Podcast appearances and mentions of peter gropman

Pierre Isacsson förknippades alltid med hit-låten Då går jag ner i min källare. Själv var han trött på den och ville göra comeback. Men han dör på Estonia och sonen ärver hans outgivna demos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten ”Då går jag ner i min källare” blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger:– Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.I ”I skuggan av källarlåten” får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. Peter.gropman@irismedia.seP4dokumentar@sverigesradio.seMedverkande: Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.Per Wiker, författare.Marie Bergman, artistJanne Schaffer, artistPontus Platin, artist

TV-nörderi på hög nivå när vi traditionsenligt summerar det gång året med Sveriges största tv-podcast. Vi bjuder en och annan överraskning, en hemlig gäst och en klassisk gammal signaturmelodi som nu fått en hel text. Gäster är Simon Karlsson & Peter Gropman. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detektiven Charlie Chan gör succé i Hollywood på 30-talet. Den populäre kinesen spelas av svensken Warner Oland. Men på höjden av sin karriär så försvinner stjärnan plötsligt från en filminspelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Warner Oland - bortglömd storstjärna i HollywoodWarner Oland är en av Sveriges första stora, med idag bortglömda, filmstjärnor i Hollywood. Han föds som Werner Ölund i Bjurholm i Ångermanland 1879 men emigrerar som 12-åring med sin familj till USA där de byter namn till Oland.Tidigt intresserar han sig för litteratur och hamnar i vuxen ålder på teaterscenerna på Broadway i New York. För att finansiera sin teaterkarriär och sitt projekt att presentera Strindberg för en amerikansk publik börjar han ta roller i den nya filmindustrin. Där han ofta får spela kines, trots att han helt saknar asiatisk bakgrund.Filmdebuten kommer 1912 och han medverkar även i den första ljudfilmen Jazzsångaren 1927. Efter ett 70-tal filmer, där han ofta får spela elak filmkines, blir han 1931 castad till den snälla kinesiska detektiven Charlie Chan. En roll som gör honom världsberömd.Filmstjärnan försvinnerMen när han ska spela in den 18:e filmen som Charlie Chan är Warner Oland sliten och djupt nere i ett alkoholmissbruk. Succén som Charlie Chan har gjort honom till en av världens mest kända filmskådespelare men också stängt in honom i ett fack långt borta från Strindberg och scenen. När inspelningen ska rulla igång är han försvunnen. Det sägs att han skulle gå ut och ta ett glas vatten. Men han kommer aldrig tillbaka.Medverkar gör bland annat Kim Khavar Fahlstedt, filmhistoriker och författare, aktuell med en ny bok om Werner Oland, och Anki Backlund, Bjurholmsbo och verksam i Warner Oland Academy.Inläsningarna är gjorda av Magnus Johansson, Iris media ABDokumentären är gjord av Peter Gropman, Iris media AB.Exekutiva producenter på Sveriges Radio var Sofia Kottorp och Ola Hemström.Dokumentären är gjord 2024. Kontakt: P4dokumentar@sverigesradio.se

Radiomakaren Peter Gropman älskar kassettband. I detta DJ 50 Spänn jagar han tejper på loppis och hittar rent guld: Magisk rockradio från Sundbyberg, en mash-up mellan gymping och pizzaschlager samt en spektakulär saxofonmassaker.

1993 hittas några kassettband på en loppis. En man har spelat in en säregen resedagbok. Banden spelas upp i P3:s Morgonpasset och blir en succé. Men vem var han - Kassettmannen? Kassetterna med resedagboken spelas upp av Tomas Tengby och Stefan Livh i radioprogrammet Morgonpasset och får namnet En svensk man på resa. Serien blir kult på 90-talet. Spekulationerna om vem han var och varför han gjorde sin dagbok är många. Men trots idoga försök av Stefan Livh och Peter Apelgren att efterlysa mannen via radion går han inte att hitta.Nästan 30 år senare får radioreportern Peter Gropman tillgång till alla banden. Med hjälp av ett privatspanarteam börjar nu jakten på Kassettmannen. Och den här gången får man upp spåret och hittar nya uppgifter kring mannen.– Det här är en helt unik historia. Det mannen spelade in på sina kassettband på 70-talet är världens troligtvis första podcast, men ingen vet vem som står bakom, säger Peter Gropman, producent och reporter på Iris media som gjort dokumentären.Peter Gropman har jobbat som radiojournalist sedan 2005 och har gjort flertalet dokumentärer för Sveriges Radio och porträtt för P4 av Robert Broberg, sierskan Saida och galenskaparnas fader Claes Eriksson.Producent på Sveriges Radio: Ola HemströmProgrammet gjordes 2021.Vet du mer om Kassettmannens liv och hans efterlämnade berättelser? Hör gärna av dig till P4 Dokumentär på p4dokumentar@sverigesradio.se

Skolslöjden är het! Ska den finnas på schemat eller inte? Vilken funktion har den? Har kritikerna missförstått allting? Det är frågor som dyker upp titt som tätt och i detta avsnitt av Handgjort tar vi ett helhetsgrepp om skolslöjden. Gäster är designern Bea Szenfeld och Maria Lantz, rektor på Konstfack som bland annat utbildar slöjdlärare. Programledare och producent: Peter Gropman, Iris media. 

