Podcasts about kulturarvet

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Livrustkammaren i Stockholm belyser utställningen Slaget om Europa kriget och konsten hur tätt de två sakerna hör samman. Både förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fokus för utställningen ligger i Det trettioåriga kriget, som rasade mellan 1618 och 1648 och kallas Europas värsta före världskrigen på 1900-talet. I det kriget avled omkring åtta miljoner människor och mängder av konst och kulturföremål stals mellan makterna. Även konstnärerna själva blev del av den här symboliska striden: rörde sig mellan olika nationer, tjänstgjorde vid furstar och krigsherrars hov och hade ibland vissa diplomatiska uppgifter.Utställningen är resultatet av det stora europeiska museisamarbetet ”Bellum et Artes”, Krig och konst. Projektledaren Jonas Lindwall visar på en datorskärm hur stora europeiska konstnärer vid den här tiden flyttade sig, med eller mot sin vilja, över kontinenten och porträtterade av Gustav II Adolf och många andra krigsherrar.Dessutom berättar intendenten Sofia Nestor om några av utställningens mest braskande föremål, från den svenske kungens blodiga skjorta till en prålig smyckeskudde med brokig historia.

Plywood får ersätta utbombade fönster, men utställningarna fortsätter ändå. Kulturarvets betydelse för ett samhälles motståndskraft i krig blir tydligt under en resa i Ukraina för museitjänstemännen Helene Rånlund och Johanna Fries Markiewicz, som skriver denna artikel i egenskap av privatpersoner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett levande kulturlandskap kräver en kanon. Och i en svensk sådan ingår inte bara vår svenska skönlitteratur, utan också de stora västerländska klassikerna, konstaterar Torbjörn Elensky. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I Staffan Westerbergs barnprogram "Den lilla teatern", som sändes 1973, återberättades Odysséen med dockor. Jag var sex år och satt klistrad framför rutan när den listige Odysseus och hans mannar togs till fånga av den enögde jätten, cyklopen Polyfemos, som ville äta upp dem. Men Odysseus lurade Polyfemos genom att säga sig heta Ingen, så när jätten ropar på hjälp blir den bara utskrattad.Detta var mitt första möte med kanon. Det satte spår. Att känna till de klassiker som genljuder genom årtusenden i verk efter verk är för mig sedan dess något grundläggande i tillvaron. Det förbinder mig med andra människor, med flydda tider såväl som kommande generationer och det gör mitt personliga lilla liv till del av något större.Men, frågar sig kanske någon: Ingår Odysséen verkligen i en svensk kanon? Ja, den är själva grunden för vår europeiska kanon, och därmed gör den det. Det är ett verk som påverkat författare och berättare under årtusenden. Som lockat till variationer och nydiktningar, och i ett fåtal fall till försök att själv skriva något lika storartat. Den romerske poeten Vergilius gav sig på det i Aeneiden, berättelsen om hur Rom grundades av flyktingar från Troja. Där är Odysseus inte någon hjälte utan en skurk. Hans list, som grekerna ansåg vara tecken på intelligens, betraktades av romarna som opålitlighet och svekfullhet. Inte värdigt en hjälte. En syndare är han även i Dantes "Den gudomliga komedin", där han straffas i helvetet. I James Joyces "Ulysses" vandrar han runt i Dublin i Leopold Blooms skepnad. Allt detta ingår i bakgrunden för att förstå och upprätta en svensk kanon, som är ett biflöde till strömmarna i vad Eyvind Johnson kallade ”det stora rike som vi alla tillhör, Europa, Västerlandet”. Johnson skrev för övrigt själv en variation på Odysséen i sin roman "Strändernas svall".Klassiker är verk som läses i generation efter generation och som fortsätter att inspirera till nya verk. Den levande litteraturen har aldrig varit något avskilt från livet, och framför allt inte från alla de andra konstnärliga fälten. Vår kanon är lika närvarande i konst, opera, balett, filmer, tv-serier och dataspel som i klassikerutgivning.Men om de här verken lever av sig själva – behöver vi då verkligen en lista över vilka verk som kan anses utgöra vår kanon? Det är ingen lätt sak att avgränsa ett lands eller ens ett språkområdes kanon. Kanon utvecklas. Bortsett från en handfull verk vars status tiden befäster (dit Odysséen hör) finns det mängder av verk som tycks självklara just nu, men som kanske faller ur och ersätts av andra. Kanon är inte någon lag, utan en skiss av det kulturella landskap