Podcasts about skogsr

Det här är ett avsnitt om verkligen blandar det vardagliga och det övernaturliga. Vi ska bege oss till 1600-talet för att träffa fyra av de män och kvinnor som ställdes inför rätta – anklagade för att ha haft sexuella kontakter med övernaturliga väsen.I en tid där människor såg skogsrået eller näcken ute i skog och mark – i en tid där lärda kristna män visste att demoner och fallna änglar gömde sig ibland oss. Där kunde människor dömas till döden för ett brott de inte gärna kan ha begått.Det blir trasiga öden, våta drömmar och en hel Kuddby i det här avsnittet. Mycket nöje!—Läslista:Häll, Mikael, Skogsrået, näcken och djävulen: erotiska naturväsen och demonisk sexualitet i 1600- och 1700-talens Sverige, Malört, Diss. Lund : Lunds universitet, 2013,Stockholm, 2013Häll, Mikael, 'Den övernaturliga älskarinnan: erotiska naturväsen och äktenskapet i 1600-talets Sverige', Dygder och laster : förmoderna perspektiv på tillvaron., S. 135-153, 2010Häll, Mikael, 'Näckens dödliga dop: manliga vattenväsen, död och förbjuden sexualitet i det tidigmoderna Sverige', Historisk tidskrift (Stockholm. Print)., 2011(131):3, s. 590-620, 2011Wall, Tora, Skogen: i folktro, sägner och sagor, Första upplagan, Bokförlaget Stolpe, Stockholm, 2024Wall, Tora, Folktrons väsen: encyklopedi, Första utgåvan, Bokförlaget Stolpe, Stockholm, 2021Liliequist, Jonas, Brott, synd och straff: tidelagsbrottet i Sverige under 1600- och 1700-talet, Univ., Diss. Umeå : Univ., 1992,Umeå, 1992 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skogen har gett oss tusentals sägner och sagor - om Ronja, Rödluvan och Robin Hood. Vi undersöker skogens kulturhistoria och nystar också i trådarna till världens äldsta historia, aktuell i en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogen heter folkloristen Tora Walls bok där hon skildrar vår fascination och rädsla för platserna dimman tätnar mellan träden. Skogsrået och trollen, läkande växter och stråtrövarnas hemliga fästen. Allt finns i skogen som genom historien format våra sägner och myter.Och en särskild sägen som arkeologen och författaren Jonathan Lindström hittat i hällristningar utanför Enköping kan vara världens äldsta historia. Genom att söka i litteraturhistorien, spåra arkeologiska rester och pussla ihop sagor och berättartraditioner från världens alla hörn söker han historiens rötter. Den som handlar om hjälten som seglade ut på havet och efter strider mot jättar och häxor kom till världens kant. I Världens äldsta historia skildrar han sin forskning och sina fantastiska teorier.Programledare är Tobias Svanelid.

