Podcasts about metropolitanoperan

Luciano Pavarotti räknas av många som den främsta tenoren någonsin. Han tronar dessutom över tre svårslagna världsrekord. Men vad var det som var så speciellt med hans röst, som än i dag väcker vår förundran? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bagarsonen Luciano Pavarotti föddes i den lilla staden Modena i norra Italien 1935. När han gick bort 2007 var han en världstenor och räknades till en av de 20 internationellt mest kända personerna någonsin. Hör om hans fantastiska livsresa och om hans bejublade röst som än i dag berör människors innersta. I programmet medverkar journalisten Lasse Anrell och Operans pressansvarig Torbjörn Eriksson. Operachefen Stefan Johansson berättar om sina möten med Pavarotti och Birgitta Svendén om hur det var att sjunga med honom på Metropolitanoperan i New York. P2-podden Mästerverkens Clara Törnvall och Johan Korssell diskuterar Pavarottis storhet. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.

Luciano Pavarotti räknas av många som den främsta tenoren någonsin. Han tronar dessutom över tre svårslagna världsrekord. Men vad var det som var så speciellt med hans röst, som än i dag väcker vår förundran? Bagarsonen Luciano Pavarotti föddes i den lilla staden Modena i norra Italien 1935. När han gick bort 2007 var han en världstenor och räknades till en av de 20 internationellt mest kända personerna någonsin. Hör om hans fantastiska livsresa och om hans bejublade röst som än i dag berör människors innersta. I programmet medverkar journalisten Lasse Anrell och Operans pressansvarig Torbjörn Eriksson.  Operachefen Stefan Johansson berättar om sina möten med Pavarotti och Birgitta Svendén om hur det var att sjunga med honom på Metropolitanoperan i New York. P2-podden Mästerverkens Clara Törnvall och Johan Korssell diskuterar Pavarottis storhet. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.

Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en resa som förde honom från de fattiga arbetarkvarteren i Oslo till världsscener som Metropolitanoperan i New York och La Scala i Milano, för att inte tala om succéerna på Kungliga operan i Stockholm. Här finns det unika samarbetet med Ingmar Bergman, här finns den banbrytande rollen som Gustav III och här finns hyllningarna från den ryskfödde tonsättaren Igor Stravinskij, men framför allt är det här en berättelse om vad opera är och vad som händer när sångaren träder in på scenen. För det är där, i mötet mellan ord, musik och publik som de allra största känslorna föds – de undertryckta, de förbjudna, de mörka och de ljuvliga. Radiojournalisten Eric Schüldt tecknar ett porträtt av sin morfar operasångaren Ragnar Ulfung, som hela tiden har haft förmågan att leva livet fullt ut, han som med fantasins hjälp inte bara trädde in i roller, utan snarare blev de personer som han skulle gestalta. I grunden finns en förmåga till förvandling. Det som är så svårt, men som människan kanske drömt om i alla tider. Musiken hämtas från operorna Pajazzo, Carmen, Rigoletto, Maskeradbalen, Rucklarens väg, La Boheme och Elektra. En P2 Dokumentär av Eric Schüldt.Producent Clara Törnvall.

Ragnar Ulfung är den norske tenoren som blev en av Sveriges främsta operasångare. I den här dokumentären blickar han, som 92 år fyllda, tillbaka på sin långa karriär. Det är en resa som förde honom från de fattiga arbetarkvarteren i Oslo till världsscener som Metropolitanoperan i New York och La Scala i Milano, för att inte tala om succéerna på Kungliga operan i Stockholm. Här finns det unika samarbetet med Ingmar Bergman, här finns den banbrytande rollen som Gustav III och här finns hyllningarna från den ryskfödde tonsättaren Igor Stravinskij, men framför allt är det här en berättelse om vad opera är och vad som händer när sångaren träder in på scenen. För det är där, i mötet mellan ord, musik och publik som de allra största känslorna föds de undertryckta, de förbjudna, de mörka och de ljuvliga. Radiojournalisten Eric Schüldt tecknar ett porträtt av sin morfar operasångaren Ragnar Ulfung, som hela tiden har haft förmågan att leva livet fullt ut, han som med fantasins hjälp inte bara trädde in i roller, utan snarare blev de personer som han skulle gestalta. I grunden finns en förmåga till förvandling. Det som är så svårt, men som människan kanske drömt om i alla tider. Musiken hämtas från operorna Pajazzo, Carmen, Rigoletto, Maskeradbalen, Rucklarens väg, La Boheme och Elektra. En P2 Dokumentär av Eric Schüldt. Producent Clara Törnvall.

