Podcasts about svenska kraftn

Shan Qof oo La Xiray Kadib Dil Rasaaseed ka Dhacay Eskilstuna. Svenska Kraftnät, afar qeybood oo kala duwan ee qiimaha korontada ee hadda ka jira ee Sweden ayaa sii jiri doona. Afar qof oo loo maxkamadeeyey dhacdo Göteborg ka dhacday

HÖG-SPÄNNING MED EVA VITELL Denna vecka gästas Vindkraftspodden av Eva Vitell, Divisionschef System, och systemansvarig på Svenska Kraftnät. Vi har ett väldigt intressant samtal om den svenska elmarknaden och Svenska kraftnäts roll. Hur har vindkraftens utbyggnad påverkat elsystem? Hur fungerar prisområdena? Hur ser SvKs planer ut på att stödja gaskraft? Har arbetet för anslutning av havsbaserad vindkraft stoppats, och mycket mera!   Programledare är Olle Hedberg & Erik Grönlund Podcasten produceras av Newera Energy

15 oktober. Kritiker har varnat för att det nya systemet för elhandel – flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod – kommer göra elen dyrare. Är det sant? Varför införs det i så fall? Andreas Ericson diskuterar med Mårten Bergman, Svenska Kraftnät, Mats Nilsson, docent i miljöekonomi och David Wästljung, Energiföretagen.

Vi fortsätter prata om den svenska elmarknaden, och fördjupar oss i veckan nyhet från Schibsted, som vill sälja nyhetsverksamheten till sin norska ägarstiftelse. Vad säger det om mediemarknadens utveckling just nu? I studion författaren och anlaytikern Olle Lidbom från Mediepodden och Svenska Kraftnäts driftsstrateg Erik Ek.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göteborg, Umeå, Sollefteå, Luleå, Karlstad, Mora, Skellefteå – alla ligger de vid vattendrag som kommer översvämmas våldsamt om det skulle bli ett haveri på en stor damm, högt upp i respektive vattendrag.Risken är låg men dammbrott kan inte att uteslutas. När nu många stora svenska kraftverksdammar renoveras och förstärks beror det på två saker – dels börjar dammarna bli gamla, dels förväntas extrema flöden bli vanligare i framtiden.Sveriges högsta damm (125 m), den i Trängslet har dels förstärkts med mer material i själva dammvallen, dels har möjligheterna att släppa ut vatten från dammen ökats.I Lilla Edet i Göta älv ersätts den gamla kraftverksdammen med en ny.Dammen får fyra stora luckor 16x6 meter stora. Det gäller att luckorna kan manövreras i alla lägen då dessa är den enda möjligheten att släppa förbi vatten i Lilla Edet.Dammolyckan i Braskereidfoss i Norge 9 augusti 2023 berodde på att dammluckorna inte gick att öppna. Där fanns ingen alternativ utsläppsmöjlighet. Men de flesta stora dammar i Norge är försedda med ett så kallat överfallsutskov, dvs en kant vid sidan av dammen, placerad något lägre än dammkrönet, över vilken vatten kan rinna över när dammen är full – utan att luckor behöver öppnas.– Vi ska kunna köra luckorna i Lilla Edet och har reservsystem för att alltid kunna göra det, säger Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft.– Det är bra att ha en annan lösning också, i fall det av nån anledning inte går att manövrera dammluckorna, menar Maria Bartsch som är dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät.Medverkande: Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft, Maria Bartsch, dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät, Per Fektenberg, projektledare Trängslet Fortum, Johanna Pettersson, boende Älvdalen, Andreas Larsson, projektledare Lilla Edet Vattenfall Programledare: Mats Carlsson LénartProducenter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En svensk snabbväxande börsnoterad industrikoncern säljer storskaliga batterilösningar. Med en landstäckande infrastruktur har bolaget nu skapat en stor efterfrågan, är ledande i landet inom sin nisch och växer med 30 procent per år. Industri- och miljöservicekoncernen Vimab Group är störst i Sverige på att serva stora ventiler – bland annat till tillverkningsindustri och kärnkraftverk. Hanterar problem i elnätetGenom att nu också kunna erbjuda storskaliga batterilösningar för att hantera de stora problemen i elnäten, som uppstått när Sverige allt mer går över till förnybar energi, ser tillväxten ut att öka ännu mer. ”Tillväxten i marknaden kommer att vara enorm under lång tid framöver”, säger Peter Fredell, koncernchef och största ägare i Vimab, och fortsätter:”Vi ser en mycket hög tillväxt framgent. Och vi växer med ett positivt kassaflöde.”Batterier – en del av lösningenHör Peter Fredell utveckla hur problemen blir allt större i de svenska elnäten. I podden Finansräven berättar han hur bolaget kan bli en del av lösningen, och att man redan börjat får rejält med kunder för Vimabs batterilösningar: (länk till Finansräven) ”I varje styrelserum, i varje tillverkningsindustri, i varje kraftbolag, diskuteras batterier. På vissa orter kan tillverkande bolag inte längre driva sin tillverkning med nuvarande elnät, utan man kommer att behöva flytta om inget görs. Där kan storskaliga batterilösningar vara en viktig del av lösningen.” ”Sveriges underdimensionerade elnät klarar inte av att hantera produktion av sol och vind. Kablarna i elnätet klarar inte av att hantera den ojämna produktionen. Man behöver kunna lagra el eftersom nätet redan är maxat.”Snabbt växande efterfråganPeter Fredell berättar att privata konsortier investerar i batterilösningar där elen sedan säljs vidare till Svenska Kraftnät för att jämna ut svängningarna i elnäten. ”Man kan äga batterier för att säkerställa sin egna strömförsörjning eller som investering för att sälja – som en högavkastande batteriobligation eller om du behöver säkerställa egen drift.” Men för att kunna göra detta på ett säkert sätt behöver man ha en serviceorganisation som kan övervaka batterierna och kan rycka ut om något går fel, vilket händer.Vimab som säljer batterilösningar i cirka tio meter stora containrar. En sådan klarar av 1 megawatts effekt med 1,2 megawattimmar och kostar cirka 7,5 Mkr. ”Vi märker en snabbt växande efterfrågan. Vi har på kort tid sålt batterier för 40 miljoner kronor. Och offertboken är många gånger större än så. Vi ligger så rätt”, säger Peter Fredell. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this Energy Unplugged episode, we discuss the upcoming priorities of the Swedish TSO (transmission system operator), such as the capacity market implementation and solving grid bottlenecks. We're pleased to be joined by Lowina Lundström, Senior Vice President, Svenska Kraftnät, in a discussion with our Head of Nordics & Baltics, Alexander Esser. Lowina is also Chairman of the Board of Directors at eSett, a company providing balance settlement services to participants of electricity markets in Finland, Norway and Sweden. Prior to that, she had several roles at the Nordic utility Fortum, and at Ellevio, one of Sweden's largest energy companies. Main topics include: • The role of TSOs for the energy transition in Sweden • The needs and bottlenecks of the Swedish power system • Sweden's future as an electricity exporter

