POPULARITY
Malin kommer in till Södersjukhuset med mystiska symtom. Snart kommer misstanken om ett dödligt virus som varit utrotat i Sverige i 100 år. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I juni år 2000 fyller Malin 19 år. Hon ska fira sin födelsedag med familjen, men när gästerna kommer ligger hon i sängen och klagar på att hon har ont i armen.– Ryck upp dig och ligg inte här och sjåpa dig, säger storebror Niklas innan han lämnar födelsedagsmiddagen.Det är sista gången han ser henne i vaket tillstånd.På sjukhuset förstår man inte vad symtomen beror på. Malin blir hemskickad från akuten tre gånger innan de beslutar att lägga in henne för observation.Några månader tidigare var Malin i ThailandNär läkaren Eva Sjöblom Prinz får höra att Malin varit i Thailand och gosat med en vild hund, börjar hon ana att Malin kan ha fått en dödlig sjukdom som inte går att bota. Virussjukdomen rabies.Snart sprids en rädsla på sjukhuset i Stockholm.– Alla som hade haft hand om henne hade ju utsatts för det, hon hostade ju också, säger sjuksköterskan Helena.Medverkande:Niklas, Malins äldre bror.Lelle, Malins pappa.Hilde, Malins vän.Helena Librand, sjuksköterska.Eva Sjöblom Prinz, läkare på Södersjukhuset.Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker.Texter av Malins mamma Klara. Inlästa av Vivian Cardinal.En dokumentär av: Stina Näslund.Producent: Jon Jordås.Exekutiv producent: Rosa Fernandez.Dokumentären är producerad 2024.
Med på resan över Atlanten finns samhällets rikaste personer och flera hundra emigranter. I 3e klass reser Agnes med sina två små döttrar. Hon hör skriken när 1500 människor dör i det iskalla havet. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Titanic var världens största passagerarfartyg och den toppmoderna atlantångaren påstods vara osänkbar. Majoriteten av passagerarna skulle flytta från Europa till USA för att skapa sig en ny framtid.I en av hytterna i tredje klass sitter det nygifta paret Gerda och Edvard Lindell och i en annan hytt långt ner i båten har den 24-åriga småbarnsmamman Agnes Sandström just fått sina två små barn, Margit och Beatrice att somna.På resan över Atlanten, när många ombord gått och lagt sig, passerar Titanic genom det som kallas Iceberg Valley. Där finns till och med fler isberg än vanligt, men kaptenen räknar med att utkiken ska upptäcka faror i tid. Klockan är 23.39 när varningen kommer: “isberg, rakt föröver”.I P3 Dokumentär om Titanic – det osänkbara skeppet, hör du den verkliga historien om världens mest kända förlisning. Medverkande: Agnes, Margit och Beatrice Sandström, svenska passagerare.Agnes Sandström intervjuas av Per Fontander för Sveriges Radio.Beatrice Sandström och Margit Sandström i intervjuer från SVT.Frank Prentice, arbetare på Titanic i intervju från BBC Archives.Carl-Olof Janssons brev lästes in av Jonatan Loxdal.Direktören Bruce Ismays förhör lästes in av Alex Maxia.Vittnesmål från skeppet Bremen lästes av Alice Edwards. Claes-Göran Wetterholm, etnolog och författare till flera böcker om Titanic. Jessica Sanders, VD för RMS Titanic Inc. Arkivklipp från: Dokumentären Emigrantångaren Titanic, SVT, BBC, CNN, Expressen-TV och filmen Titanic.I dokumentären berättar vi även om Gerda och Edvard Lindell, Ida och Isidor Strauss och om direktören och kaptenen Edward Smith.En dokumentär av: Gustav Asplund.Producent: Jon Jordås.Exekutiv producent: Rosa Fernandez.Dokumentären är producerad 2023.
När ambulans larmas till öknen i Arizona möts man av en skräckscen. Över 50 människor ligger utspridda på marken, några svamlar andra är orörliga. Svetthyddan intill är tom och ledaren syns inte till. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är höst 2009 när inspirationsföreläsaren och författaren James Arthur Ray håller i en självhjälpskurs i Arizonas öken. Han har låtit bygga en svetthydda inspirerad av urinvånare men gjort den på sitt eget vis. James Arthur Ray har efter filmen the Secret gott rykte och han har hyllats av bland andra Oprah Winfrey.Men när kursdeltagare slutar andas under en svettritual hösten 2009 är den ansvarige ledaren borta. Ambulanspersonalen gör vad de kan men de lyckas inte rädda alla och Marta Reis och de andra på kursen har svårt att ta in vad som hänt.Medverkande:Marta Reis, kursdeltagare.Connie Joy, kursdeltagare.Jean Brown, anhörig till Kirby Brown.Ross Diskin, polis, Arizona.Jonathan Ellerby, religionsvetare.Matt Stroud, journalist som granskat James Arthur Ray.En dokumentär av: Elinor Ahlborn.Producent: Lars Truedson, Tredje Statsmakten.Exekutiv producent: Rosa Fernandez, Sveriges Radio.Dokumentären är producerad 2023.