vi lever i. Bergskedjorna ligger där de ligger, men marken kan brukas på olika sätt, skogar fällas och tunnlar borras genom både marmor och granit. De flesta kan naturligtvis leva bra liv utan sådana kartor, men de blir sämre på att orientera sig och kunskapen om det kulturlandskap vi lever i förblir förbehållen de få. För kanon finns, de levande verken fortsätter att verka inom oss och i vår kultur. Men de måste också hållas vid liv, vi kan inte vara helt passiva, vi måste arbeta för att föra kunskaperna vidare, vi måste odla och vårda det för att hålla landskapet levande. Kanon är mycket mer än en lista, som man kan pricka av och så blir man bildad sen. Kanon är en fråga om mänskliga sammanhang. Den är ryggraden i en kultur, ett språk, så som både Iliaden och Odysséen varit i alla de grekisktalande staterna, från många århundraden före Kristus och in i vår egen tid.Under medeltiden var Odysséen bortglömd i Västeuropa, men den levde vidare i Östrom, där skolorna fortfarande byggde på läsningen av de antika klassikerna och där Iliaden och Odysséen ingick även i de kristna prästernas utbildning. Kulturarvet var något man var stolt över och höll vid liv, även genom motgångar, krig och ockupation. Det bidrog till att upprätthålla en anda av gemenskap. När osmanerna erövrade den sista resten av Östrom, själva huvudstaden Konstantinopel 1453, flydde många av de lärda grekerna och tog med sig så mycket de kunde av sina bibliotek till Italien. Där översattes Odysséen till italienska 1544 och sedan till flera andra europeiska språk och sedan dess har den ständigt nyöversatts och säkrat sin plats i den västerländska kanon.Den första översättningen av Odysséen till svenska gjordes så sent som under 1819-1821 av grekiskalektorn Marcus Wallenberg. Det var en verklig översättarbragd, han hade redan några år tidigare översatt även Iliaden, men låt oss just nu hålla oss till Odysséen. Hans översättning lovprisades, den lästes och påverkade tidens intellektuella, de romantiska poeterna och alla som svärmade för vad de uppfattade som klassiska ideal. Men är denna översättning i sig en del av vår kanon? Ett gränsfall. Det har kommit flera översättningar senare. Wallenbergs svenska är inte vår tids levande språk. Dessvärre har hans bragd nog mest historiskt intresse numera, men det var trots det en betydelsefull insats.Hans bror Jacob Wallenberg borde däremot ingå i vår svenska kanon. Hans humoristiska reseskildring "Min son på galejan", från 1781, beskriver en äventyrlig färd till Kina ombord på ostindiefararen Finland. Den har kommit i nya upplagor regelbundet sedan första gången den trycktes, och den förtjänar att hållas vid liv och inspirera nya verk. Jacob Wallenberg nämner faktiskt Odysseus, men väljer en då mera vanlig latiniserad form, Ulisses, som liknar den italienska variant som Dante använder och som även Joyce valde till sin roman "Ulysses".Kanon är stor, den växer, den förändras och den lever framför allt. Den går aldrig att reducera till någon rak och enkel lista, den är en kartbild, en väv, ett väsen, den är inte något källarförråd där vi samlar bråte som vi inte längre behöver. Att ge nya generationer tillgång till kanon är en väldig uppgift, på ett sätt en plikt, för vi har inte rätt att förvägra dem deras arv, men främst är det ett nöje. Men det är inte ett konsumistiskt nöje, det ger inte direkt behovstillfredsställelse, utan är en förberedelse för livet, ett gemensamt arbete av det slag som ger livet mening. Känner vi vår egen kanon har vi dessutom lättare att förstå andras, via Odysseus kan vi bekanta oss med och förstå traditioner kring alla slags resenärer och äventyrliga seglare genom årtusendena, från Sindbad sjöfararen via kapten Nemo till kapten Kirk på Starship Enterprise – alla dessa som reser dit ingen tidigare rest.Det skulle gå att fortsätta att dra trådar ur denna väv, repa upp den samtidigt som jag väver vidare på den – precis som Odysseus hustru Penelope genom hela Odysséen. Det är verkligen ett livslångt arbete. Men som Willy Kyrklund skriver i "Polyfem förvandlad" – vilken i sig är ännu en variation på teman i Odysséen och en bok som rimligen borde ingå i en svensk kanon – kan även jag, som en gång var en vetgirig sexåring som fångades av ett barnprogram av Staffan Westerberg, konstatera: "Det är en stor tröst för människorna detta, att känna sig som delar av ett större mönster. Även om det icke inträffar så ofta." Torbjörn Elensky, författare

