Podcasts about kommunala

I veckans avsnitt tar Jacob avstamp i en debattartikel i Göteborgs Posten där två forskare har hittat att regeringen i mellanrummen till ett kommittédirektiv för en statlig utredare öppnar för att minska elevers och föräldrars...

När Anton Danielsson skulle skriva sin kandidatuppsats i statsvetenskap fick han möjlighet att göra det i form av en framtidsspaning för Karlskoga kommun. Här berättar han om de viktigaste utmaningarna han lyckades ringa in.

Semingsstovnurin hevur givið skarvin yvir í semingsroyndini millum Maskinmeistarafelagið og Kommunala arbeiðsgevarafelagið um maskinmeistararnar hjá SEV og IRF. Men enn er ógreitt, um verkfall ella verkfall verður lýst. Arbeiðstíðarreglur tykjast at vera høvuðsraðfestingin hjá Maskinmeistarafelagnum, men hvat snúgva hesar reglur seg um, og hví hava tær so stóran týdning hjá maskinmeistarunum? Arnfinn Bech, formaður í Maskinmeistarafelagnum, og Anita Fuglø, leiðari í Kommunala arbeiðsgevarafelagnum, vóru í útvarpsstovuni. Røringur er komin í politisku skipanina, eftir at Búskaparráðið fyrr í vikuni legði heystfrágreiðingina fram. Árni Gregersen og Beinta Løwe, politiskir eygleiðarar, komu í útvarpsstovuna at viðgera politisku støðuna.   Gjørt sendingina: Ruth Winther Poulsen og Hallur av Rana, sum eisini var redaktørur Tøkningur: Kári Annand Berg

Ska man rösta? Poddredaktionen har genom åren haft lite olika syn på saken men är eniga i fråga om EU-valet.0:00:50 Inledning0:02:45 Behållning från Folkungatinget 0:06:34 Nyheter0:31:50 Kommunala badhus förfaller0:38:45 Ekonomihörnan - inflation0:55:55 Demokratiska val1:15:45 EU:s gröna giv 1:24:30 Tvivelaktiga val på skolorna1:38:10 Information om EU-valet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den svenska dagisnormen, att alla barn ska på dagis, är ett ideologiskt påfund och ekonomisk dårskap. Tar man de verkliga kostnaderna i beaktande, 15 000 kronor per barn och månad, är det en samhällsekonomisk förlustaffär. Föräldrakooperativ och svartdagis är alternativ.Den grundlagsfästa kommunala självstyrelsen är en chimär. I praktiken har kommunerna så många obligatoriska krav att de inte har mycket till uttrymme för lokalt anpassad verksamhet. Man kan dock jobba politiskt för att stycka upp kommuner, vilket händer ibland, och för att motarbeta den statliga regelbördan.Intervjun med Douglas Macgregor ger hopp om möjligheter att ställa saker till rätta även om arbetet blir tungt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 1.) Hur skriver du som nämndsekreterare det perfekta protokollet efter ett politiskt sammanträde? Vilken disposition är bäst? Ska besluten skrivas i att-satser eller inte och är det egentligen okej att skriva och ord som ”hemställa” och ”framställa”? I det första avsnittet av Kanslifolket dukar vi upp en härlig protokollsdiskussion extra allt. Håll tillgodo! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De förtroendevalda revisorerna ska biträdas av sakkunniga. I avsnittet har vi ett samtal om den kommunala revisionen, som ofta kallas ett lokalt, demokratiskt kontrollinstrument. Medverkande: Tutti Johansson Falk, ordförande för revisionen i Landskrona kommun, Lena Salomon, sakkunnig på PwC samt Anna Eklöf, SKR Samtalsledare: Anders Nordh, SKR 

I detta avsnitt får vi möta forskare från Umeå Universitet som berättar om sin studie av kommunala pensionärsråd och funktionshinderråd. Studien är en enkätstudie som fångar upp kommunens representanter och civilsamhällesrepresentanter. Under samtalet tar vi upp vilka är det som deltar i råden, hur de ser på sin roll och hur de upplever att råden fungerar.  Medverkande: Anders Lidström och David Feltenius, Umeå universitet Samtalsledare: Nils Munthe  

En del kommunala elbolag avstår att låta sina kunder betala fullt ut för de höga marknadspriserna. De bolag som har egen produktion, som inte upplever ökade kostnader för att tillverka elen gör rekordvinster. Varför sänker de inte sina priser när de har möjlighet därtill? I Slaget efter tolv diskuterar Juha Beurling-Pomoell, generalsekreterare för Konsumentförbundet, Torsten Fagerholm, ledarskribent på Hufvudstadsbladet och Måns Holmberg, VD på Borgå Energi. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Alla som bygger vet att priserna stiger - men den som inget gör vinner heller ingenting. I Korsholm har budgeten för simhallen spruckit många gånger redan - men fullmäktige gav grönt ljus för att fortsätta projektet. Är det rätt läge att investera eller dags att hålla i pengarna? I Slaget efter tolv hör du korsholmpolitikerna Carola Lithén och Kenth Nedergård. Ordet leds av Filip Stén. E-post: slaget@yle.fi

