Podcasts about tjetjenien

(01:00): "Putins fodsoldat" rygtes at trække sig som leder af Tjetjenien. Medvirkende: Claus Mathiesen, lektor på Forsvarsakademiet og tidligere forsvarsattaché i Ukraine. (13:00): EU-Kommissionen foreslår at udfase russisk gas inden udgangen af 2027. Medvirkende: Alfred Arnborg, analytiker med ekspertise i EU's energipolitik ved Tænketanken Europa. (30:00): Atommagten Indien har angrebet Atommagten Pakistan. Medvirkende: Jens Vesterlund Mathiesen, specialkonsulent på center for stabiliseringsindsatser ved Forsvarsakademiet. Værter: Kasper Harboe og Mathias Wissing See omnystudio.com/listener for privacy information.

Tjetjenienkrigen fördes med osedvanlig brutalitet från båda sidor och den typen av krigföring som drabbade inte minst de civila i Tjetjenien är det vi ser i dessa dagar i det pågående kriget i Ukraina våren 2022.Tjetjenienkrigen brukar beskrivas som två krig. Egentligen handlar det om en konflikt som mer eller mindre intensivt pågick 1994-2009. Kriget handlade inte bara om tjetjensk separatism utan lika mycket om rysk inrikespolitik. Tjetjenienkrigen bidrog till att Vladimir Putin kunde stärka sitt inflytande och sin makt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det våldsamma kriget i Tjetjenien. Den direkta orsaken till kriget var tjetjenernas vilja till självständighet under den tvivelaktigt valde presidenten Dubajev i samband med Sovjetunionens fall i början på 1990-talet.1994 fattade Rysslands president Boris Jeltsin beslut om att ingripa mot tjetjenerna och tvinga dem att underkasta sig centralmakten i Moskva. Med i bilden fanns de strategiskt viktiga oljefyndigheterna i Kaukasien och anklagelser om Tjetjenien som bas för organiserad brottslighet – det senare inte helt grundlöst.Ryssland satte in sin armé och natten mot den 1 januari 1995 inleddes anfallen mot Grosnyj. Det visade sig att ryssarna grovt missbedömt sin motståndare. Tjetjenerna lockade in de ryska anfallskolonnerna djupt in i staden och krossade sedan de ryska förbanden.Tjetjenerna slogs med små stridsgrupper och ryssarna fångades i bakhåll utan möjlighet att använda sin eldkraft. Den ryska arméns materiel var utsliten. På en del stridsfordon gick det inta att vrida kanontornen. Slaget pågick till mars 1995 då tjetjenerna till slut efter stora insatser från rysk sida tvingades retirerade till bergen och andra mindre städer och byar. Kriget fortsatte till sommaren 1996 då Jeltsin mycket undertrycket från det kommande presidentvalet tvingades få ett slut på kriget. Vi det laget hade Dobajev dödats av missiler och Tjetjenien låg förött.Nya ledare tog över på den tjetjenska sidan och en våg av terrorattentat inleddes. Tjetjenska operationer inne i Dagenstan föranledde en ny start på kriget 1999. I Moskva kom Putin till makten som premiärminister – senare president. Under Putins ledning invaderades Tjetjenien återigen av ryska krigsmakten. Nya slag om Grosnyj utkämpades och ryssarna visade sig så småningom inse efter nya brutala misslyckanden att det var lönlöst att slåss inne i staden. I stället började man lägga staden i ruiner med artilleri och luftbombningar. Mönstret återupprepade sig igen. Tjetjenerna retirerade upp i bergen och striderna fortsatte. De sista stora slagen avslutade det reguljära kriget år 2000, men med gerillakrigföring parade med brutala terrorattentat fortsatte det tjetjenska motståndet. De mest kända terrordåden ägde rum i Moskva och Beslan 2004.Detta är en repris.Bild: Det tjetjenska regeringssätet i Grosnyj förstört under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev. Some rights reserved.Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med brutala metoder ser Tjetjeniens diktator Ramzan Kadyrov till att hålla den ryska delrepubliken Tjetjenien lugn åt Vladimir Putin. Men ledarnas relation sätts i gungning när en affärsuppgörelse i Moskva slutar i ett stormat kontor och att två personer skjuts ihjäl. Kadyrov verkar öppet gå emot Putin för första gången. Nu pratar han om att utkräva blodshämnd. Vad är det som sker i den ryska eliten? Programledare: Emma Lukins. Med DN:s Europakorrespondent Ingmar Nevéus. Producent: Sabina Marmullakaj.

Kriget i Ukraina får ju en enorm påverkan. Både här i Sverige, i resten av Europa och på många andra håll i världen. Det här tar vi löpande upp här i Trygghetspodden. Liksom anledningen till kriget, att Putin och det styrande skiktet i Kreml vill utöka Rysslands makt. Men om det här kriget sätts i en sentida historisk kontext. Hur passar det in då? För Sovjet och sen Ryssland har ju fört ett flertal krig under de senaste decennierna. Och det här avsnittet handlar om just det. Krigen i Afghanistan, Tjetjenien, Georgien och Syrien. Varför Ryssland krigade då. Vilka likheter och skillnader som finns mellan de krigen och det nu i Ukraina. Liksom varför Ryssland fortsätter att upprepa de misstag man begick då. Det här med Oscar Jonsson, som forskar på rysk krigföring. Hör även om hur han har byggt upp din kunskap om Ryssland, som han nu kan använda i sin förståelse för hur landet agerar i kriget i Ukraina. Om vilken strategi, liksom taktik Ryssland använder i kriget. Samt varför Putin inte kommer att ge upp, när det gäller Ukraina.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Kreml har inlett jakten på efterträdare till Putins man i Tjetjenien. Den utpekade tronarvingen lovar att inom några år krossa Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Envisa rykten talar om att Ramzan Kadyrov, ledaren för krigshärjade Tjetjenien i södra Ryssland, är allvarligt sjuk.Samtidigt har en av Kadyrovs närmaste män, ledaren för den ökända paramilitära Achmat bataljonen, utsetts att hålla tal på det ryska maktpartiet Enade Rysslands kongress och dessutom fått ett toppjobb inom ryska armén.Hör om vad makten i Moskva måste hitta och varför man har ögonen på en möjlig efterträdare som deltagit i den storskaliga invasionen av Ukraina.Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Radions Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström

Wagya A5, en läsk som smakar jordgubbstårta, en eventuell taktik för hur Mackan ska överleva 24 timmar på donken, Tjetjenien-musiken är inte så skön som vi trodde, Krille skrattar för lite, vår nya logo är en hyllning till DIF, vad ska man göra med frukten i drinken?, en dansk tunnbrödsrulle, danskar hatar Sverige, regel nummer 8 är fantastisk, Mackans Macka i Årsta, den latineuropäiska 3-stegsraket och rensa dina demoner på Bondegatan. I samarbete med DEG.by.Eddie Musik av Martin Nord

Regel nummer 7 inspirerad av Tjetjenien. Spendera en lördag i Stockholm. Stockholms glasskarta. Quizet avgöras. Vem ska spendera 24-timmar på en snabbmatsrestaurang? - I samarbete med DEG.by.Eddie - Med hjälp från Emma Lindmark & Clara Hugosson - Musik av Martin Nord

"Fortæl mig, hvad er forskellen på det kriminelle regime i Tjetjenien og Talibans regime? Der er ingen forskel, bortset fra at det tjetjenske regime er mere blodtørstigt. Vi har ret til at bruge alle tænkelige midler, når de juridiske metoder ikke længere er tilstrækkelige". Sådan sagde Vladimir Putin under et statsbesøg i Frankrig i januar 2002. Den dengang forholdsvis nytiltrådte præsident slog til lyd for, at Ruslands krig mod de militante, sunnimuslimske ekstremister i Tjetjenien ikke var anderledes end USA's krig mod de militante, sunnimuslimske ekstremister i Afghanistan. Hvis det internationale samfund efter '9/11' støtter USA's kamp mod Taleban, bør omverden også bakke op om Ruslands kamp mod de tjetjenske terrorister, lød Putins ræsonnement. Men hvorfor gik det mægtige Rusland i krig mod den lille nordkaukasiske republik? Var det tjetjenere, som udførte de opsigtsvækkende terrorangreb mod russiske byer i september 1999? Og hvilken lære har Putin taget med sig fra det blodige morads i Tjetjenien? Det er nogle af spørgsmålene i denne uges Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med udlandsredaktør på Weekendavisen Anna Libak og chefredaktør på Frihedsbrevet Flemming Rose. Derudover medvirker journalist og forfatter Zulay Magazieva. Redaktør: Thomas Vinther Larsen. I redaktionen: Clara Faust Spies og Asta Jølver Pedersen. Musik: Adi Zukanovic.

