Podcasts about tinget

Fredag 13. desember 2024 var jeg på besøk på Stortinget for en prat med representanter fra tre av partiene på Tinget. Denne gangen FRP´s representant i Energi og Miljøkomiteen, Terje Halleland. Hva tenker Frp om et forbud mot bitcoin mining? Bør vi forskjellsbehandle forskjellige industrier så lenge de betaler for kraften de bruker? Og bryr Frp seg om at over 400.000 nordmenn holder bitcoin på vei inn i valgkampen? Stor takk til Terje for en hyggelig prat, og god lytting! Denne episoden er sponset av SATOSHI CONSULT AS, Norges ledende selskap på sikker oppbevaring av bitcoin, arveløsninger gjennom multisig, konsulentvirksomhet, rådgivning og leverandør av betalingsterminaler for selskaper og bedrifter som ønsker å kunne motta verdens hardeste penger som betaling. Ta kontakt gjennom nettsiden: satoshiconsult.com (siden finnes på både norsk og engelsk språk) Tusen takk hvis du støtter EN OG TYVE TANKER dersom du liker innholdet i denne podcasten og ønsker å gi meg rom til å skape mer :) Andreas@walletofsatoshi.com Tidevann@bb.no Kjøp bitcoin med min vervekode så støtter du også innholdet mitt, samtidig som du får rabatt på avgift ved første handel. Se lenke under: https://barebitcoin.no/invitert/OASt6Y3d

Det jobbes, kamerater! Ikke la det være noe tvil om det. Det jobbes aktivt i Hamkam for å avvikle VAR. Styreleder Ronny Pedersen kaster ikke fiskekaker eller tennisballer, men han kaster seg daglig inn i diskusjoner i det norske fotball-landskapet for å få de nøytrale og positive klubbene til å endre mening.  Ryfylke- og Trondheim-hjemvendte Knut og Mehran møter styrelederen seint fredag kveld på Briskeby. Vi prater om et NFF/NTF som ikke har truffet med kommunikasjonen - som nå åpenbart prøver å rette opp feila fra torsdag. Om forståelsen for supporternes vrede og handlinger. Om et innstendig ønske om å la fiskekakene ligge i fiskediskene framover. Om en skepsis til at VARs skjebne skal forsegles på Tinget. Om et ønske om å bli bedre som klubb. Om et ønske og en invitasjon om og til dialog med supporterne våre.  Denne er til dere. Til medlemmene, til supporterne, til de som virkelig er glad i Hamkam og norsk fotball. Ikke nøl med å ta kontakt. La oss sammen jobbe aktivt for å avvikle VAR - på den riktige måten. Det kan hende det står om fire centimeter til slutt.  God lytt! 

Christian og Leo ratter oss gjennom denne ukens duoversjon av Ukentlig.

Den Europeiska Unionen utvecklar sig fort i tyrannisk riktning. Det går inte att reformera. Vi måste lämna. Ny stående programpunkt: Ekonomihörnan.0:00:12 Tinget närmar sig0:01:16 Vindkraftens katastrofala förluster0:11:10 Malmbanans haveri sinkar gruvnäringen0:14:05 H2 green steel får ingen el av Vattenfall0:20:22 Ekonomihörnan, Grunder: Äganderätt0:30:08 Preppar du? Kan du försvara din egendom?0:34:50 Tema EU-utträde0:36:19 ETS2, utsläppsrättshandel för din bensin på gång0:43:25 Den inre marknaden är inte fri Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Galvan er tilbake - med sjuke opplevelser fra internasjonalt luftrom! Det blir konfliktsky utsuging, slipstvang på Tinget og pur, pur unge politikere! Hør episoden i appen NRK Radio

Mikal er på treningsleir og er travelt opptatt. I vente på å høre mer om livet med og på landslaget, forbereder vi oss heller mot Tinget i Norges triatlonforbund. Det kan høres mer kjedelig ut, men idrettspolitikk legger hele grunnlaget for å utvikle triatlonsporten i den retningen vi ønsker. Dermed hører vi fra både styremedlem i Trondheim triatlonklubb, samt også leder i valgkomiteen i forbundet, Henning Andersson. Videre er det en god samtale med Jørgen Gundersen, der han også forteller at han og faren kjører Challenge Roth. Vi skal følge de på den reisen. Og Mikal skal kjøre en 70,3 sammen med flere av guttene på landslaget i starten av desember:-)

