Podcasts about Karesuando

Kiruna kommun har slutat servera mjölk till skolmaten, vad säger eleverna och rektorn i Karesuando om det? Och tänker grannkommunerna Gällivare och Pajala lika kring mjölken? Anne-Marit Päiviö berättar om samernas nationaldag. Vad kan tornedalingar, kväner och lantalaiset lära av Jokkmokks marknad är det dags att få in lite mer kultur och språk även på sommarmarknader som den i Pajala? Och vad säger Maja Mella om dragspelsrejv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anna Maria Olsson Blind ser renen som kulturbärare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1944 tvångsförflyttades Anna Maria Blind Olssons familj från Karesuando till Jokkmokk och hon började på nomadskola. Händelser som skapat mörka minnen hos många samer.Men Anna Maria Olsson Blind ser livet från den ljusa sidan.Hör Anna Maria Blind Olsson berätta om tvångsförflyttning, nomadskolan och renens betydelse i denna intervju från Sameradions serie Pärlor i Sápmi.

Varje dag använder vi namn på orter utan att tänka på vad de betyder. Men den som vill veta kommer att upptäcka en värld av hemligheter och fascinerande historia. Nils Markus Karlsson guidar oss dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Karesuando, Nattavaara, Duortnisjávri, Morjärv, Bastusund, Ljusträsk, Kåtaliden, Blattniksele, Nattlägertjärnen, Jormvattnet, Vindeln, Handöl, Frösön, Skärsjövålen, Korskrogen, Njutånger, Vasselbodarna, Svabensverk, Torsåker, Stöllet, Nopikoski, Ena, Öna, Byn, Gustav Adolf, Skinnskatteberg, Rabbatsbenning, Morgongåva, Harg, Svartlöga, Bagarmossen, Himmerfjärden, Frändesta, Zinkgruvan, Kolmården, Roma, Smiss, Mathem, Vättern, Hedekas, Island, Pater Noster, Naum, Sötåsa, Intäkt, Småland, Byxelkrok, Kristianopel, Utlängan, Tattamåla, Immeln, Glädjelida, Frillesås, Derome, Abild, Mölle, Kvärk, Ålabodarna, Tittente, Skanör.Ortsnamnen beskriver en rörelse, som om vi åkt – låt säga bil – för här är många småorter, knappt byar ens, som passerats längs vägen, ringlande från norr till söder.Den som har en känsla för detta avlånga lands sätt att uttrycka sig vet att Nattavaara är främmande för Skanör, att Njutånger inte är granne med Glädjelida. Vissa ortsnamnselement finns bara i vissa trakter – och det är så det är.Den som bekantar sig med ortnamnsforskningen finner svar, finner att en karta full av ortsnamn är en episk berättelse om hur markerna i det här landet en gång mötte människorna, då dessa sökte sig fram efter den smältande isens tillbakadragande. Det är en oslagbart rik, allomfattande, och omväxlande journal. Emellanåt en smula enahanda med sina omkväden. Som ”red”, ”röd” och ”ryd”. Älvsered, Studseröd, Målryd. Götalands alla -red, -röd och -ryd skvallrar om hur någon någongång arbetat hårt och länge, och röjt i en obrukbar, stenig, risig skog. Fornsvenskans rydh kommer från ett ännu äldre ord – och det betyder just röjning. Orter med denna ändelse är än idag ofta små, lite avsides.Av namnen går att dra slutsatser om hur gammal en plats är, hur länge sen det är som den namngavs. Efterled som ”-arve”, ”-böle”, ”-lösa” och ”-måla” kommer från olika och överlappande epoker. Ställen med ”tuna” i namnet har varit centralorter i en förhistorisk samhällsordning. De med ”vi”, ”ve” och ”vä” avslöjar en förkristen helig plats.Jag finner det outsägligt rörande att folk idag går omkring och använder dessa namn – utan att veta vad de väcker. Och att man på en digital karta kan zooma in och ut, svepa i alla väderstreck och läsa, smaka, undra: Vad? Vad är nu detta för en plats? Med detta namn.Namnen har alltid ett ursprung, om än svårfunnet. En ortsnamnstolkare hämtar sina verktyg från så olika fält som lingvistik, geografi, växtlära, zoologi, ekonomisk historia, geologi, människohistoria, arkitektur, lantbrukshistoria, sjöfart, fortskaffningshistoria, kultur, etymologi, estetik. Lokalkännedom är en nyckel, likaså en känsla för dialekten.För den som söker sig in i ortsnamnen blir de till kapslar kvarlämnade av människor, individer, folk, tillhörande en viss kultur, en viss erfarenhetssfär, med vissa avsikter, och de berättar om hur dessa en gång kom till en viss trakt, många gånger aldrig formad av mänskliga präglare, av hålla-påare – och de gav platsen namn. Ibland fanns en viss avsikt men oftare blev det vad det blev, utan annat uppsåt än att med ord märka ut en plats, som ett sätt att orientera sig, att upprätta punkter i landskapet. Ska du till Snögrinde? Nej, jag ska längre, till Loggarve. Namnen kultiverar obygden, gör den brukbar för den mänskliga tungan.Ortsnamn röjer vad forna tiders människor sökt och tittat efter. Som att ta sig över en å. Hästar finner lämpliga platser för vadande, alltså: Hästevadet och Horsvad – men även Kedevad, killingarnas vadställe. Ulva i Uppland hette en gång Ulvavadh. Det var där vargar tog sig över Fyris – ett ortsnamn som fungerar som en varning. Andra talar om jakt, och fångstmetod, som Björnbåset i Östergötland, eller Rävgrav i Gästrikland. Ålkistan i Solna. I Agnsjön togs bete att agna med. För en biolog kan namnen ge upplysningar om vilka arter som funnits i vilka trakter. Laxsjön, Gäddsjön, Abborrvattnet, Mörttjärn. Sjöar har som regel uppkallats efter den bästa fisken som fanns i sjön. Alltså går det att genom namnen dra slutsatser om både vad som levt – och inte levt – i ett visst vattendrag.Och så uroxen! Den sista uroxen lär ha dött i den polska Jaktorów-skogen 1627. Men i trakterna kring Uranäs, Uren och i Urshult, strövar den ännu fritt – till namnet.Som inom alla fält finns utmarker, apokryfer, vilda spekulationer och vita fläckar. Trakter som vissa av oss bara måste uppsöka. Ta detta med noa-namn – noa: ett ord från Söderhavet, så långt bort på planeten man kan komma. Ett noa-namn används istället för det riktiga namnet då uttalandet av detta antas kunna frammana olycka, kanske en viss guds vrede. Ett typiskt exempel är ordet ”ulv” som ingen människa, rädd om sitt skinn, tordes uttala förr i tiden. Istället alltså ”varg”. Eller ”gråben” eller ”gullfot”. Det skulle gärna vara smickrande, som ”gull”. Gränsälven mellan Västergötland och Värmland hette en gång Amn – idag finns namnet bevarat i sockennamnet Amnehärad. Men älven heter numer Gullspång, och gullspång betyder guldspännet. Ett namn som använts för att fjäska och lugna älvens farliga och heliga vatten. Det som förr hette Blåkulla döptes redan på 1500-talet om till Jungfrun – för säkerhets skull. (Namnen har sedan sammanblandats till dagens Blå Jungfrun.) Till och med ett namn som ”Vänern” är omtvistat. Det kan också vara ett noa-namn. Tänk om Sveriges största sjös egentliga namn är dolt för oss!?Det finns mer, men ja, de mest laddade, de mest förborgade namnen, vågar jag förstås inte nämna i ett sammanhang som detta. Och dessutom: Det händer att forskarna går bet. De når inte fram till orten, kommer inte inunder dess ljud. Många namn på åar vet man inte vad de betyder. De är för gamla. Men då vet man ändå, att genom att bruka detta namn – jag är själv uppvuxen vid Viskan, vars namn ingen lyckats tolka – så ingår man i en mångtusenårig gemenskap. Jag tar över ett namn, ett ljud, som de före mig tog över av de före dem som tog över det av de före dem, som...För hur många tusen år sen gick namnets innebörd förlorad för människorna vid åns lopp?Så är somliga av dessa ortnamn tomma kapslar, namn som blivit till ljud allena. Några av dem bär antagligen bortglömda gudars namn, som Ludgo och Göteve. Namnen öppnar gruvgångar in i historiens tysta berg, in i övergivna tempel med omkullslagna urnor, fallna fallosar. Mjärdevi, Nalavi, Närby – belägg för att gudinnan Nerthus, eller Njärd, har dyrkats i detta land. Eller? I de obegripliga ortsnamnens undervegetation surrar och viskar det alltjämt, av något, något. Kanske kan de brukas till åkallan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan...Nils Markus Karlsson, kulturarbetare Länkar och boktipsLantmäteriets karta: https://minkarta.lantmateriet.se/Institutet för språk och folkminnen – på hemsidan finns mycket om ortsnamn och länkar till ännu mer https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-ortnamn-i-sverigeInstitutet för språk och folkminnen, Isof, bjuder också på ett ortsnamnskviss https://www.isof.se/lar-dig-mer/kviss/kviss-om-ortnamnJöran Sahlgren: Vad våra ortnamn berätta, Albert Bonniers boktryckeri, 1944.Staffan Nyström: Smånamn och andra ortnamn, Riksantikvarieämbetet, 2003.