I Ukraina orsakar det ryska invasionskriget enorma skador, inte bara på människor, utan också på städer och bebyggelse. Risken är stor att kulturhistoriskt värdefull arkitektur och konst förstörs. Emma Bouvin, DN:s reporter på plats i Lviv, berättar om det arbete som pågår för att undvika att effekterna blir för stora, med volontärer som sveper in världsarvsstadens kyrkor och skulpturer i bubbelplast. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Producent: Lina KalmtegProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Än är det för tidigt att veta säkert om några riktigt väsentliga kulturarv har förstörts under den ryska invasionen av Ukraina. Och om förstörelsen i så fall har skett medvetet. P1 Kulturs Mattias Berg har med hjälp av några specialister ändå försökt ta reda på vad som skulle kunna hända med Ukrainas rika kulturhistoria och sju världsarv. Det börjar med en vaggvisa i moll och fortsätter över Balkan, Krim och en filosof som berättar om medveten rysk förstörelse under namn av "restaurering". Vaggvisan i programmet framfördes av instrumentalgruppen Kvarts, i ett traditionellt arrangemang från Ukraina, och spelades in i Norge 1998.

En törstig Junta är samlad och väter såväl strupen som fantasin med de senaste läskande nyheterna och upplevelserna från den ölhall som vanligtvis kallas spelvärlden. På bardisken denna vecka står en begravd stridsyxa i e-sportsverige, ett nytt Street Fighter, två filmer baserade på spel och inte mindre än fyra frikort. Dessutom de första spoilerfria äventyren i årets första riktigt stora spelsläpp, Horizon Forbidden West och avslöjanden om nästa dokumentärpodd. Spel som nämns i avsnittet: Metal Gear Solid, Devil May Cry, Super Mario Bros., Dragon Age, Bioshock, Cyberpunk 2077, Might & Magic, Street Fighter 6, The Last of Us, Baldur's Gate 3, Horizon Forbidden West och Uncharted. Juntans existens bygger på att du stöttar oss så gör det, annars… http://www.speljuntan.se/ Tidskoder (01:00) Veckans personliga fråga (07:29) Nyheter (32:19) Spelsvepet (59:54) Podduppdatering

Det sker allt fler stölder i våra kyrkor. Men vad är det egentligen som stjäls, och vad går förlorat när föremålen försvinner? I det här avsnittet möter du Maria Ellior (polisintendent och nationell samordnare för kulturarvsbrott på polisens Nationella operativa avdelning) och Martin Berntson (professor i religionsvetenskap och teologi med inriktning på kyrkohistoria) i ett rafflande samtal om skamlösa skurkars försök att lägga vantarna på vårt gemensamma kulturarv. Tillsammans med gästerna plockar programledaren Lisa Haeger fram förstoringsglaset och tittar närmare på allt från riksregalier och altarskåp till minutiösa brottsplatsundersökningar och internationella svarta marknader. Ljudproducent: Niklas Sjösvärd. Producenter: Jenny Högström Berntson och Rebecka Bukovinszky. Inside the Box produceras av Världskulturmuseet och Centrum för kritiska kulturarvsstudier (Göteborgs universitet) i samarbete med Folkuniversitetet.För mer information och bilder på föremålet besök: https://www.gu.se/en/critical-heritage-studies/cooperation-0/inside-the-box-podcast-and-conversation-series/inside-the-box-2022 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Linus och Adam sätter oss ner med Värmlands nations framtida förste kurator Nils Eriksson och gräver oss ner i allt möjligt men framförallt i Nils historia, hans motiv med att bli förste kurator och sist men inte minst vad Värmlands nation betyder samt det viktiga kulturarvet som finns. Nils går även in på att han ser fram emot att förvalta nationen men inte i dess juridiska eller ekonomiska betydelse utan har en egen definition på det hela. Det och mycket mer utlovas i dagens podcast. Detta är – enligt vår mening – är ett avsnitt för böckerna.