Livesändning från 12/4. Kontentan går denna vecka igenom “fly ut i världen”-TV, filmen “Perfect Days”, självhjälpsgurus och att Tjetjenien förbjuder viss musik. Låtar som spelades under programmet: John Lennon - Whatever Gets You Thru The Night Anders Glenmark - Mare Mare Lou Reed - Perfect Day Nina Simone - Feeling Good Katya Lel - My Marmalade Docent Död - Chick-e-chack Medverkande: Jonathan Ärfström och Linus Olofsson

Vilken musik kommer bli kvar efter musikrestriktionerna i Tjetjenien, om Jan-Emmanuels Folklistan som uttolkare av vanligt folk, och hur Hela Sveriges musiktelevision borde heta Hela Sveriges rövknull. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Andersson och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

På en skakig telefonlina pratar vi med Volodya Vagner om terrordådet 22 mars, då en konsert i Crocus City Hall nära Moskva attackerades. Vi diskuterar varför det verkar vara så svårt för många i Väst att förstå varför IS attackerar ryska mål, vad konsekvenserna av attentatet kan komma att bli, hur Ryssland fortsätter förfalla som […]

”Mina drömmars stad?” är en podcast om Stockholms lokalpolitik med inslag av önsketänkande om en stad för alla. Plus och minus från regionpolitiken denna månad. Plus = Reformer i vården efter 16 år av högerpolitik, förra månaden var det avbolagisering och nu begränsas vårdbolagens etableringsrätt. Minus = AI-övervakning i tunnelbanan och hur kamerorna alltid varit […]

En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste tiden ska flera planerade terrordåd mot Sverige upptäckts och avvärjts. Säpo grep fyra personer i Tyresö i början av mars. Kort efter greps två andra personer av tysk polis misstänkta för att planerat ett dåd mot Sveriges riksdag.Personerna som planerat dåden är islamister och i flera fall anhängare till grenen IS Khorasan, förkortat IS-K. Det är en utbrytargrupp från Talibanerna, och som runt 2014 började svära trohet till Islamska staten, IS.– En anledning till att vissa av de här grupperna använde sig av IS-flagga, var för att man trodde att IS-rörelsen i Syrien och Irak hade pengar och kunde sponsra dem, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på FOI.IS-K har genomfört flera blodiga dåd i Afghanistan. Det mest uppmärksammade är attacken på en förlossningsklinik 2020 där 24 personer dog, och senare, 2021 när en självmordsbombare dödade minst 180 personer på Kabuls flygplats.– De är skoningslösa framför allt när det gäller lokalbefolkningen, säger Helene Lackenbauer.Sverige ett målSverige har fått mycket uppmärksamhet i den muslimska världen senaste tiden. Först var det LVU-kampanjen och senare de många koranbränningarna. Det har gjort Sverige till ett högt prioriterat mål för islamistiska terrororganisationer, det säger Jörgen Holmlund lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.– Genom att bränna koranen med bacon på utanför Iraks och Turkiets ambassader, så synliggör vi inom vår yttrandefrihet att vi tycker illa om islam. Då finns det en grundanledning att slå tillbaka.Kopplingar till Moskva-attackenHittills har IS-K:s planerade terrorhandlingar i Sverige avvärjts. Men i helgen misstänks personer från samma gruppering utfört attentaten mot konserthuset Krokus i Moskva där över 130 människor dödades.Att Ryssland utgör ett mål för IS-K tror Helene Lackenbauer på FOI beror på Rysslands inblandning i olika muslimska regioner.– Till exempel hade de trupper inne i Kazakstan. Det är inte så hemskt länge sedan. Och de fortfarande utövar ju väldigt mycket makt där. Sen har vi Tjetjenien med den muslimska befolkningen där. En annan faktor, är Syrien. Ryssland omöjliggjorde för IS att verka och bita sig fast i Syrien under Syrienkriget. Då var ju Ryssland en viktig faktor som hjälpte regimen i Syrien att tränga bort IS, säger hon.Medverkande:Helene Lackenbauer, FOIJörgen Holmlund, FörsvarshögskolanProgramledare: Sara Sundberg och Karin HållstenLjud från: SVT, Sveriges Radio

Hon kom som 17-åring till den oberoende ryska tidningen Novaja Gazeta. Nu hyllas hon internationellt för reportageboken Mitt älskade land. Fredrik Wadström intervjuar Jelena Kostiutjenko Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jelena Kostiutjenkos stora förebild var journalisten Anna Politkovskaja som skrev kompromisslöst om den ryska arméns krigsförbrytelser i Tjetjenien och om maktmissbruk och korruption i det ryska samhället. Men Politkovskaja mördades 2006 när Kostiutjenko bara var 19. Så när dagens Ryssland ska beskrivas och den ryska invasionen i Ukraina bevakas har Kostiutjenko varit en av de journalister som stått i främsta ledet. Hör en personlig intervju med en av Rysslands bästa journalister som liksom många andra tvingats i exil.Programledare: Fredrik WadströmJelena Kostiutjenkos bok heter ”Mitt älskade land” och är översatt till svenska av Ola Wallin.

Vi gästas av författaren och regissören Petter Wallenberg bakom det prisbelönta teatersällskapet B"land drakar och dragqueens", där kända svenska dragartister framför sagor för barn. Deras "Lilla jag och drakarnas drottning" kommer till Malmö nästa vecka... ... och så berättar vi om dokumentären "Välkommen till Tjetjenien" som kan ses på SVT Play fram till juni 2024. Musik i programmet: Homenaje (Bulería) – Afra Rubino Freedom - Rainbow Riots We Don't Care - Rainbow Riots Rolling Stoner - Thomas Mraz I'm in love with you - The 1975 Respect - Aretha Franklin

Rysk regimkritisk journalist överfallen i Tjetjenien. Om oroligheterna på västbanken. Läget i Ryssland. Sommarinbrott. Kristersson på väg till USA och Ulf Dageby tilldelas Cornelispriset.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Tjetjenien, Georgien, Syrien, Ukraine... Putin er ikke en præsident, der er sky for at gå i krig. De mange krige har styrket Putins anseelse og hans fortælling om den stærke russer, der kæmper for retfærdighed. Dagens spørgsmål er derfor: Er evig krig et vilkår for Putins magt? Og hvad lærer vi om Putin ved at granske hans krige? Det undersøger Stéphanie Surrugue, DR's internationale korrespondent, sammen med Brita Kvist, journalist og ruslandskender, i denne særudgave af Udsyn. Over fem afsnit forsøger de at forstå verden fra Putins perspektiv med hjælp fra kyndige gæster. Vært: Stéphanie Surrugue, international korrespondent. Gæst: Brita Kvist, journalist og ruslandskender og Louise Brodthagen, DRs korrespondent i Kyiv. Tilrettelægger: Elise Normann. Redaktør: Johanne Hesseldahl.