Antalet kommunala bolag har ökat kraftig sedan 1970-talet. Vilka är fördelarna med bolagisering av kommunal verksamhet? Hur tolkar de kommunala bolagens styrelseledamöter sitt uppdrag? Och finns det några samband mellan antalet kommunala bolag och korruption? Medverkande Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier. Björn Ljung (L), ordförande Stockholmshem och ledamot i Stockholms stads kommunfullmäktige Eva-Maj Mühlenbock, partner vid Cirio advokatbyrå Elisabeth Unell (M), oppositionsråd och 2:e vice ordförande i Västerås kommunstyrelse, 2:e vice ordförande Västerås Stadshus AB samt ledamot i Sobonas föreningsstyrelse, som är de kommunala företagens arbetsgivarorganisation. Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

Lekmannarevision finns för att skapa legitimitet och förtroende för den växande del av den kommunala sektorn som bedrivs i aktiebolag. En väl fungerande lekmannarevision är en viktig del i den kommunala självstyrelsen, i den lokala demokratin. Hur fungerar lekmannarevisionen i praktiken och hur kan den stärkas? Detta diskuterar vi med SKR:s experter på kommunal revision, Anna Eklöf och Lotta Ricklander. Medverkande: Anna Eklöf och Lotta Ricklander, SKR Programledare: Malin Svanberg, SKR Tid: 19:56

Örebropartiets Markus Allard om hur sossarna i Örebro försöker förstöra demokratin genom att förkasta folkviljan. For more info: https://bit.ly/AllardVsOrebro STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på: SWISH 0046768943737 paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

I Sverige finns ovanligt många kommunala bolag. De har blivit nästan tre gånger fler sedan 1970-talet och de ägnar sig åt allt från vatten och avlopp till turism och bilreparation.  Vad blir effekterna av framväxten av de kommunala bolagen och finns det kopplingar till korruption? Hör välfärdsforskaren Andreas Bergh berätta om sin forskning.

“Om vi inte rättar till de uppenbara systemfelen, då är friskolereformens dagar räknade. Då kommer vi till slut ha en opinion för att göra något ännu mer drastiskt.”   I detta avsnitt gästas podden av Linnéa Lindquist, skoldebattör och rektor för Hammarkullsskolan och Nytorpsskolan i Göteborg. Linnea är en aktiv opinionsbildare för en likvärdig skola och författare till böckerna "En tickande bomb  en bok om skolsegregation” och "En negativ spiral - kampen om den kommunala skolans resurser". I avsnittet diskuteras bl.a. skolsegregation, nedskärningar i kommunala skolbudgetar och lärarfackens roll i diskussionen om marknadsskolan. Citat från Linnea Lindquist: “Man vet att sjuktalen är jättehöga, man vet att lärare på riktigt håller på att jobbas in i väggen, och så står det klatschiga formuleringar om att alla elever ska nå upp till stjärnorna och att här ska eleverna bli sitt bästa jag. Jag tänker bara: men sluta.”    Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.    Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/    Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.

Sechs Jahre lang stand sie an der Spitze des Kreisverbands Pankow, seit 2017 ist sie Vorsitzende der Fraktion Bündnis 90/Die Grünen in der Pankower Bezirksverordnetenversammlung. Nun tritt sie im Superwahljahr 2021 an und will Bürgermeisterin in Pankow werden: Cordelia Koch. Die Juristin und leidenschaftliche "Kommunala" sucht die Begegnung mit den Bürger*innen, will ein soziales, buntes und vor allem klimagerechtes Pankow – mit einem dichten ÖPNV-Angebot, flächensparendem, nachhaltigem Bauen und Wohnen sowie einer leistungsstarken, attraktiven Verwaltung. Wie sie das schaffen will und was sie als Bürgermeisterin als erstes anpackt, verrät Cordelia in dieser Folge von "Ein Pod Grünes".

Vindkraften är en central del i den svenska energiförsörjningen och i klimatomställningen. Hur kan vi värna det kommunala självstyret och samtidigt skapa bästa möjliga förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad? Regeringens särskilda utredare Lise Nordin gästar SNS för att presentera sina förslag för ökad förutsägbarhet vid miljöprövning av vindkraft. Medverkande Milan Kolar, chef vindenergi, SCA Johanna Liljenfeldt, universitetslektor vid institutionen för geovetenskaper, vindenergi, Uppsala universitet Anders Lundkvist, kommunstyrelsens vice ordförande (S) i Piteå Lise Nordin, klimatsamordnare Västra Götalandsregionen och särskild utredare för utredningen En ökad förutsägbarhet vid miljöprövning av vindkraft Hillevi Priscar, lands- och utvecklingschef Sverige, OX2 Hans Unander, kommunstyrelsens ordförande (S) i Malung-Sälen Samtalet leds av Thérèse Lind, forskningsledare SNS.

Jobbar du på en kommunal skola? Här får du veta hur du påverkas av det nya kollektivavtalet HÖK 21. Ombudsman Helena Sankala svarar på frågor om allt från arbetsbelastning till förtroendetid och lön i samtal med Mia Bohlin, kommunikatör på Lärarnas Riksförbund. På lr.se/avtal finns massor av information om olika kollektivavtal. Där kan du hitta det avtal som gäller för just dig.

Bjösse och Lilli är tillbaka och denna gång på SVENSKA! I det här avsnittet diskuterar vi bastubygg, AstraZeneca vaccinet, Ohtana/Pajalas sammanslagning i fotboll och mycket mer! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/bjosseandlilli/message

Trots att korruptionen är högre i kommunala bolag än i offentlig sektor i stort fortsätter svenska kommuner att bolagisera verksamheter. Smedjans Adam Danieli och Vendela Magnell har talat med nationalekonomen Andreas Bergh om varför bolagisering av kommunala verksamheter leder till korruption och vad som krävs för att bryta utvecklingen.