Sofies vikaruke på Stortinget ble mildt sagt mer hektisk enn planlagt - som saksordfører for høstens politiske bombe: habilitetssaken i Kontrollkomitéen. Kongressen-krisen er avblåst - på 4. forsøket på 4 uker ble republikanerne til slutt enige, USA har endelig fått en speaker i Representantenes Hus. Og i en polarisert samfunnsdebatt er det en ting vi alle kan være enig om i Midtøsten: viktigheten av å beskytte barn i krig - en av Norges viktigste utenrikspolitiske roller.Ukas anbefalinger: Scorsese/DiCaprio/De Niro-storverket “Killers of the Flower Moon”, filmen om Yom Kippur-krigen “Golda”, bokaktuelle “Kunstig intelligens redder liv - AI er legenes nye superkrefter” av Ishita Barua.

Snåsavann - Mikropigment Hamar Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

I oktober 2022 dog Bruno Latour. Dan Jönsson reflekterar över en tänkare som hade insyn i både samtiden och framtiden. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.För ungefär femtio år sedan landade en antropolog från Mars i Paris. Man får tänka sig att antropologen hade vissa förkunskaper; i vart fall anpassade han sig snabbt till värdkulturens skick och bruk och kunde snart börja systematisera sina observationer av den civilisation som jordinvånarna kallade Moderniteten. I Moderniteten, konstaterade den marsianske forskaren, tillbad folket en gudom de kallade Vetenskapen, som visade sin makt med hjälp av krafter som var oerhört starka men också osynliga. Som Gravitationen, eller Elektriciteten. Just Elektriciteten utgjorde en livsviktig förutsättning för det moderna livet och åt den offrade de moderna människorna med jämna mellanrum ett slags symboliska inteckningar i en annan magisk kraft, Ekonomin. Hur Elektriciteten eller Ekonomin egentligen fungerade var det ytterst få som förstod; insikten i dessa krafter var nämligen förbehållen ett prästerskap av Vetenskapsmän. Deras verksamhet, fann antropologen, bestod i att upprätthålla Vetenskapen som system, främst genom att hela tiden tillföra den ny substans i form av så kallade fakta. Kruxet var bara att dessa fakta i själva verket måste konstrueras av vetenskapsmännen själva; de var alltså, konstaterade antropologen, inga naturfenomen utan kulturella artefakter, och ur den motsättningen, insåg han, uppstod spänningar som mycket snart skulle kunna spränga hela den moderna civilisationen inifrån.Antropologens namn var Bruno Latour. Själv hade han antagligen protesterat mot den här beskrivningen för var det något Latour alltid var noga med att deklarera så var det att hans filosofi var en jordbunden varelses tankar. Men åtminstone för mig är det som gör honom så fascinerande att läsa just den där klarsynen som ibland uppstår när man får ögonen på något djupt främmande. Bara det, att för Latour är det alltså vår egen moderna civilisation som är så exotisk och förbryllande. Dessa moderna människor: hur kan de tro att världen är förnuftigt inrättad och samtidigt bete sig så vidskepligt? Varför säger de en sak och gör en annan? Redan i Laboratory Life från 1979, en bok han skrev tillsammans med sin engelske kollega Steve Woolgar, studerar Latour hur forskarna vid ett amerikanskt neurologiskt laboratorium metodiskt väljer ut och anpassar sina resultat för att foga in dem i det vetenskapliga systemet. Som han senare formulerade det skapar forskarna sina egna allierade som de sedan mobiliserar för sina intressen. Vetenskapen är, som allt annat mänskligt, en kultur där ekonomiska och sociala nätverk har minst lika stor betydelse som forskarnas vetenskapliga briljans och sanningslidelse.Redan det här var kontroversiella tankar. Men det var när Latour lyfte dem till ett mer övergripande filosofiskt plan de blev verkligt provokativa. Nous navons jamais été modernes, Vi har aldrig varit moderna, kom ut 1991 och känns fortfarande som en närmast profetisk text vars idéer griper rakt in i en framtid hemsökt av pandemi och klimatnödläge. Boken är en polemisk skrift med starka drag av manifest där Latour hävdar, för det första, att den moderna civilisationen bygger på några grundläggande men ohållbara premisser, framför allt en vattentät