Idag pratar jag om Nordisk folktro och Skogsået. Ett mystiskt kvinnligt väsen som vakade över de svenska skogarna..Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi poddar ifrån Olivers restaurang Olli och Sofia får lära sig vett och etikett i det italienska köket. Jerry Seinfeld ger tips till ett bra liv. Vi provar ut fantastiska tärnklänningar, och konstaterar att spanjorer slarvar med saltet. En pappa upptäcker sin dotter på OnlyFans. Vi konstaterar att vi har ”töntiga” strumpor. Och funderar på om barn med svans är normalt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Triggervarning: Det här avsnittet börjar med ett meddelande som innehåller referenser till självmord.Alla annonsintäkter från det här avsnittet kommer att doneras till Suicide Zero. Om du också vill hjälpa till att bidra till Suicide Zeros arbete, kan du använda den här länken för att bidra till vår insamling till Daniels minne:https://egeninsamling.suicidezero.se/fundraisers/daniel-murbergTa hand om er.-I Sveriges djupaste skogar viskas det om en kvinna. En kvinna så vacker, att jägare släpper varje tanke på villebråd så fort de ser henne. Men man gör bäst i att akta sig. För när hon vänder sig om, avslöjas hennes sanna natur.Oförklarliga fenomen på sociala medier:IG: @oforklarligafenomenTikTok: @oforklarligafenomenProgramledare – Daniel Murberg och Evelina Johanna. Manus – Annie Hogner. Originalmusik – Adam Bejstam. Huvudtema – Oscar Wendel. Ljuddesign – Evelina Johanna. Exekutiv producent – Daniel Murberg. Oförklarliga fenomen görs av podcastbolaget Qast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt är det Idas tur att berätta om Skogsrået, vilket är ett kvinnligt skogsväsen i nordisk folktro. Hon är ett rå eller en rådare och är känd under ett antal regionala namn, inklusive skogsfrun och huldran. Skogsrået är ofta lockande, särskilt för män, men farlig.Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på stapalspodcast@gmail.com eller på Instagram via Stapalspodcast eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Träd som minns och känner smärta. Träd som stöttar sina grannar och delar med sig av näringsämnen. Katarina Wikars avlyssnar skogens hemliga och mångförgrenade liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2017-06-13. På mitt kylskåp har jag ett urklipp på granen Old Tjikko, den är bara tre meter hög men världens äldsta träd. Den är lite snedvuxen också, för den står alldeles ensam på Fulufjället i norra Dalarna. Men hur gammal är Old Tjikko då? Forskarna från Naturgeografiska institutionen på Uppsala universitet säger 9 950 år för granar kan föröka sig genom nya kloner som genetiskt är samma som urspungsgranen. Ett matriarkat av granar som under årtusendena växt, blåst omkull, invaderats av barkborrar, blivit gamla och trötta och rasat, och långsamt, långsamt gett plats åt sticklingen Old Tjikko. Old Tjikko är faktiskt ganska ful, ser lite ut som en gran på en teckning av konstnären Carl Fredrik Hill som jag har på väggen. Ensam och spretig i blåsten. Det finns en anledning till att jag helt plötsligt har börjat intressera mig för granen. För jag har blivit med skog, inte många hektar men nog mycket för att tala med skogsbolaget om gallring. Kanske skulle jag istället tala med granarna om gallring för nu har jag läst ”Trädens hemliga liv” av Peter Wohlleben som skogsvaktare i kommunen Hümmel i Tyskland. Och det här är inte rätt forum för att redogöra för bokens alla biologiska processer, de hemliga nätverken träden emellan, hur de hjälper mer än stjälper varandra. Men efter hundratalet sidor om kloryfyll och parasiter så kommer jag som skenbart urbaniserad ändå att se på min svampangripna gamla lönn med nya mer förstående ögon, och veta att den trots angrepp nog ändå kan klara sig några decennier till. Känner jag till och med mer förståelse för de glesa granarna som ingen gillar? Skogsbolaget och skogsstyrelsen och sönerna och väninnorna säger: ta bort granarna. Det kommer att bli så ljust sen. Och jag tror inte ens att Peter Wohlleben som ändå menar att träden kan skrika egentligen gillar granarna. Han ömmar mer för lövskogarna, och vem kan invända mot det. Träd kan minnas och träd kan känna smärta, skriver han. De är oftast sociala och stöttar sina sjuka exemplar och förser dem med näringsämnen tills de mår bättre. Som en hjord elefanter. De kan sända ut signaler om att de är angripna av larver och utsöndra skrämselluktämnen via bladen för att försvara sig, och också tala genom att knacka med rötterna, utbyta information via ljudvågor. Nu är jag inte kapabel att invända mot denna australienska forskarrapport för jag är ju kulturskribent och inte