Podcasts about frysta

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad köper man för grönsaker när allt är superdyrt och ej i säsong? Jo! Frysta haricots verts. Gör en god dressing till, så har du en perfekt sallad till dina vintriga rätter.Alla recept finns att hittas på Instagram: @receptdirektRing in din fråga till recept direkt på: 08 12 15 33 50

Nu när det är som absolut gråast och tråkigast kan det kännas extra motigt i vardagen och kanske framförallt i våra relationer. Om vi dessutom har småbarn som är snoriga, sjuka och gnälliga så är ju inte det direkt ett afrodisiakum. Därför har vi nu bjudit in författaren och psykologen Susanna Tagesdotter Hagstrand för att prata om hur vi kan ta hand om relationen under småbarnsåren. Susanna har skrivit boken "Växa tillsammans - att ta hand om parrelationen under småbarnsåren." Även du utan barn (men som kanske har en gullig hund) kan ha nytta av Susannas tips Ljud: Rickard Darlington  

Lugnt och mysigt sommaravsnitt där temat är semester. Det blir: motsatsen till triggers - glimmers. Sommarens överlevnadstips, gottigheter, rövstek, sommarens sås, massa annan sås, solskyddpåbarntips och VIPpåVIPPEN på Way out west. Dessutom tipsar Hanna om ägg.

Hur ser det ut i ditt kylskåp eller i ditt skafferi? Har du rensat och vad hittade du? I Karlavagnen söndag med Mona Wahlund handlar det om vad du har hittat i ditt kylskåp och vad du glömt bort att du hade. Kylskåpsstädning eller frysboxrensning är ju välkommet, speciellt nu när matpriserna rusat i höjden. Dela med dig av vad du hittat där inne i gömmorna!Något alldeles underbart gott eller någon ost som var på väg att möta dig i hallen? Maten vi glömde är temat. Vad har du i gömmorna och varför? Räkskal? Frysta kräftor från 1992? Kanske du köpte en speciell marmelad när du var i London sist, men den är utgången sedan tio år? Vad har du hittat i ditt kylskåp, skafferi eller i frysen? Eller har du glömt mat någon helt annanstans? Programledare: Mona WahlundKarlavagnen startar kl 21.40 - telefonslussen öppnar 21.00 Ring 020 - 22 10 30. Du kan också söka upp oss på sociala medier och dela dina tankar på ämnet eller bilder på din kvarglömda mat.Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare: Markus Boger

PODPLAY LIVE: Lyssnarrekord när kärnkraft, omanlighetsnormen, springnotor och Djurens rätt avhandlades. Rock-Dawwa föddes idag! Tack! Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.se Lyssna på Inaktuellt Live VARJE torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén och producenten Dawwa.

Varför det är bra att ha rörmokarkompisar, kulinarisk nostalgi, surfkillar, och hur länge har egentligen Brita haft sitt inredningsintresse? En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

124. Frysta drinkar. Sommaren lider mot sitt slut men än finns tid att svalka sig med en fryst drink i solen! Lyssna och begrunda, leta sedan fram din gamla blender och veva igång den! Morgenthaler nämns för övrigt tvåsiffrigt antal gånger. Det ni.

Tack för att du lyssnar! 

Roman Abramovitj tillgångar blir frysta. Därmed stoppas miljardären från att sälja Chelsea – och klubben får inte sälja biljetter, merchandise och värva nya spelare. Det uppger flera brittiska medier. Frida Fagerlund och Patrik Syk diskuterar de senaste nyheterna från londonklubben.

