Podcast appearances and mentions of irene wennemo

När Saltsjöbadsavtalet undertecknades i december 1938 stod Europa på randen till krig. Men i Sverige inledde fack och arbetsgivare en ny epok, där uppslitande konflikter ersattes av arbetsfred. LO och SAF visade att de kunde samverka och sluta kollektivavtal utan att staten la sig i. Något som blev grunden för den svenska modellen. Men hur såg vägen till Saltsjöbadsavtalet ut? Och fanns det ett hemligt tilläggsprotokoll?Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Irene Wennemo, tidigare statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, statlig utredare och LO-utredare, och numera generaldirektör för Medlingsinstitutet. Några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts; ”Svensk Politik” av Per T Ohlsson, utgiven av Historiska Media; ”LO under fem årtionden” av Ragnar Casparsson, utgiven av Tiden; och ”Vi bygger landet”, av Yvonne Hirdman, utgiven av Tiden. I podden citeras också intervjuer från Sveriges Radio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inför löneförhandlingarna 2023 spåddes konflikter. Med facit i hand uteblev de i stor utsträckning. Arbetstagarna förstod vikten av att inte skapa en olycklig pris- och lönespiral, vilket är en anledning till att inflationen nu sakta sjunker. Det här är ett samtal med Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Irene Wennemo, generaldirektör för Medlingsinstitutet, berättar om årets avtalsrörelse och vad som sticker ut. Hur kan löneavdelningen jobba proaktivt med det som förhandlats fram i de nya avtalen? Zennie Sjölund, branschansvarig för lön på Srf konsulterna är Katarina Sands bisittare.

Arbetsmarknadens parter har enats om historiskt höga löneökningar för flera miljoner svenskar. För en snittlön kan det bli kring 1500 kronor mer i månaden redan i år. Men över en halv miljon svenskar står utanför överenskommelsen och arbetar i företag utan kollektivavtal. Där riskerar vissa att helt bli utan löneförhöjning. Programledare:Caroline SalzingerRöster och medverkande i programmet:Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter, EkotJohan Grip, chefsekonom, FöretagarnaMarie Wikander, HR-konsult, WndyUlrika Lindstrand, ordförande, Sveriges IngenjörerThomas Undin, förhandlingschef, Teknikföretagen Irene Wennemo, generaldirektör, MedlingsinstitutetMalin Ackholt, ordförande Hotell- och restaurangfacketProducent:Olof WijnbladhTekniker:Tobias Carlssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

Ett samtal om reallöner, avtalsrörelsen 2023 och hur DIK:s lönepolitik ser ut framöver.   Tamim Alameddine, förbundssekreterare på fackförbundet DIK möter Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet och Magnus Berg, förhandlingschef på DIK. De djupdyker och samtalar om avtalsrörelsen 2023. Är det så att vi går vi in i en svår och tuff avtalsrörelse och vad innebär det i så fall för den svenska lönebildningen? Vad innebär industrimärket och hur kommer ”märket” att kunna tillämpas vid hög inflation? Och hur kan kompensationskraven användas av facket? Detta kan såklart påverka arbetsmarknadens parter som kanske behöver agera på ett nytt sätt i en ny tid.

