Podcasts about lakan

Kuntien rahoista jo 60 prosenttia uppoaa kouluihin ja päiväkoteihin. Vaaleissa puolueilla olisi siis parempi olla ideoita siihen, miten suomalaisnuorten oppimistulokset saadaan nousuun.Politiikan toimittajat Veera Paananen ja Milla Palkoaho kutsuvat vieraakseen suureen koulujaksoon opettajan ja tutkijan Leea Lakan. Hän istui väitöskirjaansa varten yhden lukuvuoden ajan ysiluokan takarivissä ja havainnoi, mitä siellä tapahtuu.Lakan mielestä Suomesta puuttuu ”vastuullisen jäpätyksen malli”. Sillä päästäisiin jo pitkälle, hän sanoo.

Bawal po dito transphobic

Nya sängar i Sydafrika, hur gör man? Vi har hackat det. Landerholmsgrejen rullar vidare. Det blir lite löjligt, men DN är så, så stolta. Anders Ydstedt kan tala om att svenskar gillar rikingar - det trodde ni inte, va? Och så tar vi oss an Salwan Momika, koranbrännaren som skjutits, vem var han egentligen? En tokskalle? En agent? Det handlade inte bara om yttrandefrihet, utan om Sveriges fäbless för att importera utländska konflikter. Men fanns det en tanke med att mörda honom innan dom föll? I så fall av vem? Fores, tankesmedjan, blir av med hälften av pengarna från Centerpartiet och måste lägga ned, sägs det. Märkligt om Centern verkligen tror på Fores budskap att den här regeringen är på väg att avskaffa demokratin och rättsstaten. Och Murre sitter löst, läser vi i SvD... Någon måste rädda Butterick's! Alla miljardärer i vår lyssnarskara, gör en insats. Klart att det går att få denna pärla i svensk humorhistoria att leva vidare. Mamma Mu och Kråkan fyller 40, grattis! Loket har trillat av pinn. Mikael Timm gör den bästa, rakaste kommentaren vad gäller svensk filmpolitik efter Göteborgsfilmfestival. Var? I Fokus Sticket, förstås. Och I Fokus börjar också den nyväckta debatten om Bertholt Brecht, dramatikern som enligt den österrikiske kanslern Bruno Kreisky "var en skithög och inte kunde han skriva heller". Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

January pa lang, andami nang nangyayari! Ceasefire sa Gaza, Tiktok ban sa US, sex education bill sa Pilipinas... let's talk about it, baks! Thank you RIOT GRRRLL for sponsoring this episode!

Hirap lumaking bakla no? Congrats sa ating mga naka-survive! Ang goal ngayon ay baguhin ang mundo para maging mas mabait at makatarungan hindi lang para sa mga bading, kundi para sa lahat. Trew?!

Palanca-winning writer Lakan Umali and journalist Neil Eco sit down and chat about anything and everything—from Mandatory ROTC to beekeeping to the revolutionary movement that expelled Spanish colonizers from the Philippines. This is TALK BAKS! with Lakan and Neil!

Fanny Wijk pratar om den fortsatta konflikten mellan Israel och Hizbollah, där Israel nu gått in med marktrupper i södra Libanon med stöd från USA. Adam Bergssten var på Göteborgsderbyt mellan IFK och GAIS och berättar om avbrott efter bangers, fyrverkerier och bengaler – och IFK:s efterlängtade seger med 2-0. Dessutom: Så ofta ska du tvätta dina lakan och youtuber klädde ut sig till Hooja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanny Wijk pratar om den fortsatta konflikten mellan Israel och Hizbollah, där Israel nu gått in med marktrupper i södra Libanon med stöd från USA. Hon berättar också om den sociala pressen som får föräldrar att slå knut på sig själva för att hämta sina barn tidigt från förskolan.Adam Bergssten var på Göteborgsderbyt mellan IFK och GAIS och berättar om avbrott efter bangers, fyrverkerier och bengaler – och IFK:s efterlängtade seger med 2-0.Hans Linderholm, klimatforskare på Göteborgs universitet, gästar programmet och berättar allt om narval, isbjörn och drivved efter en sju veckor lång expedition till Arktis.Dessutom: Tjuvlyssnar din mobil på dig, så ofta ska du tvätta dina lakan och youtuber klädde ut sig till Hooja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

MATCHDAGSPODD. 2 juni 2024. Med Alexander Axén och Pär Hansson. 00:00 Intro 02:46 Djurgården – Hammarby 13:51 Kalmar FF – Västerås 22:01 Häcken – AIK 34:26 IFK Värnamo – Mjällby Programledare: Simon Pålsson Vill du komma i kontakt med oss? Vi finns på Facebook, Twitter (X) och Instagram. Du kan också maila oss på info@fcsverige.se om du har frågor eller funderingar.  Produktion: Mayulla Media AB

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Are you also a small child's pet? We take more risks about their health care before we take a child somewhere, right? When you move to another country with your child, the situation becomes even more serious. These stories help parents who are planning to migrate to Australia from Sri Lanka or come to Australia with a child. We look forward to chatting about Australia's standard childhood vaccination program. We are also joined by Dr. Gayani Samarakorn, who works as a doctor in the county of Queensland. - ඔබත් පුංචි දරුවෙක්ගෙ හුරතල් බලන කෙනෙක් ද? අපි දරුවෙක්ව කොහෙ හරි අරගෙන යන්න කළින් ඔවුන්ගේ සෞඛ්‍යාරක්ෂාව ගැන වැඩි අවදානයක් යොමු කරනව නේද? දරුවත් සමග වෙනත් රටකට සංක්‍රමණය වෙද්දි මේ තත්ත්වය තවත් බරපතල වෙනවා. ශ්‍රී ලංකාවෙන් ඕස්ට්‍රෙලියවට සංක්‍රමණය වෙන්න අදහස් කරන හෝ දරුවොත් එක්ක ඕස්ට්‍රේලියාවට පැමිණිය දෙමවුපියන්ටි මේ කතා බහ බෙහෙවින් උපකාර වෙන්නෙ. අපි කතාබහ කරන්න බලාපොරොත්තු වෙන්නේ ඔස්ට්‍රේලියාවේ සම්මත ළමා එන්නත්කරණ වැඩසටහන පිළිබඳව. ඒ සදහා අපිත් සමග සම්බන්ධ වෙනවා ක්වීන්ස්ලන්ත ප්‍රාන්තයේ වෛද්‍යවරියක ලෙස සේවයේ යෙදෙන වෛද්‍ය ගයානි සමරකෝන් මහත්මිය.

