Podcast appearances and mentions of johan tollgerdt

I Frankrike står en 70-årig man anklagad för att i flera år ha drogat sin 72-åriga fru och sedan låtit ett dussintal män våldta henne. Det var i slutet av 2020 som kvinnan kallades till en polisstation i södra Frankrike. Där fick hon höra en häpnadsväckande historia. Hennes make sedan 50 år hade, enligt polisen, krossat sömntabletter och blandat dom i hennes mat och dryck för att försätta henne i djup sömn. Sen hade han, tillsammans med flera olika män, våldtagit henne, samtidigt som det hela filmades. Övergreppen, som kvinnan inte hade någon aning om, pågick i nästan tio år. Nu har rättegången inletts, och offret, den 72-åriga kvinnan, har begärt att den ska vara öppen för allmänheten. Fallet har minst sagt väckt starka känslor och har drivit på debatten om Frankrikes syn på sexuella övergrepp och samtycke – men samtidigt så har rättegången bara börjat å frågan är hur mycket det kommer att påverka landet på lång sikt. Så vad är det egentligen som har hänt? Hur har det franska folket reagerat och kommer det här fallet att få några politiska konsekvenser? Gäst: Johan Tollgerdt, frilansreporter, boende i Frankrike. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Avsnitt i klippet: France 24. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Många fransmän befinner sig i någon form av mardröm. Vägglöss har blivit ett stort problem i hela landet och de små blodsugarna dyker upp på biografer, i tunnelbanan, på sjukhus och flygplatser - ja de verkar finnas överallt i Frankrike. Statistiskt så har vart tionde hushåll i landet drabbats av vägglöss, vilket också kostar enorma summor att åtgärda. Det larmas alltså om en invasion i Frankrike, så pass att det är högst upp på president Macrons agenda. För nästa år så arrangeras OS i Paris och nu måste man göra allt för att bekämpa skadedjuren. Gäst: Johan Tollgerdt, frilansjournalist och boende i Paris. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CBS News, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Priset på mat har ökat rekordmycket i Sverige, hur gör andra länder för att hålla priserna nere? Följ med P4 världen till Norge, Frankrike och Zimbabwe där prisutvecklingen skiljer sig från den svenska. På bara ett år har matpriserna ökat med 20% i Sverige vilket är den största ökningen sedan 50-talet. Mycket beror på kriget i Ukraina och de höga elpriserna vilket gör att prisökningarna påverkar många länder. Men om vi jämför den svenska utvecklingen med våra grannländer så är det ändå skillnad. De svenska priserna har ökat mest i Norden. I P4 Världen ska vi ta en titt på vad ett par andra länder har gjort för att hålla priserna nere.I Norge pågår ett priskrig mellan matbutikerna där handlarna pressas att hålla priserna nere för att locka kunder. Vår Norgekorrespondent Carina Holmberg berättar hur den norska Kiwi-effekten som ser ut att påverka den norska inflationen.Pristak i FrankrikeFör att lindra prisökningarna för franska matkunder så har matkedjor ingått en överenskommelse med regeringen om att sänka priset till vad man kallar lägsta möjliga nivå på ett antal varor fram till i sommar. Hör frilansjournalist Johan Tollgerdt berätta om den franska frustrationen över höjda priser och att vakter allt oftare kollar kunders väskor så att matvaror inte stjäls.I Zimbabwe slås det matprisrekord. Där har matpriserna stigit med 285% vilket gör det omöjligt för många att handla mat. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg förklarar varför maten har blivit så dyr och hur fattiga människor kämpar för att klara sig.I takt med att maten blir dyrare, speciellt grönsaker och frukt, så finns det en risk att näringshalten på våra tallrikar minskar. Dietist Sofia Antonsson ger tips om hur vi kan äta billigt utan att tumma på näringen.