Linus, Lif & Prästen -Frysta tillgångar -Ljusshow -Grillkväll -No more RS6 -Fettsugning -och mycket annat! Patreon: https://www.patreon.com/tappadsombarn Facebookgruppen: www.facebook.com/groups/tappadsombarnpodcast/ Instagram: @tappadsombarnpodcast Youtube: "Tappad som barn" Twitch: "TappadSomBarnPodcast" Podcast: "Life of SWK" Blev du tappad som barn? TSB-KLÄDER FINNS I VÅR WEBSHOP! www.tappadsombarn.se

Kriget i Afghanistan har kostat enorma summor. Och nu stoppas utbetalningarna till det biståndsberoende landet. Kommer de stora naturtillgångarna att rädda ekonomin, och vilken roll kommer Kina att spela för landets framtid? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anders Fänge, Afghanistankännare Björn Djurberg, Kinakorrespondent Sveriges Radio Anton Löf, mineralanalytiker RMG Group Joe Biden, president USA Ann Linde (S), utrikesminister Tekniker: Victor Ubeira ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I veckans avsnitt såklart mycket snack om MCL35M, Mclarens nya utmanare för säsongen 2021. Mclaren är många nyfikna på då de är ett team på uppgång och dessutom det enda teamet som bytt motorleverantör till årets säsong. Janne och Erik levererar sina första intryck av bilen.F1-kommissionen hade möte förra veckan där man tog några viktiga principbeslut, bl a att motorreglementet fryses efter 2021 vilket i sin tur gör att Red Bull kan ta över Hondas motorer och driva dem vidare i egen regi 2022-2024. Samma möte hade även omröstning kring ev införande av sprintrace på lördagarna. Omröstningen visade på brett stöd för idén men att det fortfarande finns detaljer att reda ut innan det kan bli verklighet.Fernando Alonso råkade ut för en olycka under en träningsrunda på cykeln förra veckan men fraktur på käken och utslagna tänder som följd. En annan som råkat ut för något liknande är Marcus Ericsson när han väjde för en höna i Thailand. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hanna “Portionen under tian” Olvenmark kan (kok)bokens alla knep för att få ner matkostnaderna. Hon lagar inte bara prisvärd mat, utan även nyttig, smarrig och klimatsmart. Yum! Men visst kan prislappen på mat kännas orimligt dyr. Medvetenhet är nyckeln till en mindre matbudget och Hanna ger en lättsmält genomgång av strategi och metod – från planering till inköp och tillagning. Bon appetit! Hanna Olvenmark är dietist, kokboksförfattare och en dedikerad matinspiratör med det omåttligt populära initiativet Portionen under tian, som är en sajt och ett instakonto. Vilken är din signaturrätt?– Om man hade frågat på mitt instagramkonto hade de sagt grönkålspastan. Den gillar jag väldigt mycket. Det är en pasta med grönkål och frögrädde. Man mixar solroskärnor eller pumpakärnor eller vad man nu vill ha, och blanda med havredryck och steker upp med vitlök, grönkål, ost och pasta, säger Hanna Olvenmark. Hur hänger billig mat ihop med hållbarhet?– Många tror att vi måste lägga mycket pengar för att äta hållbart. Och för vissa livsmedel stämmer det. Men vad gäller klimatutsläpp behöver vi gå mot en mer växtbaserad kost. Man måste inte bli vegetarian, men vi bör äta allt mer från växtriket. Både av hälsoskäl och klimatskäl. Många kan känna att det blir dyrt om man går mot substitutprodukter. Men man kan välja baljväxter som har extremt lågt klimatavtryck. Grönsaker i säsong är billigare. Frysta grönsaker. Det är ofta väldigt prisvärda varor. Det blir ganska billigt. Maten är ofta en väldigt stor utgift. Varför blir det så dyrt för många?– Oplanering. Det är många beslut som fattas i stunden. Jag tror att vi behöver förstå att vår beslutsfattningsförmåga är känslostyrd. Vi tror att vi är rationella men känslorna styr. Hur många gånger är du inte stressad, sur, hungrig när du handlar mat. Med lite proaktivitet – att du planerar för en vecka, har handlat hem allt, att gör tillgängligheten på mat bättre – så minskar man riskerna med att handla ogenomtänkt. Hur gör man för att bli en bättre matinköpare? – Det finns många sätt. Gå till dig själv och fundera på vad som inte funkar. Är det att du fattar du matbeslutet kl 17.30 varje kväll? Ta en stund och planera. Var inte hungrig eller irriterad eller stressad. Planera för tre dagar framåt. En bra början är att kika vad du har hemma. Är det något du behöver äta som håller på att bli dåligt – titta i kylen och utgå från det. Titta sen efter recept, i huvudet eller på internet. Planera så du kan göra extra så du slipper köpa lunch ute dagen efter. – Vill du få ner matkostnader: Det är ofta proteinet som kostar. Börja byta ut till mer baljväxter är ett väldigt bra, konkret tips för att komma ner i pris. Börja med att blanda ut köttfärssåsen. Istället för att använda 400 gram köttfärs, använd 100 gram och resten linser så minskar du portionskostnaden för den rätten. Utforska nya recept, säger Hanna Olvenmark. Få fler tips att komma ner i matkostnader och en massa goda maträtter i Smarta cash #12 Billig, god och klimatsmart MAT med Hanna Olvenmark. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