Välkommen till Audiovideoklubben. En podcast om regissörer och filmserier med Viktor Estemar Landegren och Alexander Wahlgren.I det tredje avsnittet av miniserien om Christopher Nolan pratar Alex och Viktor om Insomnia.Alex har blivit besatt av Dragonball Z, Viktor har ljugit för lyssnarna och Dormer vill bara sova.Det pratas även om Stellan Skarsgård, Tjetjenien, Scary Movie, Mongoliet, Lawrence of Arabia, HIV, Donald Trump, Nakna Pistolen, Babe, Hilary Swanks karriär, hur streamingvärlden mår, The Devil's Advocate, skrik-Pacino, historieskrivningen runt Robin Williams, Martin Donovans liv som agent, den bedrövliga postern och Steven Soderbergh.Vilken är Pacinos bästa roll? Hur går texten till Linkin Parks Crawling? Vad betyder repetition?Detta och mycket, mycket mer i veckans AVK.Gilla, dela och sprid gärna våra inlägg. Det hjälper oss verkligen att nå ut till nya lyssnare i poddbruset!Följ oss gärna på Instagram, Twitter och Facebook.Hjälp oss nå våra mål genom att bli en Patreon på Audiovideonattklubben där du kan ta del av extramaterial som tack för ditt stöd.Patreon.com/audiovideoklubbenInstagram.com/audiovideoklubbenFacebook.com/audiovideoklubbenTwitter.com/audiovideoklubb Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Danmark er kåret til verdens mindst korrupte land - og tillykke med det. Det store spørgsmål er: Hvordan fik Somalia 12 point? Odense er ifølge New York Times en by man bare må besøge. Kvinden, der har skrevet det, hedder Annelise Sorensen og er journalist på selvsamme avis. Vi spørger hende, hvad det er, hun godt kan lide ved Odense. Rasmus Paludan er blevet uvenner med lederen af Tjetjenien, Kadyrov, og ifølge TikTok kan man smide en skildpadde i dvale i 3 måneder i et køleskab. Vi slutter med en lytterpåstand fra Sarah. Værter: Martin Plauborg og Simon De Assis.

Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget. Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mflDen regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.Europas livrädda tjetjener Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Johanna MelénTekniker: Heinz Wennin och Lisa AbrahamssonProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

I kretsen runt Vladimir Putin finns flera mäktiga män som nu positionerar sig inför framtiden. Hör om maktkampen runt Rysslands president. Rysslands president har samlat makten runt sin egen person. Men samtidigt pågår ett spel där inflytelserika oligarker, politiker och ledare för andra länder i regionen försöker positionera sig gentemot Vladimir Putin. Hårdföra män i den ryska makteliten klagar på den veka ryska armén medan Putin läxas upp av länder som stått Ryssland nära. Hur ser maktkampen ut runt den ryske presidenten?Ledare som trotsar PutinTjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov kallas ibland för attackhund. Den 46-årige ledaren i den sydryska delrepubliken Tjetjenien är en av de mest högljudda och yviga maktspelarna i Putins Ryssland. Kadyrov, vars skägg blir allt längre för varje år, har en egen armé, de så kallade kadyrovtsi. Han gör regelbundet politiska utspel av olika slag. Han har varit en stark påhejare av den ryska invasionen i Ukraina men nyligen kritiserade han hur invasionen genomförs. Frågan är vilken roll Kadyrov siktar in sig på i den ryska makteliten.En annan man som klivit fram de senaste veckorna är Tadjikistans president Emomali Rahmon. Nyligen läxade Rahmon upp Putin inför andra ledare på ett centralasiatiskt toppmöte i Kazakstans huvudstad Astana. Den ryska maktspelaren Jevgenij Prigozjin, som tidigare förnekat samröre med armén Wagner-gruppen har ändrat riktning. De senaste månaderna har han plötsligt klivit fram som frontfigur för Wagner, istället för som tidigare ta avstånd från den. Frågan är varför? Medverkande: Jakob Hedenskog, Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Inga Näslund, Olof Palmes Internationella CenterProgramledare: Fredrik WadströmTekniker: Joar JonssonProducent: Catarina Spåre Gustafsson

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina? Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Författaren bakom hyllade "Krigets färger" är tillbaka med "Rysslands förlorade seger", en uppgörelse med politiken, samtiden och krigen i dagens Ryssland. Som ung rysk soldat var Arkadij Babtjenko med i båda krigen i Tjetjenien i södra Ryssland. Hans bok om de upplevelserna, "Krigets färger", hyllades som en av de mest skoningslösa skildringarna av krig när den kom ut för 15 år sedan. Nu kommer Babtjenkos nya bok, "Rysslands förlorade seger", som till stora delar handlar om den ryska invasionen av Ukraina. Det är korta texter skrivna direkt för sociala medier och som nu samlats i en bok i Ola Wallins översättning. Kulturredaktionens Fredrik Wadström träffade författaren på besök i Sverige.

Östersjöfestivalen invigs ikväll med en nyskriven fanfar, upphovsmannen och tonsättaren Anders Hillborg kommer till studion för att berätta hur han arbetat fram den. En musikalisk "tur" kring ÖstersjönVi intervjuar radiosmymfonikernas konsertmästare Malin Broman som leder öppningskonserten på Östersjöfestivalen. En kammarmusikkonsert med verk från Andrea Tarrodi och finländske Sauli Zinovjev, lettiske Peteris Vasks och Arvo Pärt.Kulturskolan är den till för alla?Kulturnytt har granskat Kulturskolan i veckan och i dagens program hör vi en av reportrarna berätta vad som är den mest brännande frågan just nu gällande den kommunala musikundervisningen. Dessutom hör vi vad kulturskolan har haft för betydelse för etablerade musiker?Möt författaren till "Rysslands förlorade seger"Vi har träffat den ryske författaren och journalisten Arkadij Babtjenko. Som ung var han med i båda krigen i Tjetjenien i södra Ryssland. Hans bok om de upplevelserna, "Krigets färger", hyllades som en av de mest skoningslösa skildringarna av krig när den kom ut för 15 år sedan. Nu är han tillbaka med en ny bok om händelserna före och efter den ryska invasionen av Ukraina.Essä: Tennis är det öppnas konst På måndag börjar tennisturneringen US Open i New York. Och i tennis är ju marginalerna allt, de heldragna linjerna sätter definitiva gränser och skiljer segrare från förlorare. Men i dagens essä framträder en annan berättelse om tennis som är gränsöverskridande. Och det är bibliotekarien Elisabeth Skog som har hittat den - i litteraturen.Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Saman Bakhtiari

Bykamp er en særlig blodig militær disciplin og foregår i øjebelikket i den vigtige by Severodonetsk. Dem der vinder byen, de vinder det østlige Ukraine, siger præsident Zelenskij. Vi bliver klogere på bykamp og hvordan russerne måske har lært af deres nederlag i Tjetjenien.(00:01) Claus Reinholdt, journalist i Ukraine, beretter om de aktuelle kampe i Severodonetsk.(11:47) Kristian Lindhardt, major og militæranalytiker ved Forsvarsakademiet, fortæller, hvorfor bykamp er en særlig kompleks og blodig form for kamp.(22:35) Russerne har erfaringer med bykamp helt tilbage til Anden Verdenskrig og senest har krigene i Tjetjenien lært russerne noget om at slås i byer, siger Martin Cleemann Rasmussen, cand. mag. i russisk og historie.Værter: Cecilie Lange og Alexander Wils Lorenzen. Redaktør: Christine Randa.

