Podcasts about centralstationen

Psykedeliska droger är på uppsving och ses av vissa som rena mirakelmedicinen mot diverse psykiska besvär. Men att beskriva upplevelserna tycks fortfarande utom räckhåll, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i januari 2020. Betänk följande scenario: en grottmänniska från stenåldern förflyttas genom en hypotetisk tidsresa till Centralstationen i Stockholm, säg en fredagseftermiddag. Han står där i vänthallen och förundras. Kanske går han också en sväng på stan i rusningstrafiken, varefter han så teleporteras tillbaka till grottans dunkel, där kamraterna nyfiket inväntar hans reseberättelse. Vad ska han säga? Han saknar ord för nästan allt han upplevt. Rulltrappor, mobiltelefoner, trafikljus, tåg – och flygplan som går in för landning på Bromma. Inget av detta finns varken i berättarens eller åhörarnas föreställningsvärld. Inga ord kan ge rättvisa åt upplevelsen, och att enbart säga något om träden på Klara kyrkogård, som tycktes bekanta, känns lite futtigt. Kanske påstår han sig ha träffat gudar, om så bara i form av barska ordningsvakter i blåa uniformer, men troligare är nog ändå att han ger upp alla försök att berätta och istället hemfaller åt ganska allmänt hållna utrop av typen ”Jävlar, vilken grej!”. Ja, eller motsvarande på stenåldersspråk. Lyssnarna i grottan ser klentroget på varandra medan resenären ler ett inåtvänt leende. Ungefär så kan man gestalta ett återkommande bekymmer för de forskare som studerar effekterna av psykedeliska substanser. LSD och så, ni vet. Försökspersonerna har helt enkelt väldigt svårt att beskriva sina upplevelser. När de väl återvänder från en tripp, ofta i noga kontrollerad laboratoriemiljö, sitter de ändå bara där och flinar och uttalar banaliteter i stil med ”Kärleken är allt!”. Professorerna tar sig för pannan. Lika fullt är denna vetenskap mycket lovande. Under många år låg verksamheten i träda, delvis på goda grunder, men under senare år har denna akademiska öken åter börja blomma. LSD, psilocybin och liknande kemikalier blir allt intressantare för psykologer och medicinare som sysslar med depressioner, tvångssyndrom, ångest och beroendesjukdomar. Nog finns även de gamla flumtomtarna kvar, ofta kännetecknade av större frisyr än förstånd, men på det hela taget är hallucinogenerna på väg tillbaka in i den vetenskapliga värmen. Det var trots allt där alltsammans började. Det var i slutet av 1930-talet; den schweiziske kemisten Albert Hofmann på läkemedelsbolaget Sandoz framställde då ett lysergsyrederivat som gavs beteckningen LSD. Som så ofta hittade man inga praktiska användningsområden, men några år senare blev Hofmann av misstag sin egen försökskanin. Han råkade få i sig en gnutta av ämnet och upplevde historiens första LSD-tripp. Snart producerade Sandoz enorma mängder LSD som, i hopp om kommersiella tillämpningar, distribuerades gratis till universitet över hela världen. Under femtiotalet och in på sextiotalet var forskningen intensiv, och förhoppningen var att de psykedeliska substanserna skulle bli för psykiatrin vad mikroskopet var för biologin och teleskopet för astronomerna. Om drömmarna, som Freud sa, var kungsvägen till det undermedvetna, ansågs behandling med LSD vara något av en motorväg. Vid det laget hade man även återupptäckt psilocybinet, ett svampgift med urgamla anor inom högkulturerna i Mellanamerika. De spanska erövrarna försökte ihärdigt utrota kunskapen om dessa magic mushrooms, antagligen på grund av att giftet från bara några få svampar gav så starka, andliga upplevelser att katolikerna låg i lä, hur mycket rökelse och tingeltangel de än försökte med. Konkurrensen blev kort sagt för hård. Men svamparna dök alltså upp igen och tilldrog sig neurokemisternas intresse. Vetandet om de psykiska sjukdomarnas biokemiska grunder, som senare skulle avkasta moderna antidepressiva läkemedel, utvecklades fort under de här åren, delvis genom dessa experiment. Försökspersonernas erfarenheter var onekligen märkliga; de rapporterade om att jaget liksom löstes upp, om surrealistiska rymdresor och ytterst övertygande känslor av samhörighet. Ofta förekom även synestesi, alltså förmågan att se ljud och höra färger. Konstnärerna var inte sena att haka på, och när sedan psykologiprofessorn vid Harvard, Timothy Leary, introducerade substanserna inom hippiekulturen gick det snabbt utför. John Lennon, Bob Dylan och en hel armé av andra yngre trallgökar gjorde reklam, och när så The Summer of Love randades i San Francisco 1967, hade myndigheterna redan förbjudit all användning. Det får man förstå. För även om varken LSD eller psilocybin var beroendeframkallande så gav de ändå oönskade effekter. Viljan att kriga i Vietnam, till exempel, avtog betänkligt. Den seriösa forskningen pågick ännu en tid, men snart var det stopp även där. Tusentals vetenskapliga rapporter föll i glömska. Först vid millennieskiftet började man gräva upp dem igen, och vad som sedan hände berättas boken Psykedelisk renässans av den amerikanske författaren Michael Pollan. Jämförelsen med Renässansen, då man återupptäckte antikens litterära skatter är välfunnen. Så nu är man på det igen, och eftersom tekniken har gått framåt, liksom forskningen om serotonin och andra signalsubstanser, kan man i dag säga en hel del om vad som faktiskt händer i hjärnan under en psykedelisk tripp, samt även formulera goda hypoteser om hur det kan komma sig att sådana utfärder ibland har gynnsam inverkan på människor som är låsta i ältande och tvångstankar. Till historien hör att Michael Pollan testar själv, och fastän han tar hjälp av erfarna reseledare är sinnesintrycken fortfarande hopplöst svåra att återge, vilket författare som Aldous Huxley och Ernst Jünger insåg redan för längesen. Intressantare är vad vetenskapen har att säga. Vad händer till exempel när man stoppar in en påtänd person i en apparat för magnetröntgen, eller mer korrekt magnetisk resonanstomografi? Hypotesen var att hjärnaktiviteten skulle vara kaotisk och starkt förhöjd, men det visade sig vara tvärtom. Särskilt svag var aktiviteten inom det så kallade standardnätverket, ett för tänkandet centralt nätverk som kan liknas vid en orkesterdirigent, vars uppgift är att hålla samman systemet och dämpa hjärnans mer bångstyriga tendenser. Beskrivningarna av jagupplösning, och känslor av samhörighet med allt och alla, tycks ha att göra med denna inaktivering av standardnätverket. Som om personens ego stängdes av. Denna inre dirigent finns för övrigt inte från början; små barn antas därför befinna sig på en psykedelisk tripp för jämnan, vilket väl ungefär alla föräldrar någon gång har anat. Hjärnan kan jämföras vid en dator; när den hänger sig behövs en omstart. Så förklaras varför LSD och annat i den vägen kan bryta behandlingsresistenta depressioner och tvångsmässiga missbruk samt, fascinerande nog, även döende människors ångest. Entusiasterna påminner visserligen om hälsofanatiker som har sett ljuset i form av LCHF eller vad det nu kan vara, så man bör nog inte helt byta ut kantarellerna mot slätskivlingar i släktet Psilocybe, men ändå; andra illegala droger – opiater, amfetamin och så vidare – förekommer lika ofta som läkemedel. Så varför inte också psykedeliska substanser? Om inte annat kan sådana kemiska äventyr säkerligen ersätta en del av de resor som ändå inte ger mycket mer än flygskam, tarmparasiter och foton av elefanter som ingen vill se. Fredrik Sjöberg, författare och biolog Litteratur Michel Pollan: Psykedelisk renässans – den nya vetenskapen om medvetandet, döden, beroende, depression och transcendens. Översättning av Tom Sköld. Fri tanke förlag, 2019.