Politiska skandaler, nördiga siffror och en och annan limerick väntar i Det politiska spelets julkalender. När vintern är som mörkast kommer Det politiska spelet och sprider lite ljus med en julkalender. I 24 lagom korta avsnitt kommer vi att bjuda på politiska slogans, skandaler och kanske en och annan väl dold hemlighet från maktens korridorer.

Politiska skandaler, nördiga siffror och en och annan limerick väntar i Det politiska spelets julkalender. När vintern är som mörkast kommer Det politiska spelet och sprider lite ljus med en julkalender. I 24 lagom korta avsnitt kommer vi att bjuda på politiska slogans, skandaler och kanske en och annan väl dold hemlighet från maktens korridorer.

Vad gör de kommunala kommunikatörerna - och vad borde de göra? I detta avsnitt diskuteras hur kommunernas kommunikation undviker att skapa informationsbrus och istället bidrar till att den kommunala verksamheten blir transparent och tillgänglig.LÄNKAR:Smedjans granskning Bergh i P1 om kommunpoddarBerghs DN-kolumn Nu finns Malmö Stad i Second Life Stora kunskapsintensiva investeringar - orsaker, verkan och den offentliga sektorns roll See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vår egne Rickard Dahlin kommenterar på Thomas Sowells nya bok om friskolor och drar direkta paralleller med situationen inom svensk skola. https://www.mises.se/2020/07/27/charter-schools-and-their-enemies-av-thomas-sowell/

I detta jubileumsavsnitt (well, 10 är ett lite jubileum ändå) spinner Leo vidare om kampen mellan stat och kommun. Olof tar sig en funderar över det verkliga skälet till att folk blir vaccinmotståndare och landar i livsfarliga slutsatser.

Jag tror att invånarna i en kommun förstår att det är klokt att rösta på de partier som har förmågan att attrahera de mest kompetenta företrädarna för dem de ska tjäna, invånarna. Jag tror också att allt fler svenskar börjar inse att de två riktigt viktiga demokratiska plattformarna idag är lokalt och inom EU där de flesta förändringar av lagar och regler genomförs. Insikten om detta faktum talar för att avveckla de tidigare landstingen och ersätta dem med rikspolitiker som får driva de regionala frågorna med fokus på specialist sjukvård och kollektivtrafik. Det kommunala självstyret måste stärkas. Bland annat genom att vi får stopp på rikspolitikers ständiga utspel om små riktade statsbidrag samt att kommuner, som förr, får del av lokalt kopplade företagsskatter. Det senare kan till exempel få lokala politiker att bättre vårda sitt näringslivsklimat. Det borde också vara självklart att kommunerna får starkare kraft att upprätthålla kvalitet inom offentligt finansierade tjänster. Till exempel en skola som gång efter gång brister i sin förmåga att leva upp till uppsatta regler måste snabbare kunna avvecklas. Personligen anser jag att vi kan lära mycket av amerikanerna vad avser fungerande kvalitetssystem på en marknad. Pengar är det ”språk” som fungerar. Tydligt mätbara kvalitetsmått och jättehöga ekonomiska viteshot är ett signalsystem som fungerar. ”Tillitsbaserad” styrning är en bra ambition. Den ambitionen behöver dock tydliga ramar inom vilka tilliten kan blomstra. Karin Pihl, GP, skriver klokt om att kommuner måste får mer självbestämmande inom givna ramar kopplat till skolverksamhet. Dagens besvikelse De som styrt EUs utveckling de senaste tjugo åren. Jag är mycket väl medveten om komplexiteten men de har inte insett att framgången finns i att begränsa samarbetet till några få områden och i övrigt låta mångfalden blomstra. På många sätt är Sveriges riksdag som politiskt maktcentrum en illusion. Med tanke på hur mycket som idag styrs från EU nivå borde den politiska mediabevakningen ändras till mycket mer lokalt och EU. Varför är det inte redan så? http://stefanhanna.blogspot.com/2019/12/kommunala-sjalvstyret.html?m=1

Förvaltningspodden, avsnitt 7:Kommunala bolagVarför väljer kommuner att lägga ut delar av sin verksamhet i bolagsform, och vad får det för konsekvenser? Medverkande: Gustaf Kastberg Henrik SandgrenOskar Svärd

Förvaltningspodden, avsnitt 7:Kommunala bolagVarför väljer kommuner att lägga ut delar av sin verksamhet i bolagsform, och vad får det för konsekvenser? Medverkande: Gustaf Kastberg Henrik SandgrenOskar Svärd

Förvaltningspodden, avsnitt 7:Kommunala bolagVarför väljer kommuner att lägga ut delar av sin verksamhet i bolagsform, och vad får det för konsekvenser? Medverkande: Gustaf Kastberg Henrik SandgrenOskar Svärd