1993 hittar Peter Apelgren några kassettband på en loppis. En man har spelat in en säregen resedagbok om sina resor i Sverige. Banden spelas upp i P3:s Morgonpasset och blir en succé. Men vem var han - Kassettmannen? Kassetterna med resedagboken spelas upp av Tomas Tengby och Stefan Livh i radioprogrammet Morgonpasset och får namnet En svensk man på resa. Serien blir kult på 90-talet. Spekulationerna om vem han var och varför han gjorde sin dagbok är många. Men trots idoga försök av Stefan Livh och Peter Apelgren att efterlysa mannen via radion går han inte att hitta.Nästan 30 år senare får radioreportern Peter Gropman tillgång till alla banden. Med hjälp av ett privatspanarteam börjar nu jakten på Kassettmannen. Och den här gången får man upp spåret och hittar nya uppgifter kring mannen. Det här är en helt unik historia. Det mannen spelade in på sina kassettband på 70-talet är världens troligtvis första podcast, men ingen vet vem som står bakom, säger Peter Gropman, producent och reporter på Iris media som gjort dokumentären.Peter Gropman har jobbat som radiojournalist sedan 2005 och har gjort flertalet dokumentärer för Sveriges Radio och porträtt för P4 av Robert Broberg, sierskan Saida och galenskaparnas fader Claes Eriksson.Producent på Sveriges Radio: Ola HemströmProgrammet gjordes 2021.Vet du mer om Kassettmannens liv och hans efterlämnade berättelser? Hör gärna av dig till P4 Dokumentär på p4dokumentar@sverigesradio.se

Rapport från Herbertpicknicken som arrangerades 22 maj på Herberts innergård, Slottsskogsgatan 81, Göteborg. Olof Berghe, Joacim Aldén och Peter Gropman sammanfattar träffen och diskuterar de nya uppgifterna som kom fram när grannen Risto dök upp. Herbert kallades "polisen" av grannarna och "tyckte inte om nåt".

Handgjort besöker Svenshögens stationshus som fått liv nytt tack vare föreningen Stationen. Här ryms konst, performance och slöjd under samma tak. Stationen vill genom sina slöjdjuntor erbjuda en plats och ett sammanhang där slöjden får växa. Svenshögen håller sina kurser inomhus eller i stationsparken där tågen passerar mellan Göteborg och Uddevalla. Vi gör även ett nedslag i Malmö där Staden Malmös hemslöjdsförening har en mer ambulerande tillvaro och kan dyka upp lite här och var. Vad har platsen för betydelse när man arrangerar slöjd och hur når man ut? Har den traditionella anslagstavlan spelat ut sin roll? Vi tar även ett snack med Helene Wallin, handläggare på Nämnden för hemslöjdsfrågor. Reporter och programledare: Peter Gropman. Producerat av Iris media på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor.

Hon utmanade den manliga dragspelsgenren och var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson Bångbro-Stina med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna. Vad hände? I den här dokumentären söker vi svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan. En dokumentär från 2021 av Peter Gropman, Iris media.

Hon utmanade den manliga dragspelsgenren och var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson Bångbro-Stina med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna. Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna. Vad hände? I den här dokumentären söker vi svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan.  En dokumentär från 2021 av Peter Gropman, Iris media.

Herbert åker till Småland för att leta efter Wilhelm Mobergs födelsesten. Året är 1979 och regnet smattrar på taket till Herberts Saab. I en hemmastudio i Roslagen försöker programledare Peter Gropman få kulturarbetare Kalle Lind i Malmö att bli Herbert Lindblad-fan. Ska han lyckas? Finns det överhuvudtaget några kontaktytor mellan Snedtänkt-Kalle och Herbert? Och kommer Herbert hitta Moberg-stenen?

Pierre Isacsson förknippades alltid med hit-låten Då går jag ner i min källare. Själv var han trött på den och ville göra comeback. Men han dör på Estonia och sonen Ludvig ärver hans outgivna demos. I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten Då går jag ner i min källare blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger: Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.I I skuggan av källarlåten får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. Peter.gropman@irismedia.seP4dokumentar@sverigesradio.seMedverkande: Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.Per Wiker, författare.Marie Bergman, artistJanne Schaffer, artistPontus Platin, artist

Året är 1977 och på vägarna i Sveriges ses en Saab köra omkring. Allt verkar frid och fröjd men det finns ett problem; bilen läcker olja! Kommer all olja läcka ut? Kommer motorn att haverera? Vad ska Herbert göra då? Enmanspanelen består av barnteveprofilen Markus Granseth, som också råkar vara god vän till programledaren Peter Gropman. Svängigt och lite fnissigt avsnitt utlovas!

Herbert Lindblad berättar om sin resa från Zell am See och hem till Göteborg. Schnitzel, glass och bira inmundigas. Den gamle gråhårige och han med bockskägget noteras. Journalisten och mångsysslaren Fredrik Trampe analyserar tillsammans med programledare Peter Gropman.

Herbert Lindblad åker UTOMLANDS! Hör Herberts rafflande resedagbok från Slottsskogsgatan 81 till österrikiska Zell Am See. Krångel med väskor, tulltjänstemän, fasader i Östberlin, störande tågljud och klädfrågor utlovas! Vad gör man egentligen på en tyrolerafton? Journalisten och mångsysslaren Fredrik Trampe analyserar tillsammans med programledare Peter Gropman.

Peder är helt salig över en ny bok! Den handlar om fågelläten i gamla folkliga ramsor, vi utlovar nygamla ramsor i olika dialektala försök. Boken heter ”Fågelröster: om folkliga härmramsor och tolkningar” och är skriven av Ingvar Svanberg. Peter hittar kopplingen mellan tv-klassikern Anslagstavlan och fågelskådning på hösten. Är det någon skillnad på vitstrimmiga solrosfrön jämfört med helsvarta? Vi får en rapport från storken Sven, som inte längre är i Zaragoza. Med Peder Edvinsson och Peter Gropman. Produktion Iris media.