Hur kommer coronakrisens slag mot världsekonomin påverka synen på kulturarvets värde i samhället? Vad kan vi lära oss av historien när det handlar om pandemier och andra samhällskriser? Lyssna på ett tankeväckande samtal mellan Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, tidigare riksbankschef och VD för Nobelstiftelsen, och Gunnar Wetterberg, prisbelönad […]

Vad mer kan vi lära oss om kulturarvet? Ett avsnitt om nya tekniker för dokumentation och om utvecklingen inom konservatorsyrket. Något som utmanar och utvecklar konservatoryrket är teknikutvecklingen och digitaliseringen som pågår i samhället. Ny teknik och nya metoder för att analysera och arbeta med material gör ständigt entré. För att få en inblick i vad som pågår inom teknikutveckligen inom de områden som rör konservering och inte minst hur det påverkar utbildningen av konservatorer träffade vi Jonathan Westin som är docent inom kulturvård och är forskningskoordinator för digital humaniora vid Göteborgs universitet. Vi besöker också Heritage Science Forum som hölls på RISE i Göteborg i december 2019, som är en konferens om det som kallas heritage science. Här träffar vi Stavrola Golfomitsu, Austin Nevin, Björn Nilsson, Mariateresa Pullano.

Vad händer om kriget kommer? Vem skyddar vårt kulturarv? William Bülow är forskare vid filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Han berättar om etiska dilemman kring kultur som förstörs i krig. Om och på vilket sätt bör vi återuppbygga?

Minnen och traditioner formar oss alla, men hur reder man ut trådarna som sträcker sig både bakåt i historien och framåt? Maja Hagerman diskuterar sin kommande Trådarna i väven med Tobias Svanelid. Författaren Maja Hagerman söker historiens trådar och nystar i garnet som format Sverige och alla oss som bor här. Resultatet är kommande boken Trådarna i väven där hon vill diskutera kulturarvets och minnets betydelse för individen och för nationen. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om minne, dåtid och framtid. Dessutom om hur arkeologiska föremål hotas att hamna på soptippen i dagens utgrävningskultur. Arkeologen Lena Holmquist undersöker nu fenomenet som debatterats livligt de senaste åren och tycker att det finns en fara med att konkurrensutsatta exploateringsgrävningar riskerar att gallra bort en del av vår gemensamma historia. Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de mystiska völvorna från Västerås som i generationer begravts på Tunagravfältet.

Det vi skapar med våra händer har ofta en lång koppling tillbaka i historien, vissa kallar det kulturarv. Konstnären Shabnam Faraee blandar uråldrig tryckteknik från Iran med typiskt svenska symboler, i ett nytt slags kulturarv, vi besöker henne i ateljén i Stockholm. Filmen vi använder i reportaget är filmad av Håkan Julander. Institutet för språk- och folkminnen är en myndighet som bland annat jobbar med det immateriella kulturarvet, den typen av kulturarv som man inte kan ta på. Martin Sundin är generaldirektör på myndigheten och i podden berättar han om myndighetens definition och arbete med det immateriella kulturarvet.  Läs mer om Shabnam Faraee på hennes hemsida Läs mer om Institutet för språk- och folkminnen Shabnam Faraees projekt "Blocktryck idag" är ett av de projekt som Nämnden för hemslöjdsfrågor gett bidrag till. Läs mer här Handgjort produceras av Peter Gropman på Iris media, på uppdrag av myndigheten Nämnden för hemslöjdsfrågor. Maila redaktionen på handgjort@irismedia.se  Nästa avsnitt av Handgjort publiceras måndag 8 april kl 09:00