Baguetten har upphöjts till världskulturarv. Mjöl, vatten, jäst och salt dvs inget konstigt. Vad är det egentligen som gör baguetten till baguette? UNESCO, FN:s organ för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation och information, klassade i slutet av förra året den franska baguetten som en del av världskulturarvet.- Baguetten har mycket yta. Mer yta än innehåll, säger den franske bagaren Benoit Ducoin.Han bakar fransk (och lite svenskt) på sitt bageri i Göteborg. Vi besöker honom för att försöka förstå hemligheten med baguette.En traditionell baguette — enligt fransk lagstiftning — får bara innehålla mjöl, vatten, salt och jäst.- Det ska vara ett proteinrikt mjöl så att degen blir elastisk.Blandningen, konsistensen på degen och jäsningen — allt påverkar resultatet. Olika från bageri till bageri, rent av olika från bagare till bagare.I Paris tävlas om vem som bakar bästa baguetten. Johan Tollgerdt besöker två bagerier som tävlat, bland annat vinnaren 2022.Baguettens historia är full av myter. Och regelverk och lagar. Riktigt spridd i Frankrike blev den först efter andra världskriget.En äkta baguette hittas bara på ett boulangerie. För att få kalla sig boulangerie måste brödet bakas på plats. De butiker som inte bakar på plats är dépot du pain, bröddepåer, de säljer sånt som bakats nån annanstans, kanske t o m industribröd.

Ett nytt franskt lagpaket ska förhindra nya terrordåd men kritiseras för att bidra utpekande av franska muslimer och djupare klyftor mellan grupper i det franska samhället. Ett halvår efter det brutala mordet på läraren Samuel Paty lanseras nu nya lagar i Frankrike mot separatism, där udden är riktad mot radikalisering och terrorism. Människor och tro undersöker med hjälp av fransk-muslimska sakkunniga, akademiker och skolelever, debatten kring religion och det omfattande lagpaketet kommer det att förhindra nya terrordåd, eller leda till ett utpekande av franska muslimer och en ännu djupare klyfta mellan grupper i det franska samhället? Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Ülkü Holago Reportrar: Anna Trenning Himmelsbach, Johan Tollgerdt

Kalifornien brinner, Amazonas skövlas samtidigt som klimatkrisen debatteras överallt. Men hur tänker den kristna kyrkan? Ska vi förvalta eller förbruka "Guds skapelse" jorden? Vissa kristna samfund menar att det är självklart att vi måste ta hand om jorden medans andra använder bibelord för att kunna fortsätta skövla naturen. I Amazonas regnskog utspelar sig det riktiga teologiska slagfältet där Brasiliens president Bolsonaro hävdar att bibeln ger oss människor rätt att lägga jorden under oss för ekonomisk tillväxt och får stöd av vissa evangelikala kyrkor. De menar även att klimatproblemen är ett tecken på tidens slut och Jesus återkomst och inget som en kristen bör kämpa emot. Samtidigt menar Påve Franciskus att Amazonas bör räddas och vill uppdatera den katolska katekesen med en officiell "ekologisk synd" mot naturen. Dagens Människor och tro handlar idag om att förvalta eller förbruka Guds skapelse jorden. I Människor och tro får vi träffa Peter Halldorf, teolog och pastorn i Pingströrelsen samt redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Pilgrim och som utkommit med boken Därför sörjer jorden. I ett reportage från Amazonas får vi höra om den teologiska konflikten som utspelar sig där och från Frankrike får vi höra hur olika samfund kan samarbeta och få till en Grön Kyrka som är ett certifikat som delas ut till kyrkor som strävar efter att arbeta ekologiskt i Frankrike. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Lari Honkanen  och Johan Tollgerdt

I två program ska Människor och tro ska belysa oskuldsnormen. Oskuldsnormen har varit en ständig följeslagare i människans historia och påverkar fortfarande traditioner och religioner idag. För några är det ett ideal och något att eftersträva, men för andra är det ett uttryck för ett dömande patriarkat och ett grymt maktredskap. Första programmet består av fyra reportage, som från olika perspektiv tar upp oskuldsnormen. I Frankrike har man beslutat sig för förbjuda läkare att skriva ut oskuldsintyg, i Thairtorget i Egypten genomförde militären oskuldstester för att kuva de folkliga protesterna och i Sverige lever normen kvar i många traditioner och hederskulturer. Samtidigt är oskuldsnormen starkt förknippat med religiösa traditioner som framhävs i koranen och bibeln t ex  i berättelserna om Adam och Eva och jungfru Maria där sex före äktenskapet är tabu. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Lollo Collmar, Edgar Mannheimer, Johan Tollgerdt och Christine Fullman