Dags att analysera det mytomspunna bandet som det står ”Besök Hisingen 61-62” på. Ett lite udda band bland Herbert Lindblads samlingar. Vår älskade kassettman har gjort en inspelning från ett kafferep på Hisingen i början på 60-talet. Vilka är det som pratar? Hur många är dom i rummet? Snack om hörapparater, Slottsskogen, Henriksberg, niovåningshus och grävmaskiner utlovas. Avsnittet analyseras av programledare Peter Gropman och den mångsysslande journalisten Fredrik Af Trampe. Produktion Iris media.

Herbert Lindblad jobbade på AB Svenska block i Göteborg och här hör vi hans jobbarkompis Alf Knutsson berätta om Herbert. Om filmerna som han KUNDE ha ägt... Nedklippt från en researchintervju av Peter Gropman.

Det är inte bara Herberts resedagbok bland de tio band som Peter Apelgren hittade på loppisen på Hisingen. På ett av banden står det ”UFO” och på bandet hörs en man berätta om UFO-nyheter på ett mycket entusiastiskt och medryckande sätt. Vem är mannen? Sveriges kändaste och vassaste UFO-expert Clas Svahn är gäst och berättar om sin vän och vapendragare Henry Svensson. Avsnittet ger oss en historia om livslång vänskap och utmanande sändningar i amatörradiokrestar. Varsågoda! Programledare och produktion: Peter Gropman, Iris media.

Mjölken sinar för Herbert men han fixar påfyllning i Horred och vi lär oss om Seatons jaktslott och grav. Panelmedlemmen Joacim Aldén har med sig vevgrammofonen och spelar Jalopy med The Kermit Leslie and his Orchestra, den låt som Stefan Livh la som vinjett till Herberts inspelningar när dom sändes i Morgonpasset på 90-talet. Som en hommage till Stefan Livh, Peter Apelgren och Tomas Tengby som uppmärksammade Herberts inspelningar för första gången. Tack till panelen Olof Berghe och Joacim Aldén. Programledare och produktion: Peter Gropman, Iris media.

Resan går till Fritsla och Sjötofta och Herbert lyssnar på Hey Jude, dansband och Modern Soul band. Bensinpriset noteras och Herbert sover bättre i bilen än hemma i soffan och testar banan och tomater till maten. Panel: Joacim Aldén och Olof Berghe. Programledare och produktion: Peter Gropman, Iris media.

Vår svenske man på resa köper westernböcker som reselektyr och besöker Uddevalla, Hällevadsholm och Vassbotten. Herbert berättar om olika bensinpriser och grämer sig för att ha glömt ”behållaren” hemma i köket. Vem är Gösta? Herberts svar på Alfons hemliga kompis Mållgan? Panel Berghe/Aldén diskuterar. Programledare och produktion: Peter Gropman,

Herbert firar midsommar med frikadeller och kålsoppa och ett kort bad. Resan går mot Borås-hållet, vidare till Jönköping och hem igen. Panelen, med Olof Berghe och Joacim Aldén, lär Peter vad en kall avrivning är och analyserar det mystiska ljudet i slutet. Programledare och produktion: Peter Gropman, Iris media.

Herberts resa går vidare, den här gången besöks bland annat orter som Dals Rostock, Grästorp, Trollhättan och Sollebrunn. Den mytomspunna graven i Mellerud nämns för första gången. Experimenten med bädden fortsätter. Redaktionen har fått lyssnarmail, från Mexico! Avsnittet analyseras av en panel bestående av Olof Berghe och Joacim Aldén, hängivna Herbert-fans. Vi smakar av Herberts efterrätt: konserverade päronhalvor. Programledare och produktion: Peter Gropman, Iris media.

Premiär för Sveriges första podcast! I de sex första avsnitten hör vi Herbert Lindblads resedagbok från kassetten märkt med år 1975. I detta avsnitt reser han genom Halland, Småland och Västergötland. Vi lär oss om triangelformade varningsmärken, stenbroar i Falkenberg och hur man sov i bilar på 70-talet. Avsnittet analyseras av en panel bestående av Olof Berghe och Joacim Aldén, hängivna Herbert-fans. Avsnittet 'r inspelat på innergården på Slottsskogsgatan 81 i Göteborg. Programledare och produktion: Peter Gropman, Iris media.

Fåglar finns är tillbaka efter sommaruppehållet! Vi skulle egentligen spelat in vid Rösjöns strand men eftersom vädret var så kackigt så spelar vi in i stugan i Rö. Fiskgjusen i Rösjön får en rättvis historieskrivning. Döda duvor efter skyfallet i Gävle diskuteras, likaså silltrutens intresse för golfbollar. Det blir även poesi av Lars Norén som diktar fint om tornseglare (Tipstack till Hasse i Viken!). Peder tipsar om Birdshow i Falsterbo där han kommer att vara med och bland annat sälja sin bok Fantastiska fåglar. Topplistan är tillbaka! Med Peder Edvinsson och Peter Gropman. Produktion Iris media.

Han har spridit fredssånger bakom järnridån, han har vandrat hundratals mil med sina sång och gång-körer runt om i Europa. Möt musiken och körledaren Anders Nyberg. Hans arbete som körledare, kompositör och arrangör har tagit honom till många platser runt om på jordklotet, till över 30 länder på sex kontinenter närmare bestämt. Han är även känd för sitt medförfattande till den internationella succéfilmen Så som i himmelen. Hans liv är fyllt av möten med människor som liksom han själv kämpar för fred och frihet genom musiken. Anders Nyberg växte upp med folkmusiken i Malung och blev ledare för sånggruppen Fjedur, som i slutet av 70-talet turnerade i Sydafrika och tog med sig hem musik därifrån som de sedan spred över världen. Under många år bodde han och hans sydafrikanska fru, fredsaktivisten och musikern Jennifer Ferguson delvis i landet. Nu mer är de bosatta i Rättvik där de fortsätter att skapa musik och projekt som kretsar kring just fred och frihet. Reporter Madeleine Drake har träffat paret på Stiftsgården i Rättvik och vi har låtit Anders och Jennifer välja låtar från deras karriärer som kretsar kring fred och frihet, som också deras samtal gör. Producent, Peter Gropman, Iris media.

