Podcasts about moderna museets

In this unique episode of The Art Bystander, the host Roland-Philippe Kretzschmar meets with the world famous sculptors Joel Shapiro and Ugo Rondinone. They are part of a group show at Carling Dalenson Gallery together with Michael Craig-Martin, who unfortunately couldn't participate in the conversation. In the relaxed and intimate dialogue with Joel and Ugo, they touch on their role as artists, influences, background and the process of making art.Joel Shapiro is an American sculptor celebrated for his dynamic, abstract sculptures, often resembling human figures and constructed from geometric shapes. His work is characterized by a sense of movement and balance, using materials such as wood, bronze, and cast iron. Shapiro's sculptures range in scale from small, intimate pieces to large public installations. He gained prominence in the 1970s and has since exhibited widely, including at the Museum of Modern Art in New York and the Whitney Museum of American Art. His contributions to the field have been recognized with numerous awards and honors, solidifying his reputation as a leading figure in contemporary sculpture.Ugo Rondinone is a Swiss-born, New York-based artist known for his diverse and multimedia approach to contemporary art, incorporating sculpture, painting, video, sound, and photography. His work explores themes of nature, time, and the human condition with a poetic and meditative quality. Notable pieces include "Seven Magic Mountains" and immersive installations using light and color. Gaining recognition in the 1990s, he has exhibited internationally in major venues like the New Museum in New York and the Venice Biennale. Rondinone's blend of personal emotion with universal experiences has made him a prominent figure in contemporary art.Established in 1994 in Stockholm, Sweden, Carling Dalenson is a private family run gallery that specializes in well-established contemporary artists from around the world.The gallery is privileged to among the founders, Caroline D. Anchér and Isabella Dalenson, have Theodor Dalenson with more than 30 years experience from the institutional art world and a former board member of Guggenheim Foundation and Museum, Aspen Art Museum, Americans for the Arts, and who together with Isabella Dalenson was co-chairman of the National Art Awards for a number of years. More recently Theodor is the head of Moderna Museets advisory board. Exhibitions include artists that the Carling Dalenson family has collected and supported such as Robert Rauschenberg and Andy Warhol, as well as living artists such as Frank Stella, Vera Lutter, Robert Mangold, Joel Shapiro, Michael Craig-Martin, Ian Davenport and Ross Bleckner.A limited number of curated exhibitions within contemporary art, are shown in Carling Dalensons Stockholm Gallery at Sibyllegatan 49. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Stil ska ta bada badkar och sitta på toaletter gjorda av äkta guld. Vi ska bege oss in i badrummet det rum i våra hem som är tillägnat den avklädda kroppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program träffar vi artisten Adam Taal som älskar att bada badkar. Vi dyker ner i konsthistorien tillsammans med Moderna Museets chef Gitte Ørskou för att titta på toaletter i konsten. Etnologen Kristina Lund berättar om badrummets historia och hur Sverige gick från smutsigt och fattigt till rent och modernt. Och så tar vi en en titt på löddrande tvålreklam (bland annat skapad av ingen annan än Ingemar Bergman) och gör ett besök på utedasset.Veckans programledare är Erik Sjölin.

