Podcasts about olssons

För årets enda svenska bidrag på filmfestivalen i Venedig står Göran Hugo Olssons dokumentär Israel Palestina i svensk tv 1958 - 1989. Under fem år har han grävt i SVT:s arkiv för att få fram hur vår bild av Mellanöstern formades. För P1 Kultur berättar han varför grävandet i arkivmaterial blivit en specialitet. Reporter: Björn Jansson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stötta pådden här: https://www.patreon.com/paddenMats Olsson och Patrick Ekwall Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aldrig tidigare har SMHI uppmätt så mycket regn på två timmar som under skyfallet i Gävle 2021! Skyfallsprofessorn Jonas Olsson tar med oss på en rafflande historia om vad som egentligen hände den där augustinatten 2021 i Gävle. Hydrolog-Niclas beskriver hur tusentals byggnader översvämmades. Professor Arheimer beskriver vilka åtgärder som en stad kan göra för att skydda sig mot stora skyfall.Bonus i avsnittet: Vi får ta del av professor Olssons topp 3-lista över mest minnesvärda svenska skyfall.Veta mer?Uppgifterna om skador som nämns i podden är hämtade från Länsstyrelsen i Gävleborgs utredning av skyfallshändelsen, den finns att läsa här.SMHI-poddens avsnitt om den forskning som bedrivs på SMHI om skyfall, lyssna här.Läs mer om skyfallet i Gävle i SMHIs kunskapsbank här.Läs mer om statistik för skyfall i SMHIs kunskapsbank här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medans barnen är med papporna så är systrarna på jobbresa i Köpenhamn där Janni ska plåtas för ett samarbete. Alltså feelingen! I dagens avsnitt roastar de även systrarna Olssons podd, samt reflekterar över om Astrid Lindgren filmer är lite för långsamt för barnen som annars kollar på YouTube Shorts... Klipps av Victor Ganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att bli anklagad för att lukta illa är ett angrepp som är svårt att försvara sig mot. Och det handlar om så mycket mer än doft. Anneli Jordahl sniffar upp exempel på luktförolämpningar mot makten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-12-22.De hade retat upp sig. När jag och min bästa vän klev in i omklädningsrummet till gympan märkte vi direkt en underlig stämning. Viskningar, flackande blickar. En av tjejerna sa: ”Det luktar.” Några höll för näsan: ”Usch, vad det stinker.”Vi blev mobbade i sjätte klass och det var djupt obehagligt, men vår lärare redde ut det hela. Det handlade inte om dålig lukt. Det kan jag intyga, åtminstone vad gäller min bästis. Snarare ville de få oss att förlora fotfästet. Minnet lever kvar och kanske var det den episoden som fått mig att ofta tänka på lukt och makt.Min kompis och jag tillhörde inte den lilla byskolans maktlösa. Vi var plugghästar och kom från trygga familjeförhållanden. Kompisens pappa hade till och med chefsposition. Kamraterna irriterade sig på vår duktighet, och de hårdmarkerade.Vanligtvis är det de som står över i hackordningen som - genom att markera en gräns och betona sitt överläge - tillskriver underordnade frånstötande lukt. Det är ett kraftfullt symboliskt vapen för att skapa och förstärka klassmässiga och etniska gränser.Exemplen är oändliga i verklighet och fiktion. I sitt banbrytande radioreportage Lort-Sverige från 1938 excellerade Ludvig Nordström i språklig uppfinningsrikedom vad gäller motbjudande dofter i de fattigas stugor på landsbygden. Elle-Marja i filmen Sameblod vill tvätta bort ”samelukten”. Hon tvingar lillasyster att bada bort det äckliga i iskallt smältvatten. ”Jag känner inget”, säger lillasystern och får svaret: ”Man känner den inte själv”.Smutsen finns i betraktarens öga, konstaterar socialantropologen Mary Douglas i sin klassiker Renhet och fara, från 1966. Kan smutsen finnas i den maktlöses öga? På sistone har jag, kanske med mobbningen i minne, noterat ett omvänt luktflöde. Hur den i socialt överläge tillskrivs en obehaglig lukt. Stank uppifrån och ner är sällsynt. Renlighet är ju historiskt sett kopplat till pengar och makt. När luktar makten? Känner du stanken från Enskilda banken. En slogan från 70-talets demonstrationer. Fast den handlade inte om människokroppar.Artisten Hans Caldaras memoartitel I betraktarens ögon låter som en hälsning till Mary Douglas. Han berättar om sin släkts historia och om uppväxten på 50-talet. Romer var förbjudna att stanna längre än tre veckor på varje plats. De levde i tältläger, som flyktingar i sitt eget land. På grund av svåra boendeförhållanden underkastade sig romerna rigorösa hygienvanor. De badade i sjöar och gick till badhus, i den mån de blev insläppta. Romerna ville hålla sjukdomar borta, men även i symbolisk mening ”skydda gruppen från moraliskt förfall och söndring”. Följden av det var att man såg icke-romer som orena. Med andra ord luktade svensken oangenämt.När jag läser Maya Angelous självbiografiska klassiker Jag vet varför burfågeln sjunger blir jag påmind om Caldaras. Romanen utspelar sig på trettiotalet och visar vilka roller svarta och vita hade i amerikanska södern efter slaveriets avskaffande. Angelo berättar ur barnets synvinkel om uppväxten hos mormor som drev en liten speceriaffär i ett fattigt område. De hade det ingalunda sämst, fast de flesta handlade på kredit. ”Du skall icke vara smutsig”, var mormoderns första budord. Gick barnen till sängs med smutsiga fötter fick de stryk. Det handlade om respektabilitet.I en central och betydelseladdad scen dyker det upp kringstrykande busungar i butiken. De är svårt märkta av fattigdom, men på grund av sin vita hudfärg tycker de sig ha rätt att förnedra den svarta affärsinnehavaren. En flicka ställer sig på händer och blottar sitt kön. Unga Marguerite är stum åskådare till hur den barska mormodern förvandlas till servil. Inombords kokar vreden och ur den maktlösa positionen fördömer hon inte det vidriga beteendet. Nej, övertrampet handlar om lort.”Smutsen på flickornas bomullsklänningar fortsatte på benen, fötterna armarna och i ansiktet, så att det såg ut som om de var gjutna i ett stycke. Det flottiga färglösa håret hängde ner ohjälpligt tovigt.” Marguerites skrik kom av sig ”de var ena smutsiga avskum till vita fattigdjävlar, men jag visste att jag var lika fången bakom scenen som skådespelarna därute var låsta i sina roller”.Luktforskaren Mats J Olsson, professor på Karolinska institutet, undersöker lukter kopplat till friskt och sjukt. Hur immunförsvarspåslag avger en doft som kan vara oangenäm. En läkare kan lukta sig till ifall någon är på väg att bli sjuk. Han kallar lukten en projektionsduk för känslor. ”Din älskade mormor doftar gott trots att hon röker.”Olsson beskriver hur kroppslukt, utöver en genetisk komponent, bestäms av kulturella faktorer. Det handlar om tvättmedel, parfymer, kryddor, alkohol och rökning. Och jag tänker på 70-talet och pratet om att hamna bredvid en vitlöksstinkande invandrare på en biograf. Nu äter alla vitlök så den nedsättande luktfiguren är borta. Jämfört med hörsel och visuell perception – är luktsinnet ett eftersatt område i forskningen. Det räknas till ”de lägre sinnena”.Varför är det särskilt förnedrande att förknippas med dålig lukt? Värre än att höra att man är elak och ful. Olssons svar är lakoniskt: ”Anklagelser om dålig lukt kan vara svåra att motbevisa”.Välbeställda kan i hög grad betala sig bort från vämjeliga odörer. Minns att jag fascinerat läste om en rik person som prenumererade på strumpor. Efter en användning kastades de. Jag påminns om strumporna när jag läser Valerie Kyeyune Backströms debutroman Ett nytt England, från 2020. I den dejtar en europeisk ung kvinna rika amerikaner. Hon ser framför sig en snabb ekonomisk karriär via giftermål. Författaren lägger ett doftspår genom romanen, som växlar mellan eggande och frånstötande.”Alla männen luktade tvål. Eller något renare, som om kroppsodörer inte fanns […] deras kroppar förblev obefläckade.”Ibland hjälper inte ens pengar. En självsäker man i skräddarsydd kostym stinker. Jagberättaren, vars enda kapital på köttmarknaden är ungdom och skönhet, fylls av förakt. ”Det spelade ingen roll att han duschade, tränade, dränkte sig i Tuscan Leather eller någon Roja Dove – gamlingdoften fanns där, smygande, som om den sipprade ur hans själva porer. Det var en söt doft, som en övermogen frukt, med en hjärtnot av förruttnelse i dess mitt.”Jag läser roat. Det är befriande när den i maktöverläge för en gångs skull tillskrivs dålig lukt. Och jag får erkänna att någon sorts skadeglädje infinner sig hos mig. De tysta och uttalade förolämpningarna förändrar inte maktbalansen. Strukturerna sitter inte i kroppslukten. Men luktförolämpningen kan kanske handla om en oro för att maktlösheten är på väg att förskjutas och öka. Förolämpningen blir en ventil. Och kanske var det just skadeglädje de kände, mina klasskamrater i sjätte klass. När de självgoda duktflickorna fick sig en symbolisk luktörfil.Anneli Jordahl, författare och skribent

