Podcasts about annelis

Anneli Skog arbetar som förskolärare i Holmedal i västra Värmland och är mamma till Edwin. Edwin som har varit med om en nästan overklig händelse som skakat om hela familjen. Från att ha varit en ungdom med ganska stora svårigheter med impulskontroll så blir han via en hjärninflammation en helt annan person med helt andra behov. Detta är mamma Annelis berättelse om den resan och om konsten att acceptera livet som det kommer även när det kommer som en överkurs. Hur är det att längst vägen haft två olika söner i en och samma person. Hur har Edwins systrar bearbetat situationen och hur ser framtiden ut. Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - en seger för musikalen som scenkonst. Vill Du bli prenumerant och kunna lyssna på allt bonusmaterial? Klicka på länken nedan: https://podcasters.spotify.com/pod/show/insikter-frn-utsikter/subscribe

I del två av dialogen med Anneli och Magnus dyker vi in i Annelis healing upplevelse, vi pratar om Plejader, Blue Avians och mycket mer.Det blir en trivsam och härlig, intressant och händelserik dialog.På vår hemsida hittar ni portaler till samtliga plattformer och merchandiseBesök oss på: https://www.ce5sweden.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annelie i Sandviken får handfast hjälp i trädgården av grönsaksodlaren Jack, Fredrik berättar hur man tar fram nya potatissorter och Maj-Lis pratar kylskador. Anneli Walfridsson i Åsunda utanför Sandviken är en av deltagarna i det nystartade projektet Odlings-pt (personlig tränare i odling) som Studiefrämjandet Mitt och Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning ligger bakom. Det går ut på att få fler i Sandviken, Hofors och Ockelbo kommuner att våga börja odla ätbart, utveckla det man redan har eller finlira på högre nivå. Varje deltagare blir sammankopplad med en personlig tränare i odling, professionell lokala odlare, som hjälper till med planering, handfasta råd och hembesök. Jack Hicks som hjälper Anneli är grönsaksodlare i Sandviken och hans och Annelis mål är att få till bättre bevattning, välja rätt platser på tomten och justera gödslingenFredrik Reslow jobbar som växtförädlare på SLU i Alnarp och han jobbar med att ta fram en helt ny svensk potatissort - mer tålig mot skadegörare och härdigare i kallare klimat. Han berättar om växtförädlarens enträgna jobb att ta fram nya bättre sorter, där utseende är av största vikt. Växtskyddsexpert Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor bland annat om tjältorka som drabbat rhododendron. Har du en fråga? Mejla oss: odla@sverigesradio.seProgramledare: Gustaf KlarinProducent och reporter: Åsa Wistedt

Anneli Lindberg är bildkonstnären som skapar bilder med hjälp av garn och virknål. Genom sitt konstnärskap utforskar hon gärna mellanrummen. Hon skapar också för det offentliga rummet och för många är hon känd för sitt arbete med husmorsgraffiti. I det här avsnittet berättar Anneli om sitt konstnärskap och varför konsten och virkningen är viktig för henne. Du kan följa Annelis konstnärskap på Facebook: Anneli Lindberg - konstnär Varmt välkommen till Virkpodden! Maria Yvell Klippning: Aiat Almansour Holm Musik: Philip Neterowicz

Både Stina och Anneli har lämnat ifrån sig manus och är mer eller mindre skrivlediga ett tag. Omslagsskisser till del två i Stinas serie har kommit och Annelis pocketomslag börjar bli klart! I avsnittet grottar vi ner oss i PRESTATIONSÅNGEST som drabbar oss alla. Vad är det, när känns den av som mest, hur kan man hantera den och när har vi som minst prestationsångest? Medlemmarna i Facebookgruppen "Podden Skrivvänner" har generöst delat med sig av sina tankar och tips!  Gå gärna med i Facebookgruppen och ställ frågor, dela med dig av kunskap och erfarenheter eller tyck till om dagens tema. Kanske kan du hitta dina nya skrivvänner? Gruppen hittar du här: https://www.facebook.com/groups/848229862689239/   Podden Skrivvänner görs av spänningsförfattaren Stina Flodén och feelgoodförfattaren Anneli Olsson. Stina debuterade i april 2022 med ”Nu dör vi”, del ett i Camilla Stensjö-serien. Anneli har gett ut "Fritt fall" och "Stormsteg" i Alva Bergman-serien och utkommer med del tre "Solkurvor" hösten 2022, samt nya romanen "Tända stjärnor" (juni -22), del ett i Gravitationsserien.    Stina och Anneli hittar du på Instagram: stina.floden och forfattaranneli samt på TikTok som poddenskrivvanner. www.stinafloden.com www.forfattaranneli.se 

Första sommaravsnittet för 2022 är här och det handlar om att släppa en ny bok och i synnerhet Annelis purfärska Tända stjärnor. Det blir prat om hur det är att ha sin första riktiga releasefest, förväntningar, ljudklipp från festen och om hur det var för Anneli att träffa en av sina förebilder - svensk-amerikanska NASA-astronauten Jessica Meir och överräcka boken till henne dagen efter boksläppet!   Gå gärna med i/in i Facebookgruppen och ställ frågor, dela med dig av kunskap och erfarenheter eller tyck till om dagens tema. Kanske kan du hitta dina nya skrivvänner? Facebookgruppen hittar du här: https://www.facebook.com/groups/848229862689239/   I Podden Skrivvänner hör du feelgood-författaren Anneli Olsson som har gett ut "Fritt fall" och "Stormsteg" i serien om Alva Bergman och utkommer med del tre "Solkurvor" i höst samt "Tända stjärnor", del ett i en ny serie juni 2022. Och du hör spänningsförfattaren Stina Flodén som debuterade i april 2022 med ”Nu dör vi”.   Stina och Anneli hittar du på Instagram: stina.floden och forfattaranneli samt på TikTok som poddenskrivvanner

