Podcasts about kalven

The Invisible Institute—with its evocative and mysterious name—exists in the proud tradition of “guerrilla journalism,” a difficult to define or pigeon-hole practice of human rights inquiry and documentation. This dazzling collection of journalists, archivists, writers, thinkers, organic intellectuals-without-portfolio, organizers, activists, data analysts and other collaborators pioneer a form of journalism based on long-term relationship-building, deep inquiry, and on-going interrogation of our shared social/political world. They are investigative reporters, multimedia storytellers, human rights champions, and facilitators of difficult public conversations. The Invisible Institute has won two Pulitzer Prizes, and produced a film that was a finalist for a short documentary Academy Award. They also won a landmark court decision, Kalven v. Chicago, in 2014 establishing that in Illinois police misconduct files are public information. We're joined by two brilliant members of the Invisible Institute team, Maira Khwaja, Director of Public Strategy, and Trina Reynolds-Tyler, Director of Data.

Episode Description In 1967, University President George Beadle appointed a faculty committee—chaired by First Amendment scholar Harry Kalven Jr.—to prepare “a statement on the University's role in political and social action.”    Journalist Jamie Kalven, Harry Kalven Jr.'s son, sat down with the _Maroon_ to walk through the Kalven Report. In the 14 years he spent editing his father's manuscript on the First Amendment and the American tradition of freedom of speech, Jamie Kalven reviewed hundreds of Harry Kalven Jr.'s papers to familiarize himself with his father's thinking.    Providing context on his father's writing, Jamie Kalven argues that we, now in a moment of attacks on academic freedom and higher education, should return to “the point of departure” provided by the document.  An annotated version of the 1967 report based on our conversation, along with the interview itself, can be found on the Maroon's website (https://chicagomaroon.github.io/data-visualizations/2025/kalven-report-annotated/). Hosted by: Anushree Vashist, managing editor and Celeste Alcalay, Grey City editor  Edited by: Celeste Alcalay, Grey City editor and William Kimani, Podcasts Co-Head Editor

The University of Chicago is known for its commitment to free speech and academic freedom. Why are these values important to the university? Where do they originate? And how do they help administrators navigate conflicts and controversies? Tony Banout and Tom Ginsburg direct the University of Chicago's Forum for Free Inquiry and Expression, which received a $100 million gift last year. They are also editors of “The Chicago Canon on Free Inquiry and Expression,” a new book that collects foundational texts that inform the university's free speech tradition. Enjoy listening to our podcast? Donate to FIRE today and get exclusive content like member webinars, special episodes, and more. If you became a FIRE Member through a donation to FIRE at thefire.org and would like access to Substack's paid subscriber podcast feed, please email sotospeak@thefire.org. Read the transcript. Timestamps:  00:00 Intro 03:31 Origin of book 07:14 UChicago's founding principles 12:41 Free speech in a university context 19:17 2015 UChicago committee report 32:03 1967 Kalven report 38:02 Institutional neutrality 57:41 Applying free speech principles beyond the university 01:04:21 Future steps for the Forum 01:06:35 Outro Show notes: - The University of Chicago's Report of the Committee on Freedom of Expression (2015) - Chicago Statement: University and Faculty Body Support (last updated 2024) - The University of Chicago Kalven Report (1967)

