Podcasts about britterna

Sommaren 1939, medan Europa stod på randen till ett nytt världskrig, arbetade den svenske affärsmannen Birger Dahlerus febrilt bakom kulisserna. Han hade knutit kontakter på högsta nivå i både Nazityskland och Storbritannien och såg sig själv som en möjlig fredsmäklare.Dahlerus hade affärsintressen i Tyskland och nära relationer med högt uppsatta nazister, särskilt Göring. Trots att Hitler redan planerade invasionen av Polen, reste Dahlerus fram och tillbaka mellan Berlin och London i hopp om att förhindra kriget. Han överskattade dock sin betydelse – britterna litade inte på honom och Hitler använde honom för att splittra de allierade.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och statssekreteraren Johan Jakobsson som skrivit boken Görings vittne – Vitvarudirektören Birger Dahlerus försök att stoppa andra världskriget.Birger Dahlerus var en svensk industriman som hade byggt upp en förmögenhet genom sina affärer med Tyskland. Han hade nära relationer med flera högt uppsatta personer inom det nazistiska etablissemanget, inte minst Göring, som såg honom som en pålitlig kontakt i Sverige.Dahlerus var övertygad om att om han bara kunde föra samman de rätta personerna, skulle kriget kunna avvärjas. Men hans försök att medla mellan Hitler och Chamberlain var dömda att misslyckas, och han blev i stället en bricka i ett större politiskt spel.I slutet av augusti 1939 intensifierade han sina försök att förhindra kriget. Han reste fram och tillbaka mellan Berlin och London i ett desperat försök att få britterna och tyskarna att förstå varandra. Dahlerus ansåg sig ha unik insyn i den tyska ledningens tankar, men överskattade sin egen betydelse. Britterna litade inte på honom, och Hitler var aldrig seriöst intresserad av en fredlig lösning – i stället använde han Dahlerus som ett verktyg för att försöka splittra de allierade.När kriget väl bröt ut, blev Dahlerus en omstridd figur. Han hade gjort affärer i Nazityskland och haft nära band till Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män. Var han en idealistisk affärsman som verkligen ville rädda freden, eller en naiv aktör som nazisterna utnyttjade?Efter krigets slut blev Dahlerus en centralfigur vid Nürnbergprocesserna. Hans nära relation till Göring och hans medlingsförsök gjorde honom till ett intressant vittne. Under rättegången vittnade han om Görings roll i förspelet till kriget och de misslyckade fredsförsöken. Han hävdade att Göring vid flera tillfällen uttryckt en vilja att undvika en total konfrontation med Storbritannien, men att Hitler och den nazistiska ideologin gjorde detta omöjligt.Bildtext: Birger Dahlerus, den svenske affärsmannen som försökte medla mellan Nazityskland och Storbritannien inför och efter krigsutbrottet den 1 september 1939, blev en kontroversiell person. Sommaren 1939, deltog Dahlerius i Kraft Durch Freude-festivalen i Hamburg den 23 juli 1939 (inringad på hedersläktaren under ett tal av Hermann Göring). Public Domain.Musik: Spooky Tension Eerie Background. Av The Turquoise Moon. Storyblock Audio.Lyssna också på Hitlers och Stalins koloniala projekt krävde planerade massmord.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Debatten om bakdörrar pågår inte bara i Sverige. Länder runt om i hela världen vill ha bakdörrar till populära molntjänster. I början av februari avslöjande Washington Post att Storbritannien begärde åtkomst till filer i Apples molntjänst. Britterna krävde rent av att Apple skulle kunna lämna ut filerna. Apple kan, rent tekniskt, komma åt filer som vanliga användare lagrar i Apples moln. Det gäller dock inte för användare som har aktiverat funktionen Avancerat dataskydd. Då lagras filerna totalsträckskrypterade, så att enbart användarna själva kan komma åt sina egna filer. Britternas begäran förutsatte därmed att Apple skulle bygga in en bakdörr i sin molntjänst. Att bygga in en bakdörr kan jämställas med att bygga in en sårbarhet, något Apple av förklarliga skäl ville undvika. En sådan sårbarhet hade äventyrat dataskyddet för Apple-användaren runt hela jorden. Apples första åtgärd blev därför att hantera britterna separat. Apple tog helt enkelt bort brittiska användares möjlighet att aktivera Avancerat dataskydd. Storbritannien var de som krävde försämrat dataskydd. Resultatet blev att bara britterna själva förlorade möjligheten att spara information på ett säkert sätt i Apples moln. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om britternas digitala självskadebeteende och jämför det med situationen på hemmaplan. Så sent som i tisdags varnade VD:n för den säkra meddelandeappen Signal att samma sak kan hända här. Om Sverige kräver bakdörrar i Signal kommer Signal helt enkelt att lämna Sverige. Resultatet blir att resten av världen fortsätter kunna kommunicera säkert. De enda som drabbas är svenskarna, åtminstone de laglydiga svenskarna. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd289.

Alla maträtter världen över som kallas curry. Indien, Thailand, Sri Lanka, England, Afrika, Västindien, Japan och Sverige. Jimmy Guo förklarar hur de hänger ihop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är väldigt svårt att definiera vad en curry är, säger Jimmy Guo. Det går inte att hitta en tekniskt definition.Jimmy kom tvåa i Sveriges Mästerkock 2022. Nu är han matkreatör, kock och kokboksförfattare. För några år sen kom boken Mitt kinesiska skafferi, med utgångspunkts i hans kinesiska påbrå. Och nu har gjort boken Guide till världens godaste curry. Curry finns över hela världen. Men i sin bok fokuserar Jimmy Guo på en handfull länder — Indien, Thailand, Sri Lanka, Singapore och Japan.– De är ganska olika och representerar mångfalden. Ursprunget finns i Indien. Sedan har curryn spridits via handel och kolonisering. Britterna tog med sig en förenklad kryddblandning till Europa. Egna varianter av indiska rätter blev brittiska curries — i praktiken nationalrätt idag.Britterna och portugiserna spred också kryddblandningen i sina kolonier i Afrika och Karibien. Där det blev en del av matkulturen.– Thailändsk curry är stora favoriter för mig, säger Jimmy.Thaicurry har ett annat ursprung. Indiska handlare och buddistiska missionärer spred för mycket länge sedan kryddor och smaker till kungariket Siam. Kryddpastor på färska råvaror fanns redan på 1200-talet. Men det var först på 1970-talet som de kom att kallas thaicurry.Jimmy Guo lagar två curry-recept: en vegatarisk från Sri Lanka och en thailändsk phanaeng-curry med kyckling.Vad säger han om den svenska curry-kycklingen?– Jag tycker den är god!

Prins Harry, den yngsta sonen till kung Charles III, har under de senaste åren orsakat rubriker och kontroverser inom det brittiska kungahuset. Inte minst efter sitt uppmärksammade beslut att tillsammans med sin fru Meghan Markle lämna sina kungliga plikter och flytta till USA. Harry gick snabbt från att vara folkets favorit till att hamna på botten. Parets offentliga intervjuer, avslöjande dokumentärer och Harrys självbiografi har skapat en mediestorm och blottlagt de interna konflikter som skakat den brittiska monarkin. Men nu ska Harry försöka att reparera sitt rykte, med hjälp av en imagekonsult. Men frågan är om han verkligen kan bli britternas favoritkunglighet – igen? Gäst: Jenny Alexandersson, hovreporter Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: CNN News, The Sun, GB News, Youtubekanalen Easy British English. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi börjar med det faktiskt otroligt intressanta valet i Storbritannien. Tories åker på en brakförlust, men Labours jättevinst visar sig rätt ihålig. Bara 35 procent av de som röstat har röstat Labour och bara 60 procent av de röstberättigade har röstat, så bara 20 procent av britterna står bakom den nya regeringen. Det är ett purket folk. Vi råkade höra Carl Bldt sommarprata och trots att han talade om Estland och tiden kring Estonias förlisning nämner han inte den saken med ett ord. Vi noterar att en socialdemokratisk idéstrid sker på Expressens kultursida och att det svenska veterinäroligopolet gräver sin egen grav, genom att låtsas som om de inte tar hutlöst betalt. Niclas Larsson är den svenska filmens nya hopp — äntligen något nytt och friskt. Ytterligare en Snuten i Hollywood är kanske motsatsen, men den är faktiskt inte så dålig. Kan man inte bara få ha lite kul ibland? Och så längtar vi efter att se Kinds of kindness. Vill ni vara lite mer litterära tipsar Susanna om sin egen text om Marguerite Duras i Fokus. Vad ska man med en podd till om man inte får puffa för det man gör? Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det brittiska imperiet var världshistoriens största, men mitt under dess storhetstid fanns människor som önskade att imperiet skulle omvandlas, för att ta en ledande roll inom fred och utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De brittiska federalisterna önskade att det gigantiska brittiska imperiet skulle omformas till ett förbund av stater, en världsunion där upplysta fria nationer skulle samarbete för fred och utveckling. Idéhistorikern Jens Norrby har studerat deras inflytande och deras drömmar om världsherravälde.Dessutom fortsätter vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor med historikern och författaren Mia Skott. Rättegångarna mot Stockholms nattlöperskor, 1700-talets prostituerade kvinnor, är ett titthål in i dåtidens sexualmoral.

