Podcast appearances and mentions of lars fr

Hvor dum er egentlig Trump? Filosofiprofessor og Civita-rådgiver Lars Fr. H. Svendsen så seg nylig nødt til å oppdatere boken sin «Dumhet, idioti og dumme idioter» med ekstrakapittelet «Den dumme idioten i Det hvite hus». Hva gjør at personer kan være både velutdannet og politisk smarte, og likevel fortjene merkelappen dum idiot? Hvordan kan en slik person erobre og beholde makten i verdens fremste demokrati? Hva gjør det med demokratiet, og hvordan kan en bekjempe Trumps dumme idioti - og vinne?

Hvordan kunne den dummeste idioten på kloden bli valgt til president i USA? Hva kjennetegner dumme idioter? Hvordan er det mulig å unngå at dumme idioter får politisk makt?Gjest: Professor i filosofi ved UiB og filosof i Civita, Lars Fr. Svendsen, som har skrevet et bonuskapittel om Donald Trump til boken Dumhet, idioti og dumme idioter.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det interessante er ikke om Donald Trump er en dum idiot, men hva som gjør han til det. Hva innebærer det at verdens mektigste mann kommer så til kort i bruken av sin forstand? Dumme idioter har ingen interesse for andre synspunkter enn deres egne, og det gjør dem både autoritære og antidemokratiske. Er Trump egentlig «konservativ» i det hele tatt, eller er han snarere en reaksjonær revolusjonær? Det er ikke nødvendigvis de klokeste hodene som setter spor - skremmende ofte er det de dårligste ideene og tenkerne som får mest makt. Akkurat det ser vi skje nå.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Karl Poppers filosofi kretser rundt ordet «kritikk». Det er evnen til å motta og motstå hard kritikk som viser oss hvilken holdbarhet våre overbevisninger har, enten det dreier seg om vitenskap eller politikk. Han ble først kjent for sin vitenskapsfilosofi, men arbeidet også mye med politisk filosofi. Som ung var han kort tid marxist, men ble raskt en dedikert antimarxist. Nazismens fremvekst motiverte ham til å arbeide mer inngående med de filosofiske forutsetningene for illiberale ideologier. Bare det liberale demokratiet kan sikre de samfunnsmessige vilkårene for den kritiske tenkningens utfoldelse. Friheten har for ham en forrang fremfor politiske mål som å skape sosial enhet, stabilitet og velstand. Ikke minst advarer han mot utopisk tenkning, og påpeker: Den som bestreber seg på å realisere himmelriket her på jorden, vil bare lykkes med å omforme den til et helvete.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dr. Lars Frühsorge spricht über die neue Ausstellung „Fantasie und Vielfalt“ und seine Arbeit zur Aufarbeitung kolonialer Sammlungen.

Simone de Beauvoir var den viktigste feministiske filosofen i det 20. århundret, men benektet selv at hun var filosof eller feminist. Hennes filosofiske originalitet har vært undervurdert. Det skyldes ikke minst at også hun selv i så stor grad tildelte Jean-Paul Sartre rollen som «den første», med den følge at hun selv ble «den andre». Hun hevdet at liv og filosofi var uløselig forbundet, men levde livet sitt på en måte som til dels var stikk i strid med hennes egen filosofi.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Följ med oss i ett specialavsnitt med Lars från Allkorn, där vi dyker ner i de praktiska aspekterna av att odla egen spannmål under de unika förhållandena i norra Sverige. Om du är nybörjare är det här avsnittet för dig! Vi går igenom allt från att välja rätt sorter till att skörda och bearbeta din gröda, med särskilt fokus på hur man lyckas i norr.Fördelar i norr: Upptäck de oväntade fördelarna med att odla i norr, som färre sjukdomar tack vare kalla, snörika vintrar och långa ljusa timmar under sommaren som ökar tillväxten. Lär dig hur dessa fördelar kan bidra till framgångsrika skördar.Utmaningar och lösningar: Vi tar itu med utmaningarna med en kort växtsäsong och hur man väljer snabbmognande sorter som är lämpade för det nordliga klimatet. Lär dig om vikten av att anpassa sig till de specifika förhållandena på din plats.Sortval: Få praktiska tips om att välja de bästa spannmålssorterna för dina behov, inklusive vete, råg och korn. Förstå skillnaderna mellan naket och täckt spannmål och hur de påverkar bearbetningen. Vi kommer att diskutera fördelarna med lokala och kulturarvssorter och potentialen hos evolutionära blandningar för att anpassa sig till ditt område. Lär dig varför vissa sorter från södra Sverige kanske inte är det bästa valet för norr.Starta i liten skala: Lär dig varför det är viktigt att börja smått med testodlingar (t.ex. 10 kvadratmeter) för att utvärdera olika sorter. Upptäck hur du sätter upp dessa små odlingar för att lära dig vad som växer bäst just där du bor.Sådd och pollinering: Upptäck de bästa tiderna för sådd på våren och hösten och varför det kan vara knepigt att odla höstsådd spannmål i norr. Förstå de unika pollineringskraven för råg och hur man planterar den effektivt.Skörd och bearbetning: Lär dig tips om hur du skördar, torkar och bearbetar din spannmål, inklusive hur du testar fuktnivåer, hur du använder enkla verktyg och varför en enkel stenkvarn är bra för att mala mjöl. Förstå skillnaden mellan fullkorn och raffinerat mjöl. Upptäck hur du använder ett hemmagjort verktyg för att rengöra din spannmål och varför det är fördelaktigt att spara halmen.Bortom självförsörjning: Förstå att målet inte bara handlar om att odla din egen spannmål utan om gemenskap och koppling till din mat, med möjlighet att komplettera din egenodlade spannmål med andra lokalt producerade livsmedel.Praktiska råd: Du kommer att få höra många praktiska råd, inklusive att du inte behöver en traktor eller en stor maskin för att komma igång, och att enkla verktyg som en lie, en skära eller till och med en sax duger bra.Lyssna nu för att lära dig hur du framgångsrikt odlar din egen spannmål i norra Sverige, med expertvägledning från Lars, och starta din resa mot lokal och hållbar matproduktion! Det här avsnittet handlar om spannmålsodling, jordbruk i norr, kulturarvsspannmål, självförsörjning och lokala livsmedelssystem.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Adam Smith var en sosialt klossete skotte med usedvanlig sterk morsbinding. Han er mest kjent som økonom, men var først og fremst moralfilosof. Smith avviste egoisme både som en psykologisk teori om hvordan vi er og som en etisk teori om hvordan vi bør handle. Et gjennomgangstema er hensynet til de dårligst stilte. Både Smiths venner og uvenner burde begynne å lese det han faktisk skrev.