Under åtta års tid satte juristen, talskrivaren och poeten Linnea Swedenmark upp hundratals hemliga dikter överallt i Sverige. Post it-lappar och lösblad med små handskrivna livsöden. Dikter om livsval och kärlekskriser. På Drottninggatan i Stockholm och på Centralstationen i Sundsvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men ingen visste vem som skrivit dem, även om många följde Instagramkontot "Den hemliga diktektiven", där fotografier av dikterna löpande publicerades.Men nu kommer ett urval av dikterna ut i bokform med titeln "Den hemliga diktektiven" och poeten själv har kommit ut ur garderoben.P1 Kulturs Nina Asarnoj stämde träff med Linnea Swedenmark, som hon alltså heter, på Norra Latins skolgård i Stockholm. Ett stenkast från de kvarter där den hemliga diktektiven härjade som värst i nästan ett decennium.

Sara Stridsberg är tillbaka med Farväl till Panic Beach en roman om familjen, och det långa släktsläp som vi alla drar efter oss. Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg och Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman diskuterar boken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”RUSSIANS AT WAR” – NY DOKUMENTÄR KRITISERAS FÖR ATT VARA PROPAGANDADokumentären "Russians At War" har fått svidande kritik efter världspremiären på Venedig filmfestival. En inbäddad rysk-kanadensisk journalist, Anastasia Trofimova, följer med ryska soldater vid fronten i Ukraina under 7 månader. Filmen anklagas för att vara rysk propaganda som blundar för krigsbrott mot civila. I tisdags var det demonstrationer mot premiärvisningen på Toronto filmfestival, men den ska visas på nytt till helgen. Kulturredaktionens Fredrik Wadström, som programleder radiokorrespondenterna Ryssland och bevakat regionen under flera decennier, kommenterar debatten.MÖT DEN HEMLIGA ”DIKTEKTIVEN” LINNEA SWEDENMARKUnder åtta års tid satte juristen, talskrivaren och poeten Linnea Swedenmark upp hundratals hemliga dikter överallt i Sverige. Post it-lappar och lösblad med små handskrivna livsöden. Dikter om livsval och kärlekskriser. På Drottninggatan i Stockholm och på Centralstationen i Sundsvall.Men ingen visste vem som skrivit dem, även om många följde Instagramkontot "Den hemliga diktektiven", där fotografier av dikterna löpande publicerades. Men nu kommer ett urval av dikterna ut i bokform med titeln "Den hemliga diktektiven" och poeten själv har kommit ut ur garderoben.P1 Kulturs Nina Asarnoj stämde träff med Linnea Swedenmark, som hon alltså heter, på Norra Latins skolgård i Stockholm. Ett stenkast från de kvarter där den hemliga diktektiven härjade som värst i nästan ett decennium.SÅ MÅR IRANSK FILM INFÖR ÅRSDAGEN AV MAHSA AMINIS DÖDIdag, fredag, är det biopremiär för "En liten bit av kakan" av Behtash Sanaeeha och Maryam Moghaddam, men regissörsduon får inte lämna Iran. Vid första anblick är ”En liten bit av kakan” en romcom om romantisk kärlek i 70-årsåldern, men filmen bryter mot alla tänkbara tabun i Iran. Kulturredaktionens Saman Bakhtiari berättar hur den iranska filmen gör revolt i det stilla inför Mahsa Aminis dödsdag på måndag den 16 september.KLASSIKERN: ”MIN FANTASTISKA VÄNNINA” AV ELENA FERRANTEDen italienska författarpseudonymen Elena Ferrante står bakom den så kallade Neapelkvartetten, om de två vännerna och ovännerna Lila och Lenù. Ferrante har även varit med och skrivit manus till tv-serien ”Min fantastiska väninna” som bygger på romanerna. I veckan hade den fjärde och sista säsongen premiär på streamingtjänsten Max. Kulturredaktionens Mattias Berg tycker att tv-serien efter Ferrantes romaner är ett konstverk i sig.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

