Podcasts about chalmers tekniska h

Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement. Följ med Klotet på reportageresa till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik som ska minska utsläppen av koldioxid i atmosfären med tusentals ton när gasen ersätter gasol som värmekälla vid stålproduktion. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger. Ovako och SaltX på samma industriområde i HoforsPå stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.Medverkande:Anders Lugnet - teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, OvakoMikael Persson - projektledare, OvakoSvante Axelsson - nationell samordnare för Fossilfritt SverigeHans Hellsmark - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.Carl-Johan Linér - vd SaltXLars Croon - innovatör SaltXAnna-Karin Ivarsson - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Avskiljning och lagring av koldioxid genom BECCS och CCS kan bli avgörande för att nå klimatmålen. Men hittills har det funnits svaga drivkrafter att införa sådan teknik. I en ny SNS-rapport förklarar tre forskare varför. Medverkande Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige Malin Dahlroth, vd och koncernchef på Sysav Anders Egelrud, vd och koncernchef på Stockholm Exergi Jytte Guteland (S), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet samt i EU-nämnden Filip Johnsson, professor i energiteknik, rymd-, geo-, och miljövetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola Kenneth Möllersten, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Kungliga Tekniska högskolan Helena Storckenfeldt (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson samt ledamot i miljö- och jordbruksutskottet Lars Zetterberg, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

