Podcasts about kunnat

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ös på med kärlek det vi ej kunnat fått från vår utsida

FULLMATAT avsnitt! Vi gästas av och trivs med örådets andra offer! Dessutom: Pelle går igenom vilka som börjar se ut som sannolika vinnare, Gustav lyfter fram en underdog och vi går igenom veckans konstigaste konflikt. Fullmatat var ordet. Och såklart den stora frågan till veckans gäst: Fanns det inte en lösning på örådet?VI är enormt tacksamma för att DU är med! Kramar! /Pelle och Gustav

Mattias & Josef rabblar lite om OS, barnskydd till bilen samt att Mattias var gäst på en annan podd!?Avsnittet på YouTube ► https://youtu.be/Px_6C7i-w2IBli en Synkare idag! ► patreon.com/SynkatPodcastSynkat består av:Mattias ► youtube.com/@MatinbumJosef ► youtube.com/@GlootenMaila oss på ► synkatpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miten Suomi kasvuun? Valtiovarainministeriön tuoreen talousarvion mukaan talouskasvu jatkuu tulevina vuosina vaatimattomana samalla kun julkisen talouden tasapainottamisessa mennään veitsen terällä. Kunnat ja hyvinvointialueet kamppailevat alijäämien kanssa. Korkojen laskusta odotetaan helpotusta, mutta arvonlisäveron nosto korottaa hintoja. Millä keinoin taantuma karistetaan kannoilta? Studiossa Elinkeinoelämän valtuuskunnan johtaja Emilia Kullas ja työn ja talouden tutkimuksen Laboren johtaja Mika Maliranta. Ennallistamisasetus vietiin läpi EU:n ympäristöministerien kokouksessa. Vastaanotto on ollut jopa raivokas eri puolilla Eurooppaa. Miten päätös vaikuttaa Suomeen ja luonnon monimuotoisuuteen? Puhelimessa Suomen luontopaneelin johtaja Janne Kotiaho. EU:n huippuvirat ovat jaossa epävirallisessa huippukokouksessa. Puhelimessa Ulkopoliittisen instituutin ohjelmajohtaja Juha Jokela. Miten voimistuneet iskut Libanoniin vaikuttavat tilanteeseen Israelissa ja Gazassa? Vieraana Suomen Lähi-idän instituutin johtaja Susanne Dahlgren ja Ulkopoliittisen instituutin vieraileva johtava tutkija Olli Ruohomäki. Yle selvitti sähköautojen lataushintojen vaihtelua valtakunnallisesti, kun juhannus ja kesän lomareissut lähestyvät. Vieraana toimittaja Karla Kempas. Juontaja Seija Vaaherkumpu, tuottaja Jaakko Parkkinen. Toimittajat Lotta Lautala ja Anna Lehmusvesi.

Radio 10.00

För stort för att glömma, för litet för att prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en särskild sorts historier som ofta återkommer i Creepypoddens inkorg, om sådant människor har varit med om som faller precis mellan gränserna för en märklig anekdot och en spökhistoria. Just dessa berättelser kan ibland vara de allra mest minnesvärda, eftersom de visar att något mer finns gömt bakom kulisserna. I veckans Creepypodden hör vi några av dem.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad hade hänt om Karl XII inte tågat mot Ryssland? Och hur kom det sig att Uppåkra i Skåne blev så mäktigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I januari 2023 sprängs entrén till en grekisk restaurang i Stockholm i småbitar. Utanför hittar polisen ett bilbatteri. Genom att spåra batteriet till en butik hittar polisen en bombinstruktör. Natten efter explosionen på restaurangen sitter AI-forskaren Fredrik Carlsson och nattjobbar i ett kontorshus i Kista när hela huset plötsligt börjar skaka.”Om jag hade varit några våningar ner eller gått ut ur byggnaden vid den här tiden så hade ju antagligen saker tagit slut, jag hade väl dött.”, säger Fredrik Carlsson.Bomber har varit ett av de vanligaste vapnen under våldsvågen i Stockholm. Det är ren tur att ingen person dött av explosionerna, menar polis och experter. Men de sprängmedel som använts och organisationen bakom explosionerna har sett olika ut beroende på vilken sida av konflikten man står på.På Rävens och Foxtrotnätverkets sida kan man se en tydlig bombinstruktör, “Taurus”. Han pekas ut av polisen som en bombexpert som i chattar instruerar folk hur man bygger ihop bomber med termosar och bilbatterier.På Grekens och Dalennätverkets sida har handgranater använts. Medverkande:Fredric Carlsson, vittneClaes Murray, utredningsledareDaniel Jonsson, åklagareSven Granath, kriminologProgramledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Kina PohjanenLjudtekniker: Fredrik NilssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Det här samtalet spelades in den 8:e maj 2018.Hur kan vi? 3.0 är en nystart för samtalspodden Hur kan vi? där vi återpublicerar alla samtal, live-events och bakom-kulissernaklipp helt gratis, utan reklam och i sin fulla längd som podd och video för att inspirera och uppmuntra de många människorna i Sverige att ha bättre samtal.Det här är ett utklipp från ett längre samtal med Stefan Hyttfors där han pratar om vår mänskliga medvetenhet och ifall vi egentligen är medvetna om vad vi har tillgång till i vår samtid. Har vi allt vi någonsin kunnat önska oss? Och hur påverkar det vår psykiska hälsa?Lyssna på hela samtalet härHär hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig merStötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag här Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det må vara Hanna Hellquists sista Vardagsfilosofiska rummet innan och tack gode Gud då att vi har en livs levande ikon. Elin Ek även känd som Grynet, får möta moralväggen! Förutom alla gömda historier om Grynet, undrar Hanna och Christopher om det är så fel att ta 8-9 öl på en AW? Är det en dealbreaker om hen vill inreda hemmet på ett mer speciellt sätt? Kör Elin Ek igång med Grynet-merch (igen) med lite hjälp av en sweatshop? Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Lagkaptenen i Sveriges basketlandslag kommer från en släkt med starka sporttraditioner och många medaljer. Men livet är mer än basket, för Titti Schultz berättar hon bland annat om resan till Schweiz där hennes mamma valde att avsluta sitt liv.

De är med i Malmö FF:s jättesatsning inom damfotboll. Agnes Mårtensson och Julia Cavander lever en fotbollsdröm som var otänkbar för bara några år sedan; de spelar i Malmö FF:s damlag. Sveriges rikaste klubb är på snabbresa genom seriesystemen och snålar inte när de ska nå Damallsvenskan 2025.Nu har precis säsongen i division 1 dragit igång och trots att de fortfarande går i skolan lever de nästan proffsliv. Det finns inga frågetecken kring att MFF ska nå Sveriges högsta nivå inom kort och både Julia och Agnes har sen blickarna ut mot storklubbar i Europa."Man har sett hur det varit innan. Förut har tjejer inte kunnat drömma lika stort som vi kan nu. Det känns skönt nu att vi har möjligheterna att sitta och drömma om att bli världens bästa spelare."

Entreprenören och bloggaren Isabella Löwengrip gästar och berättar om sin nya podd "Fint, fult och pengar". Dessutom ger hon oss hot takes på samtidsfenomen. Programledare: Linnea Wikblad och David Druid

Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade. Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp? Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.I Vetenskapspodden hörs: Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Eduskunnan talousvaliokunta sai viime viikolla valmiiksi mietintönsä kaivoslaista. Eduskunnan on määrä äänestää kaivoslaista tämän mietinnön pohjalta. Miten kaivoslaki muuttuu? Keskustelemassa eduskunnan talousvaliokunnan puheenjohtaja Sanni Grahn-Laasonen (kok.), varapuheenjohtaja Katri Kulmuni (kesk.) ja valiokunnan jäsen Mari Holopainen (vihr.). Miten varmistetaan, että yhteiskunta saa kohtuullisen korvauksen siitä että kansainväliset yritykset tulee Suomeen kaivamaan? Kunnat saavat jatkossa verotuloja kaivoksista, mutta myös valtaa päättää kaivosluvista. Vihreä siirtymä vaatii kobolttia, jota Suomen maaperässä on enemmän kuin missään muualla Euroopassa. Miten kaivaminen tehdään ilman, että luonto kärsii liikaa? Vaikka mietintö kaivoslaista hyväksyttiin yksimielisenä vihreät ei saanut läpi tavoitteitaan luonnon suojelemisen tasosta. Toimittajana on Linda Pelkonen.

Varje historia vi hör är en övning. Vad mer är egentligen skräck än ett möte med något man fruktar under kontrollerade omständigheter. Underförstått är att det faktiskt skulle kunna hända. I varje berättelse tänker vi motvilligt att det hade kunnat vara vi. I veckans Creepypodden berättar vi historier förhoppningsvis just du ska identifiera dig med.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Keskustelemassa Kirsi Parviainen ja Sampo "Sköne" Könönen Tamora Oy:stä.

Skådespelaren som nu syns överallt, berättar om slagsmål förr i tiden, hur våld avtrubbade honom och hur illa det hade kunnat gå. Ett slagsmål som kunde slutat riktigt illa blev vändpunkten.