biolog men har vi inte alla hört björkar som susar, aspar som rasslar, tallar som knakar? Vissa träd är mer sociala än andra kan man också lära av ”Skogens hemliga liv”, bokar kan inte stå för tätt, de delar vatten och näringsämnen mellan sig medan björken är en utpräglad solitär, växer så snabbt att barken spricker, den vita som skyddar mot solbränna för björken gillar att stå för sig själv: ”Björken jagar fram genom livet, lever över sina tillgångar och lakar till sist ut sig själv.” Björkar blir inte så gamla. Även aspen är en rastlös en. I skogens hemliga liv finns också hackspettar och lavar och mossor. Och alla de där jag alltid tyckt var så fina visar sig vara rent av skadliga: murgrönan och vildkaprifolen och misteln. Är sådana som livnär sig på andras näring, som stryper och kletar och klänger till döds. Och läsningen får fäste, förändrar blicken, och hädanefter kommer jag nog att se på träden, de levande och de döda, på ett annat sätt. Fast det räcker inte långt i denna tid av massavverkning och virkespriser. Så långt tillbaka jag kan minnas har timmertågen haft hundra vagnar där de står på stationen i Borlänge. Träd blir pappersmassa men nu behövs det inte så mycket papper som förr. Norra barrskogsbältet, sa någon i min ungdom att vi bodde i. Norra barrskogsbältet. Norra rusbältet. Det kan vara en missuppfattning att granskogen alltid har stått så där mörk och sluten intill husknutarna. Det beror på att den moderna människan inte har användning för den. Förr sköttes den om, blev ved för husbehov, gallrades av nödvändigheten. Bara intill ödetorpen marscherade granen fram. Min morfar brukade på sextiotalet berätta om kolmilorna, om skogsrået som varnade männen som somnat om milan höll på att brinna ner. Kan jag vara den sista i min generation som tillbringat ett halvt liv med att fundera över skogsrået? Som barn förväntade jag att förr eller senare se en kvinna med långt grönt hår och en ihålig rygg springa mellan stammarna. Skogsrået var en väldigt solitär varelse, aldrig hade man sett flockar av dem. Och någonstans inom mig kan jag tycka att det är lite synd om skogen har slutat att befolkas av troll, vättar och vildvittror och allt vad de kan tänkas heta trots att jag med förnuftet inser att vi inte alla i dessa urbana tider kan flänga runt som några sentida Ronja Rövardöttrar på bergsknallar och hyggen och anropa de små under jorden. Precis som skogsvaktaren i ”Skogens hemliga liv” kan jag drömma om en lövskog på hösten, även om jag nu lärt mig varför träden måste fälla sina löv och varför vissa skiftar så tidigt i rött. De är trötta, de är mätta. De har inte plats för mer sockerproduktion. Det vackraste jag någonsin har sett är en japansk lövskog i bergen i oktober, flera tusen olika sorters lönnar skiftar i allt från ljusgrönt över ockra till mörkaste vinrött. En sådan skog är nog motsatsen till en planterad industriskog med raka trista tallar som växer en stund för att snart åter fällas. Skogen är så mycket för människan, rekreationszon och arbetsplats, både estetik och kapital. Den gigantiska skogsbranden sommaren 2014 utanför Fagersta i Bergslagen orsakades av en skogsmaskin och fick förödande konsekvenser. Fotografen Heléne Schmitz har vandrat bland de kala gråa stammarna med sin japanska storformatskamera och ställer ut sina bilder på Fotografiska i Stockholm. Där och då något försvinner uppstår också något nytt. Mellan de döda trädstammarna som ser ut att vara i svartvitt spränger sig ljusgröna grässtrån fram, spirar som om inget hade hänt. Naturen har alltid varit bra på att komma igen, ta tillbaka som om människan bara vore en parentes. En annan svit av bilder visar den japanska växten kudzu. Om granen Old Tjikko har växt 3 meter på 9 000 år så växer Kudzu istället tre decimeter om dan. Den var en gåva till Amerika från Japan vid något jubileum och uppskattades för sina vackra blommor, för skuggan den skänkte på verandorna. Men snart tog den över inte bara verandorna utan hela landskapen där den drog fram. Hus, träd, bänkar, allt blir inbäddat i mattan av kudzublad. Den kväver alla andra och ser samtidigt så förrädiskt mjuk ut. Här tar inte naturen tillbaka något utan lägger sig över sig själv. Blir ett hav av grönska, meterhöga varelser av blad, som om landskapet blivit förtrollat av en ond fe, rötterna är snår ingen längre kan såga sig igenom men där i myllan kommer nog att uppstå en liten larv eller borre som förr eller senare rår på kudzu också. Skogen har alltid varit bra på att sköta sig själv. Katarina Wikars, medarbetare på kulturredaktionen "Trädens hemliga liv" Författare: Peter Wohlleben. Översättning: Jim Jakobsson. Norstedts.