Den har setts som komisk, camp och cool. Kallats pröjsare, preussare och porrig. Burits av militärer, musiker och moderiktiga män. Den är älskad och avskydd. Vi talar förstås om mustaschen. Skäggväxt på överläppen har under åren associerats med både diktatorer och fluktare. Den har fått förlöjligande öknamn som snorbroms och pornstache. Mustaschen har hånats, men den har också hyllats. Den är också gammal som gatan, redan från 600-talet finns avbildningar av mustaschen. Historiskt har den kopplats samman med militärmode, men i modern tid har mustaschen snarare förknippats mer med populärkulturella killar. Låt oss säga Charlie Chaplin, Freddie Mercury och Tom Selleck, listan kan göras lång. Och i veckans Stil dissekerar vi hur mustaschmodet genom decennierna skiftat och frågar oss om muschen nu är på väg att göra comeback? Vi tittar också närmare på den oönskade mustaschen, och den kamp som många kvinnor för mot hårväxten på överläppen. Hårborttagningsmetoderna är många, men hudterapeuten Nina Asgar visar oss en urgammal teknik, som under det senaste decenniet blivit populärare även i Sverige, nämligen trådning.Vi ringer också upp Dan Sederowsky, som är vice ordförande i Svenska Mustaschklubben. För det finns faktiskt just klubbar där mustaschprydda män träffas och umgås och samlar in pengar till välgörenhet. Det finns också mustaschtävlingar, både nationella och internationella, där män tävlar med sina mustascher i olika kategorier.Och så fördjupar vi oss i en av historiens mest ikoniska mustascher, nämligen den konstnären Salvador Dali gjorde till sitt signum. Det var på 1930-talet han började odla den, berättar Moderna Museets intendent John Peter Nilsson, och med åren blev den allt mer extrem. Dali använde sig ytterst medvetet av den så kallade "cykelstyremustaschen" för att odla sin image som ett underligt och avvikande original.Veckans gäst är Daniel Björk, modejournalist och chefredaktör för Bon Magazine.

För ett år sedan dog Lars Vilks. Kända människor dör hela tiden och jag hade till skillnad mot flera kollegor ingen personlig relation till Vilks. Ändå påverkade det mig djupt. Det är något med hur lite hjälp han fick av polisen att träffa sin kvinna, hur kringskuret hans liv var – som ett rörligt fängelse – och att han samtidigt var persona non grata i de fina salonger där man dunkar sig själv i ryggen för att stå upp för yttrandefrihet och andra honnörsord. Att han aldrig fick upprättelse i livet är en skam för hela Sverige, men i synnerhet institutioner som Moderna Museet. Och jag skäms för att offentliga människor så insiktslöst raljerade över hans situation, uttalade sig så tvärsäkert pratade om hans avsikter och stängde alla dörrar i hans ansikte. Hur kunde Lars Vilks framställas som en farlig, mäktig makthavare som sparkade nedåt, när det var han som föll offer för en mordisk islamism? När han blev lämnad ensam inför mordhoten, och hela det offentliga Sverige med alla sina vackra ord, vände honom ryggen? Det är en skandal som jag inte kan släppa. Därför fortsätter jag att sörja Lars Vilks. Sveket mot honom var så totalt. Han förtjänade bättre från oss. Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.I dagens podd pratar jag med den kanske viktigaste rösten angående Lars Vilks. Mårten Arndtzén är mångårig kulturjournalist och konstkritiker på Sveriges Radio. Han var med i podden för ett år sedan, när Vilks just dött. Nu har han skrivit en bok – Konsten är vi (Fri tanke) – där han sätter Vilks konstnärskap i sitt rätta sammanhang i konstvärlden. Han tillhörde den konsttradition som involverade omvärlden i konstverket – rondellhunden var en “social skulptur” som inbegrep alla reaktioner på det. Det var just den här sortens öppna konstverk, där slutresultatet inte var känt, där tolkningarna inte var stängda, som öppnade sig mot det okända, som Moderna Museet en gång gick i bräschen för. Varför har man då stängt dörren för Vilks? Det pratar vi om i dagens podd. Men en spoiler redan nu: Moderna Museets argumentation är inte särskilt trovärdig, enligt Mårten Arndtzén. Nedanstående skrev jag som dödsruna, för ett år sedan. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Moderna museet är inte intresserade av att ta in Lars Vilks verk "Profeten Muhammed som rondellhund" i sina samlingar. Det är inte ett tillräckligt konstnärligt intressant verk, enligt Moderna museets chef Gitte Ørskou. Men på vilket sätt är det ett ointressant verk? Och går det att se på verket på andra sätt? Samtal med Fredrik Liew, chef för Moderna Museets intendenter och en av de som beslutar om vilka verk som ska tas in i samlingen, samt Mårten Arndtzén, P1 Kulturs konstkritiker. MED LEWERENTZ GENOM LIVET OCH DÖDEN Han har kallats livets och dödens arkitekt kanske mest känd för sina kyrkor och begravningsplatser, Sigurd Lewerentz. Just nu visar Arkdes en utställning om den svenska arkitektens liv och värv. Samtal med vår kritiker Cecilia Blomberg och arkitekten och kritikern Tomas Lauri. HAR MUSIKALEN FÅTT EN NY PUBLIK? I helgen var det premiär på Göteborgsoperan för musikalen Kärlek skonar ingen, baserad popartisten Håkan Hellströms låtar; samtidigt var det på Helsingborgs stadsteater premiär för rockgruppen Bob hunds nyskrivna musikal och om några veckor har musikalen "Noice rockmusikalen" premiär. Detta får P1 Kultur att ställa frågan: Har musikalen fått en ny publik? Samtal med vår musikkritiker Viveca Bladh. ESSÄ: SLOTTET SOM RESTE SIG UR HAVET OCH KLÄDDES I ETERNIT Ska nya byggnader vara samtida eller igenkännliga från äldre tiders bebyggelse? Författaren och journalisten Lars Anders Johansson vill i dagens essä uppmärksamma oss på den mångfald som traditionen erbjuder. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Moderna museet lägger mindre än en promille av sin inköpsbudget för inhemsk konst på gallerier utanför Stockholm. Debatt i P1 Kultur. "Det är inte statistik, det är apartheid" slår Dagens Nyheters konstkritiker Dan Jönsson fast efter en genomgång av Moderna museets konstköp de senaste tre åren. Nu har museet fått 25 miljoner extra att köpa konst för, som en del av ett tillfälligt stöd till den konstnärliga infrastrukturen i landet under pandemin. Hur museet använder de pengarna blir avgörande för dess trovärdighet som ett museum för hela Sverige, menar Jönsson. Vi hör två skånska gallerister samt Dan Jönsson och Moderna Museets överintendent Gitte Ørskou i P1 Kultur. POET PÅ LÄNGDSKIDOR P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj möter "planetlyrikern" Jonas Gren på ett regnvått skidspår. Detta med anledning av hans nya diktsamling Tävlingsdräkten, en sonettkrans där begrepp som sickel, LF 8, belaget och paraffin introduceras i lyrikens universum. KONSTÅKNING I FULL FRIHET Sedan konståkaren Elladj Baldé slutade tävla har han kunnat fokusera på konsten och känslorna i åkandet - och det har givit resultat. Nu tittar miljoner på hans filmade framträdanden på Kanadas frusna sjöar. Kulturredaktionens Mina Benaissa ringde upp. ESSÄ Biblioteksboken är ett objekt vi fortfarande delar på och äger tillsammans. Magi enligt vissa, omodernt enligt andra, men oavsett så har biblioteket blivit en förebild, konstaterar Eva-Lotta Hultén i dagens essä. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mårten Arndtzén