I detta avsnitt möter vi den legendariske simmaren Lars Frölander, en av Sveriges främsta idrottare genom tiderna. Han tar oss med på en fascinerande resa från barndomens simbassänger i Borlänge till det oförglömliga ögonblicket när han stod högst upp på prispallen i OS i Sydney 2000. Men framgången kom inte utan utmaningar. Lars delar insikter om den mentala träningen som blev en avgörande del av hans karriär – hur han använde visualisering och affirmationer för att övervinna motståndare, och hur han lärde sig att sätta mål baserade på tider snarare än placeringar för att ständigt utvecklas. Han berättar även om de mörkaste stunderna, och hur vändpunkten kom när han insåg att hans hälsa behövde en drastisk förändring. Lars reflekterar också över kritik mot läkemedelsindustrin och den utbredda överanvändningen av antibiotika, och delar sina tankar om hur vi borde fokusera mer på att förebygga sjukdomar snarare än att bara behandla symptom.Det här är ett inspirerande och personligt samtal om målmedvetenhet, motståndskraft och den eviga strävan efter att bli sitt bästa jag - ett avsnitt du inte vill missa!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Lars Frölander på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi den legendariske simmaren Lars Frölander, en av Sveriges främsta idrottare genom tiderna. Han tar oss med på en fascinerande resa från barndomens simbassänger i Borlänge till det oförglömliga ögonblicket när han stod högst upp på prispallen i OS i Sydney 2000. Men framgången kom inte utan utmaningar. Lars delar insikter om den mentala träningen som blev en avgörande del av hans karriär – hur han använde visualisering och affirmationer för att övervinna motståndare, och hur han lärde sig att sätta mål baserade på tider snarare än placeringar för att ständigt utvecklas. Han berättar även om de mörkaste stunderna, och hur vändpunkten kom när han insåg att hans hälsa behövde en drastisk förändring. Lars reflekterar också över kritik mot läkemedelsindustrin och den utbredda överanvändningen av antibiotika, och delar sina tankar om hur vi borde fokusera mer på att förebygga sjukdomar snarare än att bara behandla symptom.Det här är ett inspirerande och personligt samtal om målmedvetenhet, motståndskraft och den eviga strävan efter att bli sitt bästa jag - ett avsnitt du inte vill missa!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Lars Frölander på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aristoteles hevdet at mennesket av natur har et begjær etter kunnskap, og det var knapt noe fenomen han unnlot å undersøke, enten det dreide seg om teologi eller froskers anatomi. Han mente også at mennesket av natur er sosialt, og at staten derfor er et naturprodukt. Ifølge Aristoteles går veien til lykken, som er livets mål, gjennom realisering av våre evner i felleskap med andre. Denne realiseringen krever store mengder fritid. Aristoteles mente derfor at arbeid ikke var en del av det lykkelige liv, og at slaveri var en utmerket idé slik at han og hans likemenn kunne vie seg til kompromissløs selvrealisering.