Kunnat aloittavat ilmaiset influenssarokotukset riskiryhmille. UPM teki hyvän tuloksen. Britannian pääministeri vaihtui. Sää on pilvinen.

Kuntien ilmastotavoitteet näyttävät mallia muille, mutta vastaako työn tahti kunnianhimon tasoa? Entä milloin luontokato saa ansaitsemansa aseman vastuullisuustavoitteiden kiireellisimmässä kärjessä? Huomisen talous -podcastin uusimmassa jaksossa keskustellaan ilmasto- ja luontotyön parhaista käytännöistä ja sudenkuopista kunnissa. Kuntarahoituksen vastuullisuuspäällikkö Kalle Kinnusen vieraina Helsingin kaupungin ilmastoyksikön päällikkö Kaisa-Reeta Koskinen sekä Suomen ympäristökeskus SYKE:n biodiversiteetti- ja viestintäasiantuntija Riku Lumiaro.

Den stora frågestunden är här! Tim, Danny och Björn svarar på ett gäng lyssnarfrågor - vem är rikast? Var är Jakob? Vem hade vi kunnat slåss mot? Framgångsrecept! Stötta podden på Patreon och få 1 extra avsnitt i månaden: http://www.patreon.com/manigrupp

Du kommer nu förmodligen få reda på saker du aldrig någonsin vetat tidigare. Edvin Johansson hade ingen aning om en hel del av frågorna som Sara Fishgal och Hannah Bekking tar upp i dagens podd avsnitt. Det här avsnittet bjuder på skratt, underhållning OCH är väldigt lärorikt!Länk till Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCwTrHPEglCkDz54iSg9ss9Q Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Lilla Vera" spelades in 1988 i det som idag är Mariupol. Då hette staden Zjdanov, en industristad i Donbass i den ukrainska sovjetrepubliken. Fredrik Wadström berättar om en film som aldrig borde ha kunnat bli gjord. Öppningsscenerna i "Lilla Vera" sätter tonen direkt: industrilandskap mot en kolsvart natthimmel med eldslågor ur skorstenar. Sedan en grådaskig gryning där kameran panorerar över enorma fabriksområden. Och så när dagsljuset inträtt: ett godståg som passerar i närbild.Egentligen är "Lilla Vera" en film som aldrig borde ha kunnat bli gjord. I stort sett allting talade emot projektet. De unga filmskaparna var oerfarna, manuset för djärvt till och med för den nya öppenheten under perestrojkan i slutet på 80-talet. Och nästan alla de tilltänkta skådespelarna hoppade av eller föll bort. Men när allting mot alla odds föll på plats skapades en filmklassiker som sågs av en femtedel av alla människor i Sovjetunionen och som gjorde ett internationellt segertåg.Många av de som var inblandade i filmen har sagt att den stora anledningen till att "Lilla Vera" fick så stor publik i Sovjet var att alla trodde att den skulle förbjudas när som helst. Det är inte möjligt att en så realistisk film om det hårda livet i en provinsstad och med så utmanande kärleksscener kan fortsätta visas. Bäst att passa på innan det är för sent. Under mars och april 2022 jämnades stora delar av Mariupol med marken under Rysslands invasion av Ukraina.

Vittnesmålen om fasansfulla krigsbrott i Ukraina blir allt fler. Bilderna från Butja vittnar om en nästan omänsklig grymhet. Hur kan en människa utsätta en annan människa för något sådant? På en kvart får du veta varför vissa är ondare än andra. Med SvD:s vetenskapsreporter Maria Jelmini.

För första gången överväger Peppe Larsson, ingripandepolis i Göteborg, att sluta efter femton år som polis. Det handlar främst om att han upplever att det saknas uppbackning från polisledningens och politikers håll. Inte heller han har sett något som liknar det massiva våld som utövades mot polisen under påskens korankravaller. I dagens podd frågar jag honom bland annat hur han såg på frågan om varför polisen inte skjutit skarpt i fler situationer, som exempelvis KD-ledaren Ebba Busch framfört. Först twittrade jag att polisen är så professionell att vi inte skjuter in i en folkmassa, eftersom det finns för många oskyldiga personer som inte har med det att göra. Det var innan jag hade sett filmerna från kravallerna i Örebro och ändrade mig. Är det den filmen Ebba Busch kanske sett, där en såpass homogen folkmassa begår såpass grovt våld mot polisen, så förstår jag henne bättre. Peppe Larsson menar att många fultolkat Ebba Buschs uttalande. Han förstår andemeningen. Där och då skulle du ha kunnat skjuta vem som helst i den hopen som attackerar polisen och ha lagstöd för det. Man hade i stort sett kunnat träffa vem som helst, för det är ett såpass grovt angrepp. Man hade till och med kunnat skjuta för att ha möjlighet att gripa.Vi pratar även om vad polisens uppgift egentligen är, vilka utmaningarna är, vad som kan göras bättre och varför man bör pröva att gå hårdare fram mot brottsligheten. Länkar till dagens avsnittIntervjun med Peppe Larsson i Expressen. (Expressen 24/4)Peppe Larssons tweets om hur han själv reagerade på en liknande situation, där han drog batong i stället för tjänstevapnet. (12 delar)Insändaren jag refererar till, där en polis beskriver hur polisledningen valde att inte gå in trots att de hade tillräckligt med poliser på plats. (NT 15/4)Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

I det här avsnittet återkommer vi till backlashen mot gigekonomin (som vi började prata om i avsnitt 87) för att diskutera om den hade kunnat undvikas. Det enkla svaret är sannolikt nej, men vi går igenom fem olika faktorer som vi tror hade kunnat påverka utvecklingen till det bättre. LÄNKAR:The Gartner Hype Cycle / Hajpkurvan (Wikipedia)https://sv.wikipedia.org/wiki/HajpkurvaOavsedda konsekvenser 7: Foodoras matkurirer i Kanada får rätt att ses som anställda och bilda fackförening - varpå företaget lämnar landet. (Berghs betraktelser)https://bergh.postach.io/post/oavsedda-konsekvenser-7-foodoras-matkurirer-i-kanada-far-ratt-att-ses-som-anstallda-och-bilda-fackforening-varpa-foretaget-lamnar-landetElert, Henrekson & Wernberg (2016): Two sides to the evasion: The pirate bay and the interdependencies of evasive entrepreneurshiphttps://www.econstor.eu/bitstream/10419/129656/1/84723049X.pdfTanklös (Filter)https://magasinetfilter.se/granskning/uniti/Foldvary & Klein (2003): The Half-Life of Policy Rationales - How New Technology Affects Old Policy Issueshttps://www.bokus.com/bok/9780814747773/the-half-life-of-policy-rationales/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fotbollskanalen on tour med Olof Lundh, Martin Petersson och Andreas Sundberg är DIN svenska poddföljeslagare under europaveckorna (Champions League, Europa League och Conference League) och landslagsveckorna!I detta avsnitt pratar panelen bland annat om:Reaktionerna efter onsdagens europamatcherSvenskkollen ute i EuropaDamernas VM-kvalReaktionerna på FIFA:s uttalande kring veckans händelse i Qatar Lyssnarfrågorplus mycket mer. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Alla blev ju inte sjuka under Digerdöden. Kanske berodde det på att vissa människor skyddades av "surt blod"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lähes koko 2000-luvun kaavailtu sosiaali- ja terveyspalvelujen uudistus etenee vihdoin käytäntöön, kun tammikuun aluevaaleissa valitaan edustajat Suomen 21:lle hyvinvointialueelle. Suomen hallintohistorian suurin muutos on silti helpommin sanottu kuin tehty. Ovatko kunnat valmiina viemään soten piirtopöydältä käytäntöön? Entä miten käy kuntatalouden, kun verotulot vaihtuvat valtionosuuksiin? Huomisen talous -podcastissa Kuntarahoituksen pääekonomisti Timo Vesala saa vieraikseen Vihdin kunnanjohtajan Erkki Eerolan sekä Inspiran senior konsultin Lauri Pekkilän.

Huoltamolla innostetaan liikkumaan ja tutustutaan korona-aikana suureen buumiin nousseisiin frisbeegolfiin ja padeliin. Molemmat lajit vetävät puoleensa hauskuudella, vapaudella ja omaehtoisuudella. Yhdessä tekeminen ja oleminen on tärkeä osa harrastusta. Ja molemmissa lajeissa aloituskynnys on matala. Padel on helpompaa kuin tennis ja jo vähäisillä taidoilla voi saada pelin pystyyn. Frisbeegolf taas ei vaadi kovaa kuntoa tai vahvaa maksukykyä - ja helpolla pääsee mukaan. Kunnat ja kaupungit ovat lähteneet buumiin mukaan rakentamalla ratoja harrastajille. Aluksi tavataan Frisbeegolfliiton hallituksen puheenjohtaja Laura Heikkilä, sitten Padel Club Finlandin ketjujohtaja Mari Tirkkonen-Saunamäki ja lopuksi liikuntapedagogiikan yliopistonlehtori Kasper Salinin kanssa vedetään yhteen: mistä frisbeegolfin ja padelin suosio johtuu ja onko se kestävää?