Göran Greider blir frälst av Schubert i denna säsongsavslutning, tilllika Johan Korssells sista program som programledare. Och vilken favoritkavalkad vi avslutar med då! Beethovens femma, Tavlor på en utställning, Schuberts andra pianotrio och Schönberg. Dessutom åker vår reporter Johan Tollgerdt till Paris och hälsar på hos en av våra mindre kända världstjärnor inom den klassiska musiken, organisten Hampus Lindwall. I panelen: Eric Schüldt, kulturjournalist och programledare på P2, Hanna Höglund, musikkritiker och Göran Greider, ledarskribent och författare. Programledare är Johan Korssell. Veckans skivor: Modest Musorgskij Tavlor på en utställning Maurice Ravel La Valse Les Siecles Francois-Xavier Roth, dirigent Betyg: 5 Franz Schubert Schuberts pianotrio nr 2 Ess-dur Sonat för arpeggione och piano A-moll Marie-Elisabeth Hecker Antje Weithaas Martin Helmchen Betyg: 4 Beethoven Symfoni nr 5 Musicaeterna Teodor Currentzis, dirigent Betyg: 4 Schönberg Erwartung och Pelleas et Melisande Sara Jakubiak, sopran Bergens filharmoniska orkester Edward Gardner, dirigent Betyg: 5

Panelen tar sig an ett antal nyutgivna skivor med samtida musik och ställer sig frågan: hur mår den nutida musiken? Hör musik av österrikiska Olga Neuwirth, brittiske Thomas Adès och flera svenska tonsättare. Vi åker också till norra Frankrike där vår reporter Johan Tollgerdt träffar den unge pianisten Kit Armstrong som köpt en kyrka som han gjort till sin alldeles egna konsertsal. I panelen denna vecka: P2:s Per Lindqvist, dirigenten David Björkman och musikkritikern Hanna Höglund. Programledare är Johan Korssell. Veckans skivor: Adès conducts Adès Thomas Adès: Konsert för piano och orkester, Totentanz Kirill Gerstein, piano Bostons symfoniorkester Dirigent: Thomas Adès Betyg: 4 Scrapes and Soundscapes Works for Cello and Percussion Musik av Jenny Hettne, André Chini, med flera Umeduo: Karoline Öhman, cello, Erika Öhman, slagverk Betyg: 5 Olga Neuwirth: Orchestral Works Håkan Hardenberger, trumpet Gustav Mahler Jugendorchester, med flera Susanna Mälki, dirigent Daniel Harding, dirigent Betyg: 4 Jean Sibelius: Kullervo Finlands radions symfoniorkester Johanna Rusanen, Ville Rusanen, sång Estniska nationella manskören, med flera Hannu Lintu, dirigent Betyg: 3

Vi tar oss an en ny skiva med Konsert för solopiano av den osentimentale franske kompositören Jean-Valentin Alkan. Debuterande Paul Wee sitter vid pianot. Vi lyssnar också på Nikolaj Tjerepnins balettmusik, nyinspelad barockmusik av Marc-Antoine Charpentier och Sjostakovitjs fjärde symfoni i en ny inspelning med London Symphony Orchestra. Dessutom åker vi till Paris! För tredje gången de senaste decennierna försökte Ravels arvingar förra året sälja hans handskrivna noter, den här gången via den anrika auktionsfirman Christies. Men ingen av de här arvingarna är släkt med Ravel, och historien om hur den värdefulla samlingen hamnat i deras händer är minst sagt förbryllande. Vår reporter Johan Tollgerdt har luskat i detta, en av de största skandalerna i fransk musikhistoria. I panelen denna vecka: pianisten Bengt Forsberg, musikbibliotekarien Eva-Britt Selén, och Måns Tengnér från Kungliga Musikhögskolan. Programledare är Johan Korssell. Veckans skivor: Nikolaj Tjerepnin Narcisse et echo op 40, La Princesse Lointaine op 4 Bamberger Symphoniker Lukasz Borowicz, dirigent Skivbolag: CPO Betyg: 4 Jean-Valentin Alkan Symphony for Solo Piano, Concerto for Solo Piano Paul Wee, piano Skivbolag: BIS Betyg: 5 (Totalfemma!) Marc-Antoine Charpentier Orphée aux enfers Vox Luminis, A Nocte Temporis Lionel Meunier, Reinoud van Mechelen Skivbolag: ALPHA Betyg: 3 Dmitrij Sjostakovitj Symphony no 4 London Symphony Orchestra Gianandrea Noseda, dirigent Skivbolag: LSO Live Betyg: 3