Dagens gäst är Irene Wennemo, som har befunnit sig i maktens centrum i flera decennier, inom ramen för den organiserade socialdemokratin. Hon var en av de S-tjänstemän som under 90-talskrisen fick arbeta med att hitta sätt att skära ned på alla möjliga vis. Eftersom ministrar och statssekreterare hade fullt upp med viktigare saker, var det mer juniora personer som Wennemo som fick ta emot arga telefonsamtal från allmänheten. Formativa år, berättar hon i dagens podd. Mellan 2014 och 2019 var hon statssekreterare åt Ylva Johansson på arbetsmarknadsdepartementet. Sedan september 2019 är hon generaldirektör på Medlingsinstitutet, som har till uppgift att bistå fackföreningarna och arbetsgivarna i avtalsrörelsen. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Hennes nya bok har titeln När det omöjliga blir möjligt – hur kriser förändrar politiken (Atlas förlag) och handlar om hur till synes omöjliga låsningar plötsligt försvinner. När hon håller på att färdigställa boken ansökte Sverige om att gå med i Nato, vilket hade varit en död fråga i decennier eftersom Socialdemokraterna, och även Sverigedemokraterna, hade varit emot ett medlemsskap. Externa chocker, som Rysslands invasion av Ukraina, är ett sätt som får saker att ändra sig snabbt. Vi pratar också om det nya politiska landskapet om och om Socialdemokraternas vägval. Dagens samtal spelas in på plats i Medlingsinstitutets lokaler i Gamla stan. Det är premiär för ny ljudutrustning som jag inte helt behärskar ännu. Jag hoppas att ni har överseende med eventuella brister i ljudkvaliteten. Det kommer att bli bättre nästa gång, när jag lärt mig tekniken.Dela gärna artikeln om du tycker att fler borde läsa den!Dödshjälp i KvartalJag har skrivit en essä om dödshjälp i Kvartal. Det var en svår text att skriva, eftersom den delvis handlar om en väns mamma. Läs den här. Ett utdrag: Vi pratar för lite om vad en bra död är. Ett värdigt avslut. Vi pratar däremot mycket om vad ett gott liv är. Vad man ska äta. Hur många steg man ska gå. Hur man ska bli lycklig, framgångsrik, tillfredsställd, produktiv, hälsosam, ångestlindrad med lagom fast avföring. Hur man kan lura döden. 70 är det nya 50, som det har hetat på senare tid. Om vi är tillräckligt duktiga så måste vi väl belönas med ett riktigt långt liv, eller hur? Om vi äter våra grönsaker, vårdar våra vänskaper, dricker med måtta och allt annat. Om vi följer schemat, då dröjer det väl? Bara lite till.Mina nära och kära kallar mig morbid, men jag tror att man lever bättre om man ofta tänker på döden. Kom ihåg att du är dödlig – memento mori. Eller så är det bara en rationalisering. Jag tror bilden av döden som en främling, som dyker upp oinbjuden, är ganska träffande. Det finns ingen rättvisa, ingen planerbarhet, ingen urskiljbar logik, när främlingen drar fram. Ingen skonas, varken gammal eller ung, hög eller låg. När digerdöden drog fram över Europa började man föreställa sig ett slags dödsdans, som lyfte fram just det slumpartade i döden. I modern svensk tid skildras den kanske bäst som de dansande silhuetterna i slutet av filmen Det sjunde inseglet. Att vara för fäst vid det jordiska livet är fåfängt, som att bygga ett sandslott vid strandkanten, som ett jagande efter vind. En lösning är att rikta blicken bortom världen. ”Det faktum att vårt hjärta längtar efter något som jorden inte kan leverera är ett bevis på att himlen måste vara vårt hem,” skrev C.S. Lewis. Jag tror inte på något liv efter detta, men jag tror inte heller att man kan fånga vinden.Om känslor och ältande i SvD KulturDen som känner mig vet att jag nog kastar lite sten i glashus med den här texten. Jag har själv en tendens att vända mig inåt, när jag snarare borde rikta mig utåt. Att försöka få tankarna på rätt köl genom grubbel, i stället för att ta tag i saker och få rätsida på livet därigenom. Så den här krönikan riktar sig även mot mig själv – även det är jag som är avsändaren. SvD-krönikan handlar den kvinnliga motsvarigheten till mansplaining: kvinnor som förklarar känslor för män. Som förklarar hur de ska känna, hur de ska hantera känslorna och gör det med den självklara auktoriteten hos någon som vet att samhället gett dem den rollen. Läs här. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Det här året blir dystert för svenska löntagarna. Och håller prognoserna äts även nästa års löneökningar upp av priserna. Löntagarna förväntas hålla igen på lönekraven en samtidigt ökar företagens vinster. Programledare: Claes Aronsson Röster och medverkande i programmet Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter på Ekot Torbjörn Johansson, förhandlingschef, LO Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv Albin Kainelainen,  generaldirektör, Konjunkturinstitutet Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi Peter Malmqvist, finansanalytiker Producent: Olof WijnbladhTekniker: Christer Tjernell ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I morgon klockan 11 är det deadline för Ulf Kristersson att presentera sitt regeringsunderlag. Blir det nattliga överläggningar och vilka fördelar kan finnas med det? Nattmangling Vad beror det på att nattmangling i en förhandlings slutskede ibland leder till oväntade genombrott? Gäst: Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet och tidigare politisk tjänsteman hos Socialdemokraterna.Två läsambassadörer möts Nyligen utsågs författaren Nioosha Shams till läsambassadör i Sverige. Vi har också bjudit in författaren Johan Unenge som hade samma uppdrag för tio år sedan. Vad tror de är avgörande för att vända trenden med minskad läsning?Jag och mitt (ovanliga) instrument I dag lär vi känna den elektriska klarinetten lite bättre, ett instrument som bland annat gestaltat ålen i operaversionen av boken Ålevangeliet. Det blir levande musik med stjärnklarinettisten Emil Jonason.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

”Mitt råd till politikerna i detta läge är att ha respekt för att den här processen är riktigt svår och att den är extra svår för de fackliga.”. Samhällsvetarpodden pratar med Medlingsinstitutets GD Irene Wennemo för att förstå hur lönekraven påverkas av den höga inflationen och hur parterna bör tänka nu när en stor avtalsrörelse stundar på hela den privata sektorn.

LO har splittrats efter att facken IF Metall och Kommunal anslutit sig till las-överenskommelsen med tjänstemannafacken och arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv. Har relationen mellan fack och arbetsgivare nu förändrats på svensk arbetsmarknad? Programledare: Anders Jelmin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator Susanna Gideonsson, ordförande LO Magnus Pettersson, ordförande Fastighets Valle Karlsson , ordförande Seko Anders Kjellberg, sociologiprofessor Lunds universitet Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv Tekniker: Stina Fagerberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vad tänker medlarchefen Irene Wennemo om nya Industriavtalet och avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv om arbetsrätten? Lyssna på veckans #Samhällsvetarpodden om vad som är viktigt att förstå bortom retorik och presskonferenser.

22 juli. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras hur man gör verklighet av sina idéer.Med Lydia Wålsten. Som gäster deltar Irene Wennemo, Benjamin Dousa och Erik Lakomaa.

Hur kunde rökförbudet på restauranger bli framgångsrikt trots att det var så impopulärt? Irene Wennemo, gd Medlingsinstitutet, gästar podden för att tala om sin nya bok om vilka politiska förslag som når hela vägen, och vilka som kommer ratas i den politiska processen. Måstelyssning för såväl gröna idealister som aspirerande statssekreterare. Vi talar också om LAS-utredningens fortsatta öde. ”Att gå emot en samlad fackföreningsrörelse har en politisk kostnad, oavsett vad Centerpartiet säger”, menar Irene Wennemo som tror att utredningen landat mer på arbetsgivarnas planhalva än vad Socialdemokraterna föreställt sig. Med Irene Wennemo, Medlingsinstitutet, Samuel Engblom, TCO, Britta Lejon, ST och Mikael Feldbaum, Arbetsvärlden.

Madestam & Lemne gästas av Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet och aktuell med en ny bok, "Politik på riktigt". Irene Wennemo menar att det finns olika sorters politiker och att handlingskraftiga politiker aldrig blir populära. Varför är det så? Dessutom ger hon råd kring hur man kan påverka svensk politik, något som hon menar är lättare än man tror.Marja dyker dessutom ner i bokhögen och ger sommarens kanske viktigaste boktips för den som är politiskt intresserad och så utses veckans politiker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Madestam & Lemne gästas av Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet och aktuell med en ny bok, "Politik på riktigt". Irene Wennemo menar att det finns olika sorters politiker och att handlingskraftiga politiker aldrig blir populära. Varför är det så? Dessutom ger hon råd kring hur man kan påverka svensk politik, något som hon menar är lättare än man tror. Marja dyker dessutom ner i bokhögen och ger sommarens kanske viktigaste boktips för den som är politiskt intresserad och så utses veckans politiker.