Jakson vieraana on Julkisten ja hyvinvointialojen liiton koulutuksen ja yhteisten palvelujen toimialueen päällikkö Anne Karjalainen. Keskusteluisäntänä Sakari Koivunen. Juonto ja äänitys Kalle Rajala.

Olympiakomitean kuntavaalipodcastsarjassa eri puolueiden kansanedustajat keskustelevat liikunnasta ja urheilusta. Neljännessä osassa mukana ovat Liike Nyt ja Vasemmistoliitto. Vieraana ovat kansanedustajat Paavo Arhinmäki (vas) ja Hjallis Harkimo (liik). Arhinmäki ja Harkimo ovat ehdolla Helsingissä.  Miten puolueet pitävät liikuntaa esillä kuntavaaleissa?  Kansanedustaja Paavo Arhinmäen mukaan Vasemmistoliitolle tärkeä teema on erityisesti lasten ja nuorten harrastusmahdollisuudet. Hän pitää keskeisenä tavoitteena kuntien onnistumista harrastamisen Suomen mallissa, jolla peruskoululaisille taataan yksi mieleinen harrastus koulupäivän yhteydessä.  – Liian moni lapsi ja nuori jää harrastusten ulkopuolelle liian korkeiden kustannusten takia tai sen vuoksi, ettei löydy omaa harrastusta. Jokaisessa lähiössä ja kaupunginosassa pitää olla paikka, jossa voi liikkua - niin lapset ja nuoret kuin vanhemmatkin.  Lisäksi Arhinmäki toivoo esimerkiksi koulujen pihojen kehittämistä liikunnallisemmiksi, mikä tukisi harrastamista koulupäivän aikana ja sen jälkeen.   Liike Nytin kansanedustaja Hjallis Harkimo korostaa liikuntapaikkojen merkitystä Helsingissä, jossa on itse ehdolla. Liike Nyt näkee liikunnan edistämisen paikallisena asiana eri kuntien erilaisista näkökulmista johtuen, joten liikunta ei ole suoraan mukana puolueen valtakunnallisessa kuntavaaliohjelmassa.   Harkimo toivoo, että kunnissa päämääräksi asetettaisiin jokaisen lapsen oikeus ilmaiseen harrastukseen.   – Yksi ongelma on, että nuoret voivat syrjäytyä silloin, kun he eivät pääse harrastamaan sellaisia harrastuksia, mitä muut pääsevät. Nuoret syrjäytyvät, kun heidän vanhemmillaan ei ole varaa maksaa harrastuksia. Maksut ovat yksi tärkein syy, mikä meidän pitäisi saada pois, koska se vaikuttaa myös syrjäytymiseen.  Seuraavalla valtuustokaudella tekemistä harrastamisen edistämisessä riittää, nimittäin korona-aikana harrastustoiminnasta on Olympiakomitean arvion mukaan pudonnut kymmeniätuhansia lapsia ja nuoria. Ratkaisuna haasteeseen Harkimo painottaa seurojen roolia lasten ja nuorten harrastamisen edistämisessä.   – Nyt kun jäsenmaksut ja kaikki muu rahoitus on jäänyt pois, pitää varmistaa, että taloudelliset resurssit eivät katoa seuroilta. Seurojen pitäisi pystyä houkuttelemaan takaisin ne, jotka ovat olleet mukana seuratoiminnassa.  Myös Arhinmäki jakaa huolen siitä, että lapset ja nuoret ovat pudonneet seuratoiminnasta. Hän näkee tarpeen mittavalle koronan jälkihoito-ohjelmalle, jossa myös harrastaminen huomioitaisiin. Lisäksi hän ehdottaa uutta mallia lasten ja nuorten tavoittamiseen.  – Kun meillä ollut etsivää nuorisotyötä, niin pitäisi olla jonkinlaista etsivää liikuntatyötä. Tarvitaan niitä, jotka yksi kerrallaan käy etsimässä tytöt ja pojat, jota ei ole näkynyt koronakriisin aikana, ja houkuttelee heitä takaisin.   Huippu-urheilun edistäminen vaatii olosuhteita ja resursseja  Podcastissa keskustellaan myös huippu-urheilun edistämisestä. Arhinmäki muistuttaa, että tukemalla lasten ja nuorten harrastamista kunnissa luodaan pohja, josta myöhemmin kasvaa myös huippu-urheilijoita. Esimerkiksi elinvoimainen seuratoiminta on hyvin keskeinen huipulle kasvavien nuorten näkökulmasta.  – Kuntien pääasiallinen tehtävä on liikuntamahdollisuuksien turvaaminen. Kun turvataan hyvät liikuntamahdollisuudet, niin sieltä nousee myös huippuja.   – Toinen, mitä kunnat pystyvät aidosti tekemään on se, että miten huipulle murtautumisen vaiheessa tuetaan nuoria, kun pitäisi yhtä aikaa harjoitella ammattimaisesti käytännössä ja samaan aikaan opiskella. Pitää turvata sellaisia mahdollisuuksia, jossa harjoittelu ja koulu pystytään yhdistämään.   Myös Harkimo korostaa olosuhteiden merkitystä huippu-urheilun edistämisessä. Kunnat eivät pysty välttämättä järjestämään suoraa rahoitusta huippu-urheilulle, mutta ne voivat kuitenkin toteuttaa hyvät olosuhteet harjoittelulle.  Haasteena huippu-urheilussa Harkimo pitää huipulle nousevien nuorten rahoituksen järjestämistä. Muutamalle nuorelle urheilumanagerina toimiva Harkimo on havainnut haasteita nimenomaan nuorten urheilijoiden kohdalla. Hän vaatiikin enemmän rahoitusta huippu-urheilulle.  – Vaikeus tulee siinä, kun sä olet ollut nuorten kisoissa ja sä pärjäät niissä hyvin, niin mistä se seuraava steppi sitten otetaan ja miten se rahoitus järjestetään siihen. Me tarvitaan eittämättä enemmän rahaa huippu-urheiluun.   – Kun mä tunnen näitä urheilijoita, niin niistä on hyvin harva semmoinen, jolla on hyvä taloudellinen tilanne tänä päivänä, vaikka voittaisivat mitaleita esimerkiksi yleisurheilun EM-kisoissa tai jossain muualla. On todettu, että suomalaiset pärjäävät hyvin nuorten kisoissa, mutta sitten he eivät enää pärjää vanhempien kisoissa, vaan jotenkin jäävät siinä välissä pois.   Yhtenä ratkaisuna Harkimo näkee Olympiarahaston, jolla tuetaan huipulle pyrkiviä nuoria. Myös Arhinmäki pitää rahastoa tärkeänä, jotta yhä useampi murtautumisvaiheessa oleva nuori urheilija saisi tukea.  Podcastin alussa kuullaan myös kansanedustajien mieleenpainuvimmat urheiluhetket!  

Kunnat käyttävät Suomessa vuosittain yli 20 miljardia euroa julkisiin hankintoihin. Miten nämä valtaisat summat voitaisiin valjastaa tukemaan kuntien kestävyys- ja ilmastotavoitteita? Esimerkkejä kuntien kestävistä hankinnoista ovat tulleet kertomaan Lahden kaupungin hankintapäällikkö Tarinka Ringvall ja Lappeenrannan kaupungin kehitysjohtaja Markku Heinonen. Kestävien hankintojen taustoja jaksossa avaavat SYKEn erikoistutkija Katriina Alhola ja VTT:n erikoistutkija Ville Valovirta. ORSIn uudet kuntasivut politiikkasuosituksineen löytyvät osoitteesta: www.ecowelfare.fi/kunnat/ Lisää ORSI-hankkeesta: www.ecowelfare.fi/kunnat

Bussien matkustajarajoitukset poistuvat. Matti "Fredi" Siitonen on kuollut. USA tunnusti armenialaisten kansanmurhan. Uudet astronautit saapuivat ISS:lle. Kunnat ovat vuoden liikuttajia.

Ytterligare ett pappersbruk läggs ner och i Kvarnsveden går en industriepok i graven. De nya digitala tiderna förändrar en av Sveriges basindustrier i grunden. Är pappersflaskor och kartonger räddningen för branschen? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Per Lindvall, journalist och analytiker Janne Grundelius, skyddsombud Stora Enso Kvarnsveden Ove Jaxvik, tidigare arbetare på bruket Annica Bresky, vd Stora Enso Johan Freij, analytiker och divisionschef Danske Bank Jan Bohman (S), kommunalråd i Borlänge Peter Hultqvist (S), försvarsminister  Anders Pettersson, ordf Pappers Stora Enso Kvarnsveden Oscar Lindström, analytiker Danske bank Micael Ragnarsson, forskningschef Billerud Korsnäs Tekniker: Ludvig Larsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I veckans avsnitt av Dalarnas Stolthet, Siljan News podcast om livet i och kring Leksands IF, gästas Mats Ingels och Rasmus Näsman av Tomas Forslund och Martin Karlsson. Martin Karlsson har spelat länge i den blåvita tröjan och varit med om alldeles för många kvalspel. Nu är han framme vid sitt första SM-slutspel, något han ser mycket fram emot. ”Det här skall bli kul. Det har funnits lag i den här föreningen genom åren som inför en match tänkt att om vi tar en poäng ikväll så är det en ren bonus. Så är det inte i år. I år kliver vi in på isen för att vinna och det spelar ingen roll vilka som står på andra sidan” berättar Martin. Om den slutliga tabellplaceringen säger han. ”Jag tycker nog att vi skulle ha kunnat vara ännu högre upp”. En av Leksands IF:s många spelare som har upplevt SM-slutspel är Tomas Forslund som också gästar veckans avsnitt. ”Det jag minns bäst är nog finalerna mot Djurgården 1989. Vi skulle spela i Globen för första gången och åkte ner till Stockholm dagen innan och laddade upp med att gå på Melodifestivalen och efteråt gick vi på McDonald´s, så var det på den tiden”.