Han gav oss klassiker som Båtlåt, Maria-Therese och Vatten och skrev över 500 låtar under sin karriär, men bakom och skratten och sången fanns ett djupt allvar och ett ständigt sökande efter sig själv. Sommaren 2015 gick Robert Broberg ur tiden, han blev 75 år och lämnade efter sig fem barn och en stor låtskatt. Han var ett geni! Omdömet kommer från artisten Lill Lindfors som samarbetade med Robert Broberg under 60-talet. Hon framhåller låtklassiker som Båtlåt och hur Robban vrängde och lekte med ord och meningar. Under åren skiftade Robert Broberg namn och karaktär. Under 60-talet var han Robban med hela svenska folket, sedan blev det Robert Karl Oskar Broberg och efter en mörk period kom han ut som Zero, nollpunkten. Det som blir hållpunkten och det som blir lugnet i mitten kallas för Zero av mig. Där blev det alldeles stilla. Där slutade detta vansinne som pågick i mig, säger Robert Broberg från en intervju år 1997. Att leta efter sig själv kunde vara jobbigt, både för Robert själv och hans närmaste familjemedlemmar, särskilt efter turnéer. Jag är ingenting utan mina idéer, när mina idéer är slut vet jag inte vem jag är, sa Robert, berättar exfrun Eva Bohlin. I programmet medverkar även musikerna Uffe Börjesson och Jannes Schaffer, och Louise Broberg, Robert Brobergs storasyster. Programmet är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media. Det är ett samarbete med programmet Svenska ikoner.

Dags att sammanfatta säsongen med mina kreativa bollplank Fredrik Johnsson och Peter Gropman. Vi lyssnar på minnesvärda klipp från senaste året och pratar tv med Erik Galli som gjort en ny dokumentär där TV-fabriken blev research-hjälp och pratar om hur nära man kan umgås med makteliten som SVT-reporter och rädslan för repressalier efter att han festat med Dan Eliasson på Gran Canaria. Vi sparkar igång en ny säsong lördag 14 augusti! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är barnkammartider i fågelvärlden. Hussvalor stör kunder på brägårn, tofsvipor byter sound för att skydda ungarna och i Strömsund föder fåglar barn på bensinmacken. Peder lanserar en idé till bygghandlarna, bygg ett hus till hussvalorna! Vad har Ulf Kristerssons betoningar med fåglar att göra? Vi besvarar en lyssnarfråga om hur fåglar sover när det är så ljust nu i sommarnatten och vi lyssnar på demonproducenten Björn Olssons måsmusik. En podd av och med Peter Gropman och Peder Edvinsson.

Fåglar finns går all in på fågelbon! Vi har tagit oss till Herräng i Hallstavik där flera hägrar har bosatt sig i träden. Vad har Björn Häger med dagens avsnitt att göra? Hmm… Vi pratar om fågelbon i askkoppar, i traktorer, blomlådor, trädhål, ventilationsgaller, cykelkorgar... Per Pettersson Ekshärad undrar vad det är för art som låter i hans trädgård. Jättelänge varje kväll. Har den dödslängtan eller är det en apparatus? Produktion Iris media, av och med Peter Gropman och Peder Edvinsson.

1993 hittar Peter Apelgren några kassettband på en loppis. En man har spelat in en säregen resedagbok om sina resor i Sverige. Banden spelas upp i P3:s Morgonpasset och blir en succé. Men vem var han - Kassettmannen? Kassetterna med resedagboken spelas upp av Tomas Tengby och Stefan Livh i radioprogrammet Morgonpasset och får namnet En svensk man på resa. Serien blir kult på 90-talet. Spekulationerna om vem han var och varför han gjorde sin dagbok är många. Men trots idoga försök av Stefan Livh och Peter Apelgren att efterlysa mannen via radion går han inte att hitta. Nästan 30 år senare får radioreportern Peter Gropman tillgång till alla banden. Med hjälp av ett privatspanarteam börjar nu jakten på Kassettmannen. Och den här gången får man upp spåret och hittar nya uppgifter kring mannen. Det här är en helt unik historia. Det mannen spelade in på sina kassettband på 70-talet är världens troligtvis första podcast, men ingen vet vem som står bakom, säger Peter Gropman, producent och reporter på Iris media som gjort dokumentären. Peter Gropman har jobbat som radiojournalist sedan 2005 och har gjort flertalet dokumentärer för Sveriges Radio och porträtt för P4 av Robert Broberg, sierskan Saida och galenskaparnas fader Claes Eriksson. Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström Vet du mer om Kassettmannens liv och hans efterlämnade berättelser? Hör gärna av dig till P4 Dokumentär på p4dokumentar@sverigesradio.se

Färre våldsutsatta kvinnor söker hjälp under pandemin. Så firas Eid runt om i landet. Peter Gropman berättar om jakten på Kassettmannen. Filip Lamprecht, finalist i Let's Dance, är P4 Extragästen. Ansvarig utgivare: Sofia Taavitsainen.

