Podcasts about i ukraina

Europas länder kraftsamlar för att stärka sina försvar, samtidigt som Ukrainas behov är stora. Finns en del av lösningen i Ukrainas egen försvarsindustri? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur Europas länder går samman i en ny koalition för att stötta Ukraina och om hur kapaciteten i den europeiska försvarsindustrin måste öka. I Ukraina ser man positivt på Europas historiska försvarssatsningar, samtidigt som man också ser ett behov av att kunna stå mer på egna ben om Europa misslyckas med att leverera det som utlovas och när USA:s stöd inte längre går att räkna med. Hör också om det fransk-brittiska förslaget om att skicka fredsbevarande trupp till Ukraina och hur det tas emot i Kiev. Polen är ett av länderna som inte i nuläget ansluter sig till trupp-planerna eftersom man menar att de militära resurserna i landet behövs längs Natos östra gräns. Hur går det polska projektet att bli Europas nya militärmakt? Vi summerar också reaktionerna efter vicepresident JD Vance besök på Grönland, där han uttryckte förakt mot Europa i allmänhet och Danmark i synnerhet. Nu ska Danmarks statsminister Mette Frederiksen besöka Nuuk för att hantera situationen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, korrespondent för Danmark och Polen. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det ser mörkt ut för pressfriheten i Östeuropa. I Ukraina rapporterar journalister med livet som insats, länder inför “agentlagar” för att kväva oberoende medier och journalisten Rasmus Canbäck hängdes ut i regimtrogna medier i Azerbadjan som ett sätt att tysta hans rapportering. Hur har det kunnat gå så långt, och hur kan vi vända utvecklingen? Medverkar gör Katarina Carlsson, verksamhetschef för RSF Sverige. Vi hör också frilansjournalisten Rasmus Canbäck som bevakar Östeuropa.

Kriget mot det ukrainska har pågått länge. Torbjörn Elensky funderar hur språk koloniserar och frigör, men litteraturen överskrider gränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-06-07.Det är kanske svårt att tänka sig det idag, men kiltar var länge olagliga, liksom de skotskrutiga mönster, tartan, som kännetecknar dem. Den engelska lagen förbjöd dem under senare delen av 1700-talet, då de förknippades med motståndet mot engelsk övermakt och särskilt det skotska upproret 1745. Det var först 1822, då den skotske författaren Walter Scott, som sedermera blev adlad, tog emot den engelske kungen, som de skotska tygerna och traditionella plaggen blev tillåtna igen – och idag förknippar vi dem med brittisk militär, kungahuset och parader med säckpipor och virveltrummor snarare än med uppror mot centralmakten. Sir Walter Scott var från början poet, innan han tog steget över till att börja skriva något på den tiden så föraktat som historiska äventyrsromaner. I sina dikter hade han ägnat sig mycket åt traditionella skotska motiv. Dessutom samlade han in folklig diktning och var en central företrädare för den romantiska nationalismen redan innan han blev en av 1800-talet bäst säljande romanförfattare, beundrad och imiterad i hela Europa. Samtidigt som han var en skotsk nationalist var han emellertid inte för att Skottland skulle bli självständigt från England. Hans nationalism var kulturell, närmast svärmiskt idylliserande; till skillnad från på de flesta andra håll i Europa efter Napoleonkrigens upprivande av de gamla maktkonstellationerna på kontinenten, där de nationella frihetssträvandena skulle komma att prägla hela seklet.Den ryske författaren Nikolaj Gogol var en stor beundrare av Walter Scott. Eller ryske förresten. Hans förfäder var ukrainska och han debuterade med flera skildringar av ukrainskt liv och leverne, i såväl novellerna med ukrainska motiv som i den lilla historiska romanen Taras Bulba – vilken handlar om ett kosackuppror mot den tidigare polska överheten. Men han skrev på ryska och förknippas numera snarare med 1800-talets ryska nationalism än med den ukrainska. Ryska kritiker kritiserade honom för att han ägnade sig åt ett så litet, marginellt folk, medan somliga ukrainska intellektuella ifrågasatte att han skrev om Ukraina på ryska. Men vad skulle han göra? Att skriva skönlitteratur på ukrainska skulle ha dömt honom till den litterära marginalen. Ryska, fast färgad av ukrainska motiv, uttryck och talesätt, blev hans uttrycksmedel. Både Walter Scott och Nikolaj Gogol verkade som så många författare in i vår tid, i ett spänningsfält mellan språk och makt, periferi och metropol. Och precis som det skotska införlivats och blivit en del av den brittiska ikonografin så har det ukrainska kommit att förknippas med något äkta och ursprungligt ryskt.Ryssland är inte en nationalstat i vår mening. Det är ett rike, snarast, vars självbild bygger på en uppfattning om att man bär på ett ansvar som man givits av ödet, motsvarande den amerikanska idén om 'manifest destiny', att samla omgivande länder i en rysk gemenskap. En kulturell och politisk ordning med en självklar rätt till överhöghet över andra nationer. Om länderna och deras folk själva är med på saken är sekundärt. Ukraina har visserligen en komplicerad historia i relation till Ryssland och inte minst till den ryska statens historiska uppkomst. Men ukrainarnas ryskhet, som de ryska imperialisterna ser som en självklarhet idag, är inte något givet historiskt faktum. Den har tvingats fram genom att ukrainska böcker har bränts, språket har förbjudits och de folkliga sederna har förtryckts. Samtidigt som det ukrainska, inklusive de kosacker som Gogol gärna skrev om, införlivades i det ryska kulturarvet så var det också så att ukrainska skolor stängdes, predikningar på ukrainska förbjöds och ukrainsk litteratur beslagtogs och förstördes ända in på 1900-talet. Denna politik, som syftade till att utplåna all ukrainsk nationalkänsla fördes under flera hundra år, med varierande intensitet, av de ryska makthavarna under såväl kejsardömet som kommunistdiktaturen.Språket är centralt för sammanhållningen i de flesta nationalstater. Konsolideringen av de europeiska nationalstaterna sedan 1500-talet har i hög grad handlat om centralisering inte bara av makten utan minst lika mycket av språket, grammatiken, uttrycksformerna för lagar och religion.Imperier expanderar genom att breda ut sitt språk – det gäller spanska, engelska och franska såväl som ryska, arabiska och kinesiska – ofta i kombination med att personer som etniskt hör till centralmaktens nationalitet flyttar in. Den ryska inflyttningen i ockuperade och annekterade nationer har lett till att det finns betydande ryskspråkiga minoriteter i nästan alla tidigare delar av det ryska och sovjetiska imperiet. I Ukraina utgör de knappt trettio procent. Men att vara rysktalande är inte detsamma som att vara lojal mot Ryssland, lika lite som de människor, inklusive författare, forskare, journalister och intellektuella som valt att arbeta på tidigare kolonialmakters språk i Afrika, Asien och Latinamerika därför är lojala mot dem. Ändå förblir språkfrågan viktig. För hur ska ett land, som varit del av ett imperium i flera århundraden, egentligen förhålla sig om man vill bevara och kanske till och med utveckla sin särart? För utöver de inflyttade har ju vanligen även den inhemska eliten bytt till centralmaktens språk.Tänk om Gogol skrivit på ukrainska, Walter Scott på gaeliska – och tänk om alla de indiska och afrikanska författare som är så viktiga idag skulle välja sina lokala ursprungliga språk hellre än engelska eller franska. Den speciella stil, det laddade förhållande till språket, som bidrar till att göra författare med denna typ av bakgrund särskilt intressanta, skulle vi gå miste om. Men vad skulle vi vinna istället? Provinsiella konstnärskap utan större allmänmänskligt intresse eller en ökad rikedom av uttryck och tankeformer?Språket är alltid centralt för den nationella självständighetssträvan i förhållande till gamla kolonialmakter. Det gäller i Asien, Latinamerika och Afrika såväl som inom Europa. Författare är en del av denna strävan att bygga en egen kultur i resterna av kollapsade imperier. Men litteraturen överskrider också sådana språkliga uppdelningar. Nikolaj Gogol, liksom sir Walter Scott, befann sig i ett spänningsfält där litteraturen fick en särskild laddning och betydelse, just för att den skrevs på tvärs mot de gränser som utgjordes av politiska ambitioner. På det viset går deras verk att förstå som högst aktuella också för att formulera skönlitteraturens potential idag, som en konstform som kan uttrycka den mänskliga erfarenheten just så sammansatt som den verkligen är.Torbjörn Elenskyförfattare och kritikerProducent: Morris WikströmLitteraturNikolaj Gogol: Taras Bulba. Översättning av Carl Elof Svenning. Norstedts, 2015.Nikolaj Gogol: Ukrainska noveller. Översättning av Ellen Rydelius (reviderad av Staffan Dahl). Forum, 1969.Edyta M. Bojanowska: Nikolai Gogol between Ukrainian and Russian nationalism. Harvard University press, 2007.