Time Artist Title Duration Album Year 0:00:00 ProgPhonic 116 Intro 0:40 0:00:39 Matt Dorsey Man 4:37 Let Go 2023 0:08:21 Steven Wilson Deform to Form a Star 8:28 Live in London – Oct 31 2011 0:16:49 Sylvan In Between 10:47 Home 2014 0:27:36 Jordsjo Skumring i Karesuando 7:34 Pastoralia 2021 0:39:59 Siiilk Eemynor 8:10 Eemynor […]

It's getting close to Christmas and we had some special visitors to our town recently to turn the Christmas lights on. Reindeer! Reindeer are of course very significant this time of year as it's Reindeer who famously pull Santa's sleigh. Did you know that Scotland has its own herd of reindeer, in fact they are the Uk's only free-ranging herd of reindeer living mainly in the Cairngorm mountains, close to the town of Aviemore. I'd like to tell you a bit about them today. Reindeer were actually native to the UK until around the 13th century but they unfortunately died out, becoming extinct for a number of reasons but probably due to climate change or hunting. They were eventually reintroduced in 1952 thanks to a Swedish man, Mikel Utsi. Mikel Utsi was born in Karesuando, northern Sweden, into a reindeer-owning Sàmi family and following his marriage and move to the UK, he was actually on his honeymoon in the Cairngorm mountains when he realised how similar the landscape and climate was to his homeland and decided to try to reintroduce Reindeer here. The Cairngorm mountain range has sub arctic conditions, the only part of the UK to do so and is often subjected to blizzards, snow and ice. The perfect environment for hardy reindeer. The first 7 reindeer were brought over from Sweden by ship and quarantined at Edinburgh Zoo before being released in the Cairngorm mountains. Over the years the herd has grown substantially and there are now 150 Reindeer, most freely roaming the Cairngorm mountain range. They aren't wild, every Reindeer has been named and a close eye is kept on them but they are mostly free to go where they want. If you go to the town of Aviemore you can visit the Reindeer Centre and take an organised hill trip up to the mountains to feed the reindeer who may even eat out of your hands! It's a wonderful experience to see these animals up close in their own environment. Some interesting facts about reindeer, they have 2 layers of fur to keep them warm and very wide hooves which are a bit like snow shoes and stop them from sinking into the snow. Both male and female reindeers can grow antlers and they can easily find food under the snow by using their hooves. They mostly eat grasses, moss shrubs and trees. In winter it's mostly lichen. Some of the reindeer have been trained to pull sleighs and they occasionally travel around the country in the run up to Christmas. As well as visiting the reindeer in their natural habitat you can also adopt one. For a small fee you can help support the work of the Reindeer Centre, run mostly by volunteers and receive regular updates on how your reindeer and the herd are doing. There are more than a 1000 supporters from all over the world. I hope you get a chance to visit these magnificent creatures one day. Thanks for listening. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/adventuresinenglish/message

Enligt poeten Paul Celan (1920-1970) utmärker sig dikten genom sin brist på fullkomning - och står därför alltid öppen mot framtiden. Erik Lindman Mata försöker fånga Celans försiktiga optimism. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Förväntningar går i vågor. Ibland, säger man, finns det framtidshopp. Jag får för mig att mina föräldrar kände så, som del av den generation som växte upp rakt in i välfärdsstatens blomning. Det materiella välståndet ökade, stadigt och till synes outsinligt.Förväntningar går i vågor. Ibland, säger man, finns det inget framtidshopp. Jag behöver knappast säga något om det: Stormarna tornar rent faktiskt upp sig och generationerna som växer upp mitt i ett omvälvande klimat, de kommer att berätta vad hopplöshet är.Förväntningar går i vågor. Ibland verkar det vara ett slags tröskel. De som tvingas växa upp i ruinerna av en katastrof dröjer varken vid den trygga, ljusa självklarhet som förbättring kan kännas som, eller vid en hotande framtids mörka moln. Kanske är tröskel fel ord, för de som tagit sig igenom katastrofen och kommit ut på andra sidan velar inte, har inget val. Stormen har redan skett, framtiden lovar ingenting.Stormen har redan skett, framtiden lovar ingenting.Den här sortens situation har kanske aldrig formulerats tydligare och mer drastiskt än i 1900-talets mellan- och efterkrigstid. Inte minst befinner sig det tyskspråkiga Europa då i en position som varken tillåter ett framtidshopp eller omfamnar min egen generations ironisvärtade likgiltighet. Den här traumatiska dubbelheten fick en ökänd formulering hos filosofen Theodor W. Adorno, när han berörde det barbariska i att skriva poesi efter Auschwitz. Det rör sig dock om ett missförstånd han utfärdade inget förbud mot poesi i katastrofens efterföljd, utan pekade på en omöjlighet som bör övervinnas.Omöjligheten i att skriva, leva och hoppas efter katastrofen, tog sig ett emblematiskt uttryck i Paul Celans diktning. Han återkommer ofta till det outhärdliga och ofrånkomliga arv som Förintelsen utgör. Ett exempel är dikten