åtskillnad mellan natur och kultur, och därmed mellan vetenskap och samhälle, som varken är teoretiskt bärkraftig eller praktiskt genomförbar. För det andra, att denna falska dualism tvingat oss att bortförklara eller dölja de hybrider mellan kultur och natur som civilisationen oavbrutet producerar men som nu, mot slutet av det tjugonde århundradet, med hoten från miljöförstöring och epidemier, nått en sådan kritisk massa att de börjar underminera hela den moderna konstruktionen. Och för det tredje, hur lösningen på det här dilemmat kan ligga rakt framför fötterna på oss, i moderniteten själv. Om vi bara kunde göra oss fria från dess illusioner.Alltså: mitt i postmodernismens segerrus, rentav från dess intellektuella huvudstad, kommer Latour med en tolkning som ställer hela diskussionen på huvudet. Nej, säger han: vi behöver inte tappa tilltron till vetenskapen och förnuftet. Vi behöver inte spela dummare än vi är och låtsas som om sanningen och verkligheten inte existerar. För hela den moderna rationalismen är en myt. Vi har aldrig betett oss så där fyrkantigt. Vi har aldrig varit moderna! Det är ingen överdrift att påstå att i stort sett allt Latour skrev under de följande trettio åren på olika sätt utvecklade tankar och hypoteser som han först lanserade i denna korta bok. I Iconoclash, från 2002, följer han hur den förmoderna världens bildstrider lever vidare i dagens vetenskap och konst. I Sur le culte moderne des dieux faitiches från 2006 fördjupar han idén om artefaktens återkomst. Titeln är en svåröversatt ordlek: om den moderna kulten av fakta-fetischer, kanske. Latour koncentrerar sig här på hur vetenskapens och teknikens fakta-konstruktioner spelar en roll i det moderna samhället som nästan exakt motsvarar det förmoderna samhällets gudomliga fetischer. Modernitetens avgudar elementarpartiklar, virus, räntepunkter eller vad de nu kallas laddas på samma sätt med föreställningar om en självständig existens som för gemene man förblir ovetbar och oåtkomlig, men som vi ändå tar för given, trots deras uppenbara konstgjordhet. Eller, som Latour ser det: just därför.Men om vi nu aldrig har varit moderna, vad är det då vi har varit? Och kanske framför allt: vad kan vi bli? Inför klimatkrisens existentiella utmaningar sträcker sig Latour på nytt efter de visionära svaren. I Face à Gaia, 2017, och den kortare, mer pamflettartade Où atterrir? (Var ska vi landa?) året därpå lånar han James Lovelocks berömda Gaiahypotes för att ringa in det han kallar den nya klimatregimen, en framväxande insikt om att vårt sätt att se på naturen och planeten, vare sig vi vill det eller ej, är förändrat. När naturen inte längre kan ses som ett objekt för mänsklig kolonisering utan måste förstås som ett sammanhängande system, vars processer påverkar och griper in i varandra, ruckas ramarna för politikens möjligheter i grunden. Latour skisserar hur politikens gamla poler det lokala och det globala numera balanseras av en tredje som han kallar det jordiska, men som väl också kan benämnas ekologin. Politikens uppgift idag är, säger han, att få ner oss på jorden och han föreslår konkret hur det kan formaliseras, genom att utveckla en idé som prövades redan i boken från -91, då under benämningen tingens parlament, nu som ett utvidgat FN där även haven, atmosfären och de hotade djurarterna representeras.Det sista Latour hann ge ut före sin död är en meditation över coronapandemin och nedstängningarna, en erfarenhet som enligt hans sätt att se bara gjorde vår jordiskhet alltmer uppenbar. Où suis-je?, Var är jag?, frågar sig antropologen från Mars retoriskt innan han lämnar oss för gott, och svaret är på sätt och vis lika betryggande som det är uppfordrande: här, här på jorden är du. Tro inget annat. Och tro inte att du kommer undan.Dan Jönsson, författare och essäistBruno Latour på svenskaArtefaktens återkomst: ett möte mellan organisationsteori och tingens sociologi. Översättning: Elisabeth Wennerholm. Santérus Academic Press, 2012 (andra upplagan).Tinget återställt: en introduktion till actor-network theory. Översättning: Linnea Kjellberg. Studentlitteratur, 2015.