Vilken är den viktigaste färdigheten inom kommunikation? Att få som du vill! Men hur? Generaldirektören för Medlingsinstitutet Irene Wennemo gästar Dålig mottagning för att lära oss allt om list, strategi och konflikt. Hennes bok "Politik på riktigt" kan du beställa här: https://bokforlagetatlas.se/politik-pa-riktigt/

EU-kommissionens plan om europeiska minimilöner väcker ont blod i Sverige. Fack och arbetsgivare är helt eniga i sin skarpa kritik mot EU:s planer. Men vad vill egentligen kommissionen och hur påverkas Sverige? Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet Katarina Areskoug-Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot Henrik  Henriksson, vd Scania Anna Nordin, förhandlingschef Svensk Handel  Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO Tekniker: Sandra Pettersson Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Mario Draghi hade alla egenskaper som krävs av en centralbankschef, Christine Lagarde har nästan inga. Vi pratar med en som känner båda. Dessutom: Stökig avtalsrörelse väntar när Kommunal är "förbannade". Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Kristin Magnusson Bernard, Nordea  Irene Wennemo, Medlingsinstitutet  Pär Ivarsson, Ekonomiekot Tobias Baudin, Kommunal Christine Lagarde Mario Draghi Petter Stordalen Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Brady Jouvier ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vi närmar oss med stormsteg en avtalsrörelse för nästan tre miljoner anställda. Kommer ”märket” att hålla och kommer vi att se relativlöneförskjutningar? Veckans avsnitt tar pulsen på den nytillträdda generaldirektören för Medlingsinstitutet, Irene Wennemo, inför det elddop hon och hennes myndighet nu kanske står inför. Simon Vinge, chefsekonom och Ursula Berge, samhällspolitisk chef ställer frågorna. Producent: Sanna Rundqvist.

I nya avsnittet av intervjupodden träffar vi Irene Wennemo, och snackar om det nya uppdraget som generaldirektör, om lönebildning, konflikträtt och om hon tar över efter Ylva Johansson.

Hur påverkas Sverige när den globala ekonomin bromsar in och vad innebär det för den kommande avtalsrörelsen? Det diskuterade Anders Borg, Irene Wennemo och tunga företrädare för industrin på ett välbesökt lunchseminarium den 13 maj.   Feeder var på plats och ställde några snabba frågor till Anders Borg och Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen. 

Efter januariöverenskommelsen väntar en historisk reform av Arbetsförmedlingen, samtidigt som den tvingas till stora nedskärningar till följd av M/KD-budgeten. Hur blev det såhär och hur ser framtidens Arbetsförmedling ut? En Ekot Special av Sanna Drysén. Enligt uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ska Arbetsförmedlingen göras om i grunden, och arbetet med att hjälpa de arbetslösa läggas över på privata och fristående aktörer. En reform som länge varit en hjärtefråga för Centerpartiet, och som kallats för ett privatiseringsexperiment av Socialdemokraterna. I den här Ekospecialen berättar Centerpartiets Martin Ådahl och Irene Wennemo, tidigare socialdemokratisk statssekreterare, om förhandlingarna och samtalen som ledde fram till den historiska reformen. Hör även arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) som trots tidigare kritik nu blir ytterst ansvarig för arbetet med att reformera Arbetsförmedlingen.   Sanna Drysén sanna.drysen@sr.se

Ekonomiekot lördag tar upp globaliseringen och den svenska lönebildningen. Och vilken roll fack, arbetsgivare och politiker spelar. Gäster är Anders Weihe, chefsjurist och förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet och Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO. Programledare är Pär Ivarsson.

Godmorgon, världen! om vapenvilan i Ukraina som nu är bruten. Vår mellanösterkorrespondent Cecilia Udden möter skräddaren i Gaza. Om symbolen Södermalm - hur effektivt är den i den politiska debatten? Ett päronträd i New York stärker amerikaners hopp. Krönikör Nina Björk. Panelen med Irene Wennemo, Dagens Arena, Johannes Åman, Dagens Nyheter och Heidi Avellan, Sydsvenskan. I vår andra timme om vart plånbokspolitiken tog vägen. Varför har vi så svårt att bestämma vilket parti vi ska rösta på? Public Service med satir. Reportage innifrån Brasiliens största fängelse. Kåseri av Ludvig Rasmusson.

Veckans Ekonomiekot Lördag handlar om välfärd, och om den franska ekonomen Thomas Pikettys forskning, där han bland annat hävdar att inkomstskillnaderna ökar, och kommer att fortsätta göra det. Gäster är nationalekonomen Andreas Bergh, som forskar om bland annat välfärd, och Irene Wennemo, ledarskribent på Dagens Arena, och som också haft flera poster inom LO, och även utrett socialförsäkringssystemet. Programledare är Pär Ivarsson.

Välkommen till Arenagruppens politiska snackfest med Dagens Arenas ledarskribenter. Panelen tar tempen på valrörelsen. Vilka är sakfrågorna som saknas? I dagens avsnitt hör du Irene Wennemo, Björn Elmbrant, Daniel Mathisen och Eric Sundström. Trots Reinfeldts försök med en "game changer" om flyktingar vs välfärd händer det ganska lite i opinionsmätningarna (Fokus, DN). Har de rödgröna redan vunnit? Hur klarade sig Stefan Löfven i Svt:s partiledarutfrågning? Panelen ger också medskick till framtida debatter. Dessutom: Håll utkik efter Dagens Arenas EU-podd.