Vid det här laget har Mark Bengtsson gått ända ner till Afrika om man ska räkna ihop hur långt han rört sig inne på museet. Från krogen till New York till Skeppsholmen – vad finns det för likheter mellan hans förra arbetsplats och hans nuvarande som arbetsledare för Moderna Museets värdar? Vilket är det konstigaste (djur) som någon besökare försökt smuggla in på museet? Och kan Mark koppla bort sitt jobb på fritiden eller styr och ställer han även på tunnelbanan? Dessutom vad känner han egentligen när en hel högstadieklass rusar in i salarna?

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

En modernismens egen catwalk! Moderna museets har hängt om sin basutställning. Genom att kombinera nya verk ur samlingen på 140.000 objekt har kuratorerna kopplat ett nytt grepp på konsthistorien. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén recenserar. VI EFTERLYSER BOKCIRKLAR I NÄRKE OCH VÄRMLAND SOM SKA UTSE SVERIGES RADIOS ROMANPRISTAGARE 2020 Litteraturveckan i P1 går av stapeln i 20-26 april 2020 med final i Karlstad den 24 april, men redan nu är det dags att anmäla intresse för att vara med i årets lyssnarjury. Vi efterlyser bokcirklar, gamla och nybildade som ska diskutera och välja årets romanpristagare bland fyra utvalda romaner. Hela makten ligger hos lyssnarna när det gäller detta prestigefulla uppdrag. Anmäl intresse före 13 december till romanpriset@sverigesradio.se ETT HISTORISKT MASSMORD I SANDBY BORG PÅ ÖLAND SPRIDS VIA AMERIKANSK TV-KANAL På 500-talet e.Kr. skedde ett brutalt massmord på Öländsk mark. Upptäckten av massgraven vid Sandby Borg, 2011, var en vetenskaplig sensation. En hel vikingaätt hade utplånats på det mest bestialiska vis. Nu har den amerikanska kanalen "Smithsonian channel" gjort en dokumentär om utgrävningen. Mattias Berg berättar historien om den återfunna mordplatsen. OBS-ESSÄN HANDLAR OM DEN UNDERJORDISKA SPRIDNINGEN AV LITTERATUR I FORNA ÖSTBLOCKET Böckerna spreds bland annat flitigt i Tjeckoslovakien. Men vad hade den förbjudna litteraturen för konkret betydelse för sammetsrevolutionen och demokratiseringen av landet. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Moderna Museets samling tillhör svenska folket och är en av världens främsta inom bland annat popkonst. Varje år växer samlingen men vilka möjligheter finns det att förvärva konst på? Varje år tar Moderna Museet emot och förvärvar ett flertal verk tack vare olika donationer som inkommer till museet. I det här avsnittet av Moderna Museet-podden har museets pressekreterare Kristin Lundell bjudit in Katarina Swanström, head of development på Moderna Museet, för att prata om donationer och de olika nätverk av donatorer som omger Moderna Museet. Dessutom – ett konstmingeltips från Yoko Ono.

Både män och kvinnor slutar på grund av dålig arbetsmiljö. Men de kvinnliga köken lockar och visar på nödvändig förändring. Sofia B Olsson är kökschef på den hyllade restaurangen vRå i Göteborg. När hon och Frida Ronge drog igång restaurangen arbetade det i början bara kvinnor i köket. Det var ett medvetet beslut. - Det blev en stor skillnad, säger Sofia. Inte samma skämt, inte samma spänning i luften. Jag insåg att den grova humorn inte var min, utan jag hade bara anpassat mig till de kök jag jobbat i. Restaurangbranschen beskrivs ofta som väldigt grabbig och till och med sexistisk. Sofia berättar om sina erfarenheter från olika krogar, både positiva och negativa. Idag är det inte bara kvinnor i vRås kök, men stämningen och arbetsmiljön är fortsatt positiv. - När man jobbar på ett kontor så beter sig folk väldigt annorlunda än när man jobbar i ett kök, säger Alice Brax, matjournalist och f d kock. - Det handlar om ledarskap. Och att sätta stopp för vissa beteenden. Men om det är chefen som föregår med det dåliga exemplet så kommer det bara att fortsätta. - Vi som arbetsgivare har gjort väldigt svårt för kockar att ha ett liv utanför jobbet, säger Sofia B Olsson. - De unga kommer söka sig till de restauranger som kan hantera den frågan, säger Sofia. Idag är det brist på kockar. Det utbildas lika många kvinnliga som manliga kockar, men kvinnorna jobbar kvar kortare tid i yrket. Också bland männen är det många som slutar efter bara några år. Sofia har inga problem att få tag på kockar. De senaste åren har det startats flera organisationer och nätverk för kvinnor i restaurangbranschen, konferenser och galor, både i Sverige och internationellt. Sofia och Alice berättar om vad de betytt. Tidigare i år hölls Stellagalan för andra gången, en gala där kvinnor i restaurangbranschen premieras. Årets pristagare: Årets bagare: Ia Ahlsgård på PM bröd och sovel i Växjö Årets bar: Hedda Bruce, bartender på Tjoget i Stockholm Årets Media: Luise Vindahl, en halvan av kokboks- och bloggarduon Green Kitchen Stories Årets Mentor blev Sofia B Olsson (som vi pratar med i programmet). Årets kock: Frida Nilsson på MJ's i Malmö Årets konditor: Dorotea Malmegård på DoMa i Stockholm Årets servis: Cecilia Richter på Stationen i Skanör Årets sommelier: Emma Ziemann på Thörnströms kök i Göteborg Årets hederspris: Malin Söderström, den enda kvinna hittills som fått komponera Nobelmenyn, första kvinnan i svenska kocklandslaget och som bl a driver Moderna Museets restaurang i Stockholm. Mathistorikern Richard Tellström berättar att också restaurangmatsalen varit ett manligt territorium. - I praktiken var det inte förrän på 1970-talet som kvinnor kunde gå på restaurang själva, utan manligt sällskap, säger han. Ensamma kvinnor på restaurang utsattes för misstänksamma blickar och riskerade sin heder. - Vi vet att kvinnliga affärsresenärer i högre grad köper en sallad och tar med till hotellrummet eller beställer room service-mat istället för att sätta sig ensamma i restaurangen. Vi vet också att ensamma kvinnor i restauranger oftare sätter sig vända mot en vägg så att de inte ska behöva möta mäns blickar och inviter.