1993 hittar Peter Apelgren några kassettband på en loppis. En man har spelat in en säregen resedagbok om sina resor i Sverige. Banden spelas upp i P3:s Morgonpasset och blir en succé. Men vem var han - Kassettmannen? Kassetterna med resedagboken spelas upp av Tomas Tengby och Stefan Livh i radioprogrammet Morgonpasset och får namnet En svensk man på resa. Serien blir kult på 90-talet. Spekulationerna om vem han var och varför han gjorde sin dagbok är många. Men trots idoga försök av Stefan Livh och Peter Apelgren att efterlysa mannen via radion går han inte att hitta. Nästan 30 år senare får radioreportern Peter Gropman tillgång till alla banden. Med hjälp av ett privatspanarteam börjar nu jakten på Kassettmannen. Och den här gången får man upp spåret och hittar nya uppgifter kring mannen. Det här är en helt unik historia. Det mannen spelade in på sina kassettband på 70-talet är världens troligtvis första podcast, men ingen vet vem som står bakom, säger Peter Gropman, producent och reporter på Iris media som gjort dokumentären. Peter Gropman har jobbat som radiojournalist sedan 2005 och har gjort flertalet dokumentärer för Sveriges Radio och porträtt för P4 av Robert Broberg, sierskan Saida och galenskaparnas fader Claes Eriksson. Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström Vet du mer om Kassettmannens liv och hans efterlämnade berättelser? Hör gärna av dig till P4 Dokumentär på p4dokumentar@sverigesradio.se

Fåglar finns är som vanligt ute i spenaten, eller i vassen, bland gräsänder, skäggdoppingar och sothönor. Vi pratar sällsynta albatrosser, familjebildande sädesärlor, och fåglar som flyttat in i Stefan Sundströms nya platta. Och Peder har PREMIÄR på sin nya bok! Den heter ”Fantastiska fåglar” och finns snart att beställa på förlagets hemsida: PUG.se Vi smygbläddrar och Peder avslöjar ämnet för sin nästa bok… Fåglar finns produceras av Iris media. Av och med Peder Edvinsson och Peter Gropman.

Håll i hatten! Vi spelar in vid Angarnsjöängen i Vallentuna och det blåser kastvindar på oss, vi tar skydd bakom planket i ett fågeltorn. Peder berättar om den tillfälliga gåsen bläsgåsen som landar i Vallentuna under sin väg mot Ryssland. Angarnsjöängen har förresten en förening som heter Arngarngruppen och här är länken till dom. Lyssnaren Hasse har undersökt fågelreferenserna i Ulf Lundells låtar vi startar därför upp programpunkten ”Fåglar som nämns i Ulf Lundells låtar”. Ruben undrar om fåglarnas släktskap med dinosaurerna och lyssnaren Vilma får svar på vilka fåglar som är uppe på natten. Produktion av Iris media, med Peter Gropman och Peder Edvinsson.

Coronakrisen blev en käftsmäll för landets kulturarbetare. Plötsligt försvann alla jobb. Men då fick underhållaren Jacke Sjödin en idé. Kan man skämta om coronan? Så föddes iden - till coronalåtarna. (Programmet sänds i fm senare i vår) Den 31 januari år 2020 bekräftades det första fallet av covid-19 i Sverige. Då kunde vi knappt föreställa sig hur resten av året skulle bli. Sedan kom restriktionerna om max 50 personer i publiken, vilket gjorde många av landets kulturarbetare arbetslösa. Men när underhållaren Jacke Sjödins kalender avbokades i ett rasande tempo fick han en idé. Länge hade han haft en postit-lapp på sin anslagstavla. Gör en nätgubbe nu stod det. Men kunde man verkligen skämta om en sjukdom med så allvarliga konsekvenser? Jacke började producera låtar om fenomen kring coronan. Om hur vi bunkrade toapapper, umgicks digitalt, jobbade hemifrån och om de dagliga presskonferenserna från Folkhälsomyndigheten, alla tonsatta med kända melodier. Men när han släppte den första låten hade han ingen aning om vad som väntade bakom kröken. Programmet är gjort av Peter Gropman, Iris media, 2020. Peter.gropman@irismedia.se Medverkande: Jacke Sjödin, underhållare Meta Roos, artist Helen Sjöholm, artist Hervor Sjödin, Jackes mamma Maria Nilsson, tillförordnad teaterchef Reginateatern Anne Rosendahl, sjuksköterska intensiven Akademiska sjukhuset

