Podcast appearances and mentions of magnus linton

Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Malin Krutmeijer tar avstamp i Han Kangs Vegetarian i sin reflektion över vad det är som stör med att inte äta djur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2018-02-05.”Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden.”Så inleds romanen ”Vegetarianen” av den sydkoreanska författaren Han Kang, som kom på svenska i början av 2017. Mannen som talar är frustrerad: hans fogliga fru tror visst att hon är något, när den mat som de flesta äter inte duger längre.Romanen är komplex och utvecklar många teman med utgångspunkt i kvinnans beslut att inte äta kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Men längs vägen gör Han Kang flera pricksäkra iakttagelser just kring själva vegetarianismen, i det här fallet i form av veganism. Inte minst ringar hon in föreställningar om den, och reaktioner som den utlöser.Till exempel tar mannen med sin strikt grönsaks- och spannmålsätande fru på en middag med höjdarna på sitt jobb – och det blir genast pinsamt. Efterhand blir stämningen rent aggressiv. Vegetarianism är helt enkelt inte naturligt, säger en person vid bordet. ”Folk som godtyckligt bestämmer sig för att avstå från det ena eller det andra, trots att de inte är allergiska mot någonting, det är vad jag kallar inskränkt”, klämmer en annan i. En tredje uttrycker sitt obehag över att slurpa i sig bläckfisk inför en vegetarians ogillande blickar.Det kan verkligen vara såhär. Tro mig, som själv inte ätit kött på över 30 år. Vegetarianism, om vi nu håller oss till det ordet som ett samlingsbegrepp för alla grader av att avstå från animalier, utlöser många insinuanta och kritiska frågor. Förutom diskussionerna jag har tvingats ta om mitt kostval, så har jag följt de debatter om vegetarianism som blossat upp då och då. Och jag kan konstatera att motståndet är högljutt och ilsket.Precis som i Han Kangs roman pekas vegetarianer ofta ut som självutnämnda moralens väktare. Och faktum är att vegetarianism som moraliskt värde har historiska rötter.Från antiken och framåt var det framför allt ett religiöst val att avstå från kött. Det var ett sätt att komma närmare gud. Den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras, som levde omkring femhundra år före Kristus, var emot dödandet av djur och åt varken kött eller fisk. Det hade med hans tro på själavandring att göra, och han samlade en del likasinnade anhängare.Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas?I senare kulturer har vegetarianism praktiserats av munkar och präster, och förknippats med ett mått av helighet. Inom exempelvis buddhismen tas respekt för djuren med i beräkningen, men andra gånger handlar det snarare om försakelse och måttfullhet.Och är det något som provocerar i våra samtida, västerländska samhällen så är det väl att frivilligt försaka. Det kan passera om syftet är att vara vältränad och representativ, men att av etiska skäl överge den oreflekterade konsumtionen? Drivkraften måste nog ändå innerst inne vara att framstå som god och politiskt korrekt.Händelser som när musikfestivalen Way out west i Göteborg 2012 klargjorde att de enbart skulle sälja vegetarisk mat sände en chockvåg genom nätforum och sociala media. De politiserade festivalen, menade folk, och det var förfärligt. Tidningen GT delade ut korv och köttbullar utanför festivalområdet, så att alla skulle förstå hur löjligt det var med vegetarisk mat. Moderata ungdomsförbundet har gjort samma sak och delat ut hamburgare utanför skolor som infört en köttfri dag i veckan.Hån av det här slaget brukar tyda på ett mått av skräck. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I kommentarsfält och debattartiklar träder det fram en bild av en mager och bleksiktig människa, vars mörkkantade ögon brinner av obehaglig ideologisk övertygelse.Bilden liknar en variant på den religiösa asketen, som alltså har en lång historia. Men jag tror också den är präglad av 90-talets och det tidiga 2000-talets debatt om så kallade militanta veganer.I sin bok ”Veganerna” från år 2000 skriver Magnus Linton om den djurrättsrörelse som fick fart de här åren. Filosofen Peter Singer blev rörelsens ikon, med sin kritik av det han kallade speciesism, eller artism, alltså en systematisk diskriminering av andra varelser grundad på arttillhörighet. Individer ur den här djurrättsrörelsen har gjort sig skyldiga till bland annat hot och trakasserier av minkfarmare, men redan innan dess skrämde de upp opinionsbildare och politiker.Och då gick man på själva djur- och människosynen. Magnus Linton ger exempel på hur det pratades om ”politisk renlevnadsfanatism” och ”ett hat mot människan”. Här kommer kristendomen in i det hela, med sin syn på människan som guds avbild och stående över djuren. Självaste påven påstod att ”antikrist är djurrättsaktivist”.Veganerna skapade en moralpanik som inte är alldeles obesläktad med den som drabbade hårdrocken och videovåldet. Man var rädd att en ungdomsgeneration skulle förledas och något slags anarki skulle uppstå.Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass.Idag har paniken runt de militanta veganerna nog lite grand fallit i glömska, men delar av den lever kvar i den kritiska bilden av vegetarianen.Numera är vegetarianen, i denna negativa föreställningsvärld, en mer allmänt vänstervriden galning som vill ta allt roligt ur livet för folk.Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. En som haft tid att tänka för mycket och har en överdrivet sentimental inställning till djur. En som inte respekterar hederliga människors enkla matvanor.Det är inte osannolikt att vegetarianen är en kvinna eller åtminstone en feminiserad man, som hatar manliga aktiviteter som jakt och glufsande av pizzor typ capricciosa.Så finner den kärringaktiga och samtidigt fanatiska vegetarianen sin motsats i en tyst föreställning om köttätaren som en rejäl, naturligt maskulin och realistisk arbetarklassman. De som exempelvis inte orkar tänka på klimatförändringar och djuren i köttindustrin, kan bekvämt skjuta denne arbetarman framför sig, som ett underförstått moraliskt imperativ. Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt!Nu har jag raljerat över fördomarna om vegetarianer. Men mat och ätande har verkligen en djupgående symbolisk betydelse i den mänskliga kulturen. Vi pratar ju om mammas mat som det bästa. Och jag har själv varma och förvånansvärt smakrika minnen av hur min pappa ställde fram en burk köttfärssås, och öppnade en påse färdigriven ost, till spaghettin de dagar i veckan då han var ensam hemma med mig och min bror när vi var små.Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt.Så när mamman i Han Kangs roman ”Vegetarianen” ställer fram sin dotters gamla favoriträtter för att få henne att äta kött är det faktiskt rörande. Hon vill ta hand om sitt barn, samtidigt som hon kräver att bli bekräftad genom maten, som människa och förälder.Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Mat ger liv och njutning och laddas med kärlek, vänskap och andra sociala band.Sedan har vi alla ritualer där maten står i centrum: jul, midsommar och så vidare. I sin bok ”Äta djur” skriver Jonathan Safran Foer om sin familjs mat och traditioner, från kosher till amerikanska tacksägelsemiddagar. Det är sårigt, för efter att ha utforskat köttindustrin slutar han själv att äta kött. Familjesammankomsterna blir sig inte lika, matens sammanhållande värde devalveras.Som vegetarian bryter man alltså sociala och känslomässiga kontrakt. Julskinka och kycklinggrytor framstår plötsligt inte som självklara och neutrala längre, utan som ett val. Jämte vegetarianen blir den normala människan en köttätare.Malin Krutmeijer, kulturjournalist LitteraturHan Kang: Vegetarianen, översättning Eva Johansson, Natur & kultur 2017.Magnus Linton: Veganerna – en bok om dom som stör, Atlas, 2000.Jonathan Safran Foer: Äta djur, översättning av Molle Kanmert Sjölander, Norstedts, 2011.