Skicka ett meddelande till oss (via sms)I det här avsnittet får vi sällskap av Lars från Allkorn, en passionerad spannmålsentusiast, för att utforska den fascinerande världen av spannmålsodling, med fokus på gamla sorter och hållbara metoder. Om du är nyfiken på småskaligt jordbruk är det här avsnittet för dig! Lars delar med sig av sin expertkunskap om allt från fröval till skörd, och betonar vikten av biologisk mångfald och lokal anpassning.En djupdykning i spannmålsmångfald: Upptäck varför genetisk mångfald i spannmål är viktig och hur den påverkar smak, näring och motståndskraft mot sjukdomar. Lär dig om betydelsen av att bevara gamla spannmålssorter och hur de kan erbjuda unika fördelar.Utmaningen med modernt jordbruk: Vi diskuterar nackdelarna med modernt monokulturjordbruk, inklusive förlusten av genetisk mångfald och det ökade behovet av bekämpningsmedel och gödningsmedel. Lär dig om vikten av att förstå den genetiska sammansättningen hos dina grödor.Genbanker och deras begränsningar: Lars förklarar syftet med genbanker och varför de är avgörande för att bevara genetiskt material. Han lyfter dock också fram begränsningarna med genbanker och betonar att frön måste odlas under verkliga förhållanden för att anpassa sig till förändrade klimat och lokala miljöer. Han betonar att för att upprätthålla en levande genetisk mångfald måste dessa frön odlas på riktiga fält.Anpassning till din lokala miljö: Upptäck hur olika sorter reagerar på olika klimatförhållanden, som till exempel de långa dagsljustimmarna i norr. Lär dig varför det är viktigt att experimentera med olika sorter för att se vad som fungerar bäst för just din plats. Förstå hur gamla sorter kan hjälpa grödor att bli mer motståndskraftiga under olika väderförhållanden.Praktiska råd för småskaliga jordbrukare: Lär dig om Lars egna odlingsmetoder, från att använda en gammal såmaskin till att använda en skördetröska. Upptäck varför tidpunkten för skörden är avgörande för spannmålskvaliteten och hur du testar ditt spannmål för bästa resultat. Du får också höra om vikten av att torka dina spannmål för att förhindra mögel och sjukdomar.Vikten av smak och användning: Lars betonar att det ultimata testet av ett spannmål är dess smak och dess lämplighet för olika användningsområden. Lär dig varför det är viktigt att förstå egenskaperna hos olika spannmål för att få ut det mesta av din skörd.Rågens unikhet: Upptäck varför råg är unik bland spannmål, på grund av sin korspollinerande natur. Lär dig hur denna egenskap gör att den snabbt kan anpassa sig till olika lokala miljöer och skapa vad som kan kallas en "lokal lantras".Från fält till bord: Lär dig varför många större gårdar och producenter kanske aldrig smakar sin egen produkt. Förstå sambandet mellan småskaligt jordbruk och en direkt koppling till din mat.Lyssna nu för att ge dig ut på en resa in i spannmålsodlingens värld och upptäck vikten av att bevara gamla sorter och främja biologisk mångfald i våra livsmedelssystem! Det här avsnittet handlar om hållbart jordbruk, spannmålsmångfald, fröbesparing, lokal matproduktion och utmaningarna med modernt jordbruk. Det här avsnittet ger dig många tipsBli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ingen annen filosof har hatt tilnærmelsesvis like stor innflytelse som Platon. Det er blitt hevdet at hele den europeiske filosofiens historie kan beskrives som en serie fotnoter til Platon. Det er imidlertid forbløffende hvor lite vi vet om denne mannen. Vi er ikke engang helt sikre på navnet hans. Og hadde han egentlig en slik idélære som han vanligvis blir tillagt? Var Akademiet han grunnla mer beslektet med en tankesmie enn et universitet?Platon var først og fremst politisk filosof, og filosofien hans kan betraktes som et forsøk på å skape en stat som ikke led under alle de vanskene som det atenske demokratiet hadde på hans tid. Først skisserte han en idealstat, men den forutsatte perfekte herskere. Det finnes som kjent ingen slike perfekte mennesker, og derfor kan heller aldri en idealstat etableres. Så vi får nøye oss med den nest beste staten, mente han, og den er mer demokratisk. Platon ville sånn sett gitt sin tilslutning til Churchills ord om at demokratiet er den verste styreformen, bortsett fra alle de andre.

Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) har hatt enorm innflytelse både i filosofiens og politikkens verden. Han var en sentral inspirasjonskilde for både Robespierre og Fidel Castro, men anså selv politiske opprør som en uting. Han skrev filosofihistoriens mest innflytelsesrike verk om barneoppdragelse, men plasserte av praktiske årsaker alle sine fem barn på et barnehjem. Han skrev den viktigste selvbiografien siden Augustins Bekjennelser, og insisterte på å sette sannheten over alt, men løy så det rant av ham. Han beskrev seg selv som det mest vennekjære av alle mennesker, men saboterte alle vennskap med sine paranoide vrangforestillinger. Rousseau var et geni, og en forferdelig fyr.