Ny uke, ny deilig og varm sending til deg. I dag prater vi om at det nærmer seg p-piller for menn, at Ukrainas statsminister har talt til Stortinget og at Jensemann blir i Nato et år til. God lytt, din gris!

I dagens episode har vi Henning Andersson som gjest. Henning er leder av Trondheim triatlonklubb, og også leder av valgkomiteen til Norges triatlonforbund. Mikal og Sverre var i nettopp i Trondheim en helg på Tinget til triatlonforbundet. Helgen var langt fra kun et Ting, men en hel dag og to med masse motivasjon, læring og en sosial arena for å bli kjent med enda flere i miljøet. Du får høre noe av det som skjedde der. Bra om du ike var der. Og bra for å motiveres til å være med på en slik samling neste gang! Selvfølgelig hører vi også om Gustav Iden som kjørte Ironman i Florida met et flott resultat, og Kristian Blummenfelt som kjørte den raskeste Ironman noensinne da han kjørte Ironman Cozumel i Mexico på 7.21.12! Og vi forteller helt kort om et par konkurranser som straks kommer (Kristian kjører snart en ny konkurranse), og hører om et resultat fra WTCS i Abu Dhabi. Instagram Facebook

40% af danskerne støtter statsministerens hårde linje mod ikke-vaccinerede borgere: De mener, at vi skal indføre nedlukning for ikke-vaccinerede. Reporterne har mødt to, som kan mærke folkestemningen ånde dem i nakken. DF's hovedbestyrelse har sat dato på det ekstraordinære landsmøde, hvor partiets nye formand skal findes. Vi taler med nogle af profilerne om, hvordan partiet kan rejse sig. Vi taler også med formanden for Folketingets Udvalg for Valgs Prøvelse for at blive klogere på, hvad der venter de to kandidater – Støjberg og Messerschmidt. Tinget skal nemlig stemme om, hvorvidt de to er værdige nok til at sidde i Folketinget – og kandidaternes politiske overlevelse bliver knyttet stadigt tættere sammen med DF's egen overlevelse.

Hva har gått for seg i regjeringas første uke? Gir det i det hele tatt mening å mene noe nå? 2. Det er skolestart på Stortinget, og en travel høst for nye representanter 3. Norturas nedlegging av 79 arbeidsplasser i Steinkjer er et eksempel på mange av den nye regjeringens utfordringer See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi snakker med Tor Inge Eidesen (Sp) fra Haugesund om mulighetene for plass på Stortinget og de politiske utfordringene.

Etter en lang valgkamp ble det klart at Nærøysunds egen Terje Sørvik blir stortingsmann. Ytre Namdal har med det fått et talerør inn i maktens korridorer i hovedstaden. I dette intervju med redaktør Lillian Lyngstad forteller han om oppveksten, yrkesvalg, veien inn i politikken, kulturinteressen og livet med familien.

Landslova av 1274 representerer ikkje byrjinga på rettsleg regulering i det norske riket. Heller tvert om – det fanst alt ein solid og lang rettstradisjon som Landslova kunne byggja vidare på. Sentralt i denne rettstradisjonen stod tinget. Dei viktigaste mellom tinga var lagtinga Gulating for Vest- og seinare Sørlandet, Frostating for Midt- og seinare Nord-Norge, Eidsivating for indre Austland og Borgargarting for området rundt Oslofjorden og nedover til Gøta elv. Men når vart lagtinga organisert, kven var det som møtte på tinget, korleis vart saker avgjort, og korleis plasserte tinget seg i det meir allmenne styringsmaktslandskapet i mellomalderen?Professor emerita Else Mundal, UiB og professor Jørn Øyrehagen Sunde, UiO See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Rødt dobla oppslutninga i gårsdagens valg og kommer inn på Stortinget med åtte representanter. Hvordan vil det venstreradikale partiet prege norsk politikk framover, og hvordan vil de historiske røttene prege partiet?

- Det kan bli månelyst mellom oss og MDG om vi kommer på Stortinget etter valget. Det sier Demokratenes leder Geir Ugland Jacobsen.