Den här veckan har vi två föräldrar med oss i podden, Casia Bromberg och Lovisa Åhl Höjer har barn tillsammans men vägen dit var långt ifrån självklar. Programledare är Nina Campioni och expert är barnmorskan Gudrun Abascal. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mattias är en mycket erfaren bolagsledare, arbetande styrelsemedlem och idag oberoende rådgivare till privatägda bolag. Fröet att börja arbeta med ägardirektiv föddes när Mattias var entreprenör och drev det framgångsrika konsultbolaget Addq. "Skillnaden mellan att ha ett ägardirektiv är i rak korrelation till bolagets framdrift. Det går bra - men det hade kunnat gå j*vligt bra. Bolag som inte har ett ägardirektiv har maximalt en 70% effektivitet i jämförelse." Vi går igenom steg för steg vad ett ägardirektiv innebär, hur ni gör, när ni bör göra ett och vad som är viktigt att tänka på. Mattias återknyter fler gånger till vikten av varför ni vill driva och driver ett bolag? Varför ur både ett privat och ett affärsmässigt perspektiv. Som Mattias säger - När man  har pratat färdigt har man kommit halvvägs." Mattias menar att det är när man tror att man är överens som det viktiga arbetet börjar. Ägardirektivet är ett affärsdokument som skall finnas skriftligt, hållas levande och vara kopplad med strategin.  Lyssna in och lär er varför ni måste ha ett ägardirektiv för att lyckas.   

Det har blivit dags för Glenn Hysén att gästa podden. Då blir det givetvis en hel del snack om tiden i Liverpool som Hysén minst sagt älskade. Det blir även snack om hur karriären både började och slutade i Gais. Tiden i IFK Göteborg med dubbla Uefa-cupguld. Samt livet efter karriären. - Det hade kunnat gått åt helvete, säger han.

Tallenne 4.3.2021 olleesta suorasta lähetyksestä missä käsiteltiin kuntia ja pienyrittäjyyden tukemista Toni Erosen ja Tiina Ahvan kanssa. Support the show (http://www.buzzsprout.com/708861)

Noin 50-60 prosenttia Suomen kunnissa päätettävistä asioista tulee jollain tavalla EU:sta. Mutta minkälaisia asioita Suomen Kuntaliitto loppujen lopuksi ajaa lobatessaan omia näkökulmiaan EU:lle Brysselissä? Ja miksi kunnat haluavat olla mukana vaikuttamassa EU:n päätöksiin, kun valtiot jo tuovat EU:hun valtioiden näkökulmaa? Ainakin Kuntaliitto on huolissaan siitä, määräytyykö niille mahdollisesti uusia velvoitteita EU-säädösten kautta ja jos määräytyy, mistä saadaan rahaa niiden velvoitteiden hoitamiseen. Mutta mitä isoja kuntien talouteen mahdollisesti vaikuttavia hankkeita EU:ssa on nyt juuri kehitteillä? Haastateltavana on Suomen Kuntaliiton Brysselin toimiston johtaja Ulla Karvo, ja toimittajana Maija Elonheimo. Ohjelmasta voi keskustella twitterissä aihetunnisteella #brysselinkone.

Har du någonsin fattat ett beslut som satt allt på sin spets?  Ingela berättar om hur livet och allt som varit förutsägbart och inom hennes kontroll tog en helt ny vändning efter ett stort beslut. 

Elvytyspaketin hyödyt Suomelle pienenivät – vai pienenivätkö? (0:00) Millaisilla rattailla oppositio ajaa kuntavaaleihin? (11:08) Kotitalousvähennys, politiikka, tiede ja mutu (20:44) Kunnat ja valtio eri linjalla koronarajoituksista (30:53)

Passionen att söka sanning, berätta och befinna mig i en dialog med människor har förstörts för mig, så nu strävar jag efter någon slags likgiltighet, säger författaren Ann Heberlein. Jag har förlorat väldigt många av mina vänner, jag har förlorat alla mina offentliga uppdrag. Och det handlar om val jag har gjort. Men det är inte för att jag är en dålig skribent, det är för att andra inte vill ha med mig att göra. Det säger Ann Heberlein i ett samtal med Katarina Hahr där hon berättar om hur det är att vara en hyllad författare och sedan falla. Det finns ingenting jag kan säga, skriva eller göra som ändrar den bild som finns av mig i offentligheten och varför ska jag då lägga tid och kraft på det? Det kommer bara att göra mig olycklig. Ann Heberlein berättar också för Katarina Hahr hur hon fått förändra sitt liv. Eftersom jag blev av med så många inkomster hamnade jag hos kronofogden och enda sättet att lösa den skulden var att sälja ett hus som jag älskade för annars hade jag gått under. Att leva med löneutmätning från Kronofogden är ingenting som jag önskar min värsta fiende. Programmet gjordes 2020.

Vad tänker medlarchefen Irene Wennemo om nya Industriavtalet och avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv om arbetsrätten? Lyssna på veckans #Samhällsvetarpodden om vad som är viktigt att förstå bortom retorik och presskonferenser.

Det är dags för nystart för 031 Fotboll på GP-sporten. Vem passar då bättre som premiärgäst än Tobias Hysén? Det blir en del kritik över hur det ser ut på planen idag. Det blir självklart även en titt på hans egna karriär och valen han ångrar idag. Dessutom bjussar Tobias själv på ett jobberbjudande.

Anis don Demina känner många säkert igen från årets Melodifestival där han kom på en hedersvärd femteplats. Han har också en av Sveriges största Youtube-kanaler med nära en halv miljon prenumeranter. Han är nu aktuell med ny musik och släpper en EP nästa fredag och han älskar att få göra det han gör.

I veckan greps en misstänkt för dubbelmorden i Linköping 2004, och Palmeutredningen avslutades utan att ha gått i mål. Vetenskapliga framsteg gjorde nytta i det ena fallet och kom för sent i det andra. I Linköping användes DNA-profiler från släktforskning för att ringa in den misstänkte, där polisen till slut fick träff på de DNA-spår som sparats sedan brottet. Metoden är ny för svensk polis och användes denna gång i ett pilotprojekt som letts av Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid Nationellt Forensiskt Centrum NFC. I Palmefallet saknades sådana konkreta spår. I stället är det en pussel av vittnesförhör som utredarna behövt tolka för att komma till slutsatsen om vem de skulle velat utreda vidare, om personen varit vid liv. Hade intervjuerna gjorts med dagens kunskap om intervjumetodik hade bilden blivit mer fullständig, och chansen att hitta mördaren varit större, enligt psykologiprofessorn Pär Anders Granhag. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Koronavirustilanne Suomessa. Etätyö lisääntyy. Monet eivät tarvitse nyt autoa. Kunnat hyvittävät päivähoitomaksuja. Pentti Linkola on kuollut.

21 februari: Muskel - & MatMatte har inte kunnat "träna"... by Puls FM Borås

Nato, Syyrian sota ja Turkki, apulaisprofessori Tommi Koivula, MPKK ja toimittaja Ayla Albayrak, Istanbul. Koronavirus ja talous, Tuuli Koivu, pääekonomisti, Nordea. Kunnat ja tietoturvahyökkäykset, tietoturva-asiantuntija Markus Happonen, Liikenne- ja viestintäviraston Kyberturvallisuuskeskuksesta, Espoon kaupungin tietoturvapäällikkö Matti Parviainen ja Lahden tietohallintojohtaja Marko Monni. Mistä on hyvät työpaikat tehty? Toimitusjohtaja Katriina Grönqvist, Great Place to Work Finland ja aluepäällikkö Janina Schiray Mustista ja Mirristä. Kolumni, Katri Saarikivi: Ystävyys tahdistaa aivot. Uusinta: Nato, Syyrian sota ja Turkki, apulaisprofessori Tommi Koivula, MPKK ja toimittaja Ayla Albayrak, Istanbul. Juontajana Tom Kankkonen, toimittajina Hanna Juuti, Marja Ala-Kokko ja Seija Vaaherkumpu. Tuottaja Tarja Oinonen.