En karta över hur olika hormoner styr olika funktioner i kroppen ser lika komplex ut som en karta över Londons tunnelbana. Alla människor är därför hormonella - det styr hur vi mår och hur vi känner oss. Intressant nog är forskningen fortfarande relativt mycket i sin linda, och några av de stora framstegen på området har gjorts så sent som under de senaste decennierna. Eller för att sätta det i perspektiv: när bantning och lightprodukter slog igenom på allvar på 1980-talet hade man väldigt lite kunskap om hur det egentligen funkade. Man pratade om kalorier och man pratade om att röra sig, men även om två personer åt samma sak och rörde sig på samma sätt verkade de få olika effekter på deras kroppar?Idag vet vi att hormoner är en del av förklaringen till det. Så för att förstå mer om det vände jag mig till Martina Johansson, författaren till Hormonstark och flera andra böcker om förebyggande hälsa. Till vardags är hon doktorand på Linköpings Universitet, vid institutionen för hälsa, medicin och vård. Från början civilingenjör inom bioteknik från Chalmers Tekniska Högskola, där hon numera föreläser om kroppens hormonella system, och en välkänd röst i biohacking-kretsar i Sverige.I avsnittet pratar vi om vad vi egentligen vet om hormoner, om hur de påverkar oss och hur vår kost därmed går att koppla till hur vi mår. Johansson förklarar också inflammationsteorin, problemet med kolhydrater, östrogendominerad fettlagring och resistent stärkelse, bland mycket annat. Johnssons bokrekommendationer:The Art and Science of Low Carbohydrate Performance - Jeff Volek, Stephen PhinneyDeep nutrition - Catherine ShanahanMetabolic Autophagy: Practice Intermittent Fasting and Resistance Training to Build Muscle and Promote Longevity - Siim Land"Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios.Programmet är en repris från 2021. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och packningar. Men ingen vet hur mycket. Kaliber granskar de dolda utsläppen. Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och otätheter. Men ingen vet hur mycket.Kaliber har undersökt ett 20-tal anläggningar som använder naturgas, vilket till allra största delen är metan. Det är kemiindustrier, stålindustrier och raffinaderier. Och det är bara ett par av dem som anger några utsläpp av metan alls. Ytterligare en anläggning anger siffror från en mätning som gjordes för tolv år sedan.Men utsläppen är större i verkligheten. Kalibers granskning visar att metanutsläppen från de största gasnäten och från de raffinaderier och industrianläggningar vi har undersökt motsvarar 65 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär vad 35 000 bilar släpper ut på ett år.Metanmätningar vid GasumVid Gasums gasterminal i Nynäshamn står Samuel Brohede. De ska mäta metanutsläpp med drönare, ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola för att utveckla den här nya metoden.På en sådan här anläggning finns det ett stort antal möjliga läckagepunkter, säger han.   Varenda ventil kan i princip läcka. Det handlar alltså om små utsläpp på flera ställen, som tillsammans blir större, ofta dolda utsläpp.Mäter man inte, så vet man inte. Alls.Vid anläggningen i Nynäshamn har de inte mätt tidigare på grund av att de tagit över anläggningen nyligen, för två år sen. Men i Lysekil har de gjort mätningar, trots att de inte måste. Det tycker företaget är viktigt, säger Benny Johansson på Gasum. Ursprungligen så var det miljöskäl. Men med priser som varit sista året så kommer även ekonomiska skäl in. För är väl ingen som undgått att se att naturgaspriserna har haft en enorm spik över sommaren.Sverige skrivit på metandeklarationFlytande gas, LNG, kommer med fartyg till Gasums två terminaler i Nynäshamn och Lysekil. Den allra största delen av naturgasen kommer till Sverige i en pipeline. Nordion, som driver gasnätet, gör mätningar varje år och söker och åtgärdar läckor löpande och har på så sätt fått ned läckagen från gasnätet med nästan en tredjedel på bara ett par år.Genom det här systematiska arbetet har vi nått väldigt bra resultat när det gäller metanutsläppen, säger Saila Horttanainen, kommunikationschef på Nordion.I klimatmötet i Glasgow förra året presenterades ett avtal - Global methane pledge - den globala metandeklarationen, som nu 130 länder har skrivit på, däribland Sverige. Målet är att utsläppen av metan ska minska snabbt med 30 procent till 2030. För att Sverige ska klara att minska utsläppen av metan så mycket, och dessutom på kort tid, så behöver vi öka takten rejält, säger Mats Björsell på klimatanalysenheten Naturvårdsverket.Ja, det behöver vi absolut. Det pyser och läcker lite här och där i olika typer av anläggningar som använder naturgas eller biogas också för den delen. Problemet hittills har varit att hitta läckorna.Inte krav att mäta och rapportera utsläppenFöretagen har inte några krav på att mäta hur stora utsläppen av metan är eller rapportera utsläppen. Sara Mälbrink jobbar med miljötillsyn på raffinaderier och förbränningsanläggningar på Länsstyrelsen Västra Götaland:Nej, det har det ju inte gjort. I alla fall inte de här raffinaderierna. Och så har de inte haft krav på sig att göra det. Och de har inga villkor i sina tillstånd som säger hur mycket metan som de får släppa ut. Det pyser även från gasnätet. Johan Skansing är chef för drift underhåll på Gasnätet Stockholm. Här är läckagen omfattande. Förra året var det en fjärdedel av gasen i stadsgasnätet som läckte.Ja, men så, det är ett utsläpp som ska ner. Metan, det är en växthusgas, den ska inte läcka ut, vi ska ju använda den och det är därför vi jobbar med våra renoveringsplaner, våra framtidsplaner. Vi har ju ett mål om att läckagefritt nät 2040, säger Johan Skansing.Hållbarhetschefen Eric Zinn jobbar på Göteborg Energis anläggning Gasendal, en anläggning som läckte ut metan motsvarande 83 ton koldioxid förra året. Det stämmer ja, precis. Och all verksamhet har ju lite läckage då, så även vår verksamhet, Gasendal läcker en del metan, säger Eric Zinn.David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet betonar allvaret:Om vi underrapporterar och därför inte vidtar de åtgärder som skulle behövas. Då förvärrar vi klimatkrisen på sikt.Så det här är nåt som Sverige måste få koll på? Ja, Sverige och alla andra länder. Det är viktigt. Det är centralt för att uppfylla Parisavtalet att minska utsläppen.