En peppad Olsson, en trött Berggren och sen en eagle på det! Kom in i studions värme, det blir mysigt!

Ett tjuvigt paket med tjuvar som tjuvar! Fast en del ångrar sig till slut. Passar för 3-6 år eller äldre. Det här poddpaketet innehåller utvalda sagor och inslag från Barnradion. Det är perfekt att ladda ner till resan, på lovet eller som mysig hemmalyssning.I paketet hör du sagorna Olssons pastejer, Sagan om häxan i svampskogen och Kiosken.Producent poddpaketet: Hanna Rasmuson Hulmée Illustrationer/bokomslag: Anete Melece, Olof Landström och Hanna Rasmuson Hulmée

I veckans avsnitt av Josefinito Pod gästar Anton Jordås, On air-programledare, ståupprookie och kändisdomare.  Här, till alla er som olika sätt fastnat i ett tillstånd och som det känns kommer vara för evigt. Finn tröst i Rickard Olsson! Otroligt stort tack till mina fina patreons, vill ni bli en så tassa in på https://www.patreon.com/Josefinito. Där finns till exempel rabattkod på min bok Dynamitgummor!  Facebook: https://www.facebook.com/JosefinitoPod/ Kontakta mig på Twitter: https://twitter.com/Josefinito  Se bilder på instagram: https://www.instagram.com/josefinitoz/ Foto: Kitty Lingmerth  

Detta avsnittet gästas av ingen mindre än Jockes bror Sebastian Olsson som agerat reporter åt Gillestugan på Comic Con STHLM 2022. Det talas om pågarna Olssons barndom och om deras ”sprudlande” syskonkärlek. Suget om cosplay tas upp och kärleken till barnprogram med kiss- och bajshumor. Avsnittet avslutas med en Quiz där även NI som lyssnare [...]

Detta avsnittet gästas av ingen mindre än Jockes bror Sebastian Olsson som agerat reporter åt Gillestugan på Comic Con STHLM 2022. Det talas om pågarna Olssons barndom och om deras ”sprudlande” syskonkärlek. Suget om cosplay tas upp och kärleken till barnprogram med kiss- och bajshumor. Avsnittet avslutas med en Quiz där även NI som lyssnare [...]