Søren Kierkegaard beskrev forfatterskapet som sin egen egentlige utdannelse. Det var slik han forsøkte å orientere seg i seg selv og verden, med både gravalvor og vidd. Forfatterskapet handler først og fremst om Søren Kierkegaard selv. Å kalle ham kompromissløst selvopptatt er ingen overdrivelse, men midt i denne selvopptattheten fanget han inn allmennmenneskelige erfaringer og temaer. Han hadde ingen positiv politisk filosofi, men han hadde en negativ, om hva politikken ikke skal beskjeftige seg med. Politikken bør ikke forsøke å løse de eksistensielle problemene som med nødvendighet melder seg i menneskelivet. Det personlige er slett ikke det politiske.

Dem Leiter der "Sammlung Kulturen der Welt" in Lübeck ist es wichtig, die Geschichte der rund 30.000 Objekte und Artefakte spannend und verständlich zu erzählen. Und dabei mit Vertretern der Herkunftskulturen zusammenzuarbeiten, gerade vor dem Hintergrund der Kolonialgeschichte.

Ingen beskrev noensinne Thomas Hobbes (1588-1679) som en trivelig fyr. Han var en egenrådig kranglefant som avskydde humor. Dessuten hadde han svært lav toleranse for å bli motsagt, og innrømmet neppe noensinne en feil. Filosofien hans er heller ikke særlig trivelig. Utgangspunktet for alle samfunn som har klart å bestå, er ikke menneskets gode vilje overfor hverandre, men snarere frykten de har for hverandre. Mennesker velger å gi avkall på sin naturlige frihet i bytte for trygghet ved å danne en samfunnspakt. Hvert enkelt samfunnsmedlem gir bort sin selvbestemmelsesrett til en enkelt person, herskeren, som har uinnskrenket makt. Det er en høyst illiberal politisk teori, men den inneholdt også tanker som skulle bli avgjørende for utviklingen av det liberale demokratiet.

Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När kriget i Ukraina bröt ut förundrades det norske filosofen Lars Svendsen över ukrainarnas hopp när de stod inför den ryska övermakten. Vad är hopp och är det alltid bra att hoppas blev utgångspunkten när han skrev boken Håpets filosofi. Svendsen menar att hoppet kräver en rationell grund, att det man hoppats på faktiskt ska kunna ske och han menar att hopp också förpliktigar till handling.Hoppets filosofiFilosofer har genom historien varit ganska kyliga när det gäller hoppet. Det är snarare något som religionen har fått handskas med. Spinoza menade att hoppet gör oss ofria och Nietzsche att hoppet bara förlänger människans lidande.Så vad är hopp? Vad kräver hoppet av oss människor? Är hopp alltid bra? Och varför verkar hoppet komma tillbaka i en tid av klimatkris och krig? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Håpets filosofi - Lars Fr. H. SvendsenAktivitet:Utsätt dig för nya miljöer och träffa nya människor.Fördjupa dig böcker och upplevelser istället för snabb konsumtion av nyheter och sociala medier.

Isaiah Berlin (1909-1997) var en briljant foreleser som ikke likte å forelese. Han likte heller ikke å skrive, men forfattet den kanskje mest innflytelsesrike teksten om frihet i det 20. århundrets politiske filosofi. Han var russer, men ble mer britisk enn de fleste briter. Han var en dedikert sionist, men ganske skeptisk til Israel. Han var kort sagt en motsigelsesfull person. Da er det kanskje ikke så rart at kjernetanken hans er at selve virkeligheten er motsigelsesfull - det finnes ingen harmonisk helhet som alle legitime verdier og overbevisninger kan innpasses sømløst i.

"Jeg er dum. Det er du også. I tillegg er jeg en idiot. Det er du også. Fra tid til annen er vi også dumme idioter."Professor i filosofi ved UiB og filosof i Civita, Lars Fr. H. Svendsen, har skrevet bok om dumhet. Hør ham i samtale med Mathilde Fasting om dumhet og idioti og hvordan du bør tenke selv og sammen med andre.See omnystudio.com/listener for privacy information.

David Humes mål var å gjøre for vitenskapen om mennesket hva Newton hadde gjort for fysikken. Han skrev om erkjennelsesteori, etikk, religion, politikk, økonomi, historie og estetikk. I klassiske, filosofiske spørsmål trekker han ofte radikale konklusjoner, for så i neste omgang å understreke at de ikke må føre oss bort fra den hverdagsligheten vi lever i. I politikken var han konservativ. Vennene hans satte ham høyt, og Adam Smith beskrev ham som intet mindre enn en person som kom så nær idealet om en perfekt dydig og vis person som menneskenaturens skrøpelighet tillater. Det filosofiske forfatterskapet var kort, men et av filosofihistoriens mest innflytelsesrike.