Tjetjenienkrigen fördes med osedvanlig brutalitet från båda sidor och den typen av krigföring som drabbade inte minst de civila i Tjetjenien är det vi ser i dessa dagar i det pågående kriget i Ukraina våren 2022.Tjetjenienkrigen brukar beskrivas som två krig. Egentligen handlar det om en konflikt som mer eller mindre intensivt pågick 1994-2009. Kriget handlade inte bara om tjetjensk separatism utan lika mycket om rysk inrikespolitik. Tjetjenienkrigen bidrog till att Vladimir Putin kunde stärka sitt inflytande och sin makt. I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det våldsamma kriget i Tjetjenien. Den direkta orsaken till kriget var tjetjenernas vilja till självständighet under den tvivelaktigt valde presidenten Dubajev i samband med Sovjetunionens fall i början på 1990-talet. 1994 fattade Rysslands president Boris Jeltsin beslut om att ingripa mot tjetjenerna och tvinga dem att underkasta sig centralmakten i Moskva. Med i bilden fanns de strategiskt viktiga oljefyndigheterna i Kaukasien och anklagelser om Tjetjenien som bas för organiserad brottslighet – det senare inte helt grundlöst. Ryssland satte in sin armé och natten mot den 1 januari 1995 inleddes anfallen mot Grosnyj. Det visade sig att ryssarna grovt missbedömt sin motståndare. Tjetjenerna lockade in de ryska anfallskolonnerna djupt in i staden och krossade sedan de ryska förbanden. Tjetjenerna slogs med små stridsgrupper och ryssarna fångades i bakhåll utan möjlighet att använda sin eldkraft. Den ryska arméns materiel var utsliten. På en del stridsfordon gick det inta att vrida kanontornen. Slaget pågick till mars 1995 då tjetjenerna till slut efter stora insatser från rysk sida tvingades retirerade till bergen och andra mindre städer och byar. Kriget fortsatte till sommaren 1996 då Jeltsin mycket undertrycket från det kommande presidentvalet tvingades få ett slut på kriget. Vi det laget hade Dobajev dödats av missiler och Tjetjenien låg förött. Nya ledare tog över på den tjetjenska sidan och en våg av terrorattentat inleddes. Tjetjenska operationer inne i Dagenstan föranledde en ny start på kriget 1999. I Moskva kom Putin till makten som premiärminister – senare president. Under Putins ledning invaderades Tjetjenien återigen av ryska krigsmakten. Nya slag om Grosnyj utkämpades och ryssarna visade sig så småningom inse efter nya brutala misslyckanden att det var lönlöst att slåss inne i staden. I stället började man lägga staden i ruiner med artilleri och luftbombningar. Mönstret återupprepade sig igen. Tjetjenerna retirerade upp i bergen och striderna fortsatte. De sista stora slagen avslutade det reguljära kriget år 2000, men med gerillakrigföring parade med brutala terrorattentat fortsatte det tjetjenska motståndet. De mest kända terrordåden ägde rum i Moskva och Beslan 2004.Bild: Det tjetjenska regeringssätet i Grosnyj förstört under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev. Some rights reserved.Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Billeder af lemlæstede lig og løsrevne kropsdele har fyldt mere end sædvanligt i alverdens medier i denne uge. Nogle af dem er taget af den prisvindende krigsfotograf Jan Grarup. Han har været fotograf, siden han var 15 år, og det meste af hans liv er tilbragt i verdens brændpunkter: folkemordet i Rwanda, der lagde grunden til hans posttraumatiske stress-syndrom, Darfur, Somalia, Irak, Tjetjenien, Afghanistan og mange andre steder. Han tror på nødvendigheden af at fortælle historier om de mennesker, som ikke selv er i stand til det. Jan Grarup er Ugens Gæst om krigsfotografiets nødvendighed, dilemmaerne og håbet. Vært: Karen Secher.

När Ukraina återtog staden Butja hittade man massgravar och döda civila på gatorna. Nu anklagas ryska styrkor för att ha begått krigsbrott. Kommer de ansvariga för morden att straffas? Butja och krigen i TjetjenienLiken i Butja, som är en stad precis utanför Kiev, för tankarna till det som hände i förorten Novye Aldy i Groznyj  i februari 2000. Då dödades mer än 60 människor av ryska soldater. Den massakern undersöktes av journalisten Anna Politkovskaja som publicerade det i tidningen Novaja Gazeta. Hon sköts senare ihjäl i sin hiss i Moskva. Ryssland har fällts många gånger i Europadomstolen för brott begångna av ryska soldater under krigen i Tjetjenien.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson, Forskningsledare FOI och Martin Uggla Östgruppen. Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Der går ikke mange dage fra invasionen af Ukraine starter, til Tjetjeniens præsident, Ramzan Kadyrovs specialtropper befinder sig på ukrainsk jord - klar til at kæmpe på russisk side og klar til at sprede skræk og rædsel. Kadyrov og hans hær personificerer de flestes værste mareridt, og med deres blotte tilstedeværelse sender de et signal om den skæbne, der kan være Ukraine i vente: Den totale ødelæggelse. Orientering-journalist og tidligere Ruslandskorrespondent, Henrik Lerche fortæller om den brutale præsident og hvorfor Tjetjenien er symbolet på det værste, der kan ske i Ukraine. Vært: Anna Ingrisch.

Tjetjeniens ledare vill strida på Rysslands sida och påstår att hans styrkor kan avsluta kriget i Ukraina på ett par dagar. Hör historien om Ramzan Kadyrov, mannen som sedan 2004 styr i Tjetjenien. Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov var bara 27 år när han ärvde makten av sin pappa, Ahmad Kadyrov som dödades i ett bombdåd 2004. Han hade aldrig fått jobbet om han inte hade haft den pappa han hade, säger Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Träningsvideor i sociala medierRamzan Kadyrov delar med sig av sin vardag med kampsport och familj i sociala medier, men han använder också sina plattformar för att kommunicera sin politik. Nyligen la han upp en video där han vände sig direkt till president Putin. Kadyrov säger sig vara vid den ukrainska fronten och ber Putin om tillåtelse att med alla medel gå in med sina trupper i Ukraina och avsluta kriget på ett par dagar. Det finns ingen bekräftelse på att Ramzan Kadyrov verkligen skulle befinna sig i Ukraina.Kadyrov: Finns inga hbtq-personer i TjetjenienRamzan Kadyrov anklagas för att kränka mänskliga rättigheter. Det finns inga hbtq-personer i Tjetjenien, är Ramzan Kadyrovs linje. För att förstå det måste man gå tillbaka ett par år. Det som skett under hans tid vid makten är att utrymmet för mänskliga rättigheter gradvis har minskat, säger Maria Persson Löfgren.Ramzan Kadyrovs egen milis, kadyrovtserna, anklagas för att kidnappa och tortera människor.Ljud från: Politico, Brut, Vox och Last Week Tonight från maj 2016.Medverkande: Maria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Marcus NilssonReporter: Marina Nilsson MalmströmProducent: Julia Juhlin Karlsson och Dennis JörnmarkFotnot: Ramzan Kadyrov är tidigare utsedd till Tjetjeniens president, en post som numera kallas för ledare för delrepubliken Tjetjenien.

Flera Ukrainska städer har attackeras intensivt av ryska styrkor under kriget i Ukraina. Men vad händer om huvudstaden Kiev faller? Att erövra en stadI Radiokorrespondenterna Ryssland samtalar gästerna om hur man tar en stad, om gerillakrigföring i stadsmiljö, om varför invasionen av Ukraina kommit att likna "Det finska vinterkriget" och om den ryska förstörelsen av Groznyj i Tjetjenien.KievKiev är en stor stad med uppemot 3 miljoner invånare. Inte mycket pekar på att Ryssland skulle ha tillräckligt med militär personal för att omringa och belägra Kiev. Istället befarar många att beskjutningen av staden kommer att bli intensiv.Medverkande: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent, Gudrun Persson forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Ilmari Käihkö Försvarshögskolan.Programledare: Jesper Lindaujesper.lindau@sverigesradio.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Modtagerne af årets Nobels Fredspris blev offentliggjort tidligere i dag, og lidt overraskende går prisen til to journalister, Maria Ressa fra Filippinerne og Dmitri Muratov fra Rusland. Nobelkomiteens begrundelse er, at de repræsenterer kampen for ytringsfriheden i en tid, hvor netop ytringsfrihed er truet mange steder. Et af de steder er i Rusland, hvor Muratov er chefredaktør på det russiske medie Novaja Gazeta. Avisen er kendt for sin kritiske og undersøgende journalistik, og Muratov er ofte blevet truet - blandt andet har han oplevet at modtage afskårne dyrehoveder og begravelsesbuketter. Hele syv af avisens journalister er blevet myrdet siden præsident Putin kom til magten i år 2000. Mest kendt af dem er nok Anna Politkovskaja, som blev myrdet i 2006 efter en række kritiske artikler om den russiske indsats i Tjetjenien. Vi ser på især Muratovs arbejde, og så spørger vi, hvad det betyder for journalister og deres kamp for ytringsfrihed, at de to journalister nu har modtaget årets fredspris? "Den seneste udvikling ved de ydre grænser for Den Europæiske Union indikerer, at EU har brug for at tilpasse de eksisterende retlige rammer til de nye virkeligheder". Sådan starter et brev som den danske udlændinge- og integrationsminister Mattias Tesfaye sammen med 11 andre EU-ministre har skrevet under på og sendt til Europa-Kommissionen. I brevet opfordrer ministrene direkte til, at medlemslandene får mulighed for at handle hurtigt og på en måde, der matcher truslen, så de kan forsvare landenes nationale sikkerhed og sikkerheden i hele EU. Vi ser på, hvad brevet fra de 12 medlemslande fortæller om deres opfattelse af EU's nuværende grænsebevogtning. Europarlamentet har i går også debatteret problemerne ved EU's ydre grænser, hvilket blev aktualiseret af en ny rapport. Mange måneders journalistisk arbejde på tværs af EU-lande afslører nemlig, at EU's grænsevagter behandler flygtninge og migranter i strid med EU lovgivning. Men hvad er rammerne egentligt for, hvad man må og ikke må, når mennesker står ved en af EU's grænser og vil inden for? Stigende energipriser bekymrer rundt omkring i verden. Både her i Europa, men også i Kina, der nu har beordret deres kulminer til at øge produktionen for netop at forsøge at komme energikrisen i Kina til livs. Omkring 20 provinser i Kina har været plaget af blackout i de seneste par uger. Hvad er årsagen til, at vi befinder os i denne situation, hvor priserne på energi forsat galoperer afsted, og er mere kulproduktion svaret på en energikrise? Og bør EU finde en solidarisk løsning, når flere medlemslande ikke selv ved, hvordan de skal løse problemet med de stigende priser? Brita Kvist og Henrik Lerche er dagens værter, Tine Linde redigerer. www.dr.dk/orientering