Hitmaskinen Max Martins musik blir musikal i London. I ett reportage i DN i helgen förklarar han sin framgång: Den kommunala musikskolan. Martin valde valthorn prisar konceptet kommunala musikskolan. Samtidigt är musikskolans framtid hotad, med neddragningar på flera håll i landet. Hur ser det ut där du bor? Alla blir som bekant inte musiker av Max Martins kaliber, men många är vi som har tragglat skalor och gnisslat med stråkar i musikskolans regi.  Och många menar att våra stora schlager- och popstjärnor haft stor nytta av den kommunala musikskolan. Vad har musikskolan gett dig? Viket instrument spelade du och varför blev det så? Vad har du haft för nytta av att spela blockflöjt och läsa noter? Hur ser det ut med den kommunala musikskolan där du bor? Ring in och berätta. Har du speciella minnen från musikundervisning där du bor? Vad har du lärt dig av detta? Programledare är Sanna Lundell. Vi startar efter Radiosporten och telefonslussen öppnar som vanligt kl 21.00 på nummer  020-22 10 30 och du kan mejla redan nu på karlavagnen@sverigesradio.se

Avsnitt 2 av handlar om Liseberg och de kommunala bolagen. Göteborg har unikt många bolag och styrningen har blivit ett ständigt och växande problem. Om det samtalar Thomas Hedberg och Lasse Nilsson om som är två av Demokraternas ledande representanter i Göteborgs kommunala bolag.

En ny enkät från RF visar att för många kommuner saknar analys och långsiktig plan för sina idrottsanläggningar och -miljöer. idrott och politik frågar Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) ordförande i kultur- och fritidsberedningen Alex Bergström om kommunerna borde skapa mer plats för idrott.

Har vi mörkat sanningen om jobbskatteavdraget? Vita husets socialism-rapport! Kommunala balanskravet! ÄNNU MER om Lafferkurvan! INTERAKTIVT avsnitt där du kan rösta på menti.com, kod 119691. Piketty! Varför pratade vi inte om ROT i RUT och ROT-avsnittet? Kommunal arbetsmarknadspolitik! Är SD:s klimatpolitik egentligen bäst? Vi svarar kort och gott på LYSSNARFRÅGOR! Yey!

I Blodad tands andra avsnitt från Riksstämman 2018 kommer ni att få lyssna på:   Roger Molin, Analytiker SKL Hur kan vi inom vården hantera den ökande befolkningen som växer exponentiellt? Hur kan digitaliseringen hjälp oss att få fler människor att få hjälp och behandling snabbare? Kan tandvården också ha en ”Kry-app”? Var kommer vi att stå om 10 år? Vi pratar även om egenmonitorering och förutsägbarhet. Rättelse: Roger Molin säger att vi kommer att vara 11 000 000 invånare år 2018, det skall vara 11 000 000 år 2028.   Hannah Sjöholm Ni kommer också att få lyssna på Blodad tands första intervju med en tandsköterska. Det här är en riktigt cool tjej som verkligen brinner för det hon gör och som bland annat har skrivit en odontologisk lärobok. Hon heter Hanna Sjöholm, missa inte henne. Hennes bok finns att hitta på  www.protetik-hannahsjoholm.com.   Thomas Söderberg, Stena Recycling Mannen som tog in som tog in de gula bunkarna i tandvården. Vi pratar om avfallshantering och en ny idé om att erbjuda hjälp att få för hålla tandvårdskliniker up to date med alla regelverk? Kommunala regelverk, miljöregelverk, hygienregler, socialstyrelsens regelverk, arbetsmiljöregler? Riktigt smart!   Ni vill inte missa detta!

Finns det något sexigare än det kommunala utjämningssystemet? Nä jag tror inte det va. Långa svåra ord om rättvisefrågor kring kommunalt självbestämmande. När riksdagspolitiken bara sysslar med spelteori tar vi tillfället i akt att prata om något som vi alla bryr oss riktigt mycket om. Vad fan får vi för pengarna egentligen? Det här avsnittet kommer bli årets stora kioskvältare. Alla kategorier, så lyssna nu innan det tar slut!

Här är den inlästa versionen av vårt kommunala handlingsprogram. Programmet finns också i textversion på vår webb: https://www.centerpartiet.se/lokal/vastmanland/vasteras/startsida/valet-2018/handlingsprogram.

Avsnittsinnehåll:  Olle Möller och Ola Möller diskuterar och reflekterar kring den avhållna firmafesten, dvs partikongressen. Den ”stora” frågorna läste vi om i tidningarna, men vilka var frågorna som inte lika självklart nådde dit men ändå var viktiga? Kommunernas budgetläge berörs … Läs mer →