Hur påverkar själva livet musikens uttryck? Hur påverkar musiken det liv som utövaren lever? Och hur påverkas sångdiktare och musiker av sina medmänniskors liv? I detta tredje program medverkar orkesterdirigenten Susanna Mälkki som är en av de främsta kvinnorna på podiet. Hon föddes i Helsingfors men har hela världen som arbetsfält. Tidigare bodde Susanna Mälkki i Paris där hon var konstnärlig ledare för Ensemble InterContemporain. 2011 dirigerade Susanna Mälkki operaorkestern vid La Scala i Milano, en ynnest förunnad ytterst få kvinnor.... Susanna Mälkki var tidigare förstacellist i Göteborgs Symfoniker, en orkester hon nu ofta dirigerar. Hon valde dirigentyrket framför cellokarriären eftersom hon har ett polyfoniskt sinne och ett öra för ett flerstämmigt sätt att tänka musik. Konstmusik är hennes passion. Jag vill gärna att alla får uppleva musiken som jag upplever, för jag älskar den så, säger Susanna Mälkki. Musik måste vara på riktigt, ge näring till själen, där sorg och lycka ofta är närvarande samtidigt. Om Susanna Mälkki har det sagts att hon är en kvinna med händer som en man. Kärleksfullt och utan dirigentpinne tolkar Susanna Mälkki tonsättarnas intentioner, och njuter av styrkan och energin i samarbetet mellan människorna i orkestern. Hon gör musik för oss, inte för sin egen skull. Att samlas för att lyssna på musik tillsammans är en otroligt fin tanke. Det är nästan som att andas tillsammans, säger Susanna Mälkki, som vill förändra de ofta alltför långtråkiga orkesterkonserterna så att unga lyssnare hittar dit. Unga människor är öppna! Susanna Mälkki är numera chefdirigent för Helsingfors stadsorkester och första gästdirigent vid Los Angeles-filharmonikerna. 2017 debuterade Susanna Mälkki vid Metropolitanoperan genom att dirigera orkestern i Kaija Saariahos opera L'Amour de Loin.   Spellista:   Yemandja Angelique Kidjo, sång, m fl Aye Island Records               Mango         74321 16646 2     Vocuna I, Inferno lirico för violoncell Kjell Perder Susanna Mälkki, cello     Symfoni nr 3 Witold Lutoslawski SUSANNA MÄLKKI (DIR). SR's symfoniorkester     Trois Strophes sur le nom de Sacher Henri Dutilleux Susanna Mälkki, cello     Alma 3, Soma TIENSUU, JUKKA (C) MÄLKKI, SUSANNA (DIR) TAMMERFORS STADSORKESTER Inspelad: FINLAND 2005     YemandjaTid: 040 Angelique Kidjo, sång, m fl Aye Island Records               Mango         74321 16646 2     Messagesquisse för sju violonceller Boulez, Pierre Palm, Siegfried (vlc) /1:a violoncell/ - Vaernes, Bjørg (vlc) - Pitkäpasi, Mikko (vlc) - Nyström, Per (vlc) - Johanson, Niklas (vlc) - Agnani, Louise (vlc) - Mälkki, Susanna (vlc)     Konsert för piano & orkester fiss-moll Rachmaninov SUSANNA MÄLKKI (DIR). SR's symfoniorkester     Before the mountains were born Borisova-Ollas, Victoria Mälkki, Susanna (dir), Sveriges Radios Symfoniorkester     Symfoni nr 4, B-dur op 60 Ludwig van Beethoven Susanna Mälkki, dir. BBC Symphony Orchestra (London)     Skogens Sovn (op 9) Arvid Kleven Susanna Mälkki, dir. STAVANGERS SYMFONIORKESTER LOTUSLAND BIS CD 1542                        Tiroirs David Sawer Susanna Mälkki. Birmingham Contemporary Music Group     Himmelsmekanik Anders Hillborg SUSANNA MÄLKKI (DIR). Strings of the BBC Scottish Symphony Orchestra SR: Prod.nr 2068-01/7021

I grunden en enkel historia med tydliga roller i Rossinis händer ett komiskt mästerverk med musikalisk elegans. Barberaren i Sevilla lockar både till skratt och bjuder på ett fyrverkeri av toner. Tillsammans med side-kicken Sara Norling, vanligtvis programledare på P2 Live, reder programledaren och producenten Britta Svanholm Maniette ut vad som gör musiken i operan så komisk, vad allt-i-allon och barberaren Figaro är för en figur och varför operakomediernas operakomedi inleddes med ett präktigt fiasko. BARBERAREN I SEVILLAS LÅTLISTA: Barberarens Spotifylista Låtlistan innehåller dels musik som spelas i podden, dels fler betydelsefulla avsnitt ur operan. Operaguiden operaguiden@sverigesradio.se  Lyssna på hela Barberaren i Sevilla, direkt från Metropolitanoperan i Opera i P2, lördag 4/2 2017 kl 19:00.

