Podcasts about socialdemokraten

Veckopanelen med Hanif Bali, Thomas Mattsson och Stina Oscarson under ledning av Magnus Thorén. Miljöpartist får lämna riksdagen efter blöt efterfest. Kom världens rika länder för billigt undan i Baku? Och kommer Ulf Kristerssons kabeldiplomati med Kina att fungera? Inget åtal mot tillträdande presidenten Trump, som i veckan utlovade fler tullar. Socialdemokraten och tidigare talmannen Birgitta Dahl är död och så presenterades det som kritikerna kallat angiverilagen, men kommer den att minska antalet människor som befinner sig i Sverige illegalt?

Veckopanelen med Hanif Bali, Thomas Mattsson och Stina Oscarson under ledning av Magnus Thorén. Miljöpartist får lämna riksdagen efter blöt efterfest. Kom världens rika länder för billigt undan i Baku? Och kommer Ulf Kristerssons kabeldiplomati med Kina att fungera? Inget åtal mot tillträdande presidenten Trump, som i veckan utlovade fler tullar. Socialdemokraten och tidigare talmannen Birgitta Dahl är död och så presenterades det som kritikerna kallat angiverilagen, men kommer den att minska antalet människor som befinner sig i Sverige illegalt?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme ett:En svår tid för Demokraterna väntar efter historisk valförlust i USA.Hur påverkas svensk ekonomi av Trump vid makten?Okänd Soldat - 70 år sedan Väinö Linnas episka bok om Fortsättningskriget.Krönika av Amat Levin.Panelen om bolånevillkor, beslag utan misstanke och svenska försvaret. Med Daniel Swedin, Arbetet, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet och Veronica Palm, Norrländska Socialdemokraten. Timme två: Inför globala miljömötet COP 29 i Baku - vilka blir de stora frågorna? I Pakistan kämpar man för att behålla klimatviktiga mangroveskogen. Voice - en teaterpjäs om hudfärg och identitet. Reportage om barnmorskor som har en huvudroll i att rädda liv.Vår lust till must - om en växande trend att göra sin egen äppelmust. Kåseri av Björn Edgren. Programledare: Jesper Lindau Producent: Richard MyrenbergTekniker: Tim Kellerman

Socialdemokraten och riksdagsledamoten Lawen Redar gästar gänget. Lawen och hennes parti kom nyligen ut med rapporten Ny riktning för Sverige år 2030.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 48 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socialdemokraten och riksdagsledamoten Lawen Redar gästar gänget. Lawen och hennes parti kom nyligen ut med rapporten Ny riktning för Sverige år 2030.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 48 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jan Emanuel: politikern, författaren, kapitalisten och kanske framför allt Socialdemokraten, är aktuell som kandidat till EU-valet och med boken "Gemenskap" som handlar om hur Sverige splittrades och hur landet kan återförenas och bli starkare. I samtalet med Adam Cwejman diskuteras vad som hände med socialdemokratin på 90-talet och om hans valrörelse tillsammans med Sara Skyttedal, den tidigare kristdemokraten. Hur går det egentligen ihop med hans starka uppfattning om att vara socialdemokrat?--Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Producent: Adam BergstenAnsvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfrittTvå poliser och en pilot flyger över ett de lappländska fjällen. Poliserna har med sig gevär, piloten pistol. De letar efter en man med långt hår och stirrig blick som två dagar tidigare skjutit en jägare. Det här är början på en livsfarlig jakt ute i det tomma fjällandskapet. Men det är inte helt uppenbart vem som är jägare och vem som är byte. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och producent är Evelina Fernerud. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe. Källor: Norrländska Socialdemokraten, Aftonbladet, Expressen, Tidningen Nordlys, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet

Kan det kanske vara så att den politiska partikulissen i sig är under attack.. "En splittrad regering, internt missnöje i Moderaterna och en statsminister under press. Frågan om det ska bli enklare att byta juridiskt kön har rört upp känslor. – Jag kan inte komma på en enda fråga där man revolterat i partiet på det här sättet, säger statsvetaren Tommy Möller. Det är tisdag i början av april och drygt en vecka kvar till omröstningen. Det lagförslag som ligger på bordet har skapat intensiv debatt inom Moderaterna. Riksdagsgruppen med 68 ledamöter sitter i möte. Det blir det fjärde mötet i partiet inom loppet av ett par dagar där man diskuterar könstillhörighetslagen. Stämningen är tryckt. Hur hamnade Moderaterna här? Redan i januari 2023 står ”förbättrade möjligheter att ändra kön” med på listan över lagförslag som regeringen ska lägga fram under våren. ”Om det blir den 21 februari eller något senare låter jag just nu vara osagt”, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) som svar på en fråga om lagen i riksdagen. Därefter tar det stopp. De tre regeringspartierna är inte överens. Efter sommaren står det klart att Moderaterna och Liberalerna kommer att lämna förslaget till riksdagen utan Kristdemokraterna – ett ovanligt drag eftersom regeringspartierna vanligtvis går fram med lagförslag tillsammans. ”Vi hoppas där finna brett stöd bland de folkvalda för att ta nästa steg för att modernisera könstillhörighetslagstiftningen och öka transpersoners frihet”, skriver socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) i en debattartikel i Expressen i höstas. Statsvetaren Tommy Möller beskriver den situation som uppstått för Ulf Kristersson som svårbegriplig. Att en sådan här liberal reform stöter på motstånd i det konservativa Moderaterna borde Ulf Kristersson ha förstått. – Det är inte ett ledarskap som imponerar. Han har inte gått i takt med partiopinionen och inte ens i takt med den egna riksdagsgruppen, säger Möller. – Det är ovanligt att en moderat statsminister drabbas av den här typen av intern kritik. Vanligtvis rättar man in sig i ledet. Jag kan inte komma på en enda fråga där man revolterat i partiet på det här sättet. Flera M-ledamöter har för DN vittnat om att det finns ett stort motstånd mot det nuvarande förslaget, men få har varit öppet kritiska. – Vid en omröstning har jag väldigt svårt att se att man skulle gå mot partiledningen, säger Tommy Möller. När förslaget nu ska läggas fram för omröstning på onsdagen klockan 16 har KD begärt kvittningsförbud. Det betyder att styrkeförhållandena i riksdagen kan förändras eftersom man inte kan ”kvitta ut” frånvarande ledamöter. Enigheten är inte total ens i oppositionen. S-kvinnornas ordförande Annika Strandhäll går emot partilinjen i sin kritik mot förslaget. Socialdemokraten och riksdagsledamoten Patrik Björck har i en debattartikel i SvD aviserat att han tänker rösta nej till förslaget. Från M-håll beskrivs omröstningen som en prestigefråga för Ulf Kristersson, och vissa går så långt som att det handlar om hans överlevnad som statsminister. – Jag tror inte att folk ute i landet inser att om förslaget fälls så kommer Ulf behöva avgå som partiledare, kanske inte på kort men på lång sikt, säger M-källan. På en pressträff under Moderaternas Sverigemöte förra veckan fick Ulf Kristersson flera frågor om könstillhörighetslagen, hur han hanterat frågan och om hela den moderata riksdagsgruppen kommer att följa partilinjen. – Jag ångrar ingenting i detta. Som ni vet, det normala är ju inte att man har en ny lagstiftning via ett utskottsinitiativ, men det händer ibland och det här är ett sånt tillfälle, sa han då. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. *Sent på natten den 28 maj 2014 ringer en kvinna 112 från en lägenhet i Haparanda. ”Min pojkvän har dödat min pappa”, säger hon till larmoperatören. Men det dröjer 50 minuter innan polisen anländer till brottsplatsen. Inne i lägenheten hittar de fadern död i sovrummet, med så djupa knivsår att huvudet nästa lossnat. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll, Domen i Haparanda tingsrätt, Norrländska Socialdemokraten, Norrbottenskuriren, Marie-Louises blogg och öppna facebookprofil, Aftonbladet. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson och producent är Evelina Fernerud. Originalmusik av Tor Wilén. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget qast, exklusivt för PodMe.