2020.09.02

Under vårvintern besannades till synes alla farhågorna i ett värsta tänkbart scenario på en gång. Världen stod plötsligt mitt i en pandemikris, som länge negligerats som en inte helt ovanlig släng av influensa i bortre orienten. Pandemin utvecklade sig med blixtens hastighet till en global finansiell panik, där yrvakna centralbanker och regeringar tvingades skynda till. Men inget tycktes hjälpa mot de skoningslösa börsras som fortsatte dag efter dag. Frågan väcktes om det redan var för sent och vi bara sett början av en härdsmälta på världens finansmarknader. I avsnitt 16 frågar sig programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning vad det är som händer när de svårt nödställda företagens kreditlinor - hela obligationemarknaden - plötsligt fryser till is. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans.

Människan har urgamla fantasier om att övervinna döden. Men har vi ens, undrar författaren Lyra Koli, förstått något av det liv vi så gärna vill förlänga? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes för första gången i mars 2018. Det krävs inte mycket petande i det skenbart så absoluta begreppet döden för att det ska falla sönder till en mängd godtyckliga antaganden. Varken medicinskt, juridiskt eller kulturellt råder det globalt konsensus kring exakt när en människa slutar att finnas. Länge ansågs man vara död så snart hjärtat hade upphört att slå. Idag finns det gott om både bärbara och inopererade hjärtstartare som kan återuppväcka oss från hjärtstopp. Den första patienten frystes ner 1967. Ingen har förstås ännu kunnat återuppväckas Sedan 1988 räknar vi människor som döda i Sverige först när de centrala hjärnfunktionerna oåterkalleligen har upphört. Den juridiska och medicinska definitionen hjärndöd tillämpas i de flesta västländer, vilket är en viktig förutsättning för att öka organdonationerna. Men i till exempel USA har flera omstridda fall ruckat på begreppet. Ett av dem är tonåriga Jahi McMath som 2013 förklarades hjärndöd efter en operation, men vars kropp fortfarande hålls vid liv av familjen. I en artikel i The New Yorker från tidigare i år beskrivs familjens kamp mot dödförklaringen, som har startat en debatt som belyst osäkerheten och oenigheten kring definitionen. Jahis hjärnstam har betydande skador, men andra delar av hjärnan är strukturellt intakta. En läkare noterar att hjärtrytmen höjs när hon får höra sin mammas röst, och mamman säger att hon vet att Jahi finns därinne. I sammanfattningen av USAs Uniform Determination of Death Act fastslås inledningsvis: I en tid av snabba teknologiska förändringar så är det inte ovanligt för teknologin att överskrida medicinska, sociala och juridiska grundantaganden. Ett exempel på detta är den juridiska standarden för att avgöra biologisk död. Om det idag går att återuppväcka vissa som tidigare skulle ha betraktats som döda, så kanske vår nuvarande dödsdefinition också kan bli förlegad efter nya genombrott? Tron på en sådan framtid har gett upphov till begreppet informationsteoretisk död: när den i hjärnan lagrade information som anses utgöra en person har blivit omöjlig att återställa också med potentiell framtida teknologi. Mot den här definitionen lutar sig de organisationer som praktiserar kryonik, det vill säga bevarar avlidna kroppar i mycket låga temperaturer i väntan på en teknologi som kan göra det möjligt att återuppliva dem. Den första patienten frystes ner 1967. Ingen har förstås ännu kunnat återuppväckas, men fortfarande betalar människor enorma summor för att sänkas ner i flytande kväve efter sin död. om man granskar fiktionerna närmare upptäcker man att drömmen om ett suspenderat liv drivs lika mycket av förvirring och skräck som av begär. Det kan låta som en omöjlig science fiction-dröm, och kryoniken som vetenskap är minst sagt spekulativ. Men idag förvarar vi könsceller och embryon på samma sätt. Gränsen mellan omöjliga drömmar och praktisk verklighet är aldrig lika skarp som de så kallade realisterna vill påskina, vilket har fått Ursula K Le Guin att kalla science fiction-författare för realisterna för en större verklighet. Genom att föreställa sig en framtid där dagens teknologier har avancerat ytterligare kan science fiction skildra en verklighet som redan finns implicit i vår egen, men som kanske än så länge bara är gripbar som en fantasi. Sådana fantasier kan ibland säga oss mer om vår syn på liv och död än vad