Modtagerne af årets Nobels Fredspris blev offentliggjort tidligere i dag, og lidt overraskende går prisen til to journalister, Maria Ressa fra Filippinerne og Dmitri Muratov fra Rusland. Nobelkomiteens begrundelse er, at de repræsenterer kampen for ytringsfriheden i en tid, hvor netop ytringsfrihed er truet mange steder. Et af de steder er i Rusland, hvor Muratov er chefredaktør på det russiske medie Novaja Gazeta. Avisen er kendt for sin kritiske og undersøgende journalistik, og Muratov er ofte blevet truet - blandt andet har han oplevet at modtage afskårne dyrehoveder og begravelsesbuketter. Hele syv af avisens journalister er blevet myrdet siden præsident Putin kom til magten i år 2000. Mest kendt af dem er nok Anna Politkovskaja, som blev myrdet i 2006 efter en række kritiske artikler om den russiske indsats i Tjetjenien. Vi ser på især Muratovs arbejde, og så spørger vi, hvad det betyder for journalister og deres kamp for ytringsfrihed, at de to journalister nu har modtaget årets fredspris? "Den seneste udvikling ved de ydre grænser for Den Europæiske Union indikerer, at EU har brug for at tilpasse de eksisterende retlige rammer til de nye virkeligheder". Sådan starter et brev som den danske udlændinge- og integrationsminister Mattias Tesfaye sammen med 11 andre EU-ministre har skrevet under på og sendt til Europa-Kommissionen. I brevet opfordrer ministrene direkte til, at medlemslandene får mulighed for at handle hurtigt og på en måde, der matcher truslen, så de kan forsvare landenes nationale sikkerhed og sikkerheden i hele EU. Vi ser på, hvad brevet fra de 12 medlemslande fortæller om deres opfattelse af EU's nuværende grænsebevogtning. Europarlamentet har i går også debatteret problemerne ved EU's ydre grænser, hvilket blev aktualiseret af en ny rapport. Mange måneders journalistisk arbejde på tværs af EU-lande afslører nemlig, at EU's grænsevagter behandler flygtninge og migranter i strid med EU lovgivning. Men hvad er rammerne egentligt for, hvad man må og ikke må, når mennesker står ved en af EU's grænser og vil inden for? Stigende energipriser bekymrer rundt omkring i verden. Både her i Europa, men også i Kina, der nu har beordret deres kulminer til at øge produktionen for netop at forsøge at komme energikrisen i Kina til livs. Omkring 20 provinser i Kina har været plaget af blackout i de seneste par uger. Hvad er årsagen til, at vi befinder os i denne situation, hvor priserne på energi forsat galoperer afsted, og er mere kulproduktion svaret på en energikrise? Og bør EU finde en solidarisk løsning, når flere medlemslande ikke selv ved, hvordan de skal løse problemet med de stigende priser? Brita Kvist og Henrik Lerche er dagens værter, Tine Linde redigerer. www.dr.dk/orientering

Så skal vi en tur til Tjetjenien.... Nej, gu' fanden skal vi ej, for det er et fucked up sted. Denne dokumentar følger en gruppe homoseksuelle aktivister, der prøver at redde deres ligesindede brødre og søstre, fra en forfærdelig, middelalderlig behandling, i hænderne på statsautoriserede psykopater og bøller. http://www.ikassenshow.dk/2021/03/i-kassen-730-welcome-to-chechnya-2020.html

Mette Frederiksen teaser restriktioner på Facebook: 'Det er ikke i orden'. Jul i ghettoen afsnit 8: Nørrebro i København. Ekspert om Mette Frederiksens kommunikation: Hun er sindssygt dygtig - og det er det, der er problemet. Terroristen bag halshugning i Frankrig fik den 6. december en æresbegravelse i Tjetjenien. Værter: Kasper Harboe og Jacob Grosen.

Det är allhelgonahelg och vi återutsänder tre reportage från vår sommarserie om journalister som mördats i tjänsten. Hör om mordet på Anna Politkovskaja, Nils Horner och Javier Valdez. Mordet på ryska journalisten Anna Politkovskaja Det har gått 14 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl med fyra skott i huvudet i sitt bostadshus i Moskva. Hennes rapportering om krigets fasor i den ryska delrepubliken Tjetjenien gjorde henne kontroversiell för makteliten i Ryssland och hon var ofta utsatt för hot och trakasserier. Och hon var och är inte den enda journalisten på sin tidning Novaja Gazeta, eller i Ryssland, som blivit mördad eller hotats på grund av granskningar och rapportering. Reporter: Evalisa Wallin. Mordet på Nils Horner påverkar fortfarande SR:s Afghanistanbevakning Den 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har bara varit på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg. Journalisthoten i Mexiko och mordet på Javier Valdez Mexiko är ett av världens farligaste länder för journalister. Över 100 journalister har dött eller försvunnit de senaste 20 åren. Bara i år har 5 mördats. Bakgrunden är det krigsliknande tillstånd Mexiko befunnit sig i under flera år där drogkarteller men också armén utkämpar regelrätta gatustrider. Och det är just journalister som försökt granska kartellernas och statens övergrepp som drabbats värst. En av dem hette Javier Valdez, en prisbelönt journalist som mördades 2017 nära sin redaktion i staden Culiacán. Reporter: Victor Löfgren.

SVT gick med på debattkrav - ansvarig utgivare bemöter kritiken, Vrångö i coronarapporteringens centrum - hur påverkades de som bor där? Första delen i sommarserien - om mordet på Anna Politkovskaja. SVT bemöter kritiken mot tillmötesgått debattkrav från minister Veckans stora mediedebatt har varit en debatt om debatten som inte blev av. I SVT:s Morgonstudion satt både migrationsminister Morgan Johansson och Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard, men de fick inte prata med varandra. Det var nämligen ministerns krav för att komma dit - att det inte skulle vara en debatt. För tittarna blev det nog extra märkligt när Morgan Johansson kritiserade moderaterna och från programledaren fick till svar: "Nu har vi ju ingen debatt här, så moderaterna har inte möjlighet att svara". Vi har pratat med SVT:s tillförordnade ansvarige utgivare Judit Ek i veckan. Reporter: Freddi Ramel Skärgårdsidyllen Vrångö i centrum för coronarapporteringen - Hur har de boende påverkats?  I maj samlades körmedlemmar från flera kyrkor på Vrångö för att sjunga tillsammans. Senare upptäcktes det att flera medlemmar ur kören var sjuka i corona, någonting som fick stor uppmärksamhet i medier både i Sverige och internationellt. Utbrottet visade sig sedan vara mindre än vad man först befarat - inte ens större än i samhället i övrigt - något redaktionerna också rapporterade om. Men för öborna finns corona-stämpeln kvar. Vad händer egentligen med ett litet samhälle efter en intensiv nyhetsrapportering? Reporter: Alexandra Sannemalm Var det alarmism att utelämna nyanser i böldpest-notis? Vi lever ju just nu igenom en pandemi, och det är naturligt att medier därför håller extra koll på sjukdomsutbrott runtom i världen. Men hur tydliga måste medier vara för att inte riskera att sprida ny panik i det här läget? Den frågan väcktes i söndags när nyheten kom att en stad i kinesiska inre mongoliet drabbats av böldpest. En nyhet som innehöll alla ingredienser: förtäring av exotiska djur och en stad som försatts i krisläge. Hör Joakim Jerdenberg, vd på GetAI och Jonathan Jeppson, nyhetschef på Aftonbladet. Reporter: Freddi Ramel Sommarserien om journalister som mördats: Anna Politovskaja  Det har gått nästan 14 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl med fyra skott i huvudet i sitt bostadshus i Moskva. Hennes rapportering om krigets fasor i den ryska delrepubliken Tjetjenien gjorde henne kontroversiell för makteliten i Ryssland och hon var ofta utsatt för hot och trakasserier. Och hon var och är inte den enda journalisten på sin tidning Novaja Gazeta, eller i Ryssland, som blivit mördad eller hotats på grund av granskningar och rapportering. Reporter: Evalisa Wallin  