När det börjar brinna i 24-våningshuset i London sprider sig elden rekordsnabbt genom byggnaden. Omar lyckas ta sig ut, men kvar på 14:e våningen är hans lillebror Mohammed. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En juninatt 2017 börjar det brinna i en kombinerad kyl och frys i ett höghus i London. Branden blir snabbt ett inferno. Hyreshusets fasad brinner ovanligt snabbt och den svarta röken fyller trapphuset. Brandmannen Ricky Nuttall försöker rädda boende mitt i huset men luften och vattnet tar slut.Omar Alhaj Ali och hans bror som tillsammans flytt från kriget i Syrien bor på 14:e våningen. Röken fyller lägenheten när Omar räddas av en brandman. Nerifrån gatan ser han sin lillebror i fönstret i det brinnande huset men ingen hjälper honom ut. Branden i Grenfell Tower blir en av de värsta i Storbritanniens moderna historia och många undrar om man hade kunnat förhindra att 72 människor miste livet.Medverkande:Omar Alhaj Ali, boende i Grenfell Tower.Eddie Daffarn, boende i Grenfell Tower som drev en blogg om huset.Ricky Nuttall, dåvarande brandman i London.Claes Aronsson, Sveriges Radios dåvarande Londonkorrespondent.En dokumentär av: Thomas Henley.Producenter: Robert Barkman och Lovisa Lamm Nordenskiöld, Produktionsbolaget Banda.Exekutiv producent: Rosa Fernandez, Sveriges Radio.Researcher: Sabrina Kindgren.Producerad: 2023.
En höstdag 2005 hittas 36-åriga Marie Johansson mördad på sitt jobb i Stuvkällaren i Göteborg. Fallet förblir olöst. Men en dag nästan 20 år senare får utredarna en DNA-träff som gör fallet svårlöst.Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play När ägaren till Stuvkällaren kommer till sin butik på Kyrkogatan i centrala Göteborg den 14 oktober 2005 möts han av en makaber syn. Hans kollega, butiksbiträdet Marie Johansson ligger död i butiken.Polisen tror först att de kommer kunna lösa fallet snabbt. Gärningspersonen har lämnat flera spår efter sig och pengar saknas i kassan. Men utredningen pågår i nästan 20 år och hundratals personer topsas i jakten på mördaren.När polis och åklagare slutligen får en DNA-träff i registret tror många att mördaren slutligen kommer kunna gripas.Medverkande:Christina Borén Johansson - Maries mamma.Lotta - Maries vän. Joel - vittne. Peter Thylén - fd. polis, som jobbade med fallet.Anders Eriksson - chef på Kalla fall-gruppen Region Väst.Alexander Malmgren - Förundersökningsledare och åklagare.Ulrika Åberg - Åklagare.Helena Jönsson - Reporter på P4 Göteborg.En dokumentär av: Linnéa Hjortstam.Producent: Lars Truedson, Tredje Statsmakten.Exekutiv producent: Rosa Fernandez.Produktionsår: 2023
Boundaries are important, but what happens when the boundaries need to be set with those you love the most—your family? Sometimes, choosing self and walking away isn't easy. And frankly, denying yourself the privilege of living life on your terms isn't either. In this episode, the ladies talk with Rosa Fernandez, writer of the play “Curse of the Puerto Ricans” premiering in Dallas this month, along with the Director of the play, Dr. Marta Torres and Marketing Director of the Bishop Arts Theatre Center, Kendrick Dunn. In Curse of La Familia, the group touches on family dysfunction, guilt, and even survivor's remorse—highlighting the intersectionality across cultures and generations, such as the stories being told in the play itself. The playwright shares some of her own story, part of the inspiration behind the play and her thoughts on breaking unhealthy family cycles. Bishop Arts Theatre: https://bishopartstheatre.org/theatre-series/ Marta @drmartatt13 Rosa @rosa_creates_ Kendrick @mmaxxe Follow us on Instagram & Facebook @KinkdAF Alex @alexberrioscomedy Frankie @frankiedoescomedy Mika @bronxtress Khira @khirahailey Krystle @kayt06 #kinkdaf #kinkdafpodcast #blackpodcasters #brownpodcasters #bipocpodcasts #spotifypodcast #applepodcast #kinksoflife #Afrolatina #Afrolatinx #kinky #kink #kinks #colorisim #blacklatinx --- Send in a voice message: https://anchor.fm/kinkdaf/message
Från 2014. Det här är en berättelse om ett mord utfört med en stekpanna mot en äldre man. Men det är också en historia om ett juridiskt fiasko. Lindomefallet är ett av Sveriges mest kända brottsmål. En oktoberkväll 1990 får Ernst Olsson i Lindome oväntat besök. När de två oinbjudna gästerna senare lämnar villan ligger Ernst livlös på köksgolvet. Bevis finns för att båda männen varit i huset, men de skyller mordet på varandra. Rättsväsendet svårigheter att döma mördaren eller mördarna och stämningen skapade stor upprördhet i Sverige. Många ropade på lagändring.En dokumentär av: Rosa Fernandez. Exekutiv producent: Amanda Rydman. Publicerad: 2014.