Från gatorna i Medellín till stränderna i Miami hon byggde ett av världens största knarkimperier. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. När Griselda Blanco bara är en liten flicka kastas hennes hemland Colombia in i en tumultartad period av politiskt kaos och våld. Under decenniet som får namnet ”La violencia” blir döden blir en del av vardagen för miljontals colombianer.Griselda, som växer upp på gatorna i de laglösa delarna av Medellín, präglas starkt av infernot som omger henne. Familjen är fattig, mamman säljer sin kropp för pengar, och redan som barn ger sig Griselda Blanco in på brottets bana.Med hjälp av sin partner och make revolutionerar hon metoderna för att smuggla droger – först cannabis, sedan kokain – över gränsen från Colombia till USA.De tar över marknaden i New York i början på 1970-talet och lyckas gäcka den nybildade myndigheten DEA, vars uppgift är att krossa den växande knarkhandeln.Men klättringen till toppen är inte riskfri. När kokainet blir big business ökar girigheten, rivaliteten – och mordlusten. Kampen om territorierna urartar till ett fullskaligt krig när Miami blir den nya knarkmetropolen i USA på 80-talet. Kropparna staplas på hög när Floridas soliga stränder blir nya vilda västern. De som sätter staden i skräck kallas för kokaincowboys – och den som drar i deras strängar är Griselda Blanco.I avsnittet medverkar den amerikanska historikern och författaren Elaine Carey och journalisten och författaren Magnus Linton.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Patrick StaneliusTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades av Dist hösten 2024Ljudklipp är hämtade från Vlad TV, Rakontur, Sveriges Radio, CBS, Fox Nation, ITN