Dödsfuga, där askan från koncentrationslägren sprider sig i själva luften, en luft Celan tvingas gå runt i och andas. Dikten talar om gravar i skyn och målar upp ett scenario där det varken går att luta sig bakåt och ta stöd av det förflutna eller fly undan det som har hänt. Man måste vända bort blicken och samtidigt stå kvar.När han 1960 tilldelas Georg Büchner-priset talar Celan i sitt tacktal om detta omöjliga arv och denna paradoxalt framåtvända situation i termer av en sorts utopi. Men han vänder på sätt och vis på begreppet, ställer det på sitt huvud, genom att kalla sitt tal för toposforskning alltså en platsstudie. Men hur kan ett tal om utopin, det grekiska ordet för icke-plats, vara ett studium av platsen och det närvarande?Dikten sträcker sig alltid mot något annat.Talet har kommit att få namnet Meridianen, ett ord som betecknar det ögonblick då förmiddagen går över i eftermiddag. Denna övergång, denna vändning, återkommer Celan till, just eftersom det är där sammanpressat mellan för- och eftermiddag som förändring kan ske. Det är som att dra efter andan och plötsligt likt ett sliding doors moment uppstår en glipa i vilken något omvälvande kan hända.Men vad? Inget märkvärdigt, kan tyckas. Celan säger nämligen att det enda som kan hända där, i glipan mellan före och efter, är att vi lyckas ta ett steg. Något kan förskjutas, förvridas.Vad är det för steg? För att förstå det behöver vi vända oss till Celans beskrivning av poesin. För honom talar dikten alltid till en annan inte enbart till den som skrivit dikten eller till en viss samtid. Trots att det är samma dikt, kommer den att läsas på en rad olika platser, i olika tider och av olika människor. Ja, dikten sträcker sig alltid mot något annat.Men gäller inte detta all litteratur, all konst? Kanske. För Celan verkar dikten ha en särskild, inneboende rörelse bort från sig själv. Dikten är densamma, den har ett ständigt nu som kan åkallas från en mängd vinklar, men den är också oavslutad och icke-absolut. Skillnaden mellan dikten och de andra konstformerna, tycks Celan mena, är att de senare lyckas nå en fullkomlighet som dikten saknar, ständigt strävar efter och förskjuter. Dikten klarar aldrig av att bli färdig.Ett svårare problem är hur vi ska förstå Celans platsstudie i förhållande till att dikten strävar bort från platsen. Kanske måste vi förstå strävandet mot något på ett annat sätt än som en rak pil in i framtiden. En avgörande aspekt av Celans tanke om att dikten inte är avslutad är nämligen att dikten visserligen rör sig bort, men också alltid kommer tillbaka till sig själv. Den strävar, ständigt ofullbordad, mot något annat, men det är en och samma ofullbordade plats som dikten frammanar dikten består av samma ord, med nya, ofullständiga innebörder.I den här vändningen tillbaka till sig själv, säger Celan, kan något komma emellan. Tänk på det så: När man återvänder till sin barndomsort blir man inte barn igen. Även om det är exakt samma plats, även om allt ser likadant ut, har något hänt med förhållandet mellan dig och platsen. Något Celan specificerar inte vad har kommit emellan, påverkat hur platsen och dikten är, innan jag hunnit vända mig om och gå tillbaka.Vid meridianen vänder jag mig alltså mot möjligheten till något nytt.Men är inte detta bara en förändring hos mig? Är det inte mina erfarenheter och minnen som påverkar dikten? Nej. Celan verkar mena att det är något mer konkret som har förändrats. Som läsare är jag inte bara en passiv tolkare, utan påverkar också dikten. Jag blir del av den. Vid varje återvändande öppnas något nytt upp, nya associationer eller tolkningar, eftersom ingenting kan upprepas identiskt. Något har ändrats, kommit emellan.Kanske kan vi alltså inte säga vad som träder in genom glipan. Celan ger oss ett undflyende och formmässigt svar. Det handlar om möjligheten för något att över huvud taget träda in.Dikten är ett hemvändande till sig själv.Men en sak specificerar han om framtidshoppet. Litenheten. Även om diktens rörelse beskrivs som en revolution, en rörelse bort och tillbaka, så behöver inget dramatiskt ha hänt, för att dikten ska se annorlunda ut. I stället talar ju Celan om att vi bara, kanske, kan ha tagit ett steg.Detta är nyckeln till frågan om vad en platsstudie har med utopin, med icke-platsen, att göra.Det är samma barndomsort, nu och framöver, men ändå en annan. Gotland kan inte helt plötsligt bli Karesuando, men båda kan förändras. Celans utopiska utforskande begränsar sig till att ta ett litet, men avgörande steg utifrån det varande. Möjligheter som till sist återfinns i diktens öppenhet mot något annat. Han vägrar att tänka på utopin som något framtida, fulländat och visar i stället på förändringen här och nu.Dikten är inte absolut, utan ofullständig, och i insikten om denna diktens brist finns det en möjlighet. Dikten är ett hemvändande till sig själv. Man känner kanske inte igen sig, kanske har man lyckats ta ett verkligt steg, förändrats, men man står här.Förväntningar går i vågor. Vågor är märkliga. De rör sig, men vattnet är stilla. När man är i oroligt vatten, fyllt av vågor och underströmmar, kastas man än hit, än dit. Men så i stillheten mellan två vågor kan man kanske ta ett simtag, uppnå en liten förskjutning, och slippa ut för ett ögonblick.Erik Lindman Mata