Avsnitt 149: Vilken roll har förlagspodden? Är vi en nyhetskommenterade podd? Det finns lyssnare som uppfattar oss så, dock inte vi själva. Så vi tar en sväng runt några uppblåsta nyheter och ger er några reflektioner, men bara där vi tror oss ha något att tillföra. Releasepartyt är bokstavligt talat inte vad det en gång varit om ni frågar förläggaren som här ”skriver” nekrologen och samtidigt ser en ny företeelse växa fram – fest i alla lägen. Påverkar ljudboksformatet hur författare skriver? Ja, svarar DN-journalisten Lotta Olsson, nej säger förläggaren. Bokrean blir alltmer ifrågasatt. Nu drar Polaris förlagschef Jonas Axelsson en lans för att flytta bokrean närmare sommaren samtidigt som journalisten drar sin lans för att skrota rean helt.   00 32 – Rykten, rykten och vilken roll vi spelar 10 09 – För vem fungerar releasepartyt? 15 15 – Varför skriver författare så kort numera? 19 48 – Världen förändras men bokrean består

Mats Olsson och Patrick Ekwall. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Albin Olsson är på återbesök! Det blir snack om Sveriges bästa drakar, bra kinabufféer, drömmen om finsnickeri, suga på juver under start och landning och jävligheten i att skriva skämt som relativt nybliven förälder.Forna statsepidemiologen Annika Linde är återigen ensam i Seniorpanelen. Vems fel är vårdhaveriet i Stockholm? Vilken streamingtjänst är hennes favorit? Hur mycket, eller lite, bryr hon sig egentligen om Will Smith-debaclet?Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I trettio år har Olsson bakat sina goda pastejer, och det är mycket att göra i hans fabrik. Men en dag rymmer kamrer Ström med hela kassan! Olssons pastejer är berömda. Han använder bara de bästa råvarorna. Det möraste köttet, den finaste löken, de läckraste champinjonerna och de ädlaste kryddorna. Men en morgon när Olsson kommer till fabriken märker han att allt inte står rätt till. Alla pengarna är borta. Hur ska Olsson nu ha råd med de allra finaste och läckraste ingredienserna till sina pastejer?Uppläsare: Hans AlataloBok: Olssons pastejer av Peter CohenProducent: Ingela Lekfalk, BarnradionSagan sändes första gången 2002.

I trettio år har Olsson bakat sina goda pastejer, och det är mycket att göra i hans fabrik. Men en dag rymmer kamrer Ström med hela kassan! Olssons pastejer är berömda. Han använder bara de bästa råvarorna. Det möraste köttet, den finaste löken, de läckraste champinjonerna och de ädlaste kryddorna. Men en morgon när Olsson kommer till fabriken märker han att allt inte står rätt till. Alla pengarna är borta. Hur ska Olsson nu ha råd med de allra finaste och läckraste ingredienserna till sina pastejer?Uppläsare: Hans Alatalo Bok: Olssons pastejer av Peter Cohen Producent: Ingela Lekfalk, BarnradionSagan sändes första gången 2002.

Mats Olsson och Patrick Ekwall. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 113: Thomas Olsson på Kaunitz & Olssons förlag var, som en av Stockholm Bokhelgs initiativtagare, mer än nöjd med utfallet och planerna för nästa år är redan lagda. En tveksam strategi om ni frågar förläggaren och journalisten som ser möjligheten för en större konflikt i kulisserna. Ibland blir man generad när någon plötsligt gör … Continue reading Vi konstaterar att Stockholms Bokhelg blev en stor framgång men ifrågasätter upplägget inför nästa år. Vi ger er en inblick i de mörkare hörnen av förlagsbranschen, funderar över slentrianmässig marknadsföring och över hur förlagshösten ser ut. →

Det är barnkammartider i fågelvärlden. Hussvalor stör kunder på brägårn, tofsvipor byter sound för att skydda ungarna och i Strömsund föder fåglar barn på bensinmacken. Peder lanserar en idé till bygghandlarna, bygg ett hus till hussvalorna! Vad har Ulf Kristerssons betoningar med fåglar att göra? Vi besvarar en lyssnarfråga om hur fåglar sover när det är så ljust nu i sommarnatten och vi lyssnar på demonproducenten Björn Olssons måsmusik. En podd av och med Peter Gropman och Peder Edvinsson.

Mats Olsson och Patrick Ekwall. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Regissören Niklas Kvarnbo Jönsson är tillbaka för att diskutera efternamnet Olssons centrala plats i svensk humor. Namn som nämns: Fridolf, Selma, Kurt, Fingal, Stig-Helmer, Romeo, Melitta, Elvira och bröderna.