Under århundradena har området som idag är Ukraina hamnat under inflytande från andra makter som Polen-Litauen, Ryssland och Österrike-Ungern. I Ukraina har det bott många olika folk som mer identifierat sig med sin religiösa identitet och samhällsposition än en tydlig nationell identitet.Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Ukraina utvecklats sig i riktning mot Väst med ambitioner om både EU- och Nato-medlemskap. Men det har varit en gropig väg fylld av ekonomiska kriser, oroligheter och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle. Inget har byggt nationen mer än det yttre trycket från Putin-regimen i Ryssland.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet som specialiserat sig på nationalism i Belarus och Ukraina.Ukraina var platsen för den första statsbildningen, Kyivrus, i det som kom att bli det ryska imperiet. Inre stridigheter och mongolernas invasion fick det vidsträckta riket med inflytande från Vita havet till Svarta havet att falla sönder för att senare domineras av Polen-Litauen i väster och Moskvariket i öster. Efter första världskriget utropades ett kortlivat självständigt Ukraina som först ockuperades av centralmakterna för att sedan tvingas bli en republik inom Sovjetunionen.När Sovjetunionen kollapsade i december 1991 valde Ukraina självständighet istället för att bli en federation tillsammans med Ryssland. Det självständiga Ukraina kom att präglas av ekonomiska kriser, politiskt kaos och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle, yttrandefrihet och ett närmande till Väst. Ukrainas självständighet kom aldrig accepterats av Ryssland som stöttat rysslandsvänliga politiker och 2014 annekterade Krim från Ukraina och med hjälp av separatister tog kontroll över rysktalande regioner i Östra Ukraina.Bild: Orangea revolutionen den 22 november 2004 i Kyiv. Av Dr. Marion Duimel, Creative Commons, Wikipedia. Musik: Хай живе, вільна Україна, musik av Petro Protsko, text okänt ursprung.Nymixad repris. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Ukraina har bærbart luftvern vært et effektivt våpen mot russiske droner og kamphelikoptre. Nå er det på plass i Jegerbataljonen i Finnmark. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut.– Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot.Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap.– Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson.En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson:– Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem.Mat som måltavla i krigBrist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade.– Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk.– Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI.Medverkande:Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.Henrik Dammberg, reporter på EkotProgramledare: Sara Sundberg och Jimmy HalvarssonProducent: Jimmy HalvarssonReporter: Claes AronssonLjud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.

In med den bara, diskbänken alltså.. "Regeringen skickar ett nytt militärt stödpaket till Ukraina – det största hittills, värt drygt 13 miljarder kronor. ”Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar”, säger försvarsministern. Det militära stödpaket som presenteras på onsdagen blir det sextonde från Sverige sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. – Vi kommer att stötta Ukraina så länge som det krävs, säger vice statsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff. Hon betonar att kriget i Ukraina befinner sig i ett mycket kritiskt läge. Stödpaketet på 13,3 miljarder kronor är det största hittills, uppger hon. Det fokuserar på luftförsvar, artilleriammunition och bepansrade fordon. – Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Därför skänks två radarspanings- och ledningsflygplan av modell ASC 890 från Sveriges försvarsmakt till Ukraina. Den samlade bedömningen från samverkande länder i stridsflygkoalitionen, uppger han, är att det ger bäst effekt i det kortare perspektivet. Det uppges nämligen komplettera och förstärka de utlovade donationerna av det amerikanska stridsflyget F-16. Samtidigt kräver oppositionen att Sverige ska skicka Jas Gripen till Ukraina – i princip omgående. Regeringen har inte uteslutit att skicka Gripen, men på tisdagen meddelade försvarsministern att Sverige av de andra EU-länderna har ombetts avvakta med Gripensystemet. Det eftersom fokus för Ukraina nu ligger på att implementera amerikanska F-16. – Den signal vi har fått av länder i stridsflygkoalitionen säger att det är svårt att införa två stridsflygsystem samtidigt. Försvarsmakten ska också kunna ersättningsanskaffa materiel. – Den eventuella förmågenedgången som sker kommer att bli hanterbar. Vi kommer aldrig att säga exakt när vi överför olika plattformar och system, men det taktar med det gradvisa införandet av F-16-system. Försvarsmakten har också gjort en riskbedömning hur det påverkar den operativa förmågan, säger Pål Jonson. Hela det svenska beståndet av pansarbandvagn 302 doneras också till Ukraina som stöd till nya ukrainska armébrigader. I Ukraina råder stor brist på artilleriammunition, och även det skänks i det sextonde stödpaketet, tillsammans med jaktroboten Rb 99 . Hittills totalt 43,5 miljarder kronor Stödet ska följas av utbildning och stridsnära rådgivning för att värna långsiktigheten. – Vi stödjer på hela djupet och bredden, säger SD:s utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson. Med pengarna som presenteras idag har Sverige hittills stöttat Ukraina med 43,5 miljarder kronor. Nyligen presenterade regeringen en långsiktig ram för fortsatt militärt stöd till Ukraina på 75 miljarder kronor under åren 2024–2026. För att de pengarna inte ska gå ut över bland annat upprustningen av det svenska försvaret kommer en tillfällig avvikelse från överskottsmålet göras för att finansiera stödet, enligt regeringen." Be careful what you wish for, you might just get it! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Karl XII har beskrivits som en fältherre som vann slagen, men förlorade kriget. Kungens bristande strategiska tänkande slutade i den största militära katastrofen i svensk historia – Slaget vid Poltava. Men frågan är vilka alternativ Karl XII hade?Efter att ha besegrat Sachsen vände sig Karl XII och hans armé mot Ryssland 1707. I stället för att försöka återta de svenska östersjöprovinserna från ryssarna, valde Karl att marschera mot Moskva. De hårda vintrarna i kombination med att ryssarna ödelade svenskarnas underhållsland tog ut oerhört högt pris. Vid avgörandets stund i Poltava i juni 1709 tvingades karolinerna att strida mot en tre gånger större rysk armé.Detta är den tredje delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.När Karl XII varit sysselsatt i Polen hade ryssarna erövrat svensk mark i Baltikum och i Ingermanland hade tsaren 1703 låtit anlägga hamnstaden Sankt Petersburg. Peter visade därmed sin avsikt att öppna ett fönster mot väster vid Östersjön.Karl XII:s beslut att invadera Ryssland 1707 blev början på slutet för stormakten. Under denna tid hade Karl XII en total armé av cirka 50 000 män i Sachsen, Polen och Baltikum. De stränga ryska vintrarna, bristen på förnödenheter och ständiga mindre överfall ledde till svåra förluster för den svenska armén. I september 1708 mötte den svenska armén ett stort nederlag mot ryssarna vid Lesna. Efter nederlaget vid Lesna beslutade Karl XII att ändra riktning och marschera mot Ukraina. I Ukraina hoppades han hitta mat och förnödenheter för sina trupper. Han hoppades också på stöd från den ukrainska kosackhetmanen Ivan Mazepa, som planerade att göra uppror mot tsaren.Den 28 juni 1709 utkämpades Slaget vid Poltava. Av de 20 000 svenska soldater som deltog i slaget dog eller allvarligt skadades omkring 8 000. Tre dagar senare, vid Perevolotjna, kapitulerade resten av den svenska armén och blev fångar till ryssarna. Karl XII, som var sårad, lyckades fly till turkiska Bender precis i tid.Efter nederlaget vid Poltava kunde Sveriges fiender ta initiativet. Tsaren erövrade resten av Sveriges baltiska provinser medan August II återfick sitt polska rike. En dansk armé landade i Skåne, men besegrades av Magnus Stenbock vid Helsingborg 1710 och tvingades lämna landet. Ryssland hade nu blivit den dominerande makten i Östersjöområdet. Karl XII tillbringade de följande åren i exil i det Osmanska riket, innan han återvände till Sverige år 1715.Bild: Ivan Mazepa uppmanar Karl XII att sätta sig i säkerhet på andra sidan av Dnepr. Målningen från 1880-talet föreställer målaren Gustaf Cederströms nationalromantiska tolkning av det historiska förloppet. Wikipedia, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Slaget vid Poltava 1709 – Slutet på stormaktstidenKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Ukraina står krigen mellom autokrati og demokrati. Som et av få liberale demokratier i verden, vet Norge godt hvilken side vi står på og hva vi kjemper mot. Men hva kjemper vi egentlig for? Har vi et godt nok og bevisst nok forhold til vårt eget demokrati og sårbarhetene i det? Statsviter, forfatter og medlem av Riksvalgstyret, Jette F.  Christensen, har med seg sin ferske bok Demokratiet det er oss. 10 sårbarheter i verdens beste folkestyre, i studio og denne ukens episode. 