Hur farligt är det att ta kokain och hur lätt – eller svårt – är det att bli beroende? David Eberhard, psykiatriker och beroendeläkare, berättar om vad som händer i kroppen när man tar kokain. Genom hela serien berättar den före detta kokainmissbrukaren Alicia om hur hon hamnade i ett djupt beroende och sedan tog sig tillbaka till en nykter och drogfri tillvaro.Produktion och ljudmix: Viktor Meidal och Albin Boman, Nevada MediaKällor:Cocaina – en bok om dom som gör det, Magnus Linton, Cocain – an unauthorized biography, Dominic Streatfeild, Escobar – as told by his brother, Roberto Escobar, Kokain, Lasse Wierup & Erik De La Reguera, Killing Pablo Escobar, Mark Bowden, Narkotikamarknader, BRÅ, Den europeiska webbundersokningen om narkotika, Folkhälsomyndigheten, Narkotikaprisutvecklingen i Sverige, CAN, Global Report on Cocain 2023, UNODC, EU Drug Market: Cocain, Europol, Europeisk narkotikarapport – trender och utveckling, EMCDDA, statistik från Polisen och Tullverket. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förekomsten av kokain har ökat kraftigt de senaste 5–6 åren både i Europa och Sverige. Varför har mängden ökat, hur kommer det till Sverige och vilka är det som tar kokain? Intervju med narkotikapolisen Lennart Karlsson och polisen Johan Ekström.Genom hela serien berättar den före detta kokainmissbrukaren Alicia om hur hon hamnade i ett djupt beroende och sedan tog sig tillbaka till en nykter och drogfri tillvaro.Produktion och ljudmix: Viktor Meidal och Albin Boman, Nevada MediaKällor:Cocaina – en bok om dom som gör det, Magnus Linton, Cocain – an unauthorized biography, Dominic Streatfeild, Escobar – as told by his brother, Roberto Escobar, Kokain, Lasse Wierup & Erik De La Reguera, Killing Pablo Escobar, Mark Bowden, Narkotikamarknader, BRÅ, Den europeiska webbundersokningen om narkotika, Folkhälsomyndigheten, Narkotikaprisutvecklingen i Sverige, CAN, Global Report on Cocain 2023, UNODC, EU Drug Market: Cocain, Europol, Europeisk narkotikarapport – trender och utveckling, EMCDDA, statistik från Polisen och Tullverket. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kommer det sig att mellan 60 och 80 procent av allt kokain i världen kommer från ett och samma land? Journalisten och författaren Magnus Linton berättar om hur Colombia blev världens kokainnav. Dessutom berättas historien om kokainets framkomst och nyckelpersonerna i Medellínkartellen med Pablo Escobar i spetsen.Genom hela serien berättar den före detta kokainmissbrukaren Alicia om hur hon hamnade i ett djupt beroende och sedan tog sig tillbaka till en nykter och drogfri tillvaro.Produktion och ljudmix: Viktor Meidal och Albin Boman, Nevada MediaKällor:Cocaina – en bok om dom som gör det, Magnus Linton, Cocain – an unauthorized biography, Dominic Streatfeild, Escobar – as told by his brother, Roberto Escobar, Kokain, Lasse Wierup & Erik De La Reguera, Killing Pablo Escobar, Mark Bowden, Narkotikamarknader, BRÅ, Den europeiska webbundersokningen om narkotika, Folkhälsomyndigheten, Narkotikaprisutvecklingen i Sverige, CAN, Global Report on Cocain 2023, UNODC, EU Drug Market: Cocain, Europol, Europeisk narkotikarapport – trender och utveckling, EMCDDA, statistik från Polisen och Tullverket. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnéa Wikblad gläds åt att det är inne att dregla, David Druid får hot och hat redan femton minuter in i programmet och vi konstaterar att semlan är cancelled. Journalisten och författaren Magnus Linton gästar och vi reder ut huruvida nolltoleransen mot narkotikan är död i Sverige. P3 Nyheters Babs Drougge berättar för oss om ikonen Hekashepes som tros vara den bäst bevarade icke-kungliga mumien som hittats och så förklarar hon varför man inte bör använda ordet "mumie". Programledare: David Druid och Linnéa Wikblad

Författaren och journalisten Magnus Linton gästar oss för att prata om knark. I veckan avkriminaliserades flera droger i provinsen British Columbia i Kanada, och allt fler länder i västvärlden har börjat närma sig en mer liberal narkotikapolitik. Vi frågar oss - hur är synen på narkotika i Sverige idag? Programledare: David Druid och Linnéa Wikblad

Den här boken handlar om idéer som stör och om en politisk praktik som retar: veganism. Den vrede landets veganer lyckats riva upp i svensk vuxenvärld är unik. På mer än ett sätt. Denna bok försöker ge ett svar på varför. Varifrån kommer det etablerade samhällets oro? Är den befogad? Och vad vill egentligen veganerna? VEGANERNA - EN BOK OM DOM SOM STÖR Skriven av Magnus Linton Utgiven på Atlas förlag 2001. Ljudboken är inspelad 2022. Inläst och redigerad av Markus Tufvesson. Inläsningen av denna ljudbok har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Projektet Ljud för djuren har läst in denna ljudbok för att den tar upp veganism samt dess idéer och politisk praktik. Boken försöker ge ett svar frågorna: Varifrån kommer det etablerade samhällets oro? Är den befogad? Och vad vill egentligen veganerna? Ljudboken har gjorts med tillstånd från förlag och författare.

Hur ska vi leva för att minska klimatkrisens effekter och undvika total klimatkollaps? Bör vi sträva efter en större eller mindre befolkning? Och hur mycket naturresurser bör vi spara åt personer som kommer att leva långt efter vår livstid? Magnus Linton i ett samtal med Sven Milltoft, psykoanalytiker och kontraktsprost för Östermalms kontrakt, Stockholm. Medarrangör Natur & Kultur

Magnus Linton är journalist och författare. Han har skrivit flera uppmärksammade reportageböcker, bland annat de Augustnominerade Americanos, Cocaina och Knark.