Elektrifieringen slukar miljardbelopp – och samtidigt varnar Svenska Kraftnät för akut effektbrist. Okunnigt tyckande och förändringsmotstånd säger vissa – en energi-ekvation som inte går ihop menar andra.   Kan verkligen politiska satsningar driva fram en rekordsnabb klimatomställning? Finns i så fall den energi och den infrastruktur som krävs? Och vad händer med ett samhälle där staten och kapitalet sida vid sida tillsammans hjälps åt?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “STATEN OCH DET GRÖNA KAPITALET”.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah Dalka Finland ayaa ku adkeeysanaya go'aankiisii ahaa iney Iswiidhen iyo Finland mar wada galaan ururka gaashaanbuurta Nato.Wakaaladda xoogga korontada Sweden ee Svenska Kraftnät ayaa maanta soo gudbisay hindisaheeda sida uu u ekaan doono kaalmada korontada wejiga labaad.Xulka kubadda gacanta Sweden ayaan wax billad ah ka soo hoyn ciyaaraha adduunka kubadda gacanta oo qeyb ahaan uu dalku marti geliyay sannadkan.

26 januari. Elmarknaden är politiskt omdiskuterad. Borde den utformas eller styras på annat sätt än idag, och i sådana fall hur och varför? Anton Steen från elbolaget Fortum och Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska Kraftnät, diskuterar med Andreas Ericson.

Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt. Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sedan vet vi inte idag.Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?    Programmet är en repris från 7 november 2022.Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seBjörn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad

3. FRAMTIDENS DRIVKRAFT: Fokus på energi Nu är glada julen här! Men hur glad blir julen i år? Vi är som bekant mitt uppe i en energikris. Vad innebär krisen för den kommersiella fastighetsmarknaden och samhällsbyggandet? I julavsnittet av FRAMTIDENS DRIVKRAFT lyfter vi energifrågan och pratar med några experter inom området.Men det blir också lite annat smått och gott. Bland andra får du en intervju med Fastighetsnytt och Byggindustrins vd Peter Lingmerth, som summerar Business Arena 2022 och blickar fram mot kommande event. Med det önskar vi God jul och Gott nytt år! Medverkande i podden: Peter Lingmerth, vd, Fastighetsnytt och Byggindustrin Mikael Odenberg, generaldirektör på Svenska Kraftnät och tidigare försvarsminister (M) Claudia Wörmann, boendeekonom, SBAB Björn Rundström, chefredaktör, Fastighetsnytt & Byggindustrin Programledare: Jimmy B Lehtinen och Leif Jitelius

Det omtalade elstödet försenas samtidigt rusar elpriset uppåt i hela landet. Stödet blir inte lika stort som det var tänkt från början och det finns flera skäl till att pengarna dröjer. Och många frågetecken kvarstår kring stödet till företagarna i södra Sverige. Programledare: Claes Aronsson Röster och medverkande i programmet Malin Stridh, avdelningschef Svenska Kraftnät Magdalena Andersson, partiledare (S) Martin Johansson, enhetschef, Energimyndigheten Fredrik Falk, chef för betalningar, Försäkringskassan David Jonsson, vd Trä- och möbelföretagen Philip Koerffer, bageriägare, Ulricehamn. Marie Stark, meteorolog på SMHI Producent: Olof WijnbladhTekniker: Alma Segeholm ekonomiekotextra@sverigesradio.s