Putins överbefälhavare tycks försvunnen medan Zelenskyj har planer på att sparka sin ÖB. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två rykten har på senare tid vuxit sig allt starkare: att den ukrainske överbefälhavaren ska få sparken och att den ryske överbefälhavaren är död.I Ryssland sågs den ryska generalen Valeryj Gerasimov offentligt senast i slutet av december förra året. Sedan en rad ukrainska attacker mot ockuperade Krim i början av januari ryktas det att Gerasimov var där och att han dödats. Kreml har inte velat kommentera uppgifterna vilket har spätt på ryktena.I Ukraina säger presidenten att han vill skaka om i det politiska och militära toppskiktet. Hör om vad det kan det få för effekt för det ukrainska försvarsinsatsen mot invasionen om den omåttligt populära militärledaren tvingas bort.Hör Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige.Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet.Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: ”När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig.”Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden.Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor.Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd. Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen.Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan. Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen – men hoppet måste leva.I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp.Blått och gult är också färgerna i vår flagga. Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika. Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans.Vårt land vilar också på rättsstatens grund. ”Land skall med lag byggas”. Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: ”Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk”.En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön.Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet.Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter ”Fritt land”. Den står sig väl än idag. Han skrev följande:”Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst.”Slut citat.Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna.Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen.I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro.Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner. Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans.Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp. Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024!

Det är dagen innan julafton och runt om i världen firas julen av kristen tro eller tradition. På vissa håll som en minoritet, på andra håll mitt i en pågående debatt om hur traditionsenligt julfirandet ska vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Nederländerna och Belgien drar julen igång omkring den andra advent, den 5 eller 6 december, med att man firar helgonet Sinterklaas, den nederländska benämningen på Sankt Nikolaus. Men till traditionen hör också Zwarte Piet, helgonets sotige och svartmålade assistent, vilket fått allt mer kritik genom åren. Hör korrespondent Andreas Liljeheden om det ständigt omdebatterade julfirandet.I Frankrike spelar maten en central roll, så också på julen, och en särskild tradition är att man äter ostron i stora mängder, vilket har anor långt bakåt i tiden. Sveriges Radios korrespondent Marie-Nilsson Boij rapporterar från ParisJul med kriget som fondMen julfriden är inte alla förunnat. I Ukraina rasar kriget för fullt och sedan Rysslands fullskaliga invasion har man förändrat sitt julfirande, som tidigare firades i början på januari linje med Ryssland, till att fira jul i december som vi gör här i Sverige. Förra året genomfördes dessutom en kortare vapenvila med anledning av den ryska julen, men det är ingenting som verkar aktuellt i år berättar Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Samtidigt pågår den blodiga konflikten mellan Israel och Hamas precis i närheten av de platser som julevangelierna handlar om. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén berättar om hur det brukar vara, och hur det blir i år.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Linus Sjöholm

FN säger att det inte finns några säkra platser att vara på i Gaza. I Ukraina finns det nu skolor i tunnelbanan för barn. Teddy, 10 år, från England vill byta ut nörd-emojin. Och så är Gävlebocken invigd... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz.I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige. Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. Aturov Bild: NKDV:s fotografi på Nikolaj Vavilov vid hans arrestering i januari 1942, Wikipeida. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En 10-årig flicka i Svedala ramlade ner från ett skoltak och dog. I Ukraina är det hårda strider om staden Bachmut. Torneälven i Norrland svämmar över, något som Malva Mukkavaraa och Thea Lantto, 12 år, märkt av. Och så spelas en ny Håkan Bråkan-film in, men det är något som ställt till det..

Hör om Internationella brottmålsdomstolen i Haag och hur Putin kan dömas. EU stöttar arbetet med att samla bevis och utreda misstänkta krigsbrott i Ukraina. Men vägen till en rättsprocess är snårig. I Ukraina pågår ett febrilt arbete för att samla in bevis och registrera misstänka krigsförbrytelser. Lubna El-Shanti har träffat offer och krigsbrottsutredare och totalt har över 70 000 misstänkta krigsbrott registrerats. I Ukraina finns en stark förhoppning om att kunna åtala och döma Putin för invasionen, aggressionsbrottet. Ukraina sätter stort hopp till folkrättenSvårigheterna inför en framtida rättsprocess är många immunitet för ledare, att Ryssland inte erkänt Internationella brottmålsdomstolen ICC, möjligheten att gripa Putin med mera. Förslag finns om att upprätta en ny särskild internationell tribunal för att runda vissa av problemen. Men flera komplikationer återstår och frågan om hur rättvisa ska kunna skipas för det som nu sker i Europa har hamnat högt upp på EU:s dagordning. Flera europeiska länder bedriver också egna utredningar, däribland Sverige. Ukraina sätter stort hopp till det internationella rättsväsandet. Alla de mest ansvariga ledarna i krigen i Jugoslavien har hamnat i tribunalen förr eller senare. Så tiden verkar för rättvisan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt i Europapodden.Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker Tor: Sigvardsson

