Podcasts about i syrien

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

Hvis det står til regeringen, skal der investeres endnu mere i forsvaret. Vi kigger ned i, hvordan opbakningen til flere penge i forsvaret har forandret sig. I Syrien møder tidligere ansatte fra Assads regime de nye ledere af landet. Og nye ID-kort er begyndelsen på et samarbejde mellem folk, der i årevis har bekriget hinanden. Efter planen skal ministeren for grøn trepart Jeppe Bruus i dag besøge Tange Sø i Midtjylland. En sø, som nogle vil beholde, og som andre vil fjerne, men som ingen ministre har kunne tage en beslutning om. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Peter Ernstved Rasmussen, redaktør på forsvarsmediet OLFI. Hjalte Kragesteen, redaktør ved Altinget.

I Syrien har konst och kultur kontrollerats av Assadregimen i årtionden. Med regimens fall förändrades hela kulturlandskapet på några få ögonblick. Konstnärer och kulturarbetare frågar sig vad som nu väntar. Följ med frilansjournalisten Lina Malers på en reportageresa i Syrien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Ukraine taler Zelenskyj-regeringen om overlevelse! I Moskva strammer Putin diktaturet - og skærper krigen i Ukraine! I USA rykker Trump ind i Det hvide Hus - og skaber ny global usikkerhed. I Tyskland er regeringen kollapset og økonomien dykker! I Frankrig kæmper Macron for mere end sit eftermæle! I Syrien skaber Assad-regimets kollaps endelig en smule lys i Horisonten - men ingen ved, hvad der nu sker. Midt i det univers står en dansk udenrigsminister - bekymret for vores liberale demokrati, bekymret for sammenholdet bag Ukraine, bekymret for - ja, for det meste af, hvad han ser. Gæst: Lars Løkke Rasmussen. Vært: Steffen Gram.

En DR-dokumentar afslører, at der ifølge eksperter bliver snydt med arbejdstilladelser på flere offentlige byggepladser. I Syrien har en oprørsgruppe for første gang i mange år formået at tage kontrol over storbyen Aleppo, skriver flere medier. Joe Biden har benådet sin søn for våbenbesiddelse og skattesvindel, selvom han tidligere gentagne gange har afvist at ville gøre det. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Isabel Morales, journalist. Matias Seidelin, tidligere USA-korrespondent og forfatter.

Vi pratar om de fruktansvärda jordskalven i Turkiet och Syrien. Skicka kärlek till de drabbade. Vi pratar med Jamila, vars syster befinner sig i Turkiet. Hon Vaknade mitt i natten av en jordbävning och fick fly ut ur huset. Även Hanan har släktingar i området, men på andra sidan gränsen, I Syrien.Och så pratar vi med Selma som har startat en insamling för de drabbade i jordskalven. Hennes man och släktingar befinner sig i Turkiet, och han beskriver hemstaden som en död stad. Johan Mathias Sommarström om situationenSveriges Radios mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström uppdaterar oss om läget i Turkiet.Gabriel Karlsson, från svenska Röda Korset, är på plats i Damaskus, Syrien för att hjälpa till. Han berättar om situationen i landet.

Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina. I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.Humanitära korridorer i SyrienUnder Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?Ryssland bombade mål i SyrienÅr 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOIProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang

Maher Harbash är en välkänd teaterprofil från Syrien som nu flyttat till Sverige. Du möter också Fafif Saleh som berättar att jobbet som kulturtolk blivit extra viktigt under pandemin. I nordöstra Göteborg har kulturtolkar blivit en viktig del för att ge coronainformation till människor som inte kan så bra svenska. Kulturtolkarna har också blivit en viktig del i regionens förebyggande hälsoarbete. Fafif Saleh är ansvarig för de kulturtolkar som pratar arabiska. Maher Harbash är en av arabvärlden mest kända ljusdesigners. I Syrien var han med och satte upp rader av stora föreställningar, men arbetat också som lärare för de högre teaterutbildningarna. Kriget fick honom att lämna Syrien och sedan dess har han jobbat i exempelvis Frankrike och Förenade arabemiraten. Nu bor han i Sverige och du möter honom i veckans avsnitt av arabisk talkshow