Cowabunga Mayhem! Tonårs-mutant-ninjas-köldpaddor och Peter Harryson, det blir inte bättre än så! I veckans avsnitt har vi nämligen tittat på den tecknade tv-serien från 1987 i Teenage Mutant Ninja Turtles, eller Teenage Mutant Ninja Hero Turtles om ni frågar Splinter... PLUS att vi även tittat på kultserien M.A.S.K ("Mobile Armored Strike Kommand") som är något av en SIR Peter Harryson-joint, till poddens förtjusning! Där Matt Trekker och hans gäng kämpar mot V.E.N.O.M. (Vicious Evil Network of Mayhem). Den perfekta blandningen av G.I. Joe: A Real American Hero och Transformers gör ingen besviken! Eller?! Det blir bland annat snack om leksaker, barndomen, sköldpaddor, grymma introlåtar och hyllningar av svensk dubbning.  Mycket nöje! Länk till alla våra plattformar och sociala medier: https://linktr.ee/Filmsmakarna #filmsmakarna   Turtles: I Sverige sändes 1987 års tecknade tv-serie från 1990 de 65 första avsnitten (säsong 1-3) i TV 3, där de i ingick Barntrean, med dubbning till svenska av Media Dubb medan TV 1000 visade avsnitt från säsong 4 och 5 med tal på engelska och text på svenska. TV 3 visade serien varje fredagseftermiddag, lördagsmorgon och söndagsmorgon medan TV 1000 visade två avsnitt varje vardag, ett på morgonen och ett på eftermiddagen. I maj 1992 upphörde säsong 4 och 5 i TV 1000, men en dag i mitten av 1992 visades del 1 och 2 av det en timme långa och annars i två delar uppdelade avsnittet "Planet of the Turtleoids" ihop. Under andra halvan 1992 var serien tillbaka i svenska kanaler. TV 3 visade nu repriser av säsong 1-3 varje vardagseftermiddag samt varje lördags- och söndagsmorgon, och under första halvan av 1993 visades sista avsnittet av säsong 3. TV 1000 visade även de 12 avsnitten Vacation in Europe om då sköldpaddorna reste till olika europeiska stater. Dessa avsnitt var dubbade till svenskaoch visades i slutet av 1992 och början av 1993. Först på söndagseftermiddagar, sedan även vardagar. Under Vacation in Europe besökte sköldpaddorna varken Sverige eller Finland, men däremot Norge. Norge besöktes i avsnittet Northern Lights Out, där sköldpaddorna slogs mot en grupp "moderna vikingar" ledda av "Eric Red" som kidnappade April O'Neil och även försökte smälta polarisen och översvämma alla kuststäder på hela Jorden. Avsnitten fick aldrig några titlar eller översättningar på svenska, frånsett omslagen på videodubbningarna. Röster[redigera | redigera wikitext] Rollfigur Engelskspråkig röst Svenskspråkig röst Donatello Rob Paulsen Jesper Adefelt Leonardo Jason Biggs, Seth Green Adam Portnoff Michelangelo Greg Cipes Anton Olofson Raeder Raphael Sean Astin Oscar Harrysson/ Leo Halletstam Splinter Hoon Lee Bengt Järnblad April O'Neil Mae Whitman Carla Abrahamsen/ Mikaela Ardai Jennefors Shredder Kevin Michael Richardson Fredrik Hiller En brittisk censur som användes i början av 1990-talet då serien skulle lanseras i Europa. Ordet "ninja" ansågs vara för våldsamt. På grund av den blev de ibland kända som "Teenage Mutant Hero Turtles" i Europa, vilket ibland även påverkade Sverige. Britterna klippte även bort scener där Michelangelo använde sina nunchakus, då det ansågs inspirera till våld. Denna censur används inte längre.   M.A.S.K. is an animated television series produced by the French-American DIC Enterprises, Inc and Kenner. The series was based on the M.A.S.K. action figures.[1] It was animated in Asia by studios; KK C&D Asia, Studio Juno, Studio World, and Ashi Production. M.A.S.K. (an acronym for Mobile Armored Strike Kommand) is a special task force featuring an array of characters, led by Matt Trakker, with transforming vehicles engaged in an ongoing battle against the criminal organization V.E.N.O.M. (an acronym for Vicious Evil Network of Mayhem), with an emphasis on super-powered masks worn by the characters on the show. It is never made clear what sort of criminal organization V.E.N.O.M. is, exactly. They were not the typical world-conquering villains and their schemes mostly revolve around profiting from illegal activities and doing mercenary services. Cast Doug Stone - Matt Trakker, Hondo MacLean, Dusty Hayes, Bruce Sato, Nash Gorey, Bruno Shepherd, Boris Bushkin, Maximus Mayhem Brendan McKane - Miles Mayhem, Alex Sector, Floyd Malloy, Jacques Lefleur, Nevada Rushmore Brennan Thicke - Scott Trakker Graeme McKenna - T-Bob, Brad Turner, Calhoun Burns Mark Halloran - Sly Rax, Buddie Hawks, Cliff Dagger, Duane Kennedy, Ace Riker Sharon Noble - M.A.S.K. Computer, Gloria Baker, Vanessa Warfield Brian George - Lester Sludge, Ali Bombay Länk till M.A.S.K. avsnitt på svenska: https://www.youtube.com/watch?v=Qmv2EBExXRA&list=PLi3I3drWtZIgu67SNDPb7LM5TmjbYL249  Metal-versionen av M.A.S.K. introt: https://www.youtube.com/watch?v=dmalZOqtv7A       

Striderna i Nordafrika under andra världskriget åren 1941-42 pendlade fram och tillbaka. Italienska katastrofer och tyska framgångar varvades med brittiska segrar och bakslag. Tyskarna leddes av den legendariske ”ökenräven” Rommel som fick uppgiften att hjälpa italienarna och krossa de brittiska styrkorna i Egypten.Men britterna förstärkte sina trupper och skickade fältmarskalken Montgomery och i oktober 1942 utkämpades det veckolånga slaget vid el-Alamein som slutligen ledde till ett tysk-italienskt nederlag.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved krigföringen i Nordafrika från hösten 1941 till vändpunkten i oktober 1942. Kriget fördes i huvudsak i den smala Nordafrikanska kustremsan och längs kustvägen som förband de mindre och större hamnstäderna mellan Alexandria och Kairo i öster och Tripoli i väster.Kriget i Nordafrika hade i och med det vänt och britterna kunde notera sin första verkliga seger till lands efter två år av svåra motgångar. Detta var inte ”början på slutet eller ens slutet på början” som Churchill uttryckte saken, men ändå ett viktigt steg mot det som de allierade fast trodde på – den slutliga segern över Hitlertyskland.Manöverutrymmet var litet. Kriget fördes med pansarkolonner på kustvägen. Taktiken var att vid sidan om vägen försöka kringgå motståndaren och kom in bakom en stor del av den fientliga styrkan. Problemet var att dessa försök oftast misslyckades och den som riskerade att ringas in helt enkelt bara retirerade.Slaget vid el-Alamein i oktober 1942 skapade förutsättningar för britterna att för första gången låsa fast de tyska och italienska trupperna och besegra dem innan de hann retirera. Slaget blev därför ett en lång utdragen kamp som krävde stora förluster på båda sidor. Till slut lyckades Rommel lösgöra sina trupper som kraftig decimerade retirerade västerut. Britterna följde efter och det skulle visa sig att detta var vändpunkten i kriget i Nordafrika.Krigföringen ställde även stora krav på införsel av förnödenheter, ammunition och förstärkningar sjövägen till hamnarna på Afrikas nordkust. Både de allierade (britter och trupper från samväldet) och axelmakterna var beroende av de sårbara konvojerna över Medelhavet. Kriget i Nordafrika var därför en del av andra världskriget i hela medelhavsområdet. En förutsättning för britternas slutliga seger i oktober 1942 var att de lyckats slå ut de italienska flottstridskrafterna och dessutom de franska örlogsfartyg som fanns i Medelhavet – de senare hotade att falla i tyskarnas händer efter Frankrikes fall.Kriget i Nordafrika understöddes även av amerikanerna som från december 1941 var i krig med Tyskland. Det var med amerikanska stridsvagnar som britterna vann segern vid el-Alamein. Nästa fas i kriget i Nordafrika var en gemensam landstigning som slutligen kastade ut tyskarna och möjliggjorde landstigningen på Sicilien.De som vill fördjupa sig kan med fördel läsa Ken Fords El Alamein 1942: the turning of the tide i den välillustrerade Osprey-serien. På svenska finns Karl-Gunnar Noréns El Alamein: vändpunkten i Nordafrika under andra världskriget (2005). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Hur ser utsikterna för långvarig fred ut i kriget mellan Israel och Hamas?Klimattoppmötet i Dubai har startat.Intervju med Jens Stoltenberg om hur krig och konflikter gör det svårare att lösa klimatkrisen. Och samtal om kärnkraftens roll i världen efter att 22 länder gått ut i gemensamt uttalande om att öka energiproduktionen från kärnkraft.Reportage om #novent. Hur uppstår egentligen sociala medie-erans snabbväxande traditioner?Krönika av Nina Wormbs.Panelen: Dick Erixon, Tove Lifvendahl, Lisa Pelling.Timme 2:Samtal om hur synen på och samtalet om islam har förändrats i Sverige.Satir med Public ServiceReportage från Haparanda där 9000 kilo sprängmedel nyligen beslagtogs av polisen. Varför är det så svårt få koll på sprängämnen i Sverige?Parthenon-skulpturerna på British Museum har lett till ett diplomatiskt gräl mellan Grekland och Storbritannien. Britterna vill inte lämna tillbaka de antika föremålen. Men på många andra håll har det skett ett skifte i museivärlden. Samtal om den nya inställningen till stulna skatter.Reportage från Nepal där arbetet med att bevara vilda djur nu lett till nya konflikter mellan djur och människa.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Katarina von ArndtProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Behzad Mehrnoosh

Vi behövde bara tjata i 10 år innan SvD av alla jäkla tidningar kom ifatt, detta samtidigt som Tony Blair efterfrågas som humanitär koordinator i Israel-Hamas konflikten och David Cameron blir brittisk utrikesminister... "Efter förra söndagens krönika om antisemitism har frågan kommit upp om rötterna till dagens konfliktscenario mellan israeler och palestinier, inte minst vilken skuld de västerländska kolonialmakterna i allmänhet och britterna i synnerhet har till att det blivit som det blivit. Därav denna krönika. Låt oss börja med första världskriget – som så många andra av nutidens eländen kan den moderna Palestinakonflikten härröras till denna ”urkatastrof”, låt vara att den som så önskar kan spåra rötter ännu längre tillbaka. Den 16 maj 1916 slöts ett av nutidshistoriens mest beryktade fördrag. Det benämndes officiellt Mindre Asien-avtalet men har gått till historien som Sykes-Picot-avtalet, efter den brittiske diplomaten Mark Sykes och hans franske kollega François Georges-Picot. I och med detta kulminerade den uppstyckning av världen i kolonier och intressesfärer som hade eskalerat under andra hälften av 1800-talet och som medförde att engelska och franska i dag är världsspråk. Syftet med 1916 års fördrag var att förebygga framtida gräl kolonialmakterna emellan genom att i förväg stycka upp Osmanska riket, så att man visste vem som skulle ha vad när första världskriget var vunnet. Genom att lova land åt båda folken hade britterna sått ett farligt frö till framtida fejder. Resultatet av överläggningarna, som också Ryssland godkände, gick ut på att Stor­britannien skulle få kontroll över vad som i dag är södra Irak, Jordanien och vissa delar av Palestina, medan fransmännen skulle få Syrien, Libanon, norra Irak och en bra bit av sydöstra Turkiet. Armenien, Konstantinopel och sunden mellan Svarta havet och Medelhavet gick till Ryssland. Man lämnade också utrymme för några internationella zoner, dels i Palestina och dels vid Alexandretta i nuvarande Turkiet. Avtalet låg till grund för uppstyckandet av Mellanöstern i brittiska och franska zoner i början av 1920-talet. Alla berörda utom de europeiska politikerna ignorerades. De sionistiska judarna hade utlovats ett nationellt hem i Palestina som tack för att de stödde Storbritannien i kriget (”Balfour­deklarationen”). Araberna hade också utlovats självständighet som tack för att de gjorde uppror mot turkarna. Genom att lova land åt båda folken hade britterna sått ett farligt frö till framtida fejder, men när avtalet blev offentligt kunde både judar och araber konstatera att de blivit lurade. De europeiska stormaktsledarna hade ingen tanke på att lämna ifrån sig krigsbytet till de människor som bodde i det. Invandringen och bosättningarna resulterade i en växande arabisk vrede, och de båda folken drabbade vid flera tillfällen samman i våldsamma uppgörelser. När Palestina lösgjordes från Osmanska riket blev det alltså varken judiskt eller arabiskt utan brittiskt, men detta hindrade inte de förfördelade från att planera inför framtida självständighet. Under mellankrigstiden immigrerade många sionistiska judar, som drömde om ett nationellt hem i Israel, till området och bosatte sig på marker som man köpt från lokala godsägare. Invandringen och bosättningarna resulterade i en växande arabisk vrede, och de båda folken drabbade vid flera tillfällen samman i våldsamma uppgörelser. Allt detta gjorde britterna – som ju inledningsvis hade godkänt immigrationen till det ”nationella hemmet” – skeptiska gentemot sionisterna, som uppfattades som bråkstakar och potentiella rebeller. Vid tiden för andra världskriget yrkade många brittiska politiker därför på kraftiga begränsningar av judisk invandring. Enligt ett förslag, som vann Londonregeringens gillande, skulle inga få flytta dit efter 1944. Som bekant blev denna politik omöjlig när kriget var slut. Den moraliska indignationen över nazistiska dödsläger som Auschwitz och Treblinka, där sex miljoner judar mist livet, gav sionisterna starkast möjliga vind i seglen, och USA stod på deras sida. Britterna kunde inte stoppa en stor invandringsvåg av statslösa judar som överlevt andra världskriget. Med facit i hand är det lätt att se hur politikerna åtminstone hade kunnat försöka bygga en fredligare framtid. Araberna hade kunnat acceptera 1948 års delning; i så fall hade ett självständigt Palestina med mycket större territorium än den palestinska myndigheten kontrollerar i dag blivit verklighet. Men då glömmer man en gammal latinsk sentens, som för svenskt vidkommande brukar förknippas med Axel Oxenstierna: An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur? – ”Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?”"