Krigen i Ukraina er ubehagelig fordi den har rykket selve krigen mye nærmere som en aktuell mulighet. Vi fører stedfortrederkrig mot vår store nabo i Øst, men vil ikke innrømme det. Russerne kan skape mye trøbbel for Norge i nordområdene uten at Norge har noe å stille opp. Det ser ikke ut til å streife våre myndigheter. De gjør som Nato og EU vil. Vi vil ha i pose og sekk. Vi er pasifister som fører krig. Derfor liker vi ikke å snakke om at våre våpen dreper russere. Det er det man gjør i krig. Det handler om å drepe. Men politikerne og selv militære snakker som om det er et spill russerne kommer til å tape. Slik er ikke krig. En krig åpner alltid mange dører som det er vanskelig å lukke. I Ukraina lyser varsellampene. Her kan situasjonen eskalere på rekordtid. Det er ikke lenger alarmisme å forberede seg på ekstraordinære omstendigheter. Den som kjenner russisk historie vet at de har en annen holdning til lidelse, samtidig har de hatt ledere som ikke bryr seg om befolkningens smerte. Nordmenn forstår russere ganske godt, men dagens EU-politikere har mistet all historisk kontekst. Det har ikke gått opp for befolkningen hvor svak Vesten er blitt. Våpnene vi sender dreper effektivt, det er verre med kampviljen hos våre ledere. De tar ikke krig på alvor. Hvis vi ser på kvaliteten til lederskapet får vi følelsen av at de kan lede oss inn i et nytt 9. april. Den samme manglende tilstedeværelsen og sansen for fare.   Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Bestill gode bøker fra Document forlag: Forhåndsbestill «Den døende borgeren» av Victor Davis Hanson i dag!   Kjøp «Et varslet energisjokk» her!

I Ukraina finns en unik svensk koloni, Gammalsvenskby. I hundratals år har byborna stått ut med många svårigheter som svält, krig och ockupation. Nyligen befriades byn från den ryska ockupationsmakten. SvD:s reporter Moa Kärnstrand har varit där och träffats några av Ukrainas svenskättlingar. På en kvart får du veta hur kriget har påverkat dem, och hur de ser på framtiden.

Polis har gripit 25 personer i Tyskland som misstänks för att ha planerat att ta över styret därmed våld. I Ukraina gömmer sig 15-åriga Katja och andra barn för att inte föras bort till Ryssland. 11-åriga Bobo håller en rockkonsert för att samla in pengar till Musikhjälpen. Svenska artisten Yung Lean har spelats mest i världen på Tiktok.

Kritiken mot Putin tilltar ju fler ryssar som återvänder i kistor från Ukraina. Hör hur krigströttheten breder ut sig i Ryssland. Rysslands invasionskrig mot Ukraina har kommit allt närmare det ryska folket. Efter att Vladimir Putin beordrade en större mobilisering så har fler män kallats in för att strida i Ukraina och antalet döda ryska soldater stiger. Hör om tröttheten och det minskade stödet för kriget som nu hörs i Ryssland. Samtidigt riskerar de som kritiserar kriget öppet att tystas eller fängslas.Hundratals män flyr från RysslandMängder med män har nu lämnat landet efter Putins beslut att fler behövs vid fronten. Till grannlandet Kazakstan har tiotusentals män tagit sig för att undkomma mobiliseringen. Hör hur deras flykt påverkar relationen till grannlandet och varför de har lämnat Ryssland."Putin är den enda som inte tröttnat"I Ukraina har president Volodymyr Zelenskyj nyligen sagt i en intervju med tv-kanalen CNN att den enda som inte verkar ha tröttnat på kriget är Rysslands president Vladimir Putin. Enligt Zelenskyj försöker Ryssland nöta ut Ukraina så att landet ska bli redo att förhandla. Men Zelenskyj säger att i det här läget är förhandlingar inte möjligt, hans krav är att Rysslands stoppar kriget och lämnar ukrainskt territorium. Hör hur nära tålamodet är att brista i det ryska samhället och vad det kan få för konsekvenser för krigets utgång.Medverkande: Maria Persson Löfgren, korrespondent som nyligen kommit från Moskva, Johanna Melén på plats i Kazakstan och Anna Pavlenko rysk översättareProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen

I Ukraina har många varit utan el och vatten efter stora attacker. I Iphone-staden i Kina är det stora protester. Sjulnässkolans 5b är bäst i Norrbotten på att bygga ett hållbart drömsamhälle med hjälp av dataspelet Minecraft. Och så om en katt som ville ut och flyga.

Jag vill leva så heter det hjälpprojekt som Ukraina upprättat för de ryska soldater som vill överlämna sig som krigsfångar i Ukraina. Hör reportage av Ukrainakorrespondenten Lubna El-Shanti. I dagarna meddelade Ryssland att man slutfört den mobilisering av 300 000 ryska reservister som inleddes i september. En mobilisering som har stött på motstånd i Ryssland, en del av de inkallade har vägrat komma eller flytt landet.I Ukraina har det nyligen upprättats en telefonlinje för ryska soldater och inkallade som inte vill strida.Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti träffade en av de ukrainska samtalsoperatörerna Ksenja och även fått ta del av ett samtal, som Ksenja säger kommit in till telefonlinjen. Vi har ännu inte blivit mobiliserade men vi sitter här och väntar, allt tyder på att det kommer att hända väldigt snart Och jag vill därför få alla detaljer, när, var och hur jag ska ringa och vilka uppgifter behöver ni av mig? Ett av de samtal som Ksenja säger kommit in till telefonlinjen, från ryska reservsoldater och officerare som inte vill skickas till fronten. Mannens röst är förvrängd för att han inte ska kunna identifieras. Just det här är ett medvetet, målinriktat samtal från en militär som vet exakt vad han gör. Några av dem undersöker möjligheten att slippa och ringer därför till oss, berättar hon. Tonen i det inspelade samtalet som Sveriges Radio får ta del av är formellt. Ksenja ställer inga personliga eller detaljerade frågor, uppmanar bara mannen på andra sidan att läsa informationen i deras telegramkanal och sedan fylla i ett formulär. Nej, jag frågar inte hur han mår eller hur han känner. Jag bryr mig inte. Men det finns fall som är av mer känslig karaktär, några som gråter, vill hem eller åtminstone bort från fronten, berättar hon. Ksenja heter egentligen något annat men av säkerhets skäl uppger vi inte hennes riktiga namn. Hon svarar på samtal för det ukrainska statliga projektet Hotjy Zhjyt Jag vill leva, som riktar sig till ryssar och deras familjer. Ett projekt som startades i mitten av september, bara ett par dagar innan Rysslands president Vladimir Putin utlyste den så kallade delvisa mobiliseringen, 300 000 reservsoldater och officerare skulle tvångsinkallas för tjänstgöring för att sen skickas till kriget i Ukraina. I början marknadsfördes projektet på olika sätt, sms skickades till ryska soldaters telefoner i Ukraina. Och Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har vid olika tillfällen riktat sig till ryska styrkor i sina uttalanden. Det är bättre att överlämna sig som fånge i Ukraina än att dödas av våra vapen, sa han på ryska i ett uttalande, kort efter mobiliseringsbeskedet i Moskva i slutet av september. Men nu behövs ingen marknadsföring, de flesta som behöver känner nog till oss, menar Ksenja. På sin kanal i kommunikationsappen Telegram uppmanar projektet Jag vill leva ryska män att höra av sig.De lovar att krigsfångar behandlas värdigt i linje med Genevekonventionen. Och att alla fångar registreras som tillfångatagna i strid. I Ryssland är straffbart att frivilligt lägga ner sina vapen och bli krigsfånge. Vi får samtal från släktingar, fruar, barn, de som ännu inte fått någon inkallelseorder, de som redan är mobiliserade och de som strider vid fronten. Vi får också samtal från ukrainare i ockuperade områden som riskerar att bli tvångsinkallade i Ryssland. Under den första månaden kom det in över 3000 samtal, säger en av talespersonerna för projektet. I rysk statskontrollerad media påstår man att det inte är sant, att ryska soldater inte alls är benägna att ge upp, och att de samtal och videoklipp som offentliggjorts i Ukraina av ryska soldater som frivilligt vill lämna striderna är fejkade. Ett tecken på att vårt projekt ändå fungerar är att ryssarna hela tiden försöker blocka vår sajt men hittills har de inte lyckats, säger Ksenja.Vilka råd ger ni de som ringer? Det beror på. Om de har kallats in så uppmuntrar vi dem att hitta vägar att dra sig ur, muta tjänstemän, skylla på religion, fly utomlands, vad som helst. Men svårare är det för de som redan är vid fronten. Då försöker vi förklara att det inte finns något trollspö som enkelt kommer att rädda dem ur den här situationen. Att de måste börja med att lämna uppgifter som sen kontrolleras och om det finns möjlighet kan de få överlämna sig som krigsfångar någonstans vid frontlinjen. Det är ingen enkel process. Frontlinjen är mer än 1000 kilometer lång och de ryska soldaterna måste invänta rätt tidpunkt för att överlämningen ska ske säkert. Hur många det rör sig om är hemligt men Ksenja och andra talespersoner på projektet återkommer ofta till att allt fler hör av sig, något som Sveriges Radio inte kan bekräfta. Vad är det första de säger när de ringer? Hjälp mig, hjälp.Lubna El-Shanti, Kiev lubna.el-shanti@sverigesradio.se

