Podcasts about britternas

Vid Lexington 1775 avlossades skottet som ekade världen över och markerade starten på Amerikas frihetskrig. Dessutom om kylskåpets 100-åriga historia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 250 år sedan mötte brittiska soldater och amerikanska rebeller vid byarna Lexington och Concord. Britternas uppdrag var att avväpna rebellerna och hitta deras vapengömmor, men istället drevs man på flykten i två slag som kommit att markera startpunkten på det Amerikanska frihetskriget.Tobias Svanelid samtalar med Ingvar Sjöblom om vad som hände vid Lexington och Concord 1775 och hur den här historien har påverkat dagens USA.Dessutom om kylskåpets historia. En svensk uppfinning som för 100 år sedan tog världen med storm och förändrade vårt sätt att lagra och laga mat!Och så svarar Dick Harrison på frågan om varför vi egentligen behöver lära oss historia!

Debatten om bakdörrar pågår inte bara i Sverige. Länder runt om i hela världen vill ha bakdörrar till populära molntjänster. I början av februari avslöjande Washington Post att Storbritannien begärde åtkomst till filer i Apples molntjänst. Britterna krävde rent av att Apple skulle kunna lämna ut filerna. Apple kan, rent tekniskt, komma åt filer som vanliga användare lagrar i Apples moln. Det gäller dock inte för användare som har aktiverat funktionen Avancerat dataskydd. Då lagras filerna totalsträckskrypterade, så att enbart användarna själva kan komma åt sina egna filer. Britternas begäran förutsatte därmed att Apple skulle bygga in en bakdörr i sin molntjänst. Att bygga in en bakdörr kan jämställas med att bygga in en sårbarhet, något Apple av förklarliga skäl ville undvika. En sådan sårbarhet hade äventyrat dataskyddet för Apple-användaren runt hela jorden. Apples första åtgärd blev därför att hantera britterna separat. Apple tog helt enkelt bort brittiska användares möjlighet att aktivera Avancerat dataskydd. Storbritannien var de som krävde försämrat dataskydd. Resultatet blev att bara britterna själva förlorade möjligheten att spara information på ett säkert sätt i Apples moln. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om britternas digitala självskadebeteende och jämför det med situationen på hemmaplan. Så sent som i tisdags varnade VD:n för den säkra meddelandeappen Signal att samma sak kan hända här. Om Sverige kräver bakdörrar i Signal kommer Signal helt enkelt att lämna Sverige. Resultatet blir att resten av världen fortsätter kunna kommunicera säkert. De enda som drabbas är svenskarna, åtminstone de laglydiga svenskarna. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd289.

Serien om kriget 1812 fortsätter. Det kommer att handla om britternas motoffensiv på haven, blockaden av USA:s kust, enorma prisökningar, minskade tullintäkter, amerikanska kapare, strandhugg i Virginia, befriandet av slavar, USS Chesapeake och USS Essex förluster och True-Blooded Yankees bedrifter. Bild: Målning som skildrar duellen mellan USS Chesapeake och HMS Shannon 1 juni 1813. Källa: WikipediaPrenumerera: Glöm inte att prenumerera på podcasten! Betyg: Ge gärna podden betyg på iTunes!Följ podden: Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret), Instagram (@stjarnbaneret)Kontakt: stjarnbaneret@gmail.comLitteratur:- Empire of Liberty, Gordon Wood- 1812 The war that forged a nation, Walter Borneman- The war of 1812: Conflict for a continent, J.C.A Stagg- The war of 1812: A forgotten conflict, Donald Hickey- Unshackling America: How the war of 1812 truly ended the American revolution, Willard Randall Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Illegala immigranter som kommer över Engelska kanalen kan inom kort sättas på ett plan till Rwanda. Efter flera år av tvister har Storbritannien nu klubbat igenom en ny asyllag, och första planet till Kigali ska lyfta i juli. Men för dem som faktiskt beviljas asyl finns ingen flygbiljett tillbaka till Storbritannien igen. Hör SvD:s korrespondent i London, Charlotta Buxton, reda ut hur den nya lagen ska fungera och varför flera europeiska länder drömmer om att införa liknande system. Klipp från BBC. LBC