Att bli anklagad för att lukta illa är ett angrepp som är svårt att försvara sig mot. Och det handlar om så mycket mer än doft. Anneli Jordahl sniffar upp exempel på luktförolämpningar mot makten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. De hade retat upp sig. När jag och min bästa vän klev in i omklädningsrummet till gympan märkte vi direkt en underlig stämning. Viskningar, flackande blickar. En av tjejerna sa: Det luktar. Några höll för näsan: Usch, vad det stinker. Vi blev mobbade i sjätte klass och det var djupt obehagligt, men vår lärare redde ut det hela. Det handlade inte om dålig lukt. Det kan jag intyga, åtminstone vad gäller min bästis. Snarare ville de få oss att förlora fotfästet. Minnet lever kvar och kanske var det den episoden som fått mig att ofta tänka på lukt och makt. Min kompis och jag tillhörde inte den lilla byskolans maktlösa. Vi var plugghästar och kom från trygga familjeförhållanden. Kompisens pappa hade till och med chefsposition. Kamraterna irriterade sig på vår duktighet, och de hårdmarkerade. Vanligtvis är det de som står över i hackordningen som - genom att markera en gräns och betona sitt överläge - tillskriver underordnade frånstötande lukt. Det är ett kraftfullt symboliskt vapen för att skapa och förstärka klassmässiga och etniska gränser. Exemplen är oändliga i verklighet och fiktion. I sitt banbrytande radioreportage Lort-Sverige från 1938 excellerade Ludvig Nordström i språklig uppfinningsrikedom vad gäller motbjudande dofter i de fattigas stugor på landsbygden. Elle-Marja i filmen Sameblod vill tvätta bort samelukten. Hon tvingar lillasyster att bada bort det äckliga i iskallt smältvatten. Jag känner inget, säger lillasystern och får svaret: Man känner den inte själv. Smutsen finns i betraktarens öga, konstaterar socialantropologen Mary Douglas i sin klassiker Renhet och fara, från 1966. Kan smutsen finnas i den maktlöses öga? På sistone har jag, kanske med mobbningen i minne, noterat ett omvänt luktflöde. Hur den i socialt överläge tillskrivs en obehaglig lukt. Stank uppifrån och ner är sällsynt. Renlighet är ju historiskt sett kopplat till pengar och makt. När luktar makten? Känner du stanken från Enskilda banken. En slogan från 70-talets demonstrationer. Fast den handlade inte om människokroppar. Artisten Hans Caldaras memoartitel I betraktarens ögon låter som en hälsning till Mary Douglas. Han berättar om sin släkts historia och om uppväxten på 50-talet. Romer var förbjudna att stanna längre än tre veckor på varje plats. De levde i tältläger, som flyktingar i sitt eget land. På grund av svåra boendeförhållanden underkastade sig romerna rigorösa hygienvanor. De badade i sjöar och gick till badhus, i den mån de blev insläppta. Romerna ville hålla sjukdomar borta, men även i symbolisk mening skydda gruppen från moraliskt förfall och söndring. Följden av det var att man såg icke-romer som orena. Med andra ord luktade svensken oangenämt. När jag läser Maya Angelous självbiografiska klassiker Jag vet varför burfågeln sjunger blir jag påmind om Caldaras.  Romanen utspelar sig på trettiotalet och visar vilka roller svarta och vita hade i amerikanska södern efter slaveriets avskaffande. Angelo berättar ur barnets synvinkel om uppväxten hos mormor som drev en liten speceriaffär i ett fattigt område. De hade det ingalunda sämst, fast de flesta handlade på kredit. Du skall icke vara smutsig, var mormoderns första budord. Gick barnen till sängs med smutsiga fötter fick de stryk. Det handlade om respektabilitet. I en central och betydelseladdad scen dyker det upp kringstrykande busungar i butiken. De är svårt märkta av fattigdom, men på grund av sin vita hudfärg tycker de sig ha rätt att förnedra den svarta affärsinnehavaren. En flicka ställer sig på händer och blottar sitt kön.  Unga Marguerite är stum åskådare till hur den barska mormodern förvandlas till servil. Inombords kokar vreden och ur den maktlösa positionen fördömer hon inte det vidriga beteendet. Nej, övertrampet handlar om lort. Smutsen på flickornas bomullsklänningar fortsatte på benen, fötterna armarna och i ansiktet, så att det såg ut som om de var gjutna i ett stycke. Det flottiga färglösa håret hängde ner ohjälpligt tovigt. Marguerites skrik kom av sig de var ena smutsiga avskum till vita fattigdjävlar, men jag visste att jag var lika fången bakom scenen som skådespelarna därute var låsta i sina roller. Luktforskaren Mats J Olsson, professor på Karolinska institutet, undersöker lukter kopplat till friskt och sjukt. Hur immunförsvarspåslag avger en doft som kan vara oangenäm. En läkare kan lukta sig till ifall någon är på väg att bli sjuk. Han kallar lukten en projektionsduk för känslor. Din älskade mormor doftar gott trots att hon röker. Olsson beskriver hur kroppslukt, utöver en genetisk komponent, bestäms av kulturella faktorer. Det handlar om tvättmedel, parfymer, kryddor, alkohol och rökning. Och jag tänker på 70-talet och pratet om att hamna bredvid en vitlöksstinkande invandrare på en biograf. Nu äter alla vitlök så den nedsättande luktfiguren är borta. Jämfört med hörsel och visuell perception är luktsinnet ett eftersatt område i forskningen. Det räknas till de lägre sinnena. Varför är det särskilt förnedrande att förknippas med dålig lukt? Värre än att höra att man är elak och ful. Olssons svar är lakoniskt: Anklagelser om dålig lukt kan vara svåra att motbevisa. Välbeställda kan i hög grad betala sig bort från vämjeliga odörer. Minns att jag fascinerat läste om en rik person som prenumererade på strumpor. Efter en användning kastades de. Jag påminns om strumporna när jag läser Valerie Kyeyune Backströms debutroman Ett nytt England, från 2020. I den dejtar en europeisk ung kvinna rika amerikaner. Hon ser framför sig en snabb ekonomisk karriär via giftermål. Författaren lägger ett doftspår genom romanen, som växlar mellan eggande och frånstötande. Alla männen luktade tvål. Eller något renare, som om kroppsodörer inte fanns [] deras kroppar förblev obefläckade. Ibland hjälper inte ens pengar. En självsäker man i skräddarsydd kostym stinker. Jagberättaren, vars enda kapital på köttmarknaden är ungdom och skönhet, fylls av förakt. Det spelade ingen roll att han duschade, tränade, dränkte sig i Tuscan Leather eller någon Roja Dove gamlingdoften fanns där, smygande, som om den sipprade ur hans själva porer. Det var en söt doft, som en övermogen frukt, med en hjärtnot av förruttnelse i dess mitt. Jag läser roat. Det är befriande när den i maktöverläge för en gångs skull tillskrivs dålig lukt. Och jag får erkänna att någon sorts skadeglädje infinner sig hos mig. De tysta och uttalade förolämpningarna förändrar inte maktbalansen. Strukturerna sitter inte i kroppslukten. Men luktförolämpningen kan kanske handla om en oro för att maktlösheten är på väg att förskjutas och öka. Förolämpningen blir en ventil. Och kanske var det just skadeglädje de kände, mina klasskamrater i sjätte klass. När de självgoda duktflickorna fick sig en symbolisk luktörfil. Anneli Jordahl, författare och skribent

Lucka 21: I rötna poeters sällskap Precis som alla storslagna händelser har det även skrivits en del lyrik kring den historiska händelsen böglyftet. Välkommen på en stund i eposets tecken.  Musikläggning och mastring: Jakob Bergman,  Signatur och jingel: Martin Permer Klipp från "Hemma hos Olssons", SVT Thorstein Bergman - Den hypotetiske poeten Potpurri: Robert Broberg - Rimma med Robban Plågsamma ljudförsök - Jag kan inte rimma Gåspennan - Vi rimmar Klipp från "Hemma hos Olssons", SVT Edvard Persson - Rim utan reson Lotta, Peter - Rim, rim, rim... Svingelskogen - Rimvisan