VI har haft ännu en livesändning, denna gång på temat ljudkvalitet. Vår lyssnare Peter Gropman, till vardags radiojournalist, lyssnade på ett av våra senaste avsnitt och hade lite synpunkter på hur vi lät. Vi som älskar feedback bestämde oss för att bjuda in Peter på ett samtal om just bra ljud.  Avsnittet sändes live på Facebook och där kan du också se de kommentarer som vi fick under sändningen. Vi kör StreamYard som verktyg för att streama i stället för Ecamm som vi testade förra gången. P-O går igenom skillnaderna på verktygen och ger lite extra tips. Men P-O:s hetaste tips är en helt ny programvara: mmhmm.app In och testa! Peter har Zoom H6 som audiointerface som är inkopplad till hans Mac där han är uppkopplad till StreamYard men spelar in via Hindenburg samtidigt. P-O förklarar vad Magic Levels i Hindenburg gjorde med ljudet i avsnitt 54. Peter hörde detta och skrev ett långt mail till oss om det. Han lyssnade på oss när han var ute och sprang och ljudet var så dåligt att han inte hörde oss, och det tyckte han stred mot vår devis "En podd om att podda". Bra ljudkvalitet, är det en deal-breaker? Vad tycker du? Peter vill att man ska ägna lite tid åt ljudkvalitet. Läs på, prova med micken, testa, läs bruksanvisning, håll på minst en timma innan du spelar in skarpt. Martin undrar om rummet spelar mer roll än mikrofonen när man spelar in? Allt beror på, säger Peter. Oftast är det en kombination av allt. Vi hade jättemånga frågor som kom in under programmets gång, vilket var väldigt roligt. Det är ju så programmet blir mer dynamiskt! Tack alla som var med live!! Hjul på stolen är det senaste tillbehöret som man måste ha som poddare ;) Olika tankesätt som möts, Peter har satt ord på Lena & P-O:s relation - vi tycker olika ibland. Missa inte Peters Lena Ph historia, den är ganska obetalbar. Fåglar finns är en ny podd som handlar om fåglarna mitt ibland oss, måsarna som snor korven på Liseberg, eller på väg till affären. Detta är Peters senaste projekt som han gärna vill ha fler lyssnare till. Inspelad på tre ställen i en så kallad double (triple?) ender med följande utrustning: Hos Lena (i en garderob): Mikrofon - Samson Q2U Inspelare - Zoom H6 Hos P.O. (i hans hemmastudio): Mikrofon - Røde NT1-A Inspelare - Rødecaster Pro Hos Peter Mikrofon - Zoom H6 MS mic Inspelare - Hindenburg, direkt i datorn

I över 40 år har han fått svenska folket att skratta åt bland andra Roy och Roger och Mor i skutan. Han har inga planer på att lägga av trots att det blir allt svårare att skriva nytt material. Här får vi möta Claes Eriksson, som 2020 fyller 70 år, på hans hemmaplan, på scenen på Lorensbergsteatern i Göteborg där han för tillfället spelar enmansföreställningen Vardagsmat, en föreställning där han blandar gammalt och nytt material, men inspirationen tryter ibland. Det är med blandade känslor, det har väl att göra med åldern. Förråden sinar och det rinner inte till i den takt man önskar. Det kanske har att göra att man tittar på utvecklingen av samhället med en liten trött blick, säger Claes Eriksson. I över 40 år har han underhållit svenskarna och nämns ofta i samma andetag som Hasse och Tage, Magnus och Brasse, Killinggänget och Grotesco. I princip står han bakom manuset till alla Galenskaparna och After shaves produktioner, och han drivit gruppen framåt med en omvittnad envishet. En envishet som både har varit en tillgång och belastning. Ibland har jag väl drivit saker lite onödigt envist. Det har skapat irritation under vissa repetitioner. Programmet är gjort våren 2020 av Peter Gropman, på produktionsbolaget Iris media. peter.gropman@irismedia.se

Många i världen befinner sig just nu i karantän eller isolering, coronakrisen påverkar även slöjdare i Sverige, många har mist sina uppdrag och möjligheter till försäljning. Men i krisen föds även en kreativitet och många testar nya digitala lösningar. I detta avsnitt samtalar programledare Peter Gropman med flera slöjdaktörer i landet som ger sin bild av läget i krisen spår.  Sara Degerfält är hemslöjdskonsulent i Västra götalandsregionen och har startat det kollektiva broderiprojektet "Djur och odjur", som på kort tid har lockat över 300 deltagare. Mer om projektet här.  Slöjdaren Nisse Stormlod sänder live på Instagram hemma från sitt kök i Bräkne Hoby. På filmerna visar han sina följare hur han täljer skedar, som följarna även kan köpa. Kolla in Nisses Instagram här.  Medverkar i avsnittet gör även Friedrike Roedenbeck, kanslichef vid Nämnden för hemslöjdsfrågor. Hon berättar om den undersökning som nämnden har gjort för att ta reda på hur coronakrisen påverkar slöjdare och konsulenter.  Länk till Verksamt.se - information till företagare under coronakrisen. Podden Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. 

Mitt under en livskris hittade Per Norén slöjden, eller var det slöjden som hittade till honom? På Instagram gör han succé under namnet Spångossen där han visar upp välutsmyckade krympburkar, som också är ett förhållningssätt till hans liv. I säsongsavslutningen av Handgjort berättar Spångossen sin historia. I detta avsnitt svarar Per Norén på kritiken som konstkritikern Dennis Dahlqvist framförde i avsnitt 8.  Detta är säsongsavslutningen för Handgjort, vilken säsong vi har haft! Tack för att du har lyssnat och tack alla som har medverkat. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Följ oss på Instagram.  Podden Handgjort produceras av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. 

Vad händer när man bjuder in publiken att uppleva slöjdprocessen? Slöjdaren Niklas Karlsson har provat, i projektet frordvuxet slöjdgalleri. Han kom fram till att slöjden behöver fler exponeringsytor för att kunna säljas. I detta avsnitt förklarar han hur.  Mer om Niklas via hans hemsida.  Podden Handgjort produceras av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor.  Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se Följ oss på Instagram. 

Efter att den romska silversmeden Rosa Taikon dog uppstod ett tomrum. Nu vill Erland Kaldaras, nationell utvecklare för romskt hantverk, återuppliva det romska hantverket. I avsnitt 10 av Handgjort förklarar han hur hantverket och historien hänger ihop. Läs mer om projektet romskt hantverk här.  Och läs mer om Rosa Taikon här. Handgjort produceras av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se Följ oss på Instagram! 