Det är dags för ett fängslande avsnitt där vi ska prata om forna tiders väsen, legender och varelserna som fascinerar oss och hemsöker våra fantasier. Vi ger oss ut på en resa in i de nordiska myternas värld, där forntida sagor blir levande och varelser vi aldrig trott existerar börjar ströva omkring i samhället.Bristen på kunskap hos Patrik och Fredrik har resulterat i att vi kallat in vår eminente vän Historie-Martin som fyller i kunskapsluckorna och historierna kring de mytologiska väsena.Dagens film: Thale (2012)Städarna Elvis och Leo, (Erlend Nervold, Jon Sigve Skard) städar en avlägse stuga efter ett brott, när de upptäcker en källare, där stöter de på Thale (Silje Reinåmo), en kvinna med särskilda egenskaper.Skaffa Acast+ för att lyssna reklamfritt: https://plus.acast.com/s/62fa3442223bf20012ed700dBesök hemsidan: www.skrackfilmcirkeln.seFacebook: /skrackfilmcirkelnInstagram: @skrackfilmcirkelnTwitter:  @SFC_podcastPatreon: www.patreon.com/skrackfilmcirkelnMerchendise: https://www.streamlabs.com/thepatrikstreamer/merch Become a member at https://plus.acast.com/s/skrackfilmcirkeln. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Penny interviews Britt Marie the Skogsrå, a Scandinavian forest creature with important messages for our listeners about protecting the forest, the evils of Ikea, and pizza! Britt Marie sounds exceptionally similar to Rebecca Hansson, the mind and voice behind https://twitter.com/bna_pod (BE NOT AFRAID). Penny Cephalonia sounds a lot like Rebecca Hicks, on Twitter at @RHicks. Sibyl Corvin's voice bears an uncanny resemblance to that of Jaci Seelagy, who twitters at @jekyllyn. Music is by TJ, the empathic vampire! Learn more or get your own awesome music at https://linktr.ee/afkai (https://linktr.ee/afkai). Sound editing by Sibyl's doppelganger Jaci. Check out the art of Penny's vocal doppelganger at https://lunaseastudios.storenvy.com/ (lunaseastudios.storenvy.com)! Follow THE GORGON SHOW on Twitter at @GorgonShow, or email us at gorgonshow@faustiannonsense.com. See transcripts at faustiannonsense.com/gorgon-show. THE GORGON SHOW is a proud member of the Faustian Nonsense network. Check out other projects by FN at faustiannonsense.com. If you'd like to support the show, and the independent creators of FN, you can become a patron at patreon.com/faustiannonsense and earn our boundless and eternal gratitude! Sign up for the crossroads tier to get outtakes from THE GORGON SHOW and personalized fortunes every month from Sibyl! Mentioned in this episode: Thank you for listening! Support us on Patreon! https://www.patreon.com/faustiannonsense Thank you to our Top Patrons! Jolene Probsnothawkeye

