Podcasts about studenterna

Många bollar i luften må göra oss flexibla i arbetslivet men det gör oss också splittrade. Joel Halldorf ber oss titta på klosterlivet i ett försök klistra ihop vår sönderdelade uppmärksamhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På 1870-talet reste Jules Vernes litterära hjälte Phileas Fogg jorden runt på endast 80 dagar. 2023 färdades youtubern Noel Phillips den sträckan på blott 80 timmar, med hjälp av lågprisflyg.Det är inte bara resor som går fortare i dag, utan de flesta delar av livet accelererar: vi äter snabbmat, konsumerar allt kortare nyhetsklipp och forskare har visat att vi till och med pratar snabbare i dag än för några år sedan. Detta präglar också vår relation till texter: Även läsningen accelererar.Förr läste man långsamt. Vi kan veta det, eftersom det inte går att läsa en riktigt gammal bok snabbt. Det beror på att den är skriven utan mellanrum mellan orden, i en löpande skrift utan vare sig punkter eller mellanslag. Det kallas scriptio continua, och var standard fram till medeltiden.En text av det slaget bör man läsa högt och långsamt, för att förstå vad man läser. Det är nödvändigt att åtminstone mumla för att ”låta örat bringa klarhet i vad som för ögat ter sig som en fortlöpande rad tecken”, som författaren Alberto Manguel formulerat det. Det kan tyckas besynnerligt att det tar så lång tid innan mellanrummen införs, eftersom det är en enkel sak som verkligen underlättar läsningen. Men dröjsmålet beror på att man inte hade bråttom.Under medeltiden skedde den mesta läsningen i klostren, av munkar som var ålagda att läsa två till tre timmar per dag. Deras läsning kallades lectio divina – den gudomliga läsningen. Det var en andlig läsning som involverade alla sinnen: Man såg orden med ögonen, smakade dem i sin mun och hörde dem med öronen. Munkarna, skriver en historiker, rullade orden i sin gom som en klunk vin innan de svalde.Läsningen skulle vara en meditatio, en meditation över ordet. Man läste inte för att hinna igenom så många böcker som möjligt, utan för att själva läsandet gjorde något med läsaren: Böckerna förde munken till ett rum av inre stillhet, bort från vardagens distraktioner och närmare Gud. Att stressa igenom texten hade varit meningslöst, eftersom det skulle ha förstört meditationen.På tusentalet infördes mellanrummen och nu blev det enklare att läsa tyst, enbart med ögonen och utan att behöva mumla. Erfarna läsare lärde sig att skanna en boksida med blicken, snabbt och effektivt. Det uppskattades särskilt av akademiker och byråkrater: För dem handlade läsningen inte främst om meditation, utan om att söka information.Därmed är vi på väg mot vår tids läsning som oftast sker på skärmar, där vi hastigt hoppar från text till text. Om en sida tråkar ut oss finns en miljon alternativ ett klick bort. Att surfa är att röra sig på ytan av ett hav av texter, och sällan ta sig tid att dyka ner. Modern läsning är inte främst långsam och fokuserad, utan oftare hastig och distraherad.Att även utbudet av texter accelererar gör vår tid fullpackad av intryck. Vi blir ständigt ”distraherade från våra distraktioner av distraktioner”, för att citera författaren TS Eliot. Men bristande koncentration var inte ett okänt fenomen ens för medeltidens munkar. Den långsamma läsningen var en rutin som de utvecklade för att bevara uppmärksamheten och hålla distraktionerna stången.Asketen Johannes Cassianus skrev att det odelade hjärtat var munkens mål. Det ligger faktiskt i själva ordet: Munk kommer av grekiskans monachos som kan översättas enskild eller ”odelad”. Distraktioner betraktades som ett hot eftersom de splittrade uppmärksamheten. Nilos av Ankara beskrev problemet så här: ”Det är omöjligt för grumligt vatten att bli klart om det ständigt rörs upp, och det är omöjligt att bli en munk utan stillhet”Det finns en hel del att lära av klostrens långa kamp mot distraktionerna. En dag i klostret saknar inte variation, utan den rymmer arbete, studier, måltider, samtal, gudstjänster och rekreation. Men allt är noga schemalagt, så att de olika aktiviteterna hålls isär. Munkarna avvisar alltså multitasking, utan gör en sak åt gången. Jag träffade en gång en erfaren munk som förklarade principen för mig: ”När du äter, bara ät. När du promenerar, bara gå”, sa han och fortsatte: ”Att försöka göra mer än en sak åt gången är högmod.”Faktum är att varje aktivitet inte bara sker under en viss tid, utan också på en särskild plats. I ett kloster finns matsal, scriptorium, kapell och kapitelsal för måltider, studier, bön och samtal. En tid och en plats för varje aktivitet, således.Hur annorlunda är inte detta mot det moderna livet? Vår tids skenande acceleration skapar en centrifugal effekt, som gör att allt snärjs samman. De smarta telefonerna, till exempel, rymmer ju vårt kontor samtidigt som vi använder dem för underhållning och för att hålla kontakt med familj och vänner. Det gör att arbete, fritid och relationer flyter samman i en sörja. Frånvaron av strukturer leder till en brist på konturerPå ett av USA:s mest prestigefyllda universitet startade för några år sedan en kurs som snabbt blev omåttligt populär. Studenterna kallar den för ”munkkursen”, eftersom den bygger på uråldrig klostervisdom. För att klara den behöver de anamma tre klosterinspirerade regler: Ge upp digitala verktyg, leva i tystnad och ägna sig åt endast en sak i taget. Målet är att de ska träna upp förmågan att fokusera, förklarar läraren Justin McDaniel, som menar att detta är nödvändigt för att kunna leva ett gott liv i en värld av distraktioner.Vi lever i en uppmärksamhetsekonomi, där vår tids skarpaste hjärnor arbetar hårt för att hitta nya sätt att distrahera oss. För att undkomma detta räcker det inte med egen disciplin och viljestyrka, utan det krävs också goda vanor. Det är inte bara munkar som behöver öva sig i uppmärksamhet och finna strukturer som ger vardagen konturer. Vi behöver alla något av detta. Och som det heter i klostren: Bevara ordningen, så ska ordningen bevara dig. När Noel Phillips kom hem efter att ha rest jorden runt på 80 timmar var han lätt euforisk över att ha klarat uppdraget. Samtidigt konstaterade han att han inte sett så mycket av världen.Det en träffande bild av vad livet i en accelererande värld riskerar att reduceras till. Forskning visar att distraktioner försämrar vår uppmärksamhet, närvaro och förmåga att skapa minnen. Det handlar alltså inte bara om att vi blir mindre effektiva i arbetslivet, utan större värden står på spel: Distraktionerna berövar oss förmågan att vara närvarande i våra egna liv.Ett liv som är fullt av distraktioner krymper. Det är som att resa jorden runt så fort att flygplatserna är det enda man minns när det är över.Joel Halldorf kyrkohistoriker, författare och skribent