Vilka var de hetaste frågorna i veckan som gått? Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg diskuterar med Irene Wennemo, Dagens Arena, Anna Dahlberg, Expressen och statsvetare Jenny Madestam, om det senaste och mest intressanta i valrörelsen just nu. Vilka var de mest spännande utspelen, vilka citat kommer vi att minnas och vilken sida har medvind just nu? Programledare: Johar Bendjelloul. Delta: Kom till Kulturhuset i Stockholm och ställ dina frågor till experterna

Irene Wennemo är en f.d LO-topp och numer en socialdemokrat och AB-ledarskribent Vi pratar om: Vad LO är och varför man betalar pengar till S bara för att man går med i ett fackförbund Varför LO lägger sig i vad S håller på med. Om varför det krävs utbildning till varenda jävla jobb som finns Vad vi ska jobba med när robotarna kan göra våra jobb See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Somar al Naher och Daniel Swedin sätter fingret på några superkonstiga händelser i veckan. Bland annat en gammal kommunist och ett caféargument. Irene Wennemo får oväntat medhåll för sin ledare om regeringens försvarbudget och firma Atladottir/Rosén bekymrar sig över det nazistiska våldet.

Somar al Naher och Irene Wennemo sammanfattar nyhetsveckan, Irene får dessutom sin text om Borgs sparbudget ifrågasatt och Ulrika Schenström och Torbjörn Nilsson och Politism kritiserar moralism och fatshaming

Daniel Swedin och Irene Wennemo tar oss igenom nyhetsveckan, Karin Pettersson får sin relation till Anders Borg synad och firma Atladottir/Rosén granskar ordet skolblockad – programledare Karin Magnusson

I Godmorgon, världens första timme rapporterar Nils Horner om en tillbakagång för demokratin på flera håll i Asien. Vi undersöker varför politikbevakningen blivit allt mer intim. Ulrika Knutson om älskarinnor i litteraturen och i verkligheten. Pass till salu i Europa - om skillnaden mellan rika och fattiga. Statistisk årsbok fyller 100 år. Krönika Nina Björk och Panelen med Göran Greider, Irene Wennemo och Heidi Avellan. Porträtt på Lech Walensa. Public Service. Fredsförhandligarna om Syrien i Schweiz. Om landet Schweiz som internationell mötesplats. Syntbandet Kraftwerks betydelse. Om om de pinsamma ögonblicken på Guldbaggegalan. Kåseri Helena von Zweigbergk.

Äntligen ett nytt avsnitt av Dagens Arenas podcast Arenaklubben. I panelen hör du ledarskribenterna Irene Wennemo och Daniel Mathisen i samtal med tf chefredaktör Yonna Waltersson. 1. Framgångarna efter den senaste klimatförhandlingsrundan, COP19 i Warszawa, lyser med sin frånvaro. Är den här sortens förhandlingar rätt väg att gå – eller behöver vi hitta andra metoder för att minska utsläppen?2. I dagarna kom Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler ut med boken Reinfeldteffekten. Han menar att Moderaternas framgångar har byggt på en sofistikerad strategi om att sudda ut vad som är höger och vänster i svensk politik och att han har förvandlat svenska valrörelser till presidentval. Vad säger panelen om Etzlers analys? Triangulering, konflikt eller konsensus? 3. Sverigedemokraterna avslutade i går sina landsdagar i Västerås. Under Jimmie Åkessons tal pekade han ut Socialdemokraterna som huvudfiende och han manar till kamp om LO-väljarna. En nyligen genomförd undersökning visade att var sjätte LO-medlem är beredd att rösta på SD. Samtidigt ska tilläggas att hittills är partiet hittills främst fått sina röster bland LO-medlemmar från de som tidigare röstat på M. Vilka konsekvenser kommer SD:s fokus på LO-medlemmarna att få? Diskussionen om arbetskrafsinvandring, och frågan om nationalstaten har nått vägs ände, hettar till på slutet mellan Irene Wennemo och Daniel Mathisen. Är det alltid Sverige som ska vara i fokus? Missa inte det. Vad tycker du?

Äntligen ett nytt avsnitt av Dagens Arenas podcast Arenaklubben. I veckans avsnitt hälsar redaktionen ledarskribenten Irene Wennemo varmt välkommen.

Irene Wennemo utreder de allmänna trygghetssystemen. Det är hon som ska jämka ihop alla politiska viljor om vad för slags trygghet sjuka och arbetslösa ska ha i framtiden. Hur mycket får det kosta och vem ska betala? Irene Wennemo sticker gärna ut hakan i debatten och vågar tala om stora brister i dagens system och om behovet av ett nytt. Som utredare av de allmänna försäkringarna är hon också en spelare när arbetsmarknadens parter ska göra upp. Irene Wennemo intervjuas av Mari Forssblad