I snart 30 år har Linda Skugge provocerat mediasverige och efter att hon skrivit en kontroversiell recension 2021 lyser uppdragen med sin frånvaro. Våren 2023 behöver hon pengar och bestämmer sig för att börja sälja naket på Onlyfans under radarn. När nyheten ändå tar över kultursidorna blir Linda chockad över reaktionerna. Själv har hon aldrig varit nöjdare än när hon är på väg att lämna en goodiebag i en förvaringsbox på Centralstationen till en av sina boys - innehållande en svettig stringtrosa, en buttplug och en klubba som varit både här och där. Del 1 av 10. Lyssna på SKUGGE på Podme. Besök podme.com och skapa ditt konto. Ladda sedan ner Podmes app i AppStore eller Google Play och börja lyssna.

MYCKET film; vi har sett Caravaggios skugga, Dicks: The Musical, Empire och dokumentären Ett stulet liv. Det blir tips på evenemang under Förbjuden Kulturvecka och en rapport från en sit-in för Palestina, som ägde rum på Centralstationen i Malmö den 21/11. Och så Nyheter och Det händer förstås! Musik i programmet: AMARULLAQTA - LENIN (Tamayo) Bella Ciao (Çav Bella) Arabic Version - Music Antioche Out Alpha The Alpha - Megan Thee Stallion Quluppajuusii - Celina Kalukk Can't Get You Out of My Head - Kylie Minogue

"Europas vackraste balkong", skrev UNESCO vid världsarvsutnämningen 1994 av Luxembourgs platå med Marquis de Vaubans försvarsanläggning.En europeisk huvudstad, eller kanske huvudkontor, för Europa i dag skapas och försvaras på helt andra platser. Staden är en spindel i vittförgrenat nät, dess litenhet är dess styrka, det är kort väg mellan beslutsleden och man är ständigt beredd att slå broar, erbjuda friheter, se till att vara den som inbjuder grannländerna att trycka händer i samförstånd.Luxembourg är en vardagsoptimerad stad, där de arbetande pendlarna, controllers, jurister, finanser, rentierer rör sig likt tidvattenflöden från Centralstationen in över stadens gator och tillbaka igen. Och samtidigt finns där, under den höga staden, en låg fuktig och mörkare, mer grönskande och mer obemärkt stad, liksom det finns invandrargrupper och arbetsmigranter som lever fattigare liv i rikedomens skugga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt pratar vi om vem som gör vad i husbilen och varför det är så. Micke reder ut ett och annat om bodelsbatterier, Peter tipsar om enkel men supergod husbilsmat och lyssnaren Mats tipsar om länk som visar var vi kan väga in husbilen: https://www.trafikverket.se/resa-och.../vag/fordonsvagar/ Restipset: Robban & Jeanette om Holland: Holland , Zwolle, en mycket trevlig och vacker hansastad. En av de större städerna i östra Holland. Stort och gammalt centrum med mycket vackra byggnader historiska hus och kyrkor. Tipsar om en otroligt vacker bokhandel i en kyrka där man kan gå in och läsa en bok och ta en kaffe eller te eller bara gå runt och titta på vackra böcker. Heter Van der Velde Boeken Zwolle. www.vanderveldeindebroeren.nl (bildgoogla gärna). Tips på restaurang som också är i en kyrka som har en meny med allt man kan tänka sig, ett ölsortiment utöver det vanliga. Hemsida ( www.indenhoofdwacht.nl ) Ställplats vid en hamn. Cyklade längs kanalen in till staden..Lugn o mysig ställplats i en småtbåtshamn. Zwolle Holtenbroekerdijk 42 finns på park4night. Hemsida: www.jachthavendehanze.nl Amsterdam: Vi har besökt både en camping o ställplats här. Zeeburg camping var jättehärlig. Det är Eko Camping med allt vad det innebär. Hemsida: www.campingzeeburg.nl ca 5 kilometer in till Centralstationen. Här kommer man inte in om man har husbilar över 8,5 meter, Tips är att boka innan. Vi besökte även ställplatsen som heter Nord 4, verkar inte finnas kvar. Det var en väldigt enkel plats men ändå inhägnat med staket . Men det finns andra ställen på park4night har vi sett. Det finns mycket att göra när man är där, Åka en guidad tur med några av alla dess olika kanalkryssningar. Väldigt trevligt att uppleva amsterdam från kanalen. Vi valde en med bar på båten

Maj 1986. Hans Holmér och Palmeutredningen försöker lösa mordet under maj månad 1986. Kritiska röster höjs och en kommission tillsätts. Anders Lindajl och hans kollega krinsp Lennart Petterson åker till Rotebro. 90 män har pekats ut som gärningsmannen. Åsheden skriver i DN året efter: “Det är allt från en husvagnsbonde, en beväpnad far och hans son till en före detta finsk polis, numera israelisk medborgare, som skulle ha synts på Centralstationen den 28:e februari. “Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: poddenpalmemordet@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyheterna Radio 06.00