För ett år sedan var IS i stort sett utslagna. Nu finns tydliga tecken på att terrororganisationen återupptagit attacker – delvis med hjälp av coronapandemin. ”I Syrien och Irak finns inte särskilt många fall eller döda i covid-19. Men det skapar arbetslöshet och samhällskollaps. Det är under sådana premisser som IS växer – i desperation, kaos och förvirring”, säger DN:s Mellanösternkorrespondent Erik Ohlsson. Programledare: Lasse Bengtsson. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

I Syrien kämpar oberoende medier i skuggan av pandemin, I Egypten förväntar sig kvinnor en plats vid bordet när krisen är över och i Italien får människor äntligen komma ut i solen. Vågar vi hoppas på en förändring? Och vad krävs av oss framöver? Vi pratar Mellanöstern, yttrandefrihet och italienska bad i årets nionde avsnitt av Global Podd. Dessutom: Radiohjälpens generalsekreterare Kristina Henschen om givarvilja och yttrandefrihet.    Medverkande: Diego Pani, restaurangchef i Ventimiglia, Italien. Lina Chawaf, chef ör Radio Rozana som sänder över Syrien från Turkiet och Frankrike. Hibaaq Osman, grundare och chef för kvinnoorganisationen Karama i Mellanöstern. Kristina Henschen, generalsekreterare för Radiohjälpen.  Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman.

Brodern Hakim har varit i Syrien i ett halvår. Nu ansluter sig mellansystern Nadia till samma jihadistgrupp. Avsnitt 2: Syskonen i Syrien. I Syrien blir mellansystern Nadia presenterad för en brittisk jihadist som har en ledande position i terrorgruppen. Han friar till henne. Och hemma i sin lägenhet i Göteborg börjar den yngsta systern Sara förbereda sig för att åka efter sina syskon till kriget i Syrien. Men så kommer nyheten: brodern Hakim har blivit skjuten i huvudet och är allvarligt skadad. Av: Karwan Faraj. Producent: Rosa Fernandez. Exekutiva producenter: Erik Hedtjärn och Jon Jordås. Ljudtekniker: Ludvig Jansson. Ansvarig utgivare: Silan Diljen. Syskonen Yasmin, Hakim, Nadia och Sara heter egentligen nånting annat. Saras röst är utbytt och delar av intervjun har tidigare sänts i P1 dokumentär. Arkivklippen kommer från Ekot, SVT, Al Jazeera, NBC, P4 Göteborg m.fl. Den här serien gjordes år 2019.

Selvom forskningen viser, at tosprogede har nemmere ved at lære sig yderligere sprog end etsprogede, bliver tosprogede ikke set som en ressource. Da Diana Halawa for første gang satte sine ben på Nymarkskolen i Svendborg i 2015, skulle hun som de mange andre nytilkomne unge vænne sig til en dansk skolekultur. ”Jeg forstår det (undervisning, red) stadig ikke helt. I Syrien skulle vi læse alle bøger fra start til slut, men i Danmark læser vi ikke så meget, men vi diskuterer rigtig meget,” siger 17-årige Diana Halawa på fejlfrit ungdomsdansk. I modsætning til mange af de andre flygtninge, der er kommet fra Syrien, har Diana gået i skole helt frem til hun og familien flygtede til Danmark. Udover at Diana mestrer arabisk i skrift og tale, taler hun også fransk og engelsk som en af de bedste på hendes årgang. Artiklen er skrevet af Kasper Tveden.