Studenterna har precis sprungit ut och vi har sjungit Den blomstertid nu kommer. Nu är det dags att planera nästa stora fest - Midsommar! En sommarfest med massor av mat och blommor. I veckans avsnitt bjuder Trädgårdsemma på tips hur du får till den perfekta midsommarkransen och hur den håller sig under festen. Det blir också en tur i jordgubbslandet med tips om smakfulla bär för hela säsongen! Välkommen till Trädgårdssnack!

Många universitetsstudenter har börjat använda artificiell intelligens i sina studier. Samtidigt är de osäkra på när det är okej att göra det och när det betraktas som fusk, visar en undersökning. Är AI-hjälp i pluggandet oproblematiskt? Och kan man utforma bättre sätt att examinera om man tar hjälp av AI? Det diskuterar vi med Christian Stöhr, docent vid institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers tekniska högskola som gjort en omfattande studentenkät om AI användning, och med Mats Cullhed, pedagogisk utvecklare vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Supporta BLMP genom att bli en patron! Spana in de olika alternativen på http://www.patreon.com/blmetalpodcast På med läsglasögonen och ta en dextrosol. Det är dags att kliva in i sidovagnen för en stund och ockulärbesikta samlingsboxen "The Life and Crimes of Alice Cooper", tillsammans med Heidenhammer och Christian Strandell. Studenterna passar även på att lyssna på det faktiska innehållet. DISCLAIMER: Det gick spöke i Christians mikrofon, så ljudet är stundtals under rimlighetsgränsen. Men det är ju tanken som räknas, eller nåt. Låt stå!

I byxrollernas unika universum finns många kvinnliga operasångare som ägnar sina karriärer åt att gestalta killar. Men tror publiken på illusionen? Kanske krävs det mer än ett par byxor för att bli trovärdig.  Kan du tänka dig att du är Persbrandt? Hur går han? Studenterna stegar pompöst runt på scengolvet, där forskaren och operasångaren Tove Dahlberg peppar dem att ta ut svängarna. Hon har startat den banbrytande kursen Att gestalta byxroller på Stockholms konstnärliga högskola, institutionen för opera.Här prövas hur gestaltningen kan förändras av en strumpa i grenen och vilken skillnad det är på att kliva in i ett rum som tjej respektive kille. Via klyschor och schabloner finslipas detaljerna, som att våga släppa ut magen, andas ljudligt och sjunga lite fulare. På Kungliga operan finns Ola Eliasson, baryton, med stor vana av att möta byxroller. Vad kan han göra för att öka trovärdigheten hos sina kvinnliga motspelare? Och hur ofta har han själv fått spela tjej?  En dokumentär från 2022 av Anna Charlotta Gunnarson.