I Ukraina riktar ryska trupper in sig på att skada eller slå ut infrastruktur. Enligt uppgifter är över tusen städer och byar helt utan ström. Hör doktor i rysk krigsföring, Oscar Jonsson, om vad vi vet. Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.Programledare: Elias WahlbergSändes i P1-morgon onsdag 19 oktober

I Ukraina ligger en svensk gammel landsby. Hvorfor utvandret svenskene hit? Reporter: Alexander Klyve Gudbrandsen

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina? Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

I Ukraina inleds nu de så kallade folkomröstningarna som Ryssland har utlyst i ockuperade områden det gäller om invånarna vill tillhöra Ryssland eller inte. Att hålla omröstningar i krigstid är ett krigsbrott, säger Jakob Hedenskog från Utrikespolitiska institutet. Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Reporter: Felicia HassanProgramledare: Elias Wahlberg

I Kina har det varit en allvarlig jordbävning. I Ukraina fortsätter kriget, men nu har några skolor ändå öppnat upp igen. Snart är det val i Sverige. Pandemin gjorde gorillor lata och ensamma.

* Akkurat nå skjer det i Singapore - den amerikanske forsvarsministeren med harde ord mot Kina. * Kinas og USAs forsvarsministere har hatt sitt første møte på denne helgens sikkerhetskonferanse i Asia. Det ble konflikt. * I Ukraina er forsvarerne under hardt press nå. De ukrainske soldatene lider under nesten utømmelige mengder russisk artilleri. Ukrainerne sier at de er i ferd med å slippe opp for ammunisjon. * Og det har vært korrespondentmøte i utenriksredaksjonen denne uken, så du vil møte noen av deltakerne dersom du følger med videre. Korrespondentbrevet er fra Bangkok. Hør episoden i appen NRK Radio