"Det er ikke så veldig glamorøst det der undergrunnsprogrocklivet, men det er gøy, da." Håkon Oftung vokste opp med moren som pianolærer, pappkopier av Noel Gallaghers gitarer og covring av Manowar-låter. Senere skulle Scream Magazine-spalten "Pro-Gres-Siv" og en sommerjobb på Kirkeparken skole føre til at han oppdaget progrocken. Han la ut noen demoer på Soundcloud, og før han visste ordet av det var Jordsjø født. Er én uke nok til å sette sammen et band og et livesett? Hvordan overlever man å kopiere 200 demokassetter manuelt i sin egen stue? Hvorfor er det en krypt på trommeslager Kristian Frølands gård? Hva gjør låten "Skumring i Karesuando" til et utdrag fra en turné i Trøndelag og Nord-Sverige? Finnes det gamle frikere i Nord-Norge? Blir det noen gang jazzmesser og balletter? Hvordan låter en innspilling fra skauen? Hva gjør en forening for skandinavisk prog i Italia? Jordsjøs tredje fulle album, "Pastoralia", kommer ut på Karisma Records i dag. Hør Jordsjøs favorittlåter ved å følge Jernverket på Spotify. Spilleliste: Popol Vuh - Der große krieger The Blue Effect/Jazz Q - Návštěva U Tety Markéty, Vypití Šálku Čaje Resan - Solens vän Landberk - Marie & Anna Scapa Flow - Koi Träd gräs och stenar, Träden - När lingonen mognar Tusmørke - Høstjevndøgn White Willow - Ingenting Dave Holland Quartet - Conference of the Birds Bo Hansson - The Sun (Parallell or 90 Degrees) Ragnarök - Dagarnas skum SAGA - Sång för Sylvia Terje Rypdal - Séjours Tasavallan Presidentti - Dance Kalevala - Lady with the Veil Dungen - Franks kaktus Elonkorjuu - Praise to our Basement Isengard - Fanden lokker til stupet Mikael Ramel - Långt in i naturen Dead Can Dance - Saltarello International Harvester - Sommarlåten Kultivator - Vemod Kvartetten som sprängde - Gånglåt från Valhallavägen Søyr - Hukommelse Støtt Jernverket økonomisk via Patreon eller Vipps-nummer 567438. Det er også hyggelig om du legger igjen en anmeldelse der du lytter.