14 februari. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras knark.Med Ivar Arpi. Som gäster deltar David Eberhard, Magnus Linton och Peter Moilanen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

18 november. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras legalisering av narkotika.Med Maria Ludvigsson. Som gäster deltar Magnus Linton, Adam Cwejman och Mattias Svensson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Magnus Linton är författare och journalist som brinner för att göra det komplexa, vetenskapliga berättandet till någonting lustfyllt. Han berättar om att kittla moralen hos läsaren, inte för att moralisera utan för att skapa en bra berättelse. Linton är aktuell med boken Text & stil: Om konsten att berätta med vetenskap.

socialt självmord eller kärlekens samtal #9: magnus linton är chad, eric schüldt går vilse. – "sveriges enda renodlade podcast om roland barthes", av och med elis monteverde burrau och alicia hansen. jingel av rebecka rolfhart, klippt av hanne poulsenSupport this show http://supporter.acast.com/socialtsjalvmordellerkarlekenssamtal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus Linton, Kristofer Andersson och Jack Hildén pratar med programledaren Cecilia Djurberg om knark, narkotikapolitik och drogromantik. Människans relation till rusmedel är väldokumenterad i konsten och kulturen och i sommar är det 50 år sedan den legendariska Woodstockfestivalen skrev in sex, droger och rock’n’roll i historieböckerna. Ett par år senare förklarade USA:s dåvarande president Nixon krig mot knarket och så småningom skulle Sverige komma att göra detsamma. Men hur går det med den svenska, politiska nolltoleransen mot narkotika? Hur förhåller sig moralismen till drogromantiken och partyknarkandet? Påverkas vi av andra länders legalisering av cannabis och vad är det för attityder till knark som speglas i politiken, kulturen och medierna? Medverkande: Magnus Linton, journalist och författare som bla skrivit böckerna Cocaina - en bok om dom som gör det (2010) och Knark – en svensk historia (2015), samt Aftonbladetskribenterna Kristofer Andersson och Jack HildénProgramledare & producent: Cecilia DjurbergJingelmusik: Jens Peterson Berger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Inför denna hänryckningens helg ska vi ägna oss åt en amerikansk man som gjorde till sin uppgift att öppna människors alla sinnen på vid gavel med hjälp av en kemisk substans Timothy Leary. Timothy Leary var mannen som fick LSD att betraktas som både en frälsning, och en förbannelse. En inte helt okontroversiell bedrift, för att uttrycka sig milt. Somliga kom att betrakta Timothy Leary som en guru som ledsagade dem till fantastiska fröjder. Andra ansåg att han ledde människor in i fördärvet. Den amerikanske presidenten Richard Nixon kallade honom till och med för den farligaste mannen i Amerika, som ett led i att brännmärka droger, och dess förespråkare.  Effekterna av LSD, i alla fall de gynnsamma, gick inte människor i olika subkulturer och kreativa yrken förbi. Författare, skådespelare och artister av olika slag var snabba att snappa upp att här fanns något att testa för att tänja på hjärnan, och fantasins, gränser. I veckans program pratar vi med konstnären Fayette Hauser, som kom till San Fransisco 1968 och var en av grundarna till den lika utflippade som legendariska teatergruppen The Cockettes. Vi besöker också New York Public Library där Timothy Learys eget arkiv nu finns (tidigare beslagtaget av FBI). Vi pratar också med författaren Magnus Linton och Fred Nyberg, seniorprofessor i biologisk beroendeforskning på institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala Universitet.

Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Malin Krutmeijer reflekterar över vad det är som stör så med att inte äta djur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden. Så inleds romanen Vegetarianen av den sydkoreanska författaren Han Kang, som kom på svenska i början av 2017. Mannen som talar är frustrerad: hans fogliga fru tror visst att hon är något, när den mat som de flesta äter inte duger längre. Romanen är komplex och utvecklar många teman med utgångspunkt i kvinnans beslut att inte äta kött, fisk, ägg och mjölkprodukter. Men längs vägen gör Han Kang flera pricksäkra iakttagelser just kring själva vegetarianismen, i det här fallet i form av veganism. Inte minst ringar hon in föreställningar om den, och reaktioner som den utlöser. Till exempel tar mannen med sin strikt grönsaks- och spannmålsätande fru på en middag med höjdarna på sitt jobb  och det blir genast pinsamt. Efterhand blir stämningen rent aggressiv. Vegetarianism är helt enkelt inte naturligt, säger en person vid bordet. Folk som godtyckligt bestämmer sig för att avstå från det ena eller det andra, trots att de inte är allergiska mot någonting, det är vad jag kallar inskränkt, klämmer en annan i. En tredje uttrycker sitt obehag över att slurpa i sig bläckfisk inför en vegetarians ogillande blickar. Det kan verkligen vara såhär. Tro mig, som själv inte ätit kött på över 30 år. Vegetarianism, om vi nu håller oss till det ordet som ett samlingsbegrepp för alla grader av att avstå från animalier, utlöser många insinuanta och kritiska frågor. Förutom diskussionerna jag har tvingats ta om mitt kostval, så har jag följt de debatter om vegetarianism som blossat upp då och då. Och jag kan konstatera att motståndet är högljutt och ilsket. Precis som i Han Kangs roman pekas vegetarianer ofta ut som självutnämnda moralens väktare. Och faktum är att vegetarianism som moraliskt värde har historiska rötter. Från antiken och framåt var det framför allt ett religiöst val att avstå från kött. Det var ett sätt att komma närmare gud. Den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras, som levde omkring femhundra år före Kristus, var emot dödandet av djur och åt varken kött eller fisk. Det hade med hans tro på själavandring att göra, och han samlade en del likasinnade anhängare. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I senare kulturer har vegetarianism praktiserats av munkar och präster, och förknippats med ett mått av helighet. Inom exempelvis buddhismen tas respekt för djuren med i beräkningen, men andra gånger handlar det snarare om försakelse och måttfullhet. Och är det något som provocerar i våra samtida, västerländska samhällen så är det väl att frivilligt försaka. Det kan passera om syftet är att vara vältränad och representativ, men att av etiska skäl överge den oreflekterade konsumtionen? Drivkraften måste nog ändå innerst inne vara att framstå som god och politiskt korrekt. Händelser som när musikfestivalen Way out west i Göteborg 2012 klargjorde att de enbart skulle sälja vegetarisk mat sände en chockvåg genom nätforum och sociala media. De politiserade festivalen, menade folk, och det var förfärligt. Tidningen GT delade ut korv och köttbullar utanför festivalområdet, så att alla skulle förstå hur löjligt det var med vegetarisk mat. Moderata ungdomsförbundet har gjort samma sak och delat ut hamburgare utanför skolor som infört en köttfri dag i veckan. Hån av det här slaget brukar tyda på ett mått av skräck. Så vem tror man att den där vegetarianen är, som måste tryckas ner och förlöjligas? I kommentarsfält och debattartiklar träder det fram en bild av en mager och bleksiktig människa, vars mörkkantade ögon brinner av obehaglig ideologisk övertygelse. Bilden liknar en variant på den religiösa asketen, som alltså har en lång historia. Men jag tror också den är präglad av 90-talets och det tidiga 2000-talets debatt om så kallade militanta veganer. I sin bok Veganerna från år 2000 skriver Magnus Linton om den djurrättsrörelse som fick fart de här åren. Filosofen Peter Singer blev rörelsens ikon, med sin kritik av det han kallade speciesism, eller artism, alltså en systematisk diskriminering av andra varelser grundad på arttillhörighet. Individer ur den här djurrättsrörelsen har gjort sig skyldiga till bland annat hot och trakasserier av minkfarmare, men redan innan dess skrämde de upp opinionsbildare och politiker. Och då gick man på själva djur- och människosynen. Magnus Linton ger exempel på hur det pratades om politisk renlevnadsfanatism och ett hat mot människan. Här kommer kristendomen in i det hela, med sin syn på människan som guds avbild och stående över djuren. Självaste påven påstod att antikrist är djurrättsaktivist. Veganerna skapade en moralpanik som inte är alldeles obesläktad med den som drabbade hårdrocken och videovåldet. Man var rädd att en ungdomsgeneration skulle förledas och något slags anarki skulle uppstå. Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. Idag har paniken runt de militanta veganerna nog lite grand fallit i glömska, men delar av den lever kvar i den kritiska bilden av vegetarianen. Numera är vegetarianen, i denna negativa föreställningsvärld, en mer allmänt vänstervriden galning som vill ta allt roligt ur livet för folk. Det finns också en idé att vegetarianen själv oftast skulle vara privilegierad medelklass. En som haft tid att tänka för mycket och har en överdrivet sentimental inställning till djur. En som inte respekterar hederliga människors enkla matvanor. Det är inte osannolikt att vegetarianen är en kvinna eller åtminstone en feminiserad man, som hatar manliga aktiviteter som jakt och glufsande av pizzor typ capricciosa. Så finner den kärringaktiga och samtidigt fanatiska vegetarianen sin motsats i en tyst föreställning om köttätaren som en rejäl, naturligt maskulin och realistisk arbetarklassman. De som exempelvis inte orkar tänka på klimatförändringar och djuren i köttindustrin, kan bekvämt skjuta denne arbetarman framför sig, som ett underförstått moraliskt imperativ. Se där, den vänstervridna vegetarian-kärringen gör sig skyldig till folkförakt! Nu har jag raljerat över fördomarna om vegetarianer. Men mat och ätande har verkligen en djupgående symbolisk betydelse i den mänskliga kulturen. Vi pratar ju om mammas mat som det bästa. Och jag har själv varma och förvånansvärt smakrika minnen av hur min pappa ställde fram en burk köttfärssås, och öppnade en påse färdigriven ost, till spaghettin de dagar i veckan då han var ensam hemma med mig och min bror när vi var små. Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Så när mamman i Han Kangs roman Vegetarianen ställer fram sin dotters gamla favoriträtter för att få henne att äta kött är det faktiskt rörande. Hon vill ta hand om sitt barn, samtidigt som hon kräver att bli bekräftad genom maten, som människa och förälder. Att äta det någon bjuder på är inte bara en trivial akt. Mat ger liv och njutning och laddas med kärlek, vänskap och andra sociala band. Sedan har vi alla ritualer där maten står i centrum: jul, midsommar och så vidare. I sin bok Äta djur skriver Jonathan Safran Foer om sin familjs mat och traditioner, från kosher till amerikanska tacksägelsemiddagar. Det är sårigt, för efter att ha utforskat köttindustrin slutar han själv att äta kött. Familjesammankomsterna blir sig inte lika, matens sammanhållande värde devalveras. Som vegetarian bryter man alltså sociala och känslomässiga kontrakt. Julskinka och kycklinggrytor framstår plötsligt inte som självklara och neutrala längre, utan som ett val. Jämte vegetarianen blir den normala människan en köttätare. Malin Krutmeijer, kulturjournalist   Litteratur Han Kang: Vegetarianen, översättning Eva Johansson, Natur & kultur 2017. Magnus Linton: Veganerna en bok om dom som stör, Atlas, 2000. Jonathan Safran Foer: Äta djur, översättning av Molle Kanmert Sjölander, Norstedts, 2011.