Email: Laernorsknaa@gmail.com Transcript: https://laernorsknaa.com/4-2-the-viking-age-in-norway Website: https://laernorsknaa.com/ Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCxdRJ5lW2QlUNRfff-ZoE-A Vikingtida i Norge Vikingtida er en periode i Norge som varte fra 800 til 1050. Fra 800 til 1050 sier vi at det var vikingtid i Norge. Ofte sier man at vikingtida begynte med vikingangrepet mot klosteret Lindisfarne i Nord-England i 793. Likevel kan man si at perioden begynte enda tidligere. For eksempel måtte skipsteknologien utvikle seg i Skandinavia slik at det var mulig å gå på vikingferder. Skipene måtte bli gode nok for at det skulle være mulig med vikingraid. Dette begynte allerede i 750. Slutten på vikingtida blir oftest satt til 1050. Grunnen til at man sier at vikingtida slutta i 1050 er at Skandinavia innen denne tida hadde konvertert til kristendommen og fått en sterkere sentralmakt. På 1000-tallet blei Skandinavia en del av Europa. De aller fleste i Norge i vikingtida var bønder. De arbeida på jorda. Samfunnet var bygd på bøndene og det de dyrka. Husholdene, altså hvem som bodde på gårdene, var et ektepar, deres barn, arbeidsfolk og treller. Treller var en viktig del av arbeidskrafta. De var viktige for arbeidet på gården. Trellene var ufrie, de hadde altså ikke rettigheter og blei behandla som eiendom. Med andre ord så var trellene slaver i vikingsamfunnet. Så mye som ¼ til 1/3 av samfunnet i Norge var treller. I vikingtida var ætta svært viktig. Ei ætt er slektningene dine. Ætta bestod altså av deg, dine foreldre, deres foreldre, søsken, onkler, tanter og så videre. Altså de du er i slekt med er ætta di. Ætta var veldig viktig i vikingtida. Dersom noen drepte noen i ætta di, så måtte ætta ta hevn. Dette gjorde man ved å drepe en fra den andres ætt. Dette kalles for æresdrap. Likevel prøvde man som oftest å løse konflikter uten bruk av vold. Dette kunne for eksempel skje på tinget. Tinget var et sted der man møtte de viktigste personene i et område for å diskutere lover, løse konflikter, hyllekongen, drive handel og inngå ekteskap. Tinget var altså viktig for veldig mye. De største tingene i Norge var Gulating på Vestlandet og Frostating i Trøndelag. Det som er litt interessant er at nasjonalforsamlinga i Norge er oppkalt etter denne vikinginstitusjonen. Vårt parlament heter Stortinget. Dette ordet, tinget, stammer fra vikingtida. Samfunnet i vikingtida var stort sett fragmentert. Det betyr at det ikke fantes en sterk sentralmakt i Norge i vikingtida. Det fantes ikke en konge med stor makt i hele Norge i vikingtida. I vikingsamfunnet dominerte høvdinger og stammer. Høvdinger var lokale ledere. Makten var altså spredd mye mer utover i vikingtida. Utover i vikingtida blei sentralmakta sterkere. Sentralmakta var sterkere i 1050 enn i 800.

De siste listene til sametingsvalget kom på plass i påskeuka. Lars og Steinar oppsummerer og kommenterer. 

Partiene har nominert på spreng. Vi gir deg  toppkandidatene som hittil er utvalgt i alle syv valgkretsene, og drister oss til en spådom om hvor valgvinden blåser.  

Melkebonde Tor Inge Eidesen (SP) fra Haugesund kan ble stortingsrepresentant dersom partiet hans gjør et godt valgt neste år.

Kan bestemor være styrmann? Og hva hadde egentlig stått om Jan Tore Sanner i Vogue? Mer om dette og Fett-Finn i vår ferskeste episode, direkte fra Tinget. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I flight 82 drar gutta på tinget. Christian og Espen (og traineen) drar på Stortinget og møter Høyres Henrik Asheim. Ellers skal vi innom Norwegians Q3-resultat, kinesisk joint-venture og ny sjef. Vi ser på lederjakten i Tarom, IndiGo mangler fly til ny flyrute, Gulfstream overrasket med ny toppmodell og du vil ikke risikere sørafrikansk inkasso. AktueltNorwegian leverer sitt beste kvartalsresultat noen sinneNorwegians Q3-presentasjonNorwegian endelig i havn med joint-venture leasingselskap sammen med kinesiske partnereSnart permanent Norwegian-sjef på plassTarom har fått sin sjette toppsjef  – så langt i år!IndiGo dropper planer om London-ruteGulfstream lanserer sin nye toppmodell – G700Gulf Air har kommet med stilig retrojet – med en twist…Air Zimbabwe er utestengt fra sørafrikansk luftrom – og fått sitt eneste fly tatt i arrest – på grunn av ubetalte regningerUkens gjest: Henrik Asheim, HøyreFlypodden – inkludert traineen – har dratt på tinget! Vi tok en prat med stortingsrepresentant Henrik Asheim fra Høyre og Akershus, som nylig fortalte i sin egen podcast Stortingsrestauranten at han er flynerd. Vi snakker litt om flynerding og politikk.Espen og Christian, aka «gutta på tinget»Flypodden og Henrik Asheim, på representantens kontorUkens anbefaling(er)Vi ba vår gjest Henrik Asheim om en anbefaling – han kom med (minst) to: Widerøes Norge Rundt-billett og FlightRadar24-appen.  I tillegg vil vi anbefale Asheims egen podcast Stortingsrestauranten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