This week on Kaizoku Uncharted we're discussing...drum roll...Apothecary Diaries! Jakia loves this show! If you haven't seen it, we hope to get interested. But if you have seen it, you can gush about how much you love the show too! Tune in as Justin defends Suirei to Jakia's dismay and how both Jakia and Justin were on the fence about Lakan and how that's changed. Who is Jinshi really? And more.

Young Royals stjärnan Malte Gårdinger är aktuell med julkalendern Trolltider. David Druid undrar om hur de va att jobba med Kjell Bergqvist och tvingar Malte att säga något lite sexigt i rollen som Kotte i Trolltider. Margret Atladottir undrar ifall de kunde se något igenom de svarta linserna och Malte Gårdinger har flyttat hemifrån och har inte bytt lakan på ett tag... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Margret Atladottir

Hör av er till oss på instagram så kan vi svara på era frågor, hjälpa er med problem och dilemman: @johannanordstrm & @edvintornblom! ursäkta klipps och redigeras av Niklas Runsten @niklasrunsten

Here's some new funk! 01- Mark Alan Wilson - She Don't 02- Orgone - Live For Tomorrow (feat. Lakan) 03- Leanne Binder - Do What You Love 04- Bella Brown & the Jealous Lovers - What Will You Leave Behind 05- Claire Davis - Long Gone 06- The Jack Moves - Seabra 07- The Savants of Soul - For Another 08- Adi Oasis - Serena 09- Ari Joshua - Fresh feat. (Skerik, Delvon Lamarr, Grant Schroff) 10- Mutual Groove - Tough Gets Goin' 11- Ben and the Tight Squeeze Band - AM Funk 12- Fred Davis - Wine Hop 13- Montis, Goudsmit & Directie - The Fit 14- Kurt Elling & Charlie Hunter - Dirty Deeds Done Dirt Cheap (feat. Nate Smith) 15- The Allergies - Mash Up The Sound

Om Wallace and Gromit-stämningen som vilar över mjölkindustrin, varför man saknar Sartre så här års, att tvingas bli ingenjör av empati, och att göra kommunism till en app.Punkterna i programmet: 590, 131

Tunga men viktiga ämnen står på agendan. Vi diskuterar kläder för tonåringar, storlekshets och one size som inte alls passar alla. Vi blir även mållösa och förbannade när vi kommer in på hedersnormer, oskuldsoperationer och vikten av att blöda vid sex.

Hösten kan kännas tung men så många ljus som tänds nu när mangelmingel, kräftskiveetik samt sharingmenyer läggs upp på bordet. Att Hampus kommer behöva ringa sin återförsäljare pga att han luktar mögel och Mia glömmer starta micken under denna inspelning kan vi gemensamt förtränga och bara möta måndagen enade tillsammans. Tack för att du lyssnar! Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold Skäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna Spolander Produktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

Hösten kan kännas tung men så många ljus som tänds nu när mangelmingel, kräftskiveetik samt sharingmenyer läggs upp på bordet. Att Hampus kommer behöva ringa sin återförsäljare pga att han luktar mögel och Mia glömmer starta micken under denna inspelning kan vi gemensamt förtränga och bara möta måndagen enade tillsammans. Tack för att du lyssnar! Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold Skäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna Spolander Produktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

On the next Rogue Wav – just in time for Lord of the Rings and House of Dragon, we've got part five of Rogue Matter's own epic fantasy KINGDOM OF TUNDO! Bunao Dula is now Lakan, leader of the only place in the world of Mayi where magic still roams: the Kingdom of Tundo. Bunao has the ability to know if there is danger in his kingdom. He comes to an aid of a village, where the villagers are apathetic to his claim to power and where evil lurks that will take advantage of the situation.PLUS: We react to the opening episodes of SHE HULKWatch us LIVE + SUBSCRIBE – 8pm ET:https://Youtube.com/roguematter⇩ Follow the Rogue Matter network ⇩Website ► https://www.roguematter.com/Twitter ► https://twitter.com/rogue_matterFacebook ► https://www.facebook.com/weareroguematterTwitch ►https://www.twitch.tv/weareroguematterSoundcloud ► https://soundcloud.com/roguematterSpotify ► https://open.spotify.com/show/5xXzwTK5y1NIHgYhuSBYRqApple ► https://podcasts.apple.com/us/podcast/rogue-wav-podcast/id1503427846?uo=4Google Podcasts ► https://www.google.com/podcasts?feed=aHR0cHM6Ly93d3cuc3ByZWFrZXIuY29tL3Nob3cvMjIxNjE0NC9lcGlzb2Rlcy9mZWVkiHeart ► https://www.iheart.com/podcast/269-rogue-wav-podcast-80937476/M. A. Rosario Social Tags: Paper Drawing StudioWebsite: http://paperdrawing.com Facebook: https://facebook.com/paperdrawingstudioInstagram: https://instagram.com/paperdrawingstudioTwitter: https://twitter.com/paper_drawing

BONUS! I veckans bonus är det allvar… Vi pratar vi om hygien. Vad gör man om det är bajs i toaletten hos en person man dejtar? Vad gör man om någons säng luktar som en gammal trasa? Missa inte!

Pika-aituri Elmo Lakka on 14-kertainen Suomen mestari ja hallitsee 110 metrin aitojen Suomen ennätystä ajalla 13,31 sekuntia. Tavoitteena on saada mitali ensi kesän Münchenin EM-kisoissa. Lakan selkärankareuma ja IBD eivät ole estäneet miestä urheilemasta. Vuoden 2018 Kalevan kisoissa Lakka juoksi ensin ennätysaikansa aitafinaalissa, jonka jälkeen hän kosi tyttöystäväänsä Ida-Lotta Juuraa.