Från en Mozarthyllande Messiaen till Mozarts store rival Antonio Salieri. Vi hör pianokonserten som Beethoven ratade och kördirigenten Sofi Jeannin i Paris berättar om sextrakasserier på jobbet. Veckans skivor: MESSIAEN TONHALLE-ORCHESTER ZÜRICH Orkesterverk av Olivier Messiaen Tonhalle-orkestern i Zürich Paavo Järvi, dirigent Alpha 548 Betyg: 5 MALIN BYSTRÖM - ORCHESTRAL SONGS  Sånger av Alban Berg, Henri Duparc och Ture Rangström Helsingborgs symfoniorkester Stefan Solyom, dirigent Swedish Society SCD 1168 Betyg: 4 BEETHOVEN Pianokonsert 0, 2 och 6 av Ludwig van Beethoven Sophie-Mayoko Vetter, piano Symphoniker Hamburg Peter Ruzicka, dirigent Oehms OC 1710 Betyg: 3 TARARE Opera av Antonio Salieri Sångare: Cyrille Dubois, Karine Deshayes, Jean-Sebastien Bou m.fl. Les Talens Lyriques Christophe Rousset, dirigent Aparté AP 208 Betyg: 5 Musikrevyn möter: Svenska kördirigenten Sofi Jeannin Svenska Sofi Jeannin står på dirigentpulten för körer runt om i världen. Sedan hösten 2018 är hon chefdirigent för BBC Singers som första kvinnliga dirigent för en konstmusikensemble knuten till BBC. Dessförinnan var hon under tre år chefdirigent för kören vid Radio France och leder fortfarande radions ungdomskör. För Johan Tollgerdt berättar hon om metoos genomslag i det franska musiklivet och egna erfarenheter av sextrakasserier på jobbet.  

Vissa kristna samfund menar att det är självklart att vi måste ta hand om jorden medans andra använder bibelord för att kunna fortsätta skövla naturen. Australien brinner, Amazonas skövlas samtidigt som klimatkrisen debatteras överallt. Men hur tänker den kristna kyrkan? Ska vi förvalta eller förbruka "Guds skapelse" jorden? I Amazonas regnskog utspelar sig det riktiga teologiska slagfältet där Brasiliens president Bolsonaro hävdar att bibeln ger oss människor rätt att lägga jorden under oss för ekonomisk tillväxt och får stöd av vissa evangelikala kyrkor. De menar även att klimatproblemen är ett tecken på tidens slut och Jesus återkomst och inget som en kristen bör kämpa emot. Samtidigt menar Påve Franciskus att Amazonas bör räddas och vill uppdatera den katolska katekesen med en officiell "ekologisk synd" mot naturen. Dagens Människor och tro handlar idag om att förvalta eller förbruka Guds skapelse jorden. I Människor och tro får vi träffa Peter Halldorf, teolog och pastorn i Pingströrelsen samt redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Pilgrim och som utkommit med boken Därför sörjer jorden. I ett reportage från Amazonas får vi höra om den teologiska konflikten som utspelar sig där och från Frankrike får vi höra hur olika samfund kan samarbeta och få till en Grön Kyrka som är ett certifikat som delas ut till kyrkor som strävar efter att arbeta ekologiskt i Frankrike. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Lari Honkanen  och Johan Tollgerdt

Runt om i världen hostar demokratimaskinen. Hur kommer vi vidare? I dagens debatt deltar journalisten Johan Tollgerdt som bott i Frankrike i 40 år, Amanda Pasanen (bilden, mitten), nyvald ordförande för Gröna unga, vd Risto E.J. Penttilä (bilden, t v) som i tiderna startade uppstickarpartiet Ungfinnarna och sociologen och vänsterförbundaren Veronika Honkasalo (bilden, t h). Programledare: Markus Ekholm E-post: slaget@yle.fi