Sjuårskriget 1756-63 utkämpades på tre kontinenter och har därför kallats det första världskriget. I Nordamerika och Indien konfronterades Storbritannien och Frankrike i en kamp om kolonier och kontroll över världshaven. I Europa slogs Fredrick den stores Preussen på liv och död mot franska, ryska och habsburgska arméer. Krigföringen på den europeiska kontinenten innebar något av en höjdpunkt för linjetaktiken och inte minst de välexercerade infanteribataljonerna och deras muskötsalvor.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Sjuårskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser främst i Nordamerika och Europa. Konfliktens förhistoria är komplicerad och handlade om den tidens snabba skiftningar och nycker i utrikespolitiken. Preussen ställdes mot en överväldigande koalition av stater bestående av Habsburg, Frankrike, Ryssland och till och med Sverige. I botten på motsättningarna fanns Preussens uppkomst som militärmakt och seger över Habsburg under 1740-talet. På många sätt var det frågan om en maktuppgörelse inom det tyskromerska riket mellan kejsarmaktens Habsburg och utmanaren Preussen. Stöd fick Preussen endast av Storbritannien.Till konflikten på kontinenten hörde även en uppgörelse mellan Storbritannien och Frankrike om kolonier och kontroll över handelsvägar över hela jordklotet. Främst kom kriget att föras i Nordamerika och i Indien. Britterna visade sig i slutänden överlägsna och kunde med kriget slutligen etablera sig som den främsta kolonialmakten på Frankrikes bekostnad. På kontinenten kämpade preussarna mot övermakten och lyckades trots allt rida ut kriget utan att krossas. Inte minst berodde detta på deras militära förmåga och Fredrick den stores ledarskap även om segrar blandades med blodiga nederlag. Med sin taktiska förmåga och inte minst sin flexibilitet och ”sneda slagordning” vann Fredrick spektakulära segrar som vid Rossbach och Leuthen 1757 mot numerärt överlägsna arméer.Litteraturtips är två titlar ur Ospreys serie: Simon Miller Rossback och Leuthen 1757 (2002) och Daniel Marston The Seven Year´s War (2001).Bild: General Wolfes död (1771), på Abrahams slätter, nära Quebec av Benjamin West; wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Napoleonkrigen 1803 till 1815 tillhör de mest omvälvande skeendena i historien. Napoleons försök att skapa ett imperium ledde till ett förödande krig som berörde stora delar av världen. Sverige förlorade också Finland till Ryssland med Napoleons goda minne.Mellan 1805 och 1807 besegrade de franska arméerna allt motstånd på kontinenten. Österrikare, ryssar och preussare fick se sig besegrade. I en serie spektakulära fälttåg och slag krossade Napoleon och hans soldater allt motstånd. Det enda Napoleon misslyckades med var att besegra den brittiska flottan.Detta är första avsnittet av två om Napoleonkrigen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Napoleonkrigen.Britterna lyckades under amiralen Nelson förgöra den förenade fransk-spanska flottan vid Trafalgar 1805. Trots denna framgång var det Napoleon som dikterade villkoren på kontinenten. År 1806 infördes blockad av brittiska varor och det tysk-romerska riket upplöstes. Sommaren 1807 träffades tsar Alexander och Napoleon i den lilla ostpreussiska gränsstaden Tilsit och förhandlade fram en fred som även innebar en uppdelning av Europa i två intressesfärer.Det franska militära systemet innebar en utveckling av krigföringen. Arméerna var indelade i självständiga divisioner och kårer. På slagfältet innebar det mindre sårbarhet. Om en division slogs ut av fienden påverkade det mindre den övriga delen av armén. Under förflyttning marscherade kårerna enskilt och kunde spridas över ett större område vilket innebar att det var enklare att hitta förnödenheter. Dessutom marscherade de franska soldaterna med minimal packning och sov i bivack eller under bar himmel. Napoleon var en mästare på att koncentrera sina trupper i rätt stund och de franska soldaterna anföll i kolonn eldade av patriotism och understödda av ett kraftfullt artilleri och kavalleri.Sverige och Danmark utsattes från 1807 för ett hårt tryck. Danmark föll för de franska hoten inte minst efter det brittiska anfallet på Köpenhamn. Sverige vägrade underordna sig och fortsatte hårdnackat att understödja britterna. I februari 1808 anföll Ryssland sydöstra Finland. Kriget blev en katastrof och innebar förlusten av Finland i freden i september 1809.Spanien ockuperades av fransmännen, som trots allt inte kunde kontrollera hela den iberiska halvön. Spanska gerillakrigare gjorde hårt motstånd understödda av brittiska soldater under hertigen av Wellington.Österrikes gjorde under intryck av de franska motgångarna i Spanien ett nytt försök att gå i krig med Napoleons Frankrike. Inledningsvis vann de österrikiska arméerna vissa framgångar, men slutligen besegrades österrikarna återigen och tvingades acceptera en ännu hårdare freden än 1805.Bild: Slaget vid Austerlitz den 2 december 1805 av François Gérard digital version producerad av Réunion des Musées Nationaux Photographic Agency, Wikipedia, Public Domain.Musik: La Marseillaise av Band of the Garde Républicaine med dirigent François-Julien Brun. Inspelad i Théâtre des Champs-Elysée 1950, Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Napoleons uppgång och fall i det revolutionära Frankrike.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I oktober 1899 utmanade de två små boerrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten det stora mäktiga brittiska imperiet. Det som på förhand föreföll vara avgjort blev en mycket mer utdragen och jämn kamp än vad någon hade kunnat föreställa sig.Britterna var påtagligt dåligt förberedda för att möta en motståndare med effektiva vapen och en kreativitet som det tog tre år för britterna att komma underfund med. När freden slutligen kom 1902 hade britterna mer än 200 000 man i Sydafrika och deras förluster kunde räknas till mer än 40 000 stupade och skadade.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved med lyssnarna till Sydafrika i imperialismens tidevarv. Boerna som utvandrat från inte minst Holland till den brittiskdominerade kapkolonin skulle under 1800-talets första årtionden kolonisera områden norr om den brittiska kolonin och grunda två Boerrepubliker.Boerna hölls samman av viljan att få bestämma över sig själv, religiös tro och föreställningar om den vita rasens överlägsenhet över svarta människor. I kampen med naturen och inte minst zulunationen stärktes deras sammanhållning. Om det inte hade varit för den brittiska imperialismen och upptäckten av först diamantfyndigheter och senare guld hade boerrepublikerna nog fått vara ifred.I Kapkolonin arbetade brittiska imperialister som Cecil Rhodes för att annektera boerrepublikerna och få kontroll över diamantfyndigheterna och guldet. Boerna accepterade inte britterna som fullvärdiga medborgare. De ville till varje pris motarbeta brittiskt inflytande. Friktionerna och motsättningarna ledde 1881 till väpnade konfrontationer som boerna faktiskt vann. När saken återigen ställdes på sin spets 1899 förklarade boerna ledda av presidenten i Transvaal Paul Kruger krig och inledde anfall in på Kapkolonins territorium för att krossa den brittiska ställningen i Sydafrika.Inledningsvis kunde 30 000 boer framgångsrikt inleda belägring av brittiska städer: Kimberley, Ladysmith och Mafeking. Britterna satte direkt igång en styrkeuppbyggnad av trupper från Europa. Men de inledande försöken att snabbt krossa boerna och undsätta de belägrade städerna blev blodiga misslyckanden. En stridstaktik med täta formeringar på öppna ytor som knappast hade förändrats sedan Napoleonkrigen fick katastrofala konsekvenser. Britternas yrkesarmé led blodiga nederlag. Boerna var visserligen militärt dåligt utbildade, men vana att hantera vapen och goda ryttare. De rörliga boerkrigarna med sina högklassiga mausergevär och Kruppkanoner från Tyskland sköt bort britterna på avstånd innan de kunde utnyttja sin numerära överlägsenhet och effektivitet i närstrid.I slutänden kunde boerna trots allt inte vinna kriget. Britterna tryckte in hundratusentals soldater och lärde sig sakta att hantera boernas stridstaktik. De stora slätterna och järnvägslinjerna skyddades av blockhus och taggtråd. Civilbefolkningen stängdes in i koncentrationsläger. Snart var Boerrepublikerna ockuperade och belägringarna av de brittiska städerna hävda. Boerna övergick till gerillakrigföring, men det hela var en hopplös uppgift. 1902 kom freden och boerna fick acceptera brittisk överhöghet.En bra bok på engelska är Thomas Pakenhams The Boer War som ger en hel del nya infallsvinklar. Churchill har gett ut My Early life (finns översatta till svenska) i vilken han berättar om sina upplevelser under Boerkriget.Bild: Döda britter efter slaget vid Spion Kop år 1900. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.Dessa förutsättningar, å ena sidan västerländska imperiesträvanden, å andra sidan kinesisk och japansk isolationism är grunden för de två konflikter som detta nymixade avsnitt av Militärhistoriepodden handlar om.I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I Kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.Bild: Det 98:e fotregementet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sepoyupproret i Indien bröt ut maj 1857 när indiska soldater i brittisk tjänst gjorde myteri. Den tändande gnistan var rykten bland de muslimska och hinduiska soldaterna att papperspatronerna till de nya infanterigevären var insmorda med ko- och grisfett. Eftersom man måste bita av patronens pappersdel vid laddning kom soldaterna i kontakt med fettet som de ansåg var en hädelse.Upproret blev våldsamt och ledde till en blodig uppgörelse mellan britterna, som tvingades kalla in förstärkningar, och de indiska soldaterna. Omkring 6 000 britter dödades och så många som 800 000 indier. Städer lades i ruiner. Bestialiska övergrepp skedde från båda sidor i konflikten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de mest våldsamma upproren i den brittiska kolonihistorien. Bakom upproret låg inte bara religiösa föreställningar och missnöje bland indiska soldater, så kallade sepoyer, utan konflikten gällde i grund och botten ett mer spritt hat mot britternas kolonialpolitik. Inte minst hur britterna lade sig till med indiska landområden och beskattade den indiska befolkningen. Indien administrerades inte av den brittiska staten utan av British East Indian Company. Det fanns ett vidspritt missnöje mot kompaniets administration.Militärt kom upproret att kretsa kring de regementen inom främst den Bengaliska armén som i de norra och nordöstra delarna av Indien intog städer och inledde krig mot britterna. Dehli blev utsatt för den mest förödande belägringen som när kriget var över hade förvandlats till en grushög. Kriget innebar omfattande mord och våld mot civila.Myteristerna gick hänsynslöst fram mot den brittiska befolkningen. Britterna hämnades med omfattande massakrer och avrättning av myterister. Först 1858 kunde britterna få full kontroll över Indien igen.Upproret kom att prägla relationen mellan indierna och den brittiska kronan under de kommande årtionden av 1800-talet. Efter kriget införde den brittiska kronan direktstyre från London. För många indier uppfattades det som var ett myteri för britterna som ett första befrielsekrig och därmed ett steg mot den självständighet som kom efter andra världskriget.Bild: Attack av myterister på Redan-batteriet i Lucknow, 30 juli 1857, Okänd konstnär, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Det brittiska imperiets uppgång och fall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter lunch den 21 oktober 1805 bröt den brittiska flottan in i den fransk-spanska flottans linje utanför Kap Trafalgar. I spetsen för anfallet seglade det stora linjeskeppet HMS Victory med amiralen Nelson ombord. Det som sedan utspelade sig är ett stycke klassisk sjökrigshistoria.Kriget till sjöss under Napoleonkrigen avgjordes till brittisk fördel i och med Nelsons förkrossande seger över den fransk-spanska flottan vid Trafalgar. Hotet om en fransk invasion av de brittiska öarna var därmed undanröjt. Historien om slaget vid Trafalgar blir inte sämre av att hjälten själv Nelson stupade och fördes hem i en tunna med brandy.I den nymixade reprisen av avsnitt 42 av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig ann ett av sjöhistoriens mest berömda och betydelsefulla slag. Slaget utgör slutpunkten på de stora seglande linjeskeppens epok. Under 1800-talet skulle teknikutvecklingen så småningom göra dessa artilleriplattformar i ek obsoleta.Britterna inledde med från 1805 en mer än hundra år lång dominans på de sju haven. Napoleon behärskade visserligen ännu ett årtionde kontinenten, men britterna lade grunden till ett världsomspännande kolonialimperium.Nelson var på många sätt en innovatör när det gällde sjökrigstaktik – även om han byggde vidare på förändringar som satts igång av andra. Han valde att bryta mönster och förlita sig på den brittiska flottans avgjorda kvalitativa övertag över sina motståndare. Inte minst hade de brittiska fartygen ett effektivare artilleri med mer välövade besättningar. Till det kan läggas en överlägsen förmåga att segla i formation och samordna attackerna på en motståndare som dessutom många gånger uppträdde passivt.Mycket har skrivits om Trafalgar och Nelson för att inte tala om Napoleonkrigen. Ur den digra högen av litteratur går det ändå att föreslå Alan Schoms bok Trafalgar. Countdown to battle 1803-1805 (1990) och Roger Knights The Pursuit of Victory. The Life and Achievement of Horatio Nelson (2006). Lite kortare med bra skisser i Ospreys serie Angus Konstans Horatio Nelson. Leadership, Strategy, Conflict (2011) och Gregory Fremont-Barnes Trafalgar 1805 (2005).Bild: Slaget vid Trafalgar av J. M. W. Turner kombinerar flera händelser vid slaget i en tavla. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ronie Berggrens femte del om den amerikanska revolutionen. Britterna har invaderat södern, men George Washington beslutar sig att nu själv bege sig söderut, vilket kommer att leda till en stor sammandrabbning med britterna i Yorktown, Virginia. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Kriget om Falklandsöarna mellan Argentina och Storbritannien år 1982 var kriget som aldrig skulle ha utkämpats. Den negativa inrikespolitiska utvecklingen i militärdiktaturens Argentina samverkade med gamla anspråkskrav på Falklandsöarna – eller Malvinerna som de kallas på spanska.Argentinarna besatte ögruppen med militär. Storbritannien under Margaret Thatchers ledning antog utmaningen och sände en expeditionsstyrka för att utkämpa britternas måhända sista kolonialkrig. Men var det värt insatsen?Denna fråga och mycket mer diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i denna nymixade repris av avsnitt 30 av Militärhistoriepodden.Kriget på Falklandsöarna hade många drag som gör det unikt i flera avseenden. Argentinarnas närhet till krigsområdet gav dem en fördel. Dessutom var Argentina inte helt utan militär kapacitet. Både en relativt stor flotta och ett flygvapen att räkna med. Men att möta en motståndare med britternas kapacitet skulle visa sig vara katastrofalt. Det fanns redan på förhand en nivåskillnad i militär kompetens som argentinarna skulle ha tagit mer på allvar. Men kanske utgick de från att det aldrig skulle bli krig?Storbritannien förde krig på andra sidan jordklotet med en expeditionsflotta som i mycket stor utsträckning måste klara sig själv. Logistiskt var insatsen anmärkningsvärd. Uppgiften att hålla den ganska stora argentinska flottan på behörigt avstånd och undvika förluster på grund av det argentinska flygvapnets anfall var svår. Trots teknisk överlägsenhet och utbildning var inte framgången given på förhand. Två brigader skulle landsättas och ta sig an uppgiften att besegra en numerärt större motståndare som både hade haft god tid till förberedelser och som dessutom hade tunga vapen att försvara sina ställningar på höjderna kring Port Stanley. Frågan är vad som egentligen avgjorde kriget?Falklandskrigets slutstrider vid Goose Green och väster om Port Stanley blev infanteristrid med många brutala påminnelser om krigets nakna verklighet: att döda eller dödas. När det brittiska yrkesinfanteriet av marinkårssoldater, fallskärmsjägare och gardessoldater bröt in och brutalt rensade de argentinska ställningarna som hölls av i huvudsak illa ledda värnpliktiga kan det verka som att allt var givet på förhand. Men ingenting var självklart. Britterna kämpade med krigets friktioner vad gäller transporter, brist på understöd och vädret. Att numerärt underlägsna anfalla en fiende som har haft lång tid till förberedelser innebär förluster. Britterna förlorade i kriget 255 i döda och 775 skadades. Argentina miste 649 döda och 1 657 skadade.Om du vill läsa mer kan vi rekommendera den brittiske journalisten och författaren Max Hastings och Simon Jenkins bok som finns på svenska Slaget om Falklandsöarna. I övrigt återfinns en rad titlar om kriget på engelska som tar upp i stort sätt alla aspekter av konflikten. Martin Middlebrook The Falklands War är en som kan rekommenderas eller Duncan Andersson kortare The Falklands War 1982.Bild: Den argentinska kryssaren ARA General Belgrano har svår slagsida efter att ha attackerats av en brittisk ubåt under Falklandskonflikten. Den sjönk senare. WIkipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1792 till 1815 låg britterna i nästan obrutet krig med Frankrike under revolutionärt styre och Napoleon. Britterna tvangs förlita sig på sin flotta i kampen. Sjöstriderna skildras i CS Foresters romaner om Horatio Hornblower och de äventyr han och hans mannar upplever till havs. Jalle och Timmie har kollat på filmatiseringarna av böckerna som BBC skapade 1998-2003. Inlägget Hornblower och den brittiska flottan dök först upp på Radio Svegot.