Maria Linder leder den direktsända gudstjänsten från Missionskyrkan i Linköping och Saoud Bahhi predikar. Hela gudstjänsten hålls på både arabiska och svenska. Du kan lyssna på eller ladda ner predikan på arabiska och svenska med pastororerna  Saoud Bahhi och Maria Linder utan musik. För många inflyttade arabisktalande kristna från t ex Syrien är det viktigt att ta del av bibeltexter och predikan på sitt hemlands språk. Därför håller Missionskyrkan i Linköping regelbundet gudstjänster på arabiska, men även svensk-arabiska då och då.  I Syrien finns kyrkor som räknar sig som en del av den kristna ursprungskyrkan. Före inbördeskriget var antalet kristna i Syrien omkring 2,6 miljoner (cirka 12 procent av 22 miljoner) och man räknar med att ungefär hälften har flytt.   Jesus lovade oss att han inte skulle lämna eller försumma oss. Och vi är medvetna om att Han är nära oss när vi lyder Gud och står emot djävulen. Det finns verkligen ingenting som kan skilja oss från Kristi kärlek. I tider av oro är det bra att inte glömma att Jesus är nära oss och tar hand om oss.  Vi behöver inte be Gud vara med oss, för Gud är verkligen hos oss enligt sina löften. Han är vår Herde och det räcker för oss.. Mina syskon, vi vet att livets väg är lång och full av törnen och saker som gör ont, men vår herde är ärlig. Så vi borde inte bara känna till dessa ord, utan vi måste uppleva det livet med vår trofaste herde som är vår älskade Gud. Ur predikan Medverkande Maria Linder, pastor Saoud Bahhi, pastor Mathias Holmgren, gudstjänstledare Yosef Hanna, textläsning Lena Hajinean, sång Maria Lundgren, sång Emelie Roos, sång John Elmquist, piano Markus Lundgren, gitarr, bas  Jwelle Bahhi, piano  Mosa Jarjis, oud Text Psaltarpsalmen 23 Joh 10:11-16 Musik Så stor är vår Gud Psalm 11 O store Gud Vi tänder ljuset  Se Psalm 48 Vilken vän vi har i Jesus Vals i A-moll - Frédéric Chopin Överlåtelsen Jesus Kristus Vi vill ge dig ära Improvisation på oud   Marianne Greip, producent Magnus Larsson, Magnus Walfridsson och Marcus Lang, tekniker Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

.. . " " "Vi för alla".   Sensus Kristianstad . " " "Att stödja sitt barns lärande". . . " " "Vi för alla".. .. .     SVENSK TEXT Om att hjälpa sitt barn i skolan & om Vi för alla   Skolorna i Sverige vill gärna att föräldrar kommer till sina barns skola. Zanobia Shaheen berättar. Vi möter även den f.d. tv-chefen Maan Haidar som nu driver föreningen Vi för alla   Studieförbundet Sensus i Kristianstad insåg att många föräldrar från arabvärlden inte besöker sina barns skola, inte deltar i föräldramöten o.s.v, därför att de inte tror att de kan eller får det Men det är viktigt att mammor och pappor engagerar sig i sina barns skolgång och därför startade förbundet kursen Att stödja sitt barns lärande   Zanobia Shaheen har barn och valde att gå den kursen för att lära sig mer om hur det fungerar inom skolans värld i Sverige   I Syrien arbetade Maan Haidar som elektronikingenjör, chef vid Syrian TV och sekreterare för informationsministern. Nu har han bott i Sverige i ett och ett halv år och vi pratar om föreningen Vi för alla som han startat i Eskilstuna och det stöd han får från kommunen Nu närmar sig pensionen för Maan och han berättar om vad han vill göra då. Bland annat planerar han att publicera några böcker om sitt liv och sina yrkeserfarenheter

Themen der Sendung: USA I Nepal I Ungarn I Großbritannien I Syrien

Om tidens slut, och längtan efter en bättre människa i en ny värld. Varför är den längtan så stark just nu? Följ med på jakten efter undergången, från Vita huset via Syrien till Jerusalem. I såväl världsreligionerna som många politiska ideologier finns föreställningar om de sista dagarna och vad som ska hända vid tidens slut. Det verkar som att det finns en grundläggande mänsklig vilja att föreställa sig ett slut, en apokalyps, en rening något som ska bereda vägen för en pånyttfödd bättre mänsklighet. Och det verkar som tanken på undergången just nu påverka politiken mer än på länge. Vi träffar den judiska extremisten  Gershon Salomon, som är förbjuden att vistas på tempelberget i Jerusalem efter det att han 1990 bar fram en hörnsten till ett nytt judiskt tempel och orsakade upplopp. Då betraktades han som en galen extremist i Israel, närmast som ett skämt. Idag är situationen annorlunda och alltfler pratar om templet som skulle innebära annekteringen av tempelberget och de muslimska heliga platser som ligger där idag som en realistisk möjlighet. Vi pratar med historikerna Meir Margalit och Anita Shapira som berättar om framväxten av en rörelse som vill frammana de sista dagarnas ankomst. I Syrien berättar vi om den så kallade Islamiska Statens tro på apokalypsen. I sin propaganda har IS lyft fram att deras strid är den sista stora striden, åtminstone fram tills för ett år sedan. För vad händer när profetian inte uppfylls? Hör religionsprofessorn David Cook, sociologen Evin Ismail och Salahuddin Barakat, vid Islamakademin i Malmö. Slutligen berättar vi om USA, och hur inflytelserika eskatologiska och apokalyptiska idéer hamnat i dagspolitiken där. Bland amerikanska evangelikala kristna finns många som tror att Donald Trump är den som ska frigöra USA så att landet med kraft kan delta i den strid som förebådar Kristus återkomst. Trump fick också 81 procent av dom vita evangelikalas röster. Vi pratar med Matthew Sutton, historieprofessor vid Washington State University och författare till boken American Apocalypse.   I reportaget om Tempelberget sägs att Klippdomen/klippmoskén är en moské. Det stämmer inte. Det är en muslimsk helgedom. Det sägs också att judarna väntar på att Messias ska komma tillbaka, enligt judendomen har Messias aldrig kommit.       Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Simon Moser simon.moser@sr.se