"Det er ikke så veldig glamorøst det der undergrunnsprogrocklivet, men det er gøy, da." Håkon Oftung vokste opp med moren som pianolærer, pappkopier av Noel Gallaghers gitarer og covring av Manowar-låter. Senere skulle Scream Magazine-spalten "Pro-Gres-Siv" og en sommerjobb på Kirkeparken skole føre til at han oppdaget progrocken. Han la ut noen demoer på Soundcloud, og før han visste ordet av det var Jordsjø født. Er én uke nok til å sette sammen et band og et livesett? Hvordan overlever man å kopiere 200 demokassetter manuelt i sin egen stue? Hvorfor er det en krypt på trommeslager Kristian Frølands gård? Hva gjør låten "Skumring i Karesuando" til et utdrag fra en turné i Trøndelag og Nord-Sverige? Finnes det gamle frikere i Nord-Norge? Blir det noen gang jazzmesser og balletter? Hvordan låter en innspilling fra skauen? Hva gjør en forening for skandinavisk prog i Italia? Jordsjøs tredje fulle album, "Pastoralia", kommer ut på Karisma Records i dag. Hør Jordsjøs favorittlåter ved å følge Jernverket på Spotify. Spilleliste: Popol Vuh - Der große krieger The Blue Effect/Jazz Q - Návštěva U Tety Markéty, Vypití Šálku Čaje Resan - Solens vän Landberk - Marie & Anna Scapa Flow - Koi Träd gräs och stenar, Träden - När lingonen mognar Tusmørke - Høstjevndøgn White Willow - Ingenting Dave Holland Quartet - Conference of the Birds Bo Hansson - The Sun (Parallell or 90 Degrees) Ragnarök - Dagarnas skum SAGA - Sång för Sylvia Terje Rypdal - Séjours Tasavallan Presidentti - Dance Kalevala - Lady with the Veil Dungen - Franks kaktus Elonkorjuu - Praise to our Basement Isengard - Fanden lokker til stupet Mikael Ramel - Långt in i naturen Dead Can Dance - Saltarello International Harvester - Sommarlåten Kultivator - Vemod Kvartetten som sprängde - Gånglåt från Valhallavägen Søyr - Hukommelse Støtt Jernverket økonomisk via https://patreon.com/jernverket eller Vipps-nummer 567438. Det er også hyggelig om du legger igjen en anmeldelse der du lytter.

Kristna uppväxten påverkar hans politiska förhållningssätt men Elvis har påverkat Nuttis själ. Han är uppvuxen i Kuttainen utanför Karesuando, är renskötare i Könkämä sameby och han har sju barn. I dagens partiledarintervju hör ni Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti, som också leder Samelandspartiet. Han berättar att den kristna uppväxten har påverkat hans politiska förhållningssätt men han avslöjar också Elvis varit en av hans största förebilder.

Kristna uppväxten påverkar hans politiska förhållningssätt men Elvis har påverkat Nuttis själ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är uppvuxen i Kuttainen utanför Karesuando, är renskötare i Könkämä sameby och han har sju barn.I dagens partiledarintervju hör ni Sametingets styrelseordförande Per-Olof Nutti, som också leder Samelandspartiet.Han berättar att den kristna uppväxten har påverkat hans politiska förhållningssätt – men han avslöjar också Elvis varit en av hans största förebilder.

Dásseárvu betyder både jämställdhet och jämlikhet på nordsamiska och är konceptet avsnittets gäst valt att jobba efter. Káren-Ann Hurri från Karesuando längst upp i norr på svenska sidan av Sápmi klev som 15-åring in på det samiska konfirmationslägret i chock. Där mötte hon ett nytt "urfolk" a.k.a. sydsamer och när chocken lagt sig insåg hon vilken mångfald det samiska folket har. Hon är från renskötselfamilj och har både en syster och två bröder och fick som barn erfara, som så många andra döttrar och flickor, att de behandlades olika inom renskötselarbetet. Idag är en av de brinnande frågorna jämställdhet inom det samiska, samisk feminism alltså och vi pratar specifikt om hur det ser ut i samebyarna, och vad Káren-Ann gör idag när hon arbetar för den här frågan. Samtalet rör sig mellan syd och nord och hon hjälper bland annat till att reda ut vad den samiska hierarkin kan ha grundat sig på. Kunskapen idag skiljer sig oerhört jämfört som tonåring och det här avsnittet ger mycket bra information och många klokheter.  Gillar du vad du hör? Skriv gärna en recension på iTunes, följ mig gärna på sociala medier (Samesystrar) och kika in hemsidan här.  En liten ordlista "Rostubor"- benämning på samebymedlemmar i Geaggánvuopmi/Könkämä sameby [*rosttuhat=korrekt nordsamisk benämning] sydisar- slang för sydsamer nordisar- slang för nordsamer gubbarna- begrepp/slang för de renskötande männen i en sameby  byar- förkortning för sameby Nästa avsnitt kommer onsdag den 23:e december, lagom till jul :)