Stora Relationsguiden är podcasten som kommer att bjuda på avgörande lektioner i kärlek. Parterapeuten Anneli Östling bjuder på sin kunskap och erfarenhet, konkreta tips och råd tillsammans med sin sidekick Bella som en gång genomgick Annelis ”hårda” relationsskola. Vi breddar och fördjupar perspektiven och vill skapa ny medvetenhet om hur du på bästa sätt tar hand din relation. Det närmaste parterapi du kan komma! Nya avsnitt varje torsdag och premiärsänder 16 juni! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Par vīnu nu ražeiguokajom latgalīšu literaturys autorem palykuse rakstneica i tekstilmuokslineica Annele Slišāne. Jei aizvadeitūs četru godu laikā izdavuse treis gruomotys i turpynoj struoduot pi jaunu dorbu. Raidejuma Kolnasāta rubrikā "gruomotplaukts” Annelis dorbūs īsavēre Laura Melne. Annele Slišāne daudzus godus beja labi zynoma kai muokslineica, vīna nu talanteiguos Slišānu saimis puorstuovem. Ari juos naparostū Latvejis symtgadei veļteitū projektu #100dečiLatvijai suokumā gribiejuos vaira uztvert kai tekstilmuokslineicys izaicynuojumu – diveju godu laikā nūaust 100 deču – kotru nu atškireiga materiala. I materiali beja vysvysaidi, kai tradicionaluoki, tai tik natradicionali kai videokasešu lentys, telefona austenis voi egleišu lampeņu vērtinis. Tok, ruodīs, ka itymā projektā Annele tai pa eistam pīdzyma kai rakstneica, i golā izguojušuo gruomota #100dečiLatvijai beja ari ar augstu literarū vierteibu. Zeimeigai, ka tū juos augšonys procesu var just ari, puorskaitūt itū gruomotu. Pi kotra deča, kuri gruomotā sakuortuoti hronologiskā seceibā, ir sovs stuosts. Pyrmī puorsvorā ir latvīšu literarajā volūdā, tok procesā vyss puorsamej i beiguos proporceja jau ir pavysam cytaida – gondreiž vysi stuosti jau ir latgaliski. Annele roksta sovā Zīmeļlatgolys izlūksnē, kas redaktoris Ilzis Spergys vadeibā ir pīlāguota latgalīšu pareizraksteibys normom. I tys ir cīši lels īgivums. Annelis volūda ir ari juos rūkroksts i, ruodīs, pat poša par sevi palīk par muokslinīcyskuos izteiksmis leidzeikli. Deču stuosti ir sajiutu stuosti, kū nu kotrs nu materialu ir lics autorei sajust. Tuos var byut nalelys impresejis, bet puorsvorā ir Annelis pošys bierneibys atminis. Juos dzymtuo izlūksne tuos padora tik dzeivuokys. #100dečiLatvijai ir eipaša gruomota ari ar tū, ka sagataveiti kai tuos audiostuosti, kū īrunuojuse poša Annele, tai ari tei izdūta braila rokstā i videogruomotā zeimu volūdā. Zīmeļlatgolys izlūksnē Annele ari turpynoj raksteit. Ka iz deču stuostu var vērtīs i kai iz muokslys projektu, i kai literaturu, tod nu jau divejis izguojušuos “tuoraga stuostu” gruomotys vaira paruoda Anneli Slišāni kai rakstneicu, lai ari jei veiduojuse ari tūs ilustracejis. “tuoraga stuosti” ir 13 eisī stuosti kai par bīzpīnu aba tuoragu, tai par sīvītem. Gruomotu kūpumā var uztvert kai pīaugšonys stuostu – kai nu ryuguļa var atsiļdeit bīzpīnu, tai nu suopeigys i napateikamys pīredzis var rastīs kas jauns. “tuoraga stuosti” izguoja gondreiž reizē ar Sandrys Ūdris stuostu kruojumu “Tīsys syla bolsi”, kas runoj par cīši leidzeigom temom – sīvītis lūmu sabīdreibā, emocionalu i fizisku vardarbeibu. Tī nav vīgli skaitami stuosti – tī ir daudz suopu i kauna, ar kū, pa manim, var identificētīs sevkurs cylvāks, na tik sīvītis. Tok beiguos ir sajiuta, ka vyss byus labi. Taids kai aicynuojums i styprynuojums, ka var ari dzeivuot cytaižuok. Var izīt caur guni, tikt pi tuoraga. I tod jau poša sīvīte var izlemt, kū ar tū tuoragu dareit tuoļuok – jaukt ar kriejumu, ceipt peirāgu voi sīt sīru. Ari ite rūnās sajiuta, ka Annele roksta par sevi, i tys nav tik Zīmeļlatgolys izlūksnis dieļ. Tok tei ir tik daleja patīseiba – jei poša sacejuse, ka tī ir nu dzeivis, jei ir bejuse ituom situacejom kluotyn, tok tī vysi nav par jū pošu, lai ari pošys izdzeivuoti voi leidza puordzeivuoti. Kai nūsaceits turpynuojums itai gruomotai naseņ izguoja “ Tuoraga stuostu” ūtruo gruomota, kam dūts apakšnūsaukums “pīns”. Ar tū Annele Slišāne debitej ari kai dzejneica – pa vydu stuostim ir ari vairuoki dzejūli. Itys stuostu kruojums ir par suokumu – cylvāka suokumu, sīvītis suokumu kai muotei. Tymā piļneibā atsakluoj autoris miļzeiguo empatejis spieja – na tik leidzpuordzeivuot pošai, tok ari nūdūt tū skaiteituojam. Dažaidu paaudžu sīvītis, dažaidys tūs dzeivis pīredzis, tok ruodīs, ka tu juos vysys saprūti. Šaļtim tu spiej na tik just leidza, bet pat identificētīs ar jom. Pat tod, kod poša naasi muote i nazyni, kai ir tai byut. Annele sovūs stuostūs doluos ar vysaidu sīvīšu pīredzem – jei jom īdūd bolsus. Tok jei nanūsūda i navuica nivīna dzeivuot. Jei ļaun skaiteituojam izdzeivuot cytys dzeivis i pošam izdareit secynuojumus. Ka pyrmuo gruomota beidzās ar cereibu, tod “tuoraga stuosti. pīns” jau ir daudz smoguoka. Jau tuos suokumā autore pasoka, ka “cytu reizi pīns ir saskuobs i nikam vaira nader. I tod nikuo”. Tok tū var uztvert ari kai aicynuojumu dareit vysu, kab itys naatgrīzeniskais process nanūtyktu. Dareit vysu, kab pīns nasaskuobtu. Iz tū Annele ari aicynoj sovūs dorbūs – “Pīdzimt i izaugt mīlesteibā, izaugt par lobu cylvāku bez vardarbeibas apleik i sevie”. Jei navuica mīlesteibu i ciļvieceibu, bet paruoda, cik gryuši bez tuos ir dzeivuot. I tys ir daudz sarežgeituok nakai didaktiski vysu pasaceit prīškā. Nūdūt tuoļuok pīredzi, tok pošai nakomentēt tū, nasaceit, kas ir pareizi i kas napareizi. Annele Slišāne divejus godus piec kuortys ir ījāmuse 1. vītu Latgolys prozys skaitejumu konkursā. Tys pīruoda na jau tū, ka latgalīšim tryuktu autoru, bet juos naapšaubamū meistareibu.  