Solen stiger upp över åsen och belyser staden bakifrån i gryningen, fjorden i dimma, tycks oändligt stor. Det känns som slutet på en väg. Trondheim, vandrarnas och pilgrimernas stad. I Barockplanens stränga inre finns smitvägar som en undervegetation. Trondheim gör motstånd, odlar sin undervegetation. Men här finns också liberalismens grepp om sinnena. Staden är börs och katedral, säger någon. Det är business, cynism och spekulation, i skuggan av Nidarosdomen, mitt i det landskap som är som en amfiteater. Studenterna skrålar från ett fönster i Möllenberg. En gång i tiden bodde arbetare på dessa bakgårdar, trång och mörkt. Idag präglas området, av många små fastighetsägare – och intresset här är att så mycket som möjligt tjäna pengar på studenter. Möllenberg är både historiskt och i nutid en plats för spekulation i människors mest basala behov, att bo. Den här liberalismens grepp om sinnena väcker ju motstånd i olika tider, som är synliga i Trondheim. Det tidiga 1900-talets trädgårdsstäder, eller storgårdskvarter till exempel, och idag med föreställningar om ett annat sätt att tänka om städer i Norge i ett experimentområde där man utmanar den idé som har byggt den norska bostadspolitiken och bostadsplaneringen under stora delar av de senare hundra åren, att man ska äga sin lägenhet. Den individuella friheten i det har kommit att ifrågasättas på senare tid. I Trondheim finns det en mindre stadsdel som är en bygg manifestation av detta ifrågasättande, det som heter Svartlamoen. Undervegetationen fortsätter att växa i Trondheim, andra vägar är öppna.

I Godmorgon världen denna vecka även reportage om hur pandemin påverkat studenttraditionen, hur jordbruket i Afghanistan ställer om från vallmoodling, Public Service och ett kåseri av Emil Jensen Nato-medlemskap, snart är beslutet fattadHur kommer Östersjöområdet förändras av det? Tre experter i Sverige, Finland och Estland uttalar sig.Studenterna springer snart utDen första kullen studenter får springa ut efter pandemin, det är för många en stor glädje. Traditionen är intakt, studentfirandet har inte förändrats och kommer nog inte göra det på grund av pandemin, menar etnolog.Vården skriker efter personal inför sommarenRegionerna bjuder över varandra för att locka personal som kan jobba i sommar. Men personalbristen blir ändå stor. Och de som då prioriteras bort är grupper som inte kan göra sin röst hörd, ofta multisjuka och i behov av många olika specialiteter.Timme 1Säkerhetspolitisk reporter om det stundande Nato-beslutetÖstersjöområdet inom NatoJordbruket i AfghanistanStudentfirande efter pandeminKrönika av Katarina BarrlingPanelenTimme 2Läget på slagfältet i UkrainaFrontstaden MykolaivPersonalbrist i vården i sommarSatir med Public serviceEfter Roe v Wade i OklahomaKåseriProgramledare: Jesper LindauProducent: Luise SteinbergerTekniker: Tim Kellerman

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Vendela Lundberg. Kraven som Ryssland ställt på Nato för att diskutera en nedrusning vid Ukrainas gräns skulle äventyra hela grunden för Sveriges försvar. Varningen kommer från svenska ÖB, dagen före Natos blixtinkallade möte om frågan. Men vad ska alla möten leda till, och vad handlar de ryska kraven om?Sen pratar vi om Uppsalastudenter som protesterar mot det de kallar för ett superspridarevent - nämligen salstentor. Studenterna oroar sig över att svårigheter att göra omtenta ska få folk att dyka upp med symtom.

KI:s läkarprogram är sedan HT21 sexårigt, och det betyder att hela läroplanen har gjorts om. Mycket kommer se annorlunda ut på det nya programmet. Som tur är har studenterna fått vara med och påverka utformningen så att det ska bli så bra som möjligt. Vi har pratat med Isabela Möller, styrelsemedlem i Läkarsektionen och Utbildningsrådets ordförande, om hur studenternas röst har fått spela in! Statuspodden är en officiell podcast från Karolinska Institutet i Stockholm. Frågor? Mejla podcast@ki.se eller gå in på ki.se/statuspodden!

Studenterna träffar Micke som arbetar som sjöpolis. Hur ser lagen ut till sjöss, hur sker en arrestering, och vad krävs för att bli sjöpolis? Många frågor om yrket besvaras och det delas erfarenheter och lärdomar. Frågor? Maila dem till oss på polisutbildningspodden@gmail.com Ljudtekniker: Isabella Giös. I samarbete med Södertörns Högskola.

Det är dags för 10 000m på Stadion igen när Studenterna bjuder upp till 25 varv. Idel löparkändisar är på plats och tittar in för en snabbare intervju. Sen har det hänt mycket i löparvärlden också, vilket vi benar ut i veckans utblick och Manne har blivit simmare av rang. Habil lyssning! 