Senast år 2045 ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara noll. Det har fastslagits av regeringen i 2017 års klimatlag. Att nå den högt ställda målsättningen kommer att kräva omfattande systemförändringar i hela samhället. Ida Karlsson är doktorand på Chalmers Tekniska Högskola och arbetar med att ta fram transformativa utvecklingsvägar för försörjningskedjorna för byggnader och transportinfrastruktur i Sverige inom det storskaliga forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit. Ta kontakt: www.helakedjan.se

Hur kan vi ta oss an de komplexa hållbarhetsfrågor vi står inför? Vi samtalar med John Holmberg, som ger oss flera konkreta tips och råd om hur vi kan hantera komplexa frågor. Medverkande: John Holmberg, professor vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg Samtalsledare, Anders Nordh, SKR Textversion avsnitt 84 (PDF)

Dagens gäst är Christian Ekberg som är professor i både kärnkemi och Industriell Materialåtervinning vid Chalmers Tekniska Högskola. Med den dubbla kompetensen har jag svårt att tänka mig någon bättre lämpad att tala med om kärnkraft, miljö och klimat. Och om magsjuka bävrar. Nu är förvisso valrörelsen över, men energifrågan har bara blivit mer brännande i takt med att vintern närmar sig. I Europa fortsätter Tyskland stänga kärnkraft samtidigt som gasen från Ryssland stryps. I Belgien följer man efter och stänger fungerande kärnkraftsverk. Hur smart är det? Kommer Svenska kraftnät tvingas koppla ifrån elen i vinter, som generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe varnade för i Ekots lördagsintervju? Vad kan man göra för att säkra energiförsörjningen framåt? Vilka misstag har begåtts? Varför tar kärnkraftsmotståndare alltid upp Finlands nya kärnreaktor Olkiluoto 3? Vad är små modulära reaktorer (SMR) för något? Och hur kan vi återanvända kärnavfallet? Om detta och mycket annat handlar dagens podd. Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Underbart att vara tillbaka! Vi drar igång rond 2 av Vägen mot Paradiset med lyssnarfavoriten Martina Johansson som även medverkade i avsnitt 66 som jag rekommenderar att du också lyssnar på.Martina är utbildad till Civilingenjör på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg med inriktning bioteknik, och hon är snart klar med sin doktorsavhandling inom metabol ohälsa och inflammation. Dessutom driver hon bloggen martinajohansson.se och kontot @nextlevelbiohacking på instagram. Hon har blivit en ledande person inom både ketogenkost och biohacking i Sverige, och är en fantastisk kunskaps- och inspirationskälla. I dagens avsnitt pratar vi hormoner, biologisk ålder, kolesterol, fasta, anti aging och massa annat. Martina svarar även på era lyssnarfrågor och ger bland annat sina topp 10 Biohacking-tips. Jag hoppas du kommer gilla avsnittet. Prenumerera gärna på podden så ses vi om en vecka!

En karta över hur olika hormoner styr olika funktioner i kroppen ser lika komplex ut som en karta över Londons tunnelbana. Alla människor är därför hormonella - det styr hur vi mår och hur vi känner oss. Intressant nog är forskningen fortfarande relativt mycket i sin linda, och några av de stora framstegen på området har gjorts så sent som under de senaste decennierna. Eller för att sätta det i perspektiv: när bantning och lightprodukter slog igenom på allvar på 1980-talet hade man väldigt lite kunskap om hur det egentligen funkade. Man pratade om kalorier och man pratade om att röra sig, men även om två personer åt samma sak och rörde sig på samma sätt verkade de få olika effekter på deras kroppar?Idag vet vi att hormoner är en del av förklaringen till det. Så för att förstå mer om det vände jag mig till Martina Johansson, författaren till boken "Hormonstark" och till flera andra böcker om förebyggande hälsa. Till vardags är hon doktorand på Linköpings Universitet, vid institutionen för hälsa, medicin och vård. Från början civilingenjör inom bioteknik från Chalmers Tekniska Högskola, där hon numera föreläser om kroppens hormonella system, och en välkänd röst i biohacking-kretsar i Sverige. I avsnittet pratar vi om vad vi egentligen vet om hormoner, om hur de påverkar oss och hur vår kost därmed går att koppla till hur vi mår. Johansson förklarar också inflammationsteorin, problemet med kolhydrater, östrogendominerad fettlagring och resistent stärkelse, bland mycket annat.Bokrekommendationer:The Art and Science of Low Carbohydrate Performance - Jeff Volek & Stephen PhinneyDeep nutrition - Catherine Shanahan Metabolic Autophagy - Siim LandProducent: Jens Back och Per Grankvist. Klippning Hanna Brandén och mixning av Stray Dog Studios. När du delar i sociala kanaler, använd #perspektivpoddenPerspektiv är en podd från Vad Vi Vet. Följ oss i dina sociala kanaler om du vill ha faktabaserade förklaringar av aktuella händelser - varje dag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En del argumenterar nu för att coronakrisen ger en chans att starta om ekonomierna på ett mer miljö- och klimatvänligt sätt. Men redan kommer rapporter om att utsläppen i Kina är tillbaka på högre nivåer än före krisen. Har coronakrisen ökat eller minskat möjligheten att bromsa den globala uppvärmningen? Hör Fredrik Hedenus, docent i fysisk resursteori som forskar på klimat, energi och jordbruk vid Chalmers Tekniska Högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent marie-louise.kristola@sverigesradio.se

