Osvenskheter

I det här avsnittet samtalar Lee Kyung Hye med Per Han. Det var kring 1990, då hon som konststuderande, blev inbjuden till att studera i Helsingfors där hon stannade ett par år. Därefter träffade hon en svensk och fortsatte sina studier på Konstfack i Stockholm. Självklart pratar vi om skillnaden mellan Finland och Sverige och jämför livet där och här med livet i Sydkorea. Kyung Hye berättar också om känslan att se Sverige ovanifrån - från ett flygplansfönster och så pratar vi lite om turismen i Stockholm och var man kan köpa en helt ok Bi bim pap. Och mitt i allt nämner Kyung Hye det som också är självklart: Ju längre man stannar i ett främmande land, desto mer främmande kan man känna sig . Till exempel när man ser hur svenskar beter sig på gymmet. Varsågod att lyssna!OBS! Samtalet är inspelat under första säsongen (2020) av Osvenskheter och tar INTE upp några frågor kring Squid Game eller K-pop. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet samtalar Per Han med Pia Herrera. Då hennes mamma kommer från Finland och pappa från Kuba, blev Pia ett barn som kunde kallas det ena, det andra å det tredje. Hon föddes i Lund med flyttade med sin mamma till Borås med en stark känsla för Finland och finskhet. Detta kanske i kontrast till hennes inte så värst finska utseende. Så småningom blev Pia en sjungande och dansade reseledare, en spansk flygvärdinna men hela tiden brann också ivern att plugga för att bli någonting. Läkare, advokat ... det blev journalist och efter praktik på tv är det inom den världen hon mest har verkat. På senare tid kanske ni sett henne på bästa sändningstid i GOKVÄLL - ett av de mest typiskt svenska tv-programmen som enligt Sveriges Television är "ett kärt program med spännande gäster, gripande reportage, goda recept och mycket mer". En del av detta "mycket mer" talar Per och Pia om – och då handlar det om tankar kring förebilder, ledarskap, mångfald och det här hemska ordet som många svenskar inte vågar ta i sin mun ... Alltså det som börjar på r- och slutar med asism. Välkomna till Osvenskheter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet försöker vi, Per Han och Tobias Hübinette summera det här året, 2021, från vårt perspektiv sett. Det blir ett slags osvenskt svenskt potpurri av samtalsämnen som på olika sätt finns på den här poddens radar. Samtalet kretsar kring "bombmannen", den före detta ingenjören och gymnasieläraren som långsamt spårade ur och förberedde terrorattentat men – av en slump – häktades. Polisen fann bland annat Tobias och f d stadsministern Fredrik Reinfeldt på bombmannens "dödslista". Vi talar om den nyss mördade Einar och hip hopens bild av Sverige, Dogge Doggelito och hans medverkan på den alternativa bokmässan där han poserade med nynazister. Varför? Vi pratar självklart om den svenska adoptionsutredningen som nyss dragit igång och vad den ska leda till – varefter Per tilldelar Tobias ett välförtjänt och symboliskt diplom för allt arbete han lagt ner under årens lopp för att lyfta fram adoptionsindustrins skurkaktigheter och konsekvenser. Alla borde tacka honom då han länge varit helt ensam i Sverige om att driva dessa frågor, tycker Per. Därefter klargör Tobias skillnaden mellan rasprofilering och jämlikhetsdata – båda två omdebatterade företeelser. Vi pratar lite om sydkoreansk kultur, apropå den oerhört framgångsrika tv-serien Squid game och likheterna med Sveriges forna demografi. Avslutningsvis hinner vi beröra Karolinska institutet och de namnbyten på gator, byggnader och föreläsningssalar som nu sker där – som har att göra med svenskhet, högerextremism och skallmätningar. Varsågod att lyssna!