fWotD Episode 2507: Jamie Kalven Welcome to featured Wiki of the Day where we read the summary of the featured Wikipedia article every day.The featured article for Saturday, 16 March 2024 is Jamie Kalven.Jamie Kalven (born 1948) is an American journalist, author, human rights activist, and community organizer based in Chicago, Illinois. He is the founder of the Invisible Institute, a non-profit journalism organization based in Chicago's South Side. His work in the city has included reporting on police misconduct and poor conditions of public housing. Kalven has been referred to as a "guerrilla journalist" by Chicago journalist Studs Terkel. He is the son of Harry Kalven, a law professor who left behind an unfinished manuscript on freedom of speech upon his death in 1974. Jamie finished the manuscript over the following 14 years. Following a sexual assault on his wife, Patricia Evans, Kalven wrote a memoir as a resource to support victims of rape. He also reported on living conditions at the Stateway Gardens housing development in the Bronzeville neighborhood of Chicago. Along with Evans and an associate, Kalven founded the Invisible Institute as an informal journalism and community organizing team at Stateway. His reporting on abuse by Chicago police at Stateway eventually led to litigation seeking the release of police misconduct records, which Kalven won in 2014. The case – Kalven v. City of Chicago – resulted in a landmark decision, holding that police misconduct records are public information under the Illinois Freedom of Information Act.Having obtained the police records, the Invisible Institute incorporated as a nonprofit organization soon thereafter. The Institute created the Citizens Police Data Project and became a hub for information related to police misconduct, wrongful convictions, and reports from police whistleblowers. Kalven reported on the murder of Laquan McDonald by a police officer in 2014. He obtained a copy of an autopsy report showing that McDonald had been shot 16 times execution-style, contradicting official reports of a single gunshot wound. Kalven won the Ridenhour Courage Prize for this reporting. He later co-produced 16 Shots, a documentary about McDonald's murder. The Institute won the Pulitzer Prize for National Reporting in 2021, and Kalven stepped down as director in the same year.This recording reflects the Wikipedia text as of 00:31 UTC on Saturday, 16 March 2024.For the full current version of the article, see Jamie Kalven on Wikipedia.This podcast uses content from Wikipedia under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License.Visit our archives at wikioftheday.com and subscribe to stay updated on new episodes.Follow us on Mastodon at @wikioftheday@masto.ai.Also check out Curmudgeon's Corner, a current events podcast.Until next time, I'm Emma Standard.