Kaliber kan berätta om de visstidsanställda, en grupp som ger en helt ny bild av den berömda svenska välfärden. Vi har träffat tre personer som på olika sätt har drabbats av att arbetsmarknad och trygghetssystem inte längre passar ihop. I tre program ska vi berätta om villkoren för dem som inte har ett fast jobb. Vi kommer att visa hur trygghetssystemen inte har hängt med när arbetsmarknaden har förändrats och hur enskilda människor drabbas, inte för att de inte har ett jobb, utan för att de inte har ett fast jobb. Del 1 - Om de visstidsanställda och priset de får betala De är arbetsmarknadens stötdämpare. När både kommuner och företag vill vara så flexibla det bara går, är inte längre de fasta jobben lika dominerande. Projektanställningar, inhopp, vikariat, frilansjobb med F-skatt, bemanningsbolag, egenanställningar, det kommer ständigt nya sätt att flytta risken från arbetsgivaren till arbetstagare, till de "Osäkert anställda", de som gör jobbet utan att få tryggheten. Soile Savelius går ingenstans utan sin mobiltelefon, inte ens på toaletten. Hon säger att den är hennes bästa vän, samtidigt som hon hatar den. I dag har telefonen varit väldigt tyst, säger hon. – Telefonen ligger på toalettsitsen när jag duschar. Jag har den på högsta volym på natten så att jag vaknar av den i fall något kommer på morgonen. Då vaknar jag. Hon är timvikarie i Västerås kommun, arbetar med det som heter dygnet runt-patrullen och med vuxna människor med hjärnskador. Hon är vår tids daglönare. Varje gång ett arbetspass blir ledigt får Soile ett sms, som hon måste svara snabbt på för att få arbetspasset, för hon är inte den enda som får samma sms, utan en av flera personer som vill ha passet lika gärna som hon själv. Det är en tävling, den som snabbast hinner svara på sms:et, vinner. – Ja, ibland har jag varit jättesnabb, tycker jag. Suttit med telefonen i handen och så knappar jag in “ja” och sedan ser jag efter vad det är för ett jobb. Så får jag inget svar tillbaka att jag blivit bokad. Då har någon varit snabbare än mig, garanterat. Vi ska strax komma tillbaka till Soile Savelius, men var började egentligen historien om det trygga Sverige, där våra gemensamma försäkringar skulle fånga oss om vi föll? Den svenska välfärden Den svenska modellen som länge skapade stolthet hemma och väckte beundran utomlands handlade till stor del om arbetsmarknaden. Under många decennier i 1900-talets mitt skapade tillväxt, arbetsfred och lagstiftning en trygg och rimligt stor kaka åt stora delar av befolkningen. Industrisamhället byggdes med tiden upp kring den fasta anställningen och avtalen mellan fack och arbetsgivare. På 1970-talet kom förkortningar som LAS och MBL, lagar som stärkte de anställdas rättigheter. Men så förändrades samhället och därmed de anställdas situation. Med den djupa ekonomiska krisen på 1990-talet bröts den fasta anställningens dominans. Inte bara ökade arbetslösheten till tidigare knappt sedda nivåer. Dessutom var det allt fler som inte fick fasta jobb. De som fick nöja sig med tillfälliga anställningar ökade, från en av tio till mer än var sjunde. En ökning som sedan dess har bestått genom skiftande konjunkturer. – Det verkar vara så att under lågkonjunktur ökar det varje gång och när det är högkonjunktur så sjunker det lite tillbaka, men aldrig tillbaka till samma nivå som det har varit tidigare, säger Irene Wennemo. Irene Wennemo är huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, som bland annat ser över hur trygghetssystemen fungerar vid sjukdomar och arbetslöshet. – Så det verkar vara en successiv uppgång, men det går lite stegvis. Det är klart att det kan vara så att vi är på väg och kommer att ha fler tillfälliga anställningar, att det är maktförskjutningar på arbetsmarknaden och så vidare som har lett fram till det här. De som drabbas hårdast är de yngre. Där är de osäkra anställningarna flest, under de senaste åren har en femtedel av de anställda mellan 25 och 34 år varit visstidsanställda. Då är inte ens de som mer eller mindre frivilligt jobbar via en egen firma medräknade. Irene Wennemo är en nyckelperson för att lösa ett problem som växt men som inte fått särskilt mycket uppmärksamhet. Hon har sin bakgrund i LO, men har fått uppdraget i socialförsäkringsutredningen av den borgerliga regeringen. – Det är en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, men man kan se att för medelålders så är det ingen skillnad från tidigare, de byter jobb lika ofta som förr och det är ingen dramatisk förändring. Utan den stora förändringen är under etableringsfasen i arbetslivet. Förr var den ganska kort, man slutade skolan och sedan gick det rätt snabbt tills man hade sitt första fasta jobb. Nu har vi en mycket mer utdragen process, det kan ta fem, tio år då man håller på att etablera sig i arbetslivet. Och det handlar inte bara om unga utan i minst lika hög grad om de som flyttar till Sverige från andra länder, som också har den här utdragna etableringsprocessen. Under den perioden så kombinerar man ofta tillfällig anställning med arbetslöshetsperioder, med studier under perioder, eller att man jobbar utomlands under någon period. "Jag måste sitta här med telefonen och vänta"  Vi sitter i Soile Savelius vardagsrum i den lilla tvåan strax utanför Västerås centrum. TV4:s nyhetsmorgon står på i bakgrunden och på soffbordet brinner en kandelaber. Soile Savelius är 48 år. Hon har haft fasta jobb förr. Men när hon för några år sedan vågade ta språnget och säga upp sig för att studera till kriminalvårdare, hittade hon aldrig tillbaka. När hon insåg att utbildningen inte var något för henne stod hon plötsligt utan jobb, nu fanns det inga fasta jobb att få, hon blev timvikarie. Det var ett och ett halvt år sedan. – När man har fast jobb, då kan man vara lugn som person, man får sin lön varje månad, man har sitt schema klart och jag kan planera efter schemat vad jag ska göra på min lediga tid. Som det är nu, jag kan inte planera