I'm excited to introduce you to playwright Rosa Fernandez. She's on the podcast this week to talk about her new production “A Skeptic and a Bruja,” which is set to premiere this spring in Florida. She takes us behind the scenes and tells us what it was like bringing her play to life. Plus, she's sharing tips on becoming a successful literary artist. Join us!---Find Rosa on IG: www.instagram.com/rosa_fernandez_playwright--- This episode was written and produced by Carlos CorreaCarlos Tonight theme by Sken Galis--- www.carlostonight.com
Una veintena de expertos se darán cita en Arnedo para poner sobre la mesa la realidad de estos espacios históricos, los problemas a los que se enfrentan y las perspectivas hacia un futuro más sostenible. Hemos conversado con Esther Rubio, gerente de la Asociación La Rioja Suroriental sobre este evento de calado internacional en el programa Hoy por Hoy La Rioja Baja, en este martes 19 de octubre. Para este congreso se ha contado con numerosas voces para poder debatir sobre los distintos aspectos, voces muy arraigadas en las localidades. Por eso, se han organizado paralelamente un programa repleto de actividades. Arnedo recoge el testigo de la ruta del vino rioja Alta y Bodegas Lecea, que acogieron las primeras ediciones de esta iniciativa. AFAMMER aterriza en Calahorra También hemos conversado con AFAMMER que desde abril busca hacerse de nuevo un hueco en La Rioja y ahora en La Rioja Baja. La primera de las acciones se llevará a cabo en Calahorra y será a través de un concurso fotográfico. Hemos conversado con la presidenta, Rosa Fernandez quien ha explicado que la intención de este colectivo es llegar a todos los pueblos de la región. Segunda Mesa de la Cultura en Alfaro El Palacio Abacial de Alfaro acogió en la tarde de ayer la segunda Mesa de la Cultura. Durante el encuentro el Ayuntamiento recogió ideas para fomentar la cultura en el municipio. Y llegaron, de la mano de varios colectivos vinculados a la cultura, propuestas muy interesantes. La asociación Amigos de la Historia propuso una ruta desde el yacimiento de Gracurris hasta el museo, los Amigos de San Miguel unas jornadas para mostrar el patrimonio alfareño y ADEMA, una propuesta muy interesante de arte urbano. Hemos charlado con Arrate Sánchez una de las asistentes, quien ha explicado que el consistorio tiene voluntad en llevar las iniciativas a cabo. La próxima mesa de cultura, será de cara a Navidades. "Es un mazazo" Hoy se conmemora el Día Internacional del Cáncer de Mama. Hemos hablado con la Asociación Española
Tre syskon från Göteborg reser till Islamiska staten för att göra jihad. En av dem kommer att dömas för terroristbrott. Serie i fem delar nu som superavsnitt. P3 Dokumentär-serien Terrorsyskonen och IS av Karwan Faraj och Rosa Fernandez vann Stora Journalistpriset i kategorin Årets berättare 2019, med motiveringen "Rått, rakt och osentimentalt ger de lyssnarna en unik inblick i ett Sverige där tre syskon väljer att resa till terrorsekten IS." Serien handlar om en bror och hans två småsystrar som alla lämnar Sverige för att ansluta sig till terrorsekten. Men det är också en berättelse om storasystern Yasmin som undrande är kvar i Göteborg. Varför hade tre av hennes syskon radikaliserats? Vad lever de för liv hos Islamiska staten? Och vad händer när de kommer hem och en av dem misstänks ha deltagit i en brutal halshuggning i Syrien?
Det har gått 10 år sen arabiska våren och i samband med det så har Rosa Fernandez gjort en P3 Dokumentär om upploppen. Vi har bjudit in henne och internetaktivisten Christopher Kullenberg, som hjälpte till att sprida internet när den stängdes av, till studion. Sen blir det självklart djuronsdag med djur-Ted som har med sig vandrandepinnar! Garplind läser också upp en lista han gjort kring vilka husdjur han tror han varit populära under olika årtionden.
Förra året gjorde P3 Dokumentär en serie om gängskjutningen på Vår Krog & Bar. Reportern Karwan Faraj och producenten Rosa Fernandez följer upp händelserna tillsammans med polischef Tony Olsson. Mer från P3 Dokumentär hittar du här!