Vi dricker hennes mjölk, men skyr hennes ihållande blick. Sanna Samuelsson ser en målning av Lotte Laserstein och funderar över att stå inför en ko. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Lotte Lasersteins målning ”Kor bakom staketet” från 1935 står två stirrande kor bakom taggtråd. Deras gloende ögon är ömsom ömma, ömsom ifrågasättande.Så minns jag tavlan som ställdes ut på en stor utställning med konstnären på Berlinische Galerie 2019.Men när jag senare letar upp bilden inser jag att korna inte alls tittade på mig så som jag mindes det. De ser ner i marken, man ser knappt ögonen på dem.Hela målningen är i övrigt grå, vardaglig, liksom – kan man hävda– överdrivet symbolisk. Den är målad några år före kriget. När Laserstein i ett försök att komma undan den alltmer repressiva miljön i Berlin tog sig ut på landsbygden med sina måleristudenter så var detta vad hon fann. Taggtråd, kor, detta status quo hos den som är född in i fångenskap. Status ko.Laserstein hade på 1920-talet beskrivits som ett framtidshopp inom den tyska konstscenen, men var sedan 1933 förbjuden att ställa ut eftersom hon enligt nazisterna var ”trefjärdedels judisk”. 1935 förbjöds hon att driva sin målarskola.”Kor bakom staketet” är inte hennes bästa målning. Det är inte den mest spektakulära och kan inte sägas vara kännetecknande för vare sig tidens konstströmningar eller Lasersteins konstnärskap.Men det är, tycks det mig, ett av få av hennes verk som, om än indirekt, kommenterar det politiska läget i Tyskland, innan hon tvingades fly till Sverige. Till skillnad från de kända porträtten – både av sig själv och vänner, som präglas av hennes känsla för ansiktet och dess skiftande uttryck.Hon skulle aldrig komma tillbaka till Tyskland. Hon försökte få både sin syster och mamma till Sverige, men utan resultat. Hennes mamma Meta mördades i Ravensbrück 1943.Det är svårt att måla en ko utan att det blir banalt. Kon är överdrivet bokstavlig i sin fångenskap, komisk. Hon är obekväm att titta på, obehaglig i sin uppgivenhet och tunga lekamen. Hon står där bakom staketet, och tycks mycket väl veta att det bara skulle komma nya om hon försökte rymma.Fast vem kan säga vad en ko tänker på, eller känner till. Det är omöjligt att veta vad som rör sig i en kos inre. Fyra magar, har vi fått lära oss på mjölkpaketet: Löpmagen, våmmen, nätmagen och bladmagen.Kon är djuret med den mest avancerade matsmältningen, naturens high-techsystem. Det krävs för att bryta ner det hårda gräset. Det är så mjölk blir till, från början till för kalven, men nu framavlad för att spruta året runt för människan. Bli till mjölk, smör, ost, yoghurt, mjölkpulver.Den amerikanska poeten Ariana Reines skriver i debutdiktboken ”The Cow” från 2006 om kons magsystem som ett mysterium. Hon beskriver hur man i forskningen kring kons matsmältning kan använda en våmfistel, ett titthål direkt in i kroppen. En permanent öppning sätts in till våmmen, den största av magarna där kon jäser gräset hon betat. Där kan vi se bearbetningen i realtid. ”Ett fönster”, kallar Reines det.Hos Reines tittar inga kor tillbaka på läsaren, de är döda. På omslaget till boken hänger kons kropp upp och ner, med huvudet i en tunna full med blod. Boken handlar om slakt, om destruering av kadaver, om galna kosjukan.Men även den levande kon är äcklig i sin industrialiserade kropp. Hon är den levande fabriken, samtidigt som hon är vår mamma. Vi är hennes kalvar. Vi dricker hennes mjölk och skyr hennes blick, står inte ut med tanken på att hon kan vara olycklig.Håkan Sandell skriver i sin diktsamling ”Dikter för analfabeter” från 1990 om kon:”Dess blick är en ammandesSömndrucket glansiga anklagelse;Vanans och upprepningensGräsrepande bristande helighet Dess särdrag bland djuren;Att inte vända bort blicken”Att kon stirrar oblygt är ett välkänt faktum, de tittar på en som om man vore en utomjording. Vad är det de ser när de tittar på oss: vän, förtryckare, förströelse, mat, vatten?Bonden – figuren de i de flesta fall betraktar – rör på sig ständigt, arbetar på, hastar från en hage till en annan för att kolla så att vattnet räcker till. Skyfflar gödsel för glatta livet. Bonden har inte tid att bara stå där, ägna sig åt det som korna gör: gloendet, det lata idisslandet. Men faktum är att kon är ett av de allra hårdast arbetande djuren, de sover bara fyra timmar per dygn. Resten av tiden ägnar de åt att idissla gräset. Kor och människor har bara olika syn på vad som räknas som arbete. Vi uppfattar kons blick som både besjälad och likgiltig, kanske till och med melankolisk. De ser oss, men de ser oss också inte. Deras ögon liknar våra, pupillen är rund och mörk.Därför dissekeras koögon ofta i undervisningen i skolan, de liknar våra även i sin funktion. Redan René Descartes använde under första hälften av 1600-talet ögat från en oxe för att undersöka hur den mänskliga synen fungerar.Men de ser inte exakt som vi. Deras syn är både sämre och bättre. Vidsynen är större, eftersom ögonen är placerade på sidan av ansiktet, men skärpan är lägre. De ser snarare rörelse och konturer än exakta detaljer. Rakt framåt ser de allra bäst, därav stirrandet, kanske.Att korna tittar på oss på sitt särskilda sätt tolkar vi människor på vårt vis. Att inneha en sådan blick antyder att omdöme, medvetande – kanske till och med en själ – finns. De ser sorgsna ut, förbluffade.Descartes hävdade att djur saknar tankeverksamhet. En reaktion på vad han ansåg vara en allmänt utbredd vidskeplighet, som gick ut på att djur eftersom de liknar oss också borde ha en själ. Men, menade Descartes, eftersom djuren inte kommunicerar med språk eller tecken, är de att räkna som naturens maskiner. De agerar automatiskt utifrån vad de tar in med sina sinnen, med ögonen, öronen, näsan och känseln.Detta påstående, som var nytt i Descartes tid, är – trots att det har diskuteras och ifrågasatts sedan dess – i dag en utbredd uppfattning. Vi ser djuren som enbart styrda av sina instinkter, av naturen, vilket skiljer dem från oss.Kanske är det därför som vi upplever kons stirrande som både störande och rörande. Vi skräms av möjligheten av att det finns något där. Blicken, som liknar vår, vänds inte bort, vilket i mänsklig social interaktion står för ett kontaktsökande, en invit till kommunikation. Men inga ord uttalas från kons läppar.När jag besökte utställningen med Lotte Laserstein som öppnade på Moderna museet i Malmö våren 2023 hittade jag inte komålningen. Däremot finns en liten tavla med titeln ”Kalven”. Djuret är fastbundet vid ett staket, den bruna och vita kroppen är målad från sidan. Verket är från 1935 och inte heller här tittar kalven på mig. Dess ögon är vända mot en framtid som skulle komma att bli än mer fruktansvärd. Sanna Samuelsson, kulturskribent och författare.