Efter två år av fram och tillbaka har Storbritannien slutligen beslutat att skicka vidare de asylsökande som anländer till landet till Rwanda. Detta efter att politikerna kört över högsta domstolen som så sent som 2023 slog fast att Rwandas bristfälliga flyktingmottagande gjorde det till ett osäkert land för asylsökande. Britternas experiment följs noggrant av övriga Europa, däribland Sverige, som filar på egna sätt att bli av med flyktingar. Vi reder ut alla turer i veckans huvudavsnitt!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Nanna Olasdotter Hallberg och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir inget vinter-OS i Sverige den här gången heller. Precis som förra gången föll ansökan på bristande statliga garantier, så varför är Svenska olympiska kommittén så tagna på sängen av beskedet?Sen pratar vi om ett hundraårigt kulturbråk mellan Grekland och Storbritannien, som nu eskalerat i ett öppet bråk mellan de två premiärministrarna. Allt fler länder lämnar tillbaka kulturhistoriska föremål till ursprungsländerna, men för britterna sitter det långt inne att återlämna Parthenonfriserna.

Linnea Wikblad är tillbaka från semestern och berättar bland annat om hennes irritation över lamptimers. David Druid har varit på Liseberg och bråkat över barnens flingor. Madeleine Westin om det extrema väderläget. Robert Fux gästar och berättar hur årets Pride i Stockholm var och ger Linnea en drag-mun. P3 nyheter med Babs Drougge om Säpo om britternas terrorvarning & Wahlgren svarar Skugge efter 20 år.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storbritannien har uppdaterat sina reserekommendationer kring Sverige, eftersom det enligt dem är mycket troligt att terrorister kommer att försöka genomföra attacker på svensk mark. Vad säger Säpo om uppgifterna, och hur länge ska hotnivån ligga kvar på en trea?Sen pratar vi om ett 20-årigt krig mellan Pernilla Wahlgren och Linda Skugge. När Wahlgren vek ut sig i Café 2001 fick hon hård kritik av den dåvarande feministikonen Skugge. 22 år senare har Skugge själv skaffat ett Onlyfans-konto med betydligt grövre innehåll än Café, och nu har Wahlgren gett svar på tal.

Assia Dahir ger oss ett populärkulturellt svep med veckans nyheter. David Druid hjälper Assia att hitta en ny hobby. Vad är egentligen petting? Petra Marklund firar 20 år som artist och har gjort årets Pride-låt. Vi pratar med henne om hennes långa karriär, hur den startade, vad som gör henne till en gay-icon och om den klassiska stela intervjun med Jesper Börjesson i Nyhetsmorgon. P3 nyheter med Matilda Rånge om festivalstormningen i Järva & så ska britternas pubar räddas.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Assia Dahir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det uppstod tumult på en eritreansk kulturfestival på Järvafältet i norra Stockholm igår, när demonstranter stormade festivalen. Demonstranterna anklagar festivalen för att stötta styret i Eritrea, men det menar festivalen inte stämmer.Sen snackar vi om det historiska hotet mot de brittiska pubarna A.K.A "britternas andras vardagsrum". Nu sluter befolkningen och regeringen upp för att lösa baksmällan.