Löytyykö Suomesta organisaatiota, joka pystyy torjumaan kaikki verkkohyökkäykset ja muut rikollisten iskut täydellisesti? Entä ovatko taideväärennökset sittenkään vain eliitin ongelma? Keskusrikospoliisin podcast-sarjan ensimmäisessä jaksossa puhutaan huijareista – suurista taiderikosvyyhdeistä sekä verkkohuijauksista. Viestintäpäällikkö Anna Zareffin vieraina Kuulusteluhuoneen pöydän ääressä ovat kyberrikosten parissa työskentelevät rikoskomisario Marko Leponen sekä rikosylikonstaapeli Otso Manninen. Taiderikosten maailmaa valottaa rikosylikonstaapeli Kimmo Nokkonen. Kuulusteluhuoneen jokaisessa jaksossa kuullaan myös muistoja rikosylikomisario Thomas Elfgrenin vaiherikkaalta uralta. Talossa kaikki tuntevat hänet lempinimellä “Tuffe”. 1970-luvun lopulla hän tutki henkirikosta, joka jäi mieleen teon taustalla vaikuttaneen, irrationaaliselta tuntuneen motiivin vuoksi. Tervetuloa Kuulusteluhuoneeseen!

Varför föddes jag i ett land där jag har vad jag över huvud taget kan tänka mig jämför med många miljoner människor i denna värld? Bo Forsberg har en livs lång erfarenhet av internationellt utvecklingsarbete för demokrati och respekten för mänskliga rättigheter. Är idag vid sidan av föreläsningsserier och debatter, ordförande för Förbundet Kristen humanism, ledamot i Radiohjälpens styrelse och organisationen Initiativ Kambodja. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Alla har ett ögonblick som aldrig någonsin kommer suddas ut. Ögonblicket som definierar kärleken till en idrott, till hela rörelsen, till alla som utgör det kollektiv jag tacksamt nog får vara en del utav. Jag, Joel Milesson, berättar här om mitt. Jag skulle älska att höra om ditt. Kollektivet presenterar 'Jag har aldrig kunnat låta bli'. Följ Kollektivet Podcast i våra sociala medier Twitter: @kollektivetpod Instagram: @kollektivetpodcast Facebook: Kollektivet Podcast Hemsida: ibkollektivet.se Ni når oss också på våra privata Twitter-konton Albin - @skuren Joel - @joel_milesson Alexander - @brinkenspieel Jonathan - @jonathanrudman Johan - @piffisen Musik i avsnittet: ▶ Quincas Moreira - Ladybug ▶ Midnight North - Take me to the depths ▶ Huma-Huma - Hydra

Terveysjätti Mehiläinen ilmoitti tiistaina ostavansa Pihlajalinnan. Jos tämä kauppa toteutuu, Mehiläisestä tulee Suomen ja Pohjoismaiden suurin yksityinen terveysalan yritys. Mitä se merkitsee? Merkitseekö kauppa kilpailun vähenemistä, kuten perhe ja peruspalveluministeri Krista Kiuru (sd.) arvioi? Haastateltavana sosiaalipolitiikan yliopistolehtori Johannes Kananen Helsingin yliopistosta ja uudistumiskykyjohtoaja Antti Kivelä Suomen itsenäisyyden juhlarahastosta Sitrasta. Toimittajana Linda Pelkonen. Kauppa menee nyt Kilpailu- ja kuluttajaviraston käsiteltäväksi. Kananen arvioi, että Mehiläisen ja Pihlajalinnan yhdistyminen ei todennäköisesti toteudu sellaisenaan. Mikä rooli yksityisillä terveysalan yrityksillä Suomessa on, ja mikä sen pitäisi olla? Miten hyvä hoito ja yhteiskunnan etu yhdistyvät voitontavoitteluun? Pääministeri Antti Rinteen (sd.) hallitus on sorvaamassa sote-uudistusta. Kanasen mielestä nyt olisi tärkeää kiinnittää huomio voiton ja tehokkuuden tavoittelun sijaan palveluiden laatuun. Hän kritisoi myös ideologista keskustelua siitä, että yksityiset palveluntuottajat olisivat tehokkaampia kuin julkiset. Kivelän mielestä Suomen terveysjärjestelmän ongelmat ovat terveyseroissa ja kunnat on laitettu liian ahtaalle. "Kunnat eivät enää pysty hoitamaan vastuutaan, koska markkina on muuttunut niin paljon", Kivelä toteaa.

Kuntaviestinnässä on tärkeää erottua ja näyttäytyä elinvoimaisena alueena. Tästä ei kuitenkaan kaikki ole ottaneet vielä koppia.

Kuntaviestinnässä on tärkeää erottua ja näyttäytyä elinvoimaisena alueena. Tästä ei kuitenkaan kaikki ole ottaneet vielä koppia.

Pär Hansson hyllas, helvetesveckan är förbi och HIF:s senaste prestation ger hopp.

Två härliga tjejer med ädla motiv pratar om njurbäckeninflammation, människan Frida Sandberg och Bruce Willis ollon. Dessutom omnämns Orup jätteofta! Stötta oss på Patreon https://www.patreon.com/thtmam Gå med i vår Facebookgrupp https://www.facebook.com/groups/2314288238805900/  Följ oss på Instagram @clarulk @snelvira Podden klipps av den UNDERBARA Dessi Hietala

Det hetaste inför V75, varje vecka, med Sportbladets travexperter Erik Pettersson och Mario Lipovac. Hur blir V75-loppen körda? Vilken är bästa spiken? Vem är bästa miljondraget? Här får man som trav- och spelälskare allt på bara 15 minuter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lailas bästa kompis Hanna från gymnasiet berättar om hur det gick till När Laila körde av vägen och voltade med sin bil. Roger blir hetsad av Laila att radera alla sina bilder på sitt ex på Instagram men då kommer Zara Larsson till oväntad räddning. Ingen kunde dock hjälpa Roger när han av misstag åt en ett år gammal, öppnad, sillburk!

Tässä jaksossa hyppäämme Gigglebug Entertainmentin Thatcher Minesin mukaan videoiden ja eritoten lasten maailmaan. Käsittelemmepä myös näkyväksitekemistä kuntakentällä. Mitä oppeja Thatcher ammentaisi CARTOON- maailmasta tähän kenttään? Jakso on englanniksi. Oikein hyviä kuunteluhetkiä.

In my rearview mirror is the motherfucking law. Vi talar om justitieråd som begår brott, Tove blir upprörd av en vårdnadsdom, de principiella aspekterna kring att en straffrättsprofessor dömts för brott och så har vi valt en juridiklåt var. Spoiler: Tove gillar Jay Z.

WHAT'S 9 + 10!?Som vi lovade i förra avsnittet så pratar vi om otrohet! Vad är otrohet? Vad får man och vad får man inte göra i en relation? Vilka gränser sätter vi för våra partners? Det och mycket annat i avsnitt 21!Vi vill även triggar varna om att vi, i början, pratar om psykisk ohälsa och självmord. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Armann pratar om världens och Sveriges ledare, Petrina berättar det nyaste om Arbogakvinnan och Anton tar oss igenom kopplingen mellan Vänner och verkligheten. Allt detta och korta nyheter i veckans MÅNDAG.

Yhden mielestä Teemu Laajasalo on elostelija, joka tarjoaa vierailleen samppanjaa samaan aikaan, kun diakoniatyössä vaihdetaan ruokajuomaa maidosta .. Lisää >> http://ift.tt/2DZP0yO

Vi sänder från Campus Helsingborg och snackar om misstänkt otrohet i distansförhållanden, hur man skaffar nya vänner och vad man gör när ens kusin släpar hem ragg, efter ragg, efter ragg?

Miten ilmastonmuutos näkyy Suomen kunnissa? Ilmastopodcastissa #ilmastokirjan toimittajien Silja Annilan ja Esa Keskisen kanssa keskustelevat Tampereen kaupunginvaltuutetut vasemmistoliiton Milka Hanhela ja kokoomuksen Petri Rajala. Musiikki: Jean Nine Kansikuva: Ella Kiviniemi Tuotanto: Erkki Mervaala Hyvän sään aikana – Mitä Suomi tekee kun ilmasto muuttaa kaiken ilmestyy Into Kustannuksen julkaisemana syksyllä 2017. Hyvän sään aikana – Mitä Suomi tekee, kun ilmasto muuttaa kaiken. #ilmastokirja facebook.com/ilmastokirja @ilmastokirja (Twitter/Facebook) @ilmastokirja2017 (Instagram).

Vi har med oss Jonas Sylven från Ligga med P3 som träffat "Örkelljungas Hefner" som har en swingersklubb. Hade du kunnat tänka dig att testa?

Internationell framgång och skivsläpp har varvats med depressioner och svackor. Artisten Mapeis liv är fullt av kontraster.   Jag är ofta på moln för att jag är en positiv person, men när jag mår dåligt känner jag mig ett med asfalten. Då känner jag mig som en tant på 90 år, säger Jacqueline Mapei Cummings i Psyket. Det har funnits perioder då hon har känt att hon inte velat leva längre. Ja, såna stunder har kommit. Det är på grund av den livsstilen jag har. Ibland ger man energi till flera tusen och sen kommer man hem och käkar en morot och är helt nollställd. Som 10-åring kom Mapei till Sverige från USA och flytten innebar en stor förändring. Jag förstod inte något på lektionerna, och det rubbade mig. Jag kom efter och gav upp när jag var liten. Jag var utanför, såg inte ut som de andra. Kände mig ensam och anpassningsbar. Jag ville bara vara ett normalt barn som smälte in. Där lärde jag mig att överleva socialt. Mapei är 33 år och bor i Stockholm, just nu är hon aktuell med pjäsen Råttkungen, där hon debuterar både som skådespelare och manusförfattare.