Claudette Habesh berättar: ”Vårt hem låg i Talpiot i Jerusalem, nära den brittiska arméns huvudkvarter. Vi hade en judisk student som hyresgäst. Haganah snappade upp att vår hyresgäst jobbade för Irgun, en konkurrent till Haganah. Haganah väckte britternas uppmärksamhet genom att spränga en bomb i vår trädgård. Britterna kom och undersökte saken och upptäckte att vår hyresgäst i själva verket var medlem i terrororganisationen Irgun. Det här var i slutet av 1947.” Ockupationsdatum: 1 maj 1948 (under brittiskt styre) Palestinska invånare före 1948: 40 000 Efter 1948: färre än 5 000. Judiska invånare före 1948: 60 000 Efter 1948: 100 000

En gång var den nuvarande drottninggemålen, Storbritanniens mest hatade kvinna, men hur ser det ut idag? Och är det dags att byta ut vårt gamla valsedelssystem? Idag förs Drottning Elizabeth II till sin sista vila idag, och Thomas är nyfiken på landets nya drottninggemål Camilla. Hon har hånats och granskats av press och allmänheten, men vad tycker man i Storbritannien numera? Vad blir hennes framtida roll? Jens Norrby, Göteborgs Universitet, hjälper oss att reda ut.Talmannen Andreas Norlén har gett Ulf Kristersson i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering idag. Men hur är det med talmannens egen framtid? Kommer han att sparkas av sin egen partiledare och bli kulturminister?I efterdyningarna av valet med sjuknade deltagande, timslånga köer och kaos kring valsedlar funderar vi över om det inte är hög tid för en stor reform av det väldigt udda svenska valsystemet. Eva Debels, chef för valnämnden i Stockholms stad tycker att systemet med de nuvarande valsedlarna har nått vägs ände. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

På onsdag kommer bara två kandidater till premiärministerposten efter Boris Johnson finnas kvar, hör om vilka det troligen står mellan och vad dom står för. Klart är i alla fall att nästa brittiska premiärminister inte är en vit man. Claes Aronsson, programledare Hanna Malmodin, sommarkorrespondent i Storbritannien James Savage, chefredaktör på The Local Gabriele Messori, forskare och lektor i meteorologi vid Uppsala Universitet

När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I reprisen av det nymixade avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret. Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Den brittiska drottningen firar 70 år på tronen. Men under åren har världen förändrats runtomkring henne. Hör om dubbla känslor i samväldesländer och om vad britterna älskar med sin drottning. Skandaler och familjekonflikter har skakat om det brittiska kungahuset under de de senaste åren. Men denna helg riktas fullt fokus mot Storbritanniens drottning Elizabeth II och hennes 70 år på tronen. Britterna firar sin drottning med en fyra dagars långhelg. Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om festligheterna, men också om det motstånd som riktas mot de stora summor som spenderas på kalaset samtidigt som många britter har svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt.Hör Sydasienkorrespondent Naila Saleem om en svunnen brittisk storhetstid och om samväldets medlemmars svala inställning till drottningen idag. Vissa länder har ju valt att skilja sig från drottningen och samväldet och USA-korrespondent Roger Wilson ger sin bild av samväldets framtid.P4 Världen tar upp frågan om de stulna kronjuvelerna och framtiden för familjen vars överhuvud är världens längst sittande monark.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Elvira Björnfot

Britterna har förberett sig i månade. Buckingham palace har rustats för miljontals pund, kronjuvelerna polerats och matsilvret putsat. I dagarna firar nämligen drottning Elizabeth 70 år på tronen. Just nu är drottningen omåttligt populär hos befolkningen, men så har det inte alltid varit. Det har funnits perioder när monarkin varit starkt ifrågasatt och kungahuset ansetts som kalla och frånvända folket. Hur blir firandet? Kommer Harry och Meghan efter allt som hänt? Vad har varit tuffast för drottningen under sina år på tronen? Gäst: Jenny Alexandersson, hovreporter på Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Idag så pratar vi om det brittiska initiativet Jump. I ärlighetens namn pratar vi Criss Cross och Van Halen med - de har ju gjort låtar som heter Jump. Men fokuset ligger idag på forskningen från Leeds Universitet och initiativet Jump som skall få Britterna att dra sitt strå till stacken för att dämpa jordens temperaturhöjningar.Extrakt har skrivit om studien med.De sex livsstilsförändringar som listas i rapporten är:• Ät grönt• Köp bara tre nya plagg per år• Flyg bara vart tredje år• Behåll dina elektronikprylar i minst sju år• Byt till grön el eller tilläggsisolera• Använd bilen så lite som möjligtDet här är de punkter som forskarna på Leeds Universitet sett ger störst effekt och som är lättast för flest att börja med.Du behöver ju inte se detta som ditt livsfacit, aller att det ena utesluter det andra. Är du köttätare, fortsätt med det men är _mer_ grönt än vad du gör idag.Gör någonting, gör det du kan och var stolt över det! Take the Jump!