ett skit rent ut sagt. När vi träffar Soile Savelius strax före jul har hon inte en ledig och avslappnande jul att se fram emot,  nu gäller det att ta chansen att jobba så mycket som möjligt när andra är lediga för att få ihop pengar. – Jag jobbar varje helg t ex i december. Jag har barn i Umeå , jag har mina syskon här och syskonbarn, jag kan inte fira jul med dem. Jag har mina vänner i Stockholm, jag kan inte åka till de på helgerna när de är lediga. Jag måste sitta här med telefonen i handen och vänta. Inga pengar vid sjukskrivning De visstidsanställda har inte bara en osäker framtid på jobbet utan missgynnas också av stela trygghetssystem. Den fasta anställningen är fortfarande nyckeln till full trygghet, den visstidsanställde betalar lika mycket skatt och sociala avgifter men riskerar att gå lottlös när tryggheten som bäst behövs. En arbetad vecka eller en intjänad krona för den fast anställde är mer värd än för den visstidsanställde.   – För de som har fast jobb fungerar regelverken bra, men just för de här som inte har det är det lite för mycket lotteri över om man har ett försäkringsskydd eller inte, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen. Det är väldigt lätt, faktiskt, att göra lite fel som gör att man tappar det försäkringsskydd som är väldigt viktigt om något dramatiskt händer. Det är klart att så länge man är frisk och har lätt att få jobb så är inte det något stort problem. Men när man blir allvarligt sjuk eller får barn, eller blir långvarigt arbetslös, då kan små missgrepp eller otur få väldigt dramatiska effekter. Det här har Shideh Nikzad märkt in på bara skinnet. – Efter tre månader fick jag ett brev från Försäkringskassan om att jag inte får fortsätta få sjukpenning eftersom jag inte är fastanställd. Det spelade ingen roll att min läkare skrev brev till dem en eller två gånger. Vi har överklagat men vi fick ingen sjukpenning. Om en fast anställd bryter foten är det självklart att man får vara hemma och bli frisk. Sjukförsäkring är en grundläggande rättighet. Men om man som Shideh Nikzad är timvikarie och skadar foten på jobbet, då riskerar man att bli ruinerad och tvingas att ta lån för att bli frisk igen. Shideh Nikzad lever fortfarande med sviterna av vad som hände i hemtjänsten i Karlstad, där hon arbetat nästan åtta år som timvikarie, när olyckan var framme. – Som timvikarie måste man ställa upp för att få de här timmarna och det gjorde jag i många år. Hon tog alla pass hon kunde för att som ensamstående mamma försörja sina barn, ofta jobbade hon mer än sina fast heltidsanställda kolleger. – Då trivdes jag med jobbet, med att jobba med människor, med mina kolleger, med chefen också, det hade gått jättebra. Alla var nöjda. Allt var bra, tills jag skadade foten. Hon vred till foten på väg mellan två vårdtagare. Då märktes skillnaden mellan vikarien och den fastanställde. – Då var det en jättejobbig tid för mig och då försökte jag låna pengar och skulden som jag har den är enorm. Och den måste jag betala tillbaka. Det är fel att man blir behandlad på det viset! Får man fråga hur mycket du har lånat? – Jag har lånat nästan 30 000 kronor. Då har jag krediter kvar. Shideh Nikzad opererades och sjukskrevs i sju månader, det gav ärr både på foten och i hennes ekonomi. Efter fyra månader drogs hennes sjukpenning in. Andra regler vid fast anställning Det har varit en ständig debatt om Försäkringskassans regler de senaste åren, men det speciella med fall som Shideh Nikzads är att anställningsformen visar sig spela en så avgörande roll. Trots att Shideh Nikzad gick med foten i en särskild stödjande stövel och ständigt behövde värktabletter, ansåg Försäkringskassan att hon skulle söka nya jobb, kontorsjobb hon kunde klara även med en dålig fot. – Hon sa till mig att söka kontorsjobb. Då sa jag “de här tipsen som du ger mig, om det var en nära eller kära till dig, skulle du då ge samma tips?” “Vi pratar inte om mina nära och kära”, sa hon “Vi pratar om dig och du ska söka det här jobbet”. Jag vet inte hur jag ska beskriva det, jag grät den här dagen och jag kände på mig att alla dörrar stängs framför mina ögon. De här krockarna mellan en förändrad arbetsmarknad och de stela trygghetssystemen gäller inte bara sjukförsäkringen. Kaliber har pratat med forskare, fackliga representanter, ekonomer, anställda och arbetsgivare. Vi har tagit fram statistik, läst rapporter från intresseorganisationer och forskare, och fram träder en bild: På punkt efter punkt missgynnas den visstidsanställde. Det gäller exempelvis sjukförsäkringar, turordningsregler, A-kassa och dessutom sådant som styrs av kollektivavtal som omställningsförsäkringar, avtalspensioner och föräldralön. Vi ska titta närmare på flera av de här exemplen, men först tillbaka till Shideh Nikzad i Karlstad. Hade hon varit fast anställd när hon skadade sin fot hade hon fått sjukpenning nästan dubbelt så lång tid, sex månader, innan sjukpenningen drogs in. Då hade hon klarat sjukskrivningstiden utan lån och kunnat rädda familjens ekonomi. Det märks att minnet fortfarande plågar henne. – Ärligt talat, jag mådde inte alls bra, jag mår fortfarande inte bra. Psykiskt mår man dåligt, jag kunde inte försörja mina barn, jag kunde inte vara den mamma de ville ha, man vill göra så mycket för sina barn. Min son skulle ta studenten precis 2009 och jag kunde inte göra som alla mammor kanske önskar sig för sina barn. Då mådde jag jättedåligt. Då kände jag mig besviken. Då kände jag mig lite arg. Just sjukförsäkringen är erkänt problematisk för dem som inte har en fast anställning.   