Hur långt hade du gått för att behålla din kompis för dig själv? Och hur gör man när man ständigt känner sig exkluderad av sina vänner?

18-åriga Sanna dog av en ovanlig sjukdom Addison eller binjurebarksvikt. Diagnosen går att behandla men Sannas provsvar glömdes bort och hon uppmanades äta isglass istället för att åka till akuten. Reporter: Daniel Värjö Producent: Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se

Personal och anhöriga har vittnat om barn som isolerats, spänts fast som straff och som getts tunga mediciner med livsfarliga biverkningar.  Vad hade kunnat göras annorlunda? I två program har Kaliber granskat BUP-kliniken i Stockholm. I det första berättade vi om Amanda som upprepade gånger spänts fast på en brits när hon fått svåra ångestattacker. Hennes mamma orkade inte se på, men ibland hann hon inte undan när bältningarna skedde. Det gick så fort.- Jag vet när jag har varit på avdelningen och de bara rusar in när larmet går. Det bara rusar in människor. Bara det är ju traumatiskt. Vid nåt tillfälle var det väktare som kom. Bara det att se den här väktaren med svarta handskar på mitt barn.Amanda var 14 år när hon lades in på kliniken första gången. Här vårdas barn som är upp till 18 år, barn som lider av svåra psykiska problem som till exempel självskadebeteende, djupa depressioner, psykoser och borderline.Personal har berättat att bältesläggningar ibland användes i förebyggande syfte eller till och med som straff - något som inte är tillåtet enligt lagen. - Det är bältningar i princip dagligen, säger en skötare.- Oftare och oftare blev det så här, berättar en annan skötare. Det två skötarna i personalen har god insyn i vården tillsammans med en läkare som också vittnar:- Det eskalerade. Med tvångsåtgärder med bältesläggning med tvångsmedicineringar och Amanda blev bälteslagd ohyggligt många gånger på en kort period. Det spred sig så det var väldigt många andra som också blev bälteslagda. Det bara steg. - Man har ingen kontroll riktigt, berättar en av skötarna. Det är en ganska fruktansvärd känsla egentligen när man står där och man vet att nu har Amanda egentligen bara ångest. Och vi kan inte hantera det här bättre än att bara lägga henne i bälte. Det är ju inte så att hon har agerat ut och slagit någon. Vid något tillfälle har hon gjort det också och försökt skada sig själv, men inte i alla lägen.Så många gånger var de här bältningarna omotiverade? - Ja, i ett slags preventivt syfte. Det är mot reglerna och då står man där och tänker, alltså, fan, blev det här rätt nu? Vad är det jag deltar i?Kaliber har tagit del av en intern sammanställning över hur många beslut om fastspänning som fattades när det gäller Amanda. Den visar att hon - på bara tre och en halv månad 2014 - satts i bälte 44 gånger.Per-Olof Björck är klinikens verksamhetschef och har det yttersta ansvaret för vården där. - Jag kan inte kommentera ett enskilt fall. Bältningar borde man undvika, det har jag sagt. Det låter ju orimligt för vem som helst som lyssnar. Att använda bälte är tillåtet men bara om personen riskerar att skada sig själv eller andra. Efter programmet har flera hört av sig om sina egna erfarenheter av tvångsvård på BUP-kliniken i Stockholm. En mamma skriver om hur hennes dotter bältades där under en period. De ville ha stopp på bältningarna eftersom de gav dottern högre och starkare ångest. Det var en spiral rakt ner i helvetet när hon blev inlagd, säger hon. En tjej som själv låg inne samtidigt som Amanda skriver så här;De säger att jag inte behöver skrika för att bevisa att jag mår dåligt och behöver stöd, men varför säger de då att de inte har tid när jag gråter och ber så fint jag kan? De säger att jag ska säga till innan jag skadar mig och jag säger till hela tiden men det står en tvåa i min journal och inte en trea och därmed försvinner min rättighet till sällskap i den kalla stenbyggnad som de mot min vilja stängt in mig i. Det finns ingenting att göra, jag spenderar dagarna i bältessängen, med byxor dragna som snaror kring halsen och resten av tiden bara stirrandes ut i tomma intet. Tvångsåtgärder - som bältesläggning eller avskiljning, alltså isolering av patienter - är tillåtna i Sverige idag och hur man får använda dem är noga reglerat i flera lagar. Det finns ingen hundraprocentigt tillförlitlig statistik men när vården använder tvång så ska det rapporteras in till Socialstyrelsen. Enligt deras statistik gjorde BUP-kliniken i Stockholm förra året 108 bältesläggningar som varade upp till fyra timmar. I hela Sverige registrerades 146. Stockholmskliniken stod alltså för mer än sju av tio rapporterade bältningar inom BUP över hela Sverige förra året. Vi har tidigare berättat om att det - redan innan Amandas tid på kliniken - slogs larm om att tvångsmedel användes i en alltför stor omfattning och på ett felaktigt sätt där. Personalen gjorde en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som senare riktade allvarlig kritik mot kliniken för att man hade brukat olika tvångsåtgärder på sätt som inte var förenliga med lagen. Varför har bältningarna fortsatt? Och vad säger ansvariga politiker? Jessica Ericsson från Liberalerna - alltså det som tidigare hette Folkpartiet - är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. - Den beskrivning som ges i programmet är fullständigt oacceptabel och fruktansvärd. Jag blev arg, ledsen, frustrerad. För den beskrivningen av patienterna, den beskrivningen av verksamheten ska inte förekomma, inte under några omständigheter. Hur kan det få fortsätta?- Jag hoppas att det inte fortsätter, jag tror att det här handlar om förra året. Ja, förra året, 2014 - då Amanda spändes fast så många gånger - var ett rekordår på BUP-kliniken i Stockholm. Enligt deras egen statistik över tvångsåtgärder gjordes drygt 100 bältningar det året. Det är fler än det antal som genomfördes under 2011, 2012 och 2013 - tillsammans. - Jag har ju varit på studiebesök på BUP-kliniken alldeles nyligen, berättar Jessica Ericsson. För att skapa min egen bild och den bild som jag fått är att man jobbar väldigt aktivt med komma till rätta med de problem som finns. Och att det har skett ganska stora förändringar bara under året.  Tvångsåtgärderna har minskat ordentligt och framför allt sedan maj ser vi en ordentlig nedgång.Men även om antalet bältningar på BUP-kliniken i Stockholm har minskat de senaste månaderna så kommer 2015 att bli ett nytt rekordår för redan i september hade man gjort fler bältningar än man gjorde under rekordåret 2014. - Jag tror att det är många i den här historien som önskar att de hade gjort vissa saker annorlunda, säger Jessica Ericsson.Enligt Stockholms läns landstings egen statistik så hade man redan i september i år fattat beslut om fastspänning vid 116 tillfällen. Det är alltså fler än under hela 2014.- Det har varit rörigt på kliniken, säger Jessica Ericsson. Man har haft en personalomsättning, det har varit otydliga roller. Man har inte fått ordning på det. Från och med i år har man börjat jobba klart mer aktivt.  - Jag tänker att vi kommer att behöva följa upp det här jäkligt noga, rent ut sagt, på många olika sätt. Det gjordes en fördjupad utredning här från Hälso- och sjukvårdsnämnden i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som presenterades i slutet av augusti. Den visar att man kommit ganska långt.  Men det är inte bara BUP-kliniken i Stockholm som fått kritik för att man använder tvångsåtgärder mot barn och unga inom den slutna psykiatriska vården. I februari i år slog FN:s Barnrättskommitté ned hårt mot hur isolering och bältningar används i Sverige. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg ser allvarligt på kritiken från FN. - Internationellt kallas bälte för The Swedish Belt. Jag vet inte om det finns någon koppling till att man använder det här mer än på andra håll, det vet jag faktiskt inte. Jag kan bara notera att jag inte har sett så stark kritik från Barnrättskommittén när det gäller den typen av tvångsåtgärder när jag tittat i andra länders rapporter.BO har också kartlagt barns erfarenheter av tvångsvård. I samtal med barnen så har han tagit del av många berättelser som liknar Amandas.   - Jag mötte barn som var med om ungefär den mängden bältningar. Jag tycker att bältningar - som Barnrättskommittén är inne på - är väldig problematiskt mot barn och unga över huvud taget. Att i en akut situation inledningsvis hamna i en sån tvångsåtgärd, det är ju illa nog, men om det är något som upprepas gång på gång, då är det ett misslyckande, helt klart. Det som jag har mött, av de barn som jag har pratat med, så blir ju inte vården det som inger hopp om att man ska bli bättre. Det bryter ner det hoppet. Att det blir en miljö som bara präglas av tvång och brist på tillit. Så det blir väldigt problematiskt. Man når inte fram till barnet med det stöd och behandling som barnet behöver.  Många menar att tvångsåtgärder - såsom bältningar - kan undvikas i de allra flesta fall. På Sveriges kommuner och landsting, SKL har man till exempel tagit fram flera alternativa metoder. I projektet Bättre vård - mindre tvång, som pågick mellan 2010 och 2014, lärde man ut de här metoderna till personal på olika avdelningar och kliniker. Ing-Marie Wieselgren är nationell psykiatrisamordnare och projektledare på SKL.- Målsättningen, det finns bara ett mål som det kan vara och det är att minska behovet av tvångsåtgärder. En förutsättning för att nå det målet är att göra patienterna mer delaktiga. - Tillsammans med patienterna gjorde man snyggt på avdelningarna, berättar Ing-Marie Wieselgren. Man bytte möbler och målade. Man gjorde tydliga dagsscheman. Man frågade patienten vad är det som är jobbigt. Ja, det är att vänta. Okej, vi talar om när olika saker ska hända. Vi ser till att du får bestämda tider till läkarsamtal. Men i de här akuta situationerna då, för nu pratar du om att måla väggar och ha fina möbler, men just i de här akuta situationerna vad finns det där för metoder som man kan tillämpa när man ska försöka gå en annan väga än att till exempel bälta en patient?- Framförallt är det att vara tidigare, att se innan. Att tillsammans lära känna när det är en uppladdning på gång. Eller när blir en person rädd. Och vad kan vi göra i stället.  Och att när du väl måste ta till det, att det då upplevs så bra som det bara går av dem som är med om det. Bättre vård - mindre tvång riktade sig främst till vuxenpsykiatrin. Nu har SKL startat ett nytt liknande projekt där metoderna ska läras ut till personal inom barn- och ungdomspsykiatrin. Men det finns redan exempel på hur andra kliniker minskat antalet tvångsåtgärder. På BUP i Halland har man utvecklat en egen metod. Håkan Jarbin är chefsöverläkare på BUP i Halland och sitter även i Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatris styrelse. - Vi har ju bälte i Halland, men det var flera år sedan någon låg i det nu Nu säger fel. tror inte att det har varit någon på tre år, men det är jag inte säker på. I Halland har de i stor utsträckning lyckats undvika att spänna fast unga i bältessäng. - Men det är ändå en trygghet att det finns möjligheten att göra det, att ha möjligheten men inte använda den utan jobba på relation istället, säger Håkan Jarbin. Man måste skapa en allians snarare än att hindra dem totalt från att skada sig själva. Så vi låter dem skada sig till viss del utan att ingripa med våld och kraft utan försöker ha en dialog och få igång ett annat sätt att hantera det på. De får dunka sig tills det blir blåmärken, de får rispa sig tills det kommer lite blod, vi stoppar inte det. Och stoppar man det direkt så är risken att det blir en upptrappning och ständiga bältesläggningar och då förstärker man det beteendet och det är det beteendet som allting snurrar kring och då har man målat in sig i ett hörn. Och när de börjar de skada sig så försöker vi bortse från det och locka dem till annat.På BUP i Halland har man försökt få patienterna att fundera över vad de vill göra med sina liv, att se framåt, att vara fysiskt aktiv, spela pingis, gå en promenad och ha ett fullt dagsschema.