Mattias vaknade 03 och kunde inte sova. En talgoxe hade satt sig på balkongräcket och tyckte att det var världens bästa plats att sitta och locka på. Hör talgoxens läte här. Tess vaknade av att det var tomt i sängen så tidigit (samt kaffelukten) och nu sitter vi här och filosoferar över studiebesöket.Mattias har helt klart fått blodad tand. Tess är lite mer återhållsam och funderar på alla detaljer medans Mattias tycker att det räcker med ett militärtält,en dunk vatten och utedass.Hur skulle du vilja bo om du kom till Lilltorp för att prova på småbrukarlivet?Stort tack till lärare och studenter på Preppers och Överlevnadsteknik på Västerbottens folkhögskola. 

Nyheter från olika hörn av den engelskspråkiga världen. Studenterna på irländska universitet får i år nöja sig med en virtuell avslutning på studierna. Snöpligt, tycker många, trots att just studentfester angavs som ett av skälen till digital undervisning. I Australien har landets version av Gift vid första ögonkastet blivit en stor succé. MMA-kämpen och världsmästaren Israel Adesanya bär två landsflaggor på tävlingarna. Både Nigerias flagga, där han föddes, och Nya Zealands, dit han flyttade som tioåring. Och så får vi följa med programledaren Alanna Leslie till en skatepark i hennes hemland Jamaica. Förhoppningen är at satsningen både ska hjälpa ungdomar som hamnat snett, och skapa nya stjärnor. Programmet görs i den engelskspråkiga världens informella huvudstad London, och är på engelska.

Studenterna gästas av Antonia och Alexander, ämnet denna gång är studieuppehåll. Vad innebär det och framförallt, hur gör man om man måste ta studieuppehåll? Frågor? Maila dem till oss på polisutbildningspodden@gmail.com Ljudtekniker: Isabella Giös. I samarbete med Södertörns Högskola.

I en tävling i höstas presenterade tre studenter från Göteborg något de kallar för kulturhistorisk rating. Ett sätt att värdera en bostads kulturhistoria. Vilka detaljer ska man undvika att renovera? Många lyssnare har undrat hur Thomas Nordegren mår. Idag är han med och berättar om sin konvalescens och vi får också reda på när han är tillbaka i etern igen. Under en tävling i hållbar stadsutveckling i höstas presenterade tre Göteborgs-studenter något de kallar för kulturhistorisk rating, KHR. Alltså att man vid värderingen av en bostad även ska ta hänsyn till vilket värde som finns i ett kök av god kvalité från 1950-talet eller ett funkisdörrhandtag i förnicklad mässing och benvit plast. Studenterna tror att metoden kan minska det de kallar för aningslösa renoveringar. Håller mäklaren och byggnadsantikvarien med? Studenten Ludvig Ramberg som var med och tog fram förslaget medverkar tillsammans med byggnadsantikvarien Erika Åberg från tv-programmet "Det sitter i väggarna" och mäklaren Anders Larsson. Vi fortsätter vår serie om svenska uppfinnare som nyligen fått patent. Idag pratar vi med Louise Axzell som fått patent för en ny typ av duschstol som ökar självständigheten hos användarna. Hur fick hon idéen och vad händer nu? Och så undrar Louise om hon skulle bli en lyckligare människa om hon ägnade större del av sin tid åt internetfenomen och försöka skratta åt det som roar många andra? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Henrik Torehammar Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

1968 revolterade studenter över hela världen. Studenterna gick ut på gatorna i en massprotest, som ett nytt subjekt. Så även i Italien. Men där tog studentprotesten en annan riktning med uppstartandet av arbetar-studentkommittéer. Studenterna kom därigenom att vitalisera den självorganiserande tendensen inom arbetarrörelsen och bli startskottet för det ”långa 68” som kom att sträcka sig […]

Myten om Umeå som en tråkig sommarstad lever kvar. Studenterna lämnar kommunen och bristen på större attraktioner lockar inte till någon turistanstormning.  När många Umeåbor nu blir kvar i staden inför sommaren ger Umeåspanarna de bästa tipsen för utflykter och aktiviteter i närområdet. Reportern och småbarnsföräldern Anna Sundelin gästar.  Vi lär dig också hur du kan rädda din gula gräsmatta. Programledarna Lars Böhlin och Madeleine Harrati önskar dig en glad sommar! 

Gymnasier och skolor för vuxna ska stänga. Studenterna ska studera hemma istället. Coronaviruset sprids nu i fler delar av Sverige. Många människor riskerar att förlora sina jobb. Programledare: Ingrid Forsberg.

Studenterna gästas av åklagaren Mikael Ström, som berättar om kontakten mellan poliser och åklagare. Han delar även med sig av sina erfarenheter och ger tips och råd.  Frågor? Maila dem till oss på polisutbildningspodden@gmail.com Ljudtekniker: Isabella Giös. I samarbete med Södertörns Högskola.