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet samtalar Per Han med Patrick Gallagher. Förutom att Patrick är amerikan så har han har vuxit upp i en av världens mest multikulturella miljöer. New York. And if you can make it there you can make it anywhere – som Frank Sinatra en gång sjöng. And Patrick has made it HÄR. I Sverige. Men till skillnad från många amerikanare lärde sig Patrick snabbt svenska, tog sin in på universitetet, där han pluggade SOM FAN för att bli lärare. Idag är han en omtyckt sådan ... med stort engagemang för sina elever och för klimatfrågorna. Han gillar Sverige men har lite svårt för svenskarnas tillknäppthet. Liksom han har svårt för USA, men gillar det amerikanska lite öppnare sättet att vara. I det här avsnittet berättar Patrick lite om vad New York lärt honom honom om språkvariationer - brytningar. Att förstå vad folk säger är mest en vanesak, menar han. Sedan handlar samtalet om hur han lärde sig svenska, kampen på universitetet, hur friskolorna underminerar de kommunala skolorna och en del om ungdomar om skärmtid ... Allt är brännande svenska/osvenska ämnen. Varsågod att lyssna!Ps. Dokumentären vi nämner i podden heter The Social Dilemma (2020) och finns bl a på Netflix. Här är deras officiella webb: https://www.thesocialdilemma.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet samtalar Per Han med författaren Lisa Christensen. Då samtalet äger rum precis på dagen, 20 år efter terrorattacken i New York, blir datumet avsnittets röda tråd. Denna dag som har förändrat både världen och Sverige på så många sätt. För Lisa är elfte september extra laddat då hennes pappa inte bara bor i New York, utan också på Manhattan, med kunder i tvillingtornen. Men de har en knepig relation och vi pratar om det. Den ursprungliga anledningen var dock att prata lite kring Lisas roman Spela roll som bland annat gestaltar den där känslan av att vara svensk och någonting mer. Vi pratar också om varför det ibland är så jobbigt att gång på gång svara på frågan "Men var kommer du ifrån, egentligen". Självklart pratar vi också om uppväxten, känslorna, kärnfamiljen och Sverige som det både var och är. Varsågod att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Osvenskheter samtalar med Marcuz Haile. Med en mamma från Sverige och en pappa från Etiopien känner han sig som både och. Han är lika mycket svensk och han är etiopier. Han är uppvuxen i det man idag kallar orten. Som vuxen har han jobbat som fritidsledare där och så småningom blivit socialantropolog och föreläsare - lite överallt och runtom i Sverige. Under vårt samtal passerar vi rastafarianerna i Etiopien, uppväxten här hemma , de meningsfyllda föreningslivet, verkligheten som dörrvakt på de verkligt inkluderande ställena, som Marcuz kallar skitställen, de kommunala satsningarna i utsatta områden - alltså vad som görs och vad som krävs ... och så pratar vi lite om Marcuz engagemang i den antirasistiska rörelsen ... Ja ... Man kan prata om mycket med Marcuz Haile - och mycket av det han tror, tycker och säger är värt att spinna vidare på. Varsågod att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stellan Beckman är både sverigefinne och etnolog. Hans har bland annat forskat kring det svenskfinska perspektivet och om hur det är att rasifieras som vit. I skuggan av olympiska spel, skjutningar i Sveriges förorter och pandemi ligger det här avsnittet kanske extra rätt i tiden. Sommaren 2021 har det gått 30 år sedan Lasermannen sköt sitt första offer och 18 år sedan Peter Mangs mördade för första gången. Båda dessa herrar valde sina måltavlor efter hudfärg och hämtade kraft ur tidens främlingsfientliga strömmar. Denna sommar har det också gått tio år sedan massakern på Utöya, där vi vet att Breivik i sin tur inspirerades, både av Lasermannen och Mangs. Och Peter Mangs, som både är vit men samtidigt icke-svensk sverigefinne - har enligt Stellan blottat en brist vad gäller hur vårt samhälle tänker och fungerar. Om ras och svenskhet. Detta pratar vi om – och mycket mer. Varsågod att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet, som spelades in i slutet av april 2021, samtalar vi, Per Han och Tobias Hübinette om rasismen mot asiater. Denna typ av rasism har, liksom all rasism, pågått länge, men aldrig i Sverige uppmärksammats så mycket som i samband med pandemin. Dels för att viruset har sitt ursprung i Kina, dels för vi lever i främlingsfientlig och populistisk tidsanda där ledare som Trump eldat på med förakt och fördomar. Lägg därtill det fruktansvärda terrordåd som ägde rum den 16 mars i Atlanta, USA där sex asiatiska kvinnor mördades. Ett dåd vars efterföljande protester också gjort rasismen mot asiater tydlig i Sverige. I ett försök att förstå allt detta backar Tobias och jag tillbaka till 1800-talet, då Europa och USA kom att ta makten från det mäktiga och högkulturella Kina. Och i denna historiska vändning och