Tommy Olsson deltok på Statens 130. Kunstutstilling i 2017, også kjent som Høstutstillingen, med verket «The Art Critic is Present». Hans bidrag til utstillingen innebar å sitte ved et bord med to stoler på Kunstnernes Hus, i et forsøk på å gjøre kunstkritikeren tilgjengelig for publikum. Prosjektet ble beskrevet som performance, sosial skulptur og relasjonell estetikk og hadde uventede møter og konklusjoner som konsekvens. «Til stede» dokumenterer Olssons erfaringer fra prosjektet «The Art Critic is Present» og er en redegjørelse for bakenforliggende motiver, faktisk erfaring og resultatet av å treffe mange mennesker med mange meninger, på kort tid. Det er også en odyssé innenfor samtalen om kunst, som noen ganger beveger seg langt utenfor bordet.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Mjällby lektes iväg i IF Elfsborgs första kross för säsongen. 5-0 var nästan i underkant då Karlsson sköt örlogsflottan i sank, Alm löpte sönder minkfarmarnas försvar, Olssons passningar skar genom det blekingska margarinet och Tim, Gustav och Leo kastade nyckeln till Elfsborgs straffområde i Ronneby Brunn. Isak, David och David analyserar och blickar framåt mot Varbergs BOIS på söndag.

Det ouppklarade mordet på statsministern har stötts och blötts i otaliga böcker och teorierna om vad som hände, egentligen, är lika många. Här ger vi med kollegan Olssons hjälp en guide i djungeln av Palme-böcker.

Över hela världens ställs evenemang in på grund av coronaviruset. Vi pratar med Anna Carlsson som förberedde sig inför Barkley Marathons i Abisko. Och rapporterar om Elov Olssons banrekord i Arizona. LÄNKAR Ultra Interval Challenge https://www.facebook.com/events/2222513314718393/  

Hans Rosenfeldt och en pratglad panel. Repris från 5 januari 2019. I panelen:  Pia Johansson, Babben Larsson, Olof Wretling och debutanten Christian Olsson från Radiosporten.    Musik:  Erland von Heijne Teknik och redigering: Elvira Björnfot Producent: Mette Göthberg paminuten@sr.se

Filips ”nervsvaga” sms, Fredrik Ubrar sina barn till Julottan-kadriljen och Rickard Olssons kamp för att bibehålla kraven på folklighet hos publiken under Bingolottos uppesittarkväll.