 Varmt välkomna till en ny säsong av Farmaceutpodden! Det nyaste avsnittet gästas av Ani Avedis och Sally Baderdin som båda läser till apotekare vid Uppsala Universitet. De kontaktade Farmaceutpodden, med önskan om att göra de farmacistuderandes röst hörd. Ani och Sally berättar dels om hur det är att plugga till apotekare idag men också om hur det är att engagera sig vid sidan om studierna. Naturligtvis pratar vi även om framtids- och karriärsdrömmar.   Om du går i tankar på att söka till någon av farmaceututbildningarna, kommer du att få svar på många av dina funderingar i det här avsnittet. Missa inte detta!

Just nu gör sig närmare 247 000 studenter redo att kicka igång höstterminen på universitet eller högskola. Vi vill veta: hur går det? De senaste dagarna har det rapporterats om den akuta bostadsbrist som finns i flera studentstäder. Trycket på studentbostäderna är som vanligt hårt, och på vissa håll får studenterna köa i flera år för att få en egen bostad. Att studenter har en knapp ekonomi är sedan gammalt. Hur var det för dig? Hur bodde du? Vad åt du? Hur många variationer av nudlar går det att få till? Hör av dig till Niklas Källner och Karlavagnen på 099-110 90 Hur tog du dig fram under den här skrala tiden? Vi vill höra om dina kreativaste exempel på hur du löste studentåren på bästa sätt. Du som är mitt uppe i det? Hur går det? Hur löser det sig för dig? Hur ska du bo? Mejla karlavagnen@sverigesradio.se Programmet drar igång 22.12, men telefonslussen öppnar redan klockan 21.00.

Någon sitter hemma, en annan på ett kafé i Australien, en tredje i en lärosal i Malmö. Alla deltar i samma seminarium. Framtidens utbildning möjliggör för fler studenter att delta på sina egna villkor, men hur ska läraren bli trygg i den nya rollen som pedagog, tekniker och TV-programledare? I det fjärde avsnittet av podden I digitaliseringens framkant pratar bibliotekschef Sara Kjellberg med Marie Leijon, lektor i pedagogik.

Kungliga tekniska högskolan har invigt sitt Live-In-Lab i Stockholm ett sorts forskningslabb där byggbranschen ihop med akademiska forskare ska undersöka framtidens energi- och tekniklösningar i verkliga livet. Axel Solhall är en av studenterna som har valt att flytta in och därmed bli övervakad av sensorer dygnet runt. Fyra studenter har flyttat in i en sorts experimentlägenheter. Nu ska de och deras boende ska bli forskningsobjekt. Studenten Axel Solhall är en av dem. Lägenheten är cirka 22 kvadratmeter och sensorer har bland annat koll på när och var han är i lägenheten. Studenterna har tillgång till sin egen data och kan se hur mycket vatten och el som förbrukas och när de vaknar på morgnarna. Men Axel Solhall känner sig trots det inte övervakad. Det är mycket mätutrustning. Men det är inget som påverkar mig negativt just nu, säger han. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om de nya unika bilderna från en asteroid, som tagits när små farkoster utsända från jorden för första gången lyckats landa kontrollerat på en sådan himlakropp. Se bilder från asteroiden på Vetenskapsradions Instagramkonto! Vi hör också om skolelever som hjälper forskare genom att fotografera nyckelpigor och så hör vi om att att det förbjudna miljögiftet PCB ännu skadar späckhuggare i haven och om en enkel metod som verkar kunna förhindra att vi blir utbrända. Lena Nordlund är programledare.

I denna podd-serie träffar vi läkarstuderande på Skånes universitetssjukhus som just är hemkomna från Harare, Zimbabwe. Studenterna går sista terminen på läkarprogrammet och har under fem veckor deltagit i en studentvald kurs i global kirurgi och internationell barnsjukvård, ”Kirurgi och pediatrik i låg- och medelinkomstländer” som arrangeras i samarbete med Harvard Medical School. Karin Löfman (programledare SUS) samtalar i denna podd med Christer och Max (läkarstuderande/termin 11 ). För mer information om kursen kontakta docent Lars Hagander (lars.hagander@med.lu.se).

I denna podd-serie träffar vi läkarstuderande på Skånes universitetssjukhus som just är hemkomna från Harare, Zimbabwe. Studenterna går sista terminen på läkarprogrammet och har under fem veckor deltagit i en studentvald kurs i global kirurgi och internationell barnsjukvård, ”Kirurgi och pediatrik i låg- och medelinkomstländer” som arrangeras i samarbete med Harvard Medical School. Karin Löfman (programledare SUS) samtalar i denna podd med Martin, Hanna och Evelin (läkarstuderande/termin 11 ). För mer information om kursen kontakta docent Lars Hagander (lars.hagander@med.lu.se).