Dessutom om presidentvalet i Brasilien, den globala uppvärmningen och om att bo i förorten. Veckans panel, satir, kåseri och krönika som vanligt i Godmorgon, världen! Protesternas IranDen starka, mycket uthålliga proteströrelsen, är många iraniers revolution, men speciellt kvinnornas. Samtal med Cecilia Uddén Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. Mörk vinter i Ukrainal Ukraina står över en miljon hushåll utan el efter att Ryssland under de senaste veckorna riktat attacker mot landets energiförsörjning. Nu uppmanas flyktingar att vänta till våren med att återvända till landet, eftersom elnätet är så hårt belastat.Och för de som är kvar i Ukraina väntar en kall och mörk vinter med ständiga elavbrott och risken för nya attacker. Reportage av Sveriges Radios korrespondent Lubna El-ShantiInför valet i Danmark Den danska kriminalpolitiken är en stor inspirationskälla för den nya svenska regeringen. Men i den danska valrörelsen är inte frågan om brott och straff särskilt het. Det råder konsensus kring den förda politiken, som nu ska skärpas ytterligare. Reportage av Nina Benner och samtal med Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Samuel Larsson. Hela programmet  Timme 1: Iran och protesternaMörk vinter med elbrist i UkrainaBrasilien går till val Vad är bra med förorten? Veckans krönikör är Katarina BarrlingVeckans panel: Olov Abrahamson, Norrländska Socialdemokraten (socialdemokratisk) Linda Jerneck, Expressen (liberal) Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet (oberoende moderat) Timme 2: Inför valet i Danmark Den danska kriminalpolitiken Satir med Public Service Den globala uppvärmningen Argentinas feministiska budget Programledare Jesper Lindau Producent Margareta Svensson Tekniker Josef Reinhold

Inför valet i september 2022 driver vi kampanjen 3 minuter i veckan, med syfte att ändra skollagen. En skolkurator med ansvar för 1000 elever har 3 minuter i veckan åt varje elev. Det är inte hållbart. Vi vill att man i skollagen inför ett maxtak på hur många elever en skolkurator får ansvara över. Vårt förslag är 400 elever på skolkurator. Vi har bjudit in partiledarna från alla svenska riksdagspartier för att diskutera saken med dom. Vi vill gå och rösta, väl medvetna om vad partierna vill göra i frågorna som rör psykisk ohälsa, elevhälsa och Sveriges framtid. Välkomna till poddspecialen 3 minuter i veckan. I avsnitten pratar vi om 2 omfattande enkätundersökningar. För att ta del av dom och skriva under vår namninsamling för en ändring av skollagen, gå in på treminuter.se. Idag träffar vi Socialdemokraten och socialminister, Lena Hallengren.

Smukke Kjeld er ugens gæst hos Simon Emil i Ministertid. Han er en af kun tre nulevende ministre fra Jens Otto Krags tid. Socialdemokraten med det borgerlige navn Kjeld Olesen måtte forholde sig til at besættelsen af Bådsmandsstræde Kaserne blev til Christiana. Som trafikminister havde han bundet sin prestige op på broen over Storebælt og nægtede at fortsætte på posten, da det blev udsat at bygge broen. Som nyvalgt medlem af Europa-parlamentet måtte han svigte sine vælgere for at takke ja til drømmejobbet som udenrigsminister, men for duen Olesen blev det en hård tid med NATO's dobbeltbeslutning.

I slutningen af 1948 er de fleste danskere uvidende om den omfattende organiserede sortbørshandel og den udbredte korruption i politiet. Men det kommer to journalister snart til at lave om på. Poul Dalgaard og Anders Nørgaard fra Socialdemokraten skriver som de første om den københavnske underverden og om de centrale figurer i det som en kløgtig redaktør hurtigt døber Edderkopsagen. Undervejs fører de en hemmelig strengt fortrolig dagbog, og det er den Julie Bundgaard og Christian Holtet dykker ned i i dette afsnit Edderkoppen & Min Morfar. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Socialdemokraten och regionrådet i Stockholms län Aida Hadzialic drivs av att "värna Sverige". I podden talar hon med Widar Andersson om vad hon tycker behöver göras. 