Om Colombia, där det efter 50 års konflikt nalkas fredsavtal. Men blir det fred? Och påverkar det kokaindustrin? Bör vi tänka om när det gäller den globala kampen mot knarket? Den 23 mars är deadline för fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och den marxistiska Farc-gerillan, som pågått i flera år. En av de viktigaste frågorna under förhandlingarna är vad som ska hända med kokainproduktionen och den illegala knarkhandeln. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt regionen Putumayo i södra Colombia och pratat med bönder och politiker om framtiden efter avtalet. Det är hela tiden bönderna som står i fokus för kampen mot narkotikan. Det är bönderna som förföljs av polisen och militären maffian och knarkhandlarna klarar sig alltid, säger Yuri Quintero, delstatspolitiker i Putumayo. Hon är positiv till fredsprocessen i Havanna, men säger att kokainhandeln inte kommer upphöra bara för att Farc skriver på ett avtal. Vi bör absolut tillåta oss att drömma om freden, men vi kan inte tillåta oss vara naiva. Även om vi utraderar kokabuskarna så utraderar vi inte efterfrågan, alla människor som använder kokain, säger den colombianska politikern.En av kokainanvändarna som Yuri Quintero refererar till är svenska Eva, en trebarnsmamma med fast jobb, som lagt över en miljon på kokain. Hör henne reflektera över det som sker i Colombia och vad som skulle kunna få henne att sluta med kokain. Ekots reporter Randi Mossige Norheim har träffat henne.I programmet möter vi också Tom Wainwright, reporter på tidningen The Economist, som skrivit boken Narconomics How to Run a Drug Cartel. Han ser på kokainindustrin med ekonomiska glasögon, talar om tillgång och efterfrågan, och menar att vi måste tänka om när det gäller den globala narkotikapolitiken. Konflikts producent Anja Sahlberg fick tag i honom på ett hotellrum i New York, där han var för att lansera sin nya bok.I Konflikts studio samtalar författaren Magnus Linton, som har skrivit om Colombia och kokainindustrin, med Linda Nilsson generalsekreterare för WFAD, World federation against drugs.Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Aron och Magnus Linton diskuterar svensk narkotikapolitik. Stötta podden på http://patreon.com/dekonstruktivkritik

I Storytelpodden pratar vi om böcker och allt som har med böcker att göra. Vi lyfter upp nyheter, plockar fram gamla godingar och ger våra bästa tips! Vi passar dessutom på att bjuda in författare, inläsare och andra spännande personer för intervjuer och diskussioner. I det här programmet pratar vi om följande böcker: Knark av Magnus Linton. Francys testamenta av Amanda Lind. Bära barnet hem av Cilla Naumann. Triptyk av Karin Slaughter. Författarintervju: Carina Bergfeldt, aktuell med sin deckare Fotografiet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalle Lind och drogforskaren Björn Johnson pratar om Sveriges förhållande till knark. Personer och fenomen som nämns: hascholja, Magnus Linton, Birgitta Stenberg, Thorsten Flincks tillfälliga död, riksförbunden...Läs mer RFHL, KRUM och ALRO, Hibernalhattar, Anette Kullenbergs syskon, den svenska narkotikapolitikens fader, Gotska Sandön, popradikaler, pissliberaler, Kenta & Stoffe, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, Nancy Reagans dator, Beatrice Ask, nätdroger och en kvinna som kallades Bamsing.