i samband med konflikter, krig och kinesisk migration till USA som uppstod stereotyper som Fu Manchu och begrepp som gula faran som sedan blev tjing tjong och nedlåtande begrepp som tyvärr lever kvar än idag. Vi pratar också om skådespelaren Verner Öhlund som under 1930-talet blev Hollywoodstjärna genom att spela en stereotypisk asiat. Mmm. Vägen mot en tolerant värld är lång men med mer kunskap är vi är förhoppningsvis på väg dit – även i Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet samtalar jag med Akbar Abdul Rasul som vuxit upp i det östafrikanska landet Burundi. Det arabiska namnet till trots tillhör Akbar och hans familj de cirka tre miljoner indier som idag hör hemma lite här och var i Afrika, i den så kallade diasporan. Många av dem, inklusive Akbars familj, tillhör en privilegierad samhällsklass som i generationer ägnat sig åt handel. För Akbars del komplicerades dock tillvaron då hans arbetskamrater "hängde ut honom" som homosexuell. Därför flydde han till Sverige. Han är vad man skulle kalla en rätt så osvensk typ, en afrikansk indier och muslim. Om man nu ska tala om ursprung. För han är också en otypisk flykting med vana att vara uppassad av betjänter och en svensk akademiker som talar minst sex språk flytande samtidigt som han är en mycket engagerad samhällsmedborgare – som trots att han bott i Sverige i drygt 15 år har svårt att kunna ta ut lön för det han är utbildat till. Är han arg och bitter? Njae ... Han ser sig hellre som profeten Mohammeds trogne tjänare. Här är vårt samtal - som blev långt och intressant - speciellt för oss med näst intill noll koll på Burundi och islam. Välkommen till Osvenskheter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet försöker vi, Tobias Hübinette och Per Han, sammanfatta den granskning som Dagens Nyheter har publicerat i slutet av februari 2021, om korruptionen inom den internationella adoptionsindustrin. En brottslighet som möjliggjorts genom pengar från rika västländer i kombination med barnlängtan och god tro ... Plus förslagenhet, inte minst genom så kallade child-finders som världen runt nästlat sig in och rövat bort bebisar från sina mödrar, allt medan papper förfalskats och historier om prostituerade mammor och oönskade barn som lämnats på trappen till polisstationen. Dvs oftast bara påhittade historier och detta har fått pågå sedan barn från så kallade fattiga länder började adopteras i slutet av 60-talet. Detta bevisas bland annat i den treåriga utredning som gjorts i Holland där man nu har stoppat all utlandsadoption och ger möjlighet för de adopterade att både få en ursäkt och att ta sina ärenden till domstol, även om brotten skedde för många många år sedan. En sak är säker: Du kommer att få höra mer, för det finns mycket mer om behöver berättas. Bland annat här. Välkommen till Osvenskheter.Här är länken till debattartikeln i DN:https://www.dn.se/debatt/sa-vill-vi-adopterade-att-utlandsadoptionerna-utreds/Foto: Alexander Mahmoudwww.osvenskheter.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Günter Friedel är född och uppvuxen i Danzig (nuvarande Gdansk) som då var en liten fristat mellan Tyskland och Ryssland. Under barndomen hörde han nazisterna hålla sina tal på radion. Han var tekniskt begåvad - och hatade "nassarna" från början till slut - vilket gjorde att han i hemlighet byggde en störsändare som gjorde det omöjligt för grannarna att ta del av radiopropagandan. Som alla vet tog Adolf Hitler ändå makten och det var just i Günters stad som Andra världskriget började. Günter levde mitt i allt: Tiden då man blev tvingad till att "heila" inför grannarna, delta i "hitler-jugend" och gissa sig till vem som var på vilken sida. Allt medan krigsmaskineriet rullade på för fullt. En dag stod Günter på trottoaren när Adolf paraderade förbi på Storgatan. Vi pratar och detta och om tiden efter kriget ... Alltså hur det verkligen var. Visste du till exempel att Travemünde var en badort dit många svenskar åkte? Den unge Günter sökte äventyret och hade först planer på att flytta till andra sidan Atlanten, men det blev Sverige och Umeå. Under samtalet försöker vi också jämföra hur läget var i Tyskland då - med hur det är i Sverige nu. Varsågod att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lena växte upp