Vem bestämmer vad som visas på Moderna Museet och hur går beslutandet till? I Moderna Museet-podden har Kristin Lundell ställt in två stolar i popkonstrummet och bjudit in Ann-Sofi Noring, tillförordnad överintendent, för ett samtal om det som är museets hjärta – den 140 000 verk stora samlingen. Medan Nam June Paiks videoverk T.V. Chair, från 1968, hörs i bakgrunden berättar Ann-Sofi Noring vilket verk i samlingen som hon brukar nämna när hon vill sälja in Moderna Museets samling till någon. Och vilken konstnär som hon önskar att museet ska förvärva ytterligare ett verk från under 2019.

Daniel Birnbaum har skrivit en roman om sin skugglike farfar, vi guidar till kompositören Arvo Pärts inre rum, recenserar Claire Messuds nya roman och hör en essä om konsten att släppa gammal kärlek I dag öppnar Arvo Pärt Centret i Laulasmaa i Estland. Pärt är inte bara landets störste kulturpersonlighet, han är också en av världens mest kända kompositörer av konstmusik. "Helst ska man komma till centret till fots", säger chefen Anu Kivilo till P1 Kultur. I studion också dramatikern Magnus Lindman som guidar till Arvo Pärts värld. Moderna Museets avgående chef Daniel Birnbaum har skrivit en roman som kretsar kring hans gåtfulle farfar. "Dr B" handlar om en tyskjudisk journalist som under andra världskriget flyr till Stockholm för att därifrån bland annat hjälpa brittiska spioner att sprida propaganda i Tyskland. Daniel Birnbaum är gäst i P1 Kultur. Och så har Lina Kalmteg läst den amerikanska författaren Claire Messuds senaste roman "Den brinnande flickan". Messud nådde många svenska läsare med hyllade "Kvinnan på övervåningen", en feministisk roman med en ursinnig berättare. Är "Den brinnande flickan" en lika upphetsande upplevelse? Dagens OBS-essä handlar om konsten att sluta knarka kärlek. "Uppbrott och separationer är smärtsamma, psykologiskt och biologiskt, men vi behöver lära oss att förstå att de tillhör livets grundbultar", säger frilansjournalisten Anna Thulin i dagens essä. Dessutom: onsdag betyder nytt avsnitt av Bergmanpodden! Idag väntar den tjugosjunde filmen i Ingmar Bergmans egen regi: "Persona". Full pott rakt av i betygsnämnden. Gunnar Bolin berättar vad som väntar hugade lyssnare. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

Fredrik tror sig ha knäckt koden på vad som skulle kunna få Moderna Museets besökssiffror att skjuta i höjden och Filip har hate-watchat/guilty pleasure tittat på en dokumentär om svensk stand-up och den är precis lika förutsägbar som han hade väntat sig. Varför vinter OS 1994 gick till Norge och inte Sverige kan spåras till en försenad kung och en ypperligt alert Gro Harlem Bruntland.