I denna podd-serie träffar vi läkarstuderande på Skånes universitetssjukhus som just är hemkomna från Harare, Zimbabwe. Studenterna går sista terminen på läkarprogrammet och har under fem veckor deltagit i en studentvald kurs i global kirurgi och internationell barnsjukvård, ”Kirurgi och pediatrik i låg- och medelinkomstländer” som arrangeras i samarbete med Harvard Medical School. Karin Löfman (programledare SUS) samtalar i denna podd med Magdalena, Jutta och Tobias(läkarstuderande/termin 11 ). För mer information om kursen kontakta docent Lars Hagander (lars.hagander@med.lu.se).

I denna podd-serie träffar vi läkarstuderande på Skånes universitetssjukhus som just är hemkomna från Harare, Zimbabwe. Studenterna går sista terminen på läkarprogrammet och har under fem veckor deltagit i en studentvald kurs i global kirurgi och internationell barnsjukvård, ”Kirurgi och pediatrik i låg- och medelinkomstländer” som arrangeras i samarbete med Harvard Medical School. Karin Löfman (programledare SUS) samtalar i denna podd med Carolina, Cecilia och Ida(läkarstuderande/termin 11 ). För mer information om kursen kontakta docent Lars Hagander (lars.hagander@med.lu.se).

Det är juni 1978 och stort studentfirande på Borås stadshotell. Men under sista låten fylls dansgolvet av rök. I desperation hoppar många studenter ut genom fönstren. Andra blir fast i lågorna. När brandmännen kommer till platsen möts de av brända och sotiga ungdomar som ligger på trottoaren. De har hoppat från fönstren, sex meter upp, för att rädda sig från infernot av eld och rök. Men alla hinner inte ut i tid.  20 personer omkommer och över 50 skadas i vad som då är den värsta brandkatastrofen i modern tid i Sverige - en katastrof som med stor sannolikhet hade kunnat undvikas, och som enligt vissa kom att bli början till slutet för diskoeran. I P3 Dokumentär hör du vittnesmål inifrån kaoset. Studenterna som förtvivlat letar efter sina vänner och brandmännens kamp för att få ut så många som möjligt av de medvetslösa festdeltagare som blivit kvar. Men också om hur samhället misslyckades med att ta hand om överlevande och anhöriga. En dokumentär av Maria Hansson Trens Producent Lasse Edfast Exekutiv producent Ylva Lindgren Produktionsår 2017

Studenter på allmän linje diskuterar dagens samhälle. Lever vi i ett perfekt samhälle eller skulle det kunna förbättras? Studenterna funderar på hur ett utopiskt samhälle skulle kunna vara uppbyggt. Hur skulle ett perfekt samhälle kunna se ut och vad skulle man behöva förändra för att nå dit?

Genom livet både förväntas och vill vi vara med i olika gruppsammanhang. Studenterna på allmän linje diskuterar hur vår första sociala anknytningsgrupp, vår familj, påverkar hur vi närmar oss och tar plats i gemenskaper genom resten av livet.

Är ensam stark eller behöver vi människor omkring oss? Studenterna på allmän linje diskuterar vänskap och relationer. Vad definierar god vänskap och hur är man en bra vän? Vad innebär att "vara där för varandra" och går det att klara sig utan vänner?