med mormor, morfar, morbror och mamma i ett sådant där samhälle där alla, på ont och gott, känner alla. I den miljön var hon till utseendet annorlunda – mörk med "besvärligt" burrigt hår som hennes mamma helst höll kortklippt. Lena ser sig i spegeln och undrar: Stämmer det verkligen att pappa kommer från Indonesien? I vuxen ålder bestämmer hon sig för att söka upp pappan. Det leder till en oväntad och ny vänskap - med hennes halvbror. Under det här samtalet pratar vi barndom och vägen framåt i ett Sverige som pendlar mellan kärleksfull öppenhet och högljudd polarisering. Vi pratar också om rädslan för mångkultur - och glädjen i den. En vacker dag kanske Sveriges Radios ledningsgrupp på allvar kan inkludera folk som är mer än "bara" svenskar. Om det och mycket mer samtalar vi. Varsågod att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Petter Janbell var en månad gammal när familjen flyttade till Rinkeby. På den tiden bodde rätt så många svenskar där. Senare, när främlingsfientlighetens vindar blåste över Sverige kom dagen då statsminister Carl Bildt tillsammans med invandrarminister (ja, det hette faktiskt så på den tiden) Birgit Friggebo skulle lugna ner förortsborna med lite allsång. För i "orten" hade frustrationen vuxit till ilska i takt med att skinnskallarna blev fler, arbetslösheten steg och – som grädden på moset – lasermannen låg i bakhåll med osäkrat gevär på jakt efter "svartskallar" och "mörkhyade". Petter var där i Folkets hus när Birgit misslyckades med "We shall overcome" och istället skapade en historisk pinsamhet. Petter minns också "... när jag gick ut nian tror jag vi var 30 svenska elever av 360 i Rinkebyskolan ..." och berättar sedan hur han likt kameleonten, mycket tack vare de olika etniska grupperingarna, lärt sig att följa de sociala koder som finns överallt. Som vuxen har han bott i Belgien och England och där faktiskt upplevt att migration inte behöver vara ett problem. Samtidigt har han också fått känna hur det känns att bli stereotypifierad "bara för att" man är svensk. Om allt detta och lite till samtalar Per och Petter i detta avsnitt. Varsågod att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det började som "folkets revolution" men för många, inklusive Baharans föräldrar, blev det fortsatta livet i Iran inte vad de hade hoppats på. Med två små barn drog de på beslutet, men till slut gick det inte längre. På julafton 1987 landade de i Sverige. Baharan var fem år och minns än idag tomten hon mötte på flyktingförläggningen. De placeras på Gotland och blir kvar där – som gotlandsiranier. Som vuxen följer hon sitt livs "röda tråd" och jobbar ideellt för att hjälpa migrantfamiljer, utbildar sig till socionom och skriver på sin doktorsavhandling om ensamkommande barn. Under samtalet berättar Baharan om Irans historia, integrationen med Sverige och viljan att behålla sitt hemspråk och kultur samtidigt som man lever och bor i diasporan. Per får också hjälp att omvärdera den franska tv-serien Falsk identitet – från obehaglig och fördomsfull till någonting betydligt mer positivt. Trevlig lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtalen –både de privata de som politiker och media för om flyktingar och migranter – väcker snabbt starka känslor och spårar inte sällan ur. Det här samtalet är ett samtal i all vänskaplighet mellan Per som är född här och Yordanos som föddes i Eritrea men var 19 år när hon flydde från kriget. Med hjälp av flyktingsmugglare tog hon sig hela vägen till Arlanda. Tänk att göra motsvarande resa, till fots från din hemstad, låt säga Strängnäs, in i Danmark för att sedan några månader senare kliva av planet i en främmande världsdel för att börja om. Tänk dig. Hon gjorde det som vi svenskar kanske också skulle göra. Om vi vore tvungna. Hon berättar om flykten, hur hon bemöttes och tiden på flyktingförläggningarna ... Så småningom blev hon ensamstående förälder till tre barn – som nu är mer än "bara" svenskar. Barn som senare både uppmärksammats för goda studieresultat och misstänkliggjorts av polis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är boken "Vit melankoli" på väg att bli en bästsäljare? Dess innehåll är tankeväckande och har uppmärksammats av tv och tidningar landet runt. För vad är det som har hänt och hur