Nya avlånga pizzasorter, lyxpizza, seriös hemmapizza med speciell ugn som kommer upp i 500 grader - och test av färdiga pizzabottnar. Italienaren Gennaro Nasti bakar lyxpizzor i Paris. Johan Tollgerdt besöker honom i restaurangen Bijou i Montmartre. Gennaro gör crunchy, lätta pizzor, och mjuka napoletanska pizzor där degvätskan är champagne. Och så smaksätter han med exklusiva råvaror. Pizza de luxe! I Sverige har pizzans status höjts precis som priset när det börjat satsas på napoletansk pizza. Lätt, mjuk och lite fluffig och gräddad på 60 till 90 sekunder i vedugn i upp till 500 grader. Det har också dykt upp andra nya sorters pizzor på restaurangerna. Krispiga, lätt och avlånga. De kallas pinsa, schiacciata och scrocchiarella, och har rötter tillbaks till romarriket. Vi provsmakar! Och för hemmakocken kan pizzabaket lätt bli en materialsport. Pizzasten, stålplåtssten eller rent av en speciell pizzaugn som kommer upp i 400-500 grader. Joakim Hillberg bakar en napoletansk pizza i sin lilla utomhusugn som kan eldas med ved eller gasol. Och sen finns ju de förbakade pizzabottnarna i butikerna. Där har det också hänt saker. Vi testar Fontanas surdegsbotten (2 bottnar ca 30 kr), Paolos napoletanska botten (2 bottnar ca 40 kr) och en djupfryst pizzadeg från Picard (2 degar ca 22 kr). Vilken är bäst?

Sommerens høye temperaturer har ført til uttørkede vinfelt i Frankrike. Det er har gjort mange vinprodusenter i Bourgognedistriktet urolige. Området mellom Dijon og Beaune er verdensberømt for sinde burgunderviner. Johan Tollgerdt reiste dti for å treffe bekymrede vinprodusenter, forskere og bønder. Men til tross for at uroen er stor, har noen kunnet dra nytte av den hete sola.

Reportage från Frankrike där valet föregåtts av hätska kampanjer mot journalister. Om nyhetssajterna som faller utanför medieetisk kontroll. Och så om kända poddprofilers kritiserade vitaminreklam. Varför används journalistförakt som valstrategi i Frankrike? I Frankrike råder det valfeber. Söndagen den 23 april är det ju dags för första valomgången, och därmed drar det franska presidentvalet igång på allvar. Årets valrörelse har präglats av en trend vi även såg tydligt i USA. Tre av fyra franska toppkandidater har nämligen öppet gått till angrepp mot journalister och medier på ett sätt som man i Frankrike inte sett tidigare. Det handlar om ytterhögerns Marine Le Pen, högerns François Fillon och radikala vänsterns Jean-Luc Mélenchon. Alla har de använt journalistiken som en slagpåse i kampen om väljarna. Reporter i Frankrike är frilansjournalisten Johan Tollgerdt. Du hör också ett studiosamtal med Karin Eriksson, politisk reporter på Dagens Nyheter, om varför det här har blivit en vinnande valstrategi. Och vad kan vi vänta oss här i Sverige inför valet 2018? Ingen granskar public service-bolagens nyhetssajter Förra veckan berättade vi om Fredrik Antonsson som nyligen startade Facebook-sidan Rädda Vården. Han blev ju, när SVT granskade anonyma opinionsbildare på nätet, ensamt namngiven för att trasa sönder den öppna samhällsdebatten. SVT:s granskning är ett bra exempel på ett medieetiskt vakuum. Eftersom den bara innehöll text och endast publicerades på SVT:s nyhetssajt, faller den nämligen helt utanför de medieetiska kontrollsystem som finns idag. Om Fredrik Antonsson skulle vilja anmäla granskningen, finns det helt enkelt ingenstans att vända sig. Hur har det blivit så? Reporter: Johan Cedersjö. Kända poddprofiler kritiseras för vitaminreklam Att med tävlingar eller uppmaningar få sina följare i sociala medier att tipsa vänner om en produkt man säljer, det är en vanlig reklamstrategi. Det blir ju trovärdigare om en kompis rekommenderar något, än om en säljare gör det. Dessutom hamnar du i många flöden och får ett stort genomslag, helt gratis.   Men att lämna över marknadsföringen åt sina följare, det kan också vara ett smart sätt att kringgå lagstiftningen om hur reklam får se ut. I veckan har kritik riktats mot den kända podduon Hannah Widell och Amanda Schulman. Det för hur de uppmanat sina följare att göra reklam för det kosttillskott som podduon lanserat i samarbete med ett hälsokostföretag. Hänger lagstiftningen med här? Reporter: Jonna Westin.