Kurzemē top jauna kultūrvieta “Bandava”, kurā uzsākta senas kuršu sētas rekonstrukcijas veidošana. Ideja dzimusi apvienojoties trim organizācijām, un tās ir: starpnozaru mākslas grupa “Serde”, festivāla “Zobens un Lemess” komanda un vēstures rekonstrukcijas klubs “Exercitus Rigensis”. Jau otro gadu topošajā kultūrvietā notiek arī etniskās mūzikas un tradicionālās kultūras festivāls “Bandava”. Kopā ar mākslas pasākumu producenti un tradīciju pētnieci Signi Pucenu dodamies apmēram 9 kilometrus no Aizputes, Kalvenes virzienā, kur top jauna kultūrvieta “Bandava”. Pavisam drīz, 18. un 19. Augustā, tur jau otro reizi notiks etniskās mūzikas un tradicionālās kultūras festivāls “Bandava”. Šai kultūrvietai mežu, pļavu ielokā, ir dziļākas saknes, un tās idejiski meklējamas pirms vairāk kā divdesmit gadiem,  Aizputes mākslinieku darbnīcu un rezidenču centra "Serde" izveidošanas stāstā.   Šīs tūkstošgades sākumā, pēc mācību beigšanas, dažādu jomu radošiem ļaudīm – pētniekiem, māksliniekiem, arhitektiem – bija kopīga tiecība atrast kādu vietu ārpus galvaspilsētas, kur varētu radoši darboties, veidot darbnīcas, radīt arī citiem iedvesmojošu vidi. Laika gaitā ar saudzīgiem pieskārieniem atjaunota sena Aizputes ēka, nesen saglabātās senās gultas no "Serdes" aizņēmās seriāla “Sisī” filmētāji. "Serde" darbojas kā mākslinieku rezidence, uz palikšanu iesakņojies čuguna mākslas simpozijs, ik rudeni notiek festivāls "Āboļošana", izdota vietējo Tradīciju burtnīcu sērija. Iepriekšējo reizi "Serdes" saimniekus  Signi un Uģi Pucenus intervēju pirms padsmit gadiem, atgriežoties šovasar, pārliecinos, ka joprojām valdzina vieglums, ar kādu Puceni nes savu citādbūšanu, par normālu pieņemot to, kas citiem varbūt liktos cīņa ar vējdzirnavām. "Serde" – jo tā ir lietu dziļākā būtība, pirmsākums un sēkla. Tagad Aizputes "Serdei" pievienojusies jauna notikumu mājvieta – “Bandava”. Ienākot “Bandavas” teritorijā, pie ieejas par festivāla vietu liecina vien vēju papluinīta skatuve. Uģis Pucens ar palīgiem rosās telts tuvumā, jo no debesīm laiku pa laikam birst lietus lāses. Tur baļķi un skaidas. Signe Pucena “Bandavu” dēvē par vīru lietu. Signe visu laiku ir kaut kur tuvumā – s alej tēju, piedāvā cienastu. Taču Bandavu izrādīt uzņemas Uģis Pucens. Kultūrvieta “Bandava” top sadarbojoties trim sabiedriskajām organizācijām. Vēstures rekonstrukcijas klubs “Exercitus Rigensis”, un Juris Ņečajevs, šeit vēlas iedzīvināt sena kuršu ciemata rekonstrukciju. Pirmās ēkas jau ir tapušas, un pēc brīža dosimies tās apskatīt. Otra ir Starpnozaru mākslas grupa “Serde”, kuru pārstāv Puceni. Trešā  ir mūzikas sadaļa, gaidāmais etniskās mūzikas un tradicionālās kultūras festivāls “Bandava”. Valdis Bērzvads ir Bauskas festivāla “Zobens un Lemess” izveidotājs. Kāpēc vēl bija vajadzīga “Bandava”?  “Zobens un lemess” nosaukums ir līdzīgs kā “Bandavai”– etniskās mūzikas un seno amatu festivāls. Taču nav jēgas rīkot divus vienādus festivālus, saka Valdis Bērzvads, un atšķirības abu starpā iezīmējas jau tagad. “Bandava” šobrīd spēj uzņemt ne vairāk kā 350 viesus, un tas ir dalībnieku skaits kuru var apvienot arī kādai kopīgai nodarbei. Taču pagaidām jaunā festivāla iespēju apzināšana vēl tikai notiek. Stāstu telts ir festivāla programmas sadaļa, kas atšķir festivālu “Bandava”. Lekciju tēmas nopietnas: arheologs, vēstures doktors Rūdolfs Brūzis: Kuršu arheoloģija un vēsture Livonijas periodā: 13.–16. gs., mākslas doktore Ieva Pīgozne par mitoloģiskajiem priekšstatiem par seno apģērbu un krāsām, Āraišu arheoloģiskā parka arheologs Jānis Meinerts stāstīs kā atšķirt īstus un neīstus pilskalnus. Vēstures doktore Gunta Dreģe izglītos, ko valkāja un kādas rotas lietoja maztautas, kas bija piederīgas mūsdienu Latvijas teritorijai. Visas šīs zināšanas Bandavā būs pieejamas sestdien. Nu par festivāla mūzikas sadaļu. Vai jaunā festivāla “Bandava” vēl viena atšķirība no “Zobens un lemess” varētu būt dabas tuvums? Valdis gan atbild, ka arī Bauskā festivāls notiek lai arī pilsētas, tomēr parkā, un tā kā viņš festivāla vietu tā norises laikā tikpat kā neatstāj, tad viņam arī Bauskas parks ir daba, tāda pati nātrēm noaugusi dīķmala kā šeit. Tomēr gribu saprast, vai smagajam rokam ir kāds sakars ar dabas klātbūtni? Turpinu kopā ar Uģi Pucenu iepazīt kultūras notikumu vietu “Bandava”. Virs skatuves greznojas pamatīgs dzīvnieka galvaskauss ar visiem ragiem. Pasmīnu, vai viņi paši arī iet medībās? Signe Pucena man izstāsta bezgalskaistu stāstu. Tas esot noticis kādā dūmakainā un savādā rītā, kad… “Bandavai' ir arī sava mājas lapa, kurā var sekot līdzi šeit notiekošajam. Ķintu klēts, izjaukta pa baļķim, meistardarbnīcā salikta atkal kopā, augusta beigās būs vēl viena darbnīca, kurā notiks klēts durvju restaurācija. Tas izskaidro arī baļķus un skaidas pie Bandavas ieejas. Bet mēs  ar Uģi Pucenu esam jau  atnākuši līdz topošajam seno kuršu ciematam. Vēlā dzelzs laikmeta kuršu ciemats nav tikai ēkas. Tā ir vieta, kur pārbaudīt kādus pieņēmumus arī par tā laika lauksaimniecību, amata prasmēm. Izpētes darbs. Ar Puceniem esam pamukuši no lietus topošās kultūrvietas Bandava lepnākajā ēkā. Tā ir skaista, koku apslēpta klēts teritorijas tālākajā stūrī. Kad braucām no Aizputes uz Kalvenes pusi, Signe Pucena, pamanot, ka skatos un kājāmgājējiem gar šosejas malu, paskaidroja, ka šai posmā nekursē sabiedriskais transports, tuvālā Rīgas – Liepājas autobusa pietura ir Kalvenē. Ja kādam starp Aizputi un Kalveni vajag kur tikt, un  nav automašīnas – brauc ar velo vai iet kājām. Latvijā ir daudz šādu vietu, daba tajās ir īpaši nenoplicināta un skaista, taču dzīve visbiežāk noris iekšupvērsti. Aizputes Serde, tagad arī Bandava, notur durvis vaļā jaunām iespējamībām.