faktiska återgivningar gör. Mänsklighetens inställning till döden verkar alltid ha varit fylld av trots. Skildringar om att överkomma den har mångtusenåriga rötter redan i Gilgamesheposet, världens äldsta bevarade litterära verk, beskrivs en växt som kan ge evigt liv. Mer vetenskapligt inriktade berättelser, det vill säga science fiction, kan sägas ta sin början med den nu 200 år gamla romanen Frankenstein av Mary Shelley. Under det senaste århundradet har kryonik blivit ett vanligt tema. Men om man granskar fiktionerna närmare upptäcker man att drömmen om ett suspenderat liv drivs lika mycket av förvirring och skräck som av begär. Ett av de tidigaste exemplen är H.P. Lovecrafts novell Kall luft från 1920. Där blir berättarjaget granne med den excentriske doktor Muños, enligt egen utsago den främste av dödens alla svurna fiender, som har förlorat alla sina vänner och pengar i experiment för viljans triumf över det organiska livet. Den sjuka doktorn lever instängd i en lägenhet som hålls iskall med hjälp av olika kylaggregat. Berättaren försöker hjälpa honom, men han blir allt sämre. Till sist havererar kylsystemen och den slemmiga förruttnelsen väller fram ur kroppen: doktor Muños har i själva verket varit död hela tiden. Temat med levande död utforskas på ett mer samhälleligt plan i Vladimir Majakovskijs pjäs Vägglusen, också den från 1920, som gör satir i lika hög grad av sin sovjetiska samtid som dess framtidsideal. Huvudpersonen Prisipkin är en småsint, försupen klassresenär. Av en olyckshändelse blir han infrusen i en källare i femtio år. Tillsammans med en vägglus som också råkat bevaras blir han återuppväckt av ett läkarteam i en rationellare framtid, där man av hygieniska skäl har slutat att ta i hand och inte längre minns vad musik, alkohol eller förälskelse är. Precis som vägglusen definieras Prisipkin som en parasit på samhället, och i slutet av pjäsen har de båda ställts ut på zoo. Som i Lovecrafts Kall luft visar Majakovskijs pjäs att det finns något mardrömslikt med den mänskliga viljans envälde. Livet krymper om vi lyckas kontrollera det för mycket, eftersom våra ideal om vad livet ska vara alltid kommer att vara mindre än den förvirrande lervälling som vår dödliga tillvaro är. Kryonik återfinns också i berättelser som rör sig över enorma avstånd i tid och rum, som när nedfrysning blir en förutsättning för rymdresor. Drömmen om att överkomma döden visar sig vara en hyperbol för vår strävan att överskrida varje gräns för den mänskliga erfarenheten. Men verklighetens karaktär är kanske redan mer osäker än vi förstår. I Philip K. Dicks roman "Ubik" från 1969, där avlidna läggs i kylpack och får ett slags halvliv med begränsade möjligheter att kommunicera med omvärlden, verkar tiden implodera. Föråldrade mynt och fordon dyker upp, kaffeautomaten ger gammalt kallt kaffe och alltings former hamnar i upplösning. Varje intryck blir alltmer tvivelaktigt: på vilken sida av döden utspelar sig egentligen berättelsen? I vår tid går det knappt att ställa frågor om liv och död utanför ett högteknologiskt ramverk Komplex kryonikfiktion som "Ubik" visar att inget kan fixera livet. Det ligger något panikslaget bakom våra försök att förlänga det, en panik som framstår som mer omotiverad ju närmare vi försöker granska vad medvetande, tid och erfarenhet faktiskt är. Verklighetens praktiker framstår ofta som mindre nyanserade än fantasins. Kryonikorganisationernas vetenskapligt klingade begrepp informationsteoretisk död försöker reducera en person till en samling data. Jahi McMaths föräldrar vill bevara hennes kropp till varje pris, trots att det lilla spår av medvetande som kanske finns kvar i den har förlorat förmågan till kommunikation för länge sedan. I vår tid går det knappt att ställa frågor om liv och död utanför ett högteknologiskt ramverk. Som författaren Kim Stanley Robinson säger så lever vi tillsammans i en science-fiction-roman som vi alla samskriver. Kryonikfiktionens oklara gränser mot samtida medicinska praktiker visar att själva fantasin om ett övervunnet slut kanske är något av det mest karaktäristiska för vårt nu: drömmen om att vi en dag ska kunna befinna oss i den evigt undflyende framtiden. Men i takt med att vår medicinska teknologi blir allt bättre upptäcker vi också i hur hög grad det liv som vi vill bevara är en tänjbar, stridbar, flyktig, motstridig och sist och slutligen outgrundlig fantasi. Lyra Koli, författare