Dessutom krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Helena von Zweigbergk, Panelen och satir med Public Service. Timme 1: Så skiljer sig regionernas vaccintaktik. Samtal med region Stockholms vaccinsamordnare Magnus Thyberg och region Sörmlands dito Magnus Johansson. Staten och covidkapitalet. Reportage av Nina Benner. Hur ska fler kvinnor våga anmäla sexualbrott nu? Reportage av Katarina von Arndt. Oroande utveckling i Nordirland. Reportage av Daniel Alling. "Våra bättre änglar". Krönika av Göran Rosenberg. Paneldebatt med ledarskribenterna PM Nilsson, Dagens Industri, Susanne Nyström, Dagens Nyheter och Olov Abrahamsson, Norrländska Socialdemokraten. Timme 2 När öppnar världen? Samtal med USA-korrespondent Roger Wilson, Tysklandskorrespondent Caroline Salzinger och Sydostasienkorrespondent Peder Gustafsson. Satir med Public Service. Att sörja en släkting och stötta en symbol. SR:s Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar har träffat Breonna Taylors moster Bianca Austin i Louisville, Kentucky. Hur ensam är Elizabeth nu? Samtal om brittiska monarkin med James Savage, chefredaktör på The Local.  Synen på vad som är övergrepp på barn har förändrats. Reportage av Lisbeth Hermansson. Kåseri av Helena von Zweigbergk.  Programledare: Pia Fridén Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Brady Juvier

Ett år med det nya mediestödet för stärka bevakning av sk vita fläckar. Hur mycket mer journalistik har det blivit för miljonerna? Medierna granskar bevakningen hos VK och NSD. Efter kritiken så har Tv4 själva utvärderat intervjun med Paolo Roberto. Udda annonsgrepp när medieaktören Epoch Times gick ut som bilaga med SvD. Ett år med nya mediestödet hur mycket mer journalistik har det blivit? Förra året sjösattes ett nytt mediestöd för att stärka journalistiken i svagt bevakade lokala områden, sk vita fläckar. Totalt 30 nya statliga miljoner delades ut till över 30 tidningar. Men hur mycket mer journalistik i har läsarna fått för miljonerna? Vid Luleå tekniska universitet har journaliststudenten Ellen Lundström undersökt hur stödet påverkat bevakningen hos dels Västerbottens-Kuriren och dels Norrländska Socialdemokraten. Resultatet spretar. Genomgången visar på ökad bevakning på vissa håll. Men det finns också exempel på kommuner som tidningarna fått pengar för att täcka, men där bevakningen varit oförändrad eller till och med tunnare efter stödet. Läs mer om granskningen. Tv4 om intervjun med Paolo Roberto. Och varför namnger inte SVT? En vecka har gått sedan den kanske mest omdebatterade enskilda intervjun i svensk media i år sändes. I intervjun erkände Paolo Roberto sexköp. Redan innan intervjun publicerades, när Paolo Roberto gjorde klart på Instagram att han skulle tala ut hos Tv4 fick kanalen hård kritik. Kritik bland annat om att kanalen upplät utrymme åt en egen profil att krishantera. Tv4 var snabbt ute och försvarade sitt beslut att sända intervjun, men säger också, när vi besöker Tv4-huset nu veckan efter, att det finns delar som med facit i hand hade kunnat göras annorlunda. Reporter: Therese Rosenvinge Udda annonsgrepp när Epoch Times gick ut som bilaga med SvD I förra helgens Svenska Dagbladet var det en del läsare som reagerade på en bilaga i tidningen. Det var den globala medieaktören Epoch times svenska edition som körde en coronaspecial. Ledare och nyhetsartiklar, alla med mycket kritiskt fokus på Kina och deras hantering av coronaviruset alltså rakt in den globalt kanske mest brännande storpolitiska striden just nu. Men vad är det här för tidning och vilka krav ställer Svenska Dagbladet på innehållet när en annons är journalistik? Reporter: Erik Petersson

I denne podcast ser vi på 1. maj, og hvorfor der overhovedet blev en international kampdag for arbejderne. Produktion: Produktionsselskabet Ræv Musik: Dele af følgende musiknumre er brugt: Internationale: Choir and orchestra of Bolshoi Theatre, dirigeret af G. Rozhdestvensky Når jeg ser et rødt flag smælde: Melodi: Johannes Madsen. Tekst: Oskar Hansen. Bloom: af Jahzzar fra albummet ’Handmade’, downloadet fra freemusicharchive.org Lyddesign og klip Horse carriage on street, lagt op af owl: https://freesound.org/s/191741/ Andre lyde fra freesound.org Klip fra 2. verdenskrig fra Frihedsmuseets arkiv Klip fra dr.dk/bonanza Skriftlige kilder: Arbejdermuseet.dk, 1. Maj 1890 et dokumentarium, Arbejdernes Historie i Danmark 1800 – 2000, Socialdemokraten.