Po är ensam kvar på sin ö efter ett vulkanutbrott. Bland alla hans kor finns en kalv han kallar för Pö, och hon följer Po vart han än går. Men Po känner sig ensam ibland. Kommer han någonsin få återförenas med dom andra i byn? "Vulkanen och kalven som Po räddade" är en del av Barnradions tema med berättelser om hav och öar.En berättelse om att våga göra det man tror på och om en fin vänskap.Sagan passar för ca 4-8 år.Författare: Grethe RottböllIllustratör: Viveka SjögrenUppläsare: Elisabeth WernesjöMedverkande: Svante Ivarsson KihlbergLjudtekniker: Henrique Larsson, Iris MediaProducent: Matilda Ivarsson Kihlberg, Iris Media

Ett vulkanutbrott drabbar den lilla byn där kovaktaren Po bor. Alla i byn flyr. Alla utom Po. Han vägrar att lämna sina trehundra kor. Och när en liten kalv föds har han fått en vän för livet. "Vulkanen och kalven som Po räddade" är en del av Barnradions tema med berättelser om hav och öar.En berättelse om att våga göra det man tror på och om en fin vänskap.Sagan passar för ca 4-8 år.Författare: Grethe RottböllIllustratör: Viveka SjögrenUppläsare: Elisabeth WernesjöMedverkande: Svante Ivarsson KihlbergLjudtekniker: Henrique Larsson, Iris MediaProducent: Matilda Ivarsson Kihlberg, Iris Media

Pusmēneši veikalā. Šo Kates Miemes un citu klausītāju atsūtītās mīklas Greizajos ratos min Gineišu ģimene Kalvenē: mamma Meldra, tētis Mārtiņš ar bērniem: Annu (14 gadi), Ēvisu (6 gadi), Mari (4 gadi) un kaimiņmāju meiteni Elizabeti Roni (7 gadi).

Kalven har godt av å gå med kua, men heilt enkelt er det ikkje. Tema for denne episoden tangerer ikkje berre husdyrfaget – det handlar også om store kjensler: Kuas morsinstinkt, og kjenslene til forbrukarar som blir stadig meir opptatt av dyrevelferd, for å nemna nokre. Du får gode råd om korleis du får friske kalvar med god tilvekst, som i sin tur gir meir robust og lønsam produksjon. Mjølkebonde og Tine-rådgjevar Kari Marie Njåstad samt Julie Føske Johnsen frå Veterinærinstituttet deltek.Bondevennens podcast blir presentert i samarbeid med Sparebank 1 SR-Bank og Tveit Rekneskap, samt Rogaland Fylkeskommune. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

For en seier, for en stemning for et KOK! Brann gjorde OBOS-comeback med et brak, og attpåtil har vi ansatt en ny og populær daglig leder! Vi hadde mye på hjertet denne deilige, deilige aprilmandagen.

Nytt styre er på vei inn i Brann, og snart skal de ansette en daglig leder. BAs sportsredaktør Tormod Bergersen peker på Christian Kalvenes som en het kandidat. Hør hvorfor! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nytt styre er på vei inn i Brann, og snart skal de ansette en daglig leder. BAs sportsredaktør Tormod Bergersen peker på Christian Kalvenes som en het kandidat. Hør hvorfor! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Well this is it, the last episode of the year! It’s holly, it’s jolly, and all sorts of crazy. With it being that festive time of the year Jake decides to see what might be a fun way to bring Santa to life in DnD. Well, at least some kind of Santa.

In this episode I talk about some family stuff, a basic life update, Kalven is sassy in this one and I talk about being a light, even when you don't want to be. --- Support this podcast: https://anchor.fm/FLIC/support

In this episode, I discuss how it was being in Anchorage during Kalven's surgery. Follow on Social Media! :) Facebook: @FamilyLifeInChaos Instagram: @FamilyLifeInChaos Twitter: @FLICpodcast --- Support this podcast: https://anchor.fm/FLIC/support

In this podcast, I talk about Kalven's new hamster and my day off experience as a mom. Follow on Social Media! :) Facebook: @FamilyLifeInChaos Instagram: @FamilyLifeInChaos Twitter: @FLICpodcast --- This episode is sponsored by · Charity Promotion: BallotReady: The goal of this initiative is to increase voter education and encourage your listeners to get the vote out during the 2020 General Election this November. https://www.ballotready.org/ Support this podcast: https://anchor.fm/FLIC/support

De europeiska judarna hade en egen upplysningsrörelse, haskala - eller haskole på jiddisch -, under större delen av 1800-talet. Det var en intellektuell moderniseringsrörelse som bland annat hade som vision att judarna skulle utbilda sig världsligt och bli mer delaktiga i det omkringliggande samhället. Författaren till berättelsen om Kalven som vi hörde om i förra veckans program, Mendele Mocher Sforim (18351917), Mendele Bokmånglaren, var en del av rörelsen. Bland annat kritiserade han traditionell pedagogik där barnen inte hade några rättigheter och inte fick något utlopp för sin fantasi. Jiddischisten Miriam Trinh fortsätter att berätta för Thomas Lunderquist. Dessutom får vi höra Der filosof, en satirisk visa om chassidiskt förakt för modern utveckling.