Människan har urgamla fantasier om att övervinna döden. Men har vi ens, undrar författaren Lyra Koli, förstått något av det liv vi så gärna vill förlänga? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det krävs inte mycket petande i det skenbart så absoluta begreppet döden för att det ska falla sönder till en mängd godtyckliga antaganden. Varken medicinskt, juridiskt eller kulturellt råder det globalt konsensus kring exakt när en människa slutar att finnas. Länge ansågs man vara död så snart hjärtat hade upphört att slå. Idag finns det gott om både bärbara och inopererade hjärtstartare som kan återuppväcka oss från hjärtstopp. Den första patienten frystes ner 1967. Ingen har förstås ännu kunnat återuppväckas Sedan 1988 räknar vi människor som döda i Sverige först när de centrala hjärnfunktionerna oåterkalleligen har upphört. Den juridiska och medicinska definitionen hjärndöd tillämpas i de flesta västländer, vilket är en viktig förutsättning för att öka organdonationerna. Men i till exempel USA har flera omstridda fall ruckat på begreppet. Ett av dem är tonåriga Jahi McMath som 2013 förklarades hjärndöd efter en operation, men vars kropp fortfarande hålls vid liv av familjen. I en artikel i The New Yorker från tidigare i år beskrivs familjens kamp mot dödförklaringen, som har startat en debatt som belyst osäkerheten och oenigheten kring definitionen. Jahis hjärnstam har betydande skador, men andra delar av hjärnan är strukturellt intakta. En läkare noterar att hjärtrytmen höjs när hon får höra sin mammas röst, och mamman säger att hon vet att Jahi finns därinne. I sammanfattningen av USAs Uniform Determination of Death Act fastslås inledningsvis: I en tid av snabba teknologiska förändringar så är det inte ovanligt för teknologin att överskrida medicinska, sociala och juridiska grundantaganden. Ett exempel på detta är den juridiska standarden för att avgöra biologisk död. Om det idag går att återuppväcka vissa som tidigare skulle ha betraktats som döda, så kanske vår nuvarande dödsdefinition också kan bli förlegad efter nya genombrott? Tron på en sådan framtid har gett upphov till begreppet informationsteoretisk död: när den i hjärnan lagrade information som anses utgöra en person har blivit omöjlig att återställa också med potentiell framtida teknologi. Mot den här definitionen lutar sig de organisationer som praktiserar kryonik, det vill säga bevarar avlidna kroppar i mycket låga temperaturer i väntan på en teknologi som kan göra det möjligt att återuppliva dem. Den första patienten frystes ner 1967. Ingen har förstås ännu kunnat återuppväckas, men fortfarande betalar människor enorma summor för att sänkas ner i flytande kväve efter sin död. om man granskar fiktionerna närmare upptäcker man att drömmen om ett suspenderat liv drivs lika mycket av förvirring och skräck som av begär. Det kan låta som en omöjlig science fiction-dröm, och kryoniken som vetenskap är minst sagt spekulativ. Men idag förvarar vi könsceller och embryon på samma sätt. Gränsen mellan omöjliga drömmar och praktisk verklighet är aldrig lika skarp som de så kallade realisterna vill påskina, vilket har fått Ursula K Le Guin att kalla science fiction-författare för realisterna för en större verklighet. Genom att föreställa sig en framtid där dagens teknologier har avancerat ytterligare kan science fiction skildra en verklighet som redan finns implicit i vår egen, men som kanske än så länge bara är gripbar som en fantasi. Sådana fantasier kan ibland säga oss mer om vår syn på liv och död än vad faktiska återgivningar gör. Mänsklighetens inställning till döden verkar alltid ha varit fylld av trots. Skildringar om att överkomma den har mångtusenåriga rötter redan i Gilgamesheposet, världens äldsta bevarade litterära verk, beskrivs en växt som kan ge evigt liv. Mer vetenskapligt inriktade berättelser, det vill säga science fiction, kan sägas ta sin början med den nu 200 år gamla romanen Frankenstein av Mary Shelley. Under det senaste