Vi pratar narkotika och speciellt svensk narkotikapolitik med journalisten och författaren Magnus Linton. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I pratar vi om marijuanans plats i den amerikanska kulturen, på många håll i USA är den ju lika självklar som alkohol är. Att ta en joint efter jobbet är för många detsamma som att ta ett glas vin. Dessutom är marijuana vanligt att ta som medicin det är nu tillåtet i över hälften av USA:s delstater, och fler är på gång. Vi diskuterar synen på medicinsk marijuana med PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri, Magnus Linton, författare och journalist, Fred Nyberg, biologisk beroendeforskare vid Uppsala Universitet och Andreas Åberg, överläkare på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Och varför klär sig New York-borna likadant idag som i slutet av sjuttiotalet? Agneta Furvik blir förundrad när hon tittar sig omkring på gatorna i sin hemstad och tar stilikonen Susanne Ljung till hjälp för att reda ut varför folk ser ut som de gör. Dessutom blir det förstås Veckans Barry. Agneta fortsätter dela med sig av minnen och betraktelser från sin udda kärleksvurm för smörsångaren Barry Man I dag ska vi prata mycket om marijuanans plats i den amerikanska kulturen, på många håll i USA är den ju lika självklar som alkohol är. Att ta en joint efter jobbet är för många detsamma som att ta ett glas vin. Dessutom är marijuana vanligt att ta som medicin – det är nu tillåtet i över hälften av USA:s delstater, och fler är på gång. Vi diskuterar synen på medicinsk marijuana med PM Nilson, politisk redaktör på Dagens Industri, Magnus Linton, författare och journalist, Fred Nyberg, biologisk beroendeforskare vid Uppsala Universitet och Andreas Åberg, överläkare på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Och varför klär sig New York-borna likadant idag som i slutet av sjuttiotalet? Agneta Furvik blir förundrad när hon tittar sig omkring på gatorna i sin hemstad och tar stilikonen Susanne Ljung till hjälp för att reda ut varför folk ser ut som de gör. Dessutom blir det förstås Veckans Barry. Agneta fortsätter dela med sig av minnen och betraktelser från sin udda kärleksvurm för smörsångaren Barry Manilow. Programledare: Agneta Furvik Producent: Ülkü Holago radiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Unga i norrländska byar hämtar ut spice i närbutiken, lägenheter och sommarstugor blir växthus för marijuana, kontorsarbetare och akademiker som röker på om vardagarna, ungdomar från orten agerar knarkkurirer på kändisarnas utekvällar - har illegal narkotika blivit normaliserad i Sverige idag? Lyssna också på eftersnacket med publiken! Direktsänd livedebatt från Studion, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.  Gäster: Mattias Svensson, redaktör Magasinet NEO. Fred Nyberg, senior professor inom biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet; första svensk på posten som President of International Narcotics Research Conference. Håkan Hemlin, sångare i Nordman. Karin Rågsjö, socialpolitisk talesman från Vänsterpartiet. Johan Spånbo, polis, Örebro län. Magnus Linton, journalist och författare, har skrivit reportageboken "Cocaina" industrin bakom narkotika. Susanna Alakoski, författare av b la "Svinalängorna" och "Håpas du trifs bra i fengelset". Hiwa Mohtadi, avdelningsföreståndare på ett behandlingshem för missbrukande ungdomar som tvångsomhändertagits av socialtjänsten. Katarina Åström, vars son missbrukat både spice och cannabis under flera år. Han får numera rättspsykiatrisk vård efter att ha attackerat sina föräldrar. Richard Karlsson, har erfarenhet av missbruk och drogförsäljning. Numera jobbar som projektledare inom Ung i X-cons, där han coachar ungdomar som fastnat i kriminalitet och droger. Nelly Mathilda Fredlund, debattör och ordförande i cannalisörerna.se Rebecca Sonebäck Gutierrez, som har erfarenhet av missbruk i familjen. Emma Henriksson, kristdemokratisk gruppledare i riksdagen och ordförande i socialutskottet Anti Avsan, (M) ledamot i justitieutskottet med ansvar för frågor gällande narkotika, domare och tidigare polis. Ann-Sofie Lilja, före detta missbrukare. Programledare: Alexandra Pascalidou. Frågor, tips och synpunkter besvarar vi gärna på Facebook, Twitter och på mail: p1debatt@sverigesradio.se. Vi nås via hashtaggen #p1debatt.

Varför har knark kommit att genomsyra så många samhällen i Latinamerika? Hur kommer det sig att just Uruguay har gått i täten av legaliseringsvågen på kontinenten? Hur mycket makt har kartellerna idag? Hur skiljer sig drogdebatten och missbruksproblematiken där från i Sverige? Det är några av de frågor Sveriges Radios korrespondent Lottin Collin tar upp då hon sänder andra avsnittet av sin gerillaradio. Klädd i full gerillamundering försöker Lotten Collin få upp intresse för Latinamerika hos sina redaktörer och lyssnare. Med sig i studion har hon Johanna Thorsten som själv erfarit drogkartellernas skrämseltaktiker då hon bodde på Mexikos landsbygd i nio år och sett hur våldet brett ut sig där. Beväpnade män och döda kroppar blev en del av vardagen för henne. Vi möter även Ana Bertrán som arbetat med missbrukare i både Uruguay och Sverige. Lotten Collin ringer också upp Julio Baráibar, en av president José Mujicas närmaste rådgivare i Uruguay. Författaren Magnus Linton förklarar varför droger har blivit en så stor fråga i Colombia. Till sist pratar Lotten Collin med PR-konsulten Tobias Smedberg för att få tips på hur hon genom sin gerillaradio kan sätta Latinamerika på agendan i Sverige. Telefonväkteri på torsdag! Har du frågor om läget i Honduras fem år efter statskuppen? Vill du ha restips inför din semester i Brasilien? Undrar du hur Valparaíso återhämtat sig efter den stora branden i våras? Vill du veta mer om samtida popkultur i Mexiko? Få svar på allt du någonsin velat veta om Latinamerika. Ring till vår telefonsvarare på 08 545 69 663 och ställ din fråga, eller skicka ett mejl till korrespondenterna@sverigesradio.se så kanske just du får svar på torsdag eftermiddag när telefonväkteriet med Lotten Collin börjar!