EU och Afrika ska bli partners! Så heter det inför toppmötet som präglas av inte bara pandemi och kupper, utan EU:s och Afrikas relation. Mauritius har hissat sin flagga på Chagosöarna och kräver att britterna sticker. Veckans person är den första svarta mannen på Grönland! Och vi tipsar om sydafrikanska fotokonstnären Zanele Muholis utställning. 

Striderna i Nordafrika under andra världskriget åren 1941-42 pendlade fram och tillbaka. Italienska katastrofer och tyska framgångar varvades med brittiska segrar och bakslag. Tyskarna leddes av den legendariske ”ökenräven” Rommel som fick uppgiften att hjälpa italienarna och krossa de brittiska styrkorna i Egypten.Men britterna förstärkte sina trupper och skickade fältmarskalken Montgomery och i oktober 1942 utkämpades det veckolånga slaget vid el-Alamein som slutligen ledde till ett tysk-italienskt nederlag.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved krigföringen i Nordafrika från hösten 1941 till vändpunkten i oktober 1942. Kriget fördes i huvudsak i den smala Nordafrikanska kustremsan och längs kustvägen som förband de mindre och större hamnstäderna mellan Alexandria och Kairo i öster och Tripoli i väster.Kriget i Nordafrika hade i och med det vänt och britterna kunde notera sin första verkliga seger till lands efter två år av svåra motgångar. Detta var inte ”början på slutet eller ens slutet på början” som Churchill uttryckte saken, men ändå ett viktigt steg mot det som de allierade fast trodde på – den slutliga segern över Hitlertyskland.Manöverutrymmet var litet. Kriget fördes med pansarkolonner på kustvägen. Taktiken var att vid sidan om vägen försöka kringgå motståndaren och kom in bakom en stor del av den fientliga styrkan. Problemet var att dessa försök oftast misslyckades och den som riskerade att ringas in helt enkelt bara retirerade.Slaget vid el-Alamein i oktober 1942 skapade förutsättningar för britterna att för första gången låsa fast de tyska och italienska trupperna och besegra dem innan de hann retirera. Slaget blev därför ett en lång utdragen kamp som krävde stora förluster på båda sidor. Till slut lyckades Rommel lösgöra sina trupper som kraftig decimerade retirerade västerut. Britterna följde efter och det skulle visa sig att detta var vändpunkten i kriget i Nordafrika.Krigföringen ställde även stora krav på införsel av förnödenheter, ammunition och förstärkningar sjövägen till hamnarna på Afrikas nordkust. Både de allierade (britter och trupper från samväldet) och axelmakterna var beroende av de sårbara konvojerna över Medelhavet. Kriget i Nordafrika var därför en del av andra världskriget i hela medelhavsområdet. En förutsättning för britternas slutliga seger i oktober 1942 var att de lyckats slå ut de italienska flottstridskrafterna och dessutom de franska örlogsfartyg som fanns i Medelhavet – de senare hotade att falla i tyskarnas händer efter Frankrikes fall.Kriget i Nordafrika understöddes även av amerikanerna som från december 1941 var i krig med Tyskland. Det var med amerikanska stridsvagnar som britterna vann segern vid el-Alamein. Nästa fas i kriget i Nordafrika var en gemensam landstigning som slutligen kastade ut tyskarna och möjliggjorde landstigningen på Sicilien.De som vill fördjupa sig kan med fördel läsa Ken Fords El Alamein 1942: the turning of the tide i den välillustrerade Osprey-serien. På svenska finns Karl-Gunnar Noréns El Alamein: vändpunkten i Nordafrika under andra världskriget (2005). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Intentionsavtalet mellan Vasa stad och Johnson Matthey var en årets stora nyhetshändelserna i början av året. Presskonferensen om fabriksplanerna hölls den 19 april och den 11 november meddelar bolaget att man inte går vidare med batterisatsningen. Varför blev det så? Vasabladets journalisten Marcus Lillkvist förklarar den senaste tidens händelser kring fabriksetableringen som kom av sig. 

I oktober 1899 utmanade de två små boerrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten det stora mäktiga brittiska imperiet. Det som på förhand föreföll vara avgjort blev en mycket mer utdragen och jämn kamp än vad någon hade kunnat föreställa sig.Britterna var påtagligt dåligt förberedda för att möta en motståndare med effektiva vapen och en kreativitet som det tog tre år för britterna att komma underfund med. När freden slutligen kom 1902 hade britterna mer än 200 000 man i Sydafrika och deras förluster kunde räknas till mer än 40 000 stupade och skadade.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved med lyssnarna till Sydafrika i imperialismens tidevarv. Boerna som utvandrat från inte minst Holland till den brittiskdominerade kapkolonin skulle under 1800-talets första årtionden kolonisera områden norr om den brittiska kolonin och grunda två Boerrepubliker.Boerna hölls samman av viljan att få bestämma över sig själv, religiös tro och föreställningar om den vita rasens överlägsenhet över svarta människor. I kampen med naturen och inte minst zulunationen stärktes deras sammanhållning. Om det inte hade varit för den brittiska imperialismen och upptäckten av först diamantfyndigheter och senare guld hade boerrepublikerna nog fått vara ifred.I Kapkolonin arbetade brittiska imperialister som Cecil Rhodes för att annektera boerrepublikerna och få kontroll över diamantfyndigheterna och guldet. Boerna accepterade inte britterna som fullvärdiga medborgare. De ville till varje pris motarbeta brittiskt inflytande. Friktionerna och motsättningarna ledde 1881 till väpnade konfrontationer som boerna faktiskt vann. När saken återigen ställdes på sin spets 1899 förklarade boerna ledda av presidenten i Transvaal Paul Kruger krig och inledde anfall in på Kapkolonins territorium för att krossa den brittiska ställningen i Sydafrika.Inledningsvis kunde 30 000 boer framgångsrikt inleda belägring av brittiska städer: Kimberley, Ladysmith och Mafeking. Britterna satte direkt igång en styrkeuppbyggnad av trupper från Europa. Men de inledande försöken att snabbt krossa boerna och undsätta de belägrade städerna blev blodiga misslyckanden. En stridstaktik med täta formeringar på öppna ytor som knappast hade förändrats sedan Napoleonkrigen fick katastrofala konsekvenser. Britternas yrkesarmé led blodiga nederlag. Boerna var visserligen militärt dåligt utbildade, men vana att hantera vapen och goda ryttare. De rörliga boerkrigarna med sina högklassiga mausergevär och Kruppkanoner från Tyskland sköt bort britterna på avstånd innan de kunde utnyttja sin numerära överlägsenhet och effektivitet i närstrid.I slutänden kunde boerna trots allt inte vinna kriget. Britterna tryckte in hundratusentals soldater och lärde sig sakta att hantera boernas stridstaktik. De stora slätterna och järnvägslinjerna skyddades av blockhus och taggtråd. Civilbefolkningen stängdes in i koncentrationsläger. Snart var Boerrepublikerna ockuperade och belägringarna av de brittiska städerna hävda. Boerna övergick till gerillakrigföring, men det hela var en hopplös uppgift. 1902 kom freden och boerna fick acceptera brittisk överhöghet.En bra bok på engelska är Thomas Pakenhams The Boer War som ger en hel del nya infallsvinklar. Churchill har gett ut My Early life (finns översatta till svenska) i vilken han berättar om sina upplevelser under Boerkriget.Bild: Döda britter efter slaget vid Spion Kop år 1900. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter en tid av leveransproblem i dagligvaruhandeln har stora delar av England lidit av bränslebrist de senaste dagarna. Har Brexit-verkligheten kommit ikapp engelsmännen? I Slaget efter tolv journalisten Emilia Jansson i London, Europakorrespendenten Rikhard Husu och statsvetaren Thomas Karv. Ordet leds av Filip Stén. E-post: slaget@yle.fi