Det snackas om de tuffa svenska kvalgränserna till OS, om det var bättre (och snabbare) förr, och om allmänhetens bristande intresse och förståelse för elitlöpningen, trots dagens löparboom. Kan de svenska aktiva lära sig lite marknadsföring och sponsorjakt av sina amerikanska kolleger, eller av triathleterna t ex? Hur har aktuella dopingfall påverkat bilden av svensk löpning? Med erfarna tränarna Kent Claesson från Spårvägen, Per Synnerman, Huddinge, och Lorenzo Nesi, Studenterna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ibland kan en flytt på några mil innebära en total förändring av människans liv. Så var det för Charlotta som i mitten av 1800-talet bröt upp från sin gård och flyttade in till lärdomsstaden Uppsala. Flytten för Charlotta var bara några få mil i geografin men steget var långt ändå; från landsbygden och jorden till staden och studierna där hennes söner skulle få studera vid Universitetet.Hennes radikala beslut har färgat hennes efterkommandes liv och tankar. Det menar hennes barnbarns barnbarn Stefan Torssell.- Man diskuterar ju ofta om det är arv eller miljö som påverkar oss. Men jag har förstått att vi har ytterligare en faktor och det är en familjeidé, säger han.  - Familjeidén är osynlig, men vi får den itutad i oss. Jag fick den från min morfar, som antagligen fick den från sin far som väl fick den från Charlotta.  I vårt fall handlade det om att man ska göra sin plikt, att det ska vara ordning och reda, och man ska vara krävande -  mot andra men också mot sig själv.Charlotta, det var Stefans morfars farmor, och Stefan och jag träffas på den plats där hon bodde, som ung och nygift. Det är en vacker vit gård med en gammal och en relativt ny flygel på ömse sidor av gårdsplanen. En gång i tiden var gården omgärdad av skogar ängar och fält, idag ligger den mitt i det lilla samhället Knivsta, just där den gamla landsvägen gick mellan huvudstaden Stockholm och lärdomsstaden Uppsala.- Det här är Särsta värdshus, som på den tiden hette Segersta. Hit kom Charlotta i slutet av 1830-talet. Hon var dotter till gästgivardottern från Märsta Ny, och gifte sig med Carl Fredrik som hade samma bakgrund. De flyttade in och drev jordbruk, fick en stor kull med barn. Ett av dem, en dotter dog 1851, och samma år dog Carl Fredrik i en olycka. Han körde häst och vagn, men körde i diket och fick hästen över sig.    - Många år senare fick jag höra av en släkting som viskade fram att han nog hade druckit sprit! Det var en familjeskandal!    Men familjens sorger var inte slut, för ytterligare något år senare dör också den äldsta dottern.  - Och det var då Charlotta fattade sitt beslut.Vi går in i den gamla gården där Stefans anmoder en gång styrde och ställde. En hel del är förändrat och moderniserat, idag är håller man kurser och konferenser här. Vi slår oss ner i den gamla salongen och pratar om Charlottas beslut att lämna allt detta invanda. Vid tiden för hennes uppbrott hade industrialiseringen startat och jordbruket börjar tappa något i betydelse, och Stefan Thorsell tror att Charlotte förstått vad det skulle innebära för förändringar redan när hon var ung.- Hon förstod att gården inte skulle räcka till alla hennes söner, hon måste hitta på något. Stefan har gjort sig en bild av hur Charlotta, redan när hon var liten och gick och serverade på föräldrarnas värdshus, förstod att det var en ny tid som bröt in.    - Hon måste hört folk tala om hur städerna växte och om jorden som inte längre skulle kunna föda alla som förr.Men Charlotta bröt inte bara upp från gården, hon bröt också med den konvention som rådde i tiden när hon valde att fortsätta leva ensam sedan hennes make hade dött.Hon tog med sig sina fem egna söner, och dessutom sin egen systers yngste son till det hus som hon köpte i Uppsala. Vid flytten var den äldste av pojkarna sexton år och den yngste 6.- Syskonbarnet Carl-Ture har skrivit brev om hur de hade det. Han skrev att sämjan mellan barnen var god, men det var hård drill och disciplin som gällde, det var kallt i rummen där de fick sitta och studera.Charlottas söner utbildade sig i yrken som, visserligen var teoretiska, men som ändå i mångt och mycket hade med praktiska saker att göra inom industri och jordbruk. En blev lantmätare, en lantmästare, båda yrken kopplade till familjens gamla liv med jorden. Men en son bytte inriktning, tog ett steg bort från jorden och blev med tiden professor i medicin. Också i generationen efter vad det den praktiska nyttan som var viktigast.Man skulle kunna tänka sig att Charlottas barn och deras efterkommande blev inbitna akademiker allihop, och det var visserligen sant för några, men riktigt så rak var ändå inte vägen. Stefan menar att Charlottas tankegods, det som hon lämnade i arv, innebar att studier visserligen var bra och eftersträvansvärt, men de måste ju leda till något praktiskt till bättre kunskaper om hur jorden ska brukas, eller till förståndiga ingenjörsinsikter. Att studera kunde vara roligt, det förstod nog inte Charlotta.- Jag tror aldrig att Charlotta såg utbildning som ett intellektuellt nöje, utan det var ett redskap för att nå de mål man vill. Vet man inte vad man ska bli så ska man arbeta.Charlotta själv levde resten av sitt liv mitt i Uppsala, hon var 80 år när hon dog. Systersonen Carl-Ture skrev ett brev där han beskrev begravningen, och det handlade om hur trevligt de hade haft de hvad de åto och hur de åkte med häst och vagn men inte ett ord om Charlotta.