Jakob Domargård, Göteborg. Abdullah, bilmekanikern berättar över en kopp kaffe om kriget i Tjetjenien och hur han själv var fånge. Fruktansvärda grymheter utspelas på youtubeklippet. Såg på Abdullah. Han var lugn, varm. Hel. Oförstörd. Tänkte på allt våld i världen. All grymhet. All ondska. I djupet, längst in i våldet, finns där början på kärleken?  Längst in i det hopplösa, finns där räddningen?  Kan kärlek och våld existera utan varandra? Jakob Domargård.  För någon kan allt våld, all smärta och det fasansfulla verka som det yttersta beviset för Guds frånvaro, att vi är ensamma, att allt är vi,  människa.  Men för någon kan samma sak vara raka motsatsen, det yttersta beviset på att mänskligheten behöver en väg mot självförbättring? Text  Koranen 33:72 Koranen 2:30-32 Musik Ravi Shankar och Ali Akhbar Khan/ Ragas Palas Kafi Sam Cooke/What a wonderful world  Programmet är en återutsändning från december 2017. Producent Ulla Strängberg liv@sverigesradio.se Sveriges Radio Jönköping

Heja Jimmy Durmaz! Dessutom: Mexikohoten, Tjetjenien och Higuitas politiska ambitioner.

Heja Jimmy Durmaz! Dessutom: Mexikohoten, Tjetjenien och Higuitas politiska ambitioner.

Vi tar ett halvt trampolinkliv ner i den Salahsoppa som kokats sedan han tillgavs ett hedersmedborgarskap i Tjetjenien efter att Egypten haft sin bas där under VM. Vilka problem väcker detta? Och framförallt - hade Salah något val? Vi tar i vanlig också tempen på VM-febern hos Liverpoolspelarna och så snackar vi potentiell utlåning för Ben Woodburn till vårt nya farmarlag.

Sista öppna avsnittet innan VM börjar! From nästa vecka och fram till den 16 juli kör vi Division9 enbart för patrons på www.patreon.com/division9 . Bli patron och ta del av Division9 och dessutom mer än 40 avsnitt av succépodden Eftersnack.  UFC 225, Franska öppna, Egyptens uppladdning i Tjetjenien, Kingsley Sarfo, Seb Larsson till AIK, NBA Finals, Veckans sucka, Löne-VM, Guidettis bars Prenumerera på VM-Podden på https://feed.pod.space/amkstudios/vm_podden.rss  och iTunes  https://itunes.apple.com/se/podcast/vm-podden/id1393070461?l=en&mt=2 och gå med i VM-poddens Facebookgrupp  https://www.facebook.com/groups/187439018324048/    

Bögar begravs levande i Tjetjenien och drömmer om att få leva ett fritt liv. Vad drömmer du om, att leva eller en ny bil?! Vad vi drömmer om är olika utifrån vilken situation vi är i. Inget är rätt eller fel. Ladda gärna ner Staffan Taylors - Drömplan på hans hemsida www.staffantaylor.se

Helena Ranta har arbetat som rättsmedicinsk expert i Peru, Colombia, Libyen, Kamerun, Irak, Nepal, Tjetjenien, Bosnien Hercegovina, Kosovo och nyligen Eritrea och Afghanistan. I sitt sommarprat tar hon oss med till några tidigare krisområden i världen, men hon lägger också stor fokus på det som ger henne energi att fortsätta bevittna grymheter, nämligen poesi och klassisk musik. - När jag kommer hem, vill jag sitta ensam i vardagsrummet, lyssna på klassisk musik och läsa dikter med ett glas vitt vin i handen. Den europeiska flyktingpolitiken får sig en känga i Rantas sommarprat. Hon menar att den flyktingkris som vi i dag talar om i Europa egentligen inte är något annat än en kris i vår egen moral.

I veckans avsnitt ber vi om ursäkt för tidigare uttalanden. Tobias berättar hur man dricker gratis i världens coolaste barer. Gabriel har hängt med nunnor. Fick Tobias någon gata uppkallad efter sig i hemstaden Hallsberg? Dessutom blir det tårar och känslor när Gabriel berättar om sin senaste dröm. God lyssning See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 1 av din nya favoritpodd MÅNDAG! Jofi pratar om högskoleprovet och det udda radarparet AKB och Tomas Tobé, Petrina fascineras av att Tjetjenien både hatar och förnekar bögar, Armann förklarar varför Island höjer turistskatten, och Anton noterar Lasse Hallströms mystiska fascination för hundar. Dessutom blir det korta nyheter om bland annat en polismans dick pics, samt kropp & knopp-panel. Ett fullsmockat första avsnitt, med andra ord. Mycket nöje!

Heidi växer upp i Tjetjenien där terror och våld hör till vardagen. Efter att hon blivit kidnappad fem gånger får hennes pappa nog och reser med henne till Stockholm där han lämnar henne helt ensam. I tionde programmet av Pira & Bråding möter vi 29-åriga Heidi som växer upp i oroligheterna efter Sovjetunionens fall mitt under stridigheterna i Tjetjenien. Hennes pappa är högt uppsatt inom den undre världen i Ryssland. En värld där pengar och makt betyder allt. Bara 9 år gammal kidnappas Heidi av några män på väg hem från skolan, allt i ett försök att utpressa hennes pappa. En kidnappning som ska visa sig bli den första av flera.När Heidi är 17 år, efter ytterligare fyra stycken kidnappningar, får hennes pappa nog. Han säger att hon måste lämna Ryssland och tar med henne till Sverige utan att låta henne packa en enda pinal. Det enda hon har med sig är kläderna hon har på sig. Väl i Sverige ber han henne vänta på honom på Centralstationen i Stockholm. Han ska bara ta ut svenska pengar.- Han tog sin väska och sa att han kommer snart, att han bara skulle ta ut pengar. Men han kom aldrig tillbaka. Jag stod och väntade i flera timmar men han kom aldrig. Jag var ensam i ett helt nytt land, utan att kunna språket, utan pengar och utan några ombyteskläder.Heidis pappa kommer aldrig tillbaka och hon tvingas tillbringa en kall februarinatt som hemlös ute på Stockholms gator. En natt som följs av ytterligare en och ännu en. Nätter som blir till veckor, till månader. Hon sover under broar och på bänkar. Samtidigt som hon hör sin pappas ord i sitt huvud, orden som han präntat in sedan barndomen; Lita inte på någon, prata inte med någon och glöm allt som du varit med om. Trotts att Heidi nu är helt ensam utan varken hem eller familj i ett helt främmande land förstår hon att det är här i Sverige som hennes nya liv nu börjat.- Det var som att mitt gamla liv dog och ett nytt föddes.Hör Heidi berätta för Sanna Bråding om sin livshistoria. Hur hon som barn lever med terror som en del av vardagen och blir en bricka i maktspelet i den undre världen i Ryssland. Och hur hon bara 17 år gammal tvingas kämpa för att överleva som hemlös i ett helt främmande land.