Fyra svenska handbollsspelare drack en till två enheter alkohol under EM borde de låtit bli? Varför dör så många finländare i bastun? Och `hur ska den svenska polisutbildningen se ut i framtiden? Dessa frågor ställer vi oss i dagens program. Fler personer dör medan de bastar Finland, och det handlar nästan alltid om personer som somnat när de bastat ensamma. Men hur går snacket om bastudöden i vårt grannland, och hur ska man bete sig för att basta säkert? Elsa Nykänen Andersson, press - och kulturråd på Finlands ambassad, svarar på alla våra bastufrågor. I Sverige råder politisk samsyn: vi ska få 10 000 fler poliser på fyra år. Men  frågan är hur själva utbildningen ska se ut? Ska blivande poliser gå en treårig högskoleutbildning eller inte? Socialdemokraten och ordföranden i justitieutskottet Fredrik Lundh Sammeli och moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell diskuterar detta. Förra veckan kom nyheten att fyra spelare i det svenska handbollslandslaget gått på lokal och druckit alkohol under EM. Visserligen bara en till två enheter, men enligt reglerna borde de ha bett om lov först. Spelarna gjorde avbön och lovade att det aldrig skulle upprepas. Men hur påverkas ens insats av att ta ett glas eller två dagen före en tävling? Mikael Matsson, idrottsforskare på Karolinska institutet, förklarar sambandet mellan alkohol och prestation. Dessutom: ska vi skicka fler brev för att rädda Postnord, är det försent för vinter och vad tycks om SVT:s nya dramaserie Kalifat? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Niklas Runsten Redaktör: Jonatan Loxdal

Mette Frederiksen har rejst sig fra sygelejet, og valgkampen er nu for alvor i gang med begge statsministerkandidaterne på banen. Mens blå blok går mere og mere i opløsning, springer Venstre ud som socialdemokrater og gør sig lækre på velfærdsområdet med valgflæsk til 69 milliarder kroner. Men kan Løkke virkelig gentage Anders Foghs stunt fra nullerne? Og hvordan kommer det til at påvirke de kommende ugers valgkamp, at Rasmus Paludan effektivt fik sat sig på mediescenen i den forgangne uge, og nu ser ud til at komme i Folketinget? Thomas Qvortrup stiller spørgsmålene. Politisk kommentator Henrik Qvortrup har svarene.

Marcus er 27 år, født og opvokset i Århus, men har boet i København de seneste 7 år. Han er aktiv socialdemokrat, med i borgerrepræsentationen, og så var han også forbi live-sending fra studenterhuset 1 maj. Her talte han bl.a. om sine mærkesager (grønnere og mere mangfoldigt København) + antal øl der skulle drikkes 1 maj.

Flere har af vores faste lyttere har efterspurgt Søren Villemoes og snaps i studiet og du kan tro vi leverer. Det stikker faktisk lidt af og er det tætteste udestuen har været på korporligheder. Emnerne er os selv, for går det egentligt ikke meget godt i Danmark, selv om os kværulanter elsker at finde huller i osten? Så kommer vi også omkring Københavns Universitet der har kapituleret til krænkelsesaktivisterne og endeligt Lindholm som figenblad for en regering, der reelt har opgivet at gøre noget med indvandringen.Panelet er denne gang:Søren K. Villemoes, opinionsredaktør på WeekendavisenLeif Donbæk, jurist, klummeskribent og SF'erMikkel Andersson, journalist, partyliberal, satiriker og radioværtNiels Jespersen, historiker, klummeskribent og socialdemokratEn flaske OP Anderson akvavitOg en fuld herre der ikke kunne finde sin cykelhjelm

Flere har af vores faste lyttere har efterspurgt Søren Villemoes og snaps i studiet og du kan tro vi leverer. Det stikker faktisk lidt af og er det tætteste udestuen har været på korporligheder. Emnerne er os selv, for går det egentligt ikke meget godt i Danmark, selv om os kværulanter elsker at finde huller i osten? Så kommer vi også omkring Københavns Universitet der har kapituleret til krænkelsesaktivisterne og endeligt Lindholm som figenblad for en regering, der reelt har opgivet at gøre noget med indvandringen.Panelet er denne gang:Søren K. Villemoes, opinionsredaktør på WeekendavisenLeif Donbæk, jurist, klummeskribent og SF'erMikkel Andersson, journalist, partyliberal, satiriker og radioværtNiels Jespersen, historiker, klummeskribent og socialdemokratEn flaske OP Anderson akvavitOg en fuld herre der ikke kunne finde sin cykelhjelm

Till denna juldag har vi valt ut några favoritintervjuer från hösten 2018 med Nordegren & Epstein i P1. Moraliskt ansvar att ge tillbaka till vår hembygd? För en tid sedan skrev författaren Mikael Niemi, i en krönika i Norrländska Socialdemokraten, att det vore fint om utflyttade läkare flyttade hem för att ge tillbaka till sin hembygd. Skulle det kunna vara en lösning på läkarbristen i Norrbotten? Medverkar gör också den tyske läkaren Thomas Schimke som jobbat i Pajala i 13 år. Hur tror han att det kan bli mer attraktivt att arbeta i glesbygden?  Jag & mitt instrument: trombon Mikael Oskarsson från Sveriges Radios symfoniorkester kommer och berättar om sitt förhållande till instrumentet dragbasun, eller trombon som det kanske oftare kallas i dagligt tal. Att förhålla sig till barnskrik Ett ämne som många som haft barn i sin närhet undrar över är hur göra när barnet är väldigt argt och inte slutar skrika. Hur behålla det egna lugnet fast man är alldeles svettig och kokar inombords. Det ska vi prata om idag med Annica Kosner som är psykolog. Programledare: Louise Epstein och Thomas Nordegren