- Vad har Paris, Göteborg, Gdansk och Viborg att göra med varann? Jo, de är alla städer som betyder något för frilansjournalisten Johan Tollgerdt. Hans sommarprat börjar utanför konserthallen Bataclan i Paris, natten mot den fjortonde november i fjol. Men Tollgerdt talar också om sina finska rötter, som för honom själv fortfarande är något dunkla. I dag förstår han ändå varför pappan ville resa över från västra Sverige till Finland för att strida i vinterkriget, även om han var för ung för att göra det.

Människor och tro i P1 torsdag 21 januari kl 14.03, repris lördag 23 januari kl. 17.00 Hotad framtid för Europas judar? Är det dags för judarna att lämna Europa? Frågan ställdes i en essä i den amerikanska tidningen The Atlantic i våras. Författaren och journalisten Jeffrey Goldberg hävdar att judarna inte längre är trygga i Europa och att de två självklara centrumen för judisk framtid är i stället Nordamerika och Israel. Efter sitt besök i Sverige drog han slutsatsen att antisemitiska påhopp har blivit vardagsmat här, särskilt i Malmö. Men Goldbergs artikel har också mött kritik och bland svenska judar pågår det en livlig diskussion: stanna kvar och värna om det svensk-judiska arvet och den judiska gemenskapens framtid - eller om man bör ge sig av? Reportage av Nathalie Rothschild. Efterföljande samtal med Aron Verständig, ny ordförande i Judiska församlingen i Stockholm, samt frilansjournalisten Johan Tollgerdt i Paris. Brevet till en försvunnen bror Varje år anmäls runt sjutusen

Hur mycket av maten lagas på restaurangen? Och spelar det någon roll? I Frankrike införs nu en ny lag som försöker komma tillrätta med fusket på restauranger. En uppskattning säger att upp till 70 procent av restaurangerna i Paris inte lagar maten på plats. Det är till och med vanligt att restauranger helt enkelt kör djupfrysta färdigrätter i mikron och sedan serverar dem. Och tar betalt för dem som vore de lagade på plats. Den nya lagen innebär en märkning på menyerna. Men lagen är både krånglig och mycket kritiserad. Menys reporter Johan Tollgerdt talar med krögaren och författaren Xavier Denamur, som tycker att det är en skandal att det fuskas så mycket. Vi besöker en restaurang i Paris och letar i soptunnan efter bevis på färdiglagat. Och går till en krog som lagar allt, Playtime, som drivs av Viveka Sandklef och Jean-Michel Raffinoux. Och hur ser det ut i Sverige? Hur mycket hel- eller halvfabrikat används i restaurangköken? Är det alltid fel? Blir det bättre för att det är lagat på plats? Behövs det en märkning i Sverige? Meny pratar med matjournalisten och författaren Mats-Eric Nilsson som för några år sedan uppmärksammade problemet i sin bok Saltad nota, och med kocken och krögaren Håkan Thörnström, sedan många år belönad med Michelin-stjärna.