århundradet har kryonik blivit ett vanligt tema. Men om man granskar fiktionerna närmare upptäcker man att drömmen om ett suspenderat liv drivs lika mycket av förvirring och skräck som av begär. Ett av de tidigaste exemplen är H.P. Lovecrafts novell Kall luft från 1920. Där blir berättarjaget granne med den excentriske doktor Muños, enligt egen utsago den främste av dödens alla svurna fiender, som har förlorat alla sina vänner och pengar i experiment för viljans triumf över det organiska livet. Den sjuka doktorn lever instängd i en lägenhet som hålls iskall med hjälp av olika kylaggregat. Berättaren försöker hjälpa honom, men han blir allt sämre. Till sist havererar kylsystemen och den slemmiga förruttnelsen väller fram ur kroppen: doktor Muños har i själva verket varit död hela tiden. Temat med levande död utforskas på ett mer samhälleligt plan i Vladimir Majakovskijs pjäs Vägglusen, också den från 1920, som gör satir i lika hög grad av sin sovjetiska samtid som dess framtidsideal. Huvudpersonen Prisipkin är en småsint, försupen klassresenär. Av en olyckshändelse blir han infrusen i en källare i femtio år. Tillsammans med en vägglus som också råkat bevaras blir han återuppväckt av ett läkarteam i en rationellare framtid, där man av hygieniska skäl har slutat att ta i hand och inte längre minns vad musik, alkohol eller förälskelse är. Precis som vägglusen definieras Prisipkin som en parasit på samhället, och i slutet av pjäsen har de båda ställts ut på zoo. Som i Lovecrafts Kall luft visar Majakovskijs pjäs att det finns något mardrömslikt med den mänskliga viljans envälde. Livet krymper om vi lyckas kontrollera det för mycket, eftersom våra ideal om vad livet ska vara alltid kommer att vara mindre än den förvirrande lervälling som vår dödliga tillvaro är. Kryonik återfinns också i berättelser som rör sig över enorma avstånd i tid och rum, som när nedfrysning blir en förutsättning för rymdresor. Drömmen om att överkomma döden visar sig vara en hyperbol för vår strävan att överskrida varje gräns för den mänskliga erfarenheten. Men verklighetens karaktär är kanske redan mer osäker än vi förstår. I Philip K. Dicks roman "Ubik" från 1969, där avlidna läggs i kylpack och får ett slags halvliv med begränsade möjligheter att kommunicera med omvärlden, verkar tiden implodera. Föråldrade mynt och fordon dyker upp, kaffeautomaten ger gammalt kallt kaffe och alltings former hamnar i upplösning. Varje intryck blir alltmer tvivelaktigt: på vilken sida av döden utspelar sig egentligen berättelsen? I vår tid går det knappt att ställa frågor om liv och död utanför ett högteknologiskt ramverk Komplex kryonikfiktion som "Ubik" visar att inget kan fixera livet. Det ligger något panikslaget bakom våra försök att förlänga det, en panik som framstår som mer omotiverad ju närmare vi försöker granska vad medvetande, tid och erfarenhet faktiskt är. Verklighetens praktiker framstår ofta som mindre nyanserade än fantasins. Kryonikorganisationernas vetenskapligt klingade begrepp informationsteoretisk död försöker reducera en person till en samling data. Jahi McMaths föräldrar vill bevara hennes kropp till varje pris, trots att det lilla spår av medvetande som kanske finns kvar i den har förlorat förmågan till kommunikation för länge sedan. I vår tid går det knappt att ställa frågor om liv och död utanför ett högteknologiskt ramverk. Som författaren Kim Stanley Robinson säger så lever vi tillsammans i en science-fiction-roman som vi alla samskriver. Kryonikfiktionens oklara gränser mot samtida medicinska praktiker visar att själva fantasin om ett övervunnet slut kanske är något av det mest karaktäristiska för vårt nu: drömmen om att vi en dag ska kunna befinna oss i den evigt undflyende framtiden. Men i takt med att vår medicinska teknologi blir allt bättre upptäcker vi också i hur hög grad det liv som vi vill bevara är en tänjbar, stridbar, flyktig, motstridig och sist och slutligen outgrundlig fantasi. Lyra Koli, författare