När den amerikanska tonsättaren Ruth Crawford Seeger är mellan 29 och 31 år komponerar hon de verk som långt senare ger henne en rättmätig plats i musikhistorien som en nyskapande tonsättare. Ruth Crawford föds i Ohio 1901 och utvecklar en kompositions­stil som ingen an­nan i världen har gjort tidigare. Efter ett Guggenheim-stipendium i Europa reser hon hem och gifter sig med den 14 år äldre musikvetaren Charles Seeger. Hon föder fyra barn: Mike, Peggy, Penny och Barbara och tar även hand om tre barn från Charles Seegers första äktenskap, bl a den le­genda­riske folksånga­ren Pete Seeger. Även Mike och Peggy Seeger är välkända folkmusiker.Det trista är att hon sam­tidigt slutar tonsätta sin egen mu­sik. När hon dör 1953, endast 52 år gammal, har hon just börjat komponera igen. Det gör tra­giken ännu större och kvinnan Ruth Crawford Seeger en utmaning att försöka förstå.Hennes man gör först klart sitt förakt för kvinnliga tonsättare: "Din lilla kvinnosjäl som du kuvar genom att vara den mest manlige av konstnärer - musikern". För sina barn för­klarar Charles See­ger barn att "kvinnor inte kan komponera symfonier".Senare blir dock Charles Seeger Ruth Craw­fords starkaste stöd och de arbetar in­ten­sivt till­sammans med idéunderlaget till hen­nes komposi­tioner. Ruth Crawford går inte sällan emot hans teore­tiska este­tik. Trots att han varnar henne för att skriva för stråkar ger hon sig i kast med den stråkkvartett som kommer att bli hennes främsta komposition.Ett annat märkligt och vackert stycke, banbrytande med sitt pulserande kluster, är  To A Kind God av den då 29-åriga Ruth Crawford.  Hon tonsatte stycket redan 1930 - 20 år innan denna tek­nik skulle få sitt genombrott i Tyskland i det vi idag kallar en fullständig serialism. Verket skriver Ruth Crawford faktiskt i Berlin som den första kvinnliga tonsät­taren att erhålla ett Guggenheim-stipendium. Först 60 år senare får To A Kind God sin ur­premiär, nämligen 1994 vid Aldeburghfestivalen.Vad är det då som gör detta stycke musik så enastående för sin tid? Jo, själv kal­lade hon det dissonant musik. Ruth Crawford hade aldrig hört ös­ter­ländsk mu­sik, t e x buddistiska munkars meditationer, men hade fått dem be­skrivna av Charles Seeger som "ett komplext dis­sonant ljud-flor". Hon skriver här en slags världsmusik och hon vill an­vända ord ur nå­gon en­gelsk över­sättning av den indiska Bhagavad Ghita, men hon finner ingen och löser upp­gif­ten genom att skapa egna ord. Hon uppfin­ner både kon­so­nanter och voka­ler. I To A Kind God skri­ver Ruth Crawford in 12 rös­ter, en för varje ton i den väster­länd­ska skalan, och i styc­kets klimax hörs alla to­nerna samtidigt. En slags sam­mansatt mass-tonart.I ett brev till tonsättarkollegan Vivian Fine samma år som hon skrev To A Kind God - 1930 alltså - uttrycker Ruth Crawford sin besvikelse över romantik, neoklassi­cism, amerikansk mainstream-symfonisk jazz och tolvtonsättaren Arnold Schönbergs cerebrala övningar: "Här i Europa hoppas jag finna en stor tonsät­tare som frodas ur en mylla av både konsonans och dis­sonans. En mäktig musik som inte enbart är torrt in­tellektuell utan även bär en djup enkelhet - en känsla om man vill använda det ordet - som knyter an till vanliga män­niskor lika myc­ket som till de intel­lektuella".Denna dröm-tonsättare skulle bli Ruth Crawford själv som med några få verk, komponerade mellan 1930 och 1932, skriver in sig i musikhisto­rien, inte enbart som en av USA:s främsta tonsät­tare utan även på en central plats inom hela 1900-talets musi­kaliska litteratur. Stråk­kvartetten från 1931 räknas som hennes mästerverk.Sin tidiga musik beskrev Ruth Crawford som ett "träd av ljud och klangfärger". Nu ville hon ha horisontella linjer, "reda ut tilltrass­lade nystan och finna en tråd i en hög av rot­lösa, trädlösa löv". I formen bäddade hon in rika mönster vilka hon jämförde med komplext designade persiska mattor. Men liksom det i dessa mattor vävdes in små defekter och förskjut­ningar kom­po­nerade Ruth Crawford in en och annan asymmetri. Hon var noga med att beskriva skill­na­den mellan sin "dissonanta kontrapunktik" och den samtida euro­peiska seria­lis­men. Hon listade sina ideal: skriv klara me­lodiska linjer, undvik ihopklibbande rytmer, använd ryt­misk självständighet mellan de­larna, skapa en känsla av tonalt