Den senaste tiden har varit något snäpp lugnare för oss båda men Stina har gjort fler framträdanden och signeringar. Annelis bok "Tända stjärnor" har gått till tryck och arbetet med höstens bok "Solkurvor", sista delen i Alva Bergman-serien, är igång ordentligt!    I dagens poddavsnitt diskuterar vi tankar och känslor kring att synas som författare. Varför behöver man det, hur kan man göra och alla har olika förutsättningar och viljor. Kloka funderingar och tankar från skrivvännerna i Facebookgruppen lotsar oss fram.   Gå gärna med i/in i Facebookgruppen och ställ frågor, dela med dig av kunskap och erfarenheter eller tyck till om dagens tema. Kanske kan du hitta dina nya skrivvänner? Facebookgruppen hittar du här: https://www.facebook.com/groups/848229862689239/   I Podden Skrivvänner hör du feelgood-författaren Anneli Olsson som har gett ut "Fritt fall" och "Stormsteg" i serien om Alva Bergman och utkommer med del tre "Solkurvor" i höst samt "Tända stjärnor", del ett i en ny serie juni 2022. Och du hör spänningsförfattaren Stina Flodén som debuterade i april 2022 med ”Nu dör vi”.   Stina och Anneli hittar du på Instagram: stina.floden och forfattaranneli samt på TikTok som poddenskrivvanner  

Anneli driver klubben Skrubben på Crippas cafe i majorna tillsammans med Tina Bergérus och Anna-Lisa Gustavii. Vi pratar om Annelis standupkarriär, radiojobb, Cuba, psykisk hälsa och mycket mer :)

Två veckor har susat förbi och vilka veckor det har varit, trots i stort sett inget skrivet. Det har äntligen blivit officiellt vilket Annelis nya förlag är vilket hon berättar om + att testläsarrespons på nya manuset har kommit. Förläggarens feedback inväntas fortfarande med viss vånda. Stinas bokomslag är spikat, möte med redaktören avklarat och författarfoton tagna och snart drar hennes redigering igång!   Dagens tema är genre och OJ vilken respons det blev i Facebookgruppen Podden Skrivvänner! Vi rekommenderar verkligen att gå in och läsa tråden eftersom vi bara lyckades få med en del av alla intressanta åsikter och funderingar därifrån. Vi diskuterar vad vi tänker att genre är och varför det finns? Är det till hjälp eller är det begränsande? Varför skriver vi i våra respektive genrer, fördomar och vad skulle vi skriva om vi bytte genre + mycket mer.     Gå gärna med i/in i Facebookgruppen och ställ frågor, dela med dig av kunskap och erfarenheter eller tyck till om dagens tema. Kanske kan du hitta dina nya skrivvänner? Facebookgruppen hittar du här: https://www.facebook.com/groups/848229862689239/   I Podden Skrivvänner hör du feelgood-författaren Anneli Olsson som har gett ut "Fritt fall" och "Stormsteg" i serien om Alva Bergman, och spänningsförfattaren Stina Flodén som debuterar med ”Nu dör vi” våren 2022.   Stina och Anneli hittar du på Instagram: stina.floden och forfattaranneli

E-handelsexperten och e-handelsinfluencern Anneli Furustad gästar podden Framtidens E-Handel och delar med sig av sina 20 år inom IT och vad det har lärt henne. Hur var det för henne att vara mitt i den stora förändringen på Indiska? Och hur är det att jobba med Fedja? Ta del av Annelis grymma tips i detta avsnitt i Framtidens E-handel. Anneli berättar om sitt e-score dokument och hur hon kom upp med det, hur man blir grym på LinkedIn, och varför det är så viktigt att man slutar bry sig om vad folk tycker om en. Hon förklarar även hur man kravställer, och om huruvida det finns en “playbook” för att starta en framgångsrik e-handel eller ej. Anneli berättar slutligen om hennes tips för att prioritera bland allt att göra på bästa sätt. Länk till scorecardhttps://improove.se/affarsutveckling Här hittar du Anneli:https://www.linkedin.com/in/anneli-furustad/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/Följ Framtidens E-handel på LinkedInhttps://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/Besök vår hemsida & Instagramhttps://www.framtidensehandel.se/https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ Sponsorhttps://treyd.io/Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Första sommaravsnittet av podden är här! Det ägnas åt att prata BOKRELEASER och i synnerhet Annelis senaste eftersom boken "Stormsteg" släpptes för några dagar sedan! Vi bjuder även på några utvalda klipp från den digitala boksläppsreleasen på Instagram, i vilken bland annat en stor och häftig HEMLIS AVSLÖJADES.  Medan Anneli är boksläppsglad (och lite trött) är Stina väldigt taggad och omskrivningsglad! Hon har fått ny fart och energi i sin omskrivning av debuten "Nu dör vi", efter mötet med förläggaren och idéerna det förde med sig. Och Stina filosoferar lite om en "sliding doors" effekt kring det här med att det var just Bokfabriken som antog henne och vad det nu gör med manuset :-)   I Podden Skrivvänner hör du feelgood-författaren Anneli Olsson som har gett ut "Fritt fall" och "Stormsteg" i serien om den flygrädda resesäljaren Alva Bergman, och spänningsförfattaren Stina Flodén som debuterar med boken ”Nu dör vi” våren 2022 hos Bokfabriken. Stina och Anneli hittar du på Instagram: stina.floden och forfattaranneli   Gå gärna med i/in i Facebookgruppen Podden Skrivvänner och ställ frågor, dela med dig av kunskap och erfarenheter eller tyck till om dagens tema. Kanske kan du hitta dina nya skrivvänner? Facebookgruppen hittar du här: https://www.facebook.com/groups/848229862689239/