I Frankrike växer kritiken om publicistisk feghet från omvärlden. I veckan har debatten tilltagit om vad Charlie Hebdos teckningar egentligen står för. Flera länder som manifesterat sitt till stöd för Charlie Hebdo och yttrandefriheten är samtidigt länder som på hemmaplan bekämpar just yttrandefriheten, ibland på de grymmaste sätt. Dokumentärserien Fosterland blev uppmärksammad för ett svårt etiskt dilemma. Men SVT förekom frågorna och fick en PR-framgång på köpet. Inget sig likt i franska medier En vecka efter terrordåden i Paris är inget sig likt i de franska medierna. Det tryckta ordet har fått mer kraft och tidningshandlarna säljer som aldrig förr. Uppslutningen från omvärlden har varit stor liksom det enhälliga fördömandet av terrorismen. Men i Frankrike har många också upprörts över vad man menar är publicistisk feghet i omvärlden särskilt i de angloamerikanska länderna där få tidningar velat, eller vågat, visa satirteckningarna från Charlie Hebdos senaste nummer. Johan Tollgerdt rapporterar från Paris.Vad är Charlie Hebdo? Je suis Charlie (Jag är Charlie) fick omedelbar spridning efter dådet. Det blev ett uttryck för att stå upp för yttrandefriheten, och uttrycka stöd för offren. Något vi rapporterade om förra veckan.Men den här veckan har debatten också kommit handla om tidningens innehåll, och om vad Charlie Hebdo egentligen är och står för.  Vid sidan om #JesuisCharlie ger nu även #JenesuispasCharlie många träffar. Therese Rosenvinge har tittat närmre på den debatt om att vara eller inte vara Charlie som uppstått i veckan.Efter extremistdådet förra veckan samlades miljontals människor på Place de la Republique mitt i Paris massiv manifestation och frihetsmarsch.Hycklande stöd från yttrandefrihetens förtryckareI ett första led gick anhöriga till de 17 personer som fallit offer för terrorattacken. I andra ledet världsledare från 40 länder, som tågade för yttrandefriheten svartklädda och arm i arm. Där återfinns statsmän från Egypten, Turkiet, Jordanien och Ryssland länder som är yttrandefrihetens dödgrävare på hemmaplan. Saudiarabien var ett annat land som tog avstånd från dådet, men som samtidigt offentligt piskar den bloggaren Raif Badawi. Han är dömd till 1000 piskstraff och 10 års fängelse för att på sin blogg ifrågasatt landets utveckling. Reporter: Alexandra SannemalmOBS: Vi sade felaktigt i reportaget att den saudiske bloggaren Badawi piskades under fredagen. Lyckligtvis stämmer inte det - Saudiarabien beslöt att inställa piskningen, av allt att döma av hälsoskäl.  Dilemmat som vändes i PR-framgång Är en reporter främst människa eller journalist? Det dilemmat ställdes SVT:s reporter Fredrik Önnevall inför under arbetet med den aktuella serien Fosterland. Redan innan serien börjat sändas hade den fått stor publicitet. Men frågan är om SvT och Önnevall inte i praktiken duckat för frågan både ätit kakan och haft den kvar. Kan man göra så? Och blev inte det etiska dilemmat till slut en fantastisk PR-framgång för publicservicebolaget? Det frågade sig vår reporter Arvid Hallberg som träffade Fredrik Önnevall i TV-huset i Malmö.

Vi ägnar hela programmet åt den värsta attacken mot medier i Europa sedan andra världskriget. Om risken för självcensur, publicistisk feghet, satirens roll i samhället och Charlie Hebdos framtid. Charlie Hebdo överlever - rapport från Paris Förra veckan sände Medierna ett specialprogram om hoten mot journalistiken. 2014 var ju ett mörkt år men 2015 har inlett nattsvart. I veckans program hörs röster från Paris inklusive en av de nu mördade satirtecknarna och också flera svenska publicister. Bland de döda på redaktionen i Paris fanns Georges Wolinski och Jean Cabut som sedan 1960-talet förkroppsligat den franska traditionen av en gränslös och hånande satir av allt och alla i offentligheten. Men de hade nu på sin ålders höst - 76 respektive 80 år gamla när de dog - fått en plats i många fransmäns hjärta inte bara som provokatörer. Någon liknade chocken vid mordet på Wolinski vid att Hasse Alfredson mördats.Johan Tollgerdt är reporter. Och han träffade för några år sen just satirtecknaren Jean Cabut. Lätt säga "Jag är Charlie" men svårare vara det  Je suis Charlie - jag är Charlie - den parollen fyller nu sociala medier och demonstrationståg. Hela världen visar sitt stöd för skämttecknarna som fick betala för sina bilder i blod. Att säga "Jag är Charlie" är lätt och kostar inget. Men att VARA Charlie och i solidaritet med tidningen Charlie Hebdo publicera bilderna det kräver mod och kan få fruktansvärda följder. Det dilemmat har svenska redaktioner haft att hantera i veckan och gjort olika val.   Mattias Pleijel har besökt redaktioner som valt helt olika linjer i den här frågan. Lars Vilks om att vara hotad av religiösa extremister  Lars Vilks är konstnären och konstvetaren som efter sin bild av en rondellhund blivit den person i Sverige som lever under det mest direkta dödshotet från religiösa extremister. Vi träffar honom för att prata om hoten han lever under och om attacken mot satirtidninngen Charlie Hebdo. Men först blir Martin Wicklin kontrollerad av av Vilks personskydd. Satiren är yttersta spetsen för yttrandefriheten Hoten mot satiriker men också författare och journalister har ökat de senaste åren i hela världen. Och i det sammanhanget ska man kanske tänka på att majoriteten av världens hotade satiriker som lever under hot från religiösa terrorister återfinns i mellanöstern och lever till skillnad från Lars Vilks helt utan personskydd från staten. Dom kan tvärtom ofta vara hotade både av extremistgrupper och av staterna. I Uppsala träffar vi Ola Larsmo, journalist, författare och ordförande för svenska PEN. Han är fysiskt påverkad attacken och skeendet i Paris och mycket orolig över vad som kommer att hända och vilka konsekvenser det här kommer att få för publicistiken, också här hemma i Sverige. För honom är satiren yttersta spetsen för yttrandefriheten.