Anna Alebo är stiftsadjunkt för andlig vägledning, pilgrim och kaplan för Killans bönegård på Österlen . Hennes andakt utspelar sig i denna del av landet. Där stod mormor som också vinkade, men inte med handen. Hon hade öppnat linneskåpet och plockat ut ett av sina stora, fina, vita lakan. Ur andakten Text: Jesaja 43 & 54 Musik: Preludio En La Menor, Andantino Apassionato - Joakim Andersson Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Under sommaren får ni hålla till godo med en punkt i veckan! Denna vecka om stressen som uppstår när byggnader, och ofta hela städer, går sönder i actionfilmer.Punkten i programmet: 303Producent: Sally ErikssonAnsvarig utgivare: Ellen Theander

Vi börjar året med att bädda ner oss i lyxiga lakan. Monika berättar om bäddning, vädring och KVALSTER! Vilken kvalité är bäst och sover du naken förresten?Caroline ger oss den magiska olivoljan. Det finns så många olika kvalitéer och sorter. Men vilken är bäst?Det dags att planera växthusbygget. Vad ska man tänka på och var ska det stå? Jenny hjälper dig att nå din växthusdröm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Today we're chatting with Lakan, the ultra-talented musician, producer, videographer, and all-around bringer of good vibes about how being a musician has pushed him to continually evolve and adapt to a changing world. Links from the show: Lakan on Instagram: https://www.instagram.com/lakanmusic/ Lakan's "Is Daily Uploading Worth It?" video: https://www.youtube.com/watch?v=bDLbROOli4s Lakan's "Easier" official music video: https://www.youtube.com/watch?v=tJNiFz0sO6E Lakan on Bandcamp: https://lakan.bandcamp.com/ --- Support this podcast: https://anchor.fm/workingclassy/support

Del II. Sidekickar: Pia-Maria Lehtola & Riko Eklundh. Lakan som torkar i solen. Vett och etikett. Att förändra en annan. Det lilla ordet ju. Min bättre hälft. Tetris. Telefonen som laddar sig själv. Livet utan elektronik. Imitera barn och bli deras vän.

26-vuotias pika-aituri Elmo Lakka on höylännyt puoli sekuntia omasta ennätyksestään viimeisen viiden vuoden aikana. Kesällä 2019 kellot pysähtyivät Sveitsissä aikaan 13,49, joka on Suomen kaikkien aikojen kolmanneksi paras aika 110 metrin aidoissa. Edellä ovat enää Lakan oma valmentaja Antti Haapakoski (13,42) sekä Arto Bryggaren Los Angelesin olympialaisissa 1984 juoksema Suomen ennätys 13,35. Mitä vaatii yhden sadasosan tai yhden kymmenyksen pudottaminen omasta ennätysajasta? Millaiset ovat pika-aiturin ihanteelliset fyysiset ominaisuudet ja kuinka lähellä 183-senttinen ja 79-kiloinen Lakka niitä on? Millainen vaikutus kotikasvatuksella ja Elmo Lakan äidillä on ollut poikansa huippu-urheilu-uraan? Entä miltä tuntuu olla kahdessa päivässä 14 tuntia urheiluhierojan käsittelyssä lonkkia avaamassa? Väittelyissä Veikkausliigan europleijarit, Jortikan TPS-kritiikki ja Olympiakomitean Tokio-tavoitteet.

Quasimodo förföljer både Vanessa och Maria denna veckan, och hur var det egentligen med Marias BMI? Är Vanessa starkare än tennis stjärnan Serena Williams? Och vad är det som får tjejerna att vända en deppig dag till en vettig dag?

I andra avsnittet av Blått snack bjuds vi på ett lakan, god mat och hårdrock. Ciceroner är Retro FM:s Hasse Strandberg och Skånesports Ole Törner. Du möter supportern som blev evenemangsansvarig i MFF.. Möt Patrik "Lakan" Jandelin. Det blir prat om framtidens evenemang på Swedbank och om när Hasse Borg skickade Lakan på ett hedersuppdrag.

Vart gömde sig Newkid i 6 år? Vem handlar låten ''Lakan'' om? Hur bra kan han egentligen sina egna låttexter? Och hur var det egentligen med den där beefen med Lorentz? Allt detta och mycket mer får vi svar på i veckans avsnitt av Det är inte hybris om det är sant med @anisdondemina @joeymassa och gästen @newkid.jpg