Safaridagar och turistande när politiker och tjänstemän åker på biståndsresor och det blir få konkreta resultat av arbetet. Kaliber granskar svenska kommuners och landstings arbete med biståndsprojekt. Det är strax före jul och vädret gråmulet och regnigt. På folkpartiets expedition i Växjö håller man på att duka upp kaffe och pepparkakor när dörren slås upp och in kommer gästerna: fem politiker från Sydafrika. 2006 inledde Kronoberg ett biståndssamarbete med sydafrikanska Tlokwe. Sedan dess har det blivit många resor och många projekt. Just nu är de sydafrikanska politikerna i Växjö för att få en bild av hur politiken fungerar i Sverige och diskutera nya samarbetsområden. – So please welcome to the liberals here in Växjö…We have a very small office here.. Alla har bänkat sig och folkpartisten Annika Stacke börjar berätta om sitt parti. Snart går man över till att diskutera likheter och skillnader mellan kommunerna. Efter åtta år känner man varandra väl. Kronoberg i form av Växjö kommun, Regionförbundet Södra Småland och Landstinget Kronoberg har sedan 2006 bedrivit nära 30 biståndsprojekt i Tlokwe varav fyra pågår just nu. Det gör deras samarbete med den Sydafrikanska kommunen till ett av de mer omfattande inom den speciella form av bistånd som kallas kommunala partnerskap. Just nu bedriver cirka 70 kommuner, landsting och regioner drygt 100 projekt i Afrika, Asien och Östeuropa. En del har något enstaka projekt, andra har längre samarbeten med en eller ett par orter. Errol Temanie är projektledare från Tlokwe och har varit med från början. Efter arbete med allt från sjukvård till jämställdhet, vatten- och avloppsfrågor till budgetarbete känner han sig hemma i Sverige, det har blivit många besök för hans del. – Coming to your country gives us hope. You know we have many stories about how Sweden struggled. How poor swedes were at a particular point in time. Ni har gett oss hopp – ni har varit fattiga och arbetat er ur det. Det kan vi också göra säger han och berättar att ekonomiavdelningen i Tlokwe har börjat arbeta annorlunda efter att man har studerat hur man gör i Växjö och att man har fått en ny hemsida.  – Obviously if you go to our website and if you look at that website today it is very different from the website we had before. Riksdagen har beslutat att kommuner, landsting och regioner ska vara en del i Sveriges biståndsarbete. Varje år anslår SIDA - den myndighet som hanterar svenska biståndspengar - cirka 40 miljoner för de kommunala partnerskapen. Det övergripande målet är som i all SIDA:s verksamhet fattigdomsbekämpning. Det handlar också om att utveckla den lokala demokratin och bidra till att kommuner i samarbetsländerna fungerar effektivt. Tanken är också att de svenska kommunerna ska ha något att vinna på samarbetet – att man ska arbeta kring frågor där bägge parter kan utvecklas. I Kronoberg, där man bedrivit en stor mängd kommunala partnerskapsprojekt genom åren, säger Roland Gustbée, ordförande för Regionförbundet Södra Småland och fullmäktigeledamot i Växjö kommun att projekten ger mycket tillbaka. – Det ger oss i att vi har en omvärldsbevakning, men också att vi bidrar till Sveriges nationella mål på biståndssidan. Den främsta vinsten är helt enkelt att de som reser ner, vidgar sina vyer och upptäcker att man kan göra saker på ett annat sätt. Roland Gustbée är också medlem i den politiska styrgrupp som ansvarar för projekten. Varje projekt innebär minst två resor, en för sydafrikanerna till Sverige och en för svenskarna till Sydafrika. Och det har blivit många resor genom åren. Ett 100-tal kronobergare – främst politiker och tjänstemän - har besökt Tlokwe på sammantaget 40-talet resor. – Man kommer ner till Sydafrika, tjänstemännen träffas och går igenom och de har alltså ett ganska tight schema från åtta på morgonen till fem på eftermiddagen. För det mesta handlar det om kunskapsutbyte att diskutera hur man löser olika problem i de två länderna. Tight schema mellan åtta till fem säger Roland Gustbée. Men när jag tittar närmare på Kronobergs resor under de åtta år som biståndssamarbetet varat framträder en annan bild. Jag går igenom 27 reserapporter och scheman som visar hur man har använt dagarna i Sydafrika. I genomsnitt, under vistelsen, är mindre än häften eller 45 procent av tiden av det som normalt räknas som arbetstid mellan åtta på morgonen och fem på eftermiddagen schemalagd till arbete, möten eller studiebesök. Resten av tiden på plats går till ankomst- eller avresedagar där man oftast inte har några aktiviteter förutom kanske en middag eller ett besök på något museum.  Nära en tredjedel av tiden går till aktiviteter som inte har någon tydlig koppling till projektet. Ibland står det ledigt och shopping men mer vanligt är utfärder som safari eller en hantverksmarknad. Vid en av resorna, i det projekt som bland annat ledde till att Tlokwe fick en ny hemsida var Öppna kanalen i Växjö med och filmande. Vi har fått deras tillstånd att använda oss av ljud från filmen. Första dagen tas man emot med en välkomstmiddag. Morgonen därpå samlas alla för att inleda arbetet. Man jämför arbetssätt mellan de olika kommunerna och diskuterar om hur man bäst använder internet för att kommunicera med medborgarna. Man besöker också den lokala tidningen och radiostationen. En av deltagarna föreläser på universitetet och man besöker ett barnhem för Hiv-smittade barn. Sammantaget ägnas tre och en halv dag åt arbete och studiebesök. Sedan gör svenskarna en utfärd och efter ett par timmar på små grusvägar kommer man fram till en lejonfarm. Där får man också möjlighet att hålla och kela med en lejonunge. Nästa dag ägnas också åt djur. Den här gången i  Pilanesberg National park på en safaridag där man bland annat ser elefanter, zebror och giraffer. Dagen efter safarin är ledig så när som på ett kyrkobesök och enligt reserapporten hinner man sista dagen med ett besök på ett lokalt bryggeri och får smaka på det inhemska ölet, innan man avrundar med en slutdiskussion och åker till flygplatsen. Tillbaka till Växjö och Regionförbundet Södra Småland där Roland Gustbée är ordförande.  