Nej, man ska inte tina långsamt i kylskåpet. Och jo, det går bra att frysa om. Vi lär dig bemästra fryskonsten och berättar om tekniker och historia. I Frankrike är djupfryst mat lite lyxigt. I Sverige har det ganska låg status. Jag tror vi har serverats dåligt hanterad fryst mat, säger Katarina Nilsson, forskare i livsmedelsvetenskap på forskningsinstitutet Rise som har forskat på djupfryst. Frysning är en väldigt bra konserveringsmetod, som i princip inte lägger till eller tar bort nån smak. Om det görs på rätt sätt. Gör man fel så kan det bli torrt och tråkigt eller slabbigt och smaklöst. Det gäller att frysa in så snabbt som möjligt, säger Katarina. Långsam infrysning ger stora iskristaller som skadar maten. Också när man tinar är det bra om det går snabbt. Det bästa är att tina i kallt vatten. Och inte långsamt i kylskåpet som många tror. Fryst kan vara nyttigare än färskt. Frysta ärtor och broccoli fryses in i stort sett direkt efter att de skördats. Den färska broccolin i butiken är betydligt äldre. Vi berättar om frysningens historia och hur den industriella djupfrysningen går till.

Fredrica har mött en kändis, varit på sportbar och hamnat i en knepig situation på gymmet. Peter diskuterar supporterkulturen och Mormor Miriam kommer med en ny variant på den klassiska kameltån. Mail: Fredricaopeter@gmail.com!