Sverige står inför en elkris, och gamla oljepannor väcks till liv för att producera el. Kaliber om myndigheten med elberedskapsuppdrag, som lät ett kraftverk försvinna. Svenska Kraftnät är systemansvarig myndighet som ansvarar för stamnätet i Sverige, för överföringen av el och för driftsäkerheten i elsystemet. De ansvarar också för elberedskapen, i tider av kris och eller krig. Svenska Kraftnät har inget inflytande över situation i Europa, som har drivit upp elpriserna under 2022. Men de har långtgående möjligheter och skyldigheter att påverka det svenska elsystemet i rätt riktning, vilket ingår i deras uppdrag.2019 hade Svenska Kraftnät chansen att bygga upp en kraftreserv för att säkra eltillgången i södra Sverige. Det handlar om Öresundsverket, som ligger ett par kilometer från centrala Malmö och som skulle kunna försörja hela Malmöområdet och lite till med el. Men turbinerna står stilla.Svenska kraftnät avstod från köpet av ÖresundsverketMikael Nilsson, chef för Öresundsverket, berättar att det var en kombination av låga elpriser och höga fasta kostnader som gjorde att ägaren Sydkraft Thermal Power, 2018 tog beslutet att lägga ner verksamheten och sälja kraftverket. Svenska Kraftnät godkände nedläggningen, trots att Öresundverket sedan starten var en del av den svenska elberedskapen. Men innan försäljningen av Öresundsverket hade gått igenom uppstod en ny möjlighet. Under tiden där så annonserade Svenska Kraftnät i slutet på, väldigt sent 2019, en kompletterande effektreservsupphandling. Och vi kände att den här finns en sista livlina för Öresundsverket. Men tyvärr så avbröts den upphandlingen, på grund av bristande konkurrens.Enligt Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe var priset för högt: Vi menade då att det här var ett bud som vi inte såg att vi ville ta. Hade ni inte råd med det? Eller vill ni inte ta det?  Ja, vi tyckte att det var ett bud som inte vi ville, som var högt i den kontexten att vi därför ville vi inte ta det, säger Lotta Medelius-Bredhe. I beslutet som jag har här, då skriver ni att motiveringen till beslutet är bristande konkurrens, eftersom endast en leverantör inkommit med anbud. Det står ju ingenting här om en kostnad.  Nej, men, och det var ju som sagt, det är svårt om man har en upphandling, om man får in ett anbud, så är det ju svårt att bedöma relevansen i den kostnadsbilden.   Det uttalade behovet av en extra effektreserv löstes alltså inte. Nej, jag tycker att det är anmärkningsvärt. Och är speciellt när man uttrycker att behovet kvarstår, menar Mikael Nilsson.Per Wikström på branschorganisationen Energiföretagen håller med. Här lyfter man ju fram ett problem. Att tala om att det finns ett problem. Och sen löste man det inte. Och liksom frågan är så här. Vem ska lösa problemet? Säger Per Wikström.Antog att företagen själva skulle minska sin förbrukningNär Kaliber idag frågar hur Svenska Kraftnät löste behovet svarar generaldirektören i ett mejl: citat Det är rimligt att anta att de aktörer som tidigare varit beredda att koppla bort sig sannolikt skulle komma att agera på prissignaler framöver och därmed minska belastningen vid topplast. slutcitat. Det betyder att Svenska Kraftnät antog att samma industriföretag själva skulle ta ansvar för att minska sin elförbrukning vid risk för elbrist. Tidigare har dessa företag haft avtal om att göra det mot ersättning, men idag finns inte de avtalen kvar.Ett av industriföretagen Svenska Kraftnät syftar på är pappersmassafabriken Rottneros Bruk. Lennart Eberleh är VD för Rottneros AB.   Jag tycker inte det är en bra strategi där man hoppas på att de stora tar sitt ansvar. För det är ju förknippat med förluster när vi stänger ner, för vi kan ju inte producera och leverera till våra kunder.Svenska Kraftnät skriver i ytterligare ett mail att man inte räknar med att industriföretagen anpassar sin förbrukning i samma utsträckning som tidigare, när de hade avtal. Men att de, och andra företag ändå skulle agera på höga priser, citat: i vilken utsträckning kan vi inte veta.Får kritik från EU-nivåI slutet på oktober får Svenska Kraftnät kritik från EU-nivå.ACER, en samarbetsorganisation för EU:s tillsynsmyndigheter inom energiområdet, menar i en rapport att Svenska Kraftnät har brutit mot den så kallade 70-procentssregeln, genom att de har strypt överföringen i elsystemet så att den ibland ligger under 70 procent.  Carl Berglöf, expert på elnätsteknik på branschorganisationen Energiföretagen, som var remissinstans i ärendet. Det ACER:s beslut säger är att Svenska Kraftnät inte får sitt undantag för den här 70-procentsregeln, och det innebär att Svenska Kraftnät kan inte fortsätta att begränsa kapaciteten på så sätt som man har gjort, utan ACER menar att det finns andra åtgärder som ska vidtas. Det har ju varit mycket kritik mot Svk tidigare för att de har gjort för lite för att stävja flaskhalsarna i systemet, då bekräftar den här rapporten det? Just det, det är det som ACER också säger, att här finns det åtgärder som Svk har kunnat vidta, och uppmanar Svenska Kraftnät att arbeta mer för att säkerställa den typ av resurser.De resurser som ACER menar att Svenska Kraftnät i större utsträckning kunde köpa upp är exempelvis förbrukningsreduktion eller elproduktion, i syfte att stötta elsystemet och öka överföringen av el, vilket också hade minskat risken för bortkoppling av elkunder i södra Sverige.Som försvar skriver Svenska Kraftnät på sin hemsida att det har varit svårt att få tag på de resurser som behövts.Idag säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe att hon ångrar beslutet att upphandlingen med Öresundsverket lades ner. Ja, det är klart att det hade ju underlättat, all elproduktion hade ju underlättat givet det läge vi har idag.

Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt. Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sen vet vi inte idag.Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?    Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seBjörn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad

Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder. I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tobias Carlsson