Jag går igenom resan dag för dag med honom, och han säger att man ofta lägger resor över en helg eftersom det gör att man får billigare flygbiljetter – och då är man ju ändå ledig. Men han tycker ändå att det är för lite med tre och en halv dagars arbete. – Det är för lite arbete kan jag tycka. Och jag kan ju säga att i våra kontaker med Sydafrika har vi hela tiden försökt ligga på för att det ska vara mer arbete och mindre av, ska vi säga, turistiska saker. Sydafrikanerna säger också att det är mer arbetsintensivt när vi är här. Men vår granskning visar alltså att den här resan inte på något sätt är unik. Visserligen har den genomsnittliga arbetstiden ökat något under åren som gått, men en veckolång resa innebär i genomsnitt tre dagars arbete möte eller studiebesök efter en ankomstdag då man sällan har något på schemat förutom en lunch eller välkomstmiddag.  Två dagar går till sociala eller kulturella aktiviteter som safari eller andra utfärder. Vistelsen avslutas sedan med en avresedag som ibland innebär ett besök på ett museum eller kanske någon timmas slutdiskussion. Och just safari är en aktivitet som återkommer på flera resor. I 19 av de 27 resor Kaliber granskat har deltagarna åkt på en halv- eller en heldags safaritur. Ofta men inte alltid förlagd till en helg. Roland Gustbée igen. – Jag tycker att det är inte konstigt om folk vill passa på att se något av landet när man är där nere och just safari är ju något vi absolut inte kan erbjuda här hemma. Det viktiga är ju att arbetet blir gjort och jag har inget emot att man får en safaridag, att den kan ingå i resan, men det är viktigt att vi får ut någonting av projekten också naturligtvis. Ibland har man bekostat safarin själv, och ibland har den sydafrikanska kommunen bjudit på safarin. Och det är inte första gången som svenska kommuner åker på safari på biståndsresor, och då låter sig bjudas av samarbetskommunen. 2011 uppmärksammade Sydsvenskan att Staffanstorps kommun åkt på flera resor till Namibia, resor som oftast innefattat en safari och som kommunen i Namibia bjöd på. Det ledde till att Staffanstorp blev hårt kritiserat. Bo Gertsson är utvecklingschef i Staffanstorp. – Efter den kritiken framfördes har vi vid våra besök inte låtit oss bjudas på några safari. ICLD – Internationellt centrum för lokal demokrati - är den organisation som hanterar de biståndspengar som SIDA varje år anslår till de kommunala partnerskapen. Dåvarande generalsekreteraren för ICLD sa att det är orimligt att kommuner låter sig bjudas, och slog fast att kommunerna är på plats för att arbeta – inte för att bli underhållna. Staffanstorps kommun har fortsatt åka på safari – men efter kritiken betalar man allting privat säger Bo Gertsson. Deltagarna tar semester och betalar såväl utfärden som övernattningen. – Det har då bekostats privat. Inte av Mariental och inte av Staffanstops kommun. Men så har Kronoberg inte gjort. På de resor man har gjort från Kronoberg ligger safarin inom ramen för resan, och resa, övernattningar och traktamente betalas med biståndspengar. Det gör också lönen för den projektledare som är med. Men till skillnad från många andra kommuner och landsting har man valt att själv bekosta arbetstiden för deltagarna.  Vissa av safaritillfällena har deltagarna betalat privat, men ofta har den sydafrikanska kommunen stått för den kostnaden. Och Roland Gustbée, som sitter i den politiska styrgruppen för kronobergsprojekten tycker att det är okej att den sydafrikanska kommunen bjuder. – Jag tycker att det kan ligga inom det rimliga, inom en rimlig nivå. Det är en dagstur, det är inga övernattningar på dyra hotell. Man åker en minibuss i två och halv timme och sedan är man en dag och sen åker man hem på kvällen. Sun City är ett hotell- och kasinoområde cirka två och en halv timmes bilväg från Tlokwe. Därifrån har de flesta safariresorna utgått till Pilanesberg, den närmaste nationalparken - vi ringer dit och frågar vad en rundtur i nationalparken kostar. – It costs 460 rand per person for the safari. Ja, hade jag bott på Sun City hade det kostat mig 460 Rand eller drygt 250 kronor för en två och en halv timmes tur i buss tillsammans med 20 andra. För de som åkt på biståndsresa från Kronoberg har safarin ibland varit en heldagsutflykt i en egen minibuss. En av deltagarna som Kaliber pratar med och som har betalat safarin på egen hand berättar att det då kostade mellan 800 och 1 000 kronor. En genomräkning av de 19 resor där det ingår en safari visar att  cirka 90 personer har deltagit. Och för varje person handlar det alltså om en kostnad på mellan 250 och 1 000 kronor. Lite längre bort i korridoren på Regionförbundet Södra Småland sitter Annika Ström som är en av projektledarna som jobbar med Sydafrika. Hon säger att den sydafrikanska kommunen bjuder på safari på de resor som politikerna gör. På tjänstemännens resor händer det däremot att deltagarna betalar själva. Och hon säger att man ofta ber om att få betala själv. – Ofta säger vi att vi vill åka dit och att vi vill betala för det själva då. Och vid flertalet tillfällen har vi fått betala själva, och ibland