I Västerås har Soile Savelius börjat fundera på den här saken. – Jag har tänkt tanken - hur sjutton blir det om jag blir långtidssjukskriven? Vet du vad du har för skydd där? – Nej, jag har inte en aning. Inte en susning, säger Soile Savelius. Statliga system gynnar fast anställda När det gäller statliga regelverk så är förutsägbarheten en viktig faktor, det ska gå att veta vad som gäller. Men Per Åkesson, som är stabsdirektör på Försäkringskassan tycker inte att det är överraskande att SoileSavelius inte vet hur hennes försäkringsskydd ser ut. – Jag är inte förvånad, det är väldigt svårt. Och formellt kan du inte veta förrän den dagen du blir sjuk, det är först då det blir fastställt. Du kan inte få ett ordentligt, säkert, förhandsbesked heller. Per Åkesson tycker själv att dagens socialförsäkringssystem är förlegat. – Jag tycker att det är rimligt att säga att det regelverk vi har i dag, som ju är väldigt gammalt, det är nog lite för en svunnen tid. Det tar nog inte riktigt hänsyn till hur arbetsmarknaden fungerar i dag. I sjukförsäkringen finns det flera exempel på att visstidsanställda riskerar att bli utan ersättning, trots att de betalat lika mycket till systemen som de fastanställda. Ett litet misstag kan räcka. Om du till exempel bestämmer dig för att studera i en lucka mellan två anställningar, utan att ta studielån, förlorar du rätten till sjukpenning om du blir sjuk under studierna. Du blir nollklassad, oavsett hur länge du har arbetat och tjänat pengar som är sjukpenningsgrundande. Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen, igen. – Då är det kört. Då har man noll i ersättning under sin sjukdomsperiod. Och det är också sådant som, det händer verkligen. Så det är inte något extremt ovanligt utan det förekommer definitivt. På samma sätt som de visstidsanställda kan bli utan sjukpenning kan de också bli utan arbetslöshetsförsäkring, trots att de betalat in A-kasseavgiften månad efter månad. Om du inte har fått ihop tillräckligt många timmar året innan, alltså inte uppfyllt det så kallade arbetsvillkoret, då står du utan A-kassa dagen du blir arbetslös. – Om man är med och betalar och finansierar en försäkring så är det också viktigt att man är försäkrad. I dag har vi konstiga glapp i systemen i det här avseendet. Som i arbetslöshetsförsäkringen, man är med i en A-kassa och betalar ganska dyrt och så visar det sig när man blir arbetslös att man inte får någon ersättning. Det tycker jag är, så ska det inte se ut. Det är en orimlighet i dagens regelverk, säger Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen. Det är inte bara de statliga systemen som gynnar de fast anställda. I de flesta branschers kollektivavtal finns generösa villkor för omställningsförsäkringar som ger en uppsagd person gratis vidareutbildning, extra pengar medan man söker jobb och kvalificerad coachning, normalt får visstidsanställda inget av det här, bara de fast anställda. "Utlasad" Ytterligare ett exempel på hur visstidsanställda och fastanställda hanteras annorlunda är turordningsreglerna i LAS, det där om sist in, först ut. Lagen är skriven så att det inte alls gäller för visstidsanställda, de får gå när deras kontrakt tar slut, även om de jobbat längre än en del fast anställda. De visstidsanställda är stötdämpare när arbetsgivarna vill ha flexibilitet och slippa ge fasta anställningar. För att verkligen få maximalt handlingsutrymme har en del arbetsgivare satt i system att låta personer sluta precis innan de enligt lagen annars skulle ha rätt till en fast anställning. Just det här hände Lisa, när hon hade arbetat på en förskola i nästan två år. – Jag har utbildning, jag har kompetens, jag är omtyckt, omtyckt av barn, föräldrar och kollegor. Det är inte någon som tror att jag inte ska få anställning. Lisa var bara 18 dagar från att få en fast tjänst när hon insåg att hon inte skulle få förlängt vikariat. – De flesta var så positiva, men jag förstår inte själv heller. För föräldrar började mejla in till chefen och frågade om jag skulle vara kvar och chefen hade svarat på deras frågor. Tyvärr hjälpte inte det. Nu hade kommunen upptäckt att hon varit anställd så länge att hon, just därför, inte fick fortsätta.  – Det känns inget bra. Man ramlar omkull framför målet. Man känner sig värdelös fastän man har gjort jättebra jobb. Det som hänt Lisa kallas ”utlasning”. Det är egentligen alldeles bakvänt men samtidigt både vanligt och logiskt. Lagen om anställningsskydd är tänkt att skapa förutsägbarhet för de anställda, de ska veta att den sist anställde också är först ut. Men de här rättigheterna är inget en anställd får omedelbart, först efter tolv månaders anställning kommer de första begränsningarna av arbetsgivarens beslutsrätt. Därför är det i allt fler branscher vanligt att anställda blir “utlasade”, det vill säga inte får sina visstidskontrakt förlängda, efter dessa tolv månader, eller efter 24 månader när ytterligare en begränsning infaller. – Barnen tycker att det har varit roligt, kul och man ser barnens utveckling. Jag såg dem när de var ett, två och tre år, men sen fick jag inte stanna. Det var konstigt, säger Lisa. Det här är vanligt bland barnskötare i vissa kommuner, som vill hålla öppet för att i stället anställa utbildade förskollärare, och det är vanligt i branscher med gott om sökande till varje jobb, som i mediebranschen, där arbetsgivarna alltid hoppas hitta en lite vassare reporter. För de här grupperna blir LAS märkligt nog en stupstock i stället för trygghetsfaktor. Anställningar kan staplas på varandra Isobel Hadley-Kamptz är journalist och författare och har skrivit boken Frihet och fruktan, med essäer om nutida liberalism – Bland dem som är vikarier och blir utlasade hela tiden så omhuldar man ju inte lagen om anställningsskydd, fullt förståeligt. Samtidigt som det också är fullt förståeligt att den som är 55 år gammal och på svensk extremt åldersdiskriminerande arbetsmarknad inte skulle ha en chans att få ett nytt jobb tycker att det är rätt tryggt att ha de där reglerna. Jag kan inte säga på rak arm hur de där reglerna borde fungera men arbetsgivarna upplever dem ju som ett problem och går runt dem så den där tryggheten som reglerna är till för finns ju inte egentligen, åtminstone inte för alla, säger Isobel Hadley-Kamptz. Visstidsanställningar behövs. Man måste kunna ta in