Podcasts about klara k

Varför är det viktigt att framtidens ledarskap kräver anpassningsförmåga med fokus på det mellanmänskliga? Det ämnet diskuterar vi i veckans avsnitt av Framtidens färdigheter, där vi gästas vi av Åsa Märs, vd på Klara K.

In dieser Folge sprechen wir mit Klara Kühne und Kai Engel über Buzzwords rund um den Hund, die ihr uns gegeben habt. Der Zufall hat entschieden mit welchen, der eingereichten, Buzzwords wir uns auseinadergesetzt haben. Über einige haben wir uns mehr gefreut, über andere weniger.Wir hoffen, dass ihr mit dieser Folge jedoch zweifelsfrei Freude finden könnt. Cheers!

Was trägt Österreich zur Rettung des Klimas bei? Derzeit ist die Koalition bei Umweltthemen deutlich auf der Bremse, gleichzeitig steigt die Ablehnung der Bevölkerung gegenüber Klimavorschriften und Klebeaktionen. Überfordert uns die Klimawende? Bei Pro und Contra diskutieren das und vieles mehr Elisabeth Zehetner, Reinhard Steurer, Thomas Eisenhuth und Klara König. Außerdem im Einzelinterview: Klimaschutzministerin Leonore Gewessler.

Våra telefoner och hårddiskar är fulla av fotografier som vi knappt tittat på. Men vad begär alla dessa bilder av oss? Det frågar sig konstnären Anna Strand, som botaniserat bland bortglömda foton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En vän ger mig ett par negativalbum som hon hittat på loppmarknader. Ett av dem visar sig innehålla familjefotografier tagna i Schweiz på 1940-talet och drygt arton år framåt. Albumet inleds med bilder av ett nyfött barn. Under barnets tre första år räknar jag till 162 fotografier, sedan börjar fotografen att ta bilder med något lägre frekvens. Nästa dag går jag igenom mina hårddiskar och räknar till 4895 fotografier av min son under samma tidsperiod. Få av dem har lämnat min dator.Vad ska vi göra med det överflöd, eller för att vara cynisk, de sophögar av fotografier som omger oss och som fortsätter att växa. Det går inte att o-se dem på loppmarknader, i telefoner och i hem. Inte heller att låta bli att föreställa sig alla de bilder som flyter omkring på överfyllda, bortglömda konton i digitala moln. De sistnämnda ropar efter hackers, digitala arkeologer, nya yrkeskategorier. En som bokstavligen grävt i sophögar är den franske samlaren, konstnären och redaktören Thomas Sauvin. Med 850 000 bortkastade negativ som samlats in från återvinningsstationer runt om Peking grundade han 2009 arkivet Beijing Silvermine. Arkivet innehåller negativ från 1985, när fotografisk film började användas brett i Kina, till 2005, då digital fotografi började ta över det privata dokumenterandet.Sauvin har bland annat öppnat arkivet för konstnärsduon Klara Källström och Tobias Fäldt för att låta dem vaska fram ett meningsskapande urval. Samarbetet resulterade i verket On This Day, som blivit utställning och bok 2021. Datumstämplade och intima familjefotografier tagna i Kina har parats ihop med information från webbplatsen onthisday.com. På webbplatsen listas, utifrån årtal och dag, politiska, kulturella och andra händelser av till synes allmänt intresse, men ur övervägande nordamerikanskt och europeiskt perspektiv.Tvärtemot förenklade uppdelningar mellan det privata och offentliga, nu och då, här och där, viktigt och oviktigt, upprättas i verket On This Day ett rörligare och rörigare fält som betraktare själv tvingas navigera vidare i. Det är oemotståndligt och provocerande, ska vi behöva tänka vidare och göra mening av allt det här? Ja, svarar materialet.Eftersom jag som bildkonstnär arbetat med funna fotografier så vill ytterligare vänner ge mig nytt, eller ja egentligen är det ju gammalt, material. De vet inte vad fotografierna vill och hoppas att jag ska befria dem – och fotografierna. Mina vänner vill bli befriade från ansvar och något av allt det som fyller deras överbelamrade hem. Fotografierna vill i sin tur bli tillfrågade om sina begär. Det låter kanske märkligt att tala om fotografiers viljor och begär. Men i boken What do pictures want föreslår författaren och professorn i konsthistoria W J T Mitchell att vi ska tänka på, och att vi redan mer eller mindre tänker