Filmbasen och Transit bjuder in till frukostsamtal om konstnärliga processer! Filmare Zanyar Adami och illustratör Gunna Grähs berättar och samtalar om sina konstnärliga processer. Samtalet leds av radioproducenten, fd. filmkonsulent Rosa Fernandez. Zanyar Adami är filmskapare hans tematik handlar ofta om mänskliga rättigheter. Hans debutfilm, dokumentären "Gerillasonen" sändes i Al Jazeera 2011. Sedan dess har Zanyar gjort kortfilmer på uppdrag av FN-förbundet och den egna kortfilmen "Krigsduvor". Novellfilmen "Senses" med Lena Endre i huvudrollen visades på SVT. Zanyar arbetar nu med en långfilm om barnet till en kvinnlig gerillasoldat. Filmen görs inom utvecklingsprogrammet STHLM Debut. www.vimeo.com/zanyaradami Gunna Grähs är bilderboksskapare, illustratör, serieberättare och satirtecknare. Också verksam som skribent, gästlärare och föreläsare. Utbildad vid Konstfack. Debut 1982 med "Jullan vill vara med” (text: Kjell Johansson). Utgivningen omfattar ett 80-tal titlar, bl a böckerna om ”Nussekudden" (text: Håkan Jaensson och Arne Norlin), den egna ”Hejhej"-serien och satirsamlingen "Det fräscha alternativet". www.illustratorcentrum.se/portfolio/gunna-grahs/
Hur gör man en radiodokumentär om vår nutidshistoria? Johar Bendjelloul pratar med Rosa Fernandez och Erik Hedtjärn från P3 Dokumentär. En inspelning från Sveriges Radio i Almedalen 6 juli 2017. Ett inspelat seminarium från Sveriges Radios scen i Almedalen torsdag 6 juli kl 16 Medverkande: Rosa Fernandez, producent P3 Dokumentär Erik Hedtjärn, journalist och producent. Moderator: Johar Bendjelloul
Fem berättelser om överlevnad. Var samlas folk på festen? Var hittas troligast ett mordvapen? Och var bråkar vi om jämställdhet? Just det - i köket. Kökshistorier är en diskbänksrealistisk serie om Sverige skapad avradioproducenterna Rosa Fernandez och Louise Jacobson. Idén kommer ifrån och är välsignad av de amerikanska indieradioproducenterna The Kitchen Sisters. Rosa Fernandez och Louise Jacobsons jakt på svenska kökshistorier började i en lust att samarbeta och slutade i en annorlunda skildring av Sverige. Rosa Fernandez är radiojournalist som främst jobbar med längre dokumentära projekt. Hon är utbildad vid Dramatiska Institutet och står bakom serier som Hemliga Kliniken och Livet på hemmet i P1. Hon arbetar också med Tendens, Verkligheten och P3 Dokumentär. Louise Jacobson är frilansjournalist med en bakgrund på kultur- och samhällsredaktioner på tidningar samt radions P1 och P4. Hon är utbildad påJMG och Dramatiska Institutet. För P1 dokumentär har hon tidigare gjort programmen Kom igen, gubbar och Sommar utan män.
I en COOP-butik i norra Stockholm moppar Jelena golven. Hon går upp 5 på morgonen för att hinna till jobbet i tid. Sju dagar i veckan. I början går allt bra men en dag får hon inte längre någon lön. Jelena går till Fackligt Center för Papperslösa. Där möter hon Bengt, som i vanliga fall jobbar med lönetvister på fackförbundet Fastighets. Han bestämmer sig för att försöka hjälpa Jelena. Jelena kommer från Samarkand i Uzbekistan. Hon har flytt från misshandel och förföljelse från myndigheterna där och hon har flytt från en man som ville att hon skulle bli martyr. Papperslös i Sverige med ett spädbarn tog hon de jobb hon kunde få. Jelena hamnade i städbranschen och där är hon kvar. Slavarna som städar Sverige handlar om ett nätverk som städar Sverige utan rättigheter. De städar i skolor, på dagis, i kontor, i lägenheter och villor. Det handlar om Jelena och om hennes vänner, om kvinnorna som hjälper varandra i ett samhälle som inte finns där för dem. Dokumentären sändes för första gången i maj 2012 och blev nominerad till Ikarospriset i kategorin Årets granskare. Ett program av Rosa Fernandez. Har du, likt Jelena, också jobbat utan rättigheter i Sverige? Skriv och berätta i svarsfältet härnere.
- Tyvärr kraschade växellådan sist vi var ute och sladdade med a-traktorn, så det får bli garaget ikväll säger Kenny Juhlin Karlsson och Andreas Johansson båda 15 år. I ett villaområde i utkanten av Kil, i Värmland, ligger ett stort garage. Hit in har Andreas och Kenny sökt skydd mot ovädret utanför för att ta sig an något de gärna gör en kylig fredag i december: meka med sina epa- och a-traktorer. Helst av allt är de förstås ute och kör om fredagskvällarna, men ikväll måste de alltså laga och se om sina fordon. - I den här ska man kunna sitta tre, säger Kenny och pekar på sin halvbyggda a-traktor. På landsbygden runt Kil är raggarkulturen fortfarande stor. I förra veckans program av Barnen hörde vi andra värmländska ungdomar säga drägg om raggarna på orten och om hur tonårskillar med stort bilintresse kallades för blöjraggare. Men för Kenny och Andreas är det här med att åka epatraktor fram och tillbaks på Storgatan bland det bästa de vet. - Man ska lyssna på Eddie Meduza med nedvevade rutor, dricka bärs och snacka fruntimmer. Förkärleken till bilar och motorer är något som har funnits i bägges familjer sen lång tid tillbaka. Även Kennys lillebror Mike, 13 år, hänger gärna här i garaget en fredagskväll. - När farfar levde brukade han och pappa hänga här och meka med bilarna, säger Mike. I det sista avsnittet av Barnens serie Fredagskväll tillbringar vi kvällen tillsammans med tre högstadiekillar från den värmländska landsbygden. Bland trasiga bilar borrar vi oss ner i bilmekandets charm och pratar om allt ifrån längtan efter ett riktigt körkort till framtidsdrömmarna om att bli bönder, rörmokare och riktiga raggare. Det här är tredje och sista avsnittet i Barnens serie Fredagskväll som görs av Rosa Fernandez och David Rune. Vad gör unga på din ort en vanlig fredagskväll? Finns det tillräckligt att göra? Använd kommentarsfältet nedan för att berätta och diskutera.