Runt Medelhavet hotas allt fler kulturarv av översvämningar och jorderosion. Vi har besökt Samos där bland annat det unika Heras tempel riskerar att förstöras. Och Luleåbiennalen gör konst av försvunnet vatten. Idag öppnar FN:s klimattoppmöte i Katowice. Förutom de mänskliga tragedier som följer i extremvädrets spår så drabbas även kulturarvet.  På ön Samos till exempel är det inte bara Heras tempel som är upptaget på Unescos världsarvslista. Även Samostunneln som är en 1040 meter lång tunnel genom berget på ön och som försåg Samos med vatten är ett världsarv. Den konstruerades på 530 f. Kr av Eupalinos som anses vara Europas förste kände ingenjör. Det tredje världsarvet är den befästa hamnen i Pythagoreon som har både romerska och grekiska lämningar. De här tre kulturaven togs upp på Unescos lista 1992, och nu hotas flera av dem. Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem har besökt ön och hon gästar studion. Vi besöker också Luleåbiennalen. Anja Örn har utforskat spåren efter Luleälvens försvunna vattenfall, och hennes konstnärskollega Neda Saeedi, från Iran skildrar hur ett nomadfolk tvingats lämna sin livsstil när kraftverk och sockerfabrik byggdes på deras marker. Med föreställningen Rivers of Färila tar sig Folkteatern till Hälsingland med en berättelse inspirerad av koreografen Per Jonssons liv och verk. Jenny Teleman har sett uppsättningen och gästar studion. Och i dagens OBS-essä berättar Mikael Timm om den amerikanske poeten John Ashbery. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Filmen "Gräns" har blivit hyllad av kritikerna och det svenska bidraget till årets Oscars-utdelning. Vi vrider och vänder på den i studion. Dessutom den första av P1 Kulturs kulturpolitiska dueller. Det är Moderaternas Olof Lavesson och Sverigedemokraternas Aron Emilsson som startar veckans kulturpolitiska debatter - och ämnet i dag är kulturarvet, museerna och historien. De övriga partierna får också kort ge sin syn på frågan och P1 Kulturs Emma Engström inleder med att sätta in den i sitt kulturpolitiska sammanhang. I studion för att diskutera filmen "Gräns" finns Expressens Maria Brander och Kulturredaktionens Gunnar Bolin. OBS-essän handlar om Madame de Sévignés berömda brev från 1600-talet. Litteraturkritikern och översättaren Emi-Simone Zawall har läst dem - och funderat över de Sévignés gränslösa idealisering av sin dotter. Dessutom hör vi en intervju av P1 Kulturs Matilda Källén med regissören Göran Hugo Olsson, som gjort dokumentärfilmen "Den sommaren". Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Valet i Pakistan närmar sig och läget är mycket osäkert när det gäller valutgången. I dagens program dyker Naila Saleem med gästerna ner i pakistansk politik och landets rika kulturarv. Valet i Pakistan  Pakistanier går till valurnona om en vecka och det politiska läget är mycket osäkert. Forskaren Henrik Chetan Aspengren berättar varför valet är viktigt och vilka som är de stora valfrågorna. Med i programmet är även Sveriges ambassadör i Islamabad, Pakistan, Ingrid Johansson. Hon berättar bland annat om stämningen på plats en vecka före valet.  Kadafi Zaman greps i samband med demonstration Det senaste året har rapporterna om gripna journalister, bloggare och aktivister varit många. Bara i fjol höstas anmäldes 300 nya fall av försvinnanden till den kommission som utreder frågan i Pakistan. Norska TV2:s medarbetare Kadafi Zaman greps i fredags när han bevakade en demonstration i norra Pakistan. I dagens program berättar han vad som hände och hur han blev frisläppt. Kulturarvet i Pakistan I Pakistans näst största stad Lahore rustar man upp den gamla stadskärnan Walled City of Lahore. Naila Saleem frågar den Lahorefödda författaren och chefen på Riksantikvarieämbetet, Qaisar Mahmood bland annat vad han säger om pakistaniernas nyfunna intresse för sitt kulturarv. Programledare: Naila Saleem Producent: Minna Grönfors

I dagens poddavsnitt frågar sig Johan Lamberth, präst och Annelie Tollerå, kommunikatör hur Svenska kyrkan kan bli bättre på att förvalta, visa upp och berätta om vårt rika kulturarv. Vi avhandlar händelsen med den dopskål som dök upp i Antikrundan. Och inte minst berättar vi allt om den fantastiska korkåpa från 1500-talet som varit utställd på Slotts- och domkyrkomuséet i Linköping.