på, bilder precis så. Mitchell prövar att på ett mer medvetet plan behandla fotografier som något som vill oss något. Och understryker att de behöver oss som uttolkare av deras begär.Om vi avstår från att läsa fotografier kritiskt, blir det tydligt hur beroende de är av vår vilja att låta dem påverka oss. Vår makt och vår maktlöshet, liksom fotografiernas, synliggörs i samma andetag. Att på allvar fråga vad fotografier vill kan leda till något som liknar en konversation mellan oss och dem. What do pictures want kom ut redan 2006 och en kollega frågar suckande om inte trenden med att arbeta med fotografiska arkiv snart ska mattas av, men fotografierna fortsätter att vilja oss något. Kanske att vi ska tala med dem innan vi tar nya. Att låta dem bli del av något nytt. Återbruk av fotografier är knappast något övergående, lika lite som annat återbruk.Fotografier trillar över mig av ren slump. Jag tittar in i skjulet vid ett rivningshus. På en hylla ligger ett album och kallar på mig. Jag tittar motvilligt igenom det, eftersom ansvaret att göra något när jag väl fått tag i bilder eller de i mig väger för tungt. I det här fallet låter jag albumet vara, med en vag idé om att återkomma. När jag väl gör det ligger allt i en container, husen är rivna och albumet kommer inte att hamna i någons händer. Några av bilderna har fastnat i mitt minnesmoln och i mitt dåliga samvete. Jag frågade inte på allvar om de ville vara i fred eller återuppfinnas.Allt jag kan säga är att den handfull fotografier som särskilt fastnade var från en maskerad, unga kvinnor som var män, unga män som var kvinnor. Bredvid albumet låg ett medlemskort till en pensionärsklubb som gått ut några år tidigare. Det fick mig att tänka osammanhängande kring tid, förgänglighet och igenkänning. Men jag såg snabbt något annat, scrollade vidare.De senaste åren har jag återkommande tipsats om instagram-konton, som på olika sätt lyfter fram funna familjefotografier. Museum of lost memories är ett sådant exempel. Följarna skriver i kommentarsfälten till oräkneliga inlägg om hur sorgligt och märkligt det är att fotografierna hamnar på loppmarknader och antikvariat. Jag tänker på mina hårddiskar, på deras och min död. Förflyttningen till en digital plats, med många följare, är förmodligen en mycket spännande sak att vara med om för privata fotografier på glid. Ett av målen för upphovspersonen bakom Museum of lost memories är att, med följarnas hjälp, lokalisera människorna på bilderna eller deras släktingar. Den tysta överenskommelsen säger att fotografierna helst av allt vill komma hem. Men dessa femton sekunder av synlighet online, är mer än vad de flesta fotografier får, till och med från sina fotografer och deras efterlevande. Vet fotografier på villovägar vad de vill, vet de sitt eget bästa? Jag tänker med oro på att jag lägger mer tid på att ta fotografier av min son, än på att hantera de digitala filerna, låta dem materialiseras och titta på dem efteråt. Sedan lugnar jag mig med något som fotografen Anders Petersen sa till min klass under en förberedande fotoutbildning för över tjugo år sedan. Att det inte är fotografiet i sig som är det mest intressanta utan fotografens möte med den som fotograferats. Ur det perspektivet kan fotografier ses som restprodukter efter mer eller mindre laddade situationer. Och vi kan låta dem vila i frid. W J T Mitchell ber oss att fråga bilder vad de vill, men skriver själv att svaret mycket väl kan vara ingenting. Plattformar där filmer och fotografier förångas efter att de kunnat ses under en avgränsad period framstår plötsligt som en välsignelse. Kanske vore det en lättnad om fler fotografier kunde upplevas så, bortom sociala medier.Jag får ett meddelande om att det digitala moln som är kopplat till min dator och telefon är överfyllt och inte längre kommer att uppdateras. Jag ignorerar meddelandet.Anna Strand är bildkonstnär.Litteratur:Tobias Fäldt och Klara Källström: On This Day. BBB books, 2021.W J T Mitchell: What Do Pictures Want? University of Chicago Press, 2006. Webbplatser:https://www.onthisday.com/https://www.instagram.com/museumoflostmemories/