Kriget mot den ukrainska kulturen och språket har pågått länge. Torbjörn Elensky funderar hur språk både koloniserar och frigör, men också hur litteraturen överskrider de pådyvlade gränserna. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är kanske svårt att tänka sig det idag, men kiltar var länge olagliga, liksom de skotskrutiga mönster, tartan, som kännetecknar dem. Den engelska lagen förbjöd dem under senare delen av 1700-talet, då de förknippades med motståndet mot engelsk övermakt och särskilt det skotska upproret 1745. Det var först 1822, då den skotske författaren Walter Scott, som sedermera blev adlad, tog emot den engelske kungen, som de skotska tygerna och traditionella plaggen blev tillåtna igen och idag förknippar vi dem med brittisk militär, kungahuset och parader med säckpipor och virveltrummor snarare än med uppror mot centralmakten. Sir Walter Scott var från början poet, innan han tog steget över till att börja skriva något på den tiden så föraktat som historiska äventyrsromaner. I sina dikter hade han ägnat sig mycket åt traditionella skotska motiv. Dessutom samlade han in folklig diktning och var en central företrädare för den romantiska nationalismen redan innan han blev en av 1800-talet bäst säljande romanförfattare, beundrad och imiterad i hela Europa. Samtidigt som han var en skotsk nationalist var han emellertid inte för att Skottland skulle bli självständigt från England. Hans nationalism var kulturell, närmast svärmiskt idylliserande; till skillnad från på de flesta andra håll i Europa efter Napoleonkrigens upprivande av de gamla maktkonstellationerna på kontinenten, där de nationella frihetssträvandena skulle komma att prägla hela seklet.Den ryske författaren Nikolaj Gogol var en stor beundrare av Walter Scott. Eller ryske förresten. Hans förfäder var ukrainska och han debuterade med flera skildringar av ukrainskt liv och leverne, i såväl novellerna med ukrainska motiv som i den lilla historiska romanen Taras Bulba vilken handlar om ett kosackuppror mot den tidigare polska överheten. Men han skrev på ryska och förknippas numera snarare med 1800-talets ryska nationalism än med den ukrainska. Ryska kritiker kritiserade honom för att han ägnade sig åt ett så litet, marginellt folk, medan somliga ukrainska intellektuella ifrågasatte att han skrev om Ukraina på ryska. Men vad skulle han göra? Att skriva skönlitteratur på ukrainska skulle ha dömt honom till den litterära marginalen. Ryska, fast färgad av ukrainska motiv, uttryck och talesätt, blev hans uttrycksmedel. Både Walter Scott och Nikolaj Gogol verkade som så många författare in i vår tid, i ett spänningsfält mellan språk och makt, periferi och metropol. Och precis som det skotska införlivats och blivit en del av den brittiska ikonografin så har det ukrainska kommit att förknippas med något äkta och ursprungligt ryskt.Ryssland är inte en nationalstat i vår mening. Det är ett rike, snarast, vars självbild bygger på en uppfattning om att man bär på ett ansvar som man givits av ödet, motsvarande den amerikanska idén om 'manifest destiny', att samla omgivande länder i en rysk gemenskap. En kulturell och politisk ordning med en självklar rätt till överhöghet över andra nationer. Om länderna och deras folk själva är med på saken är sekundärt. Ukraina har visserligen en komplicerad historia i relation till Ryssland och inte minst till den ryska statens historiska uppkomst. Men ukrainarnas ryskhet, som de ryska imperialisterna ser som en självklarhet idag, är inte något givet historiskt faktum. Den har tvingats fram genom att ukrainska böcker har bränts, språket har förbjudits och de folkliga sederna har förtryckts. Samtidigt som det ukrainska, inklusive de kosacker som Gogol gärna skrev om, införlivades i det ryska kulturarvet så var det också så att ukrainska skolor stängdes, predikningar på ukrainska förbjöds och ukrainsk litteratur beslagtogs och förstördes ända in på 1900-talet. Denna politik, som syftade till att utplåna all ukrainsk nationalkänsla fördes under flera hundra år, med varierande intensitet, av de ryska makthavarna under såväl kejsardömet som kommunistdiktaturen.Språket är centralt för sammanhållningen i de flesta nationalstater. Konsolideringen av de europeiska nationalstaterna sedan 1500-talet har i hög grad handlat om centralisering inte bara av makten utan minst lika mycket av språket, grammatiken, uttrycksformerna för lagar och religion. Imperier expanderar genom att breda ut sitt språk det gäller spanska, engelska och franska såväl som ryska, arabiska och kinesiska ofta i kombination med att personer som etniskt hör till centralmaktens nationalitet flyttar in. Den ryska inflyttningen i ockuperade och annekterade nationer har lett till att det finns betydande ryskspråkiga minoriteter i nästan alla tidigare delar av det ryska och sovjetiska imperiet. I Ukraina utgör de knappt trettio procent. Men att vara rysktalande är inte detsamma som att vara lojal mot Ryssland, lika lite som de människor, inklusive författare, forskare, journalister och intellektuella som valt att arbeta på tidigare kolonialmakters språk i Afrika, Asien och Latinamerika därför är lojala mot dem. Ändå förblir språkfrågan viktig. För hur ska ett land, som varit del av ett imperium i flera århundraden, egentligen förhålla sig om man vill bevara och kanske till och med utveckla sin särart? För utöver de inflyttade har ju vanligen även den inhemska eliten bytt till centralmaktens språk.Tänk om Gogol skrivit på ukrainska, Walter Scott på gaeliska och tänk om alla de indiska och afrikanska författare som är så viktiga idag skulle välja sina lokala ursprungliga språk hellre än engelska eller franska. Den speciella stil, det laddade förhållande till språket, som bidrar till att göra författare med denna typ av bakgrund särskilt intressanta, skulle vi gå miste om. Men vad skulle vi vinna istället? Provinsiella konstnärskap utan större allmänmänskligt intresse eller en ökad rikedom av uttryck och tankeformer? Språket är alltid centralt för den nationella självständighetssträvan i förhållande till gamla kolonialmakter. Det gäller i Asien, Latinamerika och Afrika såväl som inom Europa. Författare är en del av denna strävan att bygga en egen kultur i resterna av kollapsade imperier. Men litteraturen överskrider också sådana språkliga uppdelningar. Nikolaj Gogol, liksom sir Walter Scott, befann sig i ett spänningsfält där litteraturen fick en särskild laddning och betydelse, just för att den skrevs på tvärs mot de gränser som utgjordes av politiska ambitioner. På det viset går deras verk att förstå som högst aktuella också för att formulera skönlitteraturens potential idag, som en konstform som kan uttrycka den mänskliga erfarenheten just så sammansatt som den verkligen är.Torbjörn Elensky, författareLitteraturNikolaj Gogol: Taras Bulba. Översättning av Carl Elof Svenning. Norstedts, 2015.Nikolaj Gogol: Ukrainska noveller. Översättning av Ellen Rydelius (reviderad av Staffan Dahl). Forum, 1969.Edyta M. Bojanowska: Nikolai Gogol between Ukrainian and Russian nationalism. Harvard University press, 2007.

Att ställa fiendens soldater inför rätta mitt under brinnande krig, handlar det om rättsröta och propaganda, eller är det tvärtom en framgång för krigets lagar? Dessutom: Himlafärd och Iggy Pop. Igår dödades 19 barn av en 18-åring i Uvalde, Texas. Thomas minns skolskjutningen 2007 i Virginia Tech, med 33 döda, där han var en av de första journalisterna på plats. Skolskjutningar följer alltid samma dramaturgi, och de efterlevande får inte sörja ifred för alla journalister. Vilken betydelse har media i det här handlingsmönstret, som hela tiden upprepas på samma sätt vid varje skolskjutning?I Ukraina har en ung rysk soldat dömts till livstids fängelse, trots att han säger att han bara har lytt order, och 40 andra ryska krigsfångar väntar på rättegång. Hur stora krav kan man ställa på en soldat att vägra lyda en omoralisk order? Anna Andersson, doktorand i folkrätt vid Oslo universitet, förklarar vilka lagar som tillämpas.Med i programmet är också Henrik Attorps, kammaråklagare på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, som arbetar med att samla in vittnesmål i en förundersökning om krigsbrott i Ukraina. Hur går det till, och hur värderar man sanningshalten i sådana vittnesmål?Vad exakt hände med Jesus under himlafärden enligt bibeltexten, och varför är det bara en av evangelisterna som skrivit om den? Vi gästas av Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap, som berättar om Kristi Himmelsfärds teologiska betydelse.Vi pratar också om Nidälvens upphovsman, den norska rörmokaren och motståndsmannen Oskar Hoddø, och om Moder Svea-looken. Och så ska vi få höra Iggy Pop prata med Carl XVI Gustaf om testiklar.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

For Vladimir Putin er Stepan Bandera Ukrainas nazistiske forbilde. I Ukraina blir han feiret som en frigjøringshelt. Hvem var han egentlig? Hør episoden i appen NRK Radio

I Ukraina är penséer mammornas egen blomma. Valentyna, som är en av dem som flytt kriget där, berättar om sin trädgård med rosor, vindruvor och mycket annat.... Kimmo Rumpunen förklarar hur du lyckas med rabarber, från förökning till skörd.Maj-Lis Pettersson svarar på frågor om lavendel och om äpplet Ingrid Marie.

Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina. I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.Humanitära korridorer i SyrienUnder Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?Ryssland bombade mål i SyrienÅr 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOIProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang

I Ukraina ville många människor berätta sin historia och dela med sig av sin upplevelse av kriget. Det märkte Aftonbladets reporter Emelie Svensson och fotograf Nora Savosnick när de var på plats och rapporterade från flera krigsdrabbade städer i Ukraina. Nu har Emelie och Nora åkt till Sverige och är gäster i Aftonbladet Daily. Vilka möten och upplevelser vill de lyfta fram? Hur nära kan en fotograf komma med kameran? Vilka risker tas i jobbet och blir man rädd? Gäster: Aftonbladets reporter Emelie Svensson och fotograf Nora Savosnick. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I Ukraina orsakar det ryska invasionskriget enorma skador, inte bara på människor, utan också på städer och bebyggelse. Risken är stor att kulturhistoriskt värdefull arkitektur och konst förstörs. Emma Bouvin, DN:s reporter på plats i Lviv, berättar om det arbete som pågår för att undvika att effekterna blir för stora, med volontärer som sveper in världsarvsstadens kyrkor och skulpturer i bubbelplast. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Under århundradena har området som idag är Ukraina hamnat under inflytande från andra makter som Polen-Litauen, Ryssland och Österrike-Ungern. I Ukraina har det bott många olika folk som mer identifierat sig med sin religiösa identitet och samhällsposition än en tydlig nationell identitet.Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Ukraina utvecklats sig i riktning mot Väst med ambitioner om både EU- och Nato-medlemskap. Men det har varit en gropig väg fylld av ekonomiska kriser, oroligheter och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle. Inget har byggt nationen mer än det yttre trycket från Putin-regimen i Ryssland.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet som specialiserat sig på nationalism i Belarus och Ukraina.Ukraina var platsen för den första statsbildningen, Kyivrus, i det som kom att bli det ryska imperiet. Inre stridigheter och mongolernas invasion fick det vidsträckta riket med inflytande från Vita havet till Svarta havet att falla sönder för att senare domineras av Polen-Litauen i väster och Moskvariket i öster. Efter första världskriget utropades ett kortlivat självständigt Ukraina som först ockuperades av centralmakterna för att sedan tvingas bli en republik inom Sovjetunionen.När Sovjetunionen kollapsade i december 1991 valde Ukraina självständighet istället för att bli en federation tillsammans med Ryssland. Det självständiga Ukraina kom att präglas av ekonomiska kriser, politiskt kaos och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle, yttrandefrihet och ett närmande till Väst. Ukrainas självständighet kom aldrig accepterats av Ryssland som stöttat rysslandsvänliga politiker och 2014 annekterade Krim från Ukraina och med hjälp av separatister tog kontroll över rysktalande regioner i Östra Ukraina.Bild: Orangea revolutionen den 22 november 2004 i Kyiv. Av Dr. Marion Duimel, Creative Commons, Wikipedia.Musik: Хай живе, вільна Україна, musik av Petro Protsko, text okänt ursprung. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I Ukraina ser vi allerede den største bakkekrigen siden 2. verdenskrig. Hva innebærer videre militær eskalering? Hvilken rolle kan kjernevåpen komme til å spille i Ukraina? I denne episoden av Ugradert møter du FFI- forskerne, Steinar Høibråten og Kristian Åtland. Åtland er sjefsforsker ved FFIs avdeling for strategiske analyser og fellessystemer, mens Steinar Høibråten er sjefsforsker ved FFIs avdeling for totalforsvar. Til sammen sitter de med mye kunnskap om Russland, russisk tankegang og kapasiteter. Episoden ble spilt inn 18. mars 2022.

Ett möjligt krig i Ukraina kommer allt närmare, efter Putins erkännandet av utbrytarområdena i öst. I Ukraina är man nu både upprivna och oroliga. Hör Lubna el-Shanti, på plats i Lviv i Ukraina.

I Ukraina sommaren 1943 plundrar ett SS-kommando på uppdrag av Heinrich Himmler 18 odlingsanläggningar på jakt efter fröer i världens första genbank. Fröerna skulle bli grunden till det tusenåriga rikets superfröer för att föda det onda imperiet.Fröerna hade samlats in av den berömde växtförädlaren Nikolaj Vavilov på expeditioner runt om i världen. Men Vavilov hade dött i Stalins fängelser i början av året, eftersom han inte ville underordna vetenskapen den sovjetiska ideologin.I avsnitt 124 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordqvist som är aktuell med boken Den stora fröstölden - Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade.Den moderna växtförädlingen tog fart i början av 1900-talet med återupptäckten av den österrikiske munken Gregor Mendels teorier kring korsning av växter från 1860-talet. Världens växande befolkning behövde efter mer tåliga och högavkastande spannmål och grönsaker.Tyskland, Sovjetunionen, USA och Sverige var de länder som i början av 1930-talet kommit längs i arbetet med växtförädling. En gemensam nämnare var det statliga stödet, och inblandningen, i växtförädlingen.Nikolaj Vavilov såg den ständigt föränderliga biologiska mångfalden som resultatet av ett samspel mellan människan och naturen. Trots att blomkål, grönkål, brysselkål, vitkål, rödkål och broccoli ser helt olika ut stammar de alla från samma art, vildkål (Brassica oleracea). I människans tjänst har den vilda arten utvecklats till vitt skilda grönsaker. Växtförädlingens historia var full av storartade bedrifter.Nikolaj Vavilov stötte på många hinder i sin kamp mot svälten. Han och de andra växtförädlarna kämpade mot torka och väta, skadedjur och virussjukdomar. I hans väg stod även Lysenkos pseudovetenskap, brutala partibossar och politiska tjallare. Ändå var han en obotlig optimist. Han trodde verkligen att förnuftet till slut skulle segra och han trodde på växtförädlingens förmåga. Naturen var rik nog att föda människan, och den vetenskap han älskade mer än livet gav honom de redskap som behövdes för att resurserna skulle kunna nyttjas.Nazityskland har slängt avundsjuka blickar på Sovjetunionens växtförädlingsprogram. Utan en livsmedelssektor som kunde försörja det tyska riket och dess militärapparat skulle expansionen österut aldrig gå att genomföra.Ledare för SS:s frökommando är den unge växtförädlaren och SS-officeren Heinz Brücher, som med hjälp av de ryska fröerna ska ta fram nya supergrödor. Nazisterna bedriver redan en omfattande växtförädling i flera koncentrationsläger, bland annat Auschwitz. I krigets slutskede gömmer Brücher de värdefulla fröerna för att senare kunna användas. Med hjälp av just frösamlingen vill han köpa sig fri lejd till tryggheten i Sverige. Musik: Po dolinam i po vzgoriam av S. Alimov och T. Aturov Bild: NKDV:s fotografi på Nikolaj Vavilov vid hans arrestering i januari 1942, Wikipeida. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Ukraina rasar en väpnad konflikt mellan regeringen och ryskstödda separatister. Samtidigt utkämpas ett annat krig i det tysta: kampen mot korruptionen. FBA har under fyra år drivit ett projekt för att öka lokala myndigheters förmåga att leverera grundläggande samhällsservice till medborgarna på ett rättssäkert sätt. Hur bygger man upp en fungerande rättsstat efter år av maktmissbruk? Och hur återskapar man människors förtroende för institutionerna?Medverkande: FBA:s Emma Öståker och Jakob Hedenskog, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Miljoner barn världen över lever mitt i eller i närheten av krig. I Ukraina har kriget pågått i sex år. Hur påverkar det barnen? Jag vill att det ska bli fred och att allas drömmar uppfylls, säger Kira, 10. Möt barnen som leker, målar och sjunger i frontstaden Marinka och barnen på andra sidan fronten i staden Lutugine som agiterar för patriotism. Gäst: Sofia Bidö, psykolog på Rädda Barnen. Jesper Lindau, Moskva jesper.lindau@sverigesradio.se

Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden? För ett år sedan lanserade Sveriges överbefälhavaren Micael Bydén en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen. Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar. Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen? På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm träffar vi Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På Försvarsmaktens högkvarter berättar Charlotta Ridderstråle om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, analysera hotbilden mot Sverige. I Ukraina berättar landets före detta infrastrukturminister Volodymyr Omelyan om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017. Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör Ron Deibert, på Citizen Lab i Kanada.  Och så besöker vi Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Marie Persson

- I november 1943 kom far hem från Ukraina. Han var nedbruten, tystlåten och mager. En dag kallade han in mig och mina systrar: jag var 18 år, lillasyster var tio. "Vad jag nu berättar för er får ni inte yppa för någon. Annars riskerar jag att dödas. I Ukraina föste den tyska och ungerska militären samman judar från små byar, de fick gräva sina gravar, klä av sig, de dödades med maskingevär." - Han kunde inte bära den här kunskapen själv. Han grät när han berättade det. Vi var förfärade. Vi levde med den här kunskapen till mars 1944, tills vår tur kom, säger Eva Spielberger. (Familjen Lazlo, fr.v.: Gisela, Martha, Clara, Mauritz och Eva.)

