röntgenbilder är ofta tredimensionella och man kan zooma in exakt det man vill se på en datorskärm. Förr användes tekniken för att förstå kroppens anatomi, i dag kan man se hur kroppen fungerar, hur hjärtat slår och hjärnan tänker. Dagens program spanar in i kroppen med hjälp av ljusstrålar. Medverkar i programmet gör bland andra Peter Aspelin, professor i diagnostisk radiologi vid Karolinska Institutet och Anders Persson, chef för Centrum för Medicinsk bildvetenskap och visualisering i Linköping som uppfunnit virtuella obduktioner med hjälp av röntgen.

I 1895 opdagede W. C. Röntgen X-strålerne og demonstrerede hvordan han kunne danne billeder af hændernes knogler. Siden har vi set en stadigt accelererende udvikling i billeddannede udstyr, der med stigende tidslig og rumlig opløsning kan billeddanne anatomiske og fysiologiske egenskaber ved menneskekroppen. Nytten heraf for tidlig korrekt diagnose og optimal behandlingsplanlægning er uomtvistelig. Det er forventeligt, at computere i fremtiden vil assistere os i fortolkningen af disse billeder. Essentielt i denne forbindelse er elektroniske anatomiske og fysiologiske atlas, som computere kan anvende ved fortolkningen af billederne. I foredraget vil professor Rasmus Larsen fra DTU Informatik vise eksempler på anvendelse af matematiske modeller af anatomi og deres anvendelse i billedfortolkning. Sendt i Danskernes Akademi på DR2 den 23. september 2010.

Smittskyddsläkaren i Uppsala Staffan Sylwan har i en, ännu inte publicerad, studie jämfört situationen i Uppsala län med den som var i Nya Zeeland och Australien, där man inte hade tillgång till vaccin när influensan kom 2009. Och enligt Staffan Sylwans studie blev det ingen skillnad oavsett om man vaccinerade eller inte. Med tanke på de svåra biverkningar som drabbat åtminstone 160 svenskar är detta en medicinsk tragedi, enligt Sylwan. Vi hör också Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges kommuner och landsting och Johan Giesecke som är vetenskaplig chef för europeiska smittskyddsinstitutet. På Riksantikvarieämbetet arbetar man inte bara med gammalt arkeologiskt material. Konservator Magnus Mårtensson i Visby berättar att en utmaning är att bevara plastföremål av olika slag. Hur ska man till exempel förvara en legofigur eller en figur från Stjärnornas krig till eftervärlden? Filmvärlden har sin festivaler, det finns massor! Göteborg, Stockholm, Berlin, Sundance, Venedig, Cannesfestivalen. Men även vetenskapens värld har sina festivaler. Den största är den amerikanska vetenskapskonferensen AAAS. Vår reporter Per Helgesson är nu på plats i Vancouver och arbetar sig igenom det digra programmet. I veckan kunde Göteborgarna konstatera att en centralt levande gräsandshona hade kläckt fram sina ungar. Hur kan man förklara denna ovanligt tidiga kläckningen, mitt i smällkalla februari. Är det klimatförändringarna som lurat henne? - Nej, det är det nog inte, säger Lars-Åke Janzon som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. En bättre teori är att hon har lurats av någon starkt lysande gatlykta. Ljuset styr horproduktionen och kan ha fått henne att värpa lite för tidigt. Forskare som gått en krokig väg har, efter uppmaning från redaktör Torill Kornfeldt, hört av sig till redaktionen. Ulla Ekström von Essen som är docent i idéhistoria vid Södertörns högskola, berättar att hon var en värsting under tonårstiden. Två gånger misslyckades hon med att läsa upp sina betyg på komvux, men tredje gången gick det bra och hon började på universitetet. Kort om Nobelpriset

Vi har titulerat honom VD för renhållingen i Kristianstad, kommunalråd, riksdagsledamot för Kristdemokraterna - talesperson för Integration, Medicinsk etik, Individ- och familjeomsorg samt HBTQ-frågor och nu kan han lägga till en ny titel Vi säger Hallå och välkommen till kristdemokraten Michael Anefur från Kristianstad blir regeringens hemlöshetssamordnare, han intervjuas av Malin Nilsson och Linda Evereus.

Klimatet blir varmare på Grönland. De som vill ha självständighet jublar eftersom det kan underlätta för oljeutvinning. Men jägarna, med sina hundslädar, är förtvivlade eftersom isen som de vill köra på lägger sin senare och går upp tidigare. Vetenskapsradions Gustaf Klarin ingår i projektet Eye on the Arctic som ur olika perspektiv ska beskriva utvecklingen i områdena kring Nordpolen. Cannabis är ett omdiskuterat ämne. I veckan sa de röstande i Monique Thorsell Kalifornien nej till en generell legalisering. Men det är redan tillåtet att använda cannabis för medicinskt bruk i Kalifornien, i dryga tiotalet andra delstater i USA samt i en handfull andra länder i världen. Vi tar reda på vad cannabis gör med kroppen - ur en medicinsk aspekt. Los Angelesborna Eleanor Goldfield och Monique Thorsell ger en bild av hur systemet med laglig "medicinsk marijuana" fungerar idag i Los Angeles. Att övertyga en läkare vid Venice Beach om att du har behov av cannabis behöver inte vara oöverstigligt svårt, enligt rösterna från Los Angeles. Att systemet emellanåt missbrukas är solklart. Reporter: Lisen Forsberg. Lästips: "Skador av hasch och marijuana", utgiven av Statens Folkhälsoinstitut. Skriften är en genomgång av vetenskapliga studier publicerade till och med år 2008. En musikmaskin att gå in i, och uppleva världen tredimensionellt. En åskådliggörarmaskin, Allosphere. Det här är ett stort projekt som tonsättaren och professorn i mediakonst vid University of Santa Barbara, JoAnn Kuchera-Morin, har skapat. Reportar är P2:s Lisa Wall och Erik Mikael Karlsson. Redaktör Annika Östman annika.ostman@sr.se