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. När vi idag ser gamla torparstugor från 1800-talet kan vi förledas och tro att livet i dem var pittoreskt och vackert. Men de som levde där i gamla tider slet med dragiga väggar och stampade jordgolv, trängsel och svårigheter att hålla rent. Torparna låg långt ner på samhällets klasstrappa och det var ingen lätt sak att ta sig upp därifrån. Men de som gjorde det var framförallt pojkar som hade lätt för sig i skolan och som fick hjälp att studera vidare, till präst. En av dom var Kristian Torin från Snöstorp utanför Halmstad. På äldre dar skrev han ner sina barndomsminnen, dels i dagböcker och dels i en bok som han skrev för sin enda dotter. Kritians anteckningar utgör unika dokument över det livet fattiga människor levde i mitten av 1800-talet- om hur husen såg ut, vilken mat som ställdes på bordet och hur det var med kläderna på kroppen. Kristians sonson son Göran Torin som bor i Skattungbyn i Dalarna tillsammans med sina labradorer och har samlat ihop alla anteckningar från sin farfars-fars i en bok. Kristian Torins barndom   - Han föddes i en ryggåsstuga utanför Halmstad på ett litet torp som löd under ett större gods som hette Arlösa, berättar Göran Torin. En ryggåsstuga, det är beteckningen på de väldigt enkla torpstugor som inte hade några innertak. Oftast bestod stugan av ett enda rum och i riktigt gamla tider hade den sällan några ljusinsläpp i form av fönster. - Den som Kristian föddes i hade bara ett fönster på taket, så det måste ha varit väldigt mörkt därinne. Det enda ljus de hade det var elden och en stickekäring, en ställning som man satte en trästicka i som man antände när man behövde lite extraljus om man till exempel skulle sy nåt. Golvet var bara ett stampat jordgolv. Kristian föddes 1837 och var den yngste sonen till torparen Johannes Torin och hans andra fru Anna.  Johannes hade två flickor från sitt första äktenskap, och med Anna fick han ytterligare fem barn. Två av dem dog i späd ålder.  Torparfamiljen skulle leva av vad den lilla jordlotten gav och det var inte mycket. Kristian berättar själv så här: Det var fattigt för mina föräldrar. Torpet var nämligen stort, men det bestod af oländig mark med tufvor, kärr och enebuskar. Grässlåttern var mycket fattig, så att på somliga ställen blef ej ett lass hö efter en flitig slåtterkarls dags arbete, fast det började klockan 3 eller 3.30 på morgonen. Under torra somrar förtorkades grödan, så att icke en enda kärfve kunde bindas av vårsäden, utan den måste räfsas ihop som gräs. Då blef det magert för både folk och kreatur. - Men de åt ju sovel också, mest fisk, säger Göran Torin. Kristian har berättat hur han och bröderna gick till en bäck och fångade laxöring, hur de satte ner fötterna för att hålla fast fisken och ibland var tvungna att dyka på huvudet för att hålla fast den. - Det kunde vara november och svinkallt och man kom hem dyblöt, men vad gjorde det när man kom hem med fisk! Då och då fick familjen också rester från herrgården, det kunde vara köttben eller fiskhuvuden. I sina nedtecknade minnen berättar Kristian Torin om livet som torparunge under tidigt artonhundratal, och mycket handlar om maten inte så konstigt i en familj där varje dag innebar en kamp för överlevnad: Det var smått om matbitarna. Lite hafrebröd och potatis doppad i salt eller saltadt vatten utgjorde den vanliga frukosten. Bröd vankades dock icke alltid. Soppa af en näfve gryn, vatten, salt. Potatis och därtill ibland ett köttben eller ett sillhufvud  - sådana finge vi stundom på Herrgården -  detta var ofta middagsmålet, väl ofta med en bit hafrebröd. På sommaren kokades stundom kål af potatisblad, vatten, några gryn och salt. Och detta fick utgöra middag. Gröt af hafremjöl med litet mjölk utspädd med svag, svag, oftast sur dricka eller vatten utgjorde den vanliga kvällsmaten. Det var icke alltid som vi fingo alldeles så mycket av denna kost, som vi ville ha. En gång då jag bad mor om en bit bröd och fick till svar att jag icke kunde få, pekade jag på lillfingern och sade: Bara så pass som min lilla nagel. Då vände mor bort ansiktet. Hon ville nog icke att jag skulle se tårana i hennes ögon. I den halländska karga jorden var havre det vanligaste sädesslaget bland småbruk och torpare. Här var det svårt att få skördar av korn eller råg. Så när Kristian får smaka rågbröd någon enstaka gång är det fest - Då blev han lyrisk rågbröd som är så gott! Pappan hade prövat att så råg på en liten jordplätt och hade faktiskt lyckats, och då lovade han sin familj att de i fortsättningen skulle få rågbröd det lovar jag! Rågbröd var en sällsynt gäst i vårt hem, det bestods egentligen blott om jul. Stundom bara under de själfva högtidsdagarne och emellan dem blandbröd av hafremjöl och något rågbröd. Ack, vad rågbrödet var godt! En gång, det var 1845, hade jag vid ett ärende till herregården fått ett stycke rågbröd. Det nändes jag icke äta för hastigt. Nej, jag afbet blott små bitar och tuggade länge på hvar. Ack om en finge äta så mycket sådant bröd som en ville*Och så uppoffrade jag en bit och planterade den vid en tufva. Så talade jag om för sven, min bror, att jag så gjort, och snart skulle där växa rågbröd. Och han grusade obarmhärtigt mina förhoppningar. Han sade Din dumming, inte växer bröd, om aldrig så mycket sattes. - Han höll reda på platsen där han hade planterat sitt rågbröd, han har till och satt ut det på den karta han ritade över var olika hus låg står det på ett ställe: Här planterade jag rågbröd. I sina nedtecknade minnen beskriver Kristian Torin också annat ur vardagen, som när han mot uttryckliga förbud snattar äpplen och körsbär, de som pappan annars plockar och säljer för att få en liten inkomst. Också kläderna på kroppen berättar han om. På fötterna nyttjades aldrig något så länge marken var bar för snö. Ja, vid barfrost under själva vintern hade vi naturligtvis något på fötterna. Men så snart marken i slutet av mars började bli bar, så bort med håsor och träskor, och så var det att gå barfött äfven om en och annan snödrifva låg i ens väg. Skjorta hade jag en tid icke mer än en. Därför måste jag vackert hålla mig i sängen när den skulle tvättas. På sängkläder var det icke heller överflöd. Sängarna voro väggfasta lådor utmed väggen. I den lades halm. Därpå en trasmatta. Och till att breda på sig en dyna. Nå, men lakan? Lakan! Nej, sådant överflöd kom väl aldrig i fråga. Kristian var duktig i skolan, han briljerade under husförhören och visste tidigt att han ville bli präst. Han fick hjälp att komma till Latinskolan Halmstad. Ett sätt att hjälpa fattiga studenter var att då och då ge dem ett ordentligt mål mat. - Han fick ju matdagar i Halmstad då han fick gå hem till folk och äta mat hos dem, berättar Göran Torin. Kristian var ju van att sitta ihop med pigor och drängar där han kände sig hemma. Men rektorn tyckte att Kristian behövde veta hur man för sig bland finare folk, där man åt med kniv och gaffel. - Det var en pärs faktiskt. Ack, om jag då fått vara utan mat hela dagen istället för att äta middag där. Jag hade aldrig förr ätit vid herrskapsbord. Där var mycken främmad. Gaffel hade jag knappast begagnat. Visst hade jag några år förut, då jag i sällskap med far sålt körsbär, lockat honom att köpa tre par knifvar och gafflar för att ha när främmadt