Beskedet om var den subventionerade vindkraften till havs ska byggas ut kan försena flera projekt, menar branschen. Det blir först på 2030-talet som de omfattande planerna kommer bidra till den svenska elproduktionen om utbyggnaden blir av. Programledare: Claes Aronsson Gäster och röster i programmet: Lina Bertling Tjernberg, professor KTH Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent, Ekot Lina Kinning, expert havsbaserad vindkraft, Svensk Vindenergi Niclas Erkenstål, projektledare Nordr Offshore Wind Daniel Gustafsson, avdelningschef, Svenska Kraftnät Jessica Rosencrantz, klimatpolitisk talesperson, ModeraternaProducent: Olof WijnbladhTekniker: Stina Fagerberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Om hur Sverige hamnade i skenande elpriser, ansträngda elsystem och om omöjliga löften om snabb förändring. Mats bor i Enviken i nordöstra Dalarna. I vintras fick han och hans familj en chock när elräkningen kom. Trots att han gör allt för att minska energikostnader de eldar med pellets, har sjövärme och solceller så blev decemberräkningen på 17 000 kr, fyra gånger så mycket som december förra året. Hade jag inte haft extrajobb nu, då hade det inte gått, säger Mats.Regeringens förklaring på prisökningen: "Putin-priser"Strax efter Rysslands invasion av Ukraina lanserar Regeringen ett nytt begrepp som förklaring till energipriserna: Putin-priser.Men det finns fler faktorer. Elsystemexperten Maja Lundbäck:Man har lagt ner planerbar produktion i södra Sverige. Vi pratar inte bara kärnkraftsanläggningar utan även kraftvärmeverk.Planerbar elproduktion har minskat2015 höjde regeringen effektskatten på kärnkraft. Det bidrog till att fyra kärnkraftsreaktorer lade ner, nu senast två reaktorer på Ringhals som togs ur bruk 2019 respektive nyårsafton 2020.Enligt en rapport från forskningsorganisationen Energiforsk, skulle elpriserna i höstas varit mellan 30 och 45 procent lägre om Ringhals nedlagda reaktorer fortsatt producera el, allt annat lika.De höga elpriserna beror alltså inte bara på Putins Ryssland utan är också ett resultat av att Sverige, i takt med att planerbar elproduktion har tagits bort, blivit alltmer påverkade av elmarknaden på kontinenten. Vi blir ju mer och mer känsliga för variationer av kol-, olja- och gaspriserna för att vi måste importera, säger Maja Lundbäck.Effektskatt påverkade avvecklingsbeslut av kärnkraftVattenfalls Torbjörn Wahlborg uttalade sig i SVT förra året om beslutet att stänga Ringhals 1 och 2.Beslutet var Vattenfalls, men jag kan också konstatera, hade vi inte haft effektskatten som vi hade 2015 så hade vi inte tagit det beslutet.Men energiminister Khashayar Farmanbar menar idag att beslutet inte hade med skatter eller politik att göra. Det är inte den bilden jag har. Men det är en bild som jag fått att det är ett kommersiellt beslut baserat på att det inte fanns lönsamhet i att uppgradera.Varför tror du han säger så? Det här var ju en intervju förra året? Jag vet inte varför han säger det. Han har säkert sina skäl.Men ni kan inte ha rätt båda två menar jag? Man kan ha olika bild av verkligheten också.Omöjliga löften om havsbaserad vindkraftEnergiministern har flera gånger sagt i medierna att svenskarna inom två år kommer att märka skillnad i elpriser, när Svenska Kraftnät förbättrar elöverföringen eller när vi bygger vindkraftverk till havs. Från P4 Extra i januari: Bygger vi vindkraftverk till havs så pratar vi om ett antal år, ett eller två år, säger Farmanbar.Men Svenska Kraftnät skriver att det inte kommer finnas några vindkraftverk på havet inom två år, utan först framåt 2030. Lina Kinning på branschorganisationen Svensk Vindenergi säger samma sak. Ja, förutsatt att tillstånden kommer på plats så kan vi se de första havsbaserade vindkraftparkerna i Sverige från och med 2028 och framåt.