Du hast dich schon immer gefragt, was eigentlich ein ambulanter Hospiz- und Palliativdienst macht oder du du spielst vielleicht sogar mit den Gedanken dich dort ehrenamtlich zu engagieren? Dann ist diese Podcastfolge genau die Richtige für dich. Ich habe mich mit der wundervollen Koordinatorin des Evang. Hospiz-und Palliativ-Vereins Darmstadt e.V. , Anneli Lichtenberger, genau darüber unterhalten. In der Folge erfährst du u.a.: - was ein ambulanter Hospiz- und Palliativdienst leistet - welche Aufgaben man als Ehrenamtlicher im ambulanten Hospizdienst übernimmt - welche Voraussetzungen man als Ehrenamtlicher mitbringen sollte - wie sich ein Hospizverein finanziert - von Annelis bewegensten Begegnungen in ihrer Arbeit und wie die Tätigkeit sie verändert hat Ich wünsche dir viel Freude beim Zuhören. Ich freue mich über ein Feedback von dir und teile die Folge gerne mit deinen Liebsten. Alles Liebe, Melanie

I episode 106 har jeg med meg traumeterapeut, forfatter, frilansjournalist og yogalærer Anneli Mjøen som gjest. Anneli er en svært kunnskapsrik og allsidig kvinne som også har studert naturmedisin, medisin, qiong og tradisjonell kinesisk medisin i en årrekke. I denne episoden blir vi bedre kjent med Anneli som tar oss gjennom sine morgenrutiner, som blant annet består av oilpulling, ildpust (som er Annelis kaffe) og feet up for å få skuldrene ned. Anneli lytter til kroppen og velger fra dag til dag hva som er rett for å finne frem kraften i seg. Anneli forteller om sin reise som menneske og hvordan hun selv som barn opplevde traumer. Uten selv å være klar over det ble hun allerede som barn dradd inn i yogaens verden som en overlevelsesstrategi, det var Anneli, yoga og bøkene. I tenårene åpnet en ny verden seg for Anneli, meditasjon. De hadde et eget meditasjonsrom i huset og Anneli ble veldig fascinert av å se effekten meditasjon hadde på moren.   Anneli har også gått gjennom flere faser av depresjon og har ved hjelp av terapi, yoga, og studier kommet seg ut av vanskelige tider. Etterhvert som Anneli ble healet kjente hun et kall for å hjelpe andre. Det gjør hun til de grader i dag og jobber blant annet som traumeterapeut ved hjelp av NARM (Den NevroAffektive RelasjonsModellen™) I denne episoden åpner vi døren til et spennende, vanskelig og omfattende tema; traumer som vil følges opp av en episode til i mars. I episode 106 snakker vi om: Anneli sine magiske morgentips. Anneli sin reise, traumer, yoga, meditasjon og depresjon. Hva traumer er. Hva som fysisk skjer i kroppen under traumer. ACE test (test grad av traume). Kan traumer i barndommen påvirke vårt voksne liv? Kan traumer prege våre valg og utformet vårt personlighet? NARM NevroAffektive RelasjonsModellen. Traumerespons. Og mye mer Du finner mer om episoden og diverse linker i dette innlegget: https://www.lilalife.no/lila-podcast Smil fra Line https://www.instagram.com/lila_life/

I episode 106 har jeg med meg traumeterapeut, forfatter, frilansjournalist og yogalærer Anneli Mjøen som gjest. Anneli er en svært kunnskapsrik og allsidig kvinne som også har studert naturmedisin, medisin, qiong og tradisjonell kinesisk medisin i en årrekke. I denne episoden blir vi bedre kjent med Anneli som tar oss gjennom sine morgenrutiner, som blant annet består av oilpulling, ildpust (som er Annelis kaffe) og feet up for å få skuldrene ned. Anneli lytter til kroppen og velger fra dag til dag hva som er rett for å finne frem kraften i seg. Anneli forteller om sin reise som menneske og hvordan hun selv som barn opplevde traumer. Uten selv å være klar over det ble hun allerede som barn dradd inn i yogaens verden som en overlevelsesstrategi, det var Anneli, yoga og bøkene. I tenårene åpnet en ny verden seg for Anneli, meditasjon. De hadde et eget meditasjonsrom i huset og Anneli ble veldig fascinert av å se effekten meditasjon hadde på moren. Anneli har også gått gjennom flere faser av depresjon og har ved hjelp av terapi, yoga, og studier kommet seg ut av vanskelige tider. Etterhvert som Anneli ble healet kjente hun et kall for å hjelpe andre. Det gjør hun til de grader i dag og jobber blant annet som traumeterapeut ved hjelp av NARM (Den NevroAffektive RelasjonsModellen™) I denne episoden åpner vi døren til et spennende, vanskelig og omfattende tema; traumer som vil følges opp av en episode til i mars. I episode 106 snakker vi om: Anneli sine magiske morgentips. Anneli sin reise, traumer, yoga, meditasjon og depresjon. Hva traumer er. Hva som fysisk skjer i kroppen under traumer. ACE test (test grad av traume). Kan traumer i barndommen påvirke vårt voksne liv? Kan traumer prege våre valg og utformet vårt personlighet? NARM NevroAffektive RelasjonsModellen. Traumerespons. Og mye mer Du finner mer om episoden og diverse linker i dette innlegget: https://www.lilalife.no/lila-podcast Smil fra Line https://www.instagram.com/lila_life/

In der heutigen Folge sprechen wir über die Entführung von Anneli-Marie Riße. Die 17-jährige kehrt vom Gassi gehen mit Hund Paula nicht zurück. Dann erhalten die Eltern einen Anruf, eine Drohung - Angst macht sich breit. Die Eltern und die Polizei setzen alle Hebel in Bewegung um die junge Frau zu retten. Doch wird es gelingen? Werden sie Ihre Anneli wieder in die Arme schließen können? Erfahrt außerdem wovor wir Angst haben, wie süß der Hund von Marens Großeltern ist und wo ihr noch mehr True Crime von uns bekommt. Unser zweiter und neuer Podcast "Kaltblütig - Die Spur der Killer" Ab 07.10.2020 exklusiv bei Podimo. ____ Podimo 30 Tage kostenlos testen: podimo.de/kaltbluetig Unterstützt uns auf Ko-fi: ko-fi.com/menschenundmonster Schreibt uns bei Instagram: https://www.instagram.com/menschen_und_monster/ Mail: Menschen_und_monster@web.de