På plats i studion denna gång är Klara Käll och Patrik Sedlar från Svalner Skatt & Transaktion. Det snackas skatt (givetvis), kontorsflytt och såklart tävlas det lite också. Bland annat testar Adam de gästande i både svåra och lite lättare skattefrågor; bland annat vad 3:12-reglerna innebär och vilka skattesatserna för moms i Sverige är. Vem som vinner? Ta reda på det genom att lyssna på veckans avsnitt av “Vem vill bli jurist?”.  Avsnittet är i betalt samarbete med Svalner Skatt & Transaktion.  Programledare: Adam Borg, försvarsadvokat på De Basso.  Vem vill bli jurist? är en podcastproduktion av Borg Owilli.  

Klara König ist Klimaaktivistin bei den Fridays for Future in Graz und Psychologiestudentin. Damit war sie die perfekte Gesprächspartnerin für unsere Podcastfolge zu Klimaangst: Wir haben mit Klara darüber gesprochen, welche Rolle Emotionen im Aktivismus spielen und wie sie mit (politischen) Umständen zusammenhängen.  --- Send in a voice message: https://anchor.fm/andererseits/message

Musikhjälpen, MH, M-hjälpen - kärt barn har många namn. Veckans radioavsnitt är en förkortad version av den två timmar långa sändningen SLMPK arrangerade för musikhjälpen med live-publik! Djupdyk i verkliga berättelser från barn som är i arbete utlovas, även diskussion om kobolt samt besök av UPS egna presidium. Vad kan presidiet egentligen om barnarbete? Medverkande: Elin Laks, Sara Rydberg, Petter Förberg, Linnea Sjöström, Klara Källman, Emma Bergkvist och Joel Fagerstedt.

Gustav och Klara gör debut när Sen Lunch med PK tar sig an de små frågorna som miljöpolitik och budgetförslag. Per Bolund och Märta Stenevi se hit, vi hjälper er på traven. Vilka är Emmas favoritögonblick från Magdalena Anderssons budgetpresentation och hur ska sossarna egentligen vinna valet? Medverkande Elin Laks, Emma Bergqvist, Gustav Hassbring och Klara Källman

Hallo und herzlich Willkommen zu einer weiteren Folge von Agility auf´s Ohr, eurem ersten deutschsprachigen Agility Podcast. Willkommen zur eine weiteren Folge Blick über den Tellerrand. Mein Name ist Mirjam Knauer. Der Eine oder Andere kennt mich vielleicht schon aus meiner Folge hier im Podcast oder hat mich schon einmal live mit seinem Hund aufgesucht. Mein Beruf und vor allem meine Berufung ist die Hundephysiotherapie. Heute darf ich der Gastgeber in dieser wie ich finde wundervollen Folge sein. Seit 4 Jahren ist der Zughundesport die große Leidenschaft meines heutigen Gastes. Neben offiziellen VDSV Rennen ist sie auch bereits beim StrongDog, Mountainman und dem BlackForrest 315 an den Start gegangen. Denn was sie am meisten begeistert ist die Vielseitigkeit, das Vertrauen und der Teamgeist zwischen Mensch und Hund egal bei welchen Herausforderungen oder Geschwindigkeiten. Seit letztem Jahr gibt sie ihre Faszination für diesen Sport auch an andere Teams weiter und arbeitet als Zughundecoach bei der Lakedog Akademie am Bodensee. Sie sagt selbst „Beim Zughundesport geht es nicht allein um hohe Geschwindigkeiten, sondern darum fokussiert im Team zu arbeiten.“ Was für eine Wahnsinns Aussage von ihr und deshalb freue ich mich besonders, das sie sich heute Zeit genommen hat um euch mehr über ihre Faszination zu erzählen. Ich bin sehr dankbar und freue mich riesig mit dir heute sprechen zu dürfen. Hallo und vielen, vielen Dank für deine Zeit Klara Kühne. Klara findet ihr auf Facebook unter: https://www.facebook.com/klara.kuehne Auf Instagram unter: https://instagram.com/die_kamikazecrew?utm_medium=copy_link Und im Internet unter: https://lakedog-akademie.de