- Det är fredag, det är fest ikväll! Vi kommer till plattan för vännernas skull, vi träffas här och chillar och sen åker vi kanske vidare till Vällingby, Farsta, Bromma eller Husby! Mustaba och Andreas, båda 14 år gamla, är uppspelta och kan knappt stå stilla. De har just kommit in till Sergels Torg från Skärholmen och väntar nu på att alla andra kompisar ska dyka upp. Sergels torg, eller plattan, är en av Stockholms mest centrala platser. Det är också en plats med ett ökänt rykte: ett tillhåll för knarkförsäljning och kriminalitet. Men på senare tid har plattan blivit en populär plats för väldigt många ungdomar. På fredagkvällarna kommer tonåringar från hela Stockholmsområdet till plattan bara för att hänga. Många av dem är för gamla för att sitta hemma, men för unga för att komma in på krogen. Bakom alla betongpelare och mitt ibland det kännetecknade rutmönster i svart och vitt som utgör själva Plattan framträder snart ett avancerat socialt system. Vid den inglasade entrén till tunnelbanan ligger den s.k. Emo-plattan. På ett utrymme om några kvadratmeter står 14-åriga Josefine och Nicky och tar skydd mot snön och kylan utanför. De kommer hit varje fredag för att träffa kompisar. - Det här är emo-hörnet av plattan. Här hänger de som har färgglatt hår och lite mörka kläder, berättar Nicky. - Jag har själv blått hår, men jag är själv inte emo. Jag har min egen stil, säger Josefine. Men att plattan skulle vara en farlig plats för ungdomar att vara på, håller Josefine och hennes kompisar inte med om. - Det är mest föräldrar som tycker att det är dåligt att vara här men på emo-plattan är det inga problem. Langarna håller till runt kanterna nere vid Burger King, en hel trappa ner, säger hon. Fast Arthur, som är 15 år, och också står på Emo-plattan håller inte med. - Jag brukar faktiskt inte hänga här för jag har insett att det är en dålig plats. Man hänger ju bland massa missbrukare, så man kan råka illa ut, säger han. Plattankids fredagkväll är det första programmet i Barnens nya serie Utekväll. I tre program tittar vi närmare på vad ungdomar i åldrarna 13-17 år gör en ledig kväll ute på stan. Serien görs av Rosa Fernandez och David Rune. Vad gör du själv en fredagkväll? Finns det tillräckligt med saker att göra där du bor? Berätta och diskutera i kommentarsfältet nedan.
När Ida är 14 läggs hon in på BUP-akuten på grund av depression. När hon och hennes ensamstående mamma ska köpa Idas medicin finns det inga pengar på kontot. Eftersom mamman har två betalningsanmärkningar får de inte köpa medicinen på avbetalning. - Mamma fick gå tillbaks till sjukhusavdelningen och be om några tabletter. Nu har det hänt igen. Familjens frikort har nämligen precis gått ut och eftersom både Ida och hennes bror behöver dyra mediciner varje månad så blir det en stor summa att betala på en gång. Gränsen för att komma upp i högkostnadsskyddet höjdes vid årsskiftet från 1800 till 2200. -Nu är ju mina mediciner slut igen och högkostnadsskyddet har gått ut. Så jag har fått ta av mina äldre mediciner som är en lägre dos. Tidigare i år kom Rädda barnens omdiskuterade rapport om barns ekonomiska utsatthet. Den visade att andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll, ökar år från år. Programmet Barnen träffar i fyra delar barn som gömmer sig i statistiken. Ida och Emma i programmet heter egentligen nånting annat. I tredje delen av Barnen bakom siffrorna följer vi också med femåriga Alicia och hennes mamma till Frälsningsarmén. Där serveras middag för ensamstående föräldrar och deras barn för 20 kr/familj. Serien görs av Rosa Fernandez och Randi Mossige-Norheim. Känner du igen dig i Idas situation? Kommentera eller maila gärna och berätta om dina egna erfarenheter.
Han är tolv år nu. I sju och ett halvt år har han och hans mamma varit hemlösa. De har bott i garage, i källare och tillfälligt som inneboende. Under denna tid har de aldrig haft en egen nyckel. Pojken drömmer om att bli hockeyproffs så han kan köpa ett hem till sig och sin mamma. Nu har han gjort en egen radiodagbok. - Jag skulle vilja fråga kungen varför det finns hemlösa barn i Sverige, säger han. För fyra år sedan letade en asylsökande 8-årig pojke mat i containrar utanför mataffärer runt om i Stockholm. Han gick i lågstadiet och på fritiden spelade han hockey. Nu har det gått fyra år, pojken har hunnit fylla tolv år och han och hans mamma har fått uppehållstillstånd i Sverige, men annars har nästan ingenting förändrats, sedan dess. De flyttar ständigt runt. Nyligen bodde de tillfälligt på ett patienthotell. Nu bor de inneboende hos en bekant, i väntan på att få hjälp med en permanent bostad. Pojken säger att han har en framtidsplan. - Jag vill bäst i hockey och köpa ett hem till mig och min mamma. Enligt FN’s barnkonvention har alla barn rätt till en skälig levnadssstandard, eller som det står i artikel 27: ”den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga och sociala utveckling”. Tidigare i år kom Rädda Barnens omdiskuterade rapport om barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Den visade att andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll, ökar år från år. Programmet Barnen har träffat några av de barn som gömmer sig i statistiken. Hur lever de egentligen? I dagens avsnitt: ”Jag bodde i ett garage” hör vi den hockeyspelande pojken och hans mamma berätta om hur deras liv ser ut idag. Serien Barnen bakom siffrorna görs av Randi Mossige-Norheim och Rosa Fernandez. Vad tänker du om pojkens situation? Kommentera eller maila gärna.