Baruch Spinoza (1632-1677) ble betraktet som en farlig tenker i sin samtid: blasfemisk og samfunnsnedbrytende. Hans «Teologisk-politisk avhandling» ble fordømt som «skapt i helvete». Han ble utstøtt på fra den jødiske menigheten grunn av «avskyelig blasfemi og monstrøse handlinger». Etter utstøtelsen levde han enkelt, og fikk sine inntekter av å slipe linser. Spinozas filosofi handler om indre og ytre frigjøring. Den indre går gjennom en rasjonell forståelse av tilværelsen, og den ytre gjennom ytringsfrihet og demokrati. Han understreket at et fritt samfunn må basere seg på håp snarere enn frykt. Målet med denne frigjøringsfilosofien er å finne seg til rette i tilværelsen, og finne lykken i den tilmålte tiden man lever.

Hannah Arendt (1906-1975) er en tenker for vår tid, en som undersøkte mange av de mest presserende spørsmålene innen politisk teori. Hun tenkte alltid i nåtid – som oftest med hjelp av fortiden. Hun analyserte totalitarisme, løgn, makt, vold og ondskap. Alt kretser til syvende og sist rundt frihet, som etter hennes mening bør være målet for all politisk handling. Hun var kompromissløst nonkonformistisk, og passer sjelden inn i båser. Selv konstaterte hun at folk på høyresiden plasserte henne på venstresiden, og folk på venstresiden plasserte henne på høyresiden. I grunnen hører hun ikke hjemme noen av stedene, heller ikke i sentrum. Livet hennes bød også på mye dramatikk, som forholdet til Martin Heidegger, flukten fra Nazi-Tyskland, 18 år som statsløs og kontroversene rundt hennes bok om rettssaken mot Adolf Eichmann.

Mary Wollstonecraft var den liberale feminismens mor, som så hvilke konsekvenser liberalismen hadde for likestillingen. I 1795 besøkte hun Norge, og mente at det var verdens frieste samfunn. Hun mente at kvinner må tilkjennes de samme rettighetene som menn, da heller ikke menn er frie i et samfunn som nekter kvinner frihet. Ved at mannen tvinges inn i en rolle som er overordnet kvinnen, berøves han muligheten til å leve i en moralsk holdbar og likeverdig relasjon. Og hvis kvinner fikk adgang til utdannelse, ville de kunne utvikle sin fornuft i samme utstrekning som mannen. Wollstonecraft levde et kaotisk liv som brøt med datidens normer, og var lenge mer beryktet for sin livsførsel enn berømt for sine verker.

Den britiske filosofen John Stuart Mill var vidunderbarnet som ble oppdratt av sin far til å bli en fullstendig rasjonell samfunnsreformator. Følelser hadde ingen plass i denne oppdragelsen. Resultatet ble en dyp depresjon. Han innså at både det enkelte individ og samfunnet som helhet måtte utvikles ut fra en bredere, mer mangfoldig forståelse av mennesket. Slik utvikling forutsetter frihet. Enhver skal gis frihet til å leve livet sitt slik de selv ønsker, bare begrenset av at de ikke skal skade andre i prosessen. Politikken skal legge til rette for et selvrealiseringsmangfold.

I år er det 300 år siden Immanuel Kant ble født. Han var liten av vekst, men ble en stor tenker, og han gjennomførte den kanskje mest radikale vendingen i hele filosofiens historie. Mennesket har ifølge Kant én iboende rettighet, nemlig frihet, og filosofien hans kretser rundt hvordan mennesket kan oppnå intellektuell, moralsk og politisk frihet. Han beskriver opplysningstanken som et imperativ om å bruke sin egen forstand for å overskride sin «selvforskyldte umyndighet». Denne episoden gir en lettfattelig fremstilling av Kants liv og filosofi, med mest vekt på den praktiske filosofien hans.

Vem gör vad på en öde ö? Har Lasse varit med på mitt byte i karriären? Hur har det varit för honom att få jämte när Elin blev sjuk? Hur ser förhållandet ut efter 17 år? Varför vill han inte äta på Max? Och mycket mycket mer.

In questo episodio trattiamo di un saggio sulla menzogna.

Latskapen og lediggangen har dårlige kår i dag. Problemet er slett ikke jobben, for vi har aldri jobbet mindre. Snarere er synderen fritiden, som er blitt en ufri tid, fylt til bredden med alskens formålsrettede oppgaver. Et velbalansert liv må også ha plass til en solid porsjon komplett formålsløse aktiviteter. Måtte du bruke den kommende ferien til rikelige mengder kompromissløs sløving!

Har du kjøpt deg et nytt jeg fra Prada i det siste? Eller var det i stedet Gucci som leverte identiteten din? Har vi gått fra å være et samfunn av produsenter til å være et samfunn der vi først og fremst er forbrukere? Og gir alt dette forbruket livet ditt mening? I denne månedens Civita-foredrag tar vi en liten reise i forbruksteorienes filosofihistorie fra Adam Smith og frem til i dag.