The heroes follow a jester down a dark alley, but instead of getting shanked in the dark they are instead rewarded with an interesting and rewarding twist in the ongoing story. Come along, join the circus, and meet the likes of Edrin, Inka, Annelis, and many more! This month, we will be donating a portion of our Patreon income towards the Pueblo Relief Fund to help Native communities hit hard by the COVID-19 pandemic. If you're able, please consider giving as well—any amount helps. Join Our Discord Server! Support our Patreon! The new campaign's wiki may be found here. Follow us on social media! Facebook Twitter Instagram Featuring: Alex as Lazlo Klopek Des as Man-eater

Denna veckan tar vi äntligen upp detta önskade ämne: PSYKOS! När Anneli var 30 år fick hon sin första psykos. Hon hade ett ordnat liv med bra jobb, hus, man och småbarnsförälder. I en sjukskrivning för stress så började Anneli må väldigt dåligt och plötsligt en dag lämnade hon hemmet för ett "uppdrag". Hon skulle rädda hela världen från att sprängas. Sedan den dagen blev inte Annelis liv sig riktigt likt igen, även om hon nu mår bra. Hon har sedan den första psykosen fått flera återkommande psykoser. Hon har trott att hon varit en häst och galopperat in på psyket, försökt åka iväg ifrån en polisstation med kvast mm. En otrolig kvinna som verkligen berörde oss. Tack för att du ville dela med dig, Anneli!

Hej! Det är inte alltid så lätt att samla sex personer, in the prime of their lives, på en och samma plats. Det är mycket på gång! Det har varit konvent, spelningar med olika rockorkestrar, gästspel i andra poddar, festivalbesök, sjukdom och en himla massa jobb, för att bara nämna en bråkdel av allt som hänt. Vad jag försöker säga är alltså; att det inte bara är Annelis fel, fast vi så vänskapligt skyller allt på henne i början av detta avsnittet. Det är en liten bit allas fel... Utom Mikaels. Okej! Gött! Lasers and Feelings! Fan vad kul! Vi hoppas på att vara tillbaka med den vanliga podden efter två avsnitt av detta men vi vill vara säkra på att det inte blir några fler avbrott innan säsongen är slut så det kan komma att dröja lite längre. Vi får se. We're wörking on it!

Hej! Det är inte alltid så lätt att samla sex personer, in the prime of their lives, på en och samma plats. Det är mycket på gång! Det har varit konvent, spelningar med olika rockorkestrar, gästspel i andra poddar, festivalbesök, sjukdom och en himla massa jobb, för att bara nämna en bråkdel av allt som hänt. Vad jag försöker säga är alltså; att det inte bara är Annelis fel, fast vi så vänskapligt skyller allt på henne i början av detta avsnittet. Det är en liten bit allas fel... Utom Mikaels. Okej! Gött! Lasers and Feelings! Fan vad kul! Vi hoppas på att vara tillbaka med den vanliga podden efter två avsnitt av detta men vi vill vara säkra på att det inte blir några fler avbrott innan säsongen är slut så det kan komma att dröja lite längre. Vi får se. We're wörking on it!

Hej! Det är inte alltid så lätt att samla sex personer, in the prime of their lives, på en och samma plats. Det är mycket på gång! Det har varit konvent, spelningar med olika rockorkestrar, gästspel i andra poddar, festivalbesök, sjukdom och en himla massa jobb, för att bara nämna en bråkdel av allt som hänt. Vad jag försöker säga är alltså; att det inte bara är Annelis fel, fast vi så vänskapligt skyller allt på henne i början av detta avsnittet. Det är en liten bit allas fel... Utom Mikaels. Okej! Gött! Lasers and Feelings! Fan vad kul! Vi hoppas på att vara tillbaka med den vanliga podden efter två avsnitt av detta men vi vill vara säkra på att det inte blir några fler avbrott innan säsongen är slut så det kan komma att dröja lite längre. Vi får se. We're wörking on it!

Innan Anneli fick sin första psykos levde hon ett till synes vanligt liv med man och två barn. Men plötsligt en dag vandrade hon iväg från hemmet för att aldrig komma tillbaka. Efter många år som slutenvårdspatient bor nu Anneli Jäderholm på landet tillsammans med kor, islandshästar och sitt livs kärlek Nancy. I Funk i P1 hör vi Annelis historia om vad som händer när psykiatrin brister. Om diagnoshysterin, om tvångsvård, om vår tids besatthet av biologi, samtidigt som en förjävlig barndom kanske kan spela in. Om att lyckas leva ett vanligt liv mellan skoven och om kärleken som överlever allt.   Programledare: Jonas Franksson och Iki Gonzales Magnusson Reportrar: Maja Salomonsson och Simon Moser Producent: Eva Staaf Funk i P1 görs av produktionsbolaget filt.

Anneli Eick im Interview Erneut eine sehr spannende Unternehmerin im Interview. Was mir an Anneli besonders gefällt, ist wie sie auf völlig selbstverständliche Weise Style und Natur miteinander vereint. Als Imageberaterin lebt sie auf einem Hof mit Familie und Pferd und befindet sich täglich im Stall. Aber hör selber rein! Annelis aktuelle Aktion: Make up vor der Kamera: https://anneli-eick.leadpages.co/kamera-make-up/ Annelis Webiste: http://www.anneli-eick.com/