Corona schränkt die Investitionsmöglichkeiten ein! Oder eröffnet die Krise den Markt der Investment-Möglichkeiten eher? Im aktuellen Podcast nehmen wir alternative Investmentformen genauer unter die Lupe und betrachten mit drei tollen Gästen, ob auch hier in eine "Neue Normalität" gefunden werden muss: David Rhotert, Rechtsanwalt, CEO und Geschäftsführer der Crowdinvesting-Plattform Companisto, der die deutschen Business Angels zusammen bringt; Steffen Funck, seit vier Jahren Investor beim norwegischen Statkraft Ventures und Kenner für vielversprechende Innovationen beim Thema erneuerbarer Energien; und die stellvertretende Geschäftsführerin des CVC bei PwC, Klara Körber, mit der Leidenschaft für den schnellen Wandel in der Gründerszene und tiefgreifendem Know-How beim Vernetzen von Investoren und Startups. Die drei Gäste wissen durchaus, neue Perspektiven zu eröffnen! Reinhören lohnt sich, denn die Folge hat von allem was dabei.

Camilla Wagner har länge kämpat för jämställdhet. Hon driver två jämställdhetesbyråer med olika infallsvinklar, Klara K och Management by Kerstin.  Vi pratar både om hennes upplevelser av #metoo men också om hur man som organisation måste tänka för att skapa jämställdhet. Camilla är uppriktig och vågar säga saker precis så som dom är, mycket uppfriskande tycker jag!

FÖRFATTARE, JOURNALIST, 45 år. Född i Göteborg, bosatt i Stockholm. Sommarvärd 2018. Citatet En kvinna som vill ligger inte still! ur journalisten och författaren Katarina Wennstams Sommarprogram fick vingar och har använts många gånger sedan dess, i minst i anslutning till den nya samtyckeslagen som kom i höstas. I sitt Vinterprat fortsätter Katarina Wennstam att prata om skillnaden mellan önskat och oönskat sex. Katarina Wennstam utmanar oss att ifrågasätta varför det fortfarande är så att unga kvinnors sexualitet betraktas och beskrivs på ett helt annat sätt än unga mäns. Hon utmanar också sina egna och vår samtids fördomar om hur våldtäkter går till och hur våldtäktsmän ser ut. Att exempelvis de allra flesta kvinnor som blivit våldtagna inte har synliga skador, och att den vrångbilden ibland gjort att våldtagna kvinnor trott att det inte är någon idé att polisanmäla eller att söka vård. - När man vet detta så är gestaltningen av våldtäkt på film inte bara överdriven utan direkt skadlig, eftersom det påverkar både de utsatta och det allmänna rättsmedvetandet i synen på vad våldtäktsoffren har varit med om. För som Katarina Wennstam än en gång konstaterar: - Efter alla vittnesmålen under #Metoo, men även utifrån olika nationella och internationella undersökningar om hur många kvinnor som någon gång under sitt liv utsätts för sexuellt våld, sexuella trakasserier eller hot om våld man kan man verkligen säga att alla känner ett våldtäktsoffer. Men ingen verkar känna en våldtäktsman. Katarina Wennstam ger också den som tycker det är svårt att förstå den nya samtyckeslagen en lektion genom en översättning av den lilla Youtubefilmen A cup of tea. - För mig handlar det om att kampen mot sexuella övergrepp måste gå hand i hand med kampen för kvinnans rätt till sin lust och sin egen sexualitet. Att vilja få stopp på våldtäkterna är en sida av saken. Men det handlar också om att påminna framför allt tjejer om vilken fantastisk gåva sexualiteten är, och hur mycket roligt man kan ha med lusten genom livet. Här är videon om "A cup of tea" på youtube som Katarina Wennstam nämner i sitt Vinterprogram: https://www.youtube.com/watch?v=oQbei5JGiT8 Om Katarina Wennstam Skriver och debatterar om mäns våld mot kvinnor och kvinnors rätt till sin sexualitet. Ny medarbetare på Expressens kultursidor. Debuten, debattboken Flickan och skulden nominerades till Augustpriset och belönades med Advokatsamfundets Stora Journalistpris samt Vilhelm Moberg-stipendiet. Fick nyligen jämställdhetsbyrån Klara K:s uthållighetspris. Arbetade under tio år som kriminalreporter på SVT. Romandebuterade med boken Smuts och har därefter gett ut flera spänningsromaner med utsatta kvinnor i fokus, bland annat Alfahannen, Skymningsflickan och Gänget. Aktuell med en diskussionsbok om jämlikhet, Har du ingen humor? En mening från Sommarprogrammet 2018 spreds som en löpeld i sociala medier och har citerats flitigt i samband med den nya samtyckeslagen: En kvinna som vill ligger inte still. Producent: Erika Strand Berglund