Kulturarvet är satt under svår press. Journalisten Susanna Birgersson och Carl Lindstrand, advokat och skribent i kulturarvsfrågor, diskuterar med PJ Anders Linder om vad som kan göras för att bemästra hoten. Vad finns att lära av det danska arbetet med att fastställa en kanon? Hur får man stopp på den ideologisering, snålhet och opportunism som präglar kulturpolitiken?

I det här avsnittet av K-podd får du träffa Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, och Therese Sonehag från Riksantikvarieämbetet i ett samtal om hur klimatförändringarna ökar påfrestningarna på det fysiska kulturarvet. Här pratas det Venedig, klimatångest och anpassning av kulturhistoriskt värdefulla byggnader i ett och samma andetag. Bästa botemedlet mot klimatångest visar […]

Petter Frizén och Nikos Tsakiridis gästar K-podds tjugofjärde avsnitt för att diskutera huruvida man kan sätta ett värde på kulturarvet och kulturmiljön. I det här avsnittet är vi mest inne på det ekonomiska värdet som till exempel kulturarvets betydelse för besöksnäringen och för attraktionskraften hos en plats.  Rapporten riktar sig egentligen till alla som arbetar med kulturmiljö på […]

Harlem är för många sinnebilden av svart kultur. Men vad händer med kulturarvet när stadsdelen förändras? Vi besöker Amsterdam News och Schomburg Center, två viktiga kulturinstitutioner i Harlem. I Harlem finns flera historiska landmärken för svart kultur som Apollo Theatre, hundratals kyrkor och legendariska jazzklubbar.Harlem har varit en svart stadsdel i hundra år, men sedan ett antal år håller det på att förändras. Nu flyttar välbärgade, ofta vita, hit. En händelse som satte fart på den sk gentrifieringen, var när den före detta presidenten Bill Clinton 2001 valde att öppna kontor på 125e gatan. Det sågs som ett tecken på att stadsdelen var på väg tillbaka efter många år med dåligt rykte. Två viktiga institutioner i Harlem för svart kulturarv är nyhetstidningen Amsterdam News, som legat här i 106 år och Schomburg Center, USAs största arkiv för svart erfarenhet och historia.Kulturredaktionens Anna Tullberg har träffat Elinor Tatum, chefredaktör på Amsterdam News och Khalil Gibran Muhammad, chef för Schomburg Center, för att ta reda på vad som står på spel för dem när det gäller framtiden för det svarta kulturarvet och inför höstens presidentval.Efter reportaget hör ni Sveriges Radios utrikeschef Ginna Lindberg om hur Barack Obamas åtta år på presidentposten haft för betydelse för afroamerikanskt kulturarv.Lyssna på hela onsdagens P1 Kultur med Måns Hirschfeldt

Kulturarvet förstörs i Syrien, Irak och Libyen, men forskarna tar nu krafttag för att få bukt med katastrofen. Vetenskapsradion Historia rapporterar om initiativen att rädda och återskapa kulturarvet. Vi människor är ingenting utan våra kulturer och vår historia, menar UNESCO-chefen Irina Bokova som nyligen besökte Sverige för att diskutera hur förstörelsen av världens kulturarv kan stoppas.Vetenskapsradion Historia träffar henne och många andra internationella kulturarvsarbetare, som ibland annat Irak och Syrien arbetar med att kartlägga IS skövling och plundring, som katalogiserar Palmyras hotade konstskatter, och som fortbildar lokala arkeologer så att de kan återvända till ruinerna med kompetensen att återuppbygga den krigsdrabbade historien.Programledare är Tobias Svanelid.