För läskigt, för sorgligt eller för omoraliskt? Vem ska bestämma vilken kultur våra barn får ta del av, och vad tycker barnen själva är för svart eller för svårt? När Suzanne Ostens skilsmässopjäs Medeas barn kom till Hallsberg hade ryktet om barn som grät och kissade på sig gått före, och i Kumla hade pjäsen stoppats av oroliga föräldrar. Hur skulle skolorna i Hallsberg göra? I Barnens Kultur möter du föräldrar och teaterfolk och hör hur de tänkte – och hör barnen berätta hur det var att se pjäsen. Göran Sommardal blickar bakåt och minns alla pekfinger som höjts mot kultur som inte är lämplig för barn. Jenny Aschenbrenner spanar in en filmtrend riktad till småbarn som handlar om att låta även sorgsna känslor finnas. Och så har det blivit Moderna Museets tur att testas av barnen i testpatrullen – hur väl fungerar deras barnaktiviteter?

Meny går ut i skogen med en kock på jakt efter en nyttig sallad. Men också bladen i salladspåsen i livsmedelsbutiken är jättenyttiga. Som kock har jag plockat mycket i naturen, säger Mattias Karlsson, van bladplockare och sous-chef på restaurang Styrsö skäret i Göteborgs skärgård. Musöronen, de första späden på björk. Råa som de är, och när de är större kan man lägga in dem i vinäger.Och blåbär och lingon bladen alltså.Lotta Nordmark arbetar på SLU, lantbruksuniversitetet i Alnarp och forskar bl a på så kallade babyleaves, primörblad, blad som man skördar i ett väldigt tidigt stadium. De är väldigt nyttiga. Speciellt rucola och andra kålblad som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.Och så här års när vi är inne i vårt sommarhalvår är de odlade småbladen extra nyttiga. I många fall är blad odlade hos oss nyttigare än de som kommer från länder längre söderut. Vår sol är mer intensiv.Men varför är det så lite gröna blad på restauranger?Vi frågar Gustav Trägårdh, årets kock 2010 och kock på Sjömagasinet, Niklas Ekstedt, tv-kock som har flera restauranger i Stockholm, och Malin Söderström, som driver Moderna Museets restaurang i Stockholm.

För läskigt, för sorgligt eller för omoraliskt? Vem ska bestämma vilken kultur våra barn får ta del av, och vad tycker barnen själva är för svart eller för svårt? När Suzanne Ostens skilsmässopjäs Medeas barn kom till Hallsberg hade ryktet om barn som grät och kissade på sig gått före, och i Kumla hade pjäsen stoppats av oroliga föräldrar. Hur skulle skolorna i Hallsberg göra? I Barnens Kultur möter du föräldrar och teaterfolk och hör hur de tänkte – och hör barnen berätta hur det var att se pjäsen. Göran Sommardal blickar bakåt och minns alla pekfinger som höjts mot kultur som inte är lämplig för barn. Jenny Aschenbrenner spanar in en filmtrend riktad till småbarn som handlar om att låta även sorgsna känslor finnas. Och så har det blivit Moderna Museets tur att testas av barnen i testpatrullen – hur väl fungerar deras barnaktiviteter?

1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän? Karsten Thurfjell återstiftar bekanskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna  bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän? Kulturradion Klassikern deltar i P1:s temasatsning Den orättvisa skolan och Karsten Thurfjell tar tillfället i akt att återstifta bekanskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karsten Thurfjell återstiftar bekantskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän? Kulturradion Klassikern deltar i P1:s temasatsning Den orättvisa skolan och Karsten Thurfjell tar tillfället i akt att återstifta bekanskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

Lars Lerin räknas som Nordens främste akvarellkonstnär. Förra vintern kom över 100 000 personer för att se hans akvareller på Waldemarsudde, och den 12:e december invigdes en ny stor utställning på Borås Konstmuseum. Museichefen Hasse Persson berättade att Lerin länge stått på museets önskelista, och han menade att Lars Lerin idag är en av landets mest folkkära konstnärer. Mia Gerdin har träffat Lars Lerin i Borås. Och dessutom har Karsten Thurfjell besökt Moderna Museets nya - och allra första - filial, som nu öppnar i Rooseums gamla lokaler i Malmö. Inför öppningen har byggnaden helt gjorts om av arkitekterna Martin Videgård Hansson och Bolle Tham. Snittet onsdag 23 december kl 14.03 i P1 Programledare: Anneli Dufva