och rytmiskt cen­trum och expe­ri­mentera med varierande typer av disso­nanser.Hennes mor, Clara Crawford, hade tagit Ruth till hennes första pia­nolektion och blev hennes starkaste supporter och tuffaste kritiker. Modern tillhörde den tidiga vå­gen av femi­nister som strävade efter, och slutligen uppnådde, ekonomisk oav­hän­gighet. Ruths mor var pionjär - en av de första kvinnliga stenogra­ferna och var t ex irriterad över att Robert Schumann "blev bossen i huset när Clara Wieck gift sig med ho­nom".Men Crawfords levde i en tid då det, precis som under Clara Schumanns liv - 70 år tidigare - ansågs att "den känslomässiga delen av kvin­nan stred mot den krea­tiva pro­cessen i musikska­pandet". Ruth Crawford kallade sig al­drig någonsin för kvinnlig tonsättare och var inte medlem i The Society of American Women Composers. Kollegan Charles Ives skrev att "en god dissonans är som en man". Och tidigt ansåg kritiker att hennes musik hade manliga kvaliteter: djärv och viril. Men i sin dagbok skrev hon ti­digt ner sin mammas råd (Mamas Advice): "dölj all­tid dina stygga tan­ker, var stolt över din blyghet och se till att andra har det bra i ditt sällskap, lägg dig inte i grannens bu­si­ness, vi le­ver för andras skull och ta hänsyn till andras käns­lor." I dagböc­kerna be­skri­ver Ruth Crawford "brännande, irriterande och otåliga" käns­lor. Senare sina de­pressi­oner.Ruth Crawford föredrog målaren Corot framför den idylliske ljus­skil­draren Monet. Hon skriver: "I en målning måste finnas balans mellan skugga och sol; inte en­bart ly­ses mörkret upp av lju­set utan genom denna kontrast bestrålar mör­kret även ljuset."Music for Small Orchestra från 1926 skall spelas långsamt, grubblande. Med tritonus- och kvartsintervall relate­rade till Scriabin och fagott-fragment ur Stravinskijs Våroffer. Hennes vän, tonsätta­ren och astrologen Dane Rudyar, talade om symboliken i en enda ton "som en levande cell där makro­kosmos speglas i mikrokosmos; en enda cell som kan avslöja alla univer­sums myste­rier". Från öster­ländsk musik stammade denna idé. Och Ruth Crawford anammade det eso­teriska och my­tiska. I Chicago upplevde hon ett andligt och spiri­tuellt svärmeri för sin pia­nolära­rinna Djane Lavoie Hertz och 27 år gammal dedicerade hon sina pianopre­ludier till "Djane, min inspiration." Genom henne kom Ruth Crawford i närmare kon­takt med ryske tonsät­taren Scrabins teosofi, mysticism och spiritualism, som funge­rade som ett slags pre-freu­dianskt sätt att få kontakt med sitt undermedvetna. Tyvärr upp­fördes al­drig Music for Small Orchestra under Ruth Crawfords livstid.1928 var Ruth Crawford med och startade Chicagoavdelningen av Inter­national Society for Contemporary Music och hennes Three Songs med texter Carl Sandburg representerade USA 1933 vid ISCM:s festival i Amsterdam.Ruth Crawford klipper sitt hår kort, flyttar till New York och inleder en tät vänskap med tonsättaren Marion Bauer, den första amerikanska eleven hos Nadja Boulan­ger i Paris. Marion Bauer stöttar henne och gör klart för Ruth Craword vilken stor ta­lang hon är. "Min kära underbara Marion" börjar ett brev. "Marion har befriat mig", ett annat. "Jag skriver igen och jag komponerar". Med Marion disku­terar hon ska­pande och sexualitet. Ruth är oskuld och lever i celibat trots att hon när­mar sig de 30. "Visst kan du sublimera", säger Marion, "men den fysiska akten kan full­bordas på ett vackert sätt, som en symbol."Senare funderar Ruth på arten av henne och Marions relation. I Ber­lin hade Ruth upplevt den helt öppet homosexuella kultu­ren under Weimarre­publikens sista skäl­vande dagar och nätter och skriver: "Med Marion var det som att bli förälskad. Vår förbindelse hade kommit mycket nära ett erotiskt uttryck, men vi delade på oss istället för att starta detta lesbiska pro­jekt."I New York bosätter sig Ruth på gångavstånd till Carnegie Hall och Metropolitanoperan. Hon kommer i kontakt med den nyaste musiken av Copeland, Gershwin, Varèse, Duke Elling­ton och Bessie Smith. Hon går på konserter med verk av Rachmaninov, Hindemith, Schönberg, Brahms, Wagner, Bach, Béla Bártok, Carl Ruggles och mannen som uppfann en av de första synthesizrarna - Leon Theremin.Snart enga­gerar sig hennes make Charles Seeger i "musiken som ett va­pen i klasskampen" och förlorar in­tresset för mod­ernismen. Han