Det ska vara en väg ut ur knarket, men statens tvångsvård av missbrukare kan det bli det motsatta. Kaliber idag följer upp P4 Jönköpings granskning om knark och brister i vården på LVM-hemmet Fortunagården i Värnamo. Där är ju den, där är kistan. Och där är buketten som jag hade köpt från Annelis dotter och mig. Det är väldigt vackert, säger Britt-Marie Britt-Marie sitter och tittar på bilder från begravningen - för bara några dagar sedan. En trött mamma till en dotter som just dött, efter över 30 år som missbrukare av tunga droger. Anneli var narkoman och när det gick så långt att hon höll på att knarka ihjäl sig dömdes hon till tvångsvård i en domstol.  Staten tog över ansvaret för henne och hon blev intagen på ett av statens LVM-hem och där var där hennes liv tog slut. Söndagförmiddag 23 november för snart ett år sedan, hittas hon död i sin säng, bredvid henne fanns rester av heroin.Hon dog när hon var under tvångsvård och hon är inte ensam visar det sig. På P4 Jönköping har vi granskat tvångsvården av missbrukare sedan den där dagen och i Kaliber idag ska vi berätta hur det kan gå till på statens LVM-hem.Annelis mamma minns fortfarande hennes glada dotter. Här är Anneli när hon var min Anneli. Jag skulle tro att hon var 15,16. Det var en yngre präst och jag är så tacksam att han pratade om Anneli som hon var. Att hon hade en kamp, i stället för att skydda och låtsas som att drogerna inte fanns. Men det gjorde inte han. Han sa att hon var den unga glada hästtjejen och sen kom drogerna, och tog över. Och hon kom aldrig ur det. Och jag tycker att det är gott att han gjorde så.Det är som ett altare - Britt-Maries tv-bord. Där finns ett fotografi lutat på ett litet staffli, på en leende Anneli precis innan hon började med knarket. Då var hon en pigg, glad hästtjej. Väldigt aktiv, hon var väldigt rolig att ha med sig. Vi gjorde allt tillsammans.Där finns också foton på Annelis två barn, en son som dog i cancer när han var fem, och en dotter som nu är 19 år. På bordet är ljus tända. Jag såg henne nu i kistan, jag såg ju på henne att även om de hade målat och så här så hon var sliten och att hon kämpat.Tvångsvården blev inte vad Annelis mamma hade hoppats på. De sista veckorna rymde Anneli, började ta sitt heroin igen och när hon kom tillbaka till hemmet var hon påverkad. Hon hamnade på intagningsavdelningen där hon skulle få extra mycket. Men så blev det inte. Det var i de rödgula enplanshusen i närheten av Värnamo sjukhus som Annelis liv slutade. På hemmet för missbrukande kvinnor - Fortunagården. Ett av statens institutionsstyrelses elva LVM. Anneli var ju heroinist och tvångsplacerades där, allt enligt svensk lag, lagen om vård av missbrukare LVM.Syftet med LVM är att på statliga behandlingshem avbryta ett livshotande missbruk, att få folk på fötter och motivera dem till frivilligvård. Allt i en drogfri miljö.Vår granskning började med att vi fick tips om att tvångsvården på Fortunagården i Värnamo inte fungerade så som myndigheten beskriver den.  Vi fick flera samtal som beskrev situationen som illa och att intagna varnat för vad som skulle kunna hända? Vi upptäckte att Fortunagården under 2014, hade blivit anmält till inspektionen för vård och omsorg flera gånger av både anhöriga och intagna. Vi fastnade vid en av anmälningarna, där intagna kvinnor radade upp allvarliga brister i vården.Bland annat beskrev de en händelse där en kvinna låg och krampade under natten, spydde och kissade ner sig och att andra på avdelningen fick knacka på dörren i flera minuter för att det inte fanns någon personal på hela avdelningen. En annan klient höll på att få fel mediciner, enligt anmälarna var det piller som skulle varit vara livsfarliga om hon fått dem i sig. De avslutade med att skriva de var rädda att någon skulle kunna dö om ingen tog tag i situationen och just den här anmälan var skriven knappt två månader innan den där söndagen den 23 november när Anneli dör.- Det är för jävligt egentligen, ett LVM är ju till för att rädda liv inte för att ta ihjäl människor, säger Stina.Vi sitter nu på det behandlingshem dit Stina fått komma i slutfasen av sitt LVM på Fortunagården och nu sitter vi i ett konferensrumStina som egentligen heter nåt annat och som är 23 år. Det här är hennes version av vad som hänt:- Jag vet att tjejen som dog på Fortunagården nu hade varit hemma och då tagit ett återfall och tagit med sig grejer in. Det förvånar mig inte, det är fruktansvärt.Hon sitter med håret i en fläta med välsminkade ögon som inte viker undan en enda gång och det går inte att se på utsidan att hon tar tunga droger eller att hon dom senaste månaderna varit strulig, frustrerad och ibland våldsam. Jag har aldrig knarkat så mycket som jag gjort under den här tiden. Jag har knarkat mer säger Stina.Du har knarkat mer under tiden på LVM än annars? Det har jag gjort, Amfetamin, Extacy under min LVM-tid har jag testat dessa och injicerat.  Hur är det möjligt? Man träffar fel personer. Hur lätt var det att få tag på det där inne? Väldigt lätt, man fick in både det ena och det andra.Hur gick det till? Vi besök eller skicka in det. Jag fick själv in via ett besök under bordet. Det var personal med men hon var inte särskilt observant. Min kompis gav mig en boll heroin och en tändare i handen under bordet och jag stoppade ned dem i bh:n. Så lätt är det.Hur ofta kollar de er? Hur menar du med kolla? Var det ingen som misstänkte att det pågick? Nej inte förrän jag var påtänd, då upptäckte de det.Men hur ofta hade du kunnat ta en dos om du hade velat? 1-2 gånger i veckan om jag hade velat. Det är en väldigt starkt behov som en missbrukare har, och man måste få den hjälpen för att överleva. De på Fortunagården kan inte ge den hjälpen. Stina berättar också hur hon själv gaddat ihop sig med andra intagna och slagit ner en i personalen för att komma åt piller från medicinskåpet. Hon försvarar det här med att hon blev desperat och inte hade nåt annat att göra än att prata med andra missbrukare. Och Stina ger en bild som absolut inte förekommer i några myndighetsbeskrivningar om hur det ska vara. Hon hävdar att man lätt får tag på droger på Fortunagården. Och flera kvinnor som vårdas och har vårdats där säger samma sak: Det var både knark och alkohol som kom in. Jag hade kunna supa varenda dag på öppen avdelning. Kunde lagt vitvinsflaskan i kylen och tagit ut den vid nio. Det kom in genom att folk låg på sjukhus och tog med sig handsprit. Det var folk som skickade paket, folk såg till att det låg knark utanför grinden. De knarkade inne men ingen reagerade. Det är ju folk som är döende på Fortunagården som mår riktigt dåligt. Det är ingen vård utan ren förvaring. När man hamnar på