I ett industriområde i Märsta utanför Stockholm ligger Migrationsverkets förvar. Bakom de låsta dörrarna sitter de som ska kastas ut ur Sverige, drömmen om ett bättre liv tar slut i ett tegelrött tvåvåningshus. Varje dag är bedövande lik den andra, frukost, mat, middag, fika. En stund framför TV:n, ett samtal med personalen, en timme i en stol, många timmar i sängen. Jesper Lindau träffar Soran som ska utvisas till norra Irak. De samtalar om böcker, behovet av tystnad och om kärleken till snö. Till slut följs de åt en natt till Arlanda tillsammans med poliserna Anders och Pontus. Farid ska utvisas till Afghanistan och är förkrossad över att hans fru och hans son, som bor i Karlskoga ska utvisas till Irak. Yavid är rädd, han har aldrig varit i Kabul förut och är rädd för att dödas när han kommer fram. Många av de som jobbar på förvaret i Märsta försöker motivera de som sitter inlåsta att försöka påbörja ett nytt liv. En av dem är Shwan. Han är själv flykting och satt inlåst i två år i Turkiet under sin flykt till Sverige. När kompisar hör att han jobbar på förvaret kan det hända att de frågar varför han hjälper staten att kasta ut ”hans folk”. Så ser inte Shwan på saken, han är stolt över sitt jobb. Jesper Lindau är producent på Sveriges Radios Eko-redaktion och jobbar med Ekots fördjupande utrikesprogram Konflikt. Han har arbetat på Ekot som producent och reporter i de flesta av Ekots olika program och har vikarierat som korrespondent i Washington, Moskva och Kairo. Jesper har också rapporterat från platser som Bosnien, Kosovo, Tjetjenien och flera andra platser i världen. Han har jobbat med grävande journalistik och har skrivit böcker om både sexualitet o kulturpolitik. jesper.lindau@sverigesradio.se Twitter: @jesperlindau

SVT ställde i torsdags kväll in sändningen av en fransk dokumentär om odlad fisk, som enligt tablån skulle gått på söndag. Medierna berättar om turerna inför sändningen och om det norska PR-maskineri som drog igång när filmen dök upp i tablån. Ryska medier är under hård press. Vi har träffat en journalist från nedläggningshotade Novaja Gazeta, där sex journalister har mördats på tio år. Vem ska äga framtidens medier? Tungviktare diskuterar om det finns några drömägare för de pressade medierna. Dokumentär ställdes in efter granskning och norsk PR-offensiv SVT:s Dokument utifrån jobbade in i det sista med att bearbeta en inköpt fransk dokumentär. I filmen, som handlar om fiskeindustrin i Norge och Vietnam, ges en ensidig och nattsvart bild av den norska laxindustrin. Fisken framställs som giftig och farlig att äta och kontroversiella uttalanden lämnas oemotsagda. När filmen dök upp i den svenska tablån fick det Norge att se rött och ett omfattande PR-maskineri drogs igång. I torsdags, efter att också vi börjat ställa frågor om filmens innehåll, så beslutade SVT att ställa in sändningen av dokumentären. Reporter: Therese Rosenvinge Hård press på rysk journalistik Klimatet för journalister i Ryssland hårdnar. I veckan blev det känt att en av de mest kända tidningarna, Novaja Gazeta, hotar att tystna. Novaja Gazeta var Anna Politkovskajas tidning, den orädda och till slut mördade skribenten som skildrade kriget i Tjetjenien på ett sätt som gav genklang i hela världen. Men hon är inte den enda som råkat illa ut. De senaste tio åren har sex av tidningens skribenter dödats. Miljardären Alexander Lebedev har stöttat tidningen, som han äger tillsammans med bland andra förre Sovjetledaren Michail Gorbatjov. Men nu är Lebedev inte längre miljardär – och med det försvann kraften att stödja Novaja Gazeta. Lars Truedson träffade Roman Anin – grävande journalist på Novaja Gazeta. Vilka är framtidens medieägare? Krisen i mediebranschen har inte bara förändrat tillvaron för journalister och mediekonsumenter – utan också för medieägarna. Familjer som ägt tidningar i generationer har tvingats sälja hela eller delar av sina företag. I börsbolagen tar den journalistiska verksamheten allt mindre plats. Så, vilka blir framtidens ägare och vad drivs de av? Malin Ekman har träffat två av Sveriges mest erfarna mediemakthavare – familjeföretagsägaren Jeanette Bonnier och pensionerade börsbolagstjänstemannen Gunnar Strömblad, för att söka svar på den frågan.

I ett industriområde i Märsta utanför Stockholm ligger Migrationsverkets förvar. Bakom de låsta dörrarna sitter de som ska kastas ut ur Sverige, drömmen om ett bättre liv tar slut i ett tegelrött tvåvåningshus. Jesper Lindau har följt livet på förvaret under några månader. Varje dag är bedövande lik den andra, frukost, mat, middag, fika. En stund framför TV:n, ett samtal med personalen, en timme i en stol, många timmar i sängen. Jesper Lindau träffar Soran som ska utvisas till norra Irak. De samtalar om böcker, behovet av tystnad och om kärleken till snö. Till slut följs de åt en natt till Arlanda tillsammans med poliserna Anders och Pontus. Farid ska utvisas till Afghanistan och är förkrossad över att hans fru och hans son, som bor i Karlskoga ska utvisas till Irak. Yavid är rädd, han har aldrig varit i Kabul förut och är rädd för att dödas när han kommer fram. Många av de som jobbar på förvaret i Märsta försöker motivera de som sitter inlåsta att försöka påbörja ett nytt liv. En av dem är Shwan. Han är själv flykting och satt inlåst i två år i Turkiet under sin flykt till Sverige. När kompisar hör att han jobbar på förvaret kan det hända att de frågar varför han hjälper staten att kasta ut ”hans folk”. Så ser inte Shwan på saken, han är stolt över sitt jobb. Jesper Lindau är producent på Sveriges Radios Eko-redaktion och jobbar med Ekots fördjupande utrikesprogram Konflikt. Han har arbetat på Ekot som producent och reporter i de flesta av Ekots olika program och har vikarierat som korrespondent i Washington, Moskva och Kairo. Jesper har också rapporterat från platser som Bosnien, Kosovo, Tjetjenien och flera andra platser i världen. Han har jobbat med grävande journalistik och har skrivit böcker om både sexualitet o kulturpolitik.   jesper.lindau@sverigesradio.se   Twitter: @jesperlindau

- Den blir mer och mer tragisk. Det säger författaren Kerstin Ekman om utvecklingen av boken Spionen som kom in från kylan. - I den här delen blir man lite förvirrad, erkänner författaren Christoffer Carlsson. Följ med till tidigt 60-tal, det kalla kriget, och romanhjälten Alec Leamas hemliga uppdrag på andra sidan järnridån. - I krig måste du förstå att du ena dagen kan sitta och dricka té med människor som nästa dag slår sönder ditt näsben och kastar dig i en jordhåla. Det säger den ryske journalisten och författaren Arkadij Babtjenko. Hans skildringar av olika konflikter i forna Sovjetunionen har uppmärksammats och hyllats för sin frispråkighet, men också gett honom ryktet "nationalförrädare" i hemlandet, Nu finns hans bok Dagar i Alchan-Jurt på svenska, en berättelse från hans egen tid som soldat i ryska armén under kriget i Tjetjenien. Vår reporter Fredrik Wadström har träffat honom. - Han har nåt som många människor med makt och framgång saknar, nämligen integritet. Det säger den sydafrikanske författaren Nthikeng Mohlele om sin huvudperson i romanen Joburg Blues. En berättelse från 70-talets Johannesburg, under den stenhårda apartheidregimens tid i Sydafrika. Om att stå inför extremt svåra livsval, och vad det kostar att göra motstånd. Vår reporter Jenny Teleman träffar Nthikeng Mohlele.