Barnen bakom siffrorna - ny serie i Barnen i P1! När Elin var tio år fick hon resa på semester med sin pappa för andra gången i sitt liv. Det blev en resa till Åland. Hennes pappa Lennart som är ensamstående sjukpensionär hade sökt stöd från Majblomman för att han och Elin skulle kunna hitta på nåt kul. Den här sommaren har de inte haft råd att åka nånstans, utom en campingnatt på Gävle camping. - Asså jag behöver inte ha nån semester och sånt/ /säger Elin och fortsätter Jag är bara glad att jag är med pappa//och om pappa inte har råd så behöver jag inte åka Att sjukdom kan påverka vardagsekonomin är ingen nyhet, men är man dessutom ensamstående förälder kan en förminskad inkomst få stora konsekvenser. I en annan lägenhet i utkanten av Söderhamn berättar Erica om en mardrömsnatt i våras, när allt förändrades för henne. Då var hon 15 år. - Jag gick tillbaka ut i köket och då ligger hon på golvet Ericas mamma hade fått ett epilepsianfall och väl på sjukhuset hittade läkarna att orsaken var en okänd hjärntumör. Sedan dess har Erica, hennes lillebror och mamma Annika varit tvungna att flytta till en mindre lägenhet. Efter skadan fick 15 åriga Erica ta hand om hela hushållet och om sin mamma. Men de hade inte mycket pengar att röra sig med. -Nu ligger vi väl väldigt lågt med att köpa saker. Enligt FN’s barnkonvention har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard, eller som det står i artikel 27: ”den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga och sociala utveckling”. Tidigare i år kom Rädda Barnens uppmärksammade rapport om barns ekonomiska utsatthet i Sverige och i och med Unicefs rapport om socialt utanförskap så har debatten tagit ny fart. Programmet Barnen har träffat några av de barn som gömmer sig i statistiken. Hur lever de egentligen? Och vad händer när en förälder plötsligt blir sjuk och inte kan jobba mer? I veckans Barnen hör ni Elin, 11 år och Erica, 16 år som båda vet hur man kan behöva pussla för att få matpengarna att räcka. Serien Barnen bakom siffrorna görs av Randi Mossige-Norheim och Rosa Fernandez
Hur är det att vara kvar i ett miljonprograms-område hela sommaren? Fyra av tio barn mellan 10 och 18 år saknar tillgång till något sommarställe eller fritidshus. Lika många saknar möjlighet att åka på en veckas semester. Vid sjön Svarte mosse i Göteborgsförorten Biskopsgården kan man inte bada. Vattnet är för smutsigt. Men på gräset vid sjön hänger barnfamiljer och ungdomsgäng. De grillar korv och chillar. I dagens Barnen hör ni Carlos, Mathi, Ulma, Hamza och andra sommarungdomar i Biskopsgården. De ger en bild av en härlig sommar fylld av bad och utomhushäng. Men många av dem är trötta på poliserna som hela tiden cirkulerar runt i området. Ett program av Rosa Fernandez.
Är kärleken fri? Den frågan ställer sig programmet Barnen denna vecka. -Jag tycker att kärleken är fri, för ingen kan ta ifrån en sina känslor, men däremot är många inte fria att leva med den de är kära i, säger Keyvan från Gävle. - Det är värre om en förälder kallar sin dotter hora än om han ger henne en örfil, säger Yussra från Hammarkullen. I vår åker Rädda barnen - i samarbete med den lokala polisen, socialtjänsten och frivilligorganisationer som tjejjourer och fritidsgårdar - runt i högstadie- och gymnasieskolor i Sverige med projektet Det handlar om kärlek. I en vecka får barnen diskutera frågan Är kärleken fri? Får man gifta sig med vem man vill? Vilka rättigheter har barn och ungdomar och vart kan man vända sig om man behöver hjälp? Ett program av Rosa Fernandez
I en COOP-butik i norra Stockholm moppade Jelena golven. Hon gick upp 5 på morgonen för att hinna till jobbet i tid. Sju dagar i veckan. I början gick allt bra men i oktober fick hon plötsligt ingen lön. Hon vände sig till Fackligt Center för Papperslösa. Där mötte hon Bengt, som i vanliga fall jobbar med lönetvister på Fastighets. Han bestämde sig för att försöka hjälpa Jelena.
När Emma var 13 år polisanmälde hon sin pappa för sexuellt utnyttjande och våldtäkt mot barn. Sen följde fem år av polisförhör och rättegångar. Hon säger att livet stod på paus. Hon kunde inte gå vidare förrän hon fyllt 18 och fallet äntligen togs upp i hovrätten. - Hela min tonårstid var i princip rättegångar, polis- och psykologmöten. Idag presenterar Barnombudsmannen sin årsrapport - och ett förslag på lagändring för att förkorta rättprocesser med barn utsatta för sexuella övergrepp. Emmas historia är en av dem som ligger till grund för lagförslaget. Och häromdagen fick hon och fyra andra ungdomar träffa justitieminister Beatrice Ask som reagerade starkt på deras berättelser. I veckans Barnen hör ni Emma och Linda som båda anmält sina pappor för sexuellt utnyttjande, justitieminister Beatrice Ask och barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Nu är den stora frågan: Hur kan rättssystemet bli mer anpassat efter barns behov? Programmet är gjort av Rosa Fernandez.