En av svensk damhockeys största spelare. En konflikt med förbundskaptenen gjorde att hon avslutade karriären som 27-åring. Tillvaron som damhockeyspelare -Mitt sista år som hockeyspelare gick från att handla om prestation, framgångar och utmärkelser till konflikter, svek och en förlorad plats i landslaget. Emma Eliasson beskriver sin version av konflikten med Förbundskapten för Damkronorna och om det mejl som skrevs till Svenska Ishockeyförbundet som ledde till slutet för hennes hockeykarriär. Hon började tidigt åka skridskor och tillbringade mer och mer tid på kvarterets uterink under uppväxten i Kiruna kommun. Senare flyttade hon till Gävle för att spela i Brynäs damlag och gå på hockeygymnasiet tillsammans med killar som idag spelar i NHL-ligan. I sitt Sommar berättar Emma om ishockey som en lagsport där det handlar om att samarbeta. -Att göra andra bra, är då du också presterar allra bäst, inte bara på hockey eller fotbollsplanen, utan även i vardagen. Om Emma Eliasson F.d. ishockeyspelare, 31 år. Född i Karesuando, bosatt i Luleå. Debuterar som Sommarvärd. En av svensk hockeys största spelare på damsidan. Var med och tog OS-silver i Turin och två VM-brons innan hennes hockeykarriär avslutades 2017. Var inte överens med Damkronornas förbundskapten och ville skapa utrymme för annat i livet. Debuterade i landslaget som 14-åring, har spelat över 230 landskamper och tog SM-guld med Luleå/MMSK. Har även representerat klubbarna Kiruna AIF, MoDo och Brynäs. Medverkat i dokumentärfilmen Underdogs om Luleå/MMSK och utnämnts till Årets förebild av Centerkvinnorna 2019. Är utbildad ekonom och har arbetat treskift som tunnelladdare i gruvan i Kiirunavaara. Mitt Sommarprat kommer att handla om glädjen, fighterna och skiten som kommer med att vara elithockeyspelare och kvinna. Från starten i Matojärvis iskalla islada till början på slutet i ett hotellrum i Norrtälje och förlusten av både vänskapsrelationer och en plats i landslaget. Producent: Pernilla Kommes

Spelades in den 29 april samtidigt som det var minus 3 grader i Karesuando. Detta är avsnitt 163, och eftersom att det idag är 1290 dagar sedan första avsnittet släpptes så handlar dagens avsnitt om: Feedback och backlog:* Intels smart-glasögon är nedlagda * Bad lip reading - Zuckerberg * SLs app kommer använda QR-coder * Uppföljning kring Microsoft Autopilot, och här hittar man en bra info om hur det funkar * HP kommer också att börja använda AutoPilot * Nintendo Labo är nu släppt i Sverige Microsoft:* Eric Lundgren får 15 månaders fängelse i Kalifornien för att ha sålt ”windows restore disk” CD-skivor    * BONUSLÄNK: Här kan man ladda ned Windows 10 image från Microsoft * Nyheter om Windows 10. Ett par filmer som visar hur det ser ut i April 2018 Update för ”Timeline”, ”Focus Assist”, Nyheter i Microsoft Edge och hur man använder röst för att mata in information * Office 2019 Preview Program. * Earnings från Google, Amazon,    * Google Alphabet hade en vinst på 9,4 miljarder dollar på en omsättning om 31,1 miljarder (kvartal) 86% av detta är från reklam. Det betyder att ca 4,4 miljarder av omsättningen är INTE reklam. Alltså all mjukvara och hårdvara. Av detta är ca 1 miljard från G-suite (https://www.thurrott.com/google/157127/alphabet-earnings-googles-hardware-services-business-see-little-growth    *Apple omsätter ca 52 miljarder dollar (https://slate.com/technology/2018/02/apples-app-store-is-becoming-a-major-revenue-source-for-apple.html  varav hårdvara är ca 90%.(https://www.statista.com/statistics/382260/segments-share-revenue-of-apple/  Alltså har Apple ca 10 gånger så stor omsättning kring hårdvara som Google har. (slarvigt räknat) * Microsoft omsatte under samma kvartal knappt 27 miljarder dollar. https://www.petri.com/microsoft-continues-climb-cloud-office-growth-q3  av detta är molntjänster ca 6 miljarder med en marginal på 57% (alltså en helt okej vinst på dryga 3 miljarder) * Amazon under Q1 har haft en omsättning på ca 51 miljarder. varav 5,4 miljarder i vinst. (https://www.cnbc.com/2018/04/26/amazon-earnings-q1-2018.html AWS omsatte ca 5.4 miljarder med en vinst på 1.1 miljarder. (https://www.cnbc.com/2018/04/26/aws-earnings-q1-2018.html * Intressant är tillväxt-siffor. AWS växer med ca 40 procent (yoY), samtidigt växer Azure med 93% (https://www.cnbc.com/2018/04/26/microsoft-earnings-q3-2018.html) * Så om vi tittar på moln-tjänster så:      * Amazon omsätter 5,4 miljarder, vinst 1,1      * Microsoft omsätter ca 6 miljarder med en marginal på 3,5 miljarder      * Google omsätter ca 1 miljard Apple:* Apple iTunes finns nu i Microsoft Store * Apple Airport läggs ned * Apple ryktas släppa en AR/VR enhet under 2020 Google:* Google släpper en uppdatering för chatt-app som stödjer RCS * Pistol-emojin byts ut till en vattenpistol Övriga nyheter:* BONUSLÄNK: Lista över wifi-namn * Tanzania inför bloggskatt, lite mer information från Gizmodo * Alexa kan nu se till att man skall säga ”snälla” Pryllista:* Björn: IT issue dice * Johan: Yale ENTR S * Mats: Rode PodCaster USB mikrofon,  Blue Microphone - Tiki BONUS ÄMNE!! Konferens https://bloxpo.co/ den 17 maj 2018. Deltagare i avsnittet:* Johan: @JoPe72* Björn: @DiverseTips* Mats: @Mahu78 Frånvarande deltagare i avsnittet:* David: @dlilja Egna länkar* En Liten Pod Om IT på webben* En Liten Pod Om IT på Facebook Länkar till podden:* Apple Podcaster (iTunes)* Overcast