kom men intet hade jag gjort bruk av sådant där.Och nu sitter jag mellan ett par fina fruar eller mamsell och ska äta med knif och gaffel. Till på köpet är jag vänsterhändt. Och til ytterligare råga är potatisen oskalad. Hvad jag är glad när middagen är öfver! För att försörja sig under studietiden tog han massor med extrajobb. Han bar vatten och ved, och eldade i alla skolrummen. Han sopade och han gick med skolans tiggarbössa. Lite längre fram blev han privatlärare i fina familjer. Där blev han förskräckt över hur fint folk kunde slösa med tiden. En eftermiddag se´n gossen slutat sin läsning, kom han upp med en roman med hälsning från sin mamma, att den var mycket intressangt. Jag blef smått otålig men tittade på första sidan. "Nå, jag får och kasta en blick på andra sidan sidan, sedan så Kvällsmaten är färdig! Förvånad ser jag upp. Tre á fyra timmar hafva mig ovetande försvunnit medan jag bara tittat på några ord på nästa sida, pigan har varit inne och bäddat min säng, och jag har icke sett henne. Jag var alldeles förvirrad och förskräckt. Jag slängde romanen under sängen, och där fanns hon väl när jag flyttat. Så började och slutade min romanläsning. Jag har intet minne af dess innehåll, men det var rusande. Gud vare tack att jag märkte det! Detta var min första och sista romanläsning. Under tiden som lärare hittade han också på ett fiffigt sätt att halvsula sina skor. Han hade stora hål i sulorna på sina skor, och vid något tillfälle stod han bredvid en väderkvarn som det droppade fett och smörja ifrån. Kristian märkte att den där röran bildade ett lager under skorna som tillsammans med smågrus bildade nya sulor. - Han gick dit då och då för att halvsula skorna, berättar Göran Torin. Kristian klarade sina studier, han hade ingen enkel väg till prästvigning men till sist så blev han ändå präst. Han hade två fasta arbeten i sitt liv, dels som präst och skollärare i Jonsered utanför Göteborg, och senare som kyrkoherde i Östad i nuvarande Lerums kommun. Kanske var det hans tuffa barndom som spelade roll, hans prästgärning kantades av en för tiden oerhört modern syn på både barnuppfostran och kvinnors roll i kyrkan. - Han gillade inte det här med aga, han slutade slå skolbarnen när han upptäckte att det inte ledde någonstans. På två prästmöten argumenterade också Kristian för att kvinnor visst kunde få läsa ur bibeln och andra texter. - Men det gillade inte de andra prästerna på mötet, de stampade i golvet för att visa sitt missnöje med detta. Men Kristian Torin stod på sig. Kristian Torin skrev dagbok fram till sin död 1916 och på olika vägar har den till sist hamnat på Göteborgs landsarkiv, en dagbok som gör att vi idag kan veta mer om livet för fattiga torparfamiljer under 1800-talet. Torp och fastigheter i arkiven Kristian Torin skrev dagbok fram till sin död 1916. På olika vägar har hans minnen till sist hamnat på Göteborgs landsarkiv, en dagbok som gör att vi idag kan veta mer om livet för fattiga torparfamiljer under 1800-talet.  Det är många som idag vill veta hur det såg ut i de stugor som deras anfäder en gång bodde i och ibland vill man också veta var de låg. Men ju enklare husen var desto mindre chans är det idag att finna något om dom i arkiven. På landsarkivet i Lund träffar vi Marcus Broberg som är arkivarie och tar emot många frågor om gamla fastigheter från allmänheten och Göran Kristiansson som är landsarkivarie. - Ja det gäller att hitta en bra ingång och då är det fastighetens beteckning som visar var fastigheten legat någonstans, berättar Göran Kristiansson. Då är det fastighetsböcker och inskrivningshandlingar som finns att tillgå.  Marcus Broberg som ju arbetar med ärenden från allmänheten personer berättar att många utgår från fastighetens nuvarande uppgifter, det vill säga nuvarande fastighetsbeteckning. Men fastighetens beteckning kan ha förändrats under årens lopp när den till exempel slagits samman med andra fastigheter eller avstyckats. Och för att ytterligare komplicera det hela skedde en stor förändring 1908 då man gick från ett gammalt fastighetsbeteckningssystem till det system vi har idag med siffra kolon siffra. Till exempel Berghem 1:2. Göran Kristiansson har plockat fram en ekonomisk karta det vill säga en karta där det finns tydliga indelningar som visar gränserna mellan olika fastigheter. - Här är ett exempel från Lundsgården 10. Här kan man se hur stor fastigheten var och vem som ägde den i början av 1900-talet. Och sen kan man följa fastigheten bakåt till äldre kartmaterial. Göran tar fram en äldre karta som visar ett skifte som gjordes på gården 1779. Kartorna finns på Lantmäteriets webbsida över historiska kartor. (Länk finns längre ner på sidan.) Där kan man få fram skifteskartor, ekonomiska kartor osv. - I beskrivningen till kartan kan man bland annat se vem som bodde där, berättar Göran Kristiansson. När det gäller Skåne finns en Rekognosceringskartan 1812-1820 som gjordes i samband med Napoleonkrigen som visar hur landskapen såg ut innan skiftena.  Hela södra Skåne är karterade och där finns åkermark, skog, kärr, väderkvarnar, broar och så vidare utmärkta.  - Detta är ju för militärt bruk så att man skulle veta hur man skulle ta sig fram.  Rekognosceringskartan finns i Riksarkivets digitala läsesal. (Länk längre ner på sidan.) Vilken är då den vanligaste frågan från allmänheten?  - Många gånger nöjer man sig med att veta vilka som bodde i fastigheten, berättar Marcus Broberg. Och det är lättare att följa vilka som bott på gården än att ta reda på hur det såg ut. Då behöver man kanske gå in i Brandförsäkringsbrev och leta efter äldre ritningar och kartor. - Har man tur och hittar Brandförsäkringsbrev kan man se hur en gård eller ett torp var byggt, men oftast var de tidiga brandförsäkringsbreven utfärdade till de större gårdarna.    Man kan alltså få en ganska bra bild av hur större gårdar var byggda men att finna uppgifter om mindre torp eller backstugor är betydligt svårare och ibland faktiskt omöjligt. Göran Kristiansson tar fram en annan källa som kan vara användbar, nämligen husesyner. Han har plockat fram en husesyn från den 27 maj 1774 över ett överstelöjtnantboställe i Källna socken.    - När det gäller militära hemman och prästgårdar så gjorde man syner på dem med jämna mellanrum. Och här går man igenom varje del av huset och ser vad som finns och vad som är bristfälligt. - Här beskrivs bland annat när huset var byggt och hur lång byggnaden är. Mangården är 21 och tre fjärdedels alnar lång, tio alnar bred och fyra och en halv alnar hög. På stolpar. Det står också hur många väggar det finns, dörr med gångjärn och lås, lergolv som är brädlagt. Man kan alltså få en ganska bra bild av hur större gårdar såg ut. Men att finna uppgifter om mindre torp eller backstugor är betydligt svårare och  ibland faktiskt omöjligt. - Det som finns då är torpkontrakt som upprättades med gårdsägaren och där kan man få beskrivet vad torparen skulle betala osv. Men det finns sällan beskrivet hur torpen såg ut, men soldattorp finns det ritningar på och då var de oftast standardiserade, berättar Göran Kristiansson.  - Det är först i början av 1900-talet, runt 1930-40 som vi kan få en mer ordentlig bild av hur mindre hus eller gårdar såg ut, avslutar Marcus Broberg.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigeradio.se