Sponsorsemester, Frysta proteinpannkakor och Sportdejten.

Konst, Brev från förr, Mens, Frysta ägg, 100 procent djur. Etc. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan ord frysa? Jo. Och vad händer när orden tinar? Fjällradio! berättar. Vem vill hoppa bungyjump framför ett isfall? I Fjällradio! presenterar sig en äventyrare. – På Pingstkyrkans höstläger i Kittelfjäll blev jag frälst. Inte i gud. Men i fjällen. Mad Mike, alias Michael Högberg, bor i fjällen för att överleva, mentalt. Hur lurar man mätta rödingar som leker kurragömma att bita i betet? Emma Johansson, nio år, vet. Hon bor i husvagn på isen flera veckor varje vårvinter. Fjällradio! är ett program om människor som rör sig i fjälltrakterna. Här hörs röster från renhagen, skoterpallen, hästryggen och pimpelhålet.

Marcus Birro & Jonna Vanhatalo

22-årige Love Elfvelin står inför ett livsavgörande beslut. Han måste frysa sina ägg innan han blir man - helt och hållet. Efter tre år på testosteron ser Love ut som vilken kille som helst, men han står inför större frågor än de flesta av hans jämnåriga. Förra året blev han omslagspojke för kampanjen mot tvångssteriliseringar av transpersoner. En dom i kammarrätten i december stoppade den svenska lagen i praktiken, så kön för att byta personnummer har blivit lång. En av de som väntar är Love. Men när han blir man även i juridisk mening kvarstår frågan om barn. Vad händer med äggen i hans kropp under testosteronets inverkan? Ska han lyckas ta ut och frysa sina ägg? Lagen mot embryodonation gör att den enda personen som han får sätta in sina ägg i - är sig själv. I en tid när nästan allt är tekniskt möjigt - vem får bli förälder? Reporter Mari Stenström mari.stenström@sverigesradio.se

Aldrig förr har så många varit så belånade som idag. De mest utsatta är de unga. 23-åriga Jennifer Gelin tog lån för att köpa lägenhet i januari i år. Nu bor hon i sin etta i centrala Stockholm, med skulder på nästan 1,5 miljoner kronor. I dagsläget har Jennifer fast jobb som betalar de mellan 6000 - 8000 kronorna, som lägenheten kostar henne varje månad, men vad händer om läget förändras? Jennifer är inte ensam. Vi svenskar har aldrig varit så belånade som nu. Finansmarknadsminister Peter Norman gästar Plånboken i ett samtal om lånen. Vad händer med insättningsgarantin? Det ekonomiska läget på Cypern är mycket oroligt. Beslutet att ta ut en engångsskatt på småspararnas kapital har lett till rusning till landets bankomater. Vad händer om den ekonomiska krisen sprider sig ytterligare och bör man vara orolig för insättningsgarantin i resten av EU? Finansanalytiker Peter Malmqvist analyserar läget. Djupfryst i svenska frysar Frysta ärtor, fiskgratänger eller kycklingklubbor kanske? Våra frysar svämmar över av djupfryst mat. Svenska konsumenter tillhör de som konsumerar mest djupfryst mat i hela världen.  Hur kommer det sig och hur näringsrik är egentligen maten i våra frysar? Expertsvar Mikael Nyman svarar på lyssnarnas frågor om pensioner.

28 år och partiledare. Kul för Lööf och Fridolin. Mindre kul för Sonja som får karriär- och åldersnojja av sina framgångsrika årgångskamrater. /// Frysta cash! Nej, det är ingen trött uppföljare om svensk maffia. Däremot något som omvärlden tar till när det gäller diktatorers deg. Men hur går frys- och tiningsprocessen av likvida medel till? Hanna har svaret! /// I dagens nyhetsquiz: Cecilia Osorio ny musikläggare på P3 försvarar kanalens heder! Du ringer in och utmanar!