Del 1 av 2. Den 29 juli 1965, dagen då tre förbryllande händelser ägde rum i Göteborg. Tre vänner som ska på campingtur försvinner, utan spår. En student på resande fot skickar ett vykort till sina föräldrar från Centralstationen i Göteborg och försvinner. Och ungefär samtidigt, samma dag, sker ett legendariskt bankrån. Vilken koppling har dessa händelser till varandra?Varning: Olösta Fall är en podcast som inte är för känsliga lyssnare. I detta avsnitt diskuteras försvinnanden och bankrån.Källor: https://olostafall.wordpress.com/2020/05/14/avsnitt-45-dahlsjofallet-del-1Musik av: Rachel Seow SosaFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/olostafall/Följ oss på Facebook: https://www.facebook.com/olostafallPrenumerera på vårt nyhetsbrev: https://mailchi.mp/f63f3ebe6354/olostafall See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Centralstationen i New York, Grand Central Terminal, är vanligtvis ett myllrande hjärta. Men i Coronatider ändras allt. P1 Kultur pratar med konstnären Eric Drooker som gjort omslaget till tidskriften The New Yorkers nya nummer. New York beskrivs nu som ett nytt epicentrum för Coronavirusets härjningar, en annars myllrande stad stängs ner. Omslaget till tidskriften The New Yorkers kommande nummer har redan fått viss uppmärksamhet en tecknad bild av ett öde Grand Central Terminal, till vardags New Yorks pulserande hjärta. P1 Kultur har pratat med konstnären bakom omslaget, ärke-New yorkbon Eric Drooker. VÄRMLANDS LITTERÄRA IDENTITET Vinnaren av Sveriges radios Romanpris kommer i år att utses av en lyssnarjury hämtad från bokcirklar i Värmland och Närke. I reportage kommer P1 Kultur att göra nedslag i landskapens litterära historia, idag om hur dagens litterära Värmland står sig i mot det stolta arvet från fornstora dagar. Reporter Lars Hermansson reste till Karlstad för att träffa poeten Linus Gårdfeldt, född och uppvuxen i Kristinehamn och Karlstad och nu sedan fem år tillbaka boende i den gamla hemstaden. MÖTE MED UPPMÄRKSAMMAD MUSIKER Folkmusikern Sara Parkman hade ett hektiskt 2019. En Riksteaterturné, ett nystartat skivbolag, ett nytt album och en grammisnominering. Den senaste tidens uppmärksamhet har handlat om hennes kristna bakgrund och hur den influerat hennes album Vesper från i höstas. Joakim Silverdal har träffat Sara Parkman. ESSÄ: DECAMERONE OCH BERÄTTELSERNA SOM ÖVERLEVER PANDEMIER Giovanni Boccacccio föddes 1313 strax söder om Florens och dog 1375. Han var en av portalfigurerna inom den tidiga renässanshumanismen. I 1300-talets Florens var Pesten ett återkommande gissel och epidemin utgör också ramberättelsen åt Boccaccios mest kända verk "Decamerone". 100 noveller som tillhör världslitteraturens stora klassiker, men som också får en särskild relevans i tider av epidemi och karantän. Vi hör författaren Torbjörn Elensky reflektera över detta verk samt över var de nya klassikerna tar form under vår tids pandemi. Producent och programledare: Eskil Krogh Larsson

Gäster: Isak Jansson, Josefin Sonck, Petter Bristav, Fanny Agazzi … Lyssna på podcaster 40 Väldigt Goda Hot Shots! https://podcasts.nu/poddar/40-valdigt-goda-hot-shots https://feed.pod.space/40vghs Vi pratar om: …Olika sköna sätt att dö på …Galgbacken i Hammarbyhöjden https://sv.wikipedia.org/wiki/Galgbacken,_Hammarbyh%C3%B6jden …Kåkstaden i Hammarby Sjöstad https://sv.wikipedia.org/wiki/Lugnets_industriomr%C3%A5de …När de nästan dödade någon i Big Brother https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/e844Va/lisa-vardas-av-produktionen-efter-mandeltabben …Olika udda realityserier med sjuka upplägg …När det har knullats i Robinson på SVT https://www.expressen.se/noje/robinson/robinson-deltagare-hade-sex-helt-oppet-pa-stranden/ …När David Teymur inte hade engelskan under kontroll https://www.youtube.com/watch?v=xlkQ-BwvEvA …Ron Burgundys självbiografi …Killen som blev knivmördad i tunneln vid Centralstationen i Stockholm https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/misstankt-mordforsok-pa-centralstationen-man-knivstucken …Tjejer som blir raggade på när de gymmar …Cissi Wallins text om män på badhus https://www.expressen.se/kronikorer/cissi-wallin/infor-konsseparata-badtider-for-alla-kvinnors-skull... …Sexträffarna på Fyrishovbadet i Uppsala https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y3r9yK/sextraffar-pa-badhus-i-uppsala …Gamla sjuka eskimåfolksagor https://twitter.com/incunabula/status/1232017886346129409?s=20&fbclid=IwAR2QvW1hbtZk43mmE-_PQx8U... …Förövningen till D-Day där nästan 1000 personer dog https://sv.wikipedia.org/wiki/Exercise_Tiger …Fejkarmén som användes som avledning under D-Day https://cdn.theatlantic.com/assets/media/mt/science/Screen%20Shot%202013-05-22%20at%204.31.51%20PM.p... …Att Harvey Weinstein dömdes och fördes till sjukhus https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/LAGggq/harvey-weinstein-ford-till-sjukhus-efter-domen …Ronan Farrow och The Catch and Kill Podcast with Ronan Farrow https://podcasts.nu/poddar/the-catch-and-kill-podcast-with-ronan-farrow Låtarna som spelades var: You And Me Song - The Wannadies One More Year - Tame Impala Sweep Me off My Feet - Pond Reptilia - The Strokes Me and Michael - MGMT Sit On My Face - Monty Python what now - Anton Fernández Life On Mars - Adrian Lux In Degrees - Foals Still GBG - Riga Tiger Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg … Tack till Smiling Faces för det utmärkta kaffet! https://www.smilingfaces.se/ … Bli patron på www.patreon.com/amkmorgon! Extramaterial, extrapoddar, extra allt. Förtur och rabatt på biljettsläpp och merchandise. Och du stöttar AMK Morgon så vi kan ge er två timmar underhållning varje dag för alltid. Tack för att ni stöttar! … Vill ni höra den hetaste nya musiken på marknaden idag? Lyssna då på Aldrovanda, vikarierande tekniker-Davids band som precis släppt ny musik! https://distrokid.com/hyperfollow/aldrovanda/magnetized/