Vi snackar om Rammstein på Ullevi, Skogsröjet i Rejmyre, katastrofen Woodstock -99 och en hel del annat. Dessutom har Ricky Holmquist lyssnat på en bespottad Rage Against The Machine-skiva och Goodspeed You! Black Emperor medan  Mikael Mjörnberg tjusats av Foxy Shazam och återupptäckt gammal göteborgsk indierock med Kapten Hurricane. I segmentet "listan" lyfter Mikael Mjörnberg fram tre In Flames-låtar som inte är In Flames. Musiken som diskuteras i avsnittet hittar ni här: https://open.spotify.com/playlist/371Yg5ynVb55QJt6zmM1np?si=aacc006da5c94507 Vinjettfoto: Martin Wilson (https://www.facebook.com/fotografmartinwilson) Vinjettmusik: Systemet (https://open.spotify.com/artist/72k91zc6DR3LSq87r4fnVO?si=dcfb98a9377e428a)

Tjena alla Monsterdiggare… Semestertider och postmidsommar… värme, sol och härligt… Idag gästas jag av författarna Rob Won och Ellinor Österberg. En okänd röst är också med på ett litet hörn. Vi blandar Creepypasta med Folktro. Vi får obehag och behagligt sagomys. Välkomna till Monsterboxen. Tjena! @monsterboxen Monsterboxen – Swedish Zombie - monsterboxen@swedishzombie.se Music: Witch Hunt by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/4635-witch-hunt License: https://filmmusic.io/standard-license   Folk Round by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/3770-folk-round License: https://filmmusic.io/standard-license   Myst on the Moor by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/4104-myst-on-the-moor License: https://filmmusic.io/standard-license   Long Road Ahead by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/3996-long-road-ahead License: https://filmmusic.io/standard-license   In Your Arms by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/3906-in-your-arms License: https://filmmusic.io/standard-license   Earnest by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/3689-earnest License: https://filmmusic.io/standard-license     Classic Horror 2 by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/3512-classic-horror-2 License: https://filmmusic.io/standard-license   Steel and Seething by Kevin MacLeod Link: https://incompetech.filmmusic.io/song/4417-steel-and-seething License: https://filmmusic.io/standard-license   Skogen - Hannes Agnesund     video.moderskeppet.se   The Zone by Sascha Ende Link: https://filmmusic.io/song/270-the-zone License: https://filmmusic.io/standard-license   Sounds from: Zapsplat.com