får vi inte det. Men om man nu vill betala för safarin - hur kommer det sig att man inte alltid gör det? – Vi försöker alltid minimera och säga att vi inte vill bli bjudna men samtidigt är det ju en balansgång. Man kan inte säga nej helt och hållet. För det är ju nästan som att liksom…hur ska de kunna få visa att de är glada och tacksamma om det inte får göra något tillbaka. Och Annika Ström betonar att safarin ofta ligger på en helg, då man ju normalt är ledig, samtidigt tycker hon inte att man ska se den eller andra utflykter som enbart ledighet eller nöje. – Då har ju vi oftast i stort sett med oss antingen hela den sydafrikanska gruppen eller deltagare från teamet eller andra från kommunen som är med vilket gör att det finns en möjlighet för oss att prata på vägen dit, när vi sitter i bussen, när man äter, ja under hela den här resan så umgås man ju också och då skapar man ju relationerna som gör att vi sen när vi arbetar har lättare att ha de samtalen man kanske inte har med vem som helst om sitt arbete. Och det blir en annan stämning. Så jag ser det inte riktigt som helt ledigt. Annika Ström tycker inte att vårt sätt att räkna ger en rättvisande bild av hur man använder tiden på biståndsresorna. Att bara se på dagtid mellan åtta och fem är missvisande tycker hon och menar att studiebesök även kan ske på kvällstid och att vi borde räkna in middagarna i  arbetstiden. – Jag upplever ändå när vi är där att vi har ett program alla dagar som är ganska intensivt dagtid och sedan så har man oftast även på kvällen en middag tillsammans och det är ju liksom också jobb för vi sitter där och pratar om vad vi gör. Det är ju liksom inte en nöjesmiddag alltid. Kaliber idag handlar om när kommuner och landsting åker på biståndsresor med målet att minska fattigdom och utveckla demokrati. Vi har tittat närmre på 27 resor som politiker och tjänstemän från Kronoberg gjort till Tlokwe i Sydafrika. Resor där en tredjedel av tiden gått till aktiviteter som safari och andra utfärder och där politiker och tjänstemän flera gånger låtit sig bjudas på safarin av den sydafrikanska kommunen. Det är biståndspengar från SIDA som finansierar projekten men de som granskar slutrapporterna och betalar ut pengarna är Internationellt centrum för lokal demokrati, ICLD, som Sveriges kommuner och landsting, SKL står bakom. 2011 riktade dåvarande generalsekreteraren för ICLD stark kritik mot Staffanstorp som låtit sig bjudas på safari – och att man blir bjuden är heller inget som nuvarande generalsekreterare Maria Åberg tycker är okej. – Jag skulle absolut avråda det. Om man tänker så här, den sydafrikanska kommunen har sannolikt använt sina egna kommunala medel till att bekosta det här. Och det är ju naturligtvis en aspekt i det hela. Det är ju inte väl använda skattepengar från deras horisont, och det är ju naturligtvis något som man som svensk samarbetspart absolut borde reflektera väldigt mycket på och helt enkelt säga nej till. Maria Åberg säger att hon förstår att man kan behöva en halv dag för att återhämta sig från en resa, och om man förlänger resan för att få en billigare biljett kan det motivera att man ägnar en dag åt mer sociala aktiviteter. Men att en stor del av tiden går till annat än arbete är inget som ICLD står bakom. – Vi är ju intresserade av att se att de här projekten når resultat, alltså att man når vad man är där för att göra. Och går för mycket tid åt - oavsett vem som betalar – till det som du beskriver som turistande så är det naturligtvis inte vettigt, inte klokt, inte ett bra sätt att använda tiden. I sina redovisningar till ICLD har Kronoberg tydligt berättat om vad man har gjort dag för dag. Även aktiviteter som safari, hantverksmarknad och besök på lejonfarm har man beskrivit. Projektledare Annika Ström säger att man aldrig fått något påpekande eller ens en fråga från ICLD. – Så det är ju inte så att vi försöker dölja någonting. Skulle vi inte vilja säga att vi varit på safari till exempel då skulle vi ju inte skriva det i rapporterna. Men vi har ju hela tiden visat det och finansiären ser det och har inte sagt något om det då kan jag tycka att då har de väl gjort samma bedömning som vi att det är okej. ICLD har alltså aldrig varit i kontakt med Kronoberg om vare sig hur man använder tiden på plats, eller när den sydafrikanska kommunen bjuder på safarin vilket emellanåt skrivs uttryckligen i slutrapporten. Men Maria Åberg, generalsekreterare för ICLD, säger nu att man borde ha reagerat. – Ja det borde vi ha gjort. Vi borde ha pratat med dem om det här framgår i redovisningarna till oss. Det finns inget krav på att arbetstiden dag för dag ska redovisas i slutrapporterna till ICLD och det gör det svårt att säga i hur hög grad andra kommuner ägnar sig åt aktiviteter som inte har med projekten att göra. Kaliber har varit i kontakt med ett tiotal kommuner och regioner och tittat på reseberättelser eller scheman för cirka 20 resor. På ett par av resorna redovisar man att all tid på plats gått till arbete, men på de flesta resorna finns en del turistande på programmet, men oftast i mindre omfattning än i Kronobergs fall. Och enligt Maria Åberg är det ganska sällan som ICLD får slutrapporter där man berättar om mycket fritidsaktiviteter och turistande. – Vi ser väldigt få och tror jag färre och färre i våra redovisningar av den här arten som du nu beskriver. Det tillhör inte vanligheten. Men frågor om hur man balanserar arbete och fritid under de biståndsresor som görs och vad som är okej att göra och inte är något som diskuteras bland de kommuner som bedriver kommunala partnerskap. Det visar bland annat en ännu inte färdigbearbetad enkät som ICLD skickat ut till kommunerna. – Vi försöker ju uppmuntra kommunerna att under den förberedelsefasen så ska man stämma av förväntningar och stämma av kulturella skillnader och sätt att vara. Alltså resonera kring saker som gåvor, att det inte är ett investeringsprogram,  vad kan låta sig bjudas på och inte. Det är sådant vi uppmuntrar till att ta upp i väldigt tidigt skede, säger generalsekreterare Maria Åberg. Omkring 40 miljoner kronor av svenska biståndspengar går varje år till de kommunala partnerskapen. För ett projekt under ett år beviljas ofta mellan 300 000 kronor och 500 000 kronor.  