- Och är det så att de försöker skada sig lite till så lägger man en kudde emellan men man går inte i clinch i dem, säger Håkan Jarbin. Det kan ju synas lite tufft att låta någon skada sig men det är så viktigt att det är personen själv som börjar ta vård om sig själv och att man inte får fysiskt bråk kring samarbetet. I första skedet. Man ska inte säga att bälte inte behövs för det gör det, men om man kan ha bälte utan att använda sig av det, då är det det bästa. Det kräver väldigt mycket personal och en väldig förmåga och sinnesnärvaro från personalen att vara med i detta och hitta utvägarna. Och ta risker som det innebär, för det måste man göra. Men då måste man också ha koll på läget och kunna samarbeta. Så det är en jättesvår och jättebesvärlig vård.Både chefsöverläkaren för BUP i Halland, Håkan Jarbin och Ing-Marie Wieselgren på Sveriges Kommuner och Landsting, säger alltså att det finns metoder att ta till som kan minska tvångsåtgärderna inom den slutna barn- och ungdomspsykiatrin. När vi i första programmet i vår serie berättade om Amanda - den flicka som upprepade gånger spänts fast i en bältessäng på BUP-kliniken i Stockholm - så fick vi mejl från Norge. I det berättade en psykiater att när de jobbat med självskadepatienter där, då upptäckte de att ju fler tvångsåtgärder man genomför, desto mer ökar man patientens självskadebeteende. Vi ringer till Norge och Bodø där Juwamer Mavlud arbetar som psykiater på Nordlandssykehuset i Nord-Norge. Han svensk psykiater och när han kom till Norge 1997 reagerade han på hur man behandlade unga med självskadebeteende. - Självskadebeteende blev behandlat nästan som en allvarlig sjukdom. De blev underlagt tvång och tvångsmedicinering och så vidare och så vidare. Jag vill kalla det för desperationsbehandlingsupplägg helt enkelt.Juwamer menar att tvångsåtgärder gör att patienterna riskerar att hamna i ett kroniskt självskadebeteende och påbörjade därför ett förändringsarbete.- Tvång var förbjudet, totalt förbjudet, tvång skulle icke förekomma över huvud taget. Nu arbetar de utifrån huvudtanken att självskadebeteendet inte ska betraktas som en psykisk sjukdom utan som en beteendestörning som patienten själv får ta ansvar för. - Men självaste skadebeteendet är ett symptom som vi kallar för kommunikativt värde, dvs att du kommunicerar med omvärlden för att du inte kan ge uttryck för det som plågar dig. Nyckeln är att man ger ansvar tillbaka till patienten, men det ska inte ske över en natt. I Bodø arbetar de efter principen att patienterna i möjligaste mån ska leva sina liv hemma och inte alls läggas in.- Håll dem borta från avdelningarna så mycket som möjligt för att undvika kronofisering och institutionalisering, säger Juwamer Mavlud. För att undvika att patienterna hamnar i ett kroniskt självskadebeteende, så får de fortsätta att leva i sin vanliga vardag, men med tillgång till en samtalskontakt. Men på Nordlandssykehuset har de också vad som kallas brukarstyrda platser. Om en patient börjar må riktigt dåligt, då kan han eller hon ringa till sjukhuset och be om att få komma in direkt - utan att behöva gå via sin husläkare eller en akutmottagning. De lägger i princip in sig själva.- De ingår ett kontrakt, du kommer in och när du kommer in så är det så att det bli max 4-5 dygn eller kortare, oftast är det väl 2 dygn, berättar Juwamer Mavlud. Det är individuella kontrakt man skriver. Om det är självskador så är det förbjudet att skada dig. Om det är folk som har missbruksproblem, då är det förbjudet att missbruka på avdelningen. Och man skriver individuella kontrakt med de enskilda patienterna som får erbjudande om att komma dit. Alltså, det införde jag, självskadeförbud. Du är välkommen hit men det ingår att icke skada sig själv. Om det sker, även om det så är mitt på natten, så blir du utskriven. Då får du vara på hotell. Trot eller ej blev det ingen självskadning mer.  Under arbetet med Kalibers serie om den slutna barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige så har vi mött flera experter som har strategier för hur man kan undvika situationer liknande den som uppstått på BUP-kliniken i Stockholm. Inom BUP i Halland, som vi hörde om, stoppar man inte direkt unga med skadebeteende från att göra sig själva illa, i Norge har man tvärtom infört nolltollerans. För Åsa Nilsonne som är professor i medicinsk psykologi - och har jobbat med unga kvinnor med gravt självskadebeteende - är lösningen terapi.  - Det är ju någon slags desperat sista lösning när en patient inte kan styra sitt beteende alls.  Och då måste man ju arbeta, för det första med att förebygga så att folk inte ska hamna i en så extrem känslomässig situation. Och för det andra med att hitta andra sätt att hantera den extrema känslan när den väl uppstår. Hur förebygger man sådant? - Man försöker förstå vad är det för situationer som är särskilt sårbara eller särskilt svåra för den här människan att hantera. När är det hennes ångest väcks. Om situation är, till exempel, att hon blir väldigt rädd, då får man dels försöka lära henne egna strategier för att lugna ner henne, dels lära henne att använda personalen i förebyggande syfte. Att säga att nu är jag på väg att bli så här rädd, nu behöver jag känna mig trygg, jag behöver att någon sitter och pratar med mig, något som gör att känslan går ned. Alla känslor kan ju när som helst gå i riktning mot att de blir mer starka eller mindre starka och då måste man lära sig vad som kan dämpa känslan för den här personen. För den som blir patient och har den här typen av svårigheter med sina känslor, hon klarar inte att göra det här själv, då hade de inte varit patient. Hon behöver inte bli tillsagd att Lugna ner dig!, därför att problemet är att hon inte vet hur man gör för att lugna ner sig när det blir så här besvärligt.Åsa Nilsonne är självkritisk till hur man inom vården ibland ser på psykiskt sjuka människor som inte kan styra sitt beteende.- Av någon anledning blir vi inom vården väldigt provocerade av detta. Vi blir inte provocerade när någon får ett epileptiskt anfall, för det förstår vi att personen inte kan rå för. Men vi blir provocerade när någon får ett vredesutbrott eller en panikattack därför att vi tycker att folk borde kunna skärpa sig eller borde förstå att så gör man inte. Då blir det inte sällan konflikter. Det blir inte sällan en slags maktkamp och då kan bältet komma in som ett led i den maktkampen, att man har det maktmedlet att lägga någon i bälte när man inte lyckas lösa problemet på annat sätt.  Vi lämnar vår granskning om bältning och självskadebeteende. I vårt andra program visade vi hur användningen av antipsykotiska läkemedel - såsom neuroleptika - har ökat mycket inom BUP och att det saknas kontroll över de allvarliga biverkningar som kan uppstå - framförallt hos barn.  Förra veckan berättade vi om Claudio som höll på att mista livet när han vårdades på BUP-kliniken i Stockholm. Han var 15 år när han blev sjuk. Så här berättade hans föräldrar om mötet vården.- När han kom dit, den här läkaren, jag kommer aldrig att glömma henne, började proppa honom med mediciner.Vad sa läkaren då till er om de här medicinerna?- Läkaren sa att det här var det bästa. Hon visste vad hon höll på med. Hon hade mycket erfarenhet. Hon kunde allting, säger Claudios mamma Angela.- Vi trodde på medicinerna. Vi trodde de skulle hjälpa, berättar Claudios pappa som också heter Claudio.Vi kunde läsa i journalen att Claudio behandlades med fyra olika neuroleptika. När vi låtit experter titta i Claudios journal så menar de att han fått onödigt många mediciner samtidigt. Mediciner som riskerar att ge mycket svåra biverkningar. Dessutom kunde vi konstatera att sättet som Claudio medicinerades på stred både mot Socialstyrelsens och BUP:e egna farmakologiska riktlinjer. För Claudio ledde biverkningarna att han till slut kollapsade.- Och när vi kommer tillbaka till avdelningen, vi ser att Claudio kan inte gå, berättar hans mamma. Hans hand hade dragit upp sig så här. Och benen också. Och han dreglade. Halva sidan var förlamad.Claudio blev väldigt sjuk av medicinerna och familjen har anmält händelsen till Inspektionen för vård och omsorg. - Till sist, vi trodde att Claudio kommer att dö här. Ja, det trodde vi, berättar föräldrarna.Enligt chefsläkaren Sten Jacobson som sitter i psykiatriledningen för Stockholms sjukvårdsområde - och som ansvarar för vården på BUP-kliniken - bör läkarna vara mycket restriktiva med neuroleptika. - Det är oerhört viktigt. Varför då? - För att neuroleptika har biverkningar. Sten Jacobson anser att det är ytterst väsentligt att läkarna på kliniken följer de riktlinjer som finns. Om de frångår dem måste läkarna kunna motivera sina beslut. Han säger att psykiatriledningen nu kommer att granska Claudios fall - och även hur läkare på kliniken förhåller sig till riktlinjerna. - Självklart måste vi granska det. Jag anser att det är allvarligt. Jessica Ericsson, ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen i Stockholms läns landsting reagerar starkt på Kalibers uppgifter om Claudios vård.- Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät - det lät förskräckligt, helt enkelt - så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur ser det ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sånt ska inte förkomma. Och det är väl jättebra att han har gjort en IVO-anmälan.Stockholms läns landsting ska nu alltså se över sina rutiner. Chefsläkaren i psykiatriledningen, Sten Jacobson, säger att han välkomnar Kalibers granskning. - Min bestämda uppfattning är att det har blivit betydligt bättre på kliniken, men det återstår fortfarande mycket arbete.  Personalen slog larm 2013, man skulle komma till rätta, men så har man ändå inte gjort det. Personalen vittnar fortfarande om att de här avskiljningarna på RIA-avdelningen sker på ett otillåtet sätt. Personal vittnar om att man ibland bältar i förebyggande syfte. Hur kan det bli så, när man har fått den här kritiken och ska förbättra sig, men så blir det inte bättre?  - Jag anser att det har skett en förbättring, men det finns fortfarande en hel del saker att åtgärda. Och de här Kaliberprogrammen nu, innebär ju att ja, vi har ju alldeles tydligt som ledning, vi måste ju skärpa vår interna granskning, så att vi verkligen är säkra på att förbättringarna faktiskt har skett. Hur ska ni säkerställa, från ledningens sida nu då, att det kommer att bli bättre och mer patientsäkert för de barn och unga som är intagna på kliniken? - Vi gör en genomgripande intern revision av både styrdokumenten men också hur de tillämpas i praktiken. Sten Jacobson är självkritisk också när det gäller Amanda - hon som isolerades i över tre veckor och blev fastspänd i en bältessäng 44 gånger under tre och en halv månad.- Det kan jag hålla med om att där verkar det som att vi har brustit då.   Reportrar: Helene Almqvist och Mikael FunkeResearch: Emilia MellbergProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Köyhyyden muuttuneet kasvot Kun köyhyyden kasvot ovat vuosien varrella muuttuneet kun kaupunkilaisen aineellisen köyhyyden rinnalle on noussut henkinen köyhyys ja yksinäisyys. Kunnat eivät pysty ratkomaan yksinäisyyteen liittyviä ongelmia. Avuksi tarvitaan lähimmäisiä ja kolmatta sektoria. Historioitsija, dosentti, kaupunginvaltuutettu Ville Jalovaara kuvaa uudessa kirjassaan vuonna 1883 Helsingin Kaupunkilähetys -nimellä aloittaneen HelsinkiMissio -järjestön toimintaa ja kuinka avustustoiminta on muuttunut ajansaatossa. Keskustelussa pohditaan köyhyyttä ja yksinäisyyttä nyky-Helsingissä sekä vapaaehtoistyön merkitystä tulevaisuudessa.