Det är januari 2002 i förorten Bergsjön i Göteborg. En samhällskunskapslärare berättar om flickan Fadime som blivit mördad av sin far för att hon vägrade leva sitt liv som släkten ville. I klassrummet sitter Farman Sediq, då 15 år. - Vi killar nästan flinade mot varandra. Det är rätt åt henne. Hon fick inte ha pojkvän, varför gjorde hon det? Hon borde lyssnat på sina föräldrar. Idag har Farman brutit med hederskulturen och jobbar mot hedersförtyck. Vändningen kom när han blev kär i en tjej som blev kontrollerad av sin bror, på precis det sätt han själv kontrollerade sin storasyster. Anhar Barakat flydde hemifrån när han var 17 år och skulle giftas bort. Farman såg som sitt ansvar att skydda familjens rykte genom att begränsa sin storasyster. Idag jobbar de båda två mot hedersrelaterat våld och förtryck och för barns och ungas rättigheter. Ett program av Rosa Fernandez och Lina E. Johansson i Tendens och Barnens serie "10 år efter Fadime".
John van Dinther växte upp i Holland. Han hatade sin pappa den farliga ålen men liknade honom också. En dag hörde han Gud säga: "John, åk till Sverige och starta en helt ny kyrka". 1992 grundade John New Life i Stockholm. Nu växer församlingen. De har över 300 aktiva medlemmar i Stockholm och värvar nu fler i Göteborg. New Life följer bibeln stenhårt, bjuder på kaffe och ber med helande oljor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Lördag 13 decemberVärldens största FN-insats och EU-betalda val hjälper inte. Krigsherrar skapar kaos och rövar bort Kongos kapital; kobolt, koppar, coltan och diamanter. Stora intressen i väst har dubbla agendor; bistånd till fred, men vinster i krig. Reportage om de som betalar; barn blir soldater, och kvinnor blir krigsbyte. Kongolesiska röster från Goma, Bryssel, Stockholm och Kinhasa. Och samtal om en lösning som ligger hos väst- och grannländerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hopp blir förtvivlan. Det har varit den demokratiska republiken Kongos lott länge. Verkligheten i Kongo har dykt upp i flera av våra program de senaste tre åren. Ofta med olika exempel på akut nöd och grymheter som för tankarna till författaren Joseph Conrads nu mer än hundra år gamla porträtt av landets utsatthet i romanen Mörkrets Hjärta. Efter 10 år av strider, med de högsta dödstalen sedan andra världskriget, väcktes för två år sedan nytt hopp när FN och EU proklamerade de första fria valen i Kongo på mer än 40 år. De demokratiska valen skulle bli garanten för långsiktig fred, hävdade FN:s och EU:s talesmän.Ett drygt år efter valet av president Joseph Kabila ägnade Konflikt (11 nov-07) hela programmet åt dragkampen om Kongos naturrikedomar. Och då fanns hos flera av intervjupersonerna en försiktig optimism. Nu, ytterligare ett år senare, är allt hopp borta. Internationella och nationella organisationer för rättvisa kritiserar Kongos valda regering för att löften om omförhandlingar av alla dåliga koncessionsavtal ser ut att rinna ut i sanden. Förhoppningen om stabilitet har blivit till förtvivlan över de senaste månadernas intensifierade strider i östra Kongo som har drivit ytterligare en kvarts miljon människor på flykt. Igår (12/12) kom så rapporten som bekräftade vad många bedömare hävdat; att de två mest kraftfulla rebellgrupperna hämtar sitt stöd från Rwandas armé och regering respektive den militära och civila ledningen i Kongo. Efter många läckor den senaste veckan beslöt FN:s säkerhetsråds expertpanel i frågan om vapenembargot mot stridande grupper i Kongo att hålla presskonferens sent fredag kväll. Panelens chef och koordinator Jason Stearns (intervjuad i Konflikt 11 nov-07) berättade att panelen samlat en mängd bevis under lång tid och nu anser det säkerställt att den ledande kraften i offensiven mot Kongos regeringsstyrkor i höst, Laurent Nkundas CNDP, (Congrès National pour la Défense du Peuple) fått vapen, underhåll, baser och artilleriunderstöd av grannlandet Rwanda. Men företrädare för Kongos reguljära styrkor anklagas också av FN:s expertpanel för att å sin sida ha allierat sig med och beväpnat FDLR-milisen (Forces Democratiques de Liberation du Rwanda). Uppgörelserna efter folkmordet i Rwanda har därmed sin fortsättning på Kongos mark. Kongo och Rwandas regeringagar förnekar båda, kategoriskt, alla FN-anklagelser. Till de två större, stridande milisgrupperna, CNDP och FDLR, kommer ytterligare ett stort antal större och mindre, mer eller mindre välorganiserade, väpnade grupper; militära, kriminella eller både och. Resultatet är ett jättelikt land, stort som väst-europa till ytan, med en oerhört svag centralmakt och massor med beväpnade lokala feodalliknande