Mozarts äldre syster kan ha legat bakom flera av hans violinkonserter, enligt en teori. Var det så att hon efter broderns död smög in sina egna kompositioner bland hans efterlämnade notsamlingar? Programledare: Thomas Nordegren. Bisittare: Louise Epstein. Hur mycket av Mozarts musik skrevs av hans storasyster?Maria Anna Walburga Ignatia Mozart, kallad Nannerl, var hunsad av sin far, och trots sina uppenbara musikaliska talanger levde hon större delen av sitt liv en tillbakadragen tillvaro långt från rampljuset. Att hon komponerade vet vi eftersom det framgår av syskonens korrespondens. Inga av hennes kompositioner finns bevarade - officiellt. Men nu föreslår en pensionerad dirigent och professor, Martin Jarvis, att Nannerl kan vara den verklige upphovsmannen bakom flera av Mozarts violinkonserter. Hur vanligt är det att systrar och fruar ligger bakom kända kompositörers verk? Det diskuterar vi med musikkritikern Edit Söderström och konsertmästare Malin Broman.Hotet från RysslandIdag möts USAs utrikesminister och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, för att diskutera hotet från Ryssland. Samtidigt är Zelenskyj inblandad i en konflikt med den förre presidenten Petro Poroshenko, som står åtalad för landsförräderi. Varför väljer man att fokusera på interna konflikter i en tid när säkerhetsläget är så allvarligt, och Ukraina skulle behöva stå enat mot Ryssland? Fredrik Wadström, Ukrainakännare och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Moskva, gör en analys.Drönarna över kärnkraftverkenOch på tal om säkerhetsläget så ska vi också prata om drönarna över kärnkraftverken. Är de hjärnspöken eller ryska militärdrönare ute på spaningsuppdrag? Och vilken skada skulle de kunna göra i så fall? Mikael Odenberg, tidigare försvarsminister som även varit chef för Svenska Kraftnät, berättar vad hann tror.Och så ska vi äntligen få höra en låt som många av våra lyssnare har önskat sig...Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Julius Bäckman

Skillnaderna i elpriset mellan norr och söder ger klirr i kassan för Svenska Kraftnät och nytt regional flygföretag bildas i Västsverige. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen, Malin Jansson och Ylva Tidevall.

Ukens barmeny: Miljøpartiet De Grønne vil sluse deler av statens strøminntekter tilbake til befolkningen. Men hvor kom ideen fra, hvor skal de hente pengene, og hvem skal egentlig få? For å få svar på alt dette og mer til, har Fornybaren invitert seg selv på besøk til Rasmus Hansson, som sitter i næringskomiteen på Stortinget for MDG.For øvrig tar vi en prat om strømdisputten mellom Statnett og Svenska Kraftnät. Hvorfor flyter det mindre strøm mellom våre to land enn normalt, og hvem kan løse opp i floka?Strømsnadder: 666 hestekrefter - et snedig PR-triks eller bare lastebil på spansk? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mellan 2008 och 2017 var den moderata politikern Mikael Odenberg generaldirektör för Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för stamnätet och har systemansvar för elsystemet i Sverige. Här pratar vi om erfarenheterna därifrån och om hans syn på de utmaningar elsystemet står inför.  I avsnittet tar vi avstamp i den energidebatt som blossade upp i vintras när elpriserna sköt i höjden och vi importerade el från Polen, ett av Europas mest kolkraftsverkstäta länder. Mikael berättar om varför han inte ser enstaka situationer med höga elpriser och import av el från länder med stor andel fossil elproduktion som ett symptom på att elmarknaden inte fungerar utan snarare tvärtom: handel i kombination med svensk elproduktion “är en framgångsrik svensk exportindustri”.  Vi dyker djupare i frågan om utmaningarna kring att bygga ut det svenska elnätet och Mikael ger sin syn på varför omskrivna Sydvästlänken, stamnätförbindelsen med syfte att öka överföringen mellan norra och södra Sverige, har blivit så pass försenad.  Avslutningsvis resonerar Mikael kring de intressekonflikter som uppstår mellan försvaret och de aktörer som bygger ut elnät och elproduktion. Kopplingen? Mikael gjorde även sejour som försvarsminister 2006-2007.

Ett maxat avsnitt där vi samtalar med Sara Andersson från den statliga myndigheten Svenska Kraftnät och Mikael Åkerfeldt från rockgruppen Opeth om deras tankar och erfarenheter.

24 februari. Andreas Ericson diskuterar Sveriges kraftsystem med Staffan Qvist, energiforskare och författare, och Maja Lundbäck, tidigare verksam vid Svenska Kraftnät.