Det är kaos på många bensinmackar och brist på livsmedel i butikerna i Storbritannien. Anledningen? Det råder brist på lastbilschaufförer – och det har lett till hamstring, långa köer och ransonering. I dagens avsnitt reder Katrine Marçal, DN:s medarbetare i London, ut varför folk "paniktankar" och hur Storbritannien hamnat i det här läget – bara ett år efter brexit. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Vid 1800-talets mitt förändrades fokus för många västerländska stater. Napoleonkrigen var över och en relativ fred rådde i Europa. För Storbritannien och för USA var dock förutsättningarna väldigt annorlunda från tidigare. USA var sedan slutet på 1700-talet en självständig stat och hade under 1800-talets början expanderat västerut och snart lagt under sig hela den nordamerikanska kontinenten. Storbritannien hade som en konsekvens av Napoleonkrigen klivit fram som den dominerande sjömakten och i processen tagit besittning av ett antal viktiga sydostasiatiska kolonier.För att vidare expandera och för att konsolidera denna nya situation hamnade nu Kina och Japan i blickfånget. Britterna ville utöka importen av kinesiska varor, och USA ville från sin västkust etablera förbindelser med både Kina och Japan för att själva utmana den brittiska handelshegemonin. Valfisket runt japanska sjön var ytterligare en faktor. Problemet var bara att både Kina och Japan, som sedan urminnes tider fört sin egen agenda och agerat under helt andra geopolitiska förutsättningar, var helt ointresserade av att utveckla samarbete med de stora imperierna. Storbritannien, USA, Ryssland och Frankrike blev visade dörren, och hänvisades till ett fåtal hamnar med begränsat utbud. I längden skulle det visa sig ödesdigert.Dessa förutsättningar, å ena sidan västerländska imperiesträvanden, å andra sidan kinesisk och japansk isolationism är grunden för de två konflikter som detta avsnitt av Militärhistoriepodden handlar om.I slutändan skulle västerländsk teknologi i kombination med skrupelfri smuggling, handelskrig, utpressning och direkta militära aktioner, visa att västerländska imperier var fullkomligt överlägsna. Både Kina och Japan fick se sig själva förnedrade inför brittisk och amerikansk list och vapenskrammel. I kinas fall skulle högmodet kosta dem stor blodspillan, och för japans del blev konsekvensen förnedrande intrång och inhemskt politiskt tumult.Kina och Japan är dock två helt olika typer av stater, och skulle hantera mötet med de västerländska imperierna på olika sätt. Emedan den ena kollapsade under trycket, skulle den andra vända ut och in på sig själv för att själv snart kliva fram som en betydande militärstat med imperiedrömmar. För händelserna under 1900-talet blev dessa utvecklingslinjer, med rötter i europeiska kolonialsträvanden, helt avgörande.Bild: Det 98:e fotregimentet vid attacken mot Chin-Kiang-Foo (Zhenjiang), den 21 juli 1842, som påverkade Manchu-regeringens nederlag. Akvarell av militärillustratören Richard Simkin (1840–1926). Wikipedia, public domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter lunch den 21 oktober 1805 bröt den brittiska flottan in i den fransk-spanska flottans linje utanför Kap Trafalgar. I spetsen för anfallet seglade det stora linjeskeppet HMS Victory med amiralen Nelson ombord. Det som sedan utspelade sig är ett stycke klassisk sjökrigshistoria.Krigets till sjöss under Napoleonkrigen avgjordes till brittisk fördel i och med Nelsons förkrossande seger över den fransk-spanska flottan vid Trafalgar. Hotet om en fransk invasion av de brittiska öarna var därmed undanröjt. Historien om slaget vid Trafalgar blir inte sämre av att hjälten själv Nelson stupade och fördes hem i en tunna med brandy.I avsnitt 42 av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig ann ett av sjöhistoriens mest berömda och betydelsefulla slag. Slaget utgör slutpunkten på de stora seglande linjeskeppens epok. Under 1800-talet skulle teknikutvecklingen så småningom göra dessa artilleriplattformar i ek obsoleta.Britterna inledde med från 1805 en mer än hundra år lång dominans på de sju haven. Napoleon behärskade visserligen ännu ett årtionde kontinenten, men britterna lade grunden till ett världsomspännande kolonialimperium.Nelson var på många sätt en innovatör när det gällde sjökrigstaktik – även om han byggde vidare på förändringar som satts igång av andra. Han valde att bryta mönster och förlita sig på den brittiska flottans avgjorda kvalitativa övertag över sina motståndare. Inte minst hade de brittiska fartygen ett effektivare artilleri med mer välövade besättningar. Till det kan läggas en överlägsen förmåga att segla i formation och samordna attackerna på en motståndare som dessutom många gånger uppträdde passivt.Mycket har skrivits om Trafalgar och Nelson för att inte tala om Napoleonkrigen. Ur den digra högen av litteratur går det ändå att föreslå Alan Schoms bok Trafalgar. Countdown to battle 1803-1805 (1990) och Roger Knights The Pursuit of Victory. The Life and Achievement of Horatio Nelson (2006). Lite kortare med bra skisser i Ospreys serie Angus Konstans Horatio Nelson. Leadership, Strategy, Conflict (2011) och Gregory Fremont-Barnes Trafalgar 1805 (2005).Bild: Slaget vid Trafalgar av J. M. W. Turner kombinerar flera händelser vid slaget i en tavla. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det omtalade lågmälda arkeologidramat "The dig" sätter fingret på britternas dubbla identitet. Författaren Ulrika Kärnborg gräver vidare i frågan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Arkeologerna med sina hackor och spadar liknar myror, utspridda som de är i det soldränkta, vidsträckta landskapet. Högt ovanför dem jagar stridsflygplanen, men de gräver oberört vidare, besatta av uppgiften att avtäcka det förflutna. Netflixfilmen The dig med Ralph Fiennes och Carey Mulligan huvudrollerna, utspelar sig vid en arkeologisk fyndplats alldeles innan utbrottet av andra världskriget. Orten heter Sutton Hoo och ligger nära Ipswich på Suffolks kust, nordost om London. Det är en lågmäld, nästan utstuderat odramatisk film. Den lilla spänning som finns byggs upp genom att Ralph Fiennes rollfigur, den fåordige amatörarkeologen Basil Brown, fantiserar om vikingar samtidigt som Royal Air Forces bombplan visslar förbi mot solnedgången. Den är i sin tur blodröd, som en påminnelse om lågorna från den brand som snart ska rasa i världen. Det förestående kriget gör sig ständigt påmint, men de lokalbor och de utsända från British Museum som med liv och lust går upp i utgrävningen, försöker med all kraft förtränga det. Det är en mänsklig, gripande och ofta tragisk historia om en nation, ett imperium, som famlar efter sina rötter, samtidigt som den står inför hot om utplåning. I all sin lokala anspråkslöshet påminner The dig också om biograffilmens dubbla historia som statlig och regional kulturpolitisk angelägenhet. På 1990-talet blev det en trend att olika regioner runt om i Europa oberoende av och utan kännedom om varandra tog initiativ till att starta filmproduktionscentrum utan nationalstaternas välsignelse. Filmpolitiken i hela Europa bytte fokus. Filmindustrin kom att ses som en viktig ekonomisk näringsgren med stora potentiella möjligheter att skapa tillväxt och ökad sysselsättning. Särskilt i Storbritannien började argument framföras för att stödja framväxten av kulturföretag i städer och regioner som på grund av den traditionella industrins avveckling, hade drabbats av ekonomisk kris. Fram tills dess att förövningarna till brexit kom igång på allvar, knöt regissörer till internationellt inriktade storfilmer ofta an till Storbritanniens roll på den världspolitiska arenan, inte minst som grym kolonialmakt. Men efter den kulturpolitiska förskjutningen började lokala och regionala berättelser hamna mer i fokus. I sin bok Cinema and Brexit: The politics of popular English film skiljer filmforskaren Neil Archer mellan en brittisk och en engelsk identitet, där det förstnämnda begreppet syftar på det globala och universella, och det sistnämnda på det lokala och specifika; allt det som i takt med att de brittiska öarna mentalt och kulturellt hållit på att frigöra sig från EU och Europa blivit allt viktigare. Filmer av den karaktären utmärker sig för att de ofta har tillkommit med specifika, smala marknader både hemma och utomlands i tanke. De filmer som mer traditionellt talar till den brittiska identiteten, utgår i stället från de globalt spridda, mer stereotypa föreställningar som sprids genom populärkulturella verk som Harry Potter-serien eller filmatiseringar av händelser från de båda världskrigen, där Christopher Nolans episka drama Dunkirk tillhör paradnumren. Ibland kan båda dessa hållningar, som verkar svårförenliga, samsas i en och samma film. Framgången för Bondfilmen Skyfall från 2012, som lyckades slå både internationellt och på hemmaplan, kan förklaras av att den anknöt till hotet från en terrorism med globala förtecken, samtidigt som den hakade i det då fortfarande pågående lokala sorgearbetet efter de bombdåd som skakade London 2005. The dig kan vid första anblicken te sig som en rakt igenom engelsk film. Först när man tar till sig den föga publikfriande arkeologiska diskussionen som förs, öppnar den sig för vidare tolkning. För vad arkeologerna vid Sutton Hoo slutligen finner, är ett tjugofyra meter långt klinkbyggt fartyg, som till formen påminner om en båt från skandinavisk vikingatid. Intill båten ligger många fantasieggande föremål: en vapensamling hjälm, svärd, flera spjut och filar och annan personlig utrustning som bälten av guld, smycken och olika kärl för mat och dryck. En tanke dyker upp: Är det en vikingahövding som fått sin sista vila här? Mysteriet tätnar under den märkliga rättegång som följer på fyndet. Enligt en i England på 1930-talet gällande lag, hade kronan viss rätt till inlösen av forntida skatter. Men domstolen gick en annan väg. Eftersom skatten hade begravts i full offentlighet med avsikten att den aldrig ska hämtas upp igen, borde den tillfalla markägaren, resonerade man. Alltså fick Edith Pretty, som också tog initiativet till utgrävningen, full dispositionsrätt, som hon utnyttjade på ett storslaget vis. Några dagar senare donerarade hon hela fyndet till British Museum. Men ännu märkligare än själva domslutet i sig är den bevisföring som användes. För att beskriva fyndets karaktär användes nämligen citat ur det litterära fornengelska Beowulfkvädet, som utspelar sig i södra Skandinavien under folkvandringstiden. De överdådiga berättelserna i vad som nu anses vara det enda överlevande anglosaxiska hjälteeposet, handlar om hur danerna lade kung Scylds kropp tillsammans med värdefulla föremål i ett skepp, som sköts ut i havet, och om hur geaterna i den minneshög, som uppförts på platsen för Beowulfs bål, sänkte kostbara ting hämtade ur en drakes håla. När ett merovingermynt av guld hittas på fyndplatsen, går dessvärre alla förhoppningar om kopplingar till Skandinavien upp i rök. Merovingerna expanderade sitt rike redan på 500-talet och lade under sig ett område som i stort sett motsvaras av dagens Frankrike. Den person som vilar vid Sutton Hoo är därför troligtvis av anglosaxisk börd, även om gravskicket har stora likheter med fynd i likartade gravar från Vendel och Valsgärde i Uppsala. Vi påminns än en gång om hur många och avgörande kontakterna mellan England, Sverige och resten av Europa var under Vendeltiden. Det lokala blir det kontinentala. The dig är i flera bemärkelser en beredskapsfilm, men hemfaller aldrig till chauvinism. När den hade premiär i början av 2021 hade Storbritanniens befolkning levt ett knappt år med ryckiga lockdowns till följd av coronapandemin, samtidigt som de förberedde sig för en annan sorts isolering till följd av den mjukare brexit som Boris Johnsons till slut lyckades förhandla fram. The dig blev en påminnelse om hur nära de trots allt befinner sig Europas bultande hjärta. Och så blir också gravsättningen i Sutton Hoo en referenspunkt för både drömmar och förankring: en sagans gyllne skepp som bär påminnelse om det dubbla medborgarskap som varje britt tilldelats: på platsen och i den historiska europeiska gemenskapen. Ulrika Kärnborg, författare

Britterna har infört nya visumregler och miljoner Hongkongbor kan nu få uppehållstillstånd i Storbritannien. Kommer Hongkong nu att tömmas? Varför bryr sig Storbritannien? Och vilka reaktioner har kommit från Peking? Och så har korrespondent Björn Djurberg lyckats ta sig in på det nya pandemimuseet i Wuhan. Medverkande i podden: Kinakommentator Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, korrespondent i Peking, Londonkorrespondent Daniel Alling och programledare Lasse Johansson. Producent: Cecilia Zabin Tengmark Researcher: Saga Ringmar Tekniker: Fredrik Von Der Pahlen