krigsherrar, kryddat med nomadiserande rövare, delvis av olika nationalitet. Kongos drygt 60 miljoner invånare betalar priset; ökad fattigdom, extremt lidande och sjukdom. Bara sedan i augusti har de som tvingats fly inom landet ökat med en kvarts miljon till nu totalt dryga en miljon flyktingar. Bland dem är tusentals fd barnsoldater. Frilansjournalisten Magnus Bellander besökte i veckan östra Kongo för att träffa några av dem som bor och omskolas på FN:s barnfond UNICEF:s hem för barnsoldater i Goma. Bellander åkte också till FN:s tältläger Kibati utanför Goma där omkring 60.000 kongolesiska internflyktingar vistas. På grund av en attack i lägret igår, fredag, då en femårig flicka dödades och en annan, sjuårig flicka, nu kämpar för sitt liv pga skador, evakueras nu lägret till annan ort. En kvinna våldtogs också av attackerande milis och 60.000 flyktingar flyttas alltså av FN.Kommenterar gör Beatrice Kindembe, talesperson för nätverket ”Svensk Kongolesisk Diaspora”, som i samband med den nu aktuella utvecklingen i Kongo vädjat till regering, riksdag och organisationer i Sverige att agera kraftfullt. Och Magnus Jörgel, forskare vid Försvarshögskolan, är med på telefon från Monrovia i Liberia, dit han är utsänd av UD och försvaret som rådgivare till Liberias försvarsdepartement. Trots den enorma humanitära krisen och det geopolitiskt viktiga spelet i Kongo under det senaste decenniet har bevakning och debatt varit mycket liten. Men i början av hösten riktades medieljuset för några få veckor mot Kongo. Och rapporterna därifrån betonar ofta de komplicerade förhållandena och oöverskådliga motsättningarna. När den nybildade tankesmedjan Fores, som kallar sig grönliberal, bjöd in till ett seminarium i syfte att göra konflikten lite mer begriplig var en av gästerna den kongolesiske politikern Bruno Kasonga. Han är en av många kongoleser, som lever i förskingringen i den forna kolonialmakten Belgien. Där är han Europarepresentant för oppositionspartiet UREC, (Union Pour La Reconstruction Du Congo - Unionen för Kongos återuppbyggnad). Det är ett litet parti som inte har något reellt inflytande i Kongo. Konflikts Daniela Marquardt besökte seminariet, där Bruno Kasonga försökte åskådliggöra situationen i Kongo. Med olika, mer eller mindre trovärdiga, ursäkter försöker EU slingra sig ur FN:s vädjan om att skicka en tillfällig styrka till Kongo för att överbrygga tiden tills FN:s egna förstärkningar kommer på plats till våren. - Det är inte det att vi inte bryr oss om Kongo, sa Frankrikes president Nicolas Sarkozy igår. Men vi kan ju inte vara överallt hela tiden.Under tiden fortsätter våldsverkarna att härja fritt i östra Kongo. Två tredjedelar av alla kvinnor mellan 10 och 80 år har blivit utsatta för sexuellt våld, många av dem upprepade gånger. I samband med utdelningen av Right Livelihood-priset besökte den kongolesiska kvinnorättsaktivisten Immaculée Birhaheka Sverige. Det som pågår i Kongo är ett krig mot kvinnor, sa hon när Konflikts Daniela Marquardt träffade henne. Också Right Livelihood-pristagaren, tyska Monica Hauser, intervjuas. Läs mer om krisen och den humanitära katastrofen i Kongo: - - - - - - - - - Lyssna på tidigare Konflikt-program om Kongo: - - - För ett drygt år berättade Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim om människor i Sverige som tog hand om bland annat bortkastade vitvaror. De reparerade hjälpligt och hyrde containrar för utskeppning till Afrika. Det uppstod en konflikt med svenska myndigheter om de begagnade kylskåpen skulle klassas som varor eller avfall och två förundersökningar om miljöbrott inleddes. En av undersökningarna har lagts ned. Den andra pågår fortfarande. En av dom som var med i det urprungliga reportaget heter Sasa, som vi av hänsyn till hennes vilja bara kallar vid förnamn, Hon skickade då ett kylskåp till sin syster i Kongo. Rosa Fernandez åkte hem till henne för att höra hur släkten i Kongo har det nu.RadioteaterpremiärOch apropå dagens Kongo: missa inte Radioteaterns iscensättning av den klassiker som för alltid placerat Kongo i, åtminstone, världslitteraturens fokus - Mörkrets Hjärta av Joseph Conrad. Boken hade enorm politisk sprängkraft när den kom ut 1902, världen fick upp ögonen för vad som försiggick i belgiske kung Leopold II privata koloni. Och i den koloniale handelsagenten Kurtz grymhet kan också dagens krigsherrars små kungariken anas. Kurtz spelas av Lars Norén och kapten Marlow av Reine Brynolfsson.Radioteaterns uppsättning av Mörkrets Hjärta. Premiär på annandagen, fredagen 26 december kl 19.03. Dramatisering och regi: Magnus Berg.Programledare: Mikael OlssonProducent: Daniela Marquardt