Da han var statsminister, sa Jens Stoltenberg: «Mitt ansvar er å ta ansvar for det jeg har ansvar for.» Mange lo av uttalelsen, men han hadde jo helt rett. Vi har alle ansvar, og vi må ta det ansvaret. Å ta ansvar er for det første å innrømme at man har ansvaret for noe, og for det andre å gjøre noe for å leve opp til ansvaret. Hva skal man gjøre? Man kan måtte gå fra stillingen sin. Man kan også bli, hvis andre fortsatt har tillit til en. En slik tillit må bygge på at man er helt åpen om hva som har skjedd. Hvis man ikke er åpen, betyr det som regel at man forsøker å rømme fra ansvaret i stedet for å ta det.

Er lykke et gyldig mål for politikken? Gir lykken alle andre politiske mål verdi? Eller er lykkebegrepet rett og slett ikke egnet til å gi politikken et innhold og en retning? Et liberalt demokrati kan ikke prioritere en bestemt visjon av lykken. Hva lykken er, må være opp til den enkelte borger å avgjøre. Politikken må begrense seg til å skape rammer for at folk skal kunne søke lykken ut fra de oppfatningene de selv har om den. Politikken bør ikke forsøke å gjøre folk lykkelige etter en bestemt mal. Vi mennesker søker ulike, til og med uforenlige, mål. Selv om vi skulle forutsette at alle mennesker søker lykken, finnes det ikke én lykke som alle mennesker søker.

Stoisisme er blitt populært det siste tiåret, særlig utenfor de akademiske filosofenes rekker. Hva er egentlig attraksjonen ved stoisismen, hvorfor har den fått en renessanse nå og er det alt i alt en god idé å bli stoiker? Stoisismen er en filosofi for urolige tider. At den har fått et oppsving nå, forteller oss noe om vår tid, at det er mange som opplever at de har lite kontroll over tilværelsen, og de griper så til noen aspekter ved stoisismen for å oppleve at de har et større mål av kontroll. Det er en hel del å anbefale i stoisk selvhjelpspsykologi, som å unngå å hengi seg til syting og selvmedlidenhet. En større grad av toleranse for at livet faktisk ikke er problemfritt kunne mange ha godt av. Du bør ikke uten videre gi følelsene dine fritt spillerom. Problemet er at et stoisk livssyn avskjærer deg fra så mye av det som betyr mest her i livet. Du må gjerne være litt stoisk, men du bør neppe bli en fullblods stoiker av hverken klassisk eller moderne type. Du skylder både deg selv og andre mer enn som så.

Gjest: Professor i filosofi Lars Fr. Svendsen. Hva er Adam Smiths usynlige hånd?

Favorit i repris! Ulf Kilman brinner för att hjälpa människor med att förbättra sin hälsa, få människor att bli av med smärta och fungera bättre. Ulf som är hälsospecialist driver Kilman Health, där de hjälper flera kronisk sjuka att bli friska. Dem har hjälpt flera idrottare att bli friska, skadefria och hjälpt dem att prestera bättre. Ulf har bland annat hjälpt simmaren Lars Frölander att ta VM guld och OS guld, Therese Alshammar att ta VM guld och Henok Goitom att bli av med sina besvär och prestera på topp. Ulf fick intresse för kroppsterapier för ett antal år sedan och har studerat olika tekniker som kunde få de flesta sjuka att bli friska. Ulf har ett eget system som heter holografisk kineslogi där han blandar flera tekniker som han har lärt sig under åren som osteopati, näringslära, akupunktur, homeopati, medicin, kinesiologi och hur nervsystemet funkar. Han utbildar även flera andra terapeuter i sina behandlingsmetoder. Ulf och hans team har tagit fram ett flertal kosttillskott som heter Friway som hans klienter använder sig av.I det här avsnittet pratar vi om nervsystemet och hur hjärnan tolkar dess signaler. Ulf berättar hur kosten påverkar oss samt berättar vilken typ av kost kroppen vill ha och inte vill ha. Vi kommer in på kosttillskott och Ulf pratar om att det finns många dåliga produkter på marknaden och hur det kan påverka oss. Vi pratar om smärta i kroppen, hur Ulf har hjälpt flera att bli av med smärta samt vad man kan göra för att bli av med sina besvär. Vi pratar om Ulfs behandlingar som jag har fått plus mina föräldrar och det är något som jag inte har upplevt tidigare och som har hjälpt min hälsa till det bättre. Det här avsnittet kan verkligen lära dig mer om din kropp, nervsystemet och hälsa. https://kilmanhealth.com/  @kilmanhealth @kimschoultz

Sølvberget ønsker velkommen til Kapittel 20. - 24. september. Temaet for årets litteratur- og ytringsfrihetsfestival er Håp. I denne bokpraten forteller Kapittelsjef Siri Odfjell Risdal om noen av bøkene som står sentralt på festivalen: Håpets filosofi, Lars Fr. Svendsen Strengt fortrolig, Henrik Thune Palestina - fakta på bakken, Kjersti G. Berg Den lange uken, Arild Inge Olsson og Jarle Aasland Dagbok fra Guantanamo, Mohamedou Ould Slahi Vuggesang/De andres land/Se oss danse, Leïla Slimani Detaljene, Ia Genberg Hjerteskog, M. Seppola Simonsen Diamantkvelder, Hilde Rød-Larsen Eg kom ikkje heim før det vart natt, Arne Ruset Lys, Tomas Espedal Winterferie, Janne Stigen Drangsholt