hamnade vi här? Ingen förstår riktigt varför. Därför har forskarna Catrin Lundström och Tobias Hübinette gjort en skarp analys av hur Sverige under knappt 100 år har svängt från att ha varit besatt av ras och renhet till att bli ett av världens mest mångkulturella och antirasistiska länder. Och idag är Sverige långt ifrån ett lyckligt land. Arbetarklassmännen är arga och lägger sina röster på SD med hopp om att folkhemmet ska återuppstå. Antirasisterna är ledsna för att solidariteten och medmänskligheten inte längre är synonym med svenskheten. Här samtalar Per Han med Tobias Hübinette om boken och de bakomliggande historiska skeendena som boken bygger på Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Liksom många koreaner växte Kim Chul Min upp i Manchuriet. Alltså i den del av Kina som fram till krigslutet 1945 var en japansk lydstat. Ryssarna och kineserna kom och allt vändes upp och ned. Hans familj flydde tillbaka till Korea men hans pappa gavs ingen nåd. Chul Min var bara ett barn, han såg allt och livet kunde knappt bli värre. Men det blev det. Drömmen var att ta sig ut ur landet och efter många år lyckas han ta sig till Europa, men då är Kalla kriget i full gång. Med ursprunget på den nordkoreanska sidan stämplas han som kommunist och tvingas ta sig från Paris till Stockholm. Vissa saker går inte att glömma eller förlåta. Eller vad tror du? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få städer i världen är så mytomspunna och romantiserade kring som Rio de Janeiro. Solen, samban, stranden och de vackra människorna som så passionerat dansar sig genom livet ... Är man född och uppvuxen där, varför flyttar man då till ihopknäppta Sverige? José-Luis har svaret. Han har faktiskt många svar. Olof Palme är ett, Anita Ekberg ett annat. I jämförelse med Rio och Stockholm rätt bra. Speciellt på sommaren. Här kan alla få en bit av kakan - inte bara de rikaste.. Och svenskarna är både öppna att ta intryck från andra kulturer, anamma dem och göra dem lite svenska. Man adderar liksom grädde till carbonaran fast den inte ingår i originalreceptet. Själv ser José-Luis sig som "en konstig svensk" som nu har bott längre här än i Brasilien, en svensk som månar om vänskapen med sina grannar. "Jag kan inte klaga", säger han. Och drömmen för honom tycks vara precis där vi sitter: På en inglasad veranda i Kista. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon kallas Jaw och i det här avsnittet berättar hon varför och vad det betyder. Liksom hur det här med namn funkar i Thailand. Är du möjligtvis en apa, gris eller buffel? Hon berättar också om hur ett fritt konstnärligt sinne kan ställa till det när man får anställning på Konsthögskolan i Bankok. Och varför är det så svårt att umgås spontant med sina svenska vänner? Ja, varför? Sedan pratar vi förstås om Sverige och svenska mäns fördomar om thailändska kvinnor. Det leder till att jag får svar på den samtida gåtan: Hur tänker de thailändska kvinnorna om sina svenska män? Med mera, med mera. Välkommen till Osvenskheter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alassane kommer från Senegal och för inte så länge sedan visste han inte mer om Sverige än att därifrån kom "Larsson", alltså fotbollsspelaren Henrik Larsson. En vacker dag, eller kanske kväll, lärde han känna en svensk kvinna som befann sig i hans hemtrakter för att spela och studera västafrikansk musik. Nu bor de ihop i Stockholm och har två barn tillsammans. Finsnickare som han är fick han jobb på ett finsnickeri och nu rullar livet på. I det här samtalet pratas det om flytten hit, om hur svenskar låter, skillnaden mellan sommar och vinter, typisk västafrikansk mat, griot-traditionen, Youssou N'Dour, Abba och lite om hur Zlatan gör när han sjunger nationalsången. Mot slutet sjunger Per och Alassane själva – som avslutning på ett väldigt myspysigt samtal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med utgångspunkt från Tobias Hübinettes studie av svensk "icke-vit" samtidslitteratur samtalar Tobias med Per Han om svenskar och svenskhet. I det tredje och avslutande samtalet kring studien berörs Sveriges koloniala arv och hur så kallade invandrare, andragenerationare och adopterade upplever svensken och de relationer som uppstår dem emellan. Per minns sin barndoms