I avsnitt 47 av Digitala influencer-podden gästar Anders Johanson, CTO på Husqvarna Group och adjungerad Professor KTH. Anders berättar om sin resa från sin tid som Fallskärmsjägare till Chalmers Tekniska Högskola där han var med och startade den biotekniska grenen av entreprenörsskolan, till att idag leda teknikutvecklingen på det globalt ledande bolaget inom utomhusprodukter för grönyteskötsel. Trevlig lyssning!

Många pratar om elbilar nu, men i kulisserna utvecklas bränsleceller som kan driva bilar med vätgas och som bara ger vattenånga ur avgasröret. Fördelen med vätgasbilar är att de har en längre räckvidd än klassiska elbilar som går på batterier. Det går också fortare att tanka bilarna - i den mån man hittar något tankställe. Ännu finns få vätgasbilar i Sverige och bara fyra fungerande vätgasmackar i Sverige. En av dem ligger i Mariestad och drivs av solel, och här har också kommunen tio vätgasbilar som används i den kommunala verksamheten.  Norge och Danmark ligger före Sverige i utvecklingen och har fler vätgasmackar än Sverige. För att minska utsläppen från lastbilar skulle vätgas och bränslecellsdrift kunna vara viktigt, eftersom det kan vara svårt att få tillräcklig räckvidd med batterier för så tunga fordon. En del bedömare pekar nu på att lastbilar kan bli en murbräcka för vätgasdrift och driva på utbyggnaden av till exempel mackar. Flera stora internationella lastbilstillverkare har också aviserat rejäla satsningar på bränsleceller och vätgaslastbilar.   I Klotet denna vecka handlar det om vätgasbilarnas framfart, i Sverige och Europa. Gäst i programmet är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare: Marie-Louise Kristola

Säkerheten runt Sveriges kärnkraftverk ställs inför nya utmaningar. Hotbilden har förändrats. Hur klarar de det? Nu är det inte bara tekniken som kan gå sönder och orsaka problem, yttre hot som cyberattacker och kraschande flygplan är en realitet som kärnkraftverken behöver kunna bemöta. Veckans Klotet tar avstamp i den pågående kärnkraftsövningen Havsörn, som är den största hittills i Sverige, runt 5000 personer från flera länder deltar. En del i övningen är en evakuering av boende på Gräsö. Men när Klotets reporter är på plats för att följa det iscensatta dramat hinner inte räddningen fram till Jan och Ingegerd Häggqvist, som bor längst bort. Nu har det gått bra många timmar och vi är precis i vindriktningen från kärnkraftverket, säger Jan Häggqvist medan de väntar på undsättning under övningen. Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan skärptes säkerhetskraven på svenska kärnkraftverk. Från slutet av nästa år ska det som kallas för oberoende härdkylning finnas på plats, något som sägs öka säkerheten radikalt. Hur säker är den svenska kärnkraften? Vad gör ansvariga myndigheter i ett krisläge? Hur sprids radioaktivitet i markerna? Gäster i Klotet är Jan Hanberg på Strålsäkerhetsmyndigheten och energiforskaren och debattören Tomas Kåberger, professor vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare: Marie Louise Kristola

Hur kan vi ställa om energiförsörjningen och hejda klimatkrisens effekter? Tomas Kåberger är fysiker och professor vid Chalmers Tekniska Högskola, kärnkraftsexpert och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten. Let’s tech-poddens tolfte avsnitt handlar om kärnkraft i jämförelse med förnybar energi. Är kärnkraft klimatsmart? Vad innebär en kärnkraftsolycka? Och vad händer nu när förnybar el plötsligt är billigare än olja? Av och med Henrik Enström, VD på Codic Consulting.