komponerar revo­lu­tionär musik, antar pseudonymet Carl Sands och är mest på marxistiska möten. För Ruth är det omöjligt att ersätta deras tidiga musika­liska intimitet med den proletära kultur­rörelsen. Hon förlorar sin musa. Hon kompo­nerar inte längre.1952 skriver Ruth Crawford Seeger sitt sista verk, Suite for Wind Quintet, vars inledande ostinato återkallar början på andra satsen av det verk hon 1932 brände originalnoterna till: Sonat för violin och piano. Ruth Crawford Seeger insjuknar och dör i magcancer precis som hennes mamma gjort. Och resten är en öronbedövande tystnad.Programmet är inspirerat av Judith Tick's stora biografi Ruth Crawford Seeger - A Composer's Search for American Music från 1997. Judith Tick är professor emerita vid Northeastern University i Boston, USA. Musiklista:Rose, Rose and Up She RisesRuth Crawford, sång White MoonRuth CrawfordDawn Upshaw, sopranMargo Garret, pianoNONESUCH 7559 79364 2 To A Kind GodRuth CrawfordAmanda Pitt, sopranJeanette Ager, AltJames Wood, dirigentNew London Chamber Choir, damkörRuth Crawford Seeger: PortraitDeutsche Grammophon 449 925-2, 1997 String Quartet 1931, Sats 3, AndanteRuth CrawfordInstrumentalister ur Schönberg EnsembleRuth Crawford Seeger: PortraitDeutsche Grammophon 449 925-2, 1997 Andante for StringsRuth CrawfordChristoph Von Dohnanyi, dirigentCleveland Orchestra String Quartet 1931, Sats 1 Rubato AssaiRuth CrawfordInstrumentalister ur Schönberg EnsembleRuth Crawford Seeger: PortraitDeutsche Grammophon 449 925-2, 1997 Music for Small Orchestra IIRuth CrawfordOliver Knussen, dirigentMedlemmar Ur Schönberg EnsembleRuth Crawford Seeger: PortraitDeutsche Grammophon 449 925-2, 1997 Rat Riddles, ur "Three Songs" med texter Carl SandburgRuth CrawfordOliver Knussen, dirigentLucy Shelton, sopranInstrumentalister ur Schönberg EnsembleRuth Crawford Seeger: PortraitDeutsche Grammophon 449 925-2, 1997 To An Angel, för kvinnokör och sopransoloRuth CrawfordAmanda Pitt, sopranJeanette Ager, AltJames Wood, dirigentNew London Chamber Choir, damkörRuth Crawford Seeger: PortraitDeutsche Grammophon 449 925-2, 1997 Piano Study in Mixed AccentsRuth CrawfordReinbert De Leeuw, PianoRuth Crawford Seeger: PortraitDeutsche Grammophon 449 925-2, 1997 String Quartet 1931, sats 4Ruth CrawfordInstrumentalister ur Schönberg EnsembleRuth Crawford Seeger: PortraitDeutsche Grammophon 449 925-2, 1997 Suite for Wind Quintet, sats 1 (Svit för blåsarensemble)Ruth CrawfordInstrumentalister ur Schönberg EnsembleRuth Crawford Seeger: PortraitDeutsche Grammophon 449 925-2, 1997

Exklusivt möte med orkesterdirigenten Marin Alsop, musikchef och konstnärlig ledare för Baltimores Symfoniorkester. Första kvinna någonsin i en sådan position i en stor symfoniorkester i USA. Marin Alsop, som föddes i New York, är en amerikansk orkesterdirigent och violinist.  Hennes främste mentor var orkesterdirigenten, tonsättaren och musikern Leonard Bernstein.-När jag var 9 år upplevde jag Leonard Bernstein dirigera New Yorks filharmoniker. Sedan dess är han min stora hjälte och idol, berättar Marin Alsop. Jag älskade honom på distans och när jag lärde känna honom blev min kärlek ännu större. Ovanligt, faktiskt, då kärleken till en idol brukar klinga av när man kommer nära.- Bernstein lärde mig vad berättelsen betyder för varje musikstycke. Han uppmuntrade mig att vara mig själv och genom honom förstod jag vad integritet är, berättar Marin Alsop. Marin Alsop föddes 1956 i New York, och utbildade sig vid Yaleuniversitetet och vid Juilliard School of Music. Mellan 2002 och 2008 var hon chefsdirigent för Bournemouth Symfoniorkester. 2006 blev hon vald till årets musikpersonlighet i England. Sedan 2007 är Marin Alsop chefsdirigent för Baltimores Symfoniorkester och hon gästdirigerar regelbundet hos flera symfoniorkestrar i västvärlden. Hon är även konstnärlig ledare för São Paulo State Symphony. Den 7 september 2013 var Marin Alsop den första kvinnan att dirigera orkester och kör vid anrika Last Night of the Proms i Royal Albert Hall. I programmet presenteras Marin Alsops kvinnliga dirigent-föregångare i USA. Hur står det till för kvinnor inom musiken I USA för 100 år sedan? Jo, amerikanska Musikerförbundet förbjuder kvinnor fram till 1904. Men kvinnorna ger inte upp utan startar istället eget. Under de 100 åren mellan 1893 och 1993 finns det 26 helkvinnliga symfoniorkestrar och sinfoniettor I USA!1924 anställs för första gången musiker av det täcka könet i en manlig symfoniorkester I USA. Fem kvinnor får tillgång till San Fransiscos Symfoniorkester.