I Syrien har kulturlivet blivit helt utarmat. Men ändå finns det fortfarande hopp. Syriska musiker strömmar samman i Bremen för att grunda en orkester. Men det blir många hinder på vägen. Orkestern saknar både resurser och organisation. Några musiker saknar instrument. Ska orkestern lyckas etablera sig som en syrisk institution i Europa? Av Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad och Tuva Jorfald, NRK Dokumentar.

Också matkulturen är ett offer i det fruktansvärda kriget i Syrien. Fröer har smugglats ut ur landet för att räddas. I Syrien finns en av världens äldsta matkulturer, hyllad och älskad. Och med en speciell ställning i Mellanöstern. Innan kriget brukade folk i grannländerna åka till Syrien över dan bara för att äta. Men kriget hotar också maten. Kocken och matskribenten Linda Dahl skrev nyligen en lång artikel i mattidskriften White paper om den syriska maten. Hon berättar i Meny om vad som utmärker den, om dess historia och hur kriget påverkat den. I Aleppo fanns en av världens största genbanker med fröer på medelhavsväxter, berättar Roland von Bothmer, professor emeritus i kulturväxtgenetik och växtförädling, som i många år jobbat med den globala genbanken i Svalbard. Troligtvis är genbanken i Aleppo jämnad med marken. Men fröer har smugglats ut ur Syrien och förts till Svalbard. Om inte det gjorts hade grödor riskerat att utplånas av kriget. Salma Afash är 23 år och har bott i Sverige i ett och ett halvt år. Tillsammans med sin mamma Sabha Akkou driver hon den syriska restaurangen Damaskus i Malmö. Salma serverar och mamma Sabha lagar maten. Vi hade ingen restaurang i Aleppo. Mamma var marknadschef på en textilfirma, säger Salma. Men hon har alltid lagat väldigt god mat. Salma och Sabha rekommenderar att vi äter kebbeh. Den allra godaste kebbeh i Mellanöstern görs i Aleppo, säger Salma. Och vi kommer från Aleppo. Meny provsmakar.