Psykedeliska droger är på uppsving och ses av vissa som rena mirakelmedicinen mot diverse psykiska besvär. Men att beskriva upplevelserna tycks fortfarande utom räckhåll, konstaterar Fredrik Sjöberg. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Betänk följande scenario: en grottmänniska från stenåldern förflyttas genom en hypotetisk tidsresa till Centralstationen i Stockholm, säg en fredagseftermiddag. Han står där i vänthallen och förundras. Kanske går han också en sväng på stan i rusningstrafiken, varefter han så teleporteras tillbaka till grottans dunkel, där kamraterna nyfiket inväntar hans reseberättelse. Vad ska han säga? Han saknar ord för nästan allt han upplevt. Rulltrappor, mobiltelefoner, trafikljus, tåg och flygplan som går in för landning på Bromma. Inget av detta finns varken i berättarens eller åhörarnas föreställningsvärld. Inga ord kan ge rättvisa åt upplevelsen, och att enbart säga något om träden på Klara kyrkogård, som tycktes bekanta, känns lite futtigt. Kanske påstår han sig ha träffat gudar, om så bara i form av barska ordningsvakter i blåa uniformer, men troligare är nog ändå att han ger upp alla försök att berätta och istället hemfaller åt ganska allmänt hållna utrop av typen Jävlar, vilken grej!. Ja, eller motsvarande på stenåldersspråk. Lyssnarna i grottan ser klentroget på varandra medan resenären ler ett inåtvänt leende. Ungefär så kan man gestalta ett återkommande bekymmer för de forskare som studerar effekterna av psykedeliska substanser. LSD och så, ni vet. Försökspersonerna har helt enkelt väldigt svårt att beskriva sina upplevelser. När de väl återvänder från en tripp, ofta i noga kontrollerad laboratoriemiljö, sitter de ändå bara där och flinar och uttalar banaliteter i stil med Kärleken är allt!. Professorerna tar sig för pannan. Lika fullt är denna vetenskap mycket lovande. Under många år låg verksamheten i träda, delvis på goda grunder, men under senare år har denna akademiska öken åter börja blomma. LSD, psilocybin och liknande kemikalier blir allt intressantare för psykologer och medicinare som sysslar med depressioner, tvångssyndrom, ångest och beroendesjukdomar. Nog finns även de gamla flumtomtarna kvar, ofta kännetecknade av större frisyr än förstånd, men på det hela taget är hallucinogenerna på väg tillbaka in i den vetenskapliga värmen. Det var trots allt där alltsammans började. Det var i slutet av 1930-talet; den schweiziske kemisten Albert Hofmann på läkemedelsbolaget Sandoz framställde då ett lysergsyrederivat som gavs beteckningen LSD. Som så ofta hittade man inga praktiska användningsområden, men några år senare blev Hofmann av misstag sin egen försökskanin. Han råkade få i sig en gnutta av ämnet och upplevde historiens första LSD-tripp. Snart producerade Sandoz enorma mängder LSD som, i hopp om kommersiella tillämpningar, distribuerades gratis till universitet över hela världen. Under femtiotalet och in på sextiotalet var forskningen intensiv, och förhoppningen var att de psykedeliska substanserna skulle bli för psykiatrin vad mikroskopet var för biologin och teleskopet för astronomerna. Om drömmarna, som Freud sa, var kungsvägen till det undermedvetna, ansågs behandling med LSD vara något av en motorväg. Vid det laget hade man även återupptäckt psilocybinet, ett svampgift med urgamla anor inom högkulturerna i Mellanamerika. De spanska erövrarna försökte ihärdigt utrota kunskapen om dessa magic mushrooms, antagligen på grund av att giftet från bara några få svampar gav så starka, andliga upplevelser att katolikerna låg i lä, hur mycket rökelse och tingeltangel de än försökte med. Konkurrensen blev kort sagt för hård. Men svamparna dök alltså upp igen och tilldrog sig neurokemisternas intresse. Vetandet om de psykiska sjukdomarnas biokemiska grunder, som senare skulle avkasta moderna antidepressiva läkemedel, utvecklades fort under de här åren, delvis genom dessa experiment. Försökspersonernas erfarenheter var onekligen märkliga; de rapporterade om att jaget liksom löstes upp, om surrealistiska rymdresor och ytterst övertygande känslor av samhörighet. Ofta förekom även synestesi, alltså förmågan att se ljud och höra färger. Konstnärerna var inte sena att haka på, och när sedan psykologiprofessorn vid Harvard, Timothy Leary, introducerade substanserna inom hippiekulturen gick det snabbt utför. John Lennon, Bob Dylan och en hel armé av andra yngre trallgökar gjorde reklam, och när så The Summer of Love randades i San Francisco 1967, hade myndigheterna redan förbjudit all användning. Det får man förstå. För även om varken LSD eller psilocybin var beroendeframkallande så gav de ändå oönskade effekter. Viljan att kriga i Vietnam, till exempel, avtog betänkligt. Den seriösa forskningen pågick ännu en tid, men snart var det stopp även där. Tusentals vetenskapliga rapporter föll i glömska. Först vid millennieskiftet började man gräva upp dem igen, och vad som sedan hände berättas boken Psykedelisk renässans av den amerikanske författaren Michael Pollan. Jämförelsen med Renässansen, då man återupptäckte antikens litterära skatter är välfunnen. Så nu är man på det igen, och eftersom tekniken har gått framåt, liksom forskningen om serotonin och andra signalsubstanser, kan man i dag säga en hel del om vad som faktiskt händer i hjärnan under en psykedelisk tripp, samt även formulera goda hypoteser om hur det kan komma sig att sådana utfärder ibland har gynnsam inverkan på människor som är låsta i ältande och tvångstankar. Till historien hör att Michael Pollan testar själv, och fastän han tar hjälp av erfarna reseledare är sinnesintrycken fortfarande hopplöst svåra att återge, vilket författare som Aldous Huxley och Ernst Jünger insåg redan för längesen. Intressantare är vad vetenskapen har att säga. Vad händer till exempel när man stoppar in en påtänd person i en apparat för magnetröntgen, eller mer korrekt magnetisk resonanstomografi? Hypotesen var att hjärnaktiviteten skulle vara kaotisk och starkt förhöjd, men det visade sig vara tvärtom. Särskilt svag var aktiviteten inom det så kallade standardnätverket, ett för tänkandet centralt nätverk som kan liknas vid en orkesterdirigent, vars uppgift är att hålla samman systemet och dämpa hjärnans mer bångstyriga tendenser. Beskrivningarna av jagupplösning, och känslor av samhörighet med allt och alla, tycks ha att göra med denna inaktivering av standardnätverket. Som om personens ego stängdes av. Denna inre dirigent finns för övrigt inte från början; små barn antas därför befinna sig på en psykedelisk tripp för jämnan, vilket väl ungefär alla föräldrar någon gång har anat. Hjärnan kan jämföras vid en dator; när den hänger sig behövs en omstart. Så förklaras varför LSD och annat i den vägen kan bryta behandlingsresistenta depressioner och tvångsmässiga missbruk samt, fascinerande nog, även döende människors ångest. Entusiasterna påminner visserligen om hälsofanatiker som har sett ljuset i form av LCHF eller vad det nu kan vara, så man bör nog inte helt byta ut kantarellerna mot slätskivlingar i släktet Psilocybe, men ändå; andra illegala droger opiater, amfetamin och så vidare förekommer lika ofta som läkemedel. Så varför inte också psykedeliska substanser? Om inte annat kan sådana kemiska äventyr säkerligen ersätta en del av de resor som ändå inte ger mycket mer än flygskam, tarmparasiter och foton av elefanter som ingen vill se. Fredrik Sjöberg, författare och biolog Litteratur Michel Pollan: Psykedelisk renässans den nya vetenskapen om medvetandet, döden, beroende, depression och transcendens. Översättning av Tom Sköld. Fri tanke förlag, 2019.