Borde utflyttade läkare komma tillbaka till sin hembygd? Kan det vara en lösning på läkarbristen i glesbygden? Och så frågar vi oss hur sambandet mellan hatiskt språk och antisemitism ser ut. Moraliskt ansvar att ge tillbaka till vår hembygd? För en tid sedan skrev författaren Mikael Niemi, i en krönika i Norrländska Socialdemokraten, att det vore fint om utflyttade läkare flyttade hem för att ge tillbaka till sin hembygd. Skulle det kunna vara en lösning på läkarbristen i Norrbotten? Mikael Niemi gästar programmet för att prata om varför han tycker att läkarbristen även har en moralisk dimension. Medverkar gör också den tyske läkaren Thomas Schimke som jobbat i Pajala i 13 år. Hur tror han att det kan bli mer attraktivt att arbeta i glesbygden?  Hatretorikens påverkan Efter helgens terrorattentat i synagogan Tree of Life i Pittsburgh har församlingens rabbin uppmanat världens ledare att sluta prata på ett hatiskt sätt. Ondska börjar i sättet vi pratar, menar han. Varför säger han så? Och finns det ett samband mellan ett hatiskt språk och antisemitism? Det reder vi ut med Svante Weyler, ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism. Hur slipper vi torr hud på vintern? Vi pratar även med hudterapeuten Lena Edberg och ställer frågan: Hur behandlar vi torr, fnasig hud under vinterhalvåret? Är trendiga kokosolja lösningen?   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Restaurangbesök, tamponger och hemmabiosystem - medan Stefan var på sitt gruppboende rullade pengarna ut från hans konto. När samhället ska skydda de allra svagaste kan 100 000-tals kronor försvinna utan att någon reagerar. Kaliber om ett system där varningssignalerna har satts ur spel. -Hej pappa, hur mår du? Mår du bra? Håller du på och sondmatar? Karolina Ahlström ringer till sin pappa som sen början av 2000-talet bor på ett gruppboende för människor med psykiska funktionshinder. Ungefär lika länge har han haft en förvaltare – en åtgärd som kommit till för att skydda de allra svagaste i samhället. Men gör den det? Eller har samhället svikit den som inte kan göra sin röst hörd?   Det här är den andra delen i Kalibers serie om förvaltarskap. Det som tidigare kallades omyndigförklaring. Den som blir satt under förvaltarskap behåller sin rösträtt, men i nästan alla andra sammanhang träder förvaltaren in i personens ställe. Förvaltarskapet har kommit till som ett skydd för de svagaste i samhället. Det handlar om människor med olika funktionsnedsättningar som psykisk sjukdom och demens,  men gång på gång hör vi historier om hur den som är satt att hjälpa utnyttjar sin ställning och skor sig på den utsattas bekostnad,  utan att kommunen reagerar. Handlar det här bara om några enstaka fall eller överger samhället den som inte kan ta hand om sig själv?    Kaliber kan idag visa att det finns stora brister inbyggda i själva systemet.  Karolina bläddrar i ett fotoalbum. - Här är han så otroligt lik min farfar som också ser väldigt bra ut. Det är roligt att se. Jag har bara glada positiva minnen om pappa. Han spelade badminton och läste sagor. För mig var han aldrig sjuk för han var ändå en pappa och kunde göra såna saker som pappor gör, berättar Karolina Ahlström när hon visar oss bilder på sin pappa Stefan ur ett fotoalbum från när hon var liten. Redan när hon låg i sin mammas mage började han bli psykiskt sjuk och idag är han så pass dålig att hon inte vill att vi följer med och träffar honom. Stefan har skador i matstrupen som gör att han måste sondmatas. Det är livsfarligt för honom att äta – och det var för att hindra honom från att köpa mat som en förvaltare sattes in år 2004. Sedan dess har förvaltaren tagit hand om Stefans ekonomi,  medan personalen på hans gruppboende har hjälpt till med det som behövs i vardagen. Och det var Stefans kontaktperson på boendet som en dag i somras när Karolina var och hälsa på sin pappa, uppmärksammade henne på att allting inte stod rätt till med hennes pappas ekonomi. - Hon sa att det stämmer inte. Det finns aldrig några pengar när vi behöver pengar till Stefan. Vi behöver köpa nya skor till honom, han behöver ny vinterjacka. Och när vi frågar honom, förvaltaren, så säger han bara det finns inga pengar. Det finns inga pengar att handla för. Stefan har så mycket skulder. - Din pappa då, han var också där, vad sa han? - Han sa att jag tror att han blåser mig. Jag förstår ju nu att han också har haft en stark magkänsla om det. När Karolina kommer hem igen ringer hon till överförmyndarexpeditionen i Boden, där hennes pappa bor och ber om att få förvaltarens årsräkningar över hennes pappas ekonomi skickade till sig. - Jag fick de senaste tre åren hemskickade till mig och jag började titta och det ser jag direkt att det här stämmer inte. Det var stora inköp på Coop, det var inköp på konditori. Det var inköp på Elon… Det var ju så solklart att det stämmer inte. Ingenting av det här har kommit min pappa tillgodo. När Karolina får se de inköp som har gjorts misstänker hon alltså att det inte står rätt till. Det har handlats massor av mat – och Karolinas pappa får ju inte äta. Det finns också ett mobilabonnemang, men hennes pappa har ingen mobil,  så hon ringer tillbaka till överförmyndarexpeditionen och berättar vad hon har upptäckt. - Jag kände att jag inte fick någon stöttning i det jag sa, utan det var mest den här förvaltaren, han har ju så många uppdrag och det här är en väldigt pålitlig människa. Karolina Ahlström tvivlar inte på att hennes pappa behöver en förvaltare – och när tingsrätten fattade beslutet om förvaltarskap år 2004 tyckte hon att det var bra. Även om hon då inte visste så mycket om vad det innebar. När en förvaltare tillsätts går det till så att kommunens överförmyndare, ofta en förtroendevald person rekryterar den som ska bli förvaltare. Ett uppdrag som till stor del bygger på ideellt arbete. Det krävs ingen särskild utbildning för att bli förvaltare. Lagen säger bara att personen ska vara en ostraffad, rättrådig, erfaren och allmänt