Hon har en kärlek till orden och duodjin, den samiska slöjden. Hon är alltid på jakt efter att lära sig nya tekniker i ett ständigt kreativt flöde. Möt sameslöjdaren Solveig Labba i det nionde avsnittet av podden Handgjort. Programledaren Peter Gropman befinner sig den hör gången i Övre Soppero, i Solveig Labbas ateljé. Avsnittet handlar om kärleken till den samiska slöjden, ordens betydelse och kreativitet.  Mer om Solveig Labba och Gunvor Guttorms ordbok här.  Och här kan du titta på Kärlek på samernas på SVT play.  Följ Handgjort på Instagram, sök på podden_handgjort Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se 

Dennis Dahlqvist är konstkritikern på SVT som har fått syn på slöjden, men han tycker den måste bli mer konceptuell, i detta avsnitt förklarar han hur. Dennis pratar även om modernismens inverkan på slöjdrörelsen, och även om hans Skånegård där han utvecklade en relation till allmogekulturen, via några löss. I detta avsnitt nämner vi profilen Spångossen, hans instagramkonto hittar du här.  Och Anders Lagombra Jakobsens instagramkonto hittar du här Podden Handgjort produceras av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media. Inspelningstekniker var Ola Håkansson Följ podden Handgjort på Instagram, sök på: podden_handgjort Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se 

Podden Handgjort är tillbaka med en helt ny säsong! I det första avsnittet möter vi mångsysslaren Aia Jüdes, vi känner igen henne från projekt som Näver say näver och Next level craft där hon har lät vogue-dansare möta traditionella slöjdare på Skansen. Att jobba tvärdisciplinärt och med kontraster är viktigt för Aia. Hon flätar ihop slöjden med mer moderna influenser från musik, dans, street art mm för att hitta nya spännande uttryck.  Här kan du tittat på videon vi pratar om i avsnittet.  Och här kan du se klippet med Aia och Hasse Aro, från TV4:s Nyhetsmorgon.  Podden Handgjort produceras av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Du når redaktionen på handgjort@irismedia.se  Följ oss på Instagram - sök på podden_handgjort 

Den 14:e januari är det dags för Handgjort säsong två - den här gången ligger fokus på fem fördjupande samtal med profiler som har koppling till slöjden. Följ oss gärna på Instagram, sök på: podden_handgjort  Handgjort produceras av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. 

Säg Saida och alla visste vem det var. Sierskan från Boden tog hela svenska folket med storm under 90-talet, alla ville alla ha en bit Saida. Men att alltid vara tillgänglig hade ett pris. Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles som jobbade på Hemmets journal när Saida hade en egen spalt i tidningen. Året var 1988 och Saidas spalt blev startskottet för en intensiv karriär under 90-talet. Alla ville ha en bit av Saida; hon fick sin egen siarhörna i SVT:s Café Luleå, hon medverkade regelbunden i radions Efter tre, hon snackade till och med sex i Robert Aschbergs Diskutabelt. Hon var väldigt färgstark och hon hade mycket ovanliga åsikter. På den tiden var hela redaktion svag för kufar, säger Robert Aschberg. Hemmets Journal tog med Saida på turné och när man anordnare telefonväkteri brakade telenätet ihop. Alla ville ha tillgång till Saida. Men det hade ett pris. Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal. Programmet är gjort av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.

Vad får man göra med den svenska folkdräkten? I säsongsavslutningen av Handgjort tar vi ut svängarna rejält och försöker kombinera folkdräkten med ett par foppatofflor!  Avsnittet tar avstamp i Mora i Dalarna under pågående Vasaloppsvecka, här träffar vi två riktiga folkdräktsproffs och Handgjorts reporter får sina fördomar på skam...  Att folkdräkten väcker känslor har modedesignern Elin Ivre fått erfara. För några år sedan skapade hon en folkdräkt i svart, med Vingåkersdräkten som förlaga. Meningen var att hon först skulle utgå från en en dräkt från Dalarna, men efter lite diskussionen med sina kurskamrater på Sätergläntan ändrade hon sig.  I studion pratar vi med Ola Depui, som tillsammans med sin man driver en köp- och säljsida för folkdräkter, under arbetet har de flera gånger stött på de så kallade dräktpoliserna, dräpo. Avsnittet baseras på föreläsningsprojektet ”Folkdräkt – vems identitet?” som är en del av projektet Hemslöjd Humaniora, som Nämnden för hemslöjdsfrågor gett bidrag till. Här kan du se föreläsningarna.  Sidan som Ola Depui driver hittar du här. Reportagepodden Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Detta är säsongsavslutningen av Handgjort, men vi kommer tillbaka! Tack för att du har lyssnat. 

Hur gör man det handgjorda skapandet relevant idag?  Silas Engström är smed i Uppland och funderar mycket på hur hans kunnande och tjänster passar in i slit- och slängsamhället. Handgjort har hälsat på i Silas verkstad i uppländska Skoby. Här tillverkar han grindar, räcken, staket och en kökskniv ibland. Förr i tiden var smeden central i byn men idag behövs man egentligen inte, menar Silas.  I Gävle träffar Handgjort byggnadsantikvarien Erika Åberg, känd från tv-programmet ”Det sitter i väggarna”. I byggnadsvården behöver man verkligen smedens kompetens menar Erika och hon tycker nyttan med det handgjorda smidet är hållbarhet. Silas Engström ingick i projektet "7 kilo järn" från Upplandsmuseet som har fått bidrag från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Läs mer om projektet här.  Silas Engströms hemsida hittar du här.  Och mer info om Erika Åberg finner du via den här länken.  Reportagepodden Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Nästa avsnitt publiceras måndag den 6 maj kl 09:00. 