På 20 minuter berättar vi om vad som kan ske när en drivmedelsgigant som finska Neste letar nya råvaror till biodrivmedel – och siktar in sig på rester från skogen.Skogsråvara som blir till drivmedel har det talats om länge – men fortfarande sker det i väldigt liten omfattning. Nu riktar drivmedelsjätten Neste in sig på skogsspåret. Vad tillverkas biodrivmedel av i dag, vad är det som driver på utvecklingen att hitta nya råvaror, vilka är de viktiga aktörerna och hur ska det gå till rent tekniskt – vilken är den bästa metoden?I avsnittet berättar Ny Tekniks Johan Kristensson om hur branschen förändras, See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skogsräddaren Mats Karström är aktuell i en P1 dokumentär. Vi möter honom i Karkbergets urskog. Vi sänder från Botaniska i Göteborg på temat växthistoria. Växterna klev upp på land för sisådär 450 miljoner år sedan och banade väg för alla landlevande arter, inklusive oss själva. Hur har växterna utvecklats för att klara skiftande klimat, och alla hungriga djur som följt efter, och varför finns det så vackra blommor? Morgonens fältreporter Lisa Henkow finns på Botaniska trädgården i Göteborg där intendent Stina Weststrand guidar oss genom årmiljonerna.Och så möter vi skogsräddaren Mats Karström. I 35 år har han letat upp gammelskogar runt Jokkmokk som aldrig kalavverkats men som saknar skydd. Det arbetet skildras i en ny P1 dokumentär av Jenny Berntson Djurvall. I Naturmorgon följer vi med Mats Karström ut i Tolikheden-Karkbergets urskog. Här lever arter som är långsamma eller känsliga, som liten aspgelélav eller rosenticka.Så här års börjar ugglorna ropa i skymningen - och i nattmörkret. Men hur gör man för att maxa sina chanser för att höra ugglor? Fågelforskaren Martin Green ger oss sina bästa tips i en ugglelyssningsskola.Daniel Fagerström hittade en hel hög med nyckelpigor på husväggen vid balkongen. Vad gör de? Vi kollar med nyckelpigeexperten Velemir Ninkovic.I veckans kråkvinkel blir Helena Söderlundh lycklig över att det verkar bli april, även i år.Programledare är Karin Gyllenklev.

Mats Karström är Sveriges meste skogsräddare. I 35 år har han letat upp gammelskogar runt Jokkmokk som aldrig kalavverkats men som saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta. Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.Reporter: Jenny Berntson Djurvall.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonEtt program från 2022.

I veckans avsnitt av PoddV träffar vi först Fredrik Höglund från Gustaf Fröding sällskapet, där vi får höra om Fröding, hans koppling och betydelse för Värmland, och en uppläsning av dikten Skogsrån. Därefter får vi besök av Ronja Tallmyren och Samuel Brunnsgård som ger oss den senaste uppdateringen om Degerfors och Allsvenskan! Välkomna in i värmen, välkommen till Podd V!

I det här avsnittet pratar vi om skogsrået. Vi går igenom olika föreställningar och sägner som har knutits till henne och undersöker lokala traditioner. Några frågor som vi besvarar är: Hur gammal är föreställningen om skogsrået? Var det alltid en kvinna? Var det primärt ett erotiskt väsen? Finns det liknande traditioner i andra länder? Var hon alltid ondskefull? Hur såg hon egentligen ut?   Med oss har vi Catarina Harjunen som 2020 disputerade med sin avhandling Att dansa med de(t) skeva : Erotiska möten mellan människa och naturväsen i finlandssvenska folksägner.   Läs mer på www.oknytt.com/podcast

Vad var egentligen ett skogsrå? Var hon ond eller god? Och hur skiljer sig väsendet i olika delar av landet? Wikipedia säger sitt om skogsrået. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det finns olika typer av rockfestivaler. Allt ifrån de megastora begivenheterna som samlar upp emot 100 000 personer, via olika segment ner till de som jobbar i det lilla formatet. Skogsröjet i Rejmyre utanför Finspång norr om Norrköping tillhör de senare. Litet, familjärt, med ett imponerande CV gällande artister och väl värt ett - eller flera - besök.