lämplig. Själva systemet med godmanskap och förvaltarskap bygger på en nästan 100 gammal lagstiftning. Det har visserligen gjorts en del justeringar genom åren, men i stort ser den likadan ut nu som då. Bengt Wahrolén är jurist och arbetar med förvaltarärenden och enligt honom har lagen inte följt med sin tid. - Man har låtit det mer eller mindre växa mossa över den här lagstiftningen. Grundsystemet har behållits och det är ett system som bygger på att kommunen ska ha ansvar för dem som bor i kommunen. Ursprungligen byggde det på att familjen hade ansvar för sina släktingar och det stora1974 var att man släppte in utomstående. Det vill säga det som nu har vuxit ut till omsorg och vård på kommunal nivå. En förvaltare brukar få ett arvode på mellan 9 000 och 13 000 kronor om året. Och behovet ökar. Vi står bara i början av den så kallade äldreboomen. Dessutom har många psykiatriska institutioner slagit igen de senaste decennierna. En undersökning som Kaliber har gjort visar att ansökningarna om förvaltarskap har ökat med 25 procent på fem år, från 1 500 ansökningar år 2008 till 2 000 år 2013. Hur många av dem som blir förvaltarskap vet vi inte men många kommuner har idag svårt att hitta folk som vill ställa upp och det har lett till att överförmyndaren till och med kan behöva leta i sin egen bekantskapskrets när de behöver anlita förvaltare. Problemet är att samma överförmyndare som rekryterat förvaltaren sen också till uppgift att granska den här personen – och garantera att förvaltaren gör ett bra jobb.  Få är så insatta i hur det här systemet fungerar som Elisabeth Carlsund. Hon gick i pension för ett år sedan, men innan dess gjorde hon två stora granskningar av godmanskap och förvaltarskap på Riksrevisionen – den senaste år 2009. Och hon ser just överförmyndarens dubbla roller som en stor brist i systemet. - Har jag en riktig tur så har jag en jättebra förvaltare eller god man, men har jag otur så är det mycket som kan passera kunde vi se, utan att det händer någonting. Och då är det, vart ska man vända sig? Ja, vad kan man göra, man kan klaga hos överförmyndaren. Den överförmyndare som har rekryterat kanske,  någon som de känner och övertalat dem mer eller mindre att ta det här uppdraget, och som inte alltid sköter sin tillsyn. Vi ska återkomma till de brister i tillsynen som Riksrevisionen upptäckte i sina granskningar, men först ska vi tillbaka till Karolina Ahlström. När hon upplever att hon inte får något gehör från överförmyndaren börjar hon granska sin pappas förvaltare på egen hand. Hon begär ut både årsräkningar och kvitton på inköp. Och det är när hon får se kvitton från stormarknaden Coop hon upptäcker att det finns två kort kopplade till hennes pappas konto, ett som hennes pappa har kunnat handla med och ett som förvaltaren själv har använt. - Om man tittar på det pappa har handlat så är det cigaretter, det är sopsäckar, halogenlampor, engångshyvlar. Inget ätbart. Om man kollar då på det förvaltaren har handlat så är det väldigt mycket. Det är godis, det är mat, det är oxfilé, det är renkött, det är glass och inte bara det. Han har också stora kapitalvaruinköp. Ett hemmabiosystem. Där har han handlat en solsäng, en solbädd, för 1595 kronor, säger Karolina. Karolina börjar nu lägga ihop kvitto efter kvitto på mat och prylar som varken hon eller personalen på hennes pappas boende sett att hennes pappa har fått ta del av under åren som har gått. Det är alltså kommunens överförmyndare som har ansvar för att granska förvaltaren. Förvaltaren är skyldig att lämna en årsräkning varje år. Men hur brukar de här granskningarna gå till ute i kommunerna? För att ta reda på det åker vi och träffar Claes Gillberg. Han är ordförande i föreningen Sveriges överförmyndare, en ideell intresseorganisation och han är själv överförmyndare i Täby utanför Stockholm. Claes Gillberg säger att överförmyndaren ska granska förvaltarens årsräkning varje år. Det innebär att man går igenom den blankett som förvaltaren skickat in och ser till att inkomster och löpande utgifter som t ex hyra och vårdavgifter stämmer, men när det gäller inköp som mat och kläder görs inte alltid en  kontroll av kvitton. - Vi går ju igenom årsräkningarna, men sen när det gäller kvitton, ja då kan vi begära in kvitton om vi är osäkra. - Hur tydliga instruktioner finns det för hur de här årsredovisningarna ska kontrolleras? - Nej, det finns ingen, om vi jämför med socialnämnder, som också finns i alla kommuner,  så finns det en Socialstyrelse med rätt att skriva författningar och liknande.  Detta saknas helt på överförmyndarsidan. Det finns alltså inga exakta regler för hur överförmyndarens kontroll ska gå till, men utöver den här rutinmässiga genomgången görs också mer noggranna stickprovskontroller. Hur många och hur ofta varierar också mellan olika överförmyndare. På så sätt kan en inköp som de Karolina upptäckte slinka igenom år efter år, trots att det ser väldigt märklig ut om man tittar närmare på dem. Vi ber Claes Gillberg titta på ett utdrag av Karolinas pappas utgifter. - Ja, inte stora pengar men tidningen Laura för kvinnor + 40… kattmat… nä, jag vet inte, men det ser väldigt märkligt ut. När det gäller överförmyndarens olika roller, är också Claes Gillberg kritisk till hur systemet ser ut idag. Det är formellt egentligen tingsrätterna som ska utse förvaltare och gode män, men i praktiken har den uppgiften sen länge hamnat på överförmyndarens bord. - Ja, det är ju inte en bra lösning naturligtvis, men det har blivit så. Vår absoluta huvuduppgift är ju tillsynen. Sen har det ju över tid blivit så att vi får göra en hel del av grundarbetet i den rättsliga processen att utse gode männen och då resonerar man väl praktiskt tror jag att det är svårare för tingsrätten, som har en stor domsaga med många kommuner inblandade att veta var det finns lämpliga gode män. Ja, det har blivit en slentrian, så det är egentligen inte en bra lösning. Claes Gillberg får medhåll av Eva von Scheele, som är förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting. Inte heller hon är nöjd med säkerheten i systemet som det ser ut idag. - Det är ett väldigt konstigt system, att man dels ska rekrytera och försöka få människor att ta de här uppdragen, och sen så fort de har fått ett uppdrag så utövar man tillsyn. Det är ett tveeggat uppdrag som jag är mycket tveksam till om det är det mest effektiva och det bästa. Som systemet är utformat idag ska alltså samma person som har till uppgift att värna om Karolinas pappa både rekrytera förvaltaren och kontrollera så att förvaltaren sköter sitt uppdrag. När någon klagar på en förvaltare blir det alltså indirekt ett klagomål på överförmyndaren.  