I veckan samlas forskare från hela världen i Göteborg för att prata om vad kulturarv betyder idag. Vems kulturarv sparar vi och varför? Är det en nationalistisk vurm eller ett sätt att skriva vår historia? Kulturarv har blivit en allt mer brännande politisk fråga - och kidnappats av främlingsfientliga krafter. Hur förhåller sig svenska museer och arkiv till det? Julia Willén, projektassistent vid Göteborgs Universitet, intervjuas om kulturarvskonferensen som äger rum i Göteborg 5-8 juni. I studion: Mats Nilsson, etnolog vid Göteborgs Universitet diskuterar med Margita Björklund (fp) och Klas Grinell från Världskulturmuseet. Boken Inte riktigt lika viktigt av Marie Selander handlar om kvinnliga musiker och dess bortglömda musik. Hur nödvändig är den här boken? Och varför går det så långsamt med jämställdheten inom musiklivet? Kritikersamtal med Bella Stenberg, musikrecensent i bland annat Göteborgs-Posten, och Andreas Lindahl från Sveriges Radios Mitt i Musiken. Kulturpanelen med Magnus Haglund, kulturskribent, Kulturradions Mia Gerdin och Tasso Stafilidis, verksamhetsledare för HBTQ-festivalen som äger rum i Göteborg i veckan. Programledare: Malin Sandberg.

Den här veckan i P3 Kultur dyker vi djupt, djupt ned i Det Dåliga Kulturarvet - både det som kanske borde ha glömts och det vi blir rikare av att minnas. Vi närläser 30-talet svenske R Kelly-figur Johnny Bode, möter Kiviks-strippan Gunilla af Halmstad, går på Liberace-museum i Las Vegas och analyserar Milli Vanilli. I veckans första program kommer Clara Gustavsson till studion för att berätta om Ekmansällskapet som hon varit med och grundat. En förening som ägnar sig åt nörderi kring Gösta Ekman d ä och hans son Hasse Ekman - 40-talets motsvarighet till Skarsgårdsklanen. Ja, hon hinner också med att prata om vad man gör på en pilsnerfilmspicknick, försvara Thor Modéens rasistiska sångtexter och förklara sin kärlek till Tutta Rolf. Teresa Axner har fått det tvivelaktiga nöjet att fördjupa sig i en av svensk nöjeshistoria mest bisarra levnadsöden. Idag är Johnny Bode mest känd för att ha skrivit sånger som "Runka mig med vita handskar på", men han har fler skelett i garderoben. Teresa berättar om Johnny Bodes mentalsjukdom, kleptomani och hans nazistförflutna i sin Johnny Bode-skola. Märta Myrstener fördjupar sig i en mystisk sommarklassiker: trekvartsbyxan. Var kommer den ifrån? Egentligen? Dagens sommartwittrare är Richard Gramfors, filmhistoriker och smutpeddler på kultdvd-bolaget Klubb Super 8. Han passar på att avslöja lite om Ingmar Bergmans porrsmak i sin sommartweet. Och så är det dags för er lyssnare att vara domare när P3 Kulturs redaktion försöker tillämpa sina nyvunna kunskaper i miniserien "Är det baleariskt?". I vår vänsterspalt lägger vi upp delarna i skolan efterhand, men redan nu vill vi ha er hjälp. Hur ligger det egentligen till med Agnetha Fältskogs låt "The heat is on"? Är den balearisk?

Sverige föreslås undertecka UNESCOS konvention om immateriellt kulturarv. Det innebär att minnen och traditioner bli skyddade. Annika Lantz har en lista på saker hon också vill ha med. I väntan på snön i Stockholm får vi hålla till godo med vätan. Annika undrar vad den sorts nederbörd kallas som bara känns när man färdas framåt men inte står still. Bisittare är Anders G Carlsson Vilka immatriella företeelser vill du spara till eftervärlden? Små grodorna eller Makarena-dansen?

Sverige föreslås undertecka UNESCOS konvention om immateriellt kulturarv. Det innebär att minnen och traditioner bli skyddade. Annika Lantz har en lista på saker hon också vill ha med. I väntan på snön i Stockholm får vi hålla till godo med vätan. Annika undrar vad den sorts nederbörd kallas som bara känns när man färdas framåt men inte står still. Bisittare är Anders G Carlsson Vilka immatriella företeelser vill du spara till eftervärlden? Små grodorna eller Makarena-dansen?