Det övergripande målet handlar som i all svensk biståndsverksamhet till att reducera fattigdom, men det handlar också om att öka den lokala demokratin. Och Maria Åberg säger att ICLD ser goda resultat av verksamheten. – Jag och vi tycker att kommunerna är helt fantastiska i biståndsarbetet. Vi får ibland beskrivningar och ibland resultat som vi blir oerhört imponerade av. Att man lyckats nå så långt på ganska kort tid och med inte alltför stora pengar. När den politiska styrgruppen för projekten i Kronoberg lät göra en utvärdering av sju utvalda projekt för att se vad man nått för konkreta resultat sa några av de sydafrikanska deltagarna att projekten bidrog till att minska fattigdom genom att stimulera den lokala ekonomin. Och från bägge länder poängterade deltagarna att man lär av varandra och att människor utvecklas både som personer och i sitt yrke. Men några av de tillfrågade svenskarna pekade också på risken att det hela bara resulterar i en trevlig resa, som inte tas på allvar utan ses som semester eller belöning. Och när det kom till konkreta resultat kunde man konstatera att de var få. Utvärderingen ger tre exempel på konkreta resultat i de sju projekten. Ett projekt ledde till att Tlokwe började arkivera dokument elektroniskt. I ett jämställdhetsprojekt anordnades en konferens om våld i hemmet och så informationsprojektet som ledde till att Tlokwe fick en ny hemsida. Men trots få konkreta resultat kommer man ändå till slutsatsen att man väl nått upp till målen att utbyta kunskap och öka förmåga och effektivitet i bägge kommunerna. Roland Gustbée, ordförande i Regionförbundet Södra Småland ser det också som att kommuner har en viktig roll att spela i biståndsarbetet. – Kommuner kanske inte är specialister på bistånd men kommuner är ju de som är bäst på att driva kommun.  Och det är ju just det som vi samverkar mest kring. Hur gör man bäst för att vara en kommun. Bo Sjö är nationalekonom vid Linköpings universitet. Han var tidigare knuten till SADEV, en myndighet som hade till uppgift att utvärdera svenskt bistånd men som lades ner för något år sedan. Han tror att det är svårt för kommunerna att utföra ett effektivt bistånd.  – Att utföra biståndsarbete på den nivån och så direkt som kommunerna är inblandade i det kräver mycket kunskap och den kunskapen har inte kommunerna. Man tror att man förstår problemen och lösningen men typiskt i sådana här projekt är ju att det inte blir något bra resultat av det. Och att det går mycket tid åt turistande är inget som förvånar honom. – Jag tror att man i det vanliga biståndet är mera effektiv. Man har sin återhämtningsperiod efter en lång resa naturligtvis, men det här allmänna tittandet är nog mycket mindre, utan man försöker vara mer effektiv i sin tidsanvändning. Men är det värt pengarna som han ser det? – Det är svårt att ha någon uppfattning om. Då måste man in och titta på vad kommunerna gör för de här pengarna och hur mycket lägger de ner i arbete på detta. Jag tror att det de kan göra i fråga om utveckling är ytterst minimalt. ICLD lät 2010 utvärdera de kommunala partnerskapen. I utvärderingen hittade man inte mycket stöd för att man uppfyllt de övergripande målen som att minska fattigdom och att det var svårt att mäta vad man faktiskt hade åstadkommit. Utredningen rekommenderade därför att arbetet framöver skulle ha konkreta mål som är möjliga att utvärdera och mäta. Och ICLD har fått nya riktlinjer säger generalsekreterare Maria Åberg. – Och den stora skillnaden det är egentligen målfokus. Att man har ett större krav på ett tydligt resultat. Kanske allra viktigast att de nya riktlinjerna betonar att projeten är lite längre. Treåriga för att det tar lång tid att uppnå ett resultat helt enkelt. Efter att jag träffat politiker och tjänstemän i Kronoberg åker den politiska styrgruppen iväg på ytterligare en resa till Sydafrika inom ramen för det biståndssamarbete man bedrivit de senaste åtta åren. När de kommit hem igen ringer jag upp en annan av de ansvariga politikerna i styrgruppen, oppositionsrådet i Växjö socialdemokraten Charlotta Svanberg. Det visar sig  att efter att Kaliber har börjat granska resorna har politikerna börjat diskutera om att sätta upp regler för vad som är okej och vad som inte är det. – De här fallen du har lyft upp där har det varit för mycket turistisk verksamhet på. Och vi har ju också pratat om det nu i styrgruppen att det kanske är nödvändigt att sätta upp tydligare regler på vad som är okej eller inte när man är i Sydafrika. Om det är okej att ta med familjemedlemmar naturligvis till egen bekostande men det kanske ändå påverkar projektet, om det är okej att stanna kvar på semester på egen bekostnad, hur man ska se på de turistiska delarna, hur mycket om är okej till exempel. Vi har inte riktigt haft de tydliga reglerna utan det har varit upp till varje projekt att avgöra. Reporter Lena Pettersson lena.pettersson@sverigesradio.se Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se