Kriget om Falklandsöarna mellan Argentina och Storbritannien år 1982 var kriget som aldrig skulle ha utkämpats. Den negativa inrikespolitiska utvecklingen i militärdiktaturens Argentina samverkade med gamla anspråkskrav på Falklandsöarna – eller Malvinerna som de kallas på spanska. Argentinarna besatte ögruppen med militär. Storbritannien under Margaret Thatchers ledning antog utmaningen och sände en expeditionsstyrka för att utkämpa britternas måhända sista kolonialkrig. Men var det värt insatsen?Denna fråga och mycket mer diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i avsnitt 30 av Militärhistoriepodden.Kriget på Falklandsöarna hade många drag som gör det unikt i flera avseenden. Argentinarnas närhet till krigsområdet gav dem en fördel. Dessutom var Argentina inte helt utan militär kapacitet. Både en relativt stor flotta och ett flygvapen att räkna med. Men att möta en motståndare med britternas kapacitet skulle visa sig vara katastrofalt. Det fanns redan på förhand en nivåskillnad i militär kompetens som argentinarna skulle ha tagit mer på allvar. Men kanske utgick de från att det aldrig skulle bli krig?Storbritannien förde krig på andra sidan jordklotet med en expeditionsflotta som i mycket stor utsträckning måste klara sig själv. Logistiskt var insatsen anmärkningsvärd. Uppgiften att hålla den ganska stora argentinska flottan på behörigt avstånd och undvika förluster på grund av det argentinska flygvapnets anfall var svår. Trots teknisk överlägsenhet och utbildning var inte framgången given på förhand. Två brigader skulle landsättas och ta sig an uppgiften att besegra en numerärt större motståndare som både hade haft god tid till förberedelser och som dessutom hade tunga vapen att försvara sina ställningar på höjderna kring Port Stanley. Frågan är vad som egentligen avgjorde kriget?Falklandskrigets slutstrider vid Goose Green och väster om Port Stanley blev infanteristrid med många brutala påminnelser om krigets nakna verklighet: att döda eller dödas. När det brittiska yrkesinfanteriet av marinkårssoldater, fallskärmsjägare och gardessoldater bröt in och brutalt rensade de argentinska ställningarna som hölls av i huvudsak illa ledda värnpliktiga kan det verka som att allt var givet på förhand. Men ingenting var självklart. Britterna kämpade med krigets friktioner vad gäller transporter, brist på understöd och vädret. Att numerärt underlägsna anfalla en fiende som har haft lång tid till förberedelser innebär förluster. Britterna förlorade i kriget 255 i döda och 775 skadades. Argentina miste 649 döda och 1 657 skadade.Om du vill läsa mer kan vi rekommendera den brittiske journalisten och författaren Max Hastings och Simon Jenkins bok som finns på svenska Slaget om Falklandsöarna. I övrigt återfinns en rad titlar om kriget på engelska som tar upp i stort sätt alla aspekter av konflikten. Martin Middlebrook The Falklands War är en som kan rekommenderas eller Duncan Andersson kortare The Falklands War 1982.Bild: Den argentinska kryssaren ARA General Belgrano har svår slagsida efter att ha attackerats av en brittisk ubåt under Falklandskonflikten. Den sjönk senare. WIkipedia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Britterna rasar efter Netflixmiljonerna och Harry och Meghan kan komma att förlora sina sista titlar. Vi berättar allt om krishanteringen efter monsterdealen. Vi pratar även om prinsessan Sofia som öppet berättar om hur ledsen hon blir av jobbkritiken. Och så pratar vi om klädkoden som får drottningen och prinsessorna att välja vitt och svart från topp till tå. Med Jenny Alexandersson och Sara Ericsson.

- Min farbror var 16 år när han dödades av judiska vakter till häst. De slog honom i huvudet och han dog dagen därpå. Min pappas chef, en sionist som hette Dubel, erbjöd pappa en väska som innehöll 10 000 pund i sedlar som kompensation för mordet på hans bror. Pappa tackade nej till pengarna, men tog fyra pund ur väskan och sa: För de här pengarna ska jag köpa ammunition. - En kort tid efter lyckades han och två släktingar gillra en fälla för Dubel och hans 16 livvakter ombord på hans båt som åkte genom en kanal omgiven av skog. Min pappa gömde sig i skogen och var bara några meter från Dubel när han sköt det dödande skottet. Britterna utfärdade en dödsdom mot min far, som tvingades gå under jorden. Ett par månader senare föddes jag, säger Zyad Hamid Maziad. Han är född 1936 i en liten by i Golan-området i Palestina på gränsen till Syrien. Inspelat i Kungälv, den 18 okt 2019 Fotograf: Cato Lein. Tolk: Ahmed Abdallah

Kinas årliga folkkongress inleds. Frihet under ansvar - hur tolkas rekommendationerna? Britterna är oense om hanteringen av viruset. Överdödlighet i coronapandemins spår. Utmaningar för elever vid fortsatt distansundervisning. Brist på arbetskraft inom jordbruket.

24 mars. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras Storbritanniens hantering av coronaviruset.Med Tove Lifvendahl. Som gäst deltar Fraser Nelson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

31 januari är sista dagen som Storbritannien är medlem i Europeiska unionen. Den mycket omtalade Brexit är ett faktum. Vad har det gjort med människorna och vad händer med tanken om enighet i Europa? I Slaget efter tolv diskuterar Rasmus Almqvist, som nyss flyttat hem från Storbritannien, europaparlamentarikern Nils Torvalds (Sfp) och Matilda af Hällström, sekreterare för internationella ärenden på Samlingspartiet. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Britterna har fått stora skälvan inför mastodontuppgiften att sluta handelsavtal med hela världen efter brexit. Man har inte personal! Handelspolitiken har ju i 47 år skötts av experter i Bryssel, inte i London!  Nu letar de febrilt efter EU-kännare, och Brysselbubblans ena halva, journalisten Teresa Küchler, drömmer redan om feta buntar med brittiska pund och en våning med utsikt över Themsen, i utbyte mot sina tjänster.  Podcastens andra, mer principfasta och av belöningar i detta jordeliv obekymrade halva Sigrid Melchior berättar i veckans avsnitt om ”68-mannen” – en fransk, utbroderad variant av den svenska kulturmannen, som kanske allra bäst inkarneras av en karismatisk Europapolitiker. Dessutom benar poddvärdinnorna ut hela det där bråket om EU och minimilöner. Varför vill EU-byråkraterna peta i våra svenska kollektivavtal, va, va, VA!? Eller vill de det? 

Britterna röstade för en konservativ majoritet, desinformation fick stor spridning i valet och så har det varit en dramatisk Nobelvecka för den som är intresserad av litteraturpriset: Programledare: Augustin Erba. Research: Sabina Marmullakaj. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Madestam & Lemne gräver i det avgörande nyvalet i Storbritannien. Varför vill man så gärna lämna EU och kommer britterna att gå till valurnorna och hur säkert är det att det blir en Brexit? För att få svar på det har de bjudit in Nicholas Aylott, statsvetare.

Ikväll ska vi våndas och ängslas och gruva oss och vrida och vända på saker och ting. I veckan är det många som har haft en del jobbiga saker att ta ställning till och vi pratar om svåra beslut. Bonde söker fru-bönderna på tv har i veckan gjort sitt sista val om vem dom ska välja bort och vem dom vill fortsätta träffa och förhoppningsvis leva ihop med framöver. Det var nog inte alldeles lätt. Britterna ska på torsdag besluta om dom ska stanna kvar i EU eller inte? Inte alldeles enkelt att ta ställning där heller kanske? Det är ibland knivigt att veta hur man ska göra och vad man ska ta för vägar här i livet och vi är nyfikna på dina svåra beslut. Hur tänkte du? Hur blev det? Vad hade hänt om du inte gjort som du gjorde? Skulle du gjort samma sak i dag? Ring och prata med Lars Svan på: 020-22 10 30 Telefonslussen öppnar klockan 21 och programmet startar 21:40. Man mejlar till redaktionen på karlavagnen@sverigesradio.se Du kan även delta i samtalet på våra sociala medier: Karlavagnen på Facebook Karlavagnen på Instagram Karlavagnen sänds varannan fredag från Falun.

Britterna älskar och hatar sin mur. En symbol för imperiet, men också för förtrycket av kelter och det urbrittiska. Följ med Tobias Svanelid på hans fortsatta vandringar längs Hadrianus mur. Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne reser vidare längs tvåtusenåriga Hadrianus mur för att ta reda på hur den romerska muren än idag påverkar britterna. Idag är muren ett av landets främsta turistmål där kylskåpsmagneter och gosedjur ska öka förståelsen för Storbritanniens romerska arv. Men muren har också alltid varit en mäktig symbol som nu i Brexittider börjar omtolkas, från att ha symboliserat britternas imperium som arvtagare till det romerska till att idag handla om de underkuvade kelternas obändiga strävan efter frihet.

Katalonien het valfråga i Spanien, blir gasutvinning i Siljansringen verklighet? Och trettio år sedan Berlinmuren föll så påverkades världen. Timme 1: Brexit uppskjutet igen och nyval väntar Vad är grejen med Lilla silver i Allsvenskan? Den nya arabiska våren? Gasutvinning i Siljansringen Krönika av Margit Silberstein Panelen  Timme 2:  Samhällen sörjer de skjutna Satir med Public Service Katalonien het fråga i spanska valet Skilda uppfattningar om riksrätt i USA 30 år sedan Berlinmurens fall Kåseri av Mark Levengood Programledare: Lasse Johansson Producent: Sally Henriksson Tekniker: Brady Juvier

Britterna går mot nyval i december men både politiker och väljare verkar utmattade redan på förhand. Veckans andra avsnitt av Europapodden fördjupar sig i den brittiska inrikespolitiken inför det kommande nyvalet. Hur mår Labour och Tories egentligen och orkar väljarna med ytterligare ett val? Avsnittet spelades in inför en livepublik på Uppsala universitet. Medverkande: Fredrik Erixon, chef för tankesmedjan ECIPE och Stephanie Zakrisson, utrikesreporter på Ekot Programledare: Claes Aronsson Producent: Viktor Mattsson

EU-länderna har accepterat en förlängning av brexit. Då flyttar Boris Johnson fokus till det sannolikt kommande nyvalet i Storbritannien. Den politiska spelplanen i Storbritannien förändras snabbt just nu. I måndags kväll föll Boris Johnsons förslag om nyval, i dag svängde Labour i frågan. Redan ikväll kan det brittiska parlamentet rösta för ett nyval i december som i sin tur skulle kunna påverka den fortsatta brexitprocessen. I veckans första avsnitt av Europapodden så frågar vi oss hur många svikna löften som britterna mäktar med och när EU egentligen tröttnar. Medverkande: Daniel Alling, Londonkorrespondent och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr

EU ger britterna respit med Brexit till den 31 januari. Senare idag bestämmer underhuset om det blir nyval den 12 december eller inte.En ny vecka har börjat och det betyder att vår utrikesredaktör Carl Thulin kommer hit och pratar om några av veckans höjdpunkter i världen.Forskare på Google har konstruerat en hypersnabb så kallad kvant-dator. Såna kan bli så kraftfulla att de gör dagens datasäkerhet verkningslös. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sidekick: Staffan Bruun. Britterna väntar och EU väntar – på varandra. Pence blir kandidaten. Promenera genom presidentvalet. Oginhet inom författarkretsar? Varför skriva böcker? Triathlon är nya långa lunchen. Marion Stokes project: 70 000 videokassetter från och med 1979. Ät upp din mat på buffén. Sipilä svek saml - eller så inte? Snowden bekräftar: CIA vet inget om utomjordingar. Bananflugorna och blåljuset. Krabban hittar fram.

Sidekick: Staffan Bruun. Britterna väntar och EU väntar – på varandra. Pence blir kandidaten. Promenera genom presidentvalet. Oginhet inom författarkretsar? Varför skriva böcker? Triathlon är nya långa lunchen. Marion Stokes project: 70 000 videokassetter från och med 1979. Ät upp din mat på buffén. Sipilä svek saml - eller så inte? Snowden bekräftar: CIA vet inget om utomjordingar. Bananflugorna och blåljuset. Krabban hittar fram.