extrapersonal när folk är sjuka eller går på semester. För arbetstagare kan de tillfälliga anställningarna fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden, men det finns en återkommande kritik från de arbetsmarknadsexperter och fackliga representanter vi på Kaliber har talat med: att arbetsgivare skulle tänja gränserna och ge tillfälliga anställningar trots att de behöver personal lång tid framöver. Det är lagen om anställningsskydd, LAS, som lägger fast turordningsreglerna och bestämmelserna om att en anställd inte ska kunna bli uppsagd utan anledning. Det är också LAS som slår fast regler för när en visstidsanställning måste bli fast anställning. Men de reglerna har luckrats upp de senaste åren, menar Samuel Engblom, jurist på tjänstemannafacket TCO. – Sen 2007 så behöver inte arbetsgivaren säga varför en tidsbegränsad anställning ska vara tidsbegränsad. Enligt LAS får man bara vara visstidsanställd hos samma arbetsgivare i max två år under en femårsperiod. Sedan ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning. Så blir det inte alltid i praktiken. Genom att ”stapla” olika typer av visstidsanställningar kan arbetsgivaren gå runt de reglerna. Det kan se ut så här: Du har en så kallad ”allmän visstidsanställning” på ett företag. När du börjar närma dig två års anställning gör arbetsgivaren om din anställning till en säsongsanställning. Genom att hoppa mellan olika anställningsformer kommer du aldrig upp i de två åren under en femårsperiod, och kontentan blir att du i teorin kan jobba hur länge som helst utan att få någon fast anställning. Detta är helt förenligt med LAS. Men det är enligt EU-kommissionen inte förenligt med EU:s visstidsdirektiv vilket gång på gång har påtalats. – Vi från TCO:s sida anmälde Sverige till EU-kommisionen, säger Samuel Engblom från TCO.  Vi säger att just den här möjligheten att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra, den bryter mot EU-rätten. EU-kommisionen håller med oss, och regeringen har nu lagt fram ett förslag på hur man ska kunna förändra detta. Regeringens förslag är inte tillräckligt, och jag hoppas att de kommer komma tillbaka med ett bättre förslag som effektivt stoppar det här staplandet i all evinnerlighet som man håller på med. Men i fall som Lisas handlar det inte så mycket om att anställningar staplas på varandra, i stället byter arbetsgivaren ut personalen för att slippa ge någon fast anställning. De riktigt fingerfärdiga företagen kan ibland erbjuda en utlasad person att i stället komma tillbaka via bemanningsbolag eller som frilansande konsult. Kritik mot sms-systemet – Kanske ett halvår till, jag vet inte om jag orkar mer. Om jag ska vara ärlig. För det är tärande. Vi är tillbaka i vardagsrummet hos Soile Savelius, i Västerås. – Det är stressigt, jag har inget eget liv, jag vet aldrig månad för månad vad jag får för pengar. De tre sakerna gör att jag kanske orkar ett halvår till. Soile Savelius jobbar för kommunen, men det är företaget Bemanningstjänst som har fått i uppdrag av kommunen att organisera timvikarierna. Åke Wahlsten är miljöpartist och ordförande i den kommunala nämnden ProAros som har ansvar för Bemanningstjänst och han är medveten om den kritik som riktas mot sms-systemet. – I klartext har vi behövt utvecklas. Det startade 2008, och det har varit en utredning av Ernst & Young, om hur det har fungerat, och de föreslog en del förbättringsåtgärder, säger Åke Wahlsten. Men hon upplever den här situationen som väldigt stressande. Och hon tycker att det är väldigt svårt att planera och säger att hon inte har mycket av ett liv just nu när hon jobbar på det här sättet. Vad säger du om det? – Då säger jag följande, för det första så har hon ju möjlighet att söka tillsvidaretjänster till exempel hos oss eller hos de privata när hon så vill. Det gör hon också. – Och jag förstår ju då att hon fungerar väl och då kommer hon förmodligen snart att få arbete tillsvidare. Även om hon fortsätter att vara visstid så blir man ju så småningom tillsvidare.   Hon orkar jobba på det här sätten max ett halvår till. Vad tror du om det? – Jag tror ju att vara timvikarie i många år är väldigt stressigt. Det är en viktig resurs. Sen kan jag ju inte lova heltid när det gäller alla timvikarier. Så jag säger att så hög sysselsättningsgrad som möjligt är bra för vikarierna, oss och medborgarna.   Shideh Nikzads fot blev till slut bra och i dag har hon ett fast jobb i hemtjänsten. Men skulden från sjukskrivningen utan pengar från Försäkringskassan, den är kvar. Hennes sista hopp är en överklagan som ligger i Kammarrätten i Göteborg. Hemma hos Soile Savelius i Västerås fortsätter väntan på nästa sms. – Det kom inga sms i dag, så ja. Man får gilla läget, man får vara arbetslös i dag.    Nästa vecka ska vi berätta om de som tvingas bli egenföretagare för att alls få ett jobb, frilansar, fastlansar och ofrivilliga företagare. Den granskande serien "De osäkert anställda" har gjorts av Tredje Statsmakten för Kaliber.     Researcher: Valeria Helander Producent: Lars Truedson Exekutiv producent: Eskil Larsson eskil.larsson@sverigesradio.se

Hur a-kassan ska utformas i framtiden kommer att bli en konfliktfråga mellan facket och socialdemokraterna. Det tror Irene Wennemo, ny chef för arbetslivsenheten på LO, som är dagens gäst. – Jag tror att vi kommer att ha en jättestor diskussion mellan facket och socialdemokratin om hur a-kassan ska se ut i framtiden. Då är det inte 90 procent som kommer att vara den stora stridsfrågan utan frågan kommer att vara, hur ska taket se ut, ska det finnas en bortre parantes eller inte och framförallt hur ska avgifterna se ut i a-kassan, säger Irene Wennemo. Varför tror du att det kommer att bli en stor strid om det? – De signaler som har skickats från socialdemokratin har varit att man vill diskutera det med oss. De tänker inte ta våra förslag rakt av, säger hon. Irene Wennemo, chef för LO:s nya arbetslivsenhet intervjuas av Inger Arenander.