- Jag tror att de var rädda för henne. Inte ett ord av saknad finns det i brevet. Jag tror att jag är den person på denna jord som kanske saknat henne mest.Spår av studenter i arkiven Studentlivet i Uppsala har lämnat många spår. Och de allra flesta handlingarna finns bevarade på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.Marta Ronne är litteraturvetare och har bland annat undersökt hur universiteten skildras i skönlitteraturen. Hon har plockat fram mängder av handlingar som berättar om studentlivet förr, både från nationerna men också universitets egen dokumentation, som till exempel matriklar universitetskataloger och inte minst seminarieprotokoll där man kan följa hur enskilda studenter resonerade i olika frågor under lektionstid.- Man kan se konkreta personer träda fram. Till exempel om man läser i ett seminarieprotokoll om handlade om ex barockens litteratur, så står det prydligt angivet vem som pratade under lektionen. Det kan står att kandidat Andersson reser frågan om något och som kandidat Åhlander svarar på. Och att ex fröken Andersson begär ordet och håller ett kort anförande om något.Marta tar fram en nationsmatrikel från Göteborgs nation 1886-1905. Studenterna var förr liksom nu anslutna till nationer som knöt ihop studenter från samma geografiska område. I den här matrikeln kan man läsa om de anslutna studenterna, var de var födda, vilket län de kom från, vad fadern arbetade med, vilket läroverk de fått sin undervisning vid mm. - Sen har man också noterat vad personen fick för anställning, berättar Marta Ronne. Karl Harald Ölander född 1866 i Kristiania. Fadern arbetare. Erhållit undervisning vid Göteborgs högre latinläroverk 1880 till 1887. Blev folkskollärare i Göteborg 1895.Jonas Vilhelm Lindskog född 1869. Fadern provinsialläkare. Erhållit undervisning vid Göteborgs allmänna läroverk. Avlade medicine kandidatexamen i Stockholm november 1892. Död 1901.Frans Gerhard Torén född 1868 i Göteborg. Fadern bleckslagare. Fortsatte sina studier vid Göteborgs Högskola och emigrerade till USA.- Ända in på i början av 1900-talet så fanns det i universitets- och nationsandan något liknande "In loco parentis", man var nästan som ställföreträdande förälder. I Nationsmatriklarna kan man följa studenterna och Marta Ronne säger att det fanns en känsla av ibland livslång tillhörighet bland studenterna.- Det noterades inte bara vad studenterna fick för anställning utan även om de avled som unga.Vid förra sekelskiftet sörjde familjerna i första hand för pojkarnas utbildning. Och det var framförallt föräldrarna som sörjde för deras utbildning. - Den fattiga studenten är ingen myt och i romanen "Tre terminer" av Fritiof Nilsson Piraten är det väl beskrivet. Där fadern specificerar alla utgifter som han tänker sig att sonen kommer att ha. Problemet var att livet inte såg ut så för de manliga studenterna eftersom studentlivet var kryddat med allehanda nöjen, som att dricka portvin och umgås med kamrater. Dels har vi den allvarsamma delen av försörjningen som handlar att klara av hyran för sitt rum, kunna köpa kurslitteratur och vara anständigt klädd. Detta skulle pengarna hemifrån räcka till, men det gjorde de ofta inte, berättar Marta Ronne.- Och då ska man komma ihåg att många studenter kom från ytterst obemedlade familjer och därför var det ganska vanligt att studenter gav lektioner för exempelvis borgerskapets barn.Från mitten av 1800-talet och fram till förra sekelskiftet fanns det en sorts låne- och växelindustri bland studenterna. - De lånade pengar av varandra och skrev på varandras växlar och många gick runt och bar på ganska stora skulder. Men Marta Ronne säger att hon inte hört talas om någon kvinnlig student som skulle ha givit sig in i det, utan det var männens studentliv som krävde större tillgångar. Det här kan man utläsa i memoarer och minnen som studenterna skrivit. Marta tar fram en svart vaxad anteckningsbok från sitt eget nationsarkiv; Sörmlands - Närkes arkiv. - De här anekdoterna behöver inte nödvändigtvis vara sanna, men de hjälpte till att bygga upp bilden av studentkulturen och studentromantiken. Det handskrivna häftet Marta tagit har namnet "Hågkomster" och är skriven av F T H Hagberg. Där finns bland annat berättelsen om konditorn Aron Fors.Marta Ronne har tillsammans med sin man Erik Ronne skrivit studenthistoriska artiklar i studenttidningen Ergo. Länk till den sidan finns nedan.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Peter Öberg och Tommy Engman slaktband@sverigesradio.se  

Tobias berättar en historia som vi alla kan känna igen oss i som handlar om vänskap. Berättelsen kommer från en Storytelling kurs på Berghs 2015. Studenterna på Art/Copy linjen lärde sig berätta historier där de skulle utgå från egna upplevelser. Lyssna på en bra och spännande historia. Vi spelade in 6 historier, ta del av dem en och en.

Katinka Roos tar oss tillbaka till första jobbet på kollo och en kväll där allt såg ut att gå riktigt fel. Berättelser från en Storytelling kurs på Berghs 2015. Studenterna på Art/Copy linjen lärde sig berätta historier där de skulle utgå från egna upplevelser. Här är en av sex korta historier.

Isak berättar om ett turbulent år i livet. Berättelser från en Storytelling kurs på Berghs 2015. Studenterna på Art/Copy linjen lärde sig berätta historier där de skulle utgå från egna upplevelser.

I november 2007 släppte polisen en rapport som visade en stark ökning av antalet anmälda våldsbrott i samband med studentfester. En grupp sattes samman för att stävja utvecklingen genom förebyggande arbete och i samarbete med krogar och eventbolag.