Vad har Rickard Olsson, TramsFrans, Joakim "Kontraktet" Almén och Göteborgskorrespondent Mike Kaiser gemensamt? Snack av den GODA karaktären är åtminstone en sak. Fredrik ringer upp samtliga för att ge en inblick i vad som komma skall! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan gör vi ett par nedslag i den svenska femmilshistorien för att sedan, med hjälp av Anton Bergs silkeslena röst, detaljstudera Johan Olssons bragdlopp från Val di Fiemme 2013. Och så lyssnar vi på "ljudet av frihet", frågar oss om en handling blir roligare om den utförs "i linne" och så funderar vi över vilken väg som är den kortaste till svenskens hjärta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan gör vi ett par nedslag i den svenska femmilshistorien för att sedan, med hjälp av Anton Bergs silkeslena röst, detaljstudera Johan Olssons bragdlopp från Val di Fiemme 2013. Och så lyssnar vi på "ljudet av frihet", frågar oss om en handling blir roligare om den utförs "i linne" och så funderar vi över vilken väg som är den kortaste till svenskens hjärta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det finns många positiva effekter av att jobba med mål. Både långsiktiga men framför allt kortsiktiga. Mål skapar motivation men det gäller att skapa förutsättningarna för att kunna nå dit du vill. Hur går det för Olssons i sin strävan efter sina höstmål? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att vakna upp i en sandlåda med en punkare, tjuvbajsa i Vem Vet Mest, lura Dr Albans vänner, att vara en Zlatan eller en Kim Källström, uppbrottet med SVT, att bli förevigad av Ulf Lundell, kändisvägen till Wild Kids och mycket mer!GÄST: Rickard OlssonINSTAGRAM:www.instagram.com/rawcomedyclubBILJETTER:www.rawcomedyclub.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anna och Stig försöker spela in podden på egen hand när Johan ligger hemma och är sjuk. De får ge upp och bege sig hem till Olssons popup-studio för att prata om hur långsiktighet faktiskt kan göra att man är mer motiverad och närvarande i varje dag. Det blir även första gången vi kör "Stigs tips" på er lyssnares begäran. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För bröderna Olsson från Strömstad var det självklart att leva av havet. Men i maj 1855 tog alltsamman slut när de mötte Hälsö-Johannes. Längs våra kuster har människor genom tiderna varit beroende av och utlämnade till havet. Havet var förutsättningen för livet på kusten, långa tider var det ett hem och samtidigt var havet en farlig plats. Många var de som till sist fick sin grav i havet. Dagens program ska handa om två bröder från Tjärnö utanför Strömstad. De var enkla jordbrukare och fiskare, men när tillfälle gavs och havet var isfritt så fraktade de gods längs med kusten ungefär på samma sätt som man idag transporterar varor på landsvägarna. Deras sista resa med fraktskutan "Tre Bröder" slutade med en katastrof. Ulf Hansson på Strömstad museum är en avlägsen släkting med de båda bröderna och han berättar att den här sortens kustfrakt ofta var en ganska bra affär. - Många började med en liten kustfraktare för att sedan gå vidare och köpa allt större fartyg och göra längre resor. Den här verksamheten betydde mycket för bygden. Många här var ju sjömän och låg i långa tider ute till havs, antingen med fiske eller med fraktskutor. De kvinnor som blev kvar hemma, om de fick några pengar över då kunde de gå till en lastmäklare och satsa pengarna i en last, och hade man tur kunde man göra förtjänster utan att ens vara till sjöss. - Vi här på kusten har ju alltid haft en speciell relation till havet, vi har ju aldrig sett det som rekreation. Havet gav oss näring, delvis i form av frakterna med förstås också genom fisket, och väldigt många gånger så blev också havet ens grav, säger Ulf Hansson, och fortsätter: - De här små fraktfartygen var ofta familjeägda, och när en sådan gick under så blev det katastrof. Det var många kvinnor här som förlorade både gubben och alla sönerna i samma olycka. Fraktskutan Tre bröder hade fyra ägare. Två av dem fanns kvar på land, men det hårda arbetet ombord sköttes av bröderna Axel och Carolus Olsson från Dillhuvudet på Tjärnö, som hade lyckats köpa in sig på båten med en fjärdedel var. Vintern 1855 hade varit extremt hård. Oslofjorden var inte isfri förrän de första dagarna i maj, och den 12 samma månad lade Tre Bröder ut från Strömstad för att gå till Göteborg med en last av tegel. Resan gick fint, på några dagar var de nere i Göteborg. Teglet lastades av, den 18 maj skulle de gå tillbaka till Strömstad. Men de kom aldrig fram. På eftermiddagen nästa dag upptäcktes deras båt. Två tullare var på väg till Uddevalla, och plötsligt får de syn på en vinddriven skuta som ligger i leran. Det ser konstigt ut, så de tar sig fram till skutan och går ombord. De ser då att däcket är översköljt av blod. De går ner i skansen och hittar en person som de först tror är död, men som börjar visa livstecken när de bär upp honom på däck. Han är totalt sönderslagen i ansiktet och kan knappt göra sig förstådd, men med hjälp av de papper som finns ombord så kan tullarna ändå förstå vad som hänt. Mannen de hittat heter Axel Olsson och är från Dillhuvudet på Tjärnö. Man ser att de har kört en frakt med tegel från Strömstad till Göteborg som man har fått betalt för. De får också reda på att det ska finnas ytterligare en person ombord, Axels bror, så man söker igenom skutan och under ett segel hittar man Carolus Olssons kropp. Bröderna Olssons resa hem till Strömstad hade alltså slutat halvvägs och den ena av bröderna skulle aldrig med komma hem igen. Carolus var 25 år och ogift när han mördades ombord på skutan Tre bröder, hans äldre bror Axel som med knapp nöd överlevde överfallet, var 34 år, gift och hade en liten son. - Båten söktes igenom från för till akter, Axel fick så gott han kunde berätta vad som hänt och med hans ord och de papper och dokument som fanns ombord så kunde tullarna och den tillkallade polismannen ganska snart bilda sig en uppfattning om vad som hänt. De hade lyckligt kommit till Göteborg och fått 250 riksdaler för tegellasten. De skulle gå tomma hem till Strömstad igen, när det kommer en person på kajen som frågar om han får lifta med dem, till Tjörn eller Orust, det är inte så viktigt vilket det blir. Han fick komma ombord, och ganska snart tar passageraren upp brännvin, och när de närmar sig Tjörn så är bröderna och deras passagerare rejält berusade. Vad som egentligen hände där på båten är inte alldeles klart, Axel och Johannes historier går isär en del, men vad som verkar helt säkert är att samtliga ombord var rejält onyktra när båten närmade sig Orust, och på kvällen utbröt ett bråk mellan dem. Bröderna hade gått och lagt sig när Johannes samma natt gick löst på dem med påk och yxa, för att därefter skära ner seglen och stjäla vad som fanns av värde ombord innan han smög iväg. Axel berättar att han minns hur det stinger till vid ena tinningen, och därefter minns han inget mer innan han vaknar när de båda tullarna hittar honom. Då är båten plundrad och pengarna borta. Alldeles intill platsen där man hittade Axel och Carolus och deras båt, ligger en liten klippö som heter Hälsön. 1855 fanns det två små strandsittarstugor på ön. Strandsittare, det var kustens motsvarighet till backstugusittare, de allra fattigaste i samhället. - Ordningsmakten visste att det i en av stugorna på ön bodde en man med dåligt rykte. Han kallades Hälsö-Johannes och hade redan ett antal brott bakom sig. Han blev genast misstänkt och hans stuga blev undersökt men den var tom.  På väg tillbaka till båten ser plötsligt länsman något som ligger i en dunge. Där hittar man kläder och andra saker från skeppet som plundrats. Men Hälsö Johannes är borta. Man upptäcker med tiden hans eka i land, och drar slutsatsen att han har flytt. Precis en vecka senare får poliskammaren i Göteborg ett brev från den kronolänsman som undersökt mordet Som det troligaste är att han begivit sig till Göteborg och söker få hyra på Sjömanshuset, anhåller jag ödmjukt att vederbörande därstädes uppmanas att vara uppmärksamma, varförutan jag ödmjukt anhåller att allmän efterlysning måtte utfärdas å ifrågavarande Johannes Johansson, som inom orten gjort sig förut illa känd.   Efterlysningen gick ut den 26 maj och det är precis samma dag som Johannes bokat plats på ett emigrantfartyg. Strax innan har han köpt sig ett förfalskat prästbetyg så att han ska kunna försvinna utan att lämna några spår efter sig. Men flyktplanen misslyckas för Johannes blir igenkänd i Göteborg hamn. Han var nog ganska lätt att känna igen eftersom han saknade ett öga. Det var en gammal konfirmationskamrat till Johannes från Orust som hade blivit polisman i Göteborg som fick syn på honom och grep honom. - Han togs till fånga och transporterades till Orust, och man tog också dit Axel, som fortfarande var i ett bedrövligt skick och hade svårt att göra sig förstådd. I Husförhörslängden står det om Axel att han är Illa fårad av fjordpirater. Han har tagit med sig en tolk till rättegången. Axel pekar ut Hälsö-Johannes som förövaren till överfallet och Johannes blir dömd för piratdåd och mord, och han döms till dödsstraff. Axel levde resten av sitt liv med sitt sönderslagna ansikte som en ständig påminnelse om överfallet, och det här var en händelse man talade länge om i Strömstad. - Hela norra Bohuslän var ju i sorg efter den här händelsen, här kände ju alla varandra säger Ulf Hansson. Axel levde vidare, trots sina stora svårigheter, och han dog till sist 1881 vid 59 års ålder, och han fick fem barn till utöver det han hade vid tiden för olyckan. Hälsö-Johannes blev den allra siste att avrättas i Bohuslän. Den 27 maj år 1857 fördes han upp till avrättningsplatsen där en stor folkmassa hade samlats för att beskåda hur Hälsö-Johannes halshöggs av skarprättare Johannes Jansson som kommit dit från Göteborg. Det kanske märkligaste med den här historien är nog ändå att det är minnet av mördaren Johannes som har vårdats och fortfarande vårdas. Hans kropp begravdes en bit från avrättningsplatsen och 1957, hundra år efter avrättningen, satte man upp en minnessten vid graven och 2001 lät man omgärda den med smide. Än idag finner man att graven smyckas med blommor och grönt. Annorlunda är det med minnet efter Carolus - Idag är det ingen som vet var han ligger begraven - Jag tycker det är lite besynnerligt att vi minns förövaren men inte hans offer, säger Ulf Hansson. Forska om sjöfolk De som arbetade på sjön omgärdades av mycket byråkrati. Man hade kontroll på både de laster som transporterades och inte minst de människor som arbetade på båtarna. Därför finns det mycket arkivmaterial att söka i för den som vill forska bland sjömän och sjöfart. Eva Johansson i Västervik har själv en bakgrund i handelsflottan och har skrivit en handledning i hur man letar i källorna.   - Vill man följa en sjöman till sjöss under hela karriären börjar man i inskrivningsboken. Där skrevs han in när han gick till sjöss första gången och där kan man följa sjömannen från början till slut.  - Från inskrivningsboken går man vidare till mönstringsrullor där man kan se vilket fartyg sjömannen mönstrade på och av. I sjömansrullan, som är en besättningslista, kan man se alla som är mönstrade ombord. Sjömännen mönstrade för en resa som regel men i modernare tid kunde de mönstra halvårsvis eller vara rederianställd och hade då en anställning som inte var kopplat till ett visst fartyg. - Det vanliga långt in på 1900-talet var att de mönstrade ombord och var ombord under en resa eller flera resor.  En spännande handling som kanske ger lite mer information är pensionshandlingarna, berättar Eva Johansson.  - Framförallt i de äldre pensionshandlingarna kan man hitta berättelser om vad sjömännen varit med om, till exempel från sjömansänkor som söker understöd eller pension.      Till Sjömanshusdirektionen i Landskrona Såsom enka efter den i slutet av December månad 1879 förolyckade och omkomne Kapten Bengt Petter Olsson, då förande skonerten "Victoria",  anhåller jag härmed vördsammast att komma i åtnjutande af den pension som kan tilldelas mig. År 1879,  i December, avseglade han från Halmstad såsom kapten åtföljd av två söner , den ene 21 och den andre 17 år gamla, och har sedan dess aldrig avhörts utan har som det sedan visat sig förolyckats med man och allt kvarlämnande mig med tre små barn i högst svåra omständigheter. Vid min mans olycka förlorades alla hans papper och sjöfartsböcker varför jag  ej är i stånd att närmare redogöra för hans förhållanden. Jag bifogar härmed prästbetyg och intyg från kommunordföranden. Torekov den 5 maj 1900 Emeli Olsson Det här brevet från Emeli Olsson skrevs till sjömanshuset i Landskrona. Och det var också på sjömanshusen som sjömännen registrerade sig så att staten skulle kunna ha kontroll över hela yrkesgruppen. 1864 kom en ny lag som sa att alla städer som hade rätt att bedriva handel med utlandet skulle ha ett eget sjömanshus. - Ja, de fanns i det som man kallar stapelstäder. Och som mest var det drygt 40 sjömanshus i landet och de har funnits under olika tid. Sjömanshusen fanns inte bara längs kusten, utan också vid de stora sjöarna. Men alla sjömän höll sig inte till reglerna. Eva Johansson berättar att det inte var alltför ovanligt att sjömän stack iväg när de nådde hamn.  - Det var vanligt att sjömän rymde och den som rymt riskerades ju för att straffas så de flesta som rymde utomlands stannade borta. En del rymde när de kom till USA och emigrerade.  Nedan finns en länk till Digitalt museum som har ett rikt bildarkiv med bland annat sjömän att söka i.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Agneta Johansson slaktband@sverigeradio.se