Nordmark Pod får besök av Alexander JR Ferrer aka Newkid!Det samtalas om och att; vara styrd av väder, nytändning, liveband eller ledvägg, repa vafan är det? Vem fan är det?Inte skämmas för den jag var, otyglad energi, vad som helst kan hända, efter första plattan, 80% av ett album, en sidobusiness, glömma bort musiken, hamna i hamsterhjulet, hoppa av tåget, behöva kickarna, käka kan och ha kakan, leva längst med det, hoppa fallskärm på heltid, det maniska tillståndet, momentum och tempo, dag o natt tills det var klart, min superkraft och det här är ju den jag är fucka inte med det!Avsnittet avslutas med Newkids låt Lakan.Mäktigt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Mark och Jonas podd delar Mark Levengood och Jonas Gardell med sig av stort och smått, roligt och allvarligt, aktuellt och hopplöst förlegat från sin värld och vardag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

On this (delayed) episode, Lakan, Jon and Tim discuss the Destiny 2 beta and go off the deep end more than they'd like to admit.

Andra avsnittet av MFF podden Blått snack bjuder på ett lakan, god mat och hårdrock. Ciceroner i Blått Snack är Hasse Strandberg och Ole Törner. I andra avsnittet möter du supportern som blev evenemangsansvarig i MFF.. Möt Patrik "Lakan" Jandelin. Det blir prat om framtidens evenemang på Swedbank och om när Hasse Borg skickade Lakan på ett hedersuppdrag.

Kan man verkligen lämna familj och allt för att man inte känner någon attraktion till sin partner längre? Hur hanterar man någon som alla älskar men som man säkert vet vill folk illa? Vad ska man klä ut sig till på halloween? Hur gick det för Sanne? Och hur långt kan man åka för att gå på en första Tinder-date, utan att verka för desperat? Podcasten Hjälp görs av och med Oskar Nyström och Christopher Grahn. Du kan skicka din fråga till hjalppodcast@gmail.com eller via frågelådan på www.podcastenhjälp.se

En ung man dör efter polisingripande - men polisen säger ingenting till journalisterna. Får våldsmonopolet dölja att något hänt - och var går gränsen mellan att ljuga och att inte berätta allt? Om gastronomi, lokalpatriotism och feelgood-journalistik. Och så undrar vi om de guppande täckenas tid är förbi - realityserierna har tagit det säljande sexet till nya nivåer. Får polisen låta bli att berätta om dödsfall vid ingripande? En 28-årig man avled efter ett polisingripande på den psykiatriska kliniken i Västerås i förra veckan. Men trots att medier hörde av sig flera gånger till polisen så sa de varken att de gjort ingripande eller att mannen avlidit. Först två dygn efter ingripandet fick västeråsarna veta vad som hänt - och då genom att någon tipsat stockholmstidningen Dagens Nyheter. Polisen är unik i samhället genom att vara den enda institution som får tillgripa våld mot de egna medborgarna. Med det kommer ett högt krav på öppenhet för att undanröja risken att våldet missbrukas.  I Västerås tvivlar journalisterna i dag på att polisen vill vara öppen. Journalisterna ser den senaste händelsen som ännu ett bevis på att polisen mörkar det som händer i stan. Journalister får inte ens veta när mord inträffar eller när skottlossningar pågår, hävdar de.   Får polisen agera på det här sättet? Vad är det egentligen som händer i Västerås? Tonchi Percan åket dit för att prata med journalister och polis. Men först träffade han systern till mannen som avled efter polisingripande på lasarettet i Västerås. Hon var med sin bror de sista timmarna i livet. Lokalmedier som lukullisk hejarklack Vi berättar om gastronomi, dansk-svensk rivalitet och lokaljournalistiken som hejarklack. I veckan publicerade Dagens Nyheter krogguiden White Guides lista över Nordens 30 bästa restauranger. ”Stockholm dominerar den nordiska krogvärlden”, skrev DN och utropade kort och gott: Glöm Köpenhamn!  Men den slutsatsen är kanske lite svårsmält - i alla fall om man bryr sig om hur många placeringar respektive huvudstad faktiskt fått - och framförallt vilken krog som tar hem topplaceringen. Vi ringde upp en av dem som står bakom listan, skribenten Mikael Mölstad, för att få hans syn på vem som egentligen vinner den lukulliska tvekampen. Reporter Mattias Pleijel. Från guppande lakan till skamlös ritt I veckan var det final i Paradise Hotel, realityserien som har blivit ett av höstens stora fenomen och är populärare än någonsin. För några veckor sedan skrev till exempel Metro att det var fler förra året som sökte till dokusåpan än som sökte till Lärarhögskolan.Och kärlek och sex är ett tema som kanske är den hetaste trenden inom realitys just nu. Samtidigt som Paradise Hotel sänds spelas till exempel nästa säsong av Expedition Robinson in i Kambodja, med ett nytt tema för i år: Love Edition. Och i SvT just nu sänds ”Gift vid första ögonkastet”, som går ut på att det första som händer när paren träffas är att de gifter sig med varandra.Men det har ju inte alltid varit såhär. Vår reporter Jonna Westin har tittat närmare på realityprogrammens utveckling från socialt experiment till sexuellt spel.