Ett halvårs kulturdebatt och drygt 20 Nya vågen senare, vad var det vi pratade om under vår-vintern 2013? I veckans upplaga av Nya Vågen har vi valt ut debatter som varit livliga, viktiga och roliga - och det blev diskussionerna om det utbredda näthatets orsaker och konsekvenser, piratrörelsens uppgång och eventuella fall, vem som egentligen är same och vem som faktiskt kan bestämma det, samt en animerad debatt om man egentligen kan sätta upp Mozartz Trollflöjten utan att ta ställning till rasistiska och kvinnofientliga sterotyperna i librettot. I näthatsdebatten medverkar författaren och journalisten Magnus Linton, tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg som gjort utredningen Främlingsfienden inom oss och Sakine Madon, avgående redaktionschef för Newsmill. I samtalet om piratrörelsen hör vi Andreas Ekström, författare och journalist på Sydsvenskan, författare och frilansjournalisten Anders Rydell och Piratpartiets ledare Anna Troberg. I diskussionen om vem som egentligen får kalla sig same hör vi Lisa Vipola också Mattias Åhrén, folkrättsjurist på Samerådet, Ylva Maria Pavval, Creative Sápmi och chefen för Sigtuna museum Ted Hesselbom som tidigare ansökt om att få bli rom. Och, till sist, i debatten om hur operascenerna bör handskas med klassiska verk medverkar Stefan Johansson från Malmö Opera med regissören Richard Turpin och Skånska Dagbladets Martina Jarminder. Programledare: Hannes Fossbo Producent: Maria Götselius

Näthatarna når längre och längre in i hjärtat av den svenska samhällsdebatten. Nu har tonen blivit så hätsk att datainspektionen vill lagstifta mot kränkningar på nätet. De allra mest utsatta är feminister och antirasister som öppet uttrycker sina åsikter i medier och på bloggar. Men vad betyder dessa massiva påhopp från vita kränkta män? Nya Vågen denna vecka om hur vi ska förstå hatet på nätet. Har själva internets möjligheter till att möta likasinnade, att vara anonym och att publicera sina åsikter hur kontroversiella de än är, radikaliserat det svenska folket, eldat på de extrema åsikterna? Eller är denna lavaflod av hat snarare reaktioner på vi inte accepterar rasism och sexism i samma utsträckning som förr? Författaren och journalisten Magnus Linton, tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg som gjort utredningen Främlingsfienden inom oss och Sakine Madon, avgående redaktionschef för Newsmill diskuterar frågan. Och så har vi sett Paul Thomas Andersons nya film The Master, om grundandet av en religiös rörelse, misstänkt lik Hollywoods egen favoritsekt scientologin. Vad tycker egentligen Tom Cruise om det? Lyssna på Jonatan Järbels reportage:  Kritikersamtal med Göran Sommardal och Nina Asarnoj. Programledare är Hannes Fossbo, producent Jenny Aschenbrenner. OBS! Kommentarsfälten är endast öppna när redaktionen är bemannad.

söndag 26 augusti 16:03 - 17:45 i P1 Med anledning av domen mot Anders Behring Breivik sänder vi ett Filosofiska rummet special som startar redan 16:03 och fortsätter fram till 17:45 med avbrott för Ekot. Vi kommer att diskutera de politiska ideologier och det tankestoff som ligger bakom Breiviks världsbild, och det samhällsklimat som är på väg att växa fram i Europa. Vi frågar också vad som händer om man demoniserar en person som Breivik. Gäster i programmet är Ola Larsmo, författare och ordförande i Svenska Pen, Lisa Bjurwald, författare till boken Europas skam, Lars Gule och Lars Svendsén, norska filosofer,och Magnus Linton, författare till boken De hatade och Anna-Lena Lodenius, journalist och författare som studerat extremnationalistiska rörelser. Programledare Peter Sandberg Producent Marie Liljedahl

I Colombia har det pågått en väpnad konflikt i 50 år. Gerillor, knarkkarteller, privata arméer och regeringstrupper har drabbat samman i ett alla-mot-alla krig där de flesta offren varit oskyldiga civila. Bara de senaste 20 åren har 40.000 människor dödats och fyra miljoner har tvingats fly från sina hem. Den marxistiska gerillan Farc är den största och äldsta i Latinamerika. Den grundades 1964 och har sedan dess bekämpats av alla landets regeringar. Farc har gjort sig känd för sitt våldsamma krig mot staten, för sin inblandning i kokainhandeln och sina kidnappningar. I P3 Dokumentär Världen får du följa Farcs utveckling från en liten bondegerilla, med blygsamma politiska krav, till en kokainfinansierad armé utan klara politiska mål. Under 2000-talet har Farc-gerillan trängts tillbaka och många har spekulerat i att gerillan är på väg att besegras. Men kan verkligen Farc besegras militärt? Och hur ska Colombia uppnå fred ? Du möter bland andra Roland Larsson, som var gisslan hos Farc i nästan två år och kom hem först efter det att han fått en stroke i djungeln och historikern Carlos Vidales, själv aktiv i den colombianska gerillarörelsen på 70-talet; Blanca Monroy, vars son mördades under väldigt makabra omständigheter och författaren och journalisten Magnus Linton, som lever i Colombia sedan flera år tillbaka och är aktuell med en bok om den väpnade konflikten i landet. Producent: Martin Ezpeleta