Vi er alle i utgangspunktet tankeløse. Vi må overta andres forståelse av verden og oss selv før vi kan utvikle en egen. Men hver og én av oss kan og bør ta ansvar for hva vi tenker og holder for sant og godt. Ingen tenker helt fritt, men du kan tenke mer eller mindre fritt. Dessuten må du tenke godt, i hvert fall godt nok. Å tenke selv gjør deg ikke nødvendigvis lykkeligere, men som John Stuart Mill påpekte: «Det er bedre å være et misfornøyd menneske enn en fornøyd gris, og bedre å være en misfornøyd Sokrates enn en fornøyd tosk”.

På Festspillene i Bergen inviterte vi et knippe eksperter for å tenke høyt om det lange bildet. Hva venter verden fremover når det gjelder krig, energi, økonomi, teknologi, demokratisering og andre sentrale utfordringer? Med Monica Mæland, mangeårig statsråd, nå administrerende direktør i Bergen Næringsråd, Lars Fr. H. Svendsen, filosofiprofessor ved Universitetet i Bergen og tenketanken Civita, Guro Volland, redaktør i Bergensavisen og Sveinung Arnesen, fagleder for demokrati og innovasjon ved Norce.

Vil kunstig intelligens forårsake massearbeidsledighet? Vil høyere utdanning miste mye av poenget fordi studenter simpelthen genererer svar ved hjelp av programmer som ChatGPT? Kan ytringsfriheten overhodet bestå i en verden der ethvert budskap kan druknes i en flom av digital støy? Eller vil alt dette først og fremst føre til at vi bli veldig dumme fordi vi lar maskinene tenke for oss? Hør ny episode av Civita-foredraget med filosof Lars Fr. Svendsen.

En filosof er ifølge ordets opprinnelse en venn av visdommen eller en som søker visdom. Filosofi er ikke bare betegnelsen på et universitetsfag, det er også en allmennmenneskelig aktivitet. Hva finnes egentlig? Har vi fri vilje? Finnes det en Gud? Hva kan vi vite? Hva bør vi gjøre? Filosofer spesielt og mennesker generelt har stilt slike spørsmål i over to tusen år. Men har vi kommet noe nærmere svar på livets grunnleggende mysterier? Får staten valuta for de pengene den årlig investerer i filosofi som universitetsfag? Hva er poenget med å studere filosofi? Einar Duenger Bøhn, professor i filosofi ved Universitetet i Agder, møter professor i filosofi ved Universitetet i Bergen, Lars Fr. H. Svendsen, begge markante skikkelser i det norske filosofimiljøet. Samtalen ledes av filosofiprofessor Espen Gamlund, Universitetet i Bergen.

I Ludvig Holbergs komedie Jeppe paa Bierget (1722) stilles spørsmålet: Hvorfor drikker Jeppe? Det kan besvares kort: Jeppe drikker fordi han har lyst til det. Vi kunne også sagt at drikkingen fremstår som meningsfull for ham. Rusopplevelser er ofte gode opplevelser for mange. Rusbruk kan være en meningsgivende handling, ikke bare en flukt fra tiden. Men meningen med rusen kan ikke skilles fra de sammenhengene rusmidlene brukes i. Et rent fysiokjemisk perspektiv er derfor lite fruktbart. Rusbruk blir misbruk når rusmiddelet blir den dominerende livsmeningen – det alt annet grupperes rundt. Når man har funnet en mening som overtrumfer praktisk talt alle andre hensyn. Derfor krever også veien ut av misbruket en ny livsmening.

Hvor nedslående det enn måtte være for filosofene, kan vi trygt si at menneskers politiske overbevisninger er mindre basert på filosofiske teorier enn på deres frykt og håp. Det er avgjørende hvorvidt håpet eller frykten motiverer oss politisk, for bare et samfunn som baserer seg på håp fremfor frykt, vil kunne være fritt. En stat som gir seg selv legitimitet og sikrer borgernes lydighet gjennom frykt, undergraver demokratiet fordi frykten underminerer den friheten som er demokratiets kjerne. Det liberale demokratiet må håpe moderat, på det reelt mulige. Det må ikke fremme håp som er hinsides hva det kan oppfylle. Det er mindre grunn til optimisme nå enn for bare noen få tiår siden, men nettopp derfor er det desto større rom for et håp som rommer ressurser for å håndtere de tilbakeslagene vi nå opplever. Håpet gir oss mål å strekke oss mot, mål som det vil bidra til å bringe oss nærmere.