Det var fullt framför scenen då Stockholms stift bjöd in till "Allsång på Centralen". 

Torbjörn Eliasson cyklade över Centralstationen, utan att veta att man inte får det, och blev stoppad av ordningsvakter. Här går berättelserna isär: Torbjörn menar att vakterna använde mer våld än nödvändigt, men vaktbolaget håller inte med. Vad gäller egentligen, hur mycket våld får en vakt använda?   Den är bara en i raden av berättelser där personer anser att ordningsvakter har varit onödigt våldsamma mot dem.   – Det är inte klokt att det kan gå till på det här sättet. Lever vi i en diktatur eller vad är det frågan om? frågar sig Torbjörn Eliasson när han intervjuas av GP:s reporter Mia Pettersson.   I dagens poddavsnitt återger hon hans berättelse men förklarar också vad som faktiskt gäller.   Dessutom: Explosioner på militäranläggning på Cypern, första tv-sända debatten inför amerikanska valet och Europeiska centralbanken sänker inlåningsräntan till en rekordlåg nivå.   Programledare: Michaela Karlén  

I första avsnittet av SJ Biztalks får vi träffa serientreprenören, föreläsaren och varumärkeskonsulten Per Holknekt. Han berättar bland annat om sin uppväxt, att använda känslan som kommunikativ teknik och om sitt livsmottot ”rätt svar, fel metod”.   Vi får också möta föreläsaren Tobias Degsell som tidigare jobbat som curator på Nobelmuseet i Sthlm. Han berättar om vad alla nobelpristagarna har gemensamt, svagheten och styrkan med att vara rastlös och varför det är så viktigt för företag och för samhällsutvecklingen att vi börjar samarbeta med människor som är helt olika oss själva.   Vi träffar även Lina och Peter på Centralstationen i Stockholm. De jobbar med SJ’s affärsresenärer och i veckans avsnitt berättar de om vad SJ Biztalks egentligen är och vad de gör.

Falu Koppargruva finns med på Unescos världsarvslista. Det här gör Faluborna lite tudelade och osäkra. Kan modern arkitektur adderas till gammal arkitetur? Arkitekturskribenten Mark Isitt sätter ner sina fötter på Falumark och kritiken mot stadsbilden låter inte vänta på sig. Centralstationen i Falun verkar ligga mitt ute i ingenstans. - Åt vilket håll ligger stan, funderar Mark en stund innan han slutligen väljer väg och hoppas hamna i Faluns centrum. Han tycker staden känns öde och övergiven, lite som en spökstad långt i från den blomstrande ort som en gång var Sveriges näst största stad.  Falu koppargruva och delar av stadsbilden finns på Unescos Världsarvslista, det innebär enorma utvecklingspotential men kan också vara hämmande om man inte fullt förstår betydelsen. Mark Isitt försöker ta reda på om Faluborna är konservativa eller nyskapande. Han konstaterar att det som får ta mest plats i Falun i dag är trafiken, Falun är en trafikapparat. Det som borde vara ett vackert stråk upp mot Falu koppargruva är idag en bred väg med fem rondeller dimensionerad för Detroit-trafik. - Den är så valhänt hanterad att det förvånar mig att inte Unesco lämnat in en anmärkning, fortsätter han.  Hos kommunen famlar man, politiker och tjänstemän vet inte vilken väg man ska gå. Ska man ska låta Falun se ut som på 1600-talet eller ska man fasa in nytt med gammalt. Arkitekten Karolina Keyzer menar att det inte borde handla om ny och gammal arkitektur utan om bra och dålig. Hon får medhåll av kollegan Mattias Lind. - Vi kan inte göra nya 1600-talshus, det har passerats. Vi kan göra 2020-tals hus. De som vågar är de som vinner, säger han. Lyssna på inspektionen av hela Falun i ljudklippet Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