Fånga in koldioxiden från de värsta utsläpparna lagra den under havets botten. Det är metoden som allt fler ser som ett måste för att rädda mänskligheten från en katastrofal klimatförändring. Carbon Capture and Storage (CCS) heter konceptet, alltså infångning och lagring av koldioxid. En metod som ska säkerställa att vi kan fortsätta tillverka cement, stål, papper, värme och elkraft, men med kraftigt reducerade CO2-utsläpp. Koldioxiden skiljs av från de rökgaser som olika anläggningar avger och transporteras sedan i flytande form till ett slutlager i underjorden. CCS är en dyr och energikrävande lösning, men sannolikt nödvändig om vi ska nå klimatmålen i tid. Det anser bland andra professor Filip Johnsson vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Vetandets värld besöker Norge som ser CCS som en framtidsbransch för landet, i en tid då olje- och gassektorn som gjort landet så rikt minskar i betydelse. Norge vill nu bygga en infrastruktur för att kunna ta emot mycket stora mängder koldioxid från en rad europeiska länder, inte minst Sverige. I programmet hörs: Ismail Shah, forskningsingenjör TCM Technology Centre Mongstad, Eirik Tandberg, vd Fortum Oslo Varme, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I veckan var FN:s klimattoppmöte och många tror nog att klimatfrågan verkligen tas på allvar. Men nu har det visat sig att vi tog klimathotet mer på allvar för 30 år sedan än idag. Martin Hultman är projektledare för "Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse" på Chalmers Tekniska Högskola. Martina ringer upp honom för att få höra mer om projektet.

Å ena sidan är kärnkraft förknippat med det lidande och mörker som en härdsmälta kan orsakar. Å andra sidan med den ljusa framtid en fossilfri energikälla kan innebära. Frågan om kärnkraft är farligt eller ej tycks alltså i första hand vara en politisk uppfattning. Den bilden delas av Klara Insulander Björk som är forskare inom subatomär fysik och plasmafysik vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. I dagens avsnitt pratar vi partikelfysik, den mänskliga faktorn och den röda tråden mellan de tre stora kärnkrafthaverierna i modern tid. Allt för att försöka förstå kärnkraften ur flera perspektiv.Läsrekommendationer- Mellan frälsning och domedag : om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945-1999 - Jonas Anshelm. - Bomben: ett liv- Gerard Degroot, Peter Handberg. - Bloggen Analysgruppen - analys.se- - -"Perspektiv" är en podd från Vadvivet.se Varje dag förklarar vi aktuella ämnen ur nya perspektiv på Instagram @vadvivet och på vadvivet.se Följ Per Grankvist på @pergrankvist och läs hans texter på pergrankvist.seProgramledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Podden görs av VVV Media för Vadvivet.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt intervjuar vi Hans Bjarnehed som arbetar på ÅF! Han sitter även med i programrådet på Maskinteknik på Chalmers Tekniska Högskola

Martina är vår mest förekommande gäst i podcasten. Hon är utbildad till Civilingenjör på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, och har två masters: en i medicinsk bioteknik och en i biofysik (bioengineering). Hör Martina efter ett uppsnack på sisådär 30minuter jämnt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Antiinflammatorisk kost är temat för veckans avsnitt där Tyngre Dietistpodden träffar Helen Lindqvist. Helen är universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Dr. i biovetenskap från Chalmers Tekniska Högskola, med inriktning mot livsmedel och nutrition. Helen tillhör en forskargrupp inom nutritionell metabolomik, där hon är involverad i flera interventionsstudier. Fokus i projektet är att karaktärisera kostintag hos individer genom analys av metaboliter i blodprov och urinprov. I avsnittet diskuteras bland annat det aktuella forskningsläget vad gäller antiinflammatorisk kost, vad begreppet egentligen innebär samt studien MIRA (Musslor-Inflammation-Reumatoid Artrit) vilken syftar till att öka kunskapen om specifik kost för personer med reumatism. Tips på lättläst artikel för dig som vill fördjupa dig ytterligare i ämnet: http://nutritionsfakta.se/2016/12/15/kostens-paverkan-pa-inflammationsmarkorer/