Han gav oss klassiker som Båtlåt, Maria-Therese och Vatten och skrev över 500 låtar under sin karriär, men bakom och skratten och sången fanns ett djupt allvar och ett ständigt sökande efter sig själv. Sommaren 2015 gick Robert Broberg ur tiden, han blev 75 år och lämnade efter sig fem barn och en stor låtskatt. Han var ett geni! Omdömet kommer från artisten Lill Lindfors som samarbetade med Robert Broberg under 60-talet. Hon framhåller låtklassiker som Båtlåt och hur Robban vrängde och lekte med ord och meningar. Under åren skiftade Robert Broberg namn och karaktär. Under 60-talet var han Robban med hela svenska folket, sedan blev det Robert Karl Oskar Broberg och efter en mörk period kom han ut som Zero, nollpunkten. Det som blir hållpunkten och det som blir lugnet i mitten kallas för Zero av mig. Där blev det alldeles stilla. Där slutade detta vansinne som pågick i mig, säger Robert Broberg från en intervju år 1997. Att leta efter sig själv kunde vara jobbigt, både för Robert själv och hans närmaste familjemedlemmar, särskilt efter turnéer. Jag är ingenting utan mina idéer, när mina idéer är slut vet jag inte vem jag är, sa Robert, berättar exfrun Eva Bohlin. I programmet medverkar även musikerna Uffe Börjesson och Jannes Schaffer, och Louise Broberg, Robert Brobergs storasyster. Programmet är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media peter.gropman@irismedia.se

I skapandets värld hänger handen och huvudet ihop. Men på vilket sätt? I detta avsnitt Handgjort vänder och vrider vi på begreppen och blir lite filosofiska. I Alvesta har Ulf Jansson sin verkstad, i den blandar han svarvning, design, filosofi och även lite dans.  I studion möter vi Niclas Flink, skapare till projektet Hemslöjd Humaniora, som fått bidrag från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Projektet vill lyfta det handgjorda skapandet i olika sammanhang, man vill öka förståelsen för rollen det handgjorda skapandet kan ha och hur det kan påverka individ och samhälle. Podden som Niclas tipsar om, Naturen på riktigt, kan du lyssna på här.  Läs mer om Hemslöjd humaniora här. ...och mer om Ulf Jansson här. Mer om Nämnden för hemslöjdsfrågor olika projekt här. Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Nästa avsnitt av Handgjort publiceras måndag 22 april kl 09:00

Det vi skapar med våra händer har ofta en lång koppling tillbaka i historien, vissa kallar det kulturarv. Konstnären Shabnam Faraee blandar uråldrig tryckteknik från Iran med typiskt svenska symboler, i ett nytt slags kulturarv, vi besöker henne i ateljén i Stockholm. Filmen vi använder i reportaget är filmad av Håkan Julander. Institutet för språk- och folkminnen är en myndighet som bland annat jobbar med det immateriella kulturarvet, den typen av kulturarv som man inte kan ta på. Martin Sundin är generaldirektör på myndigheten och i podden berättar han om myndighetens definition och arbete med det immateriella kulturarvet.  Läs mer om Shabnam Faraee på hennes hemsida Läs mer om Institutet för språk- och folkminnen Shabnam Faraees projekt "Blocktryck idag" är ett av de projekt som Nämnden för hemslöjdsfrågor gett bidrag till. Läs mer här Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av myndigheten Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Nästa avsnitt av Handgjort publiceras måndag 8 april kl 09:00

Om du vill nå ut med ditt hantverk, med din slöjd, måste du vara en entreprenör. Men hur gör man? Vävgruppen Studio Supersju jobbar tillsammans och testar nya former för att nå ut med sina verk, bland annat genom pop up-butiker. Gruppen består av Miriam Parkman, Josefin Gäfvert, Mirjam Hemström, Ia Centerhall, Arianna Funk, Siri Pettersson, Vega Määttä Siltberg.  I avsnittet träffar vi även Instagramprofilen Maja Karlsson. Hon designar stickmönster och ger ut böcker. Hon ger oss tre tips för att nå ut i den digitala världen.  Studio Supersjus pop up-butik är en av de projekt som Nämnden för hemslöjdsfrågor gett bidrag till. Läs mer här. Läs mer om Studio Supersju på deras hemsida. Besök Maja Karlssons Instagram här. Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av myndigheten Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Nästa avsnitt av Handgjort publiceras måndag 25 mars kl 09:00

Bostadsområdet Ålidhem i Umeå är inbäddat i snö när Handgjorts reporter Peter Gropman besöker området. Intill stela bostadshus tornar gymmet upp sig. Inget konstigt med ett utegym, men det är slöjdat och handgjort. Och dessutom byggt och utvecklat med boende i området. I avsnittet hör vi projektledare Felix Wink berätta om den tvärkulturella tanken bakom projektet, slöjdkonstnären Jögge Sundqvist om byggprocessen och Jenny Forslund från projektet Ålidhem äger. I studion följer vi upp reportaget från Umeå med att prata med slöjdjournalisten Frida Arnqvist Engström. Hon har skrivit boken Gerillaslöjd och samtalet kommer in på slöjd i det offentliga rummet, vad gör det med oss människor? Det slöjdade utegymmet är ett av dem projekt som Nämnden för hemslöjdsfrågor gett bidrag till. Läs mer här.   Läs mer om byggprocessen på Jögge Sundqvist blogg  Podden Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Nästa avsnitt av Handgjort kommer måndag 11 mars kl 09:00

Välkommen till podden Handgjort! I detta smygavsnitt säger vi hej och träffar textilkonstnären Miriam Parkman vid hennes vävstol.  Den "riktiga" premiären för Handgjort är den 25 februari.  Handgjort är en reportagepodd om det handgjorda skapandet i nutiden, med ett getöga i historien. Podden produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av den statliga myndigheten Nämnden för hemslöjdsfrågor. https://nfh.se/