Om krigets olika ansikten, om vreden mot eliten och om konsten att integrera sig. Vad har många syrier gemensamt med Kristina från Duvemåla och vem var terrorns första offer i Nice? Konflikt gör nedslag i olika program från det gångna året och återvänder till röster som dröjt sig kvar hos oss som arbetar med programmet.2016 var ju ett år då väljarna gång på gång vände sig mot de etablerade partierna och det man kallar etablissemanget eller eliten. Det var också ett år då integration och terrorbekämpning fanns i fokus i många europeiska länder - som en reaktion både på den stora flyktingströmmen, och på flera blodiga terrordåd i europiska storstäder som exempelvis det i franska Nice. I Syrien fortsatte inbördeskriget på sitt sjätte år och i Sverige kämpade tiotusentals syriska flyktingar med att bygga upp sina nya liv.Konflikts nyårspecial börjar i Chicago, hos den väljargrupp som senare skulle utropas som det amerikanska presidentvalets vinnare - nämligen arga och frustrerade vita män. Ivar Ekman besökte en kakfabrik som flyttat jobben till Mexiko och gick på vad som skulle ha blivit ett Trumpväljarmöte - men som fick ställas in på grund av protester.Något som upptagit den svenska politiska debatten under stora delar av 2016 är frågan om integrationen. För även om flyktingströmmen avtagit under året som gått, så är det bara i Sverige hundratusentals människor som just nu kämpar med att hitta bostad, jobb, vänner - ja som kämpar med att bygga upp ett liv här. Majoriteten av de flyktingar som kommit både i år och förra året är från Syrien. May Alekhtyar, bloggare, ingenjör och då och då Konfliktmedarbetare gjorde ett reportage där hon försökte ta reda på hur det kommer sig att integrationsprocessen känns och fungerar så olika för olika individer.De allra flesta som lyckats lämna Syrien befinner sig i grannländerna, men många av de som drabbats allra värst av kriget kommer ingenstans utan är instängda - antingen för att området är belägrat eller för att de befinner sig under nån av de stridande parternas kontroll - eller både och. Och det är de här människorna - de instängda - som vi hör allra minst om, eftersom de har så små möjligheter att kommunicera med omvärlden. Men för i höstas fick vi på Konflikt ett unikt vittnesmål från en av de städer som är allra mest hermetiskt tillslutna - Raqqa, den stad som den så kallade Islamiska Staten utropat som sin huvudstad. Vår medarbetare Samar Hadrous läste in en översättning av meddelandet.Konflikts nyårsspecial avslutas genom att vi besöker en plats som precis som Raqqa drabbats av terrorsekten IS idé om ett krig mellan dem och resten av världen. För om vittnesmålet från Raqqa visade på ett av terrorns många ansikten, så visade sig ett annat på strandpromenaden i Nice i juli då en frånskild småbarnspappa, ursprungligen från Tunisien, körde lastbil rakt in i en folkmassa. 84 människor dog. Konflikts producent Anja Sahlberg begav sig till strandpromenaden La Promendad des Anglais en månad efter terrordådet.Konflikt önskar er alla ett gott nytt år. Vi hörs igen 2017! Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Nu har årets upplaga av Musikhjälpen dragit igång, och i år har du möjligheten att buda hem baslyft & burgare med Daniel & Philip, samtidigt som du hjälper barn i krig! Läs mer om auktionen på länken här:  Baslyft och burgare med Styrkelabbet Eller gå till Styrkelabbet.se och klicka på det översta inlägget! Eller klicka här. Vill du inte deltaga i auktionen utan bara skänka en liten slant, så får du gärna göra det via Styrkelabbets insamlingsbössa som du hittar på länken nedan, för att visa att med stora biceps följer ofta stort hjärta. :) Styrkelabbets insamlingsbössa Tack, kompis! *** ”Över 30 miljoner barn kan inte gå i skolan på grund av krig och konflikter. Skolor attackeras och ockuperas varje dag. Samtidigt är det en mänsklig rättighet att gå i grundskola och skolan kan vara skillnaden mellan liv och död. Temat för Musikhjälpen 2016 är därför ”Barn i krig har rätt att gå i skolan”. Barns situation är på många håll i världen akut. I Syrien är över 6000 skolor redan förstörda, skadade eller ockuperade av militära styrkor och många skolor används som skydd för människor på flykt. Hälften av alla syriska barn går inte i skolan över huvud taget och riskerar därför att bli en förlorad generation. – För att citera Nelson Mandela: ”Utbildning är det kraftfullaste vapen du kan använda för att förändra världen”. Att säkerställa skolgång i krigssituationer ger barnen möjlighet till en framtid i fred och ett tillfälligt skydd från krigets fasor, säger Per Byman, generalsekreterare på Radiohjälpen, och fortsätter: – Vill vi bidra till att bygga en tryggare och säkrare värld måste vi se till att även barn i de mest utsatta konfliktområdena kan få gå i skolan!"