I oktober 1899 utmanade de två små boerrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten det stora mäktiga brittiska imperiet. Det som på förhand föreföll vara avgjort blev en mycket mer utdragen och jämn kamp än vad någon hade kunnat föreställa sig.Britterna var påtagligt dåligt förberedda för att möta en motståndare med effektiva vapen och en kreativitet som det tog tre år för britterna att komma underfund med. När freden slutligen kom 1902 hade britterna mer än 200 000 man i Sydafrika och deras förluster kunde räknas till mer än 40 000 stupade och skadade.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved med lyssnarna till Sydafrika i imperialismens tidevarv. Boerna som utvandrat från inte minst Holland till den brittiskdominerade kapkolonin skulle under 1800-talets första årtionden kolonisera områden norr om den brittiska kolonin och grunda två Boerrepubliker.Boerna hölls samman av viljan att få bestämma över sig själv, religiös tro och föreställningar om den vita rasens överlägsenhet över svarta människor. I kampen med naturen och inte minst zulunationen stärktes deras sammanhållning. Om det inte hade varit för den brittiska imperialismen och upptäckten av först diamantfyndigheter och senare guld hade boerrepublikerna nog fått vara ifred.I Kapkolonin arbetade brittiska imperialister som Cecil Rhodes för att annektera boerrepublikerna och få kontroll över diamantfyndigheterna och guldet. Boerna accepterade inte britterna som fullvärdiga medborgare. De ville till varje pris motarbeta brittiskt inflytande. Friktionerna och motsättningarna ledde 1881 till väpnade konfrontationer som boerna faktiskt vann. När saken återigen ställdes på sin spets 1899 förklarade boerna ledda av presidenten i Transvaal Paul Kruger krig och inledde anfall in på Kapkolonins territorium för att krossa den brittiska ställningen i Sydafrika.Inledningsvis kunde 30 000 boer framgångsrikt inleda belägring av brittiska städer: Kimberley, Ladysmith och Mafeking. Britterna satte direkt igång en styrkeuppbyggnad av trupper från Europa. Men de inledande försöken att snabbt krossa boerna och undsätta de belägrade städerna blev blodiga misslyckanden. En stridstaktik med täta formeringar på öppna ytor som knappast hade förändrats sedan Napoleonkrigen fick katastrofala konsekvenser. Britternas yrkesarmé led blodiga nederlag. Boerna var visserligen militärt dåligt utbildade, men vana att hantera vapen och goda ryttare. De rörliga boerkrigarna med sina högklassiga mausergevär och Kruppkanoner från Tyskland sköt bort britterna på avstånd innan de kunde utnyttja sin numerära överlägsenhet och effektivitet i närstrid.I slutänden kunde boerna trots allt inte vinna kriget. Britterna tryckte in hundratusentals soldater och lärde sig sakta att hantera boernas stridstaktik. De stora slätterna och järnvägslinjerna skyddades av blockhus och taggtråd. Civilbefolkningen stängdes in i koncentrationsläger. Snart var Boerrepublikerna ockuperade och belägringarna av de brittiska städerna hävda. Boerna övergick till gerillakrigföring, men det hela var en hopplös uppgift. 1902 kom freden och boerna fick acceptera brittisk överhöghet.En bra bok på engelska är Thomas Pakenhams The Boer War som ger en hel del nya infallsvinklar. Churchill har gett ut My Early life (finns översatta till svenska) i vilken han berättar om sina upplevelser under Boerkriget.Bild: Döda britter efter slaget vid Spion Kop år 1900. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter lunch den 21 oktober 1805 bröt den brittiska flottan in i den fransk-spanska flottans linje utanför Kap Trafalgar. I spetsen för anfallet seglade det stora linjeskeppet HMS Victory med amiralen Nelson ombord. Det som sedan utspelade sig är ett stycke klassisk sjökrigshistoria.Kriget till sjöss under Napoleonkrigen avgjordes till brittisk fördel i och med Nelsons förkrossande seger över den fransk-spanska flottan vid Trafalgar. Hotet om en fransk invasion av de brittiska öarna var därmed undanröjt. Historien om slaget vid Trafalgar blir inte sämre av att hjälten själv Nelson stupade och fördes hem i en tunna med brandy.I den nymixade reprisen av avsnitt 42 av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig ann ett av sjöhistoriens mest berömda och betydelsefulla slag. Slaget utgör slutpunkten på de stora seglande linjeskeppens epok. Under 1800-talet skulle teknikutvecklingen så småningom göra dessa artilleriplattformar i ek obsoleta.Britterna inledde med från 1805 en mer än hundra år lång dominans på de sju haven. Napoleon behärskade visserligen ännu ett årtionde kontinenten, men britterna lade grunden till ett världsomspännande kolonialimperium.Nelson var på många sätt en innovatör när det gällde sjökrigstaktik – även om han byggde vidare på förändringar som satts igång av andra. Han valde att bryta mönster och förlita sig på den brittiska flottans avgjorda kvalitativa övertag över sina motståndare. Inte minst hade de brittiska fartygen ett effektivare artilleri med mer välövade besättningar. Till det kan läggas en överlägsen förmåga att segla i formation och samordna attackerna på en motståndare som dessutom många gånger uppträdde passivt.Mycket har skrivits om Trafalgar och Nelson för att inte tala om Napoleonkrigen. Ur den digra högen av litteratur går det ändå att föreslå Alan Schoms bok Trafalgar. Countdown to battle 1803-1805 (1990) och Roger Knights The Pursuit of Victory. The Life and Achievement of Horatio Nelson (2006). Lite kortare med bra skisser i Ospreys serie Angus Konstans Horatio Nelson. Leadership, Strategy, Conflict (2011) och Gregory Fremont-Barnes Trafalgar 1805 (2005).Bild: Slaget vid Trafalgar av J. M. W. Turner kombinerar flera händelser vid slaget i en tavla. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ronie Berggrens femte del om den amerikanska revolutionen. Britterna har invaderat södern, men George Washington beslutar sig att nu själv bege sig söderut, vilket kommer att leda till en stor sammandrabbning med britterna i Yorktown, Virginia. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Otäcka knivmord på University of Idaho; Icke-binär bakom masskjutningen i Colorado Springs, Focus on the Family-kyrka vandaliseras; Biden får vapenägandet att öka; Efter fotbolls ligisternas härjningar, hade Geert Wilders rätt?; Irans regim arga på USA för att amerikanska fotbollslaget tog bort den islamiska symbolen på Irans flagga; Britternas fotbollslag knäböjer ”mot rasism; Vit teckenspråkstecknare för Broadwaymusikalen ”Lion King” - får sparken på grund av vit hudfärg; Alyssa Milano säljer sin Tesla i protest mot Elon Musk; Phoenix NBA-gorilla anklagas för rasism; Lincoln-staty i Chicago vandaliseras; Konservativa delstater stoppar trans-vård för barn; Sju bilkapningar i Chicago under en timmes tid i en enda stadsdel; Kevin McCarthy verkar sakna röster för att bli Speaker of the House; Woke-världen förstör ungdomar. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad. Rishi Sunak tar över som premiärminister i Storbritannien, och blir därmed den yngsta och rikaste hittills på posten. Nu återstår att se om han lyckas ena sitt parti och reda upp den brittiska ekonomin.Sen pratar vi om att stockholmare fått i uppdrag att ge Göteborgs paradgata ett ansiktslyft. Hur ser göteborgare på det, och vad har Stockholmsbyrån för vision för nya Avenyn?