Året därpå, 1925, blir engelskfödda pianisten, tonsättaren och dirigenten Ethel Leginska dubbelt historisk vid sin debut i USA: hon leder New Yorks Symfoniorkester och de spelar i Carnegie Hall. Ethel Leginska är den första kvinna att dirigera sin egen opera i ett operahus. 1926 grundar hon den 100 musiker starka Bostons Filharmoniska Orkester. Senare grundar och dirigerar Leginska Bostons Kvinnliga Symfoniorkester, Kvinnornas Symfoniorkester i Chicago och Kvinnornas Nationella Symfoniorkester i New York. Under tidigt 30-tal blir Antonia Brico första kvinna att dirigera både hos Berlinfilharmonikerna och i Metropolitanoperan i New York. Efter två föreställningar förbjuds dock Antonia Brico att dirigera i the Met, eftersom baritonen John Charles Thomas vägrar sjunga under kvinnlig ledningI juli 1938, på amfiteatern i Lewisohn Stadium i New York, tillåts Antonia Brico, som första kvinna någonsin, att dirigera de prestigefyllda New Yorks filharmoniker. Dirigenten Judith Somogi får gästdirigera Los Angeles Filharmoniker först 1975, under det s k Kvinnoåret. Senare blir hon kapellmästare vid Frankfurtoperan.Marin Alsop har upprättat stipendiefonden Taki Concordia Conducting Fellowship för kvinnliga dirigenter. -Fortfarande behövs det speciellt stöd för kvinnor inom dirigentyrket, förklarar Alsop. Marin Alsop har spelat in ett 70-tal CD-skivor, bl a Johannes Brahms fyra symfonier och hon berättar varför Brahms musik fortfarande kan röra henne till tårar.Låtlista: On the Town - Three Dance Episodes: I. The Great Lover Bernstein, Leonard (1918-90) Marin Alsop; Bournemouth Symphony OrchestraBernstein: Chichester Psalms NAXOS 8.559177 Serenade III: Erixymachos - Presto Leonard Bernstein Philip Quint, violin. Timothy Walden, cello. Marin Alsop; Bournemouth Symphony Orchestra Bernstein: Serenade, Facsimile, Divertimento NAXOS 8.559245 1.1      IMPROMPTU FÖR PIANO D 935:1 F-MOLL  /OP 142:1, 1827/ SCHUBERT, FRANZ (C)           LEGINSKA, ETHEL (PI)               SYST: YDA                 Inspelad: USA  1928 Symphony #1 In C Minor, Op. 68 - 3. Un Poco Allegretto E Grazioso Brahms, Johannes (1833-1897 Marin Alsop; London Philharmonic Orchestra Brahms: Symphony #1, Tragic Overture, Academic Festival Overture NAXOS 8.557428 Symphony #1 In C Minor, Op. 68 - 1. Un Poco Sostenuto Allegro Brahms, Johannes (1833-1897) Marin Alsop; London Philharmonic Orchestra Brahms: Symphony #1, Tragic Overture, Academic Festival Overture NAXOS 8.557428 Symphony No. 3 In F Major, Op. 90: III. Poco Allegretto Johannes Brahms (1833-1897) Marin Alsop; London Philharmonic Orchestra Brahms: Symphony No. 3, Haydn Variations NAXOS 8.557430 Gorgon - III. Medusa Christopher Rouse Marin Alsop, dir. Colorado Symphony Orchestra; Gorgon RSAVictor 09026-68410-2 Cello Concerto - Molto Allegro E Appassionato Samuel Barber (1910-1981) Wendy Warner, cello. Marin Alsop, dirigent; Royal Scottish National Orchestra Barber: Cello Concerto, Medea Suite, Adagio For Strings NAXOS 8.559088 Adagio For Strings, Op. 11 Samuel Barber (1910-1981) Marin Alsop, dirigent; Wendy Warner, cello. Royal Scottish National Orchestra Barber: Cello Concerto, Medea Suite, Adagio For Strings NAXOS 8.559088

Klassikern handlar i dag om Richard Strauss opera Arabella, en romantisk Strausshjältinna som hamnat litet i skymundan av de mer dramatiska dominanterna Salome och Elektra. Adelsfamiljen Waldner är på obestånd och räddningen heter Arabella, den vackra dottern som ska bjudas ut på äktenskapsmarknaden till en man så rik som möjligt. Eftersom familjen bara har råd att gifta bort en av döttrarna, får systern Zdenka klä ut sig till ung man. Falska brev och kärlekstrassel förstärker förvecklingarna. Det är 1860-talets Wien med musik, baler och vackra miljöer. I våras gjorde den svenska sopranen Malin Byström stor succé på Metropolitanoperan i New York i rollen som Arabella och hon medverkar också i dagens Klassikern, liksom Straussexperten och tillika dirigenten Ralf Weikert. Programmet av gjort av Kerstin Berggren