KrF-politiker Tore Storehaug kom med nød og neppe inn på Stortinget for 2 år siden. Etter kort tid ble han en av Hareides viktigste våpendragere. I Ekko forteller han helt ærlig om hvordan han opplevde å bli en sentral brikke i maktkampen innad i KrF og hvorfor han til slutt valgte å skifte side. Programleder Ragna Nordenborg

Margret Hagerup er fersk på Stortinget for Høyre og har fått mange negative reaksjoner fra andre kvinner om at hun går på møter og ikke er hjemme og passer barna.

Hvem har brug for overenskomster i servicebranchen, når vi har Brokketinget til at finde ud af hvordan drikkepenge skal håndteres? Og hvordan slipper du uden om pinlige situationer, når du skal sige farvel til en kollega, du ikke kan lide? Nærigmanden Diego har netop været på ferie i Portugal. Ferien bød på mange problemer med at finde ud, hvor lidt penge man kan slippe afsted med at betale personalet og samtidig få god service. Den klassiske diskussion om drikkepenge bør være en del af servicepersonalets løn blusser op. Som forventet bliver problemet ikke løst af Brokketingets værter. Men vi får til gengæld tips til, hvordan man kan snyde sig til at komme først i køen på en bar. Og hvordan du nemt og elegant kan fornærme en tjener, du har været utilfreds med. Der er faktisk så mange godbidder, at du burde lægge mindst en hundredelap til ‘Tinget, når du har hørt episoden færdig. Karsten vil gerne takke af fra de mange akavede taler, der bliver holdt af ledelsen når folk skifter arbejde. Vi hører også om, hvordan et kæresteforhold bør afsluttes skriftligt inden man formelt tager afsked. Diego argumenterer for, at parforholdets afslutning bør håndteres som en begravelse. Selvom du ikke lærer noget, så synes vi alligevel, du skal sætte en plov i trussekanten på Diego og Karsten, når du har nydt lyden af http://brokketinget.dk/episode-29

Der er gået Hjallerup marked i ‘Tinget i denne episode. Diego prøver at prakke Karsten en masse historier om Den Blå Avis på. Karsten har hænderne fulde med at samle sin fortælling om de mange genvordigheder med møbelsamling. Diego er kommet i pengenød fordi han skal købe et anlæg, der kan tilfredsstille hans HI-FI-sult. Han har derfor bevæget sig ud i brugtvarehandel via den blå avis med mange problemer til følge. Karsten er skuffet over hvor lidt anerkendelse han får for sit arbejde med at samle møbler. Han har udtænkt et system hvor det hårde arbejde kan konverteres til blowjobs. Skru hørebøfferne i og lyt med på http://brokketinget.dk/episode-27/

Endelig er etårsdagen for Brokketingets oprunden. Det bliver fejret en genforening med Jeppe, der tidligere har været gæst i ‘Tinget. Nogen lykkelig genforening er der dog ikke tale om. Diego forsøger at afklare rammerne for den gode parmiddag ved hjælp af en quiz, han selv har fundet på. Det er også episoden, hvor Diego bliver sammenlignet med tv-legenden Bengt Burg og Karsten melder sig frivilligt til at optræde som nummerpige. I starten er Jeppe kritisk overfor Diegos quiz, men det giver bagslag, og han må senere erkende, at Diegos evner udi quiz-planlægningen er uovertrufne. Senere hører vi skrækhistorier om kiksede situationer, der kan opstå i regi af parmiddagen. Herunder det frygtede hurtig-kram, hvor krammeren eskalerer venskabet til et unaturligt højt niveau alt for hurtigt. Vi hører også om, hvordan nogle mennesker gør en alt for stor indsats for at imponere andre. Jeppe fortæller i den forbindelse om en biltur med en anden mand, hvor dennes tilbud om et blowjob kunne have gjort turen mindre akavet end det, der faktisk foregik. Skynd at trække en stol ud og få en bid ost og en slurk rødvin, mens du indtager http://brokketinget.dk/episode-26/