Det är tjejradio med Margret Atladottir och Emma Molin när Christopher Garplind är på annat uppdrag! Vi får höra värsta dumpningarna, att dumpa Julia Roberts via fax och kändisdrama mellan Madonna och Cardi B. Jonas Strandberg, komiker OCH Swiftie snackar Taylor Swifts nya släpp! Londonkorren Stephanie Zakrisson lär känna Liz Truss efterträdare Rishi Sunak! Skansen-Jonas Wahlström om Sir Vää..menar Houdini och kändisjournalisten Michelle Hallström kommer hit som konstvetare! Programledare: Margret Atladottir och Emma Molin.

Djurgårdens tveksamma insats mot Shamrock/Bajen. Britternas fyndiga ramsarsenal! Bångsbo om genombrottet, framtiden och märkliga namnvalet på hunden. Antonsson direkt från bortabussen! Utebliven(?) Hareide-effekt!

När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I reprisen av det nymixade avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret. Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I oktober 1899 utmanade de två små boerrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten det stora mäktiga brittiska imperiet. Det som på förhand föreföll vara avgjort blev en mycket mer utdragen och jämn kamp än vad någon hade kunnat föreställa sig.Britterna var påtagligt dåligt förberedda för att möta en motståndare med effektiva vapen och en kreativitet som det tog tre år för britterna att komma underfund med. När freden slutligen kom 1902 hade britterna mer än 200 000 man i Sydafrika och deras förluster kunde räknas till mer än 40 000 stupade och skadade.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved med lyssnarna till Sydafrika i imperialismens tidevarv. Boerna som utvandrat från inte minst Holland till den brittiskdominerade kapkolonin skulle under 1800-talets första årtionden kolonisera områden norr om den brittiska kolonin och grunda två Boerrepubliker.Boerna hölls samman av viljan att få bestämma över sig själv, religiös tro och föreställningar om den vita rasens överlägsenhet över svarta människor. I kampen med naturen och inte minst zulunationen stärktes deras sammanhållning. Om det inte hade varit för den brittiska imperialismen och upptäckten av först diamantfyndigheter och senare guld hade boerrepublikerna nog fått vara ifred.I Kapkolonin arbetade brittiska imperialister som Cecil Rhodes för att annektera boerrepublikerna och få kontroll över diamantfyndigheterna och guldet. Boerna accepterade inte britterna som fullvärdiga medborgare. De ville till varje pris motarbeta brittiskt inflytande. Friktionerna och motsättningarna ledde 1881 till väpnade konfrontationer som boerna faktiskt vann. När saken återigen ställdes på sin spets 1899 förklarade boerna ledda av presidenten i Transvaal Paul Kruger krig och inledde anfall in på Kapkolonins territorium för att krossa den brittiska ställningen i Sydafrika.Inledningsvis kunde 30 000 boer framgångsrikt inleda belägring av brittiska städer: Kimberley, Ladysmith och Mafeking. Britterna satte direkt igång en styrkeuppbyggnad av trupper från Europa. Men de inledande försöken att snabbt krossa boerna och undsätta de belägrade städerna blev blodiga misslyckanden. En stridstaktik med täta formeringar på öppna ytor som knappast hade förändrats sedan Napoleonkrigen fick katastrofala konsekvenser. Britternas yrkesarmé led blodiga nederlag. Boerna var visserligen militärt dåligt utbildade, men vana att hantera vapen och goda ryttare. De rörliga boerkrigarna med sina högklassiga mausergevär och Kruppkanoner från Tyskland sköt bort britterna på avstånd innan de kunde utnyttja sin numerära överlägsenhet och effektivitet i närstrid.I slutänden kunde boerna trots allt inte vinna kriget. Britterna tryckte in hundratusentals soldater och lärde sig sakta att hantera boernas stridstaktik. De stora slätterna och järnvägslinjerna skyddades av blockhus och taggtråd. Civilbefolkningen stängdes in i koncentrationsläger. Snart var Boerrepublikerna ockuperade och belägringarna av de brittiska städerna hävda. Boerna övergick till gerillakrigföring, men det hela var en hopplös uppgift. 1902 kom freden och boerna fick acceptera brittisk överhöghet.En bra bok på engelska är Thomas Pakenhams The Boer War som ger en hel del nya infallsvinklar. Churchill har gett ut My Early life (finns översatta till svenska) i vilken han berättar om sina upplevelser under Boerkriget.Bild: Döda britter efter slaget vid Spion Kop år 1900. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter lunch den 21 oktober 1805 bröt den brittiska flottan in i den fransk-spanska flottans linje utanför Kap Trafalgar. I spetsen för anfallet seglade det stora linjeskeppet HMS Victory med amiralen Nelson ombord. Det som sedan utspelade sig är ett stycke klassisk sjökrigshistoria.Krigets till sjöss under Napoleonkrigen avgjordes till brittisk fördel i och med Nelsons förkrossande seger över den fransk-spanska flottan vid Trafalgar. Hotet om en fransk invasion av de brittiska öarna var därmed undanröjt. Historien om slaget vid Trafalgar blir inte sämre av att hjälten själv Nelson stupade och fördes hem i en tunna med brandy.I avsnitt 42 av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig ann ett av sjöhistoriens mest berömda och betydelsefulla slag. Slaget utgör slutpunkten på de stora seglande linjeskeppens epok. Under 1800-talet skulle teknikutvecklingen så småningom göra dessa artilleriplattformar i ek obsoleta.Britterna inledde med från 1805 en mer än hundra år lång dominans på de sju haven. Napoleon behärskade visserligen ännu ett årtionde kontinenten, men britterna lade grunden till ett världsomspännande kolonialimperium.Nelson var på många sätt en innovatör när det gällde sjökrigstaktik – även om han byggde vidare på förändringar som satts igång av andra. Han valde att bryta mönster och förlita sig på den brittiska flottans avgjorda kvalitativa övertag över sina motståndare. Inte minst hade de brittiska fartygen ett effektivare artilleri med mer välövade besättningar. Till det kan läggas en överlägsen förmåga att segla i formation och samordna attackerna på en motståndare som dessutom många gånger uppträdde passivt.Mycket har skrivits om Trafalgar och Nelson för att inte tala om Napoleonkrigen. Ur den digra högen av litteratur går det ändå att föreslå Alan Schoms bok Trafalgar. Countdown to battle 1803-1805 (1990) och Roger Knights The Pursuit of Victory. The Life and Achievement of Horatio Nelson (2006). Lite kortare med bra skisser i Ospreys serie Angus Konstans Horatio Nelson. Leadership, Strategy, Conflict (2011) och Gregory Fremont-Barnes Trafalgar 1805 (2005).Bild: Slaget vid Trafalgar av J. M. W. Turner kombinerar flera händelser vid slaget i en tavla. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pubarna, gym och frisörssalonger öppnar igen denna vecka i England. Landets tredje nedstängning luckras stegvis upp samtidigt som premiärminister Boris Johnsons manar till ansvarsfullt beteende. Jockum Nyberg från Vasa bor i London och han hoppas att den nuvarande nedstängningen, den tredje inom loppet av ett år, blir den sista. 