Om konflikten som klyver Mellanöstern. Vi besöker Bagdad, där såren sakta läker efter år av blodig kamp - och där oron för nya konflikter pyr när Syrien närmar sig inbördeskrig. Följ också med till en revolutionär kvart i Damaskus. Bland vodka, muffins och cigarettfimpar växer frustrationen över både regimen och revolutionen som blir allt mer sekteristisk. Vem vinner egentligen på att granne ställs mot granne? Ett år efter att demokratirörelsen i Bahrain slogs ned har människor börjat gå ut på huvudstaden Manamas gator igen med sina krav på demokrati. Och på årsdagen, i tisdags, möttes de återigen av säkerhetsstyrkornas våld när de närmade sig hjärtat av proteströrelsen - Pärlrondellen där det gigantiska Pärlmomumentet jämnades med marken förra året. Situationen i Bahrain är potentiellt mycket farlig. Landet med sitt strategiska läge vid Hormuzsundet styrs av en sunnitiska kung medan majoriteten av befolkningen är shiiter. På andra sidan sundet ligger Iran och ökade sekteristiska spänningar riskerar att dra in hela regionen i en våldsam konflikt.  För Bahrain befinner sig precis i skärningspunkten för den spricka mellan sunni och shia som blir allt mer infekterad i Mellanöstern. Vart den här utvecklingen ska ta vägen avgörs inte minst av vad som händer i Syrien just nu. Vad är det egentligen som gör att granne ställs mot granne, sunnimuslim mot shiamuslim - såsom håller på att ske i Syrien, Bahrain och på andra ställen i Mellanöstern? Det är frågan som dagens Konflikt kretsar kring. Vi börjar i Irak - landet där den konflikten mellan sunni och shia både varit våldsammast och pågått längst. Mellan 2005 och 2008 utspelade sig vad som i praktiken var ett blodigt sekteristiskt inbördeskrig i Irak. Efter det har det blivit lugnare, men inför det amerikanska trupptillbakadragandet från Irak i december fanns det en utbredd oro för att det sekteristiska våldet skulle blossa upp på nytt. Och det är precis vad som skett. Efter USA:s uttåg har flera stora bombattacker utförts, bland annat en där fler än 30 personer i ett shiitiskt begravningsfölje i Bagdad dödades av en självmordsbombare i en taxi i slutet av januari. Med över 350 dödsoffer har januari varit den våldsammaste månaden på länge i Irak. Sveriges Radios Duraid al-Khamisi besökte nyligen Bagdad, och sökte svaret på frågan om hur den konflikten mellan sunni och shia påverkat och fortfarande påverkar Irak. Men vad är det för en kamp som Irak har blivit arena för och som vi har sett sprida sig runtom i regionen? Idag ser Syrien ut att bli nästa slagfält där sunni och shia drabbar samman. Och i Bahrain håller den shiamuslimska befolkningsmajoritetens missnöje över den sunnitiska minoritetens styre på att blossa upp på nytt. Och hur kan olika religiösa tillhörigheter utlösa sådana våldsamma konflikter som vi har sett? Konflikts Daniela Marquardt ringde upp den amerikanske professorn i statsvetenskap Gregory Gause, som ofta får svara på den här frågan i internationella medier. Han har skrivit flera böcker om relationerna i Mellanöstern och har tillbringat längre perioder i regionen. Idag är han verksam vid universitetet i Vermont. Den storpolitiska konflikt som Gregory Gause pratar om – den mellan ett shiitiskt block lett av Iran och ett sunnitiskt lett av Saudiarabien - Irak är ett av dom huvudsakliga slagfält som den konflikten utspelar sig på. Irak är, som vi hörde i Duraid al Khamisis reportage för en stund sen, en honungsburk som drar till sig andra länder som bin. Men på Bagdads gator, där är det ett grannland som dominerar fullkomligt. Konflikterna i grannländerna Irak och Syrien befinner sig i olika skeden men båda påverkas ändå i hög grad av vad som händer på den andra sidan gränsen. I Syrien lever den största gruppen Irakier i exil. Därifrån försågs sunnitiska miliser med vapen under det irakiska inbördeskriget. Men nu går vapentransporterna i den andra riktningen. En vapenhandlare som citerades i tidningen New York Times i veckan berättade att när han hörde att de syriska rebellerna behövde vapen, köpte han tillbaka de vapen han just sålt till miliser i Mosul och Anbar. I Anbar-provinsen utmed gränsen till Syrien, har irakiska sunniter starka fästen, och det spekuleras i att kampen i Syrien också kommer att stärka deras motstånd mot shia-ledda regeringen i Bagdad. Allt mer tyder på att konflikten i Syrien håller på att breda ut sig till en regional konflikt. När den syriska revolten började för 11 månader sedan var det en fredlig proteströrelse. Idag är den militariserad. Den fria syriska armen - som är otränad och odisciplinerad - befinner sig i ett assymetriskt krig med den syriska armén. Kalashnikovs mot stridsvagnar. Och ju svårare konflikten blir, desto mer splittrade tycks syrierna bli – efter sekteristiska mönster. Revolutionen antar en alltmer sunnimuslimsk karaktär. Alla dessa faktorer har gjort vissa övertygade revolutionärer och aktivister tveksamma. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén har träffat en av dem, Lara, som säger att den syriska revolutionen har kapats. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman

I veckans Människor och tro berättar vi att det nu kommer rapporter om att de rebellmiliser som intog Tripoli styrs av välkända och tidigare terrorstämplade jihadister och att Nato i praktiken hjälpt al-Qaidaislamister att ta militär kontroll över huvudstaden. Hamdi Hassan är libyenkännare och analytiker vid det internationella demokratiinstitutet Idea. I Syrien fortsätter protesterna och bevisen om grymheter mot oppositionella hopar sig. Familjen al-Assad har styrt landet med järnhand i 40 år. Vi reder ut hur familjen kunnat behålla makten så länge och varför så många kristna vill att regimen ska sitta kvar, tillsammans med författaren Ingmar Karlsson och chefen för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet, Leif Stenberg. På söndag är det val i tyska delstaten Mecklenberg-Vorpommern. Det är det första valet i Europa efter terrorattentaten i Norge. Hur påverkar händelsen det högerextrema partiet NPD:s frammarsch, som senast fick sju procent av rösterna? Det finns en växande marknad av religiösa förskolor i Sverige, där Svenska Kyrkan är en av aktörerna med ett 100-tal förskolor runt om i landet. Men den nya skollagen, som säger att alla religiösa inslag ska vara frivilliga, är en utmaning för verksamheten. Hör även Lars Palmgrens utikeskrönika om nunnorna i Viña del Mar i Chile. Och kvartsamtalet med författaren Christine Falkenland. Hon är aktuell med brevromanen Sfinx, denna gången ligger hennes fokus på avund. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Kajsa Norell kajsa.norell@sverigesradio.se

I Syrien fortsätter regimen att skjuta demonstranter. Samtidigt ska Fn:s säkerhetsråd träffas i dag och diskuterar om de eventuellt ska göra ett uttalande om att fördöma våldet - men vad talar för/emot att omvärlden kommer bomba skiten ur Syrien a la' Khaddafisresidens?/// Vi har med oss 90-talisten Tove Ahlbom som sidekick. Vi använder hennes generationsexpertis och försöker ta reda på vad det finns för likheter mellan Anton Abele och Kisse.///Henke T jagar politiska berättelser och använder den referens han kan relatera till bäst - Star Wars. Först ut är sossarna som ställs mot väggen och svarar på frågan: Vilka är deras Vader och Skywalker?

TV och underhållning är starkt sammanknippat, men också TV och makt. TV-mediet har sedan det slog igenom på 50-talet igenom skapat gemensamma berättelser världen över. TV har propagerat, underhållit, undanhållit och förmedlat. Men vilken roll kommer TV att spela i framtiden? TV-centret Ostankino i Moskva, vars torn på 60-talet var världens högsta byggnad har efter Sovjetsväldets fall blivit en spelplan i kampen mellan privata mediebaroner och rysk statsmakt. I Peking finns den kinesiska statstelevisionens nya huvudbyggnad, ritad av Rem Koolhaas, som är tänkt som ett framtida nav för en digital teknologi som ska utmana den västliga medieindustrin. Karsten Thurfjell har mött medieforskarna Staffan Ericson och Kristina Riegert i ett samtal om TV-husens symboliska och faktiska betydelse och om ett medielandskap i förändring. Sedan möjligheten har växt att se på TV när det själv passar så är inte helgens TV- program samma självklara samtalsämne på måndagen längre.  Ja, med undantag för direktsända mediehändelser som till exempel melodifestival. Men i den muslimska världen finns det däremot fortfarande TV-program som samlar både gammal och ung -  det är ramadansåpan som sänds i 30 avsnitt, alltså varje kväll under fastemånaden. I Syrien gör regissören Najdat Anzour såpor som anknyter till aktuella frågor. På senare år har hans serier framför allt behandlat islams utveckling. Karine Mannerfelt har träffat honom i Damaskus. Att göra TV-serier har blivit allt mer attraktivt på sistone och många från filmvärlden väljer nu att jobba med TV-mediet. När manusförfattaren och regissören Charlie Kaufman gästade Göteborgs filmfestival i veckan, så sade han att han har planer på att skriva en tv-serie. De amerikanska framgångarna med serier som Sopranos, Mad Men och The Wire har gjort att vissa börjar tala om DVD-boxarna som vår tids romaner. Kosmos Anneli Dufva har mött den danske regissören Per Fly vars TV-serie Förställningar från 2007 blev ofantligt hyllad. Han slog igenom 2000 med filmen Bänken, om en gravt alkoholiserad man på samhällets botten som sedan följdes upp med filmerna Arvet och Dråpet. Hör honom om TV-mediets speciella förutsättningar. Och så berättar Göran Sommardal om vad över 60 kanaler med kinesiskproducerad TV gör med 1,3 miljarder kinesers kulturella identitet. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