tvång har man inga förväntningar, men jag trodde att jag skulle få terapi, träffa psykolog, läkare allt sådant som det står i papprena fungerar inte någonting.Vad gjorde ni på dagarna? Spelade Skippy och Yatsy Förvaring istället för vård? Vi pratar med intagna och anhöriga och dom ger samma bild. Vi pratar också med personal men det här är känsligt att prata om ska det visa sig. INGEN som vi pratar med i personalen vill vara med sitt rätta namn eller sin röst, men det dom säger kommer att väcka fler frågor: Ärligt talat är LVM-vården skit. Dom flesta är här har knark, antingen har dom med sig det in eller så får dom tag på det när dom är här. Det är brist på personal, Det är därför det händer grejor hela tiden. På ett sätt är jag inte förvånad över att någon dog, stället har gått utför sista halvåret, ingen orkar riktigt längre. Dom gångerna som det varit överfall så har det varit klienter som man inte har haft en relation till. Det blir jobbigt för klienter att skada någon de tycker om men med fler vikarier ökar risken. Hur kan det va så här på ett statligt behandlingshem? Det ska ju vara drogfritt där. Det är extra viktigt eftersom kvinnorna där är inlåsta mot sin vilja, det har Socialstyrelsen poängterat efter ett annat dödsfall, några år tidigare på Fortunagården. När vi granskar statens institutionsstyrelses egna siffror visar det sig att, under i stort sett hela förra året, har det varit fler kvinnor inskrivna än det finns vårdplatser för.På Fortunagården finns det när vi granskar det här, 2014, 17 vårdplatser men blir läget akut har dom 21 sängar. När det är som värst är det, är 26 kvinnor inskrivna. Det har till och med hänt att någon sovit på en madrass på toaletten.Vi kan också se att nästan var femte anställd har varit långtidssjukskriven under hösten 2014. Dessutom har flera i personalen sagt upp sig, en del efter hot och våld.I december är det så oroligt på LVM-hemmet att väktare kallas in dygnet runt under två veckor för att hålla ordning. Laila Siljedahl är institutionschef på Fortunagården. Så här sa hon i januari, när vi åkte till hemmet i Värnamo. En och en halv månad efter Annelis död. Jag upplever att vården på Fortunagården är bra. Jag tycker att vi är en bra verksamhet. Vårt första uppdrag är att efter avgiftning vara en plats för förändring. Att jobba med motivationsarbete och träning. All tvångsvård är ju sex månader. Och för oss är det en fantastisk möjlighet att få vara med jämte kvinnorna och försöka vara det stöd de behöver för att göra sin förändring. Då är hon nöjd med vården, och på frågan om varför dom kallat in väktare säger hon senare på telefon:  Mm, vi hade en bedömning i december månad efter att vi fått in droger så vi märkte att kvinnor var påverkade, då vi hade en arbetssituation för personalen som inte var bra. Långt från Värnamo i en annan stad finns en nu 20-årig tjej som vi kallar Matilda. Det var hennes mamma, Anneli , som dog på Fortunagården i november. Det är väl allas största mardröm att det ska komma hem poliser till en. De sa att de hade tråkiga nyheter, att mamma hade avlidit och att personal hade hittat henne. Det var väl det de sa. Jag kände att när hon ändå satt på LVM och grejor så tänkte jag att det kanske går den här gången men det blev inte så.  När Anneli, som varit på rymmen, kom tillbaka till Fortunagården så var det överbelagt och är det få i den ordinarie personalen där. Hon kom in drogpåverkad och i dåligt skick. Vi läser i journalen att hon mår så dåligt att hon inte kan sitta upprätt, personalen beskriver hur hon sitter som en fällkniv i soffan med huvudet på bordet, inne på intagningsavdelningen. Personalen lyckas, beskriver de, bulla upp med kuddar utan att hon märker något. På morgonen går hon upp och tar en banan och en cigg. När klockan är sex går hon in på sitt rum och stänger om sig. Enligt statens institutionsstyrelse ska säkerheten på intaget vara extra hög och hon ska få extra mycket tillsyn. Minst en gång i timmen men det fick inte Anneli visar vår granskning. Klockan elva hittas hon död i sin säng. Polisen hittar heroinrester i rummet. Och i journalen står det att personalen tittade in i hennes rum en gång på fem timmar. Att bli lämnad ensam utan regelbunden tillsyn , i det skick Anneli var i, kan vara farligt. Det säger beroendeläkare vi har pratat med, en av dom besökte vi i Jönköping.På avdelning E på den psykiatriska kliniken på länssjukhuset Ryhov jobbar överläkare Patrik Mård. Han förklarar hur de gör där när missbrukare kommer in. När man kommer in tittar vi till dem väldigt tätt, en gång i kvarten första dygnet. Den kan vi göra det mer om de inte är riktigt stabila. Det beror på hur de är.På en avgiftningsklinik hade Anneli förmodligen fått tillsyn en gång i kvarten. Men såna rutiner saknades på Fortunagården i lex Sarah anmälan som Statens institutionsstyrelse senare skriver. Där konstaterar dom också att om hon hade fått en bättre tillsyn så citat "hade det kunnat leda till ett annat händelseförlopp" och att konsekvensen "utan tvekan varit allvarlig". Något som skulle vara viktigt för mig är att veta att något som kanske har gått fel, att det ändras. Det som hände med min mamma var ju inte kul och det finns ju fler som bor där också. Man vill aldrig att någon annan ska vara i samma situation, säger Matilda Du fick aldrig något samtal från Fortunagården? Nej, ingenting. De vet ju om att hon har ett barn och då borde de ju ringa och beklaga sorgen. Det finns ju något de hade kunnat säga om vad som hänt. Be om ursäkt för det som hänt kanske, för det ska ju inte vara så tycker inte jag i alla fall. Jag visste att det var hennes sista chans att klara det och så är det ett misstag som dom på nått sätt har gjort. Att hon tar droger är ju inte konstigt eftersom hon är en missbrukare, men jag förstår inte hur hon kan lyckas ta en överdos på en låst avdelning. Matilda kommer aldrig få exakt svar på varför hennes mamma dog på Fortunagården. Polisen hittade ju heroin på rummet när Anneli hittades död. men obduktionsrapporten ger inte svar på om det var en överdos eller nåt annat. . Och institutionschefen Laila Siljedahl vill inte svara på några frågor om Annelis död.Det här är Kaliber om den svenska tvångsvården av missbrukare på Fortunagården i Värnamo. Under senvintern, en vecka efter vårt avslöjande, gjorde inspektionen för vård och omsorg en granskning av LVM-hemmet. De bedömde att hemmet inte levde upp till kraven på säkerhet, det var för lite personal och alldeles för mycket droger. IVO skrev att det är av högsta vikt att Fortunagården är drogfri, missbrukarna är ju där mot sin vilja. Nu har det gått åtta månader sen vi pratade med Annelis dotter och institutionschefen på Fortunagården Laila Siljedahl, så vi bokade en ny tid med henne för att få veta om hon står fast vid det hon sa då att vården var god. Det är klart att jag ser att det är väldigt, väldigt allvarligt om vi får in droger på institutionen. Jag ser det också allvarligt att personalen inte är tillräcklig och då måste jag jobba på att öka upp den och det har vi gjort nu. Och nu i höst kommer vi att utöka med ytterligare personal, säger Laila Siljedahl. En kvinna säger till oss att hon knarkat mer inne på hemmet än utanför? Ja, jag är jätteledsen för att det har hänt självklart va, men vi, som sagt, jobbar på att vi kontrollerar posten och vi kontrollerar alla saker och har dom varit utanför institutionen gör vi kroppsvisitation innan man kommer in igen.Det är en grov anklagelse hon berättar att hon fått in heroin när det satt personal i rummet, via ett besök, under bordet? När det satt personal i rummet, hur är det möjligt?  