Finns det några likheter mellan våra nationella minoriteter? Kan Sápmi bli ett eget land? Finns det några likheter mellan Judiska församlingen i Stockholm fullmäktige och Sametinget? Medverkande: Katarina Hällgren och Jörgen Heikki Gäst: Yael Mosesson, ordförande i Judiska ungdomsförbundet Programledare: Tobias Poggats Producent: Marica Blind

Audun forteller om sitt livs første mai og hva som er så utrolig bra med Postens kor. Så får Lahlum og Lysbakken besøk av Kari Elisabeth Kaski: Kanskje den første kvenske groruddølen fra Finnmark med sjanse for å komme på tinget. De diskuterer utfordringer i Oslo, oljeboring i Barentshavet og om hun også skal lage Bruce Springsteen-inspirerte sanger til Groruddalen, som Jan Bøhler. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett fördjupat och unikt perspektiv på Immanuel Kants liv och gärning presenteras i detta högintellektuella samtal.

Henrik er i Alta, Tina tar en prat med Aslak Borgersrud, også kjent som "en slask på Tinget". Hva er makt, hvem har det og hvordan bruker vi den? Og så tar Tina Aslaks "klassetest" for å finne hvilken klasse hun tilhører. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sarpsborg feirer tusenårs-jubileum. Det er ikke mange synlige minner igjen fra byens første tid. Det skyldes en brann i 1567 og et stort leirras i 1702 da nesten hele middelalderbyen raste ut i Glomma. Men det er noe tilbake. «Olavs-vollen og St. Nicolaus-ruinen er de tydeligste minnene av den første byen. Det er dessuten gjort en del funn av gjenstander tilbake til byens begynnelse, forteller konservator Hege-Beate Lindemark ved Borgarsyssel museum. For kong Olav var det viktig å få et fotfeste på østsiden av Oslofjorden og på den måten styrke sin posisjon som konge. «Han kom slett ikke til noen ødemark. Denne delen av Østfold har hat en rik kultur fra steinalderen og opp gjennom alle tidsaldre. Sarpsborg ble viktig som sete for Borgarting. Tinget var også et såkalt kongehyllingsting. De som hadde ambisjoner om å bli konge måtte møte opp her i Sarpsborg og be om kongemakt, sier by-arkivar og historiker Trond Svandal. Det hører med til historien at brannen i Sarpsborg i 1567 førte til at Fredrikstad ble grunnlagt. Borregaard-konsernet er hjørnesteinbedriften i byen og de t går ifølge Svandal og Lindemark en linje fra Olavs tid frem til dagens industrikonsern. Programleder er Jan Henrik Ihlebæk.

På tinget ble det fattet mange alvorlige beslutninger. Noen fikk også sin straff, og det kunne være en nese-styver eller at ørene dine rett og slett ble fjernet. Reporter: Ivar Grydeland

Lisa og Sigrid har kunstnerkampanje, er usikre på niqab og klikker på kjøpepress for barn. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Söndag 20 mars 17.00 i P1 (repris fredag 25 mars 21.03) Immanuell Kants teorier om tinget-i-sig är en av de verkliga grundbultarna inom filosofin. I huvuddrag handlar det om att vi inte kan uppfatta tinget, eller verkligheten, som det är i sig självt, utan bara som vi uppfattar det med våra subjektiva sinnen. Filosofin kring tinget-i-sig består av snåriga tankebanor och en omfattande begreppsapparat. I veckans Filosofiska rummet försöker vi reda ut begreppen. Gäster är Jeanette Emt, praktisk filosof vid Lunds universitet som översatt Kants verk Kritik av det rena förnuftet och Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare och producent: Peter Sandberg Här nedan kan ni i respektfull ton kommentera och diskutera programmet: Kan vi nå kunskap om verkligheten eller inte?