Det har nu gått sju år sedan direktsändningarna från Metropolitanoperan i New York till digitala biografer i hela världen startade . Då kunde ingen ana vilken enorm succé som var på väg att födas. Idag är mer än 1.975 biografer i 64 länder med i kulturutbytet och det innefattar såväl storstäder som små byar på avlägsna orter. 14 miljoner operabiljetter har Metropolitan sålt och idag är det inte bara opera som sprids över världen utan teater, dans, musik har hittat ut till en intresserad och engagerad publik som slukar det mesta i biomörkret. Nu har även de stora museerna i världen gett sig in i leken och gjort det möjligt för en stor publik att ta del av de mest spektakulära konstutställningar. I dagens Kulturdokumentär tar Kerstin Berggren med lyssnarna till en rad nyckelpersoner inom HD-liveverksamheten. Bland annat får lyssnarna träffa Metropolitanoperans chef Peter Gelb som var den som startade alltihop 2006. Även de ansvariga på National Theatre i London liksom den svenska operachefen Birgitta Svendén hör till de medverkande

I tredje programmet möter vi två New Yorkbaserade musiker. Elviolasten och tonsättaren Martha Mooke har bland annat spelat på Broadway, medan tonsättaren och pianisten Elodie Lautens operor sätts upp off-Broadway och off-Metropolitanoperan. Jag möter Martha Mooke I en vacker våning på övre västra Manhattan. Hon spelar med New York's ledande ensembler och har inga problem med att gå mellan notbundna och improviserande uppdrag. Just denna vecka varvar hon fyrsträngat violaspel, i stycken av Tjajkovskij och Bruckner, i en symfoniorkester i New Jersey, med att i studio, med femsträngad elviola, spela in altfiolstycken som tonsatts för henne. Och så har hon precis avslutat komponerandet av sin tredje String Quartet. En klassisk altfiol har fyra strängar, men Martha Mooke äger ett flertal femsträngade instrument. Hon processor ljudet I dator och med allehanda pedaler Den elektrifierade altfiolen kan låta som ett keyboard, en synth, en gitarr eller som en saxofon! Så här skriver Village Voice: ”Med sitt kritvita hår, och den blå femsträngade altfiolen, är Martha Mooke en frapperande uppenbarelse med ett bredare register än många improvisatörer kan skryta med.” Martha Mooke, som är en av stammusikerna i Carnegie Hall, har bl a jobbat med Luciano Berio, Cathy Berberian, David Bowie, David Byrne, Lou Reed, Kronoskvartetten och Rufus Wainwright. Årligen spelar Martha Mooke vid stödkonserten för Tibet House tillsammans med Philip Glass och Patti Smith. -Två turnéer med Barbara Streisand var drömturnéer av första klass! Barbara vet exakt hur hon vill ha det musikaliskt och vi musiker blev behandlade exemplariskt. Det var fantastiskt att varje kväll stå en meter från Barbara Streisand när hon gör sin stora entré och publiken jublar. Du hör inget, du vibrerar – inte bara ditt instrument, utan även din kropp vibrerar, berättar Martha Mooke. Martha Mooke’s nästa CD heter Hebra d'luz, Ljustråd, efter stycket med samma namn som tonsättaren Tania León skrivit till henne. http://www.marthamooke.com/ Tonsättaren och pianisten Elodie Lauten föddes i Paris men flyttade till New York tidigt 1970-tal. Hennes pianostycke Variations On The Orange Cycle inkluderades i Chamber Music America’s lista över nittonhundratalets 100 bästa musikstycken. Och Sequenza 21, som är en av de tre främsta internettidningarna för nutida konstmusik, listade Elodie Lauten som en av de mest inflytesrika tonsättarna av postminimalismen under de senaste 30 åren. Elodie Lauten har skrivit fem operor, stycken för piano, för elektronik och för orkester. Hon finns med på 30 CD-skivor, utgivna av 15 stora och små bolag. I New York upplever Elodie Lauten en frihet hon aldrig känt i Paris. Här kan hennes excentricitet blomma bland andra människor som är udda och kommer från olika länder. Elodie Lauten startar tjejrockband, lever en tid på Chelsea Hotel med sin pojkvän och bor tillsammans med den öppet homosexuelle poeten Allen Ginsberg. Några av hans dikter utgör librettot till hennes opera Waking in New York. Elodie Lauten skapar det lyraliknande 21-strängade instrumentet Trine och använder det i Preludiet till sin opera Death of Don Juan. Operan hade premiär i maj 2011 på Manhattan’s Theater For The New City, i East Village. - Don Juan-typen, förföraren, är en karaktär från en förfluten tid då kvinnor endast hade tre val: hustru till en man, nunna eller prostituerad. Idag, efter 1960- och 70-talens sexuella frigörelser och kvinorörelsens landvinningar, är en sådan Don Juan-karaktär inte trovärdig, säger Elodie Lauten, som i operan ger Don Juan möjlighet att uppleva äkta kärlek. Elodie Lautens far föddes som Raphael Shecroun i Algeriet. Han tar namnet Errol Parker och blir jazzmusiker och kompositör och skriver bitonal, komplex musik. 