Träd som minns och känner smärta. Träd som stöttar sina grannar och delar med sig av näringsämnen. Katarina Wikars avlyssnar skogens hemliga och mångförgrenade liv. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2017-06-13. På mitt kylskåp har jag ett urklipp på granen Old Tjikko, den är bara tre meter hög men världens äldsta träd. Den är lite snedvuxen också, för den står alldeles ensam på Fulufjället i norra Dalarna. Men hur gammal är Old Tjikko då? Forskarna från Naturgeografiska institutionen på Uppsala universitet säger 9 950 år för granar kan föröka sig genom nya kloner som genetiskt är samma som urspungsgranen. Ett matriarkat av granar som under årtusendena växt, blåst omkull, invaderats av barkborrar, blivit gamla och trötta och rasat, och långsamt, långsamt gett plats åt sticklingen Old Tjikko. Old Tjikko är faktiskt ganska ful, ser lite ut som en gran på en teckning av konstnären Carl Fredrik Hill som jag har på väggen. Ensam och spretig i blåsten. Det finns en anledning till att jag helt plötsligt har börjat intressera mig för granen. För jag har blivit med skog, inte många hektar men nog mycket för att tala med skogsbolaget om gallring. Kanske skulle jag istället tala med granarna om gallring för nu har jag läst Trädens hemliga liv av Peter Wohlleben som skogsvaktare i kommunen Hümmel i Tyskland. Och det här är inte rätt forum för att redogöra för bokens alla biologiska processer, de hemliga nätverken träden emellan, hur de hjälper mer än stjälper varandra. Men efter hundratalet sidor om kloryfyll och parasiter så kommer jag som skenbart urbaniserad ändå att se på min svampangripna gamla lönn med nya mer förstående ögon, och veta att den trots angrepp nog ändå kan klara sig några decennier till. Känner jag till och med mer förståelse för de glesa granarna som ingen gillar? Skogsbolaget och skogsstyrelsen och sönerna och väninnorna säger: ta bort granarna. Det kommer att bli så ljust sen. Och jag tror inte ens att Peter Wohlleben som ändå menar att träden kan skrika egentligen gillar granarna. Han ömmar mer för lövskogarna, och vem kan invända mot det. Träd kan minnas och träd kan känna smärta, skriver han. De är oftast sociala och stöttar sina sjuka exemplar och förser dem med näringsämnen tills de mår bättre. Som en hjord elefanter. De kan sända ut signaler om att de är angripna av larver och utsöndra skrämselluktämnen via bladen för att försvara sig, och också tala genom att knacka med rötterna, utbyta information via ljudvågor. Nu är jag inte kapabel att invända mot denna australienska forskarrapport för jag är ju kulturskribent och inte biolog men har vi inte alla hört björkar som susar, aspar som rasslar, tallar som knakar? Vissa träd är mer sociala än andra kan man också lära av Skogens hemliga liv, bokar kan inte stå för tätt, de delar vatten och näringsämnen mellan sig medan björken är en utpräglad solitär, växer så snabbt att barken spricker, den vita som skyddar mot solbränna för björken gillar att stå för sig själv: Björken jagar fram genom livet, lever över sina tillgångar och lakar till sist ut sig själv. Björkar blir inte så gamla. Även aspen är en rastlös en. I skogens hemliga liv finns också hackspettar och lavar och mossor. Och alla de där jag alltid tyckt var så fina visar sig vara rent av skadliga: murgrönan och vildkaprifolen och misteln. Är sådana som livnär sig på andras näring, som stryper och kletar och klänger till döds. Och läsningen får fäste, förändrar blicken, och hädanefter kommer jag nog att se på träden, de levande och de döda, på ett annat sätt. Fast det räcker inte långt i denna tid av massavverkning och virkespriser. Så långt tillbaka jag kan minnas har timmertågen haft hundra vagnar där de står på stationen i Borlänge. Träd blir pappersmassa men nu behövs det inte så mycket papper som förr. Norra barrskogsbältet, sa någon i min ungdom att vi bodde i. Norra barrskogsbältet. Norra rusbältet. Det kan vara en missuppfattning att granskogen alltid har stått så där mörk och sluten intill husknutarna. Det beror på att den moderna människan inte har användning för den. Förr sköttes den om, blev ved för husbehov, gallrades av nödvändigheten. Bara intill ödetorpen marscherade granen fram. Min morfar brukade på sextiotalet berätta om kolmilorna, om skogsrået som varnade männen som somnat om milan höll på att brinna ner. Kan jag vara den sista i min generation som tillbringat ett halvt liv med att fundera över skogsrået? Som barn förväntade jag att förr eller senare se en kvinna med långt grönt hår och en ihålig rygg springa mellan stammarna. Skogsrået var en väldigt solitär varelse, aldrig hade man sett flockar av dem. Och någonstans inom mig kan jag tycka att det är lite synd om skogen har slutat att befolkas av troll, vättar och vildvittror och allt vad de kan tänkas heta trots att jag med förnuftet inser att vi inte alla i dessa urbana tider kan flänga runt som några sentida Ronja Rövardöttrar på bergsknallar och hyggen och anropa de små under jorden. Precis som skogsvaktaren i Skogens hemliga liv kan jag drömma om en lövskog på hösten, även om jag nu lärt mig varför träden måste fälla sina löv och varför vissa skiftar så tidigt i rött. De är trötta, de är mätta. De har inte plats för mer sockerproduktion. Det vackraste jag någonsin har sett är en japansk lövskog i bergen i oktober, flera tusen olika sorters lönnar skiftar i allt från ljusgrönt över ockra till mörkaste vinrött. En sådan skog är nog motsatsen till en planterad industriskog med raka trista tallar som växer en stund för att snart åter fällas. Skogen är så mycket för människan, rekreationszon och arbetsplats, både estetik och kapital. Den gigantiska skogsbranden sommaren 2014 utanför Fagersta i Bergslagen orsakades av en skogsmaskin och fick förödande konsekvenser. Fotografen Heléne Schmitz har vandrat bland de kala gråa stammarna med sin japanska storformatskamera och ställer ut sina bilder på Fotografiska i Stockholm. Där och då något försvinner uppstår också något nytt. Mellan de döda trädstammarna som ser ut att vara i svartvitt spränger sig ljusgröna grässtrån fram, spirar som om inget hade hänt. Naturen har alltid varit bra på att komma igen, ta tillbaka som om människan bara vore en parentes. En annan svit av bilder visar den japanska växten kudzu. Om granen Old Tjikko har växt 3 meter på 9 000 år så växer Kudzu istället tre decimeter om dan. Den var en gåva till Amerika från Japan vid något jubileum och uppskattades för sina vackra blommor, för skuggan den skänkte på verandorna. Men snart tog den över inte bara verandorna utan hela landskapen där den drog fram. Hus, träd, bänkar, allt blir inbäddat i mattan av kudzublad. Den kväver alla andra och ser samtidigt så förrädiskt mjuk ut. Här tar inte naturen tillbaka något utan lägger sig över sig själv. Blir ett hav av grönska, meterhöga varelser av blad, som om landskapet blivit förtrollat av en ond fe, rötterna är snår ingen längre kan såga sig igenom men där i myllan kommer nog att uppstå en liten larv eller borre som förr eller senare rår på kudzu också. Skogen har alltid varit bra på att sköta sig själv. Katarina Wikars, medarbetare på kulturredaktionen "Trädens hemliga liv" Författare: Peter Wohlleben. Översättning: Jim Jakobsson. Norstedts.