I Ukraina ser det ut til at partiet til president Volodymyr Zelensky har fått klart størst oppslutning i parlamentsvalget - hvilke konsekvenser får det for folk som bor der? ** Dobbelt så mange unge voksne får hjelp av barnevernet nå, som for ti år siden. Og det er de skoleflinke som får mest støtte. ** Storbritannias statsminister Theresa May har kalt inn til krisemøte i den britiske regjeringen i dag, etter at en britisk-registrert oljetanker er tatt i arrest i Hormuz-stredet i helgen. **Og så er det en spesiell dato - det er 22.juli i dag - og åtte år siden terrorangrepene i regjeringskvartalet og på Utøya. Det markeres flere steder i dag, og også her i Nyhetsmorgen

** Mange elever i grunnskolen får rett og slett ikke god nok undervisning - ved én av fem skoler er det ikke bra nok, ifølge en undersøkelse. Og det får store utslag ** I Ukraina pågår det en maktkamp mellom den nye presidenten og parlamentet. Et nytt valg er på trappene, men presidenten får ikke lov til å endre valglovene, slik han ønsket ** Seksualisert vold er en av de største truslene mot internasjonal fred og sikkerhet, ifølge FN. I Men hva kan vi gjøre for å bli kvitt det? Det er tema for en internasjonal konferanse i Oslo i dag ** Utslippene fra reiselivet er nesten like ille for klimaet som oljeindustrien, mener klimaforsker. ** Theresa May trekker seg som statsminister i Storbritannia i morgen - det sier skjulte kilder til storavisen The Times. ** Det er selvsagt en av sakene vi skal snakke mer om her i Nyhetsmorgen, vi snakker med vår London-korrespondent for å klargjøre hva vi egentlig vet - og så har storbritannia-ekspert Jan Erik Mustad som gjest innen en halv-time. ** Og den norske filmregissøren André Øvredal skal regissere Stephen Kings bok "The Long Walk". Dagsnytt 0730: ** Det er store forskjeller mellom skolene her i landet - og flere steder får elevene i grunnskolen rett og slett ikke god nok undervisning, visere undersøkelse ** Høyrekrefter på vfremmarsj i Europa og Storbritannia på vei ut av EU, gjør valget til nytt EU-parlament et av de mest spennende noensinne ** DNBs kunder er rammet av tekniske problemer også nå på morgenen. Også i dag gjør tekniske problemer at kundene har blitt trukket dobbelt ved betaling. Og omfanget er stort, ifølge DNB selv.

I Ukraina rasar en väpnad konflikt mellan regeringen och ryskstödda separatister. Samtidigt utkämpas ett annat krig i det tysta: kampen mot korruptionen. FBA har under fyra år drivit ett projekt för att öka lokala myndigheters förmåga att leverera grundläggande samhällsservice till medborgarna på ett rättssäkert sätt. Hur bygger man upp en fungerande rättsstat efter år av maktmissbruk? Och hur återskapar man människors förtroende för institutionerna? Medverkande: FBA:s Emma Öståker och Jakob Hedenskog, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

** Dundrende popmusikk og propaganda er Sør-Koreas svar på Kim Jung-uns atombombe - unge i Seoul bryr trekker på skuldrene eller vet rett og slett ikke om skrekkregimet i nord. ** Barack Obama forbereder sin aller siste tale om rikets tilstand - klarer han å finne på noe som blir husket så godt som dette? ** I Ukraina er det et forsiktig fredshåp ved inngangen til et nytt år - og Norges NATO-ambassadør mener skrekkbildet av Russland må tones ned. ** Brasil feirer en 100-åring i 2016 - samba'en. ** Muslimske helter og fattige fiskere er det vår Afrika-skriver om i korrespondentbrevet.

Tiden leger ikke alltid alle sår - det sa Jonas Gahr Støre under minnemarkeringen i Oslo domkirke i dag. Tre år etter terroren har flere hundre overlevende og pårørende besøkt Utøya - der minnestunden ble avslusttet med ett minutts stillhet. I Ukraina er eksperter i gang med å granske restene av det malaysiske flyet. Arbeidet er vanskeliggjort av at vrakrester er blitt fjernet fra stedet der flyet styrtet. Dødstallene stiger på Gazastripen, samtidig som det internasjonale samfunnet er på høygir for å presse frem en våpenhvile. ----- Dette er tirsdagsutgaven av Dagsnytt 18, der vi mot slutten av sendinga også skal markere at det i morgen er 100 år siden Alf Prøysen ble født.

I Ukraina er det innført våpenhvile i området rundt flyvraket. Kamphandlingene fortsetter i Donetsk øst i landet mens nederlandske eksperter arbeider med å få oversikt over omkomne FN's sikkerhetsråd krever øyeblikkelig våpenhvile i Gaza. Flere enn 500 palestinere er drept siden bakkeinvasjonsen startet. I dag er det toppmøte i Quatar i et nytt forsøk på fredsforhandlinger. I Europa dør minst 25 000 mennesker i året på grunn av bakterier som er motstndsdyktige mot antibiotika. Nå må Norge ta trusselen på alvor mener eksperter.

Brannen på Frøya er ennå ikke under kontroll, men brannen er mindre enn fryktet, sier politiet. Tyrkiske styrker har angrepet islamistopprørere inne i Syria. I Ukraina har parlamentet vedtatt en lov om amnesti til fengslede demonstranter. Og så skal vi til Stortinget Latter etter presidentsnubling, men nå mener en tidligere statsråd at Olemic Thommesen snart bør kunne jobben sin. Hvem får du vite i Nyhetsmorgen.

** I Ukraina har demonstrantene tatt kontroll over justisdepartementet - og demonstrasjonene sprer seg nå til stadig flere deler av landet. ** Kampsportforbundet vil ha mulighet til å si opp medlemmer som kan være psykisk ustabile. ** I natt har både gamle og nye stjerner fått heder under utdelingen av Grammy-prisene i USA - oversikten får du her om noen få minutter.

** I Ukraina har i demonstranter i natt bygget nye barrikader i sentrum av Kiev. ** Arbeidsministeren vil sette punktum for den årelange kampen til tannlegeassistentene som ble forgiftet av kvikksølv. Det skjer etter at 72 år gamle Bertha Serigstad vant mot staten i Høyesterett. ** Med tre enkle grep kan du nærmest eliminere risikoen for boligbrann - følg med oss så skal du få høre hvordan.

* Jordskjelv, tsunami og atomkatastrofe. Det er eitt år sidan det skjedde. I Japan er fleire hundre tusen menneske framleis utan permanent bustad. * Halakjøtt er blitt eit heitt stridstema i valkampen i Frankrike. * I Ukraina fryktar familie og støttespelarar for livet til den tidlegare statsministeren i landet. * Vi skal innom den spennande nominasjonskampen i USA. * Og bli betre kjende med dei ytterleggåande salafistane, som fekk kvart fjerde sete i det egyptiske parlamentet. * I Brasil viser det seg at karnevalet ikkje er så populært som vi trur. * Og det kostar å gifte seg - då trengst det både geiter og kyr. Det skal vi høyre meir om i korrespondentbrevet frå Kenya. Dette er Verda på laurdag - i studio Eivind Molde.