Det här var nånting som Karolina tyckte att hon blev varse när hon larmade överförmyndaren om att hon misstänkte att förvaltaren hade använt hennes pappas pengar för egna inköp. - Jag kände att jag inte fick något medhåll från deras sida. Jag fick ingen hjälp. Det var som att de försökte skydda sig själva och förvaltaren genom att poängtera att han var så bra och pålitlig och att allt har varit i sin ordning när de har fått sina kvitton och fått in årsräkningarna så har allting stämt. Mellan 2004 och 2013 har förvaltaren, enligt Karolina, köpt mat och prylar till sig själv för över 300 000 kronor av hennes pappas pengar. Förvaltaren har vid den här tidpunkten också flera andra förvaltaruppdrag åt kommunen, och överförmyndaren har ingenting att anmärka på. - Det gör mig ju också vansinnig. Vad har de sysslat med? Vad gör de under sin arbetsdag? Hade de bara kollat igenom kvittona ordentligt och sett till vad det är för person det handlar om så hade de ju förstått att det här är inte rimligt. Men han har fått fortsätta att handla och härja bäst han vill. När hon inte tycker att hon får någon hjälp av överförmyndaren polisanmäler Karolina själv förvaltaren den 30 augusti förra året - och efter stor tvekan väljer hon också att gå ut i lokaltidningen, Norrländska Socialdemokraten, och berätta sin historia. - Det är ganska stort att gå ut med en sån här grej. Att blotta pappa och mig och vårt privatliv. Att blotta det inför alla. Så jag blev livrädd, men sen så kände jag att neej, jag ska göra det här. Inte bara för att sätta press på överförmyndarnämnden utan även för att jag visste ju då att han hade 14 andra klienter,  huvudmän, och jag kände bara att om de kan få reda på att det är något fuffens som försiggår så kan de också kan börja granska och få stopp på det hela. Att vi är några man och kvinnor starka i det här så att vi kan hjälpas åt. Det är först efter artiklarna i tidningen som Karolina upplever att  överförmyndarens granskning tar fart. På eftermiddagen den 12 september, samma dag som tidningen publicerar sin första artikel, har överförmyndarnämnden ett möte där de avsätter Karolinas pappas förvaltare. Dagen efter frånsäger sig förvaltaren själv de 14 andra huvudmän han har ansvar för. Och en knapp månad senare, den 9 oktober, polisanmäler även kommunen förvaltaren. Han anmäls för trolöshet mot huvudman, förskingring och urkundsförfalskning . Men hur kunde kommunen dröja så länge? Just nu pågår en utredning på länsstyrelsen av hur Bodens kommun har skött ärendet.  Det yttersta ansvaret för Karolinas pappas förvaltarskap har den politiskt tillsatta överförmyndarnämnden. Ordförande i nämnden är Arne Pettersson (S). Varför har de inte reagerat tidigare? - Ja, det är svårt att svara på naturligtvis, helt klart är ju att vi inte har reagerat, säger han. - Men är det inte er uppgift att just granska? - Ja, men vi har granskat. - Och hur tycker du att ni har utfört den granskningen? - Jag vill avvakta länsstyrelsens granskning, så jag svarar inte på det nu. Vi har 450 årsräkningar att granska och det är inte så lätt att hitta att allting, att det är storlek på skorna och om man behöver en dammsugare eller inte. - Här var det mat för en man som har sondmatning... - Ja, det där vill jag inte gå in på. - När Karolina slår larm och ber att få er hjälp och ert stöd så upplever hon inte får det - vad säger du om det? - Det får stå för henne. - Varför tror du att hon säger det? - Ja, det vet jag inte. - Hon upplever att ni vill skydda er förvaltare? - Ja, det fåt stå för henne också. Varför skulle vi skydda en förvaltare? - Ett klagomål på en förvaltare innebär också ett klagomål på er tillsyn. Hur tror du att det påverkar er? - Nej, det påverkar inte oss alls, utan får vi ett klagomål på oss så tar vi ju det på allvar naturligtvis. - Det är inte så Karolina har upplevt det… - Nej, jag förstår det. När vi pratar med Arne Pettersson betonar att han tillträdde som ordförande i överförmyndarnämnden i Boden först år 2011. När Arne Pettersson tog över ordförandeskapet hade hela den tidigare nämnden nyligen avgått. Orsaken var att den hade fått skarp kritik från länsstyrelsen just för deras bristande tillsyn av förvaltare. Även då var det en anhörig som slog larm. Efter kritiken såg överförmyndarnämnden över sina rutiner . Men under samma period hade alltså Karolinas pappas förvaltare en mängd uppdrag för kommunen, utan att någon reagerade.  