Shaykh Ahmed al-Mofty är utexaminerad från Chalmers Tekniska Högskola som civilingenjör i Mekanik. Han sitter också i styrelsen för Stiftelsen Göteborgs Moské.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfri belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

. .. .   .. Ludvika Dalarna 40 . .. .. .. Chalmers Tekniska Högskola . .. . : " .. ". .. .     SVENSKA TEXTEN Varför rasar broar   Broar rasar ytterst sällan, men om det händer blir konsekvenserna oftast katastrofala Mohammad Al-Emrani talar om detta, men även om flyktingläger och minnen   Vi hör ju talas om broras lite nu och då. Ifjol brakade en bro samman i Ludvika i Dalarna under bygget av den och i somras rasade en bro i Italien och ett 40-tal människor omkom Broar bör väl inte över huvud taget rasa, men de gör det ändå. Betyder det att vi alltid ska känna oss lite rädda när vi tar oss över en bro   Nej, menar Mohammad Al-Emrani,som arbetar vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg där han forskar om stålbroar   Mohammad utbildade sig till ingenjör i Basra i Irak, inspirerad av sin familj där många är civilingenjörer och konstruktörer. Men under det första Gulfkriget, när Irak invaderade Kuwait, blev han tvungen att lämna landet Först hamnade han i ett flyktingläger. Det var en fruktansvärd upplevelse, berättar han, men den har inte stannat kvar inom honom   "Människor har en fantastisk kapacitet att radera allt dåligt ur minnet och bara komm ihåg de goda stunderna", säger Mohammad. Så när jag tittar tillbaka på den tiden idag, då är det bara det goda som jag minns, om man får kalla det så   I vår talkshow talar han om sina upplevelser i livet - och om broar

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden? En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar. Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige. Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket. Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 14 mars.

För första gången på tio år ökar utsläppen av koldioxid från biltrafiken i EU. Antalet sålda bilar är det högsta sedan 2010, och försäljningen av SUV:ar slår rekord. Vad krävs för vända trenden? En förklaring till de stegrande utsläppen av koldioxid är att färre dieselbilar säljs i EU-länderna efter dieselskandalen. Dieseln släpper ut mindre koldioxid än bensinbilar, men mer luftföroreningar. Och i Sverige ska koldioxidutsläppen från vägtrafiken i minskat med 70 procent, jämfört med år 2010. Men även här går utvecklingen för närvarande åt andra hållet. Precis som i EU ökar försäljningen av personbilar. Under förra året registrerades nästan 380 000 nya personbilar, ett nytt rekord för Sverige. Även andelen miljöbilar ökar, men de är fortfarande få jämfört med antalet bensin- och dieseldrivna bilar på vägarna. Så frågan är hur Sverige ska klara att minska trafikens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Med nuvarande takt och med de styrmedel som börjar gälla i juli så når vi som bäst bara halvvägs, mellan 20 och 35 procent, enligt Trafikverket. Klotet frågar Svante Axelsson, regeringens samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Jessica Alenius, vice vd för Bil Sweden, samt Frances Sprei som forskar inom hållbar mobilitet vid Chalmers Tekniska Högskola. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Hur går det egentligen till när bagare bakar bröd? Meny kollar in i detalj i veckans program. Mamma varnade mig för att bli bagare. Hon sa att man inte hinner träffa vänner, för antingen sover man eller också jobbar man. Och man går upp mitt i natten.Så trots att Anna Groneberg redan som barn ville bli bagare precis som morfar så valde hon istället att bli kock. En marginell social förändring kan tyckas om man jobbar på kvällskrog. Men Anna tog varje chans att baka och till sist omskolade hon sig till bagare.Anna är bagare på Gunnebo Slotts bageri i Mölndal. Och med hennes hjälp fördjupar vi oss i bakandets hemligheter.Vad är det egentligen som händer? Varför gör bagarna som de gör? Och vilka knep har bagarna som gör att deras bröd blir så mycket finare och godare?Anna berättar hur väder och temperatur påverkar. Att det är skillnad på mjölet från en påse till en annan, i synnerhet om det handlar om gamla spannmål. Hon tycker de är mer spännande och berättar om hur de skiljer sig från vanligt mjöl.I programmet bakar hon med dinkelsikt och svedjeråg. Och med surdeg. Anna berättar hur den sköts, hur den ska se ut och hur man kan testa den.Anna bakar med en mycket lösare deg än i vanliga recept för att få ett saftigare bröd.Arbetet med degen handlar dels om att utveckla glutentrådarna, dels om att hjälpa degen att få struktur och spänst.Glutenet utvecklas genom s k autolys av degen själv, och genom att Anna viker och arbetar med den. Ett sätt kallas för kattknådning. Det finns en länk nedan till en film som visar hur det går till.För att degen ska bli spänstig är det också viktigt att den får vila.Under den slutliga jäsningen får degen stöd av en brödkorg, för att inte flyta ut och bli platt.Anna berättar också varför hon snittar brödet innan det åker in i ugnen. Och varför hon jobbar med ånga under gräddningen.Hon gräddar brödet hårt så att hon får en smakrik skorpa. Och låter det sen svalna innan hon skär i det.I programmet förklarar också läkaren Kerstin Fredlund varför de gamla vetesorterna är mindre problematiska för glutenintoleranta. Hon har disputerat i livsmedelsvetenskap på Chalmers Tekniska Högskola och har specialiserat sig på spannmål.