De europeiska judarna hade en egen upplysningsrörelse, haskala - eller haskole på jiddisch -, under större delen av 1800-talet. Det var en intellektuell moderniseringsrörelse som bland annat hade som vision att judarna skulle utbilda sig världsligt och bli mer delaktiga i det omkringliggande samhället. Författaren till berättelsen om Kalven som vi hörde om i förra veckans program, Mendele Mocher Sforim (18351917), Mendele Bokmånglaren, var en del av rörelsen. Bland annat kritiserade han traditionell pedagogik där barnen inte hade några rättigheter och inte fick något utlopp för sin fantasi. Jiddischisten Miriam Trinh fortsätter att berätta för Thomas Lunderquist. Dessutom får vi höra Der filosof, en satirisk visa om chassidiskt förakt för modern utveckling.

Vad händer om man låter mjölkkorna gå kvar med sina kalvar i stället för att skilja av dem kort tid efter födseln? Det undersöker Sveriges Lantbruksuniversitet i en stor och omtalad studie. Den här podden handlar om hur det har gått hittills. Vi börjar ladugården och slutar ute på sommarbetet där kalvar och kor går ihop. Medverkande är Sigrid Almenäs, professor vid SLU som leder studien.

En lurvig kalv i Blekinge förbryllar. I dag kommer domen i det uppmärksammade myntfallet där en museianställd sålde mynt för miljoner. Och så träffar vi programledaren Belinda Olsson.

Melk og helseeffekter er ofte et hett tema i debatter på Internett. Hva er typiske argumenter mot melk, og kan melk være en del av et sunt kosthold? Vi tar også en prat om melk og meieriprodukter i sammenheng med trening.Sterkere Podkast hostes av Benjamin Christensen og Martin Norum. Du finner oss på DinTrening.no.Sterkere produseres av Shaw Media. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jack, Morgen, and Kalven talk about the second episode of daredevil. ***SPOILER WARNING***

This Podcast is basically me talking about Deacon's future school adventures and how Preschool is Ending along with my own emotional issues with Deacon and Kalven going to school. Social Media: Facebook: @FamilyLifeInChaos Instagram: @FamilyLifeInChaos Twitter: @FLICpodcast --- Support this podcast: https://anchor.fm/FLIC/support

We are joined in studio by Jamie Kalven of the Invisible Institute. Kalven broke the story of the Laquan McDondald killing by Chicago Police Officer Jason Van Dyke. 

Jack talks about his favorite movies, and music. Not feat. Kalven

This podcast was from something I had heard on the internet, and I was shook. So I decided to express my shookness, by doing this podcast. I also speak briefly about a cute moment with Kalven that I had and how my day kinda sucked but, I went with it and now I am empowered. Please follow FLIC on ; Instagram: @FamilyLifeInChaos Facebook: @FamilyLifeInChaos and TWITTER!!! (Which Is New) at @FLICpodcast Also don't forget to check out a beautiful love story full of twists, turns, and conquests on Amazon Kindle! A Vikings Vow by Brooke Ries-Fleener! A website for updates on my latest books and other fun things will be coming soon! --- Support this podcast: https://anchor.fm/FLIC/support

Jamie Kalven has played a significant role at every phase of the LaQaun McDonald shooting investigation. He was able to meet first with a critical eyewitness to the crime. He was first to obtain the autopsy report, which he says was almost as effective as having McDonald himself as a witness. And finally, Kalven played a major role in forcing the dash-cam video to be released to the public. As our guest today, he looks back at the Van Dyke verdict, which he considers fair, and sets the stage for the upcoming “conspiracy” trial of the officers who were at the scene with Van Dyke on the night of the shooting. Kalven takes us for a brief, live tour of their new Citizens’ Police Data-base Project web site, which includes registries for nearly a quarter-million accusations of police misconduct between the early 1960s and 2016. This program was produced by Chicago Access Network Television (CAN TV).

In episode 84, journalist Jamie Kalven spoke to Media School Dean James Shanahan about using first amendment freedoms to fight censorship. Kalven successfully fought a subpoena to name sources for his story about the police-involved shooting death of Chicago teenager Laquan McDonald. #politicsandtheworld

Kalven tipper Eliteserien i fotball, Utakt lanserer banebrytende bok-ide, førsteklassingen tolker Ibsen, Skjæveland leser nyheter oppå meningsbærende musikk, damekor drar på jentetur og almennlæreren anbefaler Muldvarp-bok.