Efter många och långa turer har det till slut hänt. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och EU har lyckats komma fram till brexitett avtal som man kan enas om. Allt frid och fröjd? Nja, Johnson måste ta sig över ytterligare hinder på hemmaplan för att få igenom avtalet, berättar GP:s Jan Höglund. Dessutom: Migrationsverket stoppar utvisningar till nordöstra Syrien, proffsboxare dog efter knockout och Göteborgsvarvets chef avgår. Programledare: Andreas Granath

Brexitdatumet 31 oktober är nära nu. Blir det en hård Brexit, ett avtal både EU och britterna kan leva med eller kanske något som till slut blir riktigt bra? Veckans Samhällsvetarpodden pratar med den svenska journalist – Katrine Marçal, DNs utsända i Storbritannien – som kanske är den mest insatta svenska journalisten i brittisk politik just nu. Lyssna när hon förklarar i veckans Samhällsvetarpodden. – För att förstå Brexit måste man egentligen gå tillbaka ända till 1500-talet och Henrik den åttonde som ville bryta med resten av det katolska Europa för att få gifta om sig. Någonstans då formades den brittiska självbilden av att man är en ö och något annat än kontinenten, förklarar Katrine Marçal. – Men det finns också en mer traditionell EU-kritik och den kommer bland annat från Margaret Thatcher som sa ”Vi har inte rullat tillbaka socialismen här i Storbritannien för att få den igen via Bryssel”. – Folkomröstningen 2016 som resulterade i att majoriteten ville att Storbritannien skulle lämna EU präglades då mest av arbetskraftsinvandringen till Storbritannien från Central- och Östeuropa. Det präglade dem mycket mer än flyktinginvandringen som man från svenskt håll kanske tänker runt de åren. – Britterna ville ta tillbaka kontrollen över sin gräns i det kända begreppet: ”Take Back Control”. Man ville att det brittiska parlamentet skulle bestämma över Storbritanniens gränser. Den kontrollen har man inte idag. – Det är en konstig ironi att Nordirland, som är det som Brexitavtalet i stort kan stjälpa på, inte diskuterades allt i folkomröstningen 2016. Det är det som allt handlar om just nu. Det och mycket annat som hur man ska förstå Boris Johnson och medieklimatet i Storbritannien just nu.

När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret.Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ingen lösning i sikte på SAS-strejken. Britterna hade hoppats att Brexit skulle vara över - nu får de rösta i EU-valet. Dagens gäst är Timo Räisänen.

USA stoppar kritiserade planen och britterna röstade nej till avtalslös brexit. Det och mycket mer i Senaste Nytt från Expressen TV. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Britterna och kanadensarna hade, när morgonen blivit förmiddag, slagit ut det mesta av strandförsvaret. Nu handlade om att föra iland förstärkningar och tyngre vapen för att kunna nå så långt som möjligt inåt land innan det oundvikliga tyska motanfallet inleddes.

1946 är läget spänt i Palestina. Britterna som förvaltar området vill inte släppa in fler judar i landet. Beslutet välkomnas av palestinier men accepteras inte av den judiska befolkningen.

Ekonomiekot Extra sänder från London och Storbritannien som rör sig med stormsteg mot datumet då det är dags att vinka adjö till EU och positionerna tycks mer låsta än någonsin. "Det har landat i någon sorts utmattning". Hur hamnade vi här och hur ska det gå? Programledare: Hanna Malmodin Gäster: Claes Aronsson, Sveriges Radios korrespondent Cecilia Nikpay, vd Zendegii ltd Medverkande: Peter Sandberg, vd Svenska Handelskammaren i Storbritannien Sofia Ekelöf, bitr avdelningschef Tullverket ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Sommaren 1988 har kallats för den Östtyska rocksommaren. Då arrangerades, första gången i det kommunistiska DDR, stora utomhuskonserter med världsartister från väst.  I Radiokorrespondenterna berättar Joel Wendle om spelet bakom Bruce Springsteen-konserten. Hör också Karin Hållsten om de migranter som tagit sig till Spanien nu när Italien stängt sin hamnar,  Johanna Melén om förslaget om höjd pensionsålder som orsakat protester i Ryssland och Sara Sundberg om Britterna som passar på att köpa hus i Frankrike innan Brexit blir verklighet. Programledare Nina Benner Producent Marie-Caroline Bivér 

Britterna ökar intensiteten i sina bombanfall mot tyska städer. Och den tyska nattjakten gör allt de kan för att skjuta ner sina fiender. I det här frontavsnittet följer vi Thimmig ända fram till krigsslutet.

Britterna brukar jubla över sin ”speciella relation” till USA. Men kommer det fungera med Trump ? Blir det något handelsavtal och vad hände egentligen när Maria träffade Ronald Reagan?

Två och en halv miljoner EU-migranter undrar om de ska slängas ut ur Storbritannien när Brexit är ett faktum. Men i själva verket är villkoren osäkra för alla britter. Programledare, Ci Holmgren Susanne Palme, EU-reporter Staffan Sonning, ekonomikorrespondent Claes Aronsson, ekonomireporter

Britterna röstade för att lämna EU och marknaderna reagerade kraftigt. Pundet har sjunkit som en sten sedan den 23 juni och den politiska situationen i Storbritannien är kaotisk. I andra avsnittet av Mina Pengar diskuterar Länsförsäkringar Skånes marknadsanalytiker Micke Magnoff och privatekonom Ola Pettersson vad som händer på de finansiella marknaderna och i den brittiska politiken efter Brexit och vilka konsekvenser det får för ekonomierna i Storbritannien, EU och Sverige. Är det dags att lämna Europa och flytta sina pengar till andra marknader tills det lugnat ned sig eller ska man sitta still i båten och vänta och se? Finns det kanske andra orosmoln som tornar upp sig över Europa som kan komma att påverka marknaderna den närmaste tiden? I semestertiden kan man vara långt från sina vanliga kanaler in till banken. Ola Pettersson ger tips på hur du kan få hjälp med ditt sparande och dina placeringar när du är på resande fot.

Hur kunde så många ha så fel? Vad kommer att hända i ett splittrat Storbritannien? Och vad ska EU hitta på nu för att samla ihop sig efter att Brexit nu är ett faktum? EU-podden från Storbritannien. Medverkande: Staffan Sonning, ekonomikorrespondent Claes Aronsson, ekonomireporter Susanne Palme, EU-reporter Programledare, Ci Holmgren

Om den brittiska väckarklockan. Hur ska EU gå vidare nu? Hur ska politikerna ta hand om missnöjet som pyr i hela Europa? Hör röster från vänster till höger om en ansatt unions vägval. Konflikt Midsommardagen kommer att ägna sig åt ett historiskt besked: Britterna lämnar EU. Nu hörs uttalanden från chockade politiker runt om i världen. Britternas nej till EU är det mest extrema exemplet på det missnöje som pyr i stora delar av unionen. För britterna räckte det inte med undantagsregler dom har valt att vända EU ryggen och det kommer att få efterverkningar i hela Europa. Men medan vissa politiker varnar för en dominoeffekt, hoppas andra på en Frexit och kanske en svensk Swexit. Det är tydligt att EU måste förändras, men av vem och hur?Hör EU-minister Ann Linde, Socialdemokraterna, om Sveriges syn på vägen framåt. Ska unionen bli starkare, och i sådant fall, på vilka områden?Carl Bildt, tidigare moderat utrikesminister, ger sin syn på konsekvenserna av Brexit. Hör även Björn Fägersten, programchef vid Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, om de vägval EU nu står inför.Vad säger våra svenska politiker? Hur ska det folkliga missnöjet tolkas? Och hur ska unionen förändras för att medborgarna ska bli nöjda? Hör Birgitta Ohlsson tidigare liberal EU-minister, Marita Ulvskog, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, och Johnny Skalin, EU-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.Programledare: Linda Thulin linda.thulin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Snart håller Storbritannien folkomröstning om sitt EU-medlemskap. Premiärminister David Cameron utlyste omröstningen för att skapa lugn i sitt parti men inte mycket tyder på att planen lyckas. Splittringen lär leva kvar, enligt den Londonbaserade New York Times-journalisten Stephen Castle. Just nu är det dött lopp mellan stanna och lämna. Det avgörande blir vad de sista veckorna debatter handla om. Ifall ekonomin dominerar gynnar det ”Stanna kvar”-sidan. ”Lämna”-kampanjen hoppas på invandringsfrågan. Stephen Castle samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Bör vi sörja om britterna lämnar EU? Och vilken slitning är egentligen värst: Brexit, bråket mellan Östeuropa och Västeuropa eller Tysklands och Greklands eurokris? Gäst är Göran von Sydow, Sieps.

Robin försöker angripa Astrid Lindgrens böcker och Frida tror att man får sämre humor när man får barn. - Britterna måste sluta ligga - Wasahof - Vi reviderar Astrids böcker - Allan i dalen - Julkalendrar - Ladda ner samma film @robinisraelson @hej_frida See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fysiksnillet Albert Einstein är den som slår larm: Hitler håller på att bygga en fasanfull bomb som kan förinta en hel stad.Winston Churchill och USA-presidenten Franklin D Roosevelt tar var sin bit av problemet.Britterna ska stoppa führerns atomtester. Amerikanerna ska bygga en egen bomb.Kapplöpningen om atombomben börjar.Det här är tionde delen i Expressens poddserie om Andra Världskriget. Uppläsare: Patrik Almkvisth. Text: Knut-Göran Källberg. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Britterna var inte bara spända över hur Kate Middletons bröllopsklänning skulle se ut utan också nervösa för hur det ska gå för den brittiska ekonomin. Svaret på frågan om ekonomin kommer nu slag i slag. Tillväxten växer visserligen, men mycket mycket lite, inflationen är oroväckande hög. Bla därför lät den brittiska centralbanken räntan ligga kvar på låga 0.5 procent i torsdags. Hur jobbiga år har britterna framför sig? Medverkande är Anders Bouvin, chef för Handelsbankens verksamhet i Storbritannien och Pär Magnusson, chefanalytiker på Royal Bank of Scotland.

Britterna har hamnat i politisk knipa - de måste kompromissa! Varför är britterna så rädda för samarbete?! Katolska kyrkan i sverige lovar 40 timmar botgudstjänst för pedofilskandalen - vad är växelkursen för skuld? Hur mycket liberalism, socialism å konservatism finns det i svensk politik? Vi ger dig drinkguiden till riskdagspartierna! Och låter dig rösta om vad vi Brunchrapportenpartiet ska tycka!

Sydafrika vill ha hjälp med en miljard kondomer inför fotbolls-vm - det blir hundra kondomer per besökare och dag. Hur ser kondomens matematik egentligen ut? /// Britterna importerar asiatiska insikter för att rå på ogräs. Om vi ändå bryter inplanteringstabut - vilka främmande skulle vi vilje se fajtas i den svenska faunan?! /// Och på tal om aktuella tabun - vi undersöker om det går att logiskt argumentera mot incest. Det är mycket svårare än du tror. Filosofen gör ett försök.