Veckans gäst är Anna ”bajsplockaren” Hörnell! Vi pratar om att vi tillsammans är en fjärdedels poddare, min religion, det oerhörda sveket i att inte dricka öl, lugna bananer och ödlan Harry innan vi kommer in på själva skammen. Då debatterar vi vilken månad som är den skamigaste, jämför funktionsnedsättningar och försöker vara seriösa, men det spårar ur och handlar mest om the sims, sniglar, lågstadieskam och varför Anna fick mellannamnet ”bajsplockaren” (det är fruktansvärt skamigt).   Hittills har skamkalas inga egna sociala medier, så hör av er med synpunkter till @Emmacarolina32 på twitter eller använd hashtagen #Skamkalas överallt.

Följ med på en resa i julens Sápmi och ta del av samiska delikatesser på julbordet, hårt renskötselarbete, berättelser från förr och historien om hur tomten egentligen fick sina renar. Under resan i julens Sápmi så gör vi tre nedslag. I Porjus berättar matboksförfattaren Victoria Harnesk om hur hennes jular brukar se ut och lagar samiska delikatesser som renkok och blodkorv, som har en viktig plats intill julskinkan på julbordet hemma hos Victoria. I programmet möter vi också renskötaren Ber-Jona Labba i Karesuando som beskriver det hårda och intensiva renskötselarbetet i december som ofta präglar hans jul. Och på Ajtte museum i Jokkmokk berättar Elina Nygård om den förkristna samiska julen då det fanns en föreställning om att julen var en skrämmande och farlig tid med många väsen i rörelse. Under resan i julens Sápmi träder också historien om hur tomten fick sina renar, fram.

Fanny Kivimäki pratar om sin föreställning på en snöhög och om sorgen att hon inte kan finska. Sandra Jaako och Monica Holmström pratar om att det är dyrt att ta lån till nybyggen i Tornedalen. Christer Funck berättar om nya satsningen från Kiruna kommun i Karesuando. I Yupin Hitti vai Huti är temat bortgångna legender. Anders Emanuelsson lär oss olika kasus i veckans meänkielipeppi. Fanny Kivimäki pratar om sin föreställning på en snöhög och om sorgen att hon inte kan finska. Sandra Jaako och Monica Holmström pratar om att det är dyrt att ta lån till nybyggen i Tornedalen. Christer Funck berättar om nya satsningen från Kiruna kommun i Karesuando. I Yupin Hitti vai Huti är temat bortgångna legender. Anders Emanuelsson lär oss olika kasus i veckans meänkielipeppi. Programledare: Henrik Niva

Hon växte upp i en renskötande nomadfamilj högt uppe i fjällvärlden men drömde om att få stå på scenen. Hon hade allt emot sig men siktade mot toppen. Anna-Maria Blind är född 1937 i Karesuando längst upp i Sverige. Hennes föräldrar var renskötande nomader och familjen bodde i kåtor under sommaren. Men så en dag får Anna-Maria höra ett radioprogram där en teaterföreställning spelas. Hon får plötsligt en stark längtan att själv få finnas nära de starka känslorna på scenen. Hennes mor som var djupt religiös och aldrig hade sett en teaterföreställning tyckte det var syndigt med teater.   Mor hade sett en bild av några can-can tjejer och bad mig att lova att aldrig sparka med benen på det viset. Det var väl hennes bild av vad teater var, berättar Anna-Maria. Anna-Maria lämnar en besviken familj och söker in på olika teaterskolor. Så kommer hon in på Sveriges finaste teaterutbildning, Dramatens scenskola. Där har hon bland andra Ingmar Bergman som lärare. När hon sedan söker jobb känner hon på svårigheterna med att ha samisk bakgrund men trots det arbetar ändå Anna-Maria Blind hela sitt yrkesliv som skådespelare.  Det har varit en fantastisk resa torts att jag har fått betala ett högt pris för mitt val men jag tycker att det har lönat sig på längre sikt. Jag har också fått vara så glad och lycklig och fått uttrycka känslor och jag tror inte jag passat i något annat yrke, säger hon.   Programmet är gjort av Jenny Israelsson Skoglund.