18 år gammal lämnar han Algeriet och flyttar till Paris där han bl a spelar med gitarristen Django Reinhardt. 1968 flyttar Errol Parker till New York och är så stolt över sina afrikanska rötter att han byter ut virveltrumman mot congas i trumsetet. 1971 startar han sin egen label, Sahara Records. Elodie Lauten är konstnärlig ledare för den ideella organisationen Lower East Side Perfroming Arts. http://www.elodielauten.net/

Helen Mirren i Lövånger, Robbie Williams i Söråker och Malena Ernman i Skaftö Folkets Hus. Via den nya digitala tekniken kan idag kulturen spridas över världen på ett sätt som knappast någon kunnat förutse. Direktsänd opera från Metropolitan-operan i New York till Folkets Hus digitala biografer i landet har blivit en jättesuccé och tycks vara på väg att bli en folkrörelse. Idag visar 81 biografer över hela Sverige olika föreställningar och 48 000 biljetter är redan sålda för säsongen 2009-2010. I Kulturradion K1 utforskar Kerstin Berggren detta nya fenomen och lyssnarna får följa med till både Söråker och Lövånger samt till Metropolitanoperan i New York. I programmet medverkar också Rickard Gramfors, projektledare för Digitala Hus, Birgitta Svendén, vd och operachef vid Kungliga Operan i Stockholm och Staffan Rydén, produktionschef vid Dramaten.

Franz Schubert: Symfoni nr 9 C-durStockholms filharmoniska orkesterBruno Walter, dirigent Inspelat i Stockholms konserthus den 8 september 1950. Franz Schubert (1797 – 1828) sjöng redan som liten pojke i Wiener Sängerknaben, den berömda gosskören i Wien. Det skapade en bra grogrund för den blivande sångdiktaren. Schubert kom att skriva över 600 sånger, trots sitt alltför korta liv. Med sina sånger blev han kanske den allra främsta sångkompositören i hela musikhistorien. Men han skrev mycket annat också, massor av pianostycken, kammarmusik och en hel lång rad symfonier. Den sista symfonin – eller möjligen den näst sista –”den stora C-dursymfonin”, som oftast brukar numreras som nr 9 har daterats till mars 1828, samma år som Schubert dog. Det är den längsta och mäktigaste av alla hans symfonier och den ansågs så svår och obegriplig när han lämnade partituret till Gesellschaft der Musikfreunde i Wien att man bedömde den som ospelbar. Först 11 år efter Schuberts död fick den sitt första framförande i Leipzig under ledning av Felix Mendelssohn.Bruno Walter (1876 – 1962) var en av de absolut största stjärnorna på den internationella musikhimlen, trots sin anspråkslösa person. Han debuterade som dirigent i Köln 1893. Året därpå mötte han tonsättaren och dirigenten Gustav Mahler, som tog honom som assistent till Hamburg och till Wien 1901. Mahler kom att bli hans mentor och deras vänskap varade livet ut. Efter Mahlers död 1911 blev det Bruno Walter som fick uruppföra den efterlämnade nionde symfonin och sångcykeln ”Das Lied von der Erde”.  Under tjugotalet hann Bruno Walter med att vara operachef i Berlin och chefdirigent för Gewandhaus-orkestern i Leipzig. 1933 blev Walter, eftersom han var jude, tvingad att lämna Tyskland. Han flyttade då till Wien där han 1936 blev ledare för Wienoperan. Två år senare var det så dags att ge sig iväg igen, när nazisterna tågade in Wien 1938. Bruno Walter bosatte sig då i USA, och var under hela fyrtiotalet knuten till både filharmonikerna och Metropolitanoperan i New York. Under femtiotalet spelade han in så gott som hela den symfoniska standardrepertoaren av Mozart, Beethoven, Schubert, Brahms och Bruckner i USA för grammofon. Efter kriget gjorde han också fler gästspel i Europa, det sista i Wien år 1960. Vid hans sista besök i Stockholm i september 1950 gav han konserter med Stockholms filharmoniska orkester, varvid han framförde musik av Mozart och Schubert.Curt Carlsson Franz Schubert: Symfoni nr 9 C-dur ”Stora C-dursymfonin”I Andante - Allegro ma non troppo II Andante con motoIII Scherzo. Allegro vivace  Trio - Scherzo. IV Finale. Allegro vivace - Allegro vivace