Avsnitt 4, säsong 2014. Dagens deltagare försöker bemästra galenskap och genialitet i mästerlig symbios från 1972. Vi rustar för tittarstorm från 1957 och snubblar samtidigt över ett nyord i det svenska språket. Denise Rudberg går bokstavligen vilse bland signaturerna till stor glädje för Svante Weyler, som dessutom lyckas lura in Elisabet Höglund i boxarringen. Rätt som det är dyker också komikern Johan Glans upp och berättar om ett förgånget bonzai-träd. Programledare: Nina Allergren. Dagens tävlande:  Elisabet Höglund, journalist.  Minns bäst: När jag tog körkort 1963 och när jag tog studentexamen (den riktiga, alltså) 1966 med 7 stora A:n i betyget. Detta är inte skryt utan sant.  Svante Weyler, förläggare. Minns bäst: Doften av min mammas parfym när hon gjorde sig fin. Denise Rudberg, programledare och författare. Minns bäst: Ett av mina starkaste nyhetsminnen var 9/11. Jag var höggravid och befann mig hemma hos min farmor på Gärdet. Hon hade just bakat finska pinnar och jag minns hur jag står med smaken av de söta kakorna samtidigt som flygplanen kraschar in i husen. Jag hade just flyttat hem efter en fyra år i New York och kunde inte för mitt liv förstå att det jag såg var på riktigt. Jag minns att farmor och jag såg på varandra och sa: "Nu är det krig." Telefongäst:  Johan Glans, komiker.  Producent: David Rune

Anna, född i Sri Lanka och vi snackar om Lajvare, Tigrarna och Resan tillbaka.

Mikä maksaa -ohjelma yhtyy nyt koko Suomen huoleen. Kuinka kunnat saataisin kuntoon ja mistä revitään tarvittavat miljardisäästöt? Haastateltavina ovat projektijohtaja Anna-Mari Ahonen (Janakkalan entinen kunnanjohtaja), Kuntaliiton kuntatalousyksikön apulaisjohtaja Reijo Vuorento ja kuntatalouden emeritusprofessori Pentti Meklin Tampereen yliopistosta. Toimittajana Juho-Pekka Rantala.

Istället börjar den med en oönskad förlovning och slutar i ond bråd död. Och nu behöver mordutredaren hjälp av Detektiverna i P1. I femte programmet av Detektiverna i P1 gästas Jessika Gedin av Martin Widmark och Åsa Nilsonne. Kan en deckarförfattare för barn och en psykiater lösa mordgåtan?

Uutiset: - Chrome OS -miniläppäreitä Acerilta ja Samsungilta 2011 kesällä - Kunnat kiinnostuivat avoimen lähdekoodin ohjelmistoista - Unigine julkaisi kolme pelikilpailun voittajaa - Lisää pelattavaa: Humble Indie Bundle 2 - OpenBSD:n IPSECissä on/oli tahallisia takaportteja - Kasettimaksut kovalevyihin Panelistit: - Henrik - Ninnnu - Elias - Tero