I Barnen på Nyårsafton berättar fyra 11-åringar jorden runt om sig själva och sina förhoppningar inför 2011. Sveriges Radios korrespondenter rapporterar; Robin Olin från Mexiko, Hanna Sahlberg från Kina och Cecilia Uddén från Mellanöstern. I Sverige träffar Barnens reporter Clara Lowden Nesma Ibrahim, som bor i Hjulsta. Aline Martinez Schonfeldt bor i Mexiko City. Ett trettiotal 11-åringar står i en ring på skolgården och gör skrikövningar, för att lära sig släppa loss tillsammans. Det är lördag och ingen skola, men Childrens International Summer Villages, CISV, har samlat alla  från Mexiko som ska åka på läger i sommar. Och det första lägret sker just när barnen fyller 11 år. Syftet med lägren är att skapa fred på jorden. Aline, sitter på trappan bredvid skrikövningen. Fred på jorden är något hon också vill kämpa för, men Aline berättar också om sitt eget liv. Nesma Ibrahim bor i Hjulsta tillsammans med sin mamma och två systrar, hennes pappa bor bara fem minuters promenad bort. Nesma älskar att läsa, speciellt de böcker hon kan känna igen sig i. Och så har hon just tagit simborgarmärket. På nyårsafton brukar familjen äta god arabisk mat och titta på raketer, kanske ska hon ha på sig sin nya glittriga kofta. Hon ser fram emot det nya året men är också orolig över klimatutvecklingen, och över situationen i Irak, föräldrarnas hemland. Clara Lowden träffar Nesma både i skolans bibliotek och hemma i hennes rum. Chen Han bor i Qingshi i Hubeiprovinsen i Kina. Han är liten, rör sig och pratar snabbt och låter väldigt säker på det han säger. han lärde sig läsa i första klass och läser gärna om krig: - Generalen Wu Qi, högg huvudet av sin fru som kom från kungariket Qi, för att visa sin lojalitet mot kungariket Lu, berättar Chen Han. - På den gamla tiden var det så, det var under feodalismen, men nu under socialismen händer inte sånt längre. I Syrien huvudstad Damaskus bor Saad Walid. Saad är kristen flykting från Irak, men bosatt i Syrien sedan fyra år. Han var 7 år när han kom med familjen till Damaskus: - Under sommarlovet var vi på besök i Bagdad, berättar Saad, vi skulle se om vi kunde flytta tillbaka och jag och min syster skulle konfimeras. Vi fick ta emot nattvarden för första gången. Fader Wasim undervisade oss. Men sen såg jag på tv-nyheterna att han var död. Den 31 oktober dödades 46 människor i vår kyrka i Bagdad. I somras trodde jag att vi skulle kunna flytta tillbaka till Irak. Det tror jag inte längre.

I Syrien råder hård diktatur, författare tvingas i exil för att de skriver om förbjudna ting. Detta tänkte Karine Mannerfelt tala med den syriske författaren Lukman Derky om. I stället tar han med henne på en krogrunda i Damaskus kristna kvarter - och talar till synes om helt andra saker. Men mellan raderna pratar han just om författares villkor i Syrien - om att definiera sig med en muslimsk kultur och att därmed framstå som den andre i västvärdens ögon. Ett program av Karine Mannerfelt.