En alarmistisk artikel om ett "startklart" medborgargarde i Uppsala. Faktagranskning politisk agitation eller journalistiskt verktyg? Ny konsulent på Filminstitutet: objektiv sanning är omodernt. Kritik mot 24Uppsala för okritisk artikel om medborgargarde I Uppsala har polisen berättat om att en ny gatubild med heroinmissbruk, öppen droghandel och ökad kriminalitet slagit rot kring Centralstationen. Problemen kopplas till ensamkommande flyktingungdomar och frågan engagerar, upprör och oroar folk i stan just nu. I tisdags fick en särskild artikel stor spridning. AVSLÖJAR: Ett stort antal personer rustar ska rensa upp kring Resecentrum, löd rubriken. I texten beskrivs hur en gruppering har planer på att slå till mot de ensamkommande och att gruppen är citat startklar. Men kritiken har inte låtit vänta på sig. Artikeln bygger helt på anonyma källor och bara en person är intervjuad och det utan kritiska motfrågor. Den här artikeln publicerades av den nystartade lokala nyhetssajten 24Uppsala. En sajt som ingår i mediehuset 24Sverige som på kort tid lanserat ett tiotal lokala sajter i södra Sverige. Therese Rosenvinge tog i veckan tåget till Uppsala för att grotta ner sig i frågan om 24Uppsala har fog för sin publicering eller har valt att låta alarmistiska rykten få fast form i redaktionell text. Neutral faktagranskning i åsikternas tidevarv För två veckor sen, tog vi i programmet upp hur svenska redaktioner gått till försvar för Sverigebilden efter Donald Trumps numera famösa uttalande om Sverige. Kritiken då gällde mediers så kallade faktagranskning. Hur den neutrala och oberoende nyhetsjournalisten i sin iver att försvara bilden av Sverige blivit aktör istället för rapportör. Faktagranskning är på modet idag. Många redaktioner skapar under en slags sant-eller-falskt-vinjett ett verktyg som ska få ordning i våra förvirrande informationsflöden. Men fakta, det är inte så enkelt. Få uttalanden passar in i den här binära ansatsen att något är antingen sant eller falskt, svart eller vitt, rött eller grönt. Det här reportaget ska handla om en intervju med ministern Ylva Johansson, men vi börjar på Dagens Nyheter. Reporter: Johan Cedersjö. Slut med sökande efter sanning i svensk dokumentärfilm? Vad är sanning och vad är lögn? Sällan har väl en fråga i samtiden, eller i vårat program, varit mer brännande än den är just nu. Och just nu, när hela den mediala och politiska samtiden bråkar om vad som är sanning och vad som är versioner av den med alternativa fakta och fake-news, går en av Sverige mäktigaste personer vad gäller svensk dokumentärfilm ut och påstår att den objektiva sanning, ja den är lite gammaldags. I veckan publicerade Kulturnyheterna en intervju med Juan Pablo Libossart, ny dokumentärfilmskonsultent på Filminstitutet. Där säger han att den objektiva sanningen egentligen är ett gammalt sätt att tänka. Kanske existerar den, men samtidigt är vi alla människor som upplever universum genom våra egna sinnen. Reporter Erik Petersson.

Jan O Karlsson valde att dö, skrev Expressen på löpet i torsdags. Men det var fel och Jan O Karlssons son vill nu att tidningen ber om ursäkt. Vi har träffat veckans mest utskällda programledare som ställde den kritiserade Ku Klux Klan-frågan i SVT Opinion, själv ångrar han inget. Och så nyheten om ryska spioner som spreds snabbt i veckan. Men snart dök en motbild upp och historien blev allt mer komplicerad. Expressens dödslöp kritiseras av Jan O Karlssons familj  I onsdags kom beskedet att den tidigare socialdemokratiske ministern Jan O Karlsson avlidit. Expressen valde på torsdagen sätta nyheten på sin löpsedel med texten: Perssons minister Jan O Karlsson valde att dö. Att visa respekt för privatliv och personlig integritet är en grundbult i det pressetiska regelverket. Och Expressens löpsedel gick inte bara oerhört långt i det avseendet - utan den var också felaktig i sak. Peder Karlsson, Jan O Karlssons son, bestämde sig i veckan för att prata med oss på Medierna om det här och om hur familjen upplevde den här publiceringen. Reporter Therese Rosenvinge. SVT:s Olle Palmlöf tycker inte Ku klux klan-frågan var fel  SVT:s nya debattprogram Opinion Live kritiserades stenhårt i veckan efter att programledaren, i en fråga, drog en parallell mellan den rasistiska rörelsen Ku klux klan och separatism som antirasistisk strategi. SVT kritiserades för att vara historielösa, programmet anklagades för att fiska i främlingsfientliga vatten och det startades till och med en namninsamling för att få bort programledaren Olle Palmlöf från TV-rutan. Men den ansvarige chefen på SVT gjorde snabbt klart att frågan varit olycklig och att den inte borde ha ställts. Vi kan nu berätta att den omdiskuterade frågan fanns nedskriven i programledaren Olle Palmlöfs manus. Och när vår reporter Jonna Westin träffar honom på Centralstationen i Stockholm blir det tydligt att den hållning som SVT stått för i veckan, att frågan aldrig borde ha ställts, inte delas av alla på redaktionen.Kryptisk rapportering om spioner i Norrbotten Det ryska hotet har varit på alla mediers agendor i veckan och när SVT Norrbotten rapporterade om spionverksamhet flera gånger i veckan, fick det stor spridning omedelbart. Som det ju ofta blir när det kommer nyheter som passar in i ett aktuellt mönster. Men snart dök en motbild upp, och SVT tvingades medge att personen inom försvaret som de intervjuat aldrig egentligen sagt ordet spion. Det här väckte naturligtvis frågor om huruvida SVT:s nyhet håller eller inte. Men när vår reporter Erik Petersson började nysta i den här historien, blev den snart betydligt mer komplicerad.