Men Arne Pettersson, ordförande i överförmyndarnämnden i Boden, tycker att huvudmännens intressen tas till vara och att tillsynen fungerar:  - Jag tycker att vi sköter tillsynen och att det här skulle inträffa är ytterst beklagligt bara. - Men nu har det ju inträffat, inte bara en gång utan flera gånger? - Ja, men så är det nog  i många kommuner att det händer saker. Kan man hitta sätt att hitta olika sätt att utnyttja olika system så finns det ju ofta bedragare. Kanske vi har varit mera på tårna att följa upp och göra polisanmälningar, så jag vill inte säga att vi på nåt sätt inte agerar. - Men tycker du fortfarande att man kan känna sig trygg om man har en förvaltare i Bodens kommun? - Ja, absolut. Polisutredningen mot Karolinas pappas före detta förvaltare har precis påbörjats. Vi har pratat med förvaltaren och erbjudit honom att bemöta anklagelserna, men han vill inte ge några kommentarer. Men när en förvaltare döms för brott har han eller hon ett personligt ansvar. Karolinas pappas nya förvaltare kan begära skadestånd av kommunen för hennes pappas räkning, men för att kunna få det krävs det att kommunen har brustit i sin tillsyn och enligt jurist Bengt Wahrolén kan det vara svårt att få rätt. - När det gäller kommunen måste jag kunna visa att tjänstemännen har varit försumliga. Det vill säga att de måste ha kunnat inse att förvaltaren inte skötte sig och då blir kommunen skadeståndsskyldig. Och det är alltså ett extra steg. Men det finns alltså ytterligare en kontrollinstans - ovanför överförmyndaren – som också ska se till så att ingen huvudman råkar illa ut och det är de statliga länsstyrelserna. De ska kontrollera att överförmyndarna utför sin tillsyn på ett bra sätt - och det är deras verksamhet som Elisabeth Carlsund har granskat på Riksrevisionen – en gång 2006 och ytterligare en gång år 2009. I sina granskningar hittade hon bland annat förvaltare som hade gjort uttag på stora belopp utan att redovisa; husförsäljningar som inte var dokumenterade och flera fall där årsräkningar saknades helt. - Det som vi har pekat på i de här granskningarna är förutom att man hittar sådana oklarheter med vart pengarna går helt enkelt, så var det otydligt med kritiken, hur allvarligt länsstyrelsen såg på det och vad man ansåg att överförmyndaren skulle göra åt det hela. Vilket gör att tillsynen inte var effektiv i den meningen. - Så vad hände då när en massa pengar var borta utan kvitton? - Ja, tyvärr, i många fall verkar det som att det hände alldeles för lite eller ingenting. I Riksrevisionens båda granskningar kom det också fram att det är stora skillnader i hur tillsynen sköts i olika delar av landet. För att förbättra kontrollen slogs därför länsstyrelsernas tillsynsverksamhet i juli 2012 samman till sju större enheter, men enligt en undersökning som Justitiekanslern, JK, har gjort har tvärtom antalet kontroller i landet minskat efter sammanslagningen. Lagen säger att länsstyrelserna ska kontrollera alla överförmyndare en gång per år, men förra året var det bara en av sju enheter som levde upptill det kravet enligt JK. Det var Dalarna. I Boden gjorde länsstyrelsen ingen tillsyn förra året. Det berodde enligt länsstyrelsen i Norrbotten på tidsbrist. Man var tvungen att prioritera så kallade riskkommuner - och till dem hör inte Boden, trots den kritik som har riktats. En rundringning som Kaliber har gjort till de sju länsstyrelseenheterna visar att länsstyrelsernas kontroll inte ledde till mer än en polisanmälan under 2013. Istället är det ofta precis som i Karolinas pappas fall en anhörig som slår larm. - Det var jag som var tvungen att börja granska det här för att det skulle komma fram. Och det är skrämmande att veta att, hade jag inte varit där och då och pratat med pappas kontaktperson så kanske det inte hade kommit fram. Det kanske hade fått fortgå i flera år till. Han har struntat i att betala min pappas hyra till exempel. Han har en hyresskuld på över 21 000 kronor. Vad hade hänt då, hade han kunnat bli utslängd från sitt boende? Man vet inte. Det är skrämmande att tänka hur långt det hade kunnat gå. Personlig konkurs. Jag vet inte. Jag vågar inte ens tänka tanken. Under arbetet med den här serien har vi hört talas om mängder av liknande fall och vi har inte stött på en enda person som tycker att systemet fungerar bra som det ser ut idag. Men trots Riksrevisionens två rapporter och trots att det gjordes en stor utredning av systemet med godmanskap och förvaltarskap redan år 2004 har inte mycket hänt sen dess. Snart väntas regeringen komma med ett nytt lagförslag på området, men ingenting tyder så här långt på att systemet kommer att förändras i grunden. Jurist Bengt Wahrolén går så långt som att systemet som det ser ut idag riskerar att urholka förtroendet för rättsväsendet i stort. - Tilltron till samhället skadas. Vi andra som ser på, även om vi inte just nu berörs, vi drabbas ju också för att vi undrar hur blir det när jag blir gammal och tappar förmågan? Kommer mina släktingar att kunna se efter mig eller kommer kommunen att ta över kommandot? Och vad gör de med det kommandot? Nu väntar Karolina Ahlström på att polisens utredning ska bli klar. Kommunens omsorg däremot har hon helt tappat förtroendet för. - Det känns som att det finns ju inget skydd för de svaga och utsatta. Det är ju de som ska finnas till för de utsatta, om de inte går att lita på vem ska då hjälpa? Om inte ens överförmyndarnämnden ska vara de som hjälper, gör det? I nästa vecka fortsätter vi vår granskning av förvaltarskap – då frågar vi oss varför ansvariga politiker inte har tagit tag i de här bristerna trots alla varningssignaler. Reportrar: Micha Arlt och Anna Berg Producenter: Micha Arlt och Anna Berg Exekutiv producent: Annika H Eriksson kaliber@sverigesradio.se

Linda Danhall och Lotta Nilsson från Norrländska Socialdemokraten, NSD, vann en Guldspade i kategorin Mindre dagstidning för Outokumpu. Här intervjuas de för Medieormen av Yasmine El Rafie på Guldspadegalan i Malmö Juryns motivering : För en orädd granskning av en av regionens tyngsta arbetsgivare som inte bara skapar jobb utan också står för allvarliga utsläpp.

Utrotningshotad fisk till salu. - Tonvis med pigghaj finns till försäljning i fiskhallen i Göteborg. Tänk om det vore ett utrotningshotat däggdjur istället, nu är det ju "bara" en fisk, säger Ingemar Alenäs projektledare för EU-projektet "Living North Sea". Pigghajsbeståndet har redan minskat med 90 % och EU förbjuder fiske. I svenska fiskdiskar säljs norska pigghajar som slunkit med i trålarna som bifångst och där norrmännen tycker det är oetiskt att slänga bort mat. Dessutom följer vi upp klimatmötet i Durban med professor Björn Ola Linnér från Klimatpolitiskt centrum och pratar med Årets Miljöjournalister Linda Danhall och Lotta Nilsson, Norrländska Socialdemokraten. Programledare: Marie-Louise Kristola.