Sköld & Stenquist ser ännu en talang resa sig på den svenska skidhimlen men ser henne direkt skjutas ner som en lerduva. Thomas Wassberg är arg och Hanna Öberg får sin revansch, men vad gör Skidsnack på makarna Olssons skidläger? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Aldrig slagen i en overall, prisskåpet fyllt till gränsen på en förhållandevis kort karriär. Med både Aurre Daudi & Pierre Ericsson ur vägen så satsar Robin stenhårt på att bärga karriärens första SM-guld! #FitnessDilf

6. Rickard Olssons sista vals by En podd om quiz på tv

Norge er et av verdens mest likestilte land. Likevel er kvinner fortsatt underrepresenterte i teknologirelaterte yrker, og menn fortsatt underrepresenterte i helse- og skolevesenet. Hvorfor er det slik? Reporter Mathilde Torsøe ved UiT Norges arktiske universitet har tatt en prat om dette med Maria Olsson, stipendiat ved Institutt for psykologi. Olssons foredrag i sin helhet får du høre på Lørdagsuniversitetet på KulturHuset i Tromsø 07. oktober.

On this episode of the Hungry Gardener Podcast I chat with Alexandra Olsson from ‘Olssens', the oldest family-owned and operated salt company in Australia. The business produces high-end salt flakes and animal salt supplements. Alex provides a fascinating insight into the history of the company, the production process, and her family's passion for salt production.