Efter en lång och smärtsam process lämnar nu Storbritannien EU. Men hur påverkas ekonomin och politiken och kommer britterna att ansöka om medlemskap på nytt? Tre och ett halvt år efter folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU sker det till slut. Brexit är här nu, till ljudet av både hurrarop och klagosång. I veckans specialavsnitt av Europapodden gästas vi av två svenska Europaparlamentariker med olika syn på händelseutvecklingen och med hjälp av våra korrespondenter försöker vi förstå vilken väg EU och Storbritannien kommer att ta framöver. Medverkande: Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker (MP), Peter Lundgren, Europaparlamentariker (SD), Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel och Daniel Alling, korrespondent i London. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Astrid Ankarcrona och Christer Tjernell Europapodden europapodden@sverigesradio.se

När Singapore firar 200 år söker man sig ännu längre tillbaka till historien. Britternas historieskrivning får ge vika för mer uppdaterad historia som berättar om Singapore som en medeltida metrolpol Tobias Svanelid besöker 200-årsjubilerande Singapore men hittar en stad som har 700-åriga anor. Mitt bland supermoderna skyskrapor och myllrande global handel döljer sig en medeltida högkultur, vars arkeologiska lämningar och historiska vittnesbörd nu ådrar sig singaporianernas intresse. Följ med till malajernas, balinesernas, portugisernas och holländarnas metropol längs den maritima sidenvägen.

När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret.Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ronie Berggren och John Gustavsson kommenterar 3-årsdagen sedan den brittiska Brexit-omröstningen den 23 juni 2016, sammanfattar Storbritanniens mer än 40-åriga EU-relation, och sammanfattar Amerikanska nyhetsanalysers unika 8-åriga Brexit-bevakning. ---------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html ---------- ---------- Amerikanska nyhetsanalysers Brexit-serie: https://soundcloud.com/macleod1001/sets/vaegen-mot-brexit-unika-ar-av ----------

Britterna och kanadensarna hade, när morgonen blivit förmiddag, slagit ut det mesta av strandförsvaret. Nu handlade om att föra iland förstärkningar och tyngre vapen för att kunna nå så långt som möjligt inåt land innan det oundvikliga tyska motanfallet inleddes.