We talk with Alex de Sousa about how to improve the configuration of our Elixir applications. We learn about his path through configuration management and the interesting ways he found to solve this common problem. He shares his library Skogsrå and explains where this fits in our applications, the problems it helps solve and much more! Panelists Josh Adams Mark Ericksen Guest Alex de Sousa Sponsors Scout APM | We'll donate $5 to the open source project of your choice when you deploy Scout CacheFly Links Refill Aqua GitHub gmtprime/skogsra Skogsra: Simplifying Your Elixir Configuration GitHub Nebo15/confex GitHub keathley/vapor EMx 040: Elixir Outlaws and Adopting Elixir with Chris Keathley Consul Twitter Alex de Sousa: @thebroken_link Email Alex at alex@thebroken.link Picks Josh Adams: GitHub so-fancy/diff-so-fancy Defold Mark Ericksen: The Remote Playbook Cocoon Alex de Sousa: GitHub gmtprime/yggdrasil Follow on Twitter: Elixir Mix - @elixir_mix Mark Ericksen - @brainlid Josh Adams - @knewter

We talk with Alex de Sousa about how to improve the configuration of our Elixir applications. We learn about his path through configuration management and the interesting ways he found to solve this common problem. He shares his library Skogsrå and explains where this fits in our applications, the problems it helps solve and much more! Panelists Josh Adams Mark Ericksen Guest Alex de Sousa Sponsors Scout APM | We'll donate $5 to the open source project of your choice when you deploy Scout CacheFly Links Refill Aqua GitHub gmtprime/skogsra Skogsra: Simplifying Your Elixir Configuration GitHub Nebo15/confex GitHub keathley/vapor EMx 040: Elixir Outlaws and Adopting Elixir with Chris Keathley Consul Twitter Alex de Sousa: @thebroken_link Email Alex at alex@thebroken.link Picks Josh Adams: GitHub so-fancy/diff-so-fancy Defold Mark Ericksen: The Remote Playbook Cocoon Alex de Sousa: GitHub gmtprime/yggdrasil Follow on Twitter: Elixir Mix - @elixir_mix Mark Ericksen - @brainlid Josh Adams - @knewter

I veckans podd firar Gustaf och Clara midsommar genom att låta sig uppslukas av gamla spökhistorier från svensk folktro. Dessutom: Clara gillar kaffe i skört porslin och Gustaf likställer jordgubbar och mjölk med tidelag.

Es zieht uns in den hohen Norden! Skandinavien bietet eine Vielzahl von Legenden und Mythen. In dieser Episode nehmen wir drei davon besonders unter die Lupe. Was hat die Natur mit dem Volksglauben zu tun? Woher leiten sich die mystischen Sagen ab und wie sind sie miteinander verwandt? Folgt uns auf einer verwunschenen Reise.

Heter det ett Skogsrå flera Skogs....rån? I detta avsnitt är Christoffer och Frida väldigt oense om hur man böjer ordet rå! Och hur många olika rå(n) finns det? Skogsrå, Sjörå, Bergsrå, Gruvrå, Källrå, Skeppsrå! Tågrå? Förrådsrå? Skolrå? Vart får gränsen? Utöver dispyter om namn och diskussioner om Rået så slaktar Christoffer som vanligt olika dialekter (speciellt Dalamål) och det pratas även om gruvfruar, dendrofiler, huvudlösa hästar och vem som skulle överleva en zombieattack Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod ( https://www.instagram.com/oknyttpod/ ) Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland så har det återigen blivit dags att fokusera på ett väsen, nämligen Skogsrå. Ett väsen som ofta förekommer i den svenska folktron, och såklart även i Hälsingland. Vill du stödja vårt arbete med podden? Swisha valfri summa till 073 993 74 51, märk betalningen med podd. Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook!

On this episode we learn about the origins and legends of the Skogsrå, or Huldra, from Scandinavian folklore.I combined a few stories from across Sweden and Norway to put together this week's Five Minute Folklore.Thanks to Nordic for use of the song 'Döden', HerrSpelman for his song 'Trasklåt', and to Alice Bergqvist for providing the voice of the Skogrå.Contact at fiveminutefolklore@gmail.com www.fiveminutefolklore.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jocke Berg ifrån Hardcore Superstar gästar avsnitt 50. Ett långt och skönt snack med Jocke spelades in under Skogsröjet, där de i år spelade för tionde gången! 

I avsnitt #6 så intervjuar Nikko och Kaptenen Skellefteå bandet Ænimus. Vi får höra om hur bandet startade, lite om deras projekt (såsom deras alldeles egna rockfest) och hur framtiden ser ut för de skäggiga grabbarna från de västerbottniska urskogarna. Nikko och Kaptenen snackar även om "Ænimusfest", Väsby Rock Festival och Skogsröjet. Och såklart bjuder vi också, som sig bör, på de mest intressanta albumsläppen under Augusti månad.

Nummer 13 , Skogsröjet, festivalgeneralen stefan, podcast, intervju, podcast http://fallenserver.nu/rockla/podcast/13.%20Skogenny.mp3