Tillsammans med Camilla Wagner, VD chefsnätverket Klara K diskuterar vi om maktstrukturer och titlar är drivkrafter eller skapar låsningar. Var med i samtal som gör skillnad, följ oss på Facebook och Instagram. © All rights reserved

Den nakna chefen gästas av Camilla Wagner, VD för Klara K i ett samtal om #metoo. Vad händer och hur är man en naken chef nu? Var med i samtal som gör skillnad, följ oss på Facebook och Instagram. © All rights reserved

Barbro Ehnboms Sommarprogram handlar om dagar på Wall Street och nätter på Studio 54 med jet-set folket. Om att stå ut i en mansvärld och leva under devisen Work hard, play hard. Man ger aldrig upp man kör så länge det går. Det lärde sig Barbro Ehnbom av sin mamma, en tidig karriärkvinna med 5 barn. Barbro Ehnbom tar sig in på Handelshögskolan där hon och de andra 10 % tjejerna tävlar mot de duktiga killarna på alla sätt. Drömmen om Amerika (och om att kanske en dag få träffa Elvis) gör att hon 23 år gammal åker över Atlanten för att förverkliga sina drömmar. Hon har inte tänkt stanna men får jobb som produktchef på ett läkemedelsföretag, och blir med detta en av dom första kvinnliga executives i denna industri i Amerika. Hennes insiderkunskaper gör henne intressant för investerare och Barbro Ehnbom blir en pionjär även på Wall Street, där hon sticker ut med sitt röda hår och svenska accent. Under en period återgår hon till läkemedelsindustrin och blir tillfrågad om att pryda omslaget till en finanstidning om hon poserar i bikini något som sårar Barbro Ehnbom djupt. Hon beskriver livet under 70- och 80 talet då alla som är någon kommer till New York. Barbro Ehnbom jobbar 12 timmar om dagen och på kvällarna går hon på legendariska Studio 54 och Club 21 eller har fester hemma, med gäster som Andy Warhol. Ibland går hon direkt från fest till jobb. Hon berättar att hon varit på varit på blindträff med Donald Trump och även dejtat Sean Connery, som hon smet ifrån på ett hotell. Om blixtkärleken till svenska affärsmannen Wictor Forss som hon får sonen Marcus med. Om Barbro Ehnbom Lång och framgångsrik internationell karriär inom läkemedelsindustrin och som stjärnanalytiker på Wall Street. Grundare av nätverket BBB, Barbros Best and Brightest, och Female Economist of the Year. Utsedd 2015 till Årets Förebild av nätverket Klara K och Årets Läkemedelsprofil i Sverige av Läkemedelsmarknaden. Grundare och ordförande för investerarmötet Swedish American Life Science Summit och mentor åt prinsessan Sofia. Utbildad på Columbia University i USA samt Handelshögskolan i Stockholm där hon inför första föreläsningen fick höra: Lilla gumman, sekreterarkursen är först i kväll. Producent: Katherine Zimmerman