Om tjetjenska flyktingar i Sverige som Migrationsverket vill skicka hem, men vars utvisningar stoppats av FNs tortyrkommitté. Hör Rashid om rädslan för att återvända till det land där han en gång torterats. Hör också den kända människorättsaktivisten döma ut Sveriges behandling av tjetjenska flyktingar och hör vad Migrationsverket svarar. Under de senaste två åren har FNs Kommitté mot tortyr (CAT) stoppat flera utvisningar av tjetjener från Sverige. De stoppas eftersom FN anser att det kan finnas en risk att dessa flyktingar utsätts för bland annat tortyr om de tvingas återvända. Detta innebär inte att utvisningsbesluten är upphävda, de är temporärt stoppade under tiden som CAT utreder fallen närmare. Ett av de fallen möter ni i Konflikt. Det handlar om fyrabarnspappan Rashid som bor med sin familj i ett mindre samhälle i Västmanland. Konflikts Johanna Melén åkte hem till dem och lyssnade på Rashids berättelse om hur han torterats i Tjetjenien och hans rädsla för att tvingas återvända dit. Tjetjenien är en rysk delrepublik i norra Kaukasus som efter Sovjetunionens upplösning i början på 1990-talet utropade sin självständighet. Ryssland svarade med två förödande krig som kostade uppskattningsvis 150 000 tjetjener livet. Många fler drevs på flykt och huvudstaden Groznyj bombades till en grushög. Sedan drygt åtta år leds delrepubliken av Ramzan Kadyrov. Maktfullkomlig, lynnig och brutal är bara några av orden som brukar användas för att beskriva honom. Han styr helt efter eget kynne, med den ryske presidenten Putins tysta medgivande. För så länge Kadyrov håller kontroll över Tjetjenien har han fria händer, förklarar människorättsaktivister vi talat med. Det är svårt att få någon som helst rättvisa i Tjetjenien. Det skildras i Daniela Marquardts reportage där hon träffar Inna Bukshtynovich och Joanna Kurosz från organisationen Civil rights defenders som med hjälp av en fotoutställning skildrat brott mot mänskliga rättigheter i Kaukasus. I hennes reportage hör ni också den ryske människorättsjuristen Dmitrij Utukin, som arbetar i ett mobilt team som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina är en av Rysslands mest respekterade människorättsaktivister och har flera gånger omnämnts som möjlig mottagare av Nobels fredspris. När Konflikts Johanna Melén ringde upp henne i Moskva var hon mycket kritisk till Sveriges sätt att utvisa flyktingar som kommer från Tjetjenien. Svetlana Gannúsjkina rekommenderar inte längre flyktingar att söka asyl i ett Sverige som inte lyssnar på vad de som försvarar mänskliga rättigheter i Kaukasus har att berätta. För att debattera frågan har vi med Henrik Hallgren, analytiker med inriktning på tidigare Sovjetunionen och ordförande för organisationen Forum Eurasien, Fredrik Beijer, tillförordnad rättschef på Migrationsverket och Katarina Nilsson, juridikstuderande, som på frivillig basis hjälpt flera tjetjener i deras asylprocesser.   På vår hemsida finns också en intervju som Konflikts Jesper Lindau har gjort med den amerikansk-franske författaren Jonathan Littell, känd för sin roman De Välvilliga. Han var i Tjetjenien som biståndsarbetare under båda krigen på 90-talet och har skrivit boken "Tchétchénie, An III", Tjetjenien år tre. Littell anser att det är farligt att skicka tillbaka tjetjener med någon form av anknytning till gerillan, de riskerar tortyr och död. Apropå dagens ämne som i grunden handlar om allt starkare kopplingar mellan Sverige och resten av världen, så vill vi passa på att berätta att Konflikts redaktion ska flytta. Vi lämnar Radiohuset. För er som inte bor i Stockholm så kan vi berätta att Radiohuset ligger ganska ödsligt där Östermalm tar slut och friluftsområdet Gärdet tar vid. Vi flyttar nu till stockholmsförorten Vårberg, en flytt som vi hoppas ska ta oss lite närmare den stora värld som vi försöker berätta om i Konflikt varje vecka. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Yttrandefriheten tillhör en av de absoluta grundstenarna i en demokrati. Men yttrandefrihet kränks och ifrågasätts ständigt. Tiotusentals journalister, författare och poeter sitter fängslade runt omkring i världen på grund att de har utnyttjat sin rätt att uttrycka sina åsikter. I Sydafrika har den ANC-ledda regeringen lagt fram ett lagförslag som skulle innebära inskränkningar i yttrandefriheten. Förslaget har lett till stora protester från landets ledande journalister och författare med namn som Nadime Gordimer och André Brink i spetsen. Svreiges radios Afrikakorrespondent Maria Sjöqvist rapporterar. Den ryska journalisten Anna Politkovskajas mördades i sin trappuppgång i Moskva den 7 oktober 2006 för att tystas. Hon blev känd över världen för sina kritiska reportage om bland annat kriget i Tjetjenien. Nu har den danska författaren Hanne Vibeke Holst skrivit en pjäs inspirerad av Politkovskajas liv. Moskva den 7 oktober heter den och har premiär i veckan på Stockholms stadsteater. Sveriges Radios Moskvakorrespodent Fredrik Wadström har återvänt till sina möten med Anna Politkovskaja. Den algeriskfödda sångerskan Souad Massi tvingades i exil för att kunna uttrycka sina åsikter. Anja Sahlberg har mött henne i hennes nya hemland Frankrike i ett samtal om islamism och kvinnokamp. Nairi Nahapétian har även hon valt Frankrike för sin exil. Hon flydde Iran efter revolutionen och har under många år bevakat Iran för franska tidningar. Nu har hon skrivit boken ”Vem mördade Ayatolla Kanuni”. En deckare om det politiska maktspelet i Iran där politiker nämns med sina riktiga namn. Boken har inneburit att hon inte kan återvända till Iran så länge den islamistiska regimen har makten. Karin Arbsjö har mött henne under hennes Sverigebesök. För Kosmos räkning rapporterar Lars Hermansson dessutom från den internationella författarkonferensen i yttrandefrihetens namn, WALTIC, som just nu pågår i Istanbul. Och så blir det även en rapport om journalist- och författaruppropet i Sydafrika mot regeringens planer att begränsa yttrandefriheten. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

I förra veckans program berättade vi om 18-åriga Elita. När hon var 11 år hamnade hon i ett 10 månader långt apatiskt tillstånd. Hon var ett apatiskt flyktingbarn. Idag säger vi ibland också ett barn med uppgivenhetssyndrom. Familjen hade flytt från Tjetjenien och var länge utvisningshotad, men fick i mars 2003 till uppehållstillstånd i Sverige efter många år på flykt. Familjen består idag av fem personer, mamma, pappa och dom två småsystrar Madina och Elisa. Elita var ett av de första flyktingbarnen som blev apatisk här i vårt land. Vår reporter Marie-Louise Kristola gjorde 2003 och 2004 flera program om Elita.  Nu 6 år senare har hon fått möjlighet att spela in en längre intervju med Elita. I förra veckans program berättade Elita om vad hon kommer ihåg om tiden innan hon föll i djup sömn. Och idag fortsätter hon sin berättelse. Marie-Louise Kristola  frågar bl a om det går att komma ihåg hur det hela började, hur var det innan Elita kom in i det här apatiska tillståndet? Elita började i skolan i augusti 2003, mindre än ett halvår efter att hon vaknat upp ur sitt depressiva tillstånd. I programmet hör du också utdrag ur det andra av två Tendens-program som också handlar om familjens kamp för att hon skulle återvända till livet. Neuropsykologen Soya Gramnäs berättar hur hon hjälpte Elita att vakna, Jenny Hagberg , hennes lärare om hur det var när hon började skolan igen och en radiointervju berättar Madina, en av småsystrarna bl a om hur det var att kunna leka med sin storasyster igen. På förra veckans hemsida finns de båda Tendens-programmen som sändes 2003 och 2004 att lyssna på. Och här till vänster ligger även två andra program om apatiska flyktingbarn som vi på Barnen sände 2005. "Jag tappade lusten att leva" och "Leken berättar det orden inte kan säga".  Reporter Marie-Louise Kristola Producent Ylva Mårtens

Heda från Tjetjenien sitter i klassrummet och har rysklektion när bomberna faller över Groszny. Hon går i 7:e klass. Det andra Tjetjenienkriget har börjat. Sedan står hon i familjens fruktträdgård och ser bombplanen flyga över taken. Familjen flyr över gränsen, men pappa blir kvar i Groszny för att strida mot ryssarna. Han tas till fånga och hamnar i fängelse. Men familjen vet inte var han är, eller ens om han lever. När han kommer ut har han bara ett ben och är skakad av krig och tortyr. Om rädsla för döden, hat och längtan till ett hemland som inte finns berättar 19 åriga Heda från Tjetjenien i Flykt. Flykt gjordes av P3 Stockholm för P1. Ulla Svensson är producent. Det sändes första gången sommaren 2005.