Nej självklart ska inte det var möjligt. Vi ska se till att det inte finns narkotika inne på institutionen och vi gör allt iv kan varje dag för att det inte ska hända.Hur ser du på ditt ansvar för att det ändå skett?  Alltså jag har ansvar för institutionen så länge jag har jobbat här va. Vi jobbar med efter de riktlinjer som finns och de regler som finns när det gäller kroppsvisitering tex, när det gäller posthantering o s v. Nu fick vi ökade möjligheter inför 2015, med flera miljoner till personalkostnader så vi har kunnat öka upp personalen det här året det gör att vi kan jobba ännu mer med att se till att det inte kommer in droger på institutionen. Situationen har förbättrats säger Laila Siljedahl. Men under 2014 dog det minst fyra personer på olika statliga LVM-hem i Sverige. Anneli en av dom och under vår granskning dör fler. En kvinna till exempel dör, bara morgonen efter att hon skickats hem på försök från FortunagårdenOch sen vi startade vår granskning så har det blivit än mer ont om sängplatser på dom olika LVM-hemmen i Sverige. I slutet på juli låg beläggningen på 129% snitt enligt statens institutionsstyrelse. Det är till och med så många som tvångsomhändertas att det är kö och Statens institutionsstyrelse kan inte längre fullfölja sitt uppdrag - att anvisa platser till alla.Christer Pedersen är kommunikationsdirektör p åStatens institutionsstyrelse  Varken vår personal eller våra klienter mår bra av att det är så här fullt på våra institutioner. Det är till och med så fullt att det ibland bildas kö för att komma in på en institution. Det är det vi försöker råda bot på genom att öka vår kapacitet med 30 platser i år, det är väldigt många och vi fortsätter det arbetet nästa år. Det vi också kommer göra är att öka flexibiliteten genom att ha, på våra större institutioner, ha avdelningar som man kan starta när det är högre efterfrågan och stänga när det är mindre.Borde ni som myndighet ha reagerat tidigare?  Ja, det kan man tycka men om man tittar på tio års sikt så är det här ett extremt läge, att efterfrågan är så stor nu. Det inte finns något år där det har inträffat något liknande. Det har inte gått att förutspå och vad det beror på är inte heller lätt att svara på.Det har ju kommit larmrapporter långt tidigare än slutet på året, det har ju skett dödsfall tidigare på grund av knark, facket har larmat under hela 2014, varför gjorde ni inte några åtgärder tidigare ? Vi har ju ett antal tillsynsmyndigheter, bl a IVO som tillsyn av vår verksamhet och vi ser allvarligt på kritiken som har kommit när det gäller Fortunagården. Vi välkomnar alla former av tillsyn som vi sen använder för att förbättra vår verksamhet. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete, även på Fortunagården.Hur ser du på att någon hann dö innan det åtgärdades? Det är ju naturligtvis väldigt beklagligt och väldigt tragiskt. Det vi kan göra nu är att vidta åtgärder så det förhoppningsvis inte händer igen. I det här fallet har IVO uttalat kritik . Det har man på Fortunagården tagit till sig. De har vidtagit flera åtgärder för att komma tillrätta med det här.Frågan uppstår ändå, hur kan man dö av knark när man är satt under tvångsvård? Det vill Annelis dotter ha svar på? Det är en berättigad fråga. Det är en stor problematik för oss och någonting svårt att hantera. När en klient har varit avviken från institutionen och kommer tillbaka så gör vi ytliga kroppsbesiktningar d v s vi tittar på den nakna kroppen om vi misstänker att det finns skäl att tro att klienten har droger med sin in på institutionen. Det är vad vi får göra enligt våra särskilda befogenheter. Vi får inte kontrollera kroppens håligheter. Man ska ha klart för sig att det är en social lagstiftning. Det är inget straff, det är vård man ska få. Det är en kränkning i sig att bli utsatt för tvångsvård och som jag förstår det har lagstiftarna inte velat kränka ytterligare genom den här väldigt kränkande behandlingen, att också kontrollera kroppshåligheter och ja, så ser det ut.Men om jag förstår dig rätt så kan ni inte garantera att det är drogfritt? Så långt kan jag inte gå att jag kan säga att vi kan lämna garantier för att droger inte kommer in på institutioner, det är ett problem jag har att arbeta med. Men har ni inte tillräckliga verktyg för att stoppa knark inne på LVM-hemmen? Vi har att förhålla oss till den lagstiftning som gäller och vi har inga andra önskemål om nån annan lagstiftning, vi följer den lagstiftning som gäller. Det vi kan göra däremot är att skruva på våra rutiner, förbättra uppmärksamheten utbilda personal och ha högre personaltäthet o s v. Långt från huvudkontoret i Stockholm ringer en telefon hemma hos Britt-Marie. En nära vän ringer och undrar hur det är med Anneli så här efter begravningen.Vad säger du om att hon dog där på ett statligt behandlingshem?  Det är helt fruktansvärt att det är på det sättet. Jag vet inte nåt som fungerar, det är förvaring, det är det är, säger Annelis mamma Britt-Marie.  Att hon är borta är delvis också en lättnad. Hon far inte illa. Hon gör ingen annan illa och absolut inte sig själv. Jag behöver inte vara rädd att telefonen ringer på natten. Men det är den Anneli på fotot, det är henne jag saknar. Hon finns ju inte heller och det är ju sorgen i det hela.Reportrar: Pernilla Arvidsson och Rebecka Montelius P4 Jönköping Producent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Saludos a todos. Este es el último podcast de la clase de MAED 5750 – Maestria en Técnología de la Información del EDP College. Estas últimas semanas hemos estado trabajando en “Videocasting” – trabajo en equipo. El tema seleccionado por la compañera Annelis fue el de como grabar utilizando el programa de “Audacity”. Meliris proveyo […]