Youtube-gigant Felix Kjellberg, eller som han är känd för de flesta av hans 30 miljoner prenumeranter, PewDiePie, berättade hur han har kommit dit han är idag: världens största på YouTube. Han berättade hur han för fyra år sedan var en borttappad tonåring som hoppade av skolan och spelade för mycket datorspel, och skulle börja jobba på heltid med att göra videor för YouTube. Felix spelar in sig själv spelandes TV- och datorspel och har samlat på sig en enorm följarskara: fans som han kallar för ”bros”. Han berättade om vikten av att göra det man vill, att våga ta första steget, som att flyga utomlands ensam till en tjej som man aldrig träffat i verkligheten tidigare – en tjej som nu är Felix fleråriga flickvän. I sitt Sommarprogram berättade han om hur hans YouTube-kanal når ut till miljontals människor ute i världen – hur han har fått cancersjuka, ensamma människor att le och vara ett sällskap: ”Om inte det är en bra anledning för mig att göra det jag gör så vet jag faktiskt inte vad som är vettigt.” Han berättade även om hur han har samlat ihop över en miljon dollar till välgörenhet: ”Av allt jag gjort är detta det allra mest stolt över.” Om Felix "PewDiePie" Kjellberg Har 27 miljoner prenumeranter på sin Youtube-kanal. Kanalen visar Let’s Play-videor, en genre där tittarna följer hur ett datorspel spelas samtidigt som det kommenteras. Förra året blev den världens största kanal och i maj i år hade klippen visats 4,4 miljarder gånger. Oftast skildras skräckspel, gärna med underhållande kommentarer och gester. Studerade industriell ekonomi vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg innan spelkarriären tog fart. - Jag är en helt vanlig kille från Göteborg och är antagligen mest känd som PewDiePie. För tre år sedan visste ingen vem jag var och idag är jag världens mest sedda person på internet. Jag ska försöka förklara hur det blev så här. Producent: Henrik Johnsson

Om man kan arbeta med siffror med den här sortens maskiner, borde man kunna ha den till att arbeta med ord också. Så tänkte den unge språkforskaren Sture Allén för 50 år sedan och gick en kurs i ADB, automatisk databehandling vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg för att lära sig programmera. Sture Allén blev professor i nordiska språk, startade Språkbanken och det som kom att kallas Språkdatagruppen vid Göteborgs universitet. Det är Språkbanken och dess närmare 900 miljoner ord från nutida och historiska texter som ligger till grund för det moderna ordboksarbetet i Sverige. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. - ”Wij hålla vth” - förkortningen ”m.h.v.p.” på gammalt köpekontrakt - uttalet ”presang” - försvenskade stavningar av engelska uttryck