En fredag i januari drar en skara män genom Stockholms City för att söka upp och misshandla gatubarn från Marocko och Algeriet. Erik är en av dem, hör honom i Randi Mossige-Norheims reportage. Erik har läst i tidningen, säger han, att polisen tappat kontrollen och att det drar runt gäng med marockanska gatubarn och försöker våldta och antasta kvinnor. Det är ju ett ockupantbeteende, säger Erik. När polisen säger att de retirerar och inte har resurser att ta tag i problemet så blir man så otroligt frustrerad att man vill ta till våld om det skulle behövas.Erik kallar dem som samlas den här kvällen för "vanliga svenskar". Om vi ser att någon slår en tjej så får vi slå honom helt enkelt, säger Erik. Enligt Erik var de nära nittio personer som försökte ta sig in på Centralstationen i Stockholm för att genomföra det Erik kallar för "patrullering".Men de stoppades av polisen.Christian Frödén jobbar vid gränspolisen och träffar många av gatubarnen. Det här har vi inte sett på många år, att de här krafterna går ut och med våld ska ge sig på människor från en annan kultur, säger Christian Frödén.Randi Mossige-Norheim randi.mossige-norheim@sr.seErik heter egentligen något annat.

Heidi växer upp i Tjetjenien där terror och våld hör till vardagen. Efter att hon blivit kidnappad fem gånger får hennes pappa nog och reser med henne till Stockholm där han lämnar henne helt ensam. I tionde programmet av Pira & Bråding möter vi 29-åriga Heidi som växer upp i oroligheterna efter Sovjetunionens fall mitt under stridigheterna i Tjetjenien. Hennes pappa är högt uppsatt inom den undre världen i Ryssland. En värld där pengar och makt betyder allt. Bara 9 år gammal kidnappas Heidi av några män på väg hem från skolan, allt i ett försök att utpressa hennes pappa. En kidnappning som ska visa sig bli den första av flera.När Heidi är 17 år, efter ytterligare fyra stycken kidnappningar, får hennes pappa nog. Han säger att hon måste lämna Ryssland och tar med henne till Sverige utan att låta henne packa en enda pinal. Det enda hon har med sig är kläderna hon har på sig. Väl i Sverige ber han henne vänta på honom på Centralstationen i Stockholm. Han ska bara ta ut svenska pengar.- Han tog sin väska och sa att han kommer snart, att han bara skulle ta ut pengar. Men han kom aldrig tillbaka. Jag stod och väntade i flera timmar men han kom aldrig. Jag var ensam i ett helt nytt land, utan att kunna språket, utan pengar och utan några ombyteskläder.Heidis pappa kommer aldrig tillbaka och hon tvingas tillbringa en kall februarinatt som hemlös ute på Stockholms gator. En natt som följs av ytterligare en och ännu en. Nätter som blir till veckor, till månader. Hon sover under broar och på bänkar. Samtidigt som hon hör sin pappas ord i sitt huvud, orden som han präntat in sedan barndomen; Lita inte på någon, prata inte med någon och glöm allt som du varit med om. Trotts att Heidi nu är helt ensam utan varken hem eller familj i ett helt främmande land förstår hon att det är här i Sverige som hennes nya liv nu börjat.- Det var som att mitt gamla liv dog och ett nytt föddes.Hör Heidi berätta för Sanna Bråding om sin livshistoria. Hur hon som barn lever med terror som en del av vardagen och blir en bricka i maktspelet i den undre världen i Ryssland. Och hur hon bara 17 år gammal tvingas kämpa för att överleva som hemlös i ett helt främmande land.

Tema: att jobba i par. "Partners in crime" - goda vänner som hamnar i trubbel men som kan skratta åt det. Fröken Ooms besöker konstnärsduon Bigert & Bergströms ateljé i Stockholm - mitt i arbetet med nya projekt. Holländskt porslin med giljotiner, en husmus som snart ska filmdebutera, en dödskalle från en gammal pirat - bland skrot och loppisfynd skapas lekfull och intelligent konst. Och spådomar. Dessutom: de mest oförmodade paren inom musiken; Hedvig Nillson intervjuar Tore S Börjesson, musikjournalist, om de bästa och mest överraskande duetterna alla kategorier. Bigert & Bergström har hållit ihop sedan 1990 och producerat ett flertal uppmärksammade konstverk och filmer. Nyligen vann de en tävling där uppdraget gäller att omforma en gångbro över motorvägen vid Landvetter. Projektet Cloud Bridge består av sammansatta halvklot - i en slags molekylär struktur och ska täcka mittparten på bron med ett molnliknande aluminiumskal. Och snart ska de utsmycka Centralstationen i Stockholm med ett interaktivt konstverk.