I Lund pågår arbetet med att systematiskt gå igenom sydsvenska kyrkböcker och skriva in dem i moderna dataregister under rubriken Demografisk databas södra sverige. Det är ett drygt arbete som kommer att kräva ytterligare ett antal år innan alla socknar i Skåne och Blekinge är inskrivna i databasen. I de här databaserna finns samma uppgifter med som i kyrkböckerna, men när man lagt dem i en databas blir möjligheterna att söka snabbt och enkelt otroligt mycket större. Solveig Fagerlund på Demografiska databasen i södra Sverige har gjort en sammanställning av sjukdomsnamn, samlade från dödböckerna i sydsvenska socknar. Med hjälp av den kan man bland annat förstå vad gamla sjukdomsnamn skulle översättas till idag. Och det register hon skapat går att använda för att bli lite klokare när det gäller att förstå hur människor levde och dog förr. -Om man studerar hur människor dog förr så kan man få veta ganska mycket om det samhälle de levde i. Man kan ta det lilla barnet på 9 år som blev krossat av ett tröskverk – han lekte ju inte där utan han var säkert med och arbetade, säger hon. -Det finns också flera fall där äldre människor har dött i bakugnar, och det kan man ju fundera på hur det gått till, men jag tror att det handlar om den gamla tidens stora bakugnar där gamla människor kunde krypa upp för att få del av eftervärmen. -Och någon har framkastat teorin att de har dött av koloxidförgiftning därinne, säger Fagerlund. Moraliteter Men ibland innehåller också dödsorsakerna moraliska aspekter. Solveig Fagerlund har tagit fram en dödsattest som säger att kvinnan i fråga ”dödde av en sjukdom som var orsakad av hugg och ovänskap”. -Ibland hänvisar man till levnadssättet på ett sätt som är lite svårtolkat, säger Fagerlund, och nämner några exempel på både kvinnor och män som sägs ha dött av ”liderlighet” -Det här är ju ett moraliskt fördömande från prästen. Men moraliska präster är bara ett av problemen när det gäller beskrivningar av vad folk dött av. Okunskap är ett annat – det var ju inte alldeles självklart att prästerna behärskade medicinsk latinska termer. Fram till mitten av 1700-talet fanns det inga särskilda regler om att dödsorsaken måste stå i dödböckerna. Det enda som måste noteras är olycksfall, självmord, barns dödsfall och smittsamma epidemiska sjukdomar. Tabellverket 1749 tillkommer tabellverket, dåtidens statistiska centralbyrå, som kräver att prästerna ska notera alla dödsorsaker i dödböckerna. -Detta sätter igång stora diskussioner, för många präster menar att de inte har kunskap nog till detta, berättar Fagerlund. Men statsmakten menade att prästerna trots allt hade tillräcklig kunskap, och kunde de inte precis vad sjukdomen heter så skulle de i alla fall skriva folknamnet. Alla släktforskare vet att det kan vara svårt att förstå vad de olika sjukdomarna man finner i gamla dödböcker skulle kallas idag. Sättet att benämna sjukdomar har också förändrats över tiden, helt enkelt beroende på hur man såg på kroppen och dess sjukdomar i olika tider. Den allra äldsta läran har sitt ursprung i det antika Grekland. Den kallas humoralpatologin och faktiskt finns det en hel del avtryck av den också i vårt moderna språk. -Det var ju läran om hur fyra kroppsvätskor, blod, gul galla, svart galla och slem, måste vara i balans. De fyra vätskorna hade sin motsvarighet i de fyra elementen luft, eld, jord och vatten. För att få vätskorna i balans ordinerade man åt koppning, åderlåtning och kräkmedel. Det är från Humoralpatoligin vi har sjukdomsuttryck som till exempel katarr och fluss, ord som båda antyder anhopningar av slem i kroppen. Nosologi Men i slutet av 1600-talet börjar man utveckla Nosologin, läran om hur man ska klassificera olika sjukdomar. Dessa båda system levde länge vid sidan av varandra, berätta Solveig Fagerlund. Nosologi brukar översättas med ”symptombeskrivning”. -Om man har feber och samtidigt fläckar på kroppen, ja, då hade man fläckfeber, förklarar hon. Blir man omtöcknad av feber har man kanske tyfus, för tyfus betyder ”töcken”. I den databas som nu finns över sjukdomsnamn i Skåne kan man söka på flera sätt. Man kan ta kända diagnoser enligt vårt språkbruk som utgångspunkt, man kan utgå från de latinska benämningarna, det går också att söka på enskilda kroppsdelar. Och givetvis kan man också starta sin sökning med de gamla sjukdomsnamnen. När Solveig Fagerlund visar mig hur det fungerar använder vi en vanlig sjukdomsbenämning, nämligen rödsot. När hon söker på rödsot får hon träffar på både blåsot och blodsot, och samtidigt en förklaring av vad det kan röra sig om för sjukdom. Det kan röra sig om diarréer eller dysenteri, det senare betyder ”dålig tarm”. ”Osot” Men alla sjukdomar som Solveig fagerlund funnit i de gamla dödböckerna går inte att förstå idag. -”Sot” det vet vi är ”sjukdom”, men vad är då ”osot”? frågar hon sig. Och det finns fler sådana exempel: ”Skribbel”, är en annan sjukdomsbeteckning som hon inte lyckats dechiffrera, och som hon gärna vill ha hjälp att förstå. Det finns också exempel på sjukdomar som i hög grad avspeglar sin egen tid. Moderpassion är ett sådant ord till exempel, ett ord som Solveig Fagerlund funnit ganska ofta bland dödsorsakerna. Moder i det här faller ska läsas som livmoder, och passion betyder sjukdom. Men kan man dö av det? Ja, förmodligen har den här benämningen använts på allt från cancersjukdomar till mer ofarliga underlivsproblem och själsliga problem. -Jag har hittat 250 fall där man använder beteckningen moderpassion berättar hon. Det verkar som att läkarna använde den när de inte visste vad de skulle skriva. Dragsjuka En annan diagnos som ställer till huvudbry är ”Dragsjuka”. Men Solveig Fagerlund berättar att namnet beskriver hur kroppens muskler, särskilt de i nacken, drar ihop sig så att huvudet vrids bakåt. Eftersom det som vi idag kallar epidemisk hjärnhinneinflammation har samma symptom har det också