Över hela världen fångas människor av Mari Boines mäktiga röst, utan att förstå orden hon sjunger. Det är något annat som griper människor. Förutsättningarna för att Mari Boine skulle resa världen runt och uppträda var närmast noll. Hon växte upp i en liten by på Finnmarksvidda, norr om Karesuando, med Norra ishavet mindre än tio mil norrut. Hon var blyg och tillbakadragen, närmast förskrämd och hennes föräldrar som var stränga laestadianer ansåg att musik var synd, att jojk hade skapats av djävulen och att det var onödigt att skratta. Sannolikheten för att hon likt silvertärnan, som häckar norr om polcirken men flyger över vintern till Sydafrika, skulle erövra världen var liten. Boine är idag en av Norges mest kända internationella artister, inofficiell samisk kulturambassadör och hon har fått Nordiska Rådets musikpris och blivit norskt frimärke. I det här programmet får vi höra och höra henne själv berätta hur hon nådde ut. Det Youtube-klipp som avslutar programmet med Örnbror/Goaskinviellja finns på https://www.youtube.com/watch?v=kprl0CECykA Programmet är en repris från juni 2016. Producent: Peter Mosskin.

Över hela världen fångas människor av Mari Boines mäktiga röst, utan att förstå orden hon sjunger. Det är något annat som griper människor. Förutsättningarna för att Mari Boine skulle resa världen runt och uppträda var närmast noll. Hon växte upp i en liten by på Finnmarksvidda, norr om Karesuando, med Norra ishavet mindre än tio mil norrut. Mari var en blyg, tillbakadragen flicka, närmast förskrämd. Föräldrarna var stränga laestadianer, musik var synd, jojk hade skapats av djävulen, skratta var onödigt. Idag skulle man kallat dem kristna fundamentalister. Sannolikheten för att hon likt silvertärnan som häckar norr om polcirken men flyger över vintern till Sydafrika skulle erövra världen var liten. Programmet berättar hur det gick till, även Mari Boine själv. Youtube klippet som avslutar programmet med Örnbror/Goaskinviellja finns på https://www.youtube.com/watch?v=kprl0CECykAMari Boine är en av Norges mest kända internationella artister, inofficiell samisk kulturambassadör, hon har fått Nordiska Rådets musikpris och blivit norskt frimärke. En P2-dokumentär av Peter Mosskin.

Bombenalarm in SAS-Flugzeug//Schwedische Autofahrer unzufrieden mit VW//Die Hitliste der Vornamen 2015// Kältefrei in Karesuando

Del två. Resan genom det samiska samhället fortsätter, nu norrut, från Tärnaby till Jokkmokk, Kiruna och Karesuando. Pia Sjögren, mångårig journalist i norra Sverige, söker och finner ett stolt samiskt samhälle med många olika människor och infallsvinklar.

Håller Frankrike och Europa med sin utlokaliserade industri på att förvandlas till ett museum över sig själv, med en allt mer välförsedd museishop? Turister från USA och Asiens stora ekonomier tycks älska flärdindustrins lyxvarumärken, liksom den europeiska kulturens och arkitekturens högpoängare som bara måste upplevas. Den här veckan kör Kulturradion igång serien Europaväg 45, med nedslag från Karesuando till Gela på Sicilien, och inför detta värmer vi upp med en oväntat glesbefolkad trakt mitt i Europa, nämligen Aube i södra Champagne, en bara aningen avlägsen, men synnerligen lantlig och underbefolkad provins, dominerad av väldiga vetefält och mörka ogästvänliga skogar, där inget tycks ha hänt på bra länge. Ändå lyckas man vrida och vända på historien till sin egen fördel. Karsten Thurfjell har färdats bland impressionister, encyklopedister och vinturister.

Fler ungdomar behövs i samisk politik. Dorotea får bli samisk förvaltningskommun, medan Luleå vill bli finsk förvaltningskommun men inte samisk Karesuando församling fördubblar antalet gudstjänster i december. Roger Pontare berättar om sitt samiska påbrå Thore Grahn i Hennriksfjäll vårdar samisk byggnadskultur Programledare är David Rydenfalk

Maria Hurri-Nilsson från Karesuando vårdar sin mycket för tidigt födda son i hemmet 45 mil från sjukhuset. Med hjälp av videotekniken och personalen på sjukhuset lyckades hon till exempel rädda honom när han drabbades av andingsstillestånd. I en annan del av landet packar doktor Mali Hedeby sin lilla mörkblå rullväska och hoppar in i bilen. Hemma vid köksbordet väntar Per som har lungcancer och behöver hjälp med att tömma sina lungor på vätska. Christine är en annan patient som får avancerad sjukvård i hemmet. Hon har tarmcancer och får sin behandling med cellgifter från en flaska i en väska på magen. Under tiden lever hon livet som vanligt hemma med familjen. När behandlingen ska avslutas kommer sjukvården hem till henne och kopplar bort flaskan. Dagens program handlar om att allt mer av vården flyttas från sjukhusen till hemmen. De senaste åren har antalet vårdplatser på sjukhusen halverats, samtidigt som fler har fått vård. Vårdtiderna på sjukhusen blir allt kortare och istället får många avancerad vård i sina hem. Medverkar i programmet gör: Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Landsting, Inger Fridegren, verksamhetsansvarig för avancerade hemsjukvården vid Nacka närsjukhus, Åke Fagerberg, från Anhörigas Riksförbund och Jan Andersson, prorektor vid Karolinska Institutet och professor i infektionssjukdomar.