Er vår tid mer henfallen til raseri enn tidligere tider? Det er en sterk økning av uttrykk som «sint», «rasende» og lignende i norske aviser og bøker. Sinnet er blitt demokratisert, men det er ikke nødvendigvis av det gode for demokratiet. Når sinnet eller raseriet herjer i politikken, hører ingen på hverandre. Alle insisterer på sin harmes rettferdighet, og brøler den ut. Når ingen hører på hverandre, blir ingen hørt. Folk må få uttrykke sine følelser, men denne henvisningen til deres eget følelsesliv kan ikke begrunne noe som helst. Det sier ingenting om hvordan jeg bør bedømme en sak som dreier seg om noe annet enn talerens sjelsliv. I dette foredraget gis først en gjennomgang av raseriets idéhistorie, og deretter diskuteres dets rolle i dagens offentlighet.

Under én av fem norske arbeidstakere sier at de hadde sluttet å jobbe hvis de ikke trengte pengene. Selvsagt er inntekt viktig, men de fleste er motivert av noe mer enn som så, nemlig mening. Ni av ti norske arbeidstakere er fornøyd eller svært fornøyd med jobben. De fleste mener at arbeidet de utfører er meningsfullt. Likevel skifter folk stadig oftere jobb. Selv om folk er fornøyde med jobben sin, er de ikke så fornøyde at de planlegger å ha den særlig lenge. Vi forventer for mye av arbeidet, særlig at det skal kunne gi oss så enormt mye av den meningen vi trenger i livene våre. Hvis forventningene ikke blir innfridd, blir vi nomader som går fra jobb til jobb uten å finne det vi leter etter. Hvis de blir innfridd, er situasjonen verre, ettersom vi da står i fare for å overse alt det som tross alt er mye viktigere enn jobben.

Bare en person med evne til vennskap og kjærlighet kan føle ensomhet. Omvendt er det også rimelig å si at bare et vesen med evne til å føle ensomhet, kan elske eller være noens venn. Det som gjør kjærlighet og nære vennskap så fantastisk, er nettopp at det er en relasjon til en annen, som ikke bare er en kopi av en selv, men som utvider en selv og gir et blikk utenfra. Uten en tilknytning til andre, er du en dårligere versjon av deg selv fordi sentrale deler av deg blir liggende brakk. Hverken vennskapet eller kjærligheten er tjent med en perfeksjonisme hvor det knapt er rom for avvik fra en idealforestilling før relasjonen oppleves som bristfeldig. Hvis du forutsetter slike idealer som ingen noensinne vil kunne oppfylle, har du garantert deg selv en ensom tilværelse.

Frihet er til syvende og sist muligheten til å realisere verdier i livet ditt. Hvilke verdier velger du å realisere? Hvordan definerer du hvem du er? Det finnes et mangfold av mulige, meningsfulle liv. Hvilke som er aktuelle for deg avhenger av hvem du er og omstendighetene du lever i. Men det er en generell sannhet at for å ha et meningsfullt liv må bry deg om hva du fyller dette livet med. Du må forplikte deg overfor noe. Forpliktelser gir livet mening. Frihet er en ferdighet som bearbeides gjennom et helt livsløp av et konstant arbeid med selvet, og meningen er det som oppstår underveis mens du har blikket rettet mot noe annet enn din egen navle.

Artist Song Time Album Year Versa Pool of the Naiads (ft.Eric Gillette and Lars Frøislie) 15:22 A Voyage / A Destination 2022 Versa Sea of Vapours 5:27 A Voyage / A Destination 2022 Versa Lantern Season 5:20 A Voyage / A Destination 2022 Versa Voyage 26:30:00 A Voyage / A Destination 2022 https://versaversa.bandcamp.com/album/a-voyage-a-destination  

I dagligtalen brukes ofte «optimisme» som en litt nedsettende betegnelse på ønsketenkning mens «pessimisme» skal være den realistiske og modne posisjonen. På den annen side brukes også «pessimisme» nedsettende om tafatte dommedagsprofeter mens optimisme er ensbetydende med pågangsmot og tapperhet. Ifølge filosofer som Immanuel Kant og Karl Popper har vi en plikt til å være optimister. Arthur Schopenhauer avviser på sin side optimismen som en hensynsløs tenkemåte som kun bortforklarer verdens lidelser. Hvem av dem har rett – om noen? Kanskje vi heller bør følge den australske musikeren Nick Cave, som tar til orde for en begrenset optimisme som har tatt innover seg alt det som taler mot den, at det slett ikke alltid går som vi ønsker og at livet kan by oss på forferdelige prøvelser. Det er en optimisme som i sin kjerne har en tro at det finnes noe her i livet som er verdt å kjempe for, og det er bare verdt å kjempe hvis kampen på et eller annet vis kan utgjøre en forskjell, hvis fremtiden i det minste delvis ligger åpen. En slik optimisme er håpefull.

Lars Frøsland om uavgjort på Craven Cottage, og Eirik Aase om Fabio Carvalho.

Tue, 19 Apr 2022 07:46:09 +0200 00:59:50 no