kallats dragsjuka i journalerna. I mitten av 1800-talet ändrar sig terminologin i dödböckerna. Då ökade kunskaperna om celler och om bakterier, och det ger avtryck. -Men fortfarande kan man ibland se dödböcker på landbygden där de gamla orden används, slutar Solveig Fagerlund. Gådeå sjukhus Som vi förstått var det många kvinnor som fick den flitigt använda diagnosen moderpassion och som rymde många sjukdomsbilder. Inte bara fysiska utan också själsliga tillstånd. I de journaler som fördes på Hospitalen, eller sinnessjukhusen som de kallades under en period, finns oftast mycket utförliga beskrivningar om patienten. Göran Stenmark på SVAR, svensk arkivinformation, i Ramsele tar fram ett sånt exempel. Det rör den 43 år gamla Carin från Viksjö i Ångermanland. Hon togs in 1852 och beskrivs noggrant i journalen. ”Patienten har åtskillige gånger varit rubbad till sina Sinnen. Hon har haft tvenne oäkta barn. (...) Man känner att hennes broder lidit af svärmeri. En af anledningarna till hennes grubbel har varit att hon blifvit öfvergifen av sin lägersman. (...) På sista tiden hafva anfallen återkommit 2ne gånger årligen och varit från 1 till 3 månader, hvarefter lugn och arbetslust inträdt. När anfallen slutat är hon lugn och glad till sinnes och hyser t om förhoppningar om äktenskap, hvilket hon dock under sina ljusaste studer dock inser är fåfänglighet.” - De här journalena är ofta tragiska, men säger mycket om vår historia, säger Göran Stenmark. Man förstår att de funderar om hennes sjukdom har att göra med olycklig kärlek och att hon blivit övergiven av lägersmannen, dvs fadern till barnen. Arkiv från de gamla vårdinrättningarna är intressanta, framförallt inom sociologin, psykologin, psykoterapin men också i lokalhistorien finns det ett stort intresse för den här typen av medicinhistoriskt material. I många handlingar får man en omfattande insyn i  människors liv. Förutom själva sjukdomsbilden får man i akterna kunskap om t ex kroppsutseende, längd, ögonfärg och speciella kännetecken. Från Gådeå sjukhus, liksom de andra Hospitalen i Sverige, kan man se att patienterna klassifierades som lugna, oroliga, opålitliga, slöa och osnygga osv. Genom att klicka på länken kan du ta del av SVARs arkivbestånd för Gådeå Sjukhus journaler fram till 1881. Det  är överläkarens patientjournaler som finns från 1826. Länken ligger ute t om mars 2008. Därefter kan man abbonnera på sidan via SVAR. Provinsialläkarnas årsberättelser Är man intresserad av att få veta mer om sjukdomsläget i en trakt får man inte missa provinsialläkarnas årsrapporter. Provinsialläkarna var statligt anställda läkare som arbetade på landsbygden. De fanns redan på 1600-talet, men den första egentliga instruktionen är från 1744. Provinsialläkarna skulle bedriva sjukvård till en fast låg taxa, alltid vara tillgängliga och hade också tillsyn över bland annat smittskyddet, de veneriska sjukdomarna och de utförda vaccinationerna. Bengt Erik Näsholm, hembygdsforskare i Ramsele, har intresserat sig för sin bygds provinsialläkare, varav den förste var Otto Sillén. Otto Sillén var verksam från år 1861 och de nästkommande  tio åren i Bodums distrikt i Västernorrland samt Länslattarettet och Kurhuset i Backe. Provinsialläkaren skrev varje år en rapport som beskrev hälsotillståndet i distriktet. Denna rapport skickades till Länsstyrelsen och till föregångaren till Socialstyrelsen som sammanställe statistik för hela riket. Provinsialläkarens årsrapporter innehåller inte bara sjukdomsläget, utan också noteringar om vädret, hur det såg ut geografiskt, vad folk sysslade med och hur olika sjukomar antogs ha kommit till bygden. Otto Sillén till exempel noterade att många arbetade i skogen där de gick i fuktiga kläder och ådrog sig katarrer och ledvärk.  Det samma gällde de som slog myrar för att få tillräckligt med hö till kreaturen. Hur ortsbefolkningen bodde och vad de åt beskrevs också i provinsialläkarens årsrapport. Så här skrev Otto Sillén 1861; ”Födan består hufvudsakligen af sur-fisk, tillagad ungefär såsom surströmming, ännu längre gången i föruttnelse, gröt, illa och alltför kort tid kokt potatis, strömming eller sill, och om sommaren sur mjölk, kött förtäres högst sällan färskt, utan torkat av får eller get. Brännvin finnes ej, om man undantager Slagvatten, varmed en eller annan lärer förse sin törstiga nästa. Deremot drivkes mycket surt Vin och otrolig mängd kaffe, hvaraf man anslår, att minst 15 skålpund åtgår för varje person om året. Denna otjenliga föda och dryck torde i förening med höbergningen å myrarna, hvilken fortsätter långt inpå hösten, då arbetarne hela dagen gå våta om fötter och ben få antagas vara orsaken till de här nästan hos hvarje person förekommande chroniska Ventrikellidanden.” Vidare beskriver han hur de bor 1861; ”Boningshusen äro serdeles illa byggda, nästan alldrig drefvade, ofta ej försedda med trossgof så att deri råder ett förfärligt golfdrag, och under kallare dagar fryser vattnet inne i de bebodda rummen,. Täcken och Lakan äro okända, utan begagnas i stället fårskinnspäslar både öfver och under den liggande. Allför många personer äro äfven inlagda i samma rum, så att, om ej frisk luft ständigt insläpptes genom de glesa väggarna och golfen, sjukdomar troligen skulle uppkomma häraf.” Bengt Erik Näsholm berättar att provinsialläkaren Otto Sillén också hade synpunkter om nybyggesverksamheten och skogsavverkningen. Otto Sillén varnade allmogen att sälja bort skogen skogsbolag och istället själva avverka och sälja det färdigavverkade timret. På så sätt skulle allmogen kunna  behålla värdet på skogen längre. Är man intresserad att söka i dessa provinsialläkares årsrapporter finns handlingarna på Riksarkivet där det ingår i Socialstyrelsens arkiv och föregångares arkiv. Länk till En hel del har årsrapporterna har skrivits av och kan sökas under provinsialläkarnas rapporter på Svars hemsida. Länkt till