Er det noen vits i å undervise i norsk grammatikk? Store undersøkelser på 70- og 80-tallet slo fast at det ikke hadde noe for seg. Allikevel fortsatte skolen med grammatikkformidling. Først nå viser nyere forskning at elevene kan ha utbytte av å lære grammatikk, forteller Kjellbjørn Karsrud. Han har skrevet en masteroppgave om synet på grammatikk fra den første norske læreplanen kom i 1939, og fram til i dag. Det er ikke bare her i landet vi lar oss hisse opp over engelsk innflytelse i norsk. I Frankrike har et spesielt slagord skapt voldsom debatt. Det er nemlig forbudt å bruke engelsk i reklametekster, bare fransk er tillatt. Men den lille byen Loche blir allikevel markedsført på en blanding av fransk og engelsk: "I loches you!" Slikt blir det bråk av, rapporterer Johan Tollgerdt. Finnes det flere navn på soll enn flatbrødsoll? Tor Erik Jenstad svarer på dette og andre lytterspørsmål. Programleder er Ann Jones.

Polarpristagaren Kaija Saariaho är sprungen ur samma tonsättargeneration som Magnus Lindberg och Esa-Pekka Salonen, och minst lika framgångsrik. Beställningarna är betydligt fler än hon hinner skriva och hennes musik framförs också ovanligt flitigt runt planeten för att komma från en nutida tonsättare. Från sin bas i Paris komponerar Kaija Saariaho operor, orkestermusik, kammarmusik och soloverk. Inte sällan med integrerade elektroniska ljudspår, men alltid sprungen ur en konstmusikalisk tradition. Klanglig mästare och fenomenal på intensitet och uttryck med små medel. Johan Tollgerdt hälsade på hemma i Paris och Anders Olsén mötte henne under prisfestligheterna i Stockholm. Tillsammans med kompositionsprofessor Karin Rehnqvist och författaren Stéphane Roth, som sammanställt boken "Le passage des frontières" om Saariahos musik, ger vi en bild av Kaija Saariaho. Tonsättaren som menar att det minst intressanta i sammanhanget, är att hon är kvinna. (Repris från okt-13) En P2 Dokumentär av Anders Olsén och Johan Tollgerdt.   

Vinodling på kommunens mark i Malmö, biodling på hustak i Paris och grisar som markberedare bland höghusen i Göteborg - stadsodlingen får nya ansikten... Åsa Kjellman Erici har hälsat på vinodlarkooperativet i Almåsa, Johan Tollgerdt smakar närodlad honung i Paris och Ulla de Verdier kliar grisar, som äter grässvål och knäpparlarver för att bereda för nya odlingar i Göteborg. Veckans ogräs är knölklocka.

Du har et språk på Facebook, et annet språk til kompisen, et tredje til foreldrene. -Vi er alle massivt flerspråklige uten at vi tenker over det, sier språkforskerne Hilde Sollid og Kristin Melum Eide. De mener vi alle har ulike grammatikker som vi veksler mellom, alt etter hvem vi snakker med. - Det handler blant annet om hvilke ord vi velger å bruke, og i hvilken rekkefølge vi plasserer ordene i setningen, sier Sollid og Melum Eide. Det lille landet Luxemburg har tre offisielle språk: nasjonalspråket luxemburgsk, fransk og tysk. - Å kunne sjonglere mellom disse språkene oppleves som en berikelse, sier en av innbyggerne til reporter Johan Tollgerdt. Har uttrykket vidåtta noe med vidder å gjøre? Sylfest Lomheim svarer på dette og andre lytterspørsmål. Programleder er Ann Jones.