Den här veckan diskuteras framtiden för svenska lag när europeiska klubbar storsatsar. Och är Jonas Olssons metamorfos den fetaste vi någonsin upplevt?

Sköld & Stenquist ser igenom Olssons och Northugs mörkande av VM-form, reder ut Kowalczyks senaste beef och skärskådar svenska VM-truppen. Dessutom: Exklusiv rapport från skid-SM i Söderhamn.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

FotbollDirekts Mårthen Bergman möter Djurgårdens Amadou Jawo. Det blir ett samtal om ett femårskontrakt han inte ångrar, svårigheten med Olssons spelsystem, att vara arg på tränare men inte på lagkamrater och om att spela kvadrat a'la Barcelona.

Karriärens höjdpunkt blev början på slutet. Hör trestegshopparen Christian Olsson exklusivt berätta om OS-guldet 2004 och skadeproblemen som följde. Jag ville skjuta mig själv i huvudet, säger han. En magisk sommarkväll på Olympiastadion i Aten den 22 augusti 2004 tar Christian Olsson OS-guld i tresteg. Ett guld som fullbordade en galen svensk segeryra med tre olympiska guld inom loppet av ett dygn. Det är högst osannolikt att vi får uppleva en sådan grej igen, säger Christian Olsson när Radiosporten träffar honom våren 2016.De här är historien om när en av Sveriges främsta friidrottare genom tiderna uppnådde karriärens höjdpunkt.Men sedan ställdes inför karriärens största utmaning. På grund av en fotskada i OS-finalen. Ett Radiosporten Dokument om Christian Olsson och OS-guldet som gav ett skadehelvete. Jag låg nästan och grinade för att det gjorde så jävla ont, säger Christian Olsson om ett bisarrt besök hos en läkare i London 2005.Lyssna mer i dokumentären i klippet ovan.David Hjorter radiosporten@sr.se

Sköld & Stenquist försöker smälta tomheten efter ett avslutat VM. Vi minns silver-Stinas trippelsuccé, Northugs ryck och Olssons bragdinsatser. Dessutom legendaren som får VM:s sista hedersomnämnande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan Olsson ryckte tidigt i loppet och ingen trodde att han skulle hålla hela vägen... Reporter Bengt Skött.

Oskar Olofsson berättar om sin långa kärlek till lilla Londons store son. Vi går igenom Björn Olssons bisarra försvinnanden, Känn-ingen-sorg-filmen, Håkans dåliga självförtroende, samt vilka musiker som får sjunga om gräs och vilka som inte får det. EXPLODERA POPCASTERIA!!! Antons Popcast Avsnitt 5

Han började sin karriär som serietecknare på Dagens Nyheter. Genombrottet som sångare fick han i Hylands hörna där han framförde sina visor om Olssons ko och Överbyvals. Med visan om Maskrosor och Tjärdoft låg han på Svensktoppen i 24 veckor och under flera år ledde han sommarunderhållningen i Vita Bergsparken som senare blev tv-produktionen Carl Anton i Vita Bergen. Idag är han 79 år gammal och spenderar sina vintrar på Gran Canaria. Carl Anton tar emot Ulf Elfving på ett fik där nere och berättar bland mycket annat om den svåra olyckan och om hur han länge fick smyga med sin passion för visor och konst. Observera sändningstiden, 12.33.

Micke Lindgren, Aron Flam, Soran Ismail och Petter Bristav See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"De lever på luft och 9 volts-batterier" Kinos överlevnadsguide för dokumentärfilmare: Aldrig förr har vi tittat så mycket på dokumentärer. Vi kollar på tv-serier som "Diplomaterna" och "Barnmorskorna". På bio kan vi se "Ebbe - The Movie och "Drottningen och jag". Regissören Måns Månsson får åka till Berlin och visa sin "Herr Landshövding" för en internationell publik, och just nu pågår dessutom den stora dokumentärfestivalen Tempo i Stockholm. Men verkligheten för verklighetsskildrarna är betydligt bistrare. I veckans Kino möter vi filmare som extraknäcker som murare, lever på sin fru eller försöker få anstånd med räkningarna. Att göra dokumentärer är mer ett kall än ett yrke - men Kino försöker ta reda på vad man måste göra för att överleva som dokumentarist. Philadelphias soullegend Billie Paul är ämnet för Göran Olssons film "Am I black enough for you", som invigde dokumentärfestivalen Tempo i veckan. Regissören kommer till studion för att berätta om hur man gör den perfekta filme Aldrig förr har vi tittat så mycket på dokumentärer. Vi kollar på tv-serier som ”Diplomaterna” och ”Barnmorskorna”. På bio kan vi se ”Ebbe - The Movie och ”Drottningen och jag”. Regissören Måns Månsson får åka till Berlin och visa sin ”Herr Landshövding” för en internationell publik, och just nu pågår dessutom den stora dokumentärfestivalen Tempo i Stockholm. Men verkligheten för verklighetsskildrarna är betydligt bistrare. I veckans Kino möter vi filmare som extraknäcker som murare, lever på sin fru eller försöker få anstånd med räkningarna. Att göra dokumentärer är mer ett kall än ett yrke - men Kino försöker ta reda på vad man måste göra för att överleva som dokumentarist. Philadelphias soullegend Billie Paul är ämnet för Göran Olssons film ”Am I black enough for you”, som invigde dokumentärfestivalen Tempo i veckan. Regissören kommer till studion för att berätta om hur man gör den perfekta filmen - och hur man drygar ut kassan med att göra reklamfilmer av dokumentärt material. En genre som vuxit otroligt snabbt de senaste åren är den animerade dokumentären. Just nu går till exempel den israeliska krigsskildringen ”Waltz with Bashir” på bio, och den svenska filmaren Jonas Odell har belönats på ett helt gäng internationella festivaler med sin ”Lögner”. Kino möter några av de svenska regissörer som tycker att verkligheten skildras bäst genom lergubbar och dansande gelehallon. Dessutom en rapport från den största afrikanska filmfestivalen som just nu pågår i Burkina-Faso. Programledare: Roger Wilson