Hasse & Tage-idealism där Sverige alltid stod på "de svartas" sida, Tobias redogör därefter för hur det gick till när Sverige – som första land i världen – avskaffade begreppet "ras" och därmed trodde sig vara befriat från rasism. Per och Tobias kommenterar också uppropet mot rasism på Sveriges Radio. Du som lyssnar får höra hur Tobias skulle mött kritiken som cheferna fick. Mitt i allt detta dyker den möjliga motsvarigheten till n-ordet upp: r-ordet. Kanske förväntat, kanske lika sårande. Avslutningsvis, för att summera "de andra svenskarnas" drömmar om att accepteras som "äkta svenska" föreslår Per ett nytt begrepp som kanske skulle kunna vara mer inkluderande. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

George Baryawno föddes i Midyat i sydöstra Turkiet och växte upp i en omgivning där hans folk dagligen trakasserades av de andra. De vuxna pratade dagligen om att flytta och själv fick han utstå mobbning på vägen till och från skolan. Som tonåring flydde han landet för att, liksom många andra assyrier, flytta till kristet och fredligt land – Sverige. Det var i början på 1970-talet då assyrierna bosatte sig i Södertälje. I det här avsnittet får du ta del av assyriernas historia, höra om varför de hamnade just i Södertälje, hur de tänkte och vad som hände den där junikvällen 1977 då hundratals raggare gav sig på några få "svartskallar" nere på stan. Det låg i luften och rasbråket blev en världsnyhet. Men vi stannar inte där utan pratar vidare om vad som krävs för att bibehålla sitt folks kultur och samtidigt växa in i ett nytt samhälle - det svenska - och göra bästa möjliga av sitt liv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur tänker blattarna, andragenerationarna - och allt vad de kan kallas? I det andra avsnittet av "Att skriva om svenskheten" samtalar Tobias Hübinette med Per Han kring Tobias stora studie av den "icke-vita" svenska samtidslitteraturen och vad den berättar om Sverige, svenskar och svenskhet. I det här avsnittet kretsar samtalet kring "drömmen om den vita kvinnan", skillnaden mellan utomnordiskt födda svenskar och adopterade dito samt vad som verkar krävas för att räknas som en "riktig" svensk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att inte kunna passera helt och hållet som "vit" och därför inte bli betraktad som "en riktig svensk" är en erfarenhet som över en femtedel av Sveriges befolkning kan dela. Med utgångspunkt från Tobias Hübinettes studie av svensk "icke-vit" samtidslitteratur samtalar Tobias med Per Han om hur Sverige och svenskarna beskrivs i dessa verk. I det första avsnittet pratar de om varför bilden av "svenskhet" blev nödvändig samtidigt som de inhemska minoriteterna skuffades undan. De pratar också om "den förste blatteförfattaren" Theodor Kallifatides, "Svartskallarnas sammansvärjning", pionjären Lasse Lindroth, antologin Rummet och hur Sverige har förändrats – i verkligheten, fast skildrad av dem som nu utgör en femtedel av Sveriges befolkning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med en mamma från den argentinska ursprungsbefolkningen och en pappa sprungen ur kolonialismen växte Fernando upp med dubbla perspektiv. Alltid med ett gott öga till folket som hjälpte till på hans pappas gård. Det politiska engagemanget började tidigt vilket gjorde att han snart blev tvungen att fly landet. I London träffade han landsmän och svenskar vilket gjorde att han upptäckte "arbetarnas paradis" – Sverige. Han gifte sig med en svensk kvinna som råkade se annonsen "Indianer sökes till filminspelning". Fernando ville dock inte bidra till någon Hollywoodliknande stereotyp utan var på väg att förstöra hela inspelningsdagen – och scenen som kom att etsas fast på många svenskars näthinnor. Hör Fernando berätta om hur det var - och är - att vara latino, diaguita och svensk samtidigt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som adopterad har Sofia sökt efter svar om vem hon är. Det har bland annat resulterat i böcker, radioprogram, nätverkande erfarenhetsutbyten och ett antal resor till Sydkorea. När hon inleder ett förhållande med en majoritetssvensk man upptäcker hon en "vit fläck" på hans bildningskarta. Till skillnad från Sofia har han tidigare inte behövt ställa frågor kring ursprung, svenskhet och utseende. Allt ställs på sin spets när mannens barn säger n-ordet. Och när hon ser spegelbilden av sig själv med den "väldigt vite mannen" i ett skyltfönster på stan uppstår frågan: Vad gör allt detta med mig? Lyssna på samtalet där Sofia reflekterar kring hur utseende och ursprung tar plats i en kärleksfull relation.Ps. Är du en medelålders majoritetssvensk man (eller kanske känner någon) har Sofia French och jag ett viktigt uppdrag - lyssna och hör av dig! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Sonya och hennes syster var små trodde folk att deras mamma tog hand om någon annans barn, det ställdes konstiga frågor och de blev tilltalade på engelska. När de i tonåren åkte till Trinidad och då kom kulturchocken, känslan av svenskhet liksom observationen att karnevalen inte alls är så gränslös. I vuxen ålder jobbar Sonya dagligen för att överbrygga de kulturella skillnader som drabbar svenska barn och familjer med ursprung i andra länder. Du kan också höra Sonya reflektera kring ilskan som kommer med strukturell rasism och Black lives matter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En dag för länge länge sedan tog den unga Ada farväl från familjen om lämnande landet. Hon skulle bli missionär i Kina. Där långt borta i österland gifte hos sig med en kinesisk präst och tillsammans fick de barn. På ålderns höst återvände Ada till sitt barndoms Härnösand. Hemtjänstpersonalen undrade "Har du inga släktingar som kan hjälpa dig?" varpå de hjälpte henne att kontakta Invandrarverket (dåtida Migrationsverket) för att "kalla hem" familjen. Hör sonsonen Levi, hustrun Rakel och barnbarnsbarnet Susanna berätta hur det var och blev att återvända – från Shendong till Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I början av 90-talet flydde Vanessas mamma från Eritrea. I Sverige träffade hon en eritreansk man och några år senare föddes Vanessa. Uppvuxen i Enskededalen, Stockholm tillhör Vanessa den växande skara svenskar som nuförtiden kallas andragenerationare. Det vill säga svenskar som inte "bara" är svenskar. I det här samtalet kan du höra henne berätta om hur det är att växa upp i Sverige, gå i skola i USA , leva England och jobba för mänskliga rättigheter. Närmast hjärtat ligger kampanjandet för hennes morbror, den sedan 19 år fängslade journalisten Seyhoum Tsehaye som sitter i samma fängelse som den i Sverige betydligt mer kände Davit Isaak. Hör Vanessa berätta om organisationen One Day Seyhoum (https://onedayseyoum.org/) och hennes kamp för frigivningen av morbrodern, ett demokratiskt Eritrea och ett bättre mottagande av afrikanska flyktingar i Europa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet samtalar vi om de så kallade "andragenerationarna". Det vill säga barnen till "personer med utomnordisk bakgrund" som antingen är födda här i Sverige eller har kommit hit som mycket unga. Många av dem växer upp i de utsatta områden som det ofta rapporteras om i medierna – och det är tyvärr sällan goda nyheter. Under våren 2020 släppte stiftelsen The global village en rapport som fokuserar på den dryga halv miljon svenskar mellan 18 och 29 år som bor i områden som Rosengård, Husby och Hammarkullen, med flera. Hur tänker de? Hur ser de på sig själva? Som allt som har med invandring att göra, spelar andragenerationarna en avgörande roll för Sverige, sverigebilden och framtiden. För lite mer koll på läget: Varsågod och lyssna på vårt samtal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Familjen Telavari bor i en stor fin villa i staden Kuhdasht, i västra Iran. I samband med kriget mot Irak förändras vardagen och familjen flyr fast de officiellt "åker på semester". De hamnar i ett studentrum i Linköping och börjar om. Hela familjen satsar på att "bli svenskar" och för Sina och hans systrar blir det snart mer naturligt att prata svenska än persiska. Men när han ska fira midsommar "i en liten håla" stirrar folket på honom. Han minns känslan och skinnskallarna, fast han numera känner sig som hemma på Bajens läktare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi behöver inte gå längre tillbaka än 1960-talet för att komma till ett nästan helvitt Sverige. Det var andra tider då – på flera sätt. Exempelvis pratade man dåförtiden helt öppet om ras och vithet. Det fanns två läger: Rasoptimisterna och raspessimisterna. I det här avsnittet samtalar Per med Tobias om hur man tänkte och pratade då. Du får också en förklaring till ursprunget till "den svenska färgblindheten" och hur de icke-vita adopterade banade väg för ett mer mång- och multikulturellt Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Till skillnad från många adopterade säger Josephine att hon "känner sig hel" och "aldrig har saknat" den starka kopplingen till sitt biologiska ursprung. Känslan kanske förstärks när hon reser till Indien och ser området där hon kanske skulle levt – om hon inte hamnat i Sverige. Uppväxten var lycklig och hon har i stort sett alltid känt sig som svensk. Men under intervjun på "det helvita företaget" vill hon ändå förtydliga att utseendet saknar betydelse. Eller vad tror du? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kiné M'Baye skulle kunna kallas priviligerad. Som dotter till en diplomat går hon på franska skolan tillsammans med andra välbeställda barn för att sedan gå vidare till högskolestudier. Trots det hamnar hon i kassan på Ica där hon blir negativt särbehandlad. Samma sak händer om och om igen för hennes söner, som rasprofileras och haffas av polisen. Men skam den som ger sig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mitt under det brinnande Koreakriget tar den unge Gun Hong skydd innanför stängslet till Röda korsets svenska fältsjukhus i Busan. Allt för att undvika tvångsvärvning och en för tidig död vid frontlinjen. Tack vare sjuksköterskan Astrid hamnar han i Stockholms förorter i slutet av 1950-talet. På den tiden finns få utlänningar i orten och än färre asiater. Hör Gun Hong berätta om saker som du förmodligen aldrig har hört förut. Om Sverige, svenskar och skillnaden mellan då och nu. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 70-talet går Per i en helt vanlig svensk skola. Märkligt, för den tiden, är att nästan hälften av hans klass har sitt ursprung i länder långt bort. Blandade, adopterade och invandrare. I det här avsnittet kan du höra om skoltiden, då barnen leker den där leken som idag heter någonting heeeelt annat och hur Per i vuxen ålder flyger ner till Addis Abeba för att hälsa på sina släktingar. Plus mycket mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I småländska Lommaryd finns ingen som liknar mörkhåriga Maja. Känslan gnager. Vem är eller var hennes mörke farfar? Enligt vad hon vet hängde farfar och farmor i Kungsan i Stockholm i början av 60-talet. Sedan togs han av polisen, utvisades och försvann spårlöst. Till Afrika? Eller USA? Maja berättar om resan till Tangier och hur hon till slut hittar tillbaka till sina mörkhårigt nordafrikanska rötter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om blandbarnen men start i det koloniala arvet: Vi pratar lite kring de beteckningar som uppstod för att beskriva utseenden och allt vad blandbarnen kom att kallas där pappan var europé/slavägare och mamman, om inte slav så i alla fall långt ifrån jämställd. Tobias redogör för hur "de blandade" sticker ut i det svenska samhället. På förfrågan förklarar han också skillnaden mellan "art" och "ras". Per pratar sedan lite om favoritfilmen Diva, apropå filmer på temat "interrasiala intimrelationer". Med mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej och välkommen till det första inspelade avsnittet av Osvenskheter. Tanken är att jag, en vanlig halvt allmänbildad kis, leder och ställer frågorna till Tobias Hübinette. Förhoppningsvis blir varje samtal både intressant och upplysande eftersom Tobias är en av Sveriges ledande forskare vad gäller Sverige, svenskhet, migration, ursprung och identitet.Inledningsvis pratar vi lite om våra barndomar vilket leder in på hur det kom sig att Tobias började intressera sig för stamtavlor och genealogi. Tobias berättar sedan om ett av hans senaste projekt: En genomgång av hur dags- och veckopress skriver om ras från efterkrigstiden och fram till nu. Det blir också lite historik kring svensk rasforskning/rasbiologi och hur Carl von Linné fått hela världen att tala om människor som svarta eller vita. Avslutningsvis berättar Tobias hur han skulle ena landet - om han vore kung eller president. Ha en trevlig lyssning!Per Han Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.