Sverige står utan långsiktig regering samtidigt som EU har flera viktiga frågor på sitt bord. Britternas utträde ur unionen är mindre än ett halvår bort och ingen lösning finns i sikte när det gäller en gemensam migrationspolitik. Hur ska EU hantera dessa frågor med avgörande betydelse för unionens framtid? Och hur stark kan Sveriges röst vara, när det inte finns någon långsiktig regering i Rosenbad? EU-Kommissionens Sverige-chef Katarina Areskoug Mascarenhas är gäst i Ekots lördagsintervju. Sen om regeringsbildningen - vad har hänt och hur gör man för att få svar när inga politiker vill svara på journalisternas frågor. Med Ekots politikreporter Maggie Strömberg, samt reportage av Katarina Helmersson om vad en övergångsregering egentligen vill och kan göra.   Programledare: Ci Holmgren Producent: My Rohwedder

Omvärldspodden - Podden för privata investerare. Dagens gäst: Erik Lagerlöf adjunkterande professor på Handelshögskolan, verksam på Cambridge och advokatfirman Vinge. Disclaimer Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Hur ser Storbritannien på Sverige och svenska valet? Håller den trygga Bullerbybilden på att ändras och bör verkligen vem som helst säga vad som helst om sitt land i utländska medier? Katrine Marçal och Maria Borelius kollar skärpan på bilden av Sverige från den brittiska huvudstaden.

Zlatan och gudarna! Timo Werners spetsegenskaper (sic)! Britternas trötta ramsor och usla jobb!

Förlorar marknaden när Trump förlorar? Britternas snåriga väg mot självständighet Trumps misslyckade försök att montera ned Obamacare får konsekvenser för marknadsprissättningen. Martin och Henrik diskuterar effekterna på kort och lång sikt. På onsdag börjar UK:s förhandlingsklocka att ticka när britterna formellt lämnar in en ansökan om utträde ur EU. Hur ser situationen för UK:s ekonomi ut? Men också: vad händer i centralbanksvärlden? Disclaimer All opinions and estimates in this podcast are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated publication date and are subject to change without notice. The podcast is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor’s particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one’s financial advisor.

Invasionens östra flank var den brittiska 6 luftburna divisionens ansvar. Två brigader fallskärmsjägare skulle spränga fem broar och ett batteri utöver att hålla fronten mot befarade tyska pansarmotanfall.

Att invasionen en dag skulle komma visste alla. Men när kommer anfallet? Var kommer de att anfalla? Britternas underrättelsetjänster arbetade hårt med att lura tyskarna med hjälp av den ena bedrägliga planen efter den andra. Operation Bodyguard var kronan på verket.

Om den brittiska väckarklockan. Hur ska EU gå vidare nu? Hur ska politikerna ta hand om missnöjet som pyr i hela Europa? Hör röster från vänster till höger om en ansatt unions vägval. Konflikt Midsommardagen kommer att ägna sig åt ett historiskt besked: Britterna lämnar EU. Nu hörs uttalanden från chockade politiker runt om i världen. Britternas nej till EU är det mest extrema exemplet på det missnöje som pyr i stora delar av unionen. För britterna räckte det inte med undantagsregler dom har valt att vända EU ryggen och det kommer att få efterverkningar i hela Europa. Men medan vissa politiker varnar för en dominoeffekt, hoppas andra på en Frexit och kanske en svensk Swexit. Det är tydligt att EU måste förändras, men av vem och hur?Hör EU-minister Ann Linde, Socialdemokraterna, om Sveriges syn på vägen framåt. Ska unionen bli starkare, och i sådant fall, på vilka områden?Carl Bildt, tidigare moderat utrikesminister, ger sin syn på konsekvenserna av Brexit. Hör även Björn Fägersten, programchef vid Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, om de vägval EU nu står inför.Vad säger våra svenska politiker? Hur ska det folkliga missnöjet tolkas? Och hur ska unionen förändras för att medborgarna ska bli nöjda? Hör Birgitta Ohlsson tidigare liberal EU-minister, Marita Ulvskog, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, och Johnny Skalin, EU-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.Programledare: Linda Thulin linda.thulin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Britterna var inte bara spända över hur Kate Middletons bröllopsklänning skulle se ut utan också nervösa för hur det ska gå för den brittiska ekonomin. Svaret på frågan om ekonomin kommer nu slag i slag. Tillväxten växer visserligen, men mycket mycket lite, inflationen är oroväckande hög. Bla därför lät den brittiska centralbanken räntan ligga kvar på låga 0.5 procent i torsdags. Hur jobbiga år har britterna framför sig? Medverkande är Anders Bouvin, chef för Handelsbankens verksamhet i Storbritannien och Pär Magnusson, chefanalytiker på Royal Bank of Scotland.