De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el. Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser. Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförsörjningen i ett gråzonsläge eller i ett krig. Ett sådant angrepp skulle kunna genomföras helt och hållet inom cyberdomänen, och det vore i så fall inte första gången det sker. Med utgångspunkt i de cyberangrepp som skedde mot Ukrainas elförsörjning efter utbrottet av den väpnade konflikten i landet, undersöker vi i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden hur elförsörjningen i Sverige kan bli en måltavla för liknande attacker, och vad det i så fall skulle innebära för det svenska samhället. Medverkar i podden gör David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, och Erik Nordman, säkerhetsschef på Svenska Kraftnät. Podden är skapad och redigerad av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el. Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser. Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförsörjningen i ett gråzonsläge eller i ett krig. Ett sådant angrepp skulle kunna genomföras helt och hållet inom cyberdomänen, och det vore i så fall inte första gången det sker. Med utgångspunkt i de cyberangrepp som skedde mot Ukrainas elförsörjning efter utbrottet av den väpnade konflikten i landet, undersöker vi i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden hur elförsörjningen i Sverige kan bli en måltavla för liknande attacker, och vad det i så fall skulle innebära för det svenska samhället. Medverkar i podden gör David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, och Erik Nordman, säkerhetsschef på Svenska Kraftnät. Podden är skapad och redigerad av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

När elen kommer från vind och sol behöver hela elsystemet byggas om för att vi inte ska riskera elbrist. Hur ska det gå till? Elsystemet måste vara i balans. Det ska hela tiden vara lika mycket produktion från kraftverken som vi gör av med i samhället. Med vattenkraft i kombination med kärnkraft går det bra att balansera, men det blir svårare när vindkraft blir allt vanligare. Vad händer när det blåser för lite eller för mycket? Nya tekniker med batterier och flexibel elanvändning kan lösa problemen, men det gäller att vi börjar anpassningen i tid. Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät är en av dem som håller koll på balansen. Fredrik Hedenus forskar om miljöresursteori på Chalmers och Jacub Gubanski och Johanna Barr är konsulter i energibranschen, på DNV-GL respektive Power Circle. Reporter Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

What’s it all about? I love when small start-ups emerge from accelarators and incubators and start playing with the big boys, engaging with Utilities and large corporates. A partnership increasingly happening and increasingly collaborative, with great results. Here Simon Bushell, CEO of Sympower shares his start-up journey, milestones and thoughts on 100% renewables and an electrified mobility future. About Simon Bushell Simon is the CEO and one of the founders of Sympower. His mission is to contribute to the systemic change needed to stop the climate crisis. Simon featured on Forbes’ 30 under 30 list for Social Entrepreneurs in 2018. In the same year, he was also named a top talent by Dutch daily financial newspaper Het Financieel Dagblad. Outside of Sympower, Simon sat on the inaugural committee of de Jonge Klimaatbeweging, the Dutch Youth Climate Movement, and is a published researcher on the subject of climate change communication. About Sympower Sympower is the demand-response specialist using flexibility to power a successful energy transition. The company combines software and hardware, providing an end-to-end solution that stabilises energy grids and offers real-time monitoring and balancing of electricity supply and demand. Founded in 2015, Sympower has over 30 staff based in the Netherlands, Estonia, Finland, Sweden and Israel. It works with grid operators, energy resellers and companies in traditional industries such as paper and pulp, recycling and waste, agriculture and water management. Sympower’s current customers include transmission system operators Fingrid, Svenska Kraftnät and TenneT, as well as the Israeli system operator. Social links Simon Bushell on LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/sbushell/ Sympower Website: https://www.sympower.net/ Sympower on Twitter: https://twitter.com/sympower Sympower on Linked In: https://www.linkedin.com/company/sympower/ Sympower on Facebook: https://www.facebook.com/sympowerltd EPISODE LINKS Team of Teams- General Stanley McChrystal - https://www.amazon.co.uk/gp/product/B015YVRKPM/ref=dbs_a_def_rwt_hsch_vapi_tkin_p1_i0 The Hard Thing About Hard Things: Building a Business When There Are No Easy Answers -Ben Horowitz - https://www.amazon.com/gp/product/B00DQ845EA/ref=dbs_a_def_rwt_bibl_vppi_i0 Heat, How we can stop the planet burning – George Monbiot - https://www.monbiot.com/books/heat/ Follow us online, write a review (please) or subscribe I'm very keen to hear feedback on the podcast and my guests, and to hear your suggestions for future guests or topics. Contact via the website, or Twitter. If you do enjoy the podcast, please write a review on iTunes, or your usual podcast platform, and tell your cleantech friends about us. That would be much appreciated. Twitter https://twitter.com/Cleantechleader Facebook https://www.facebook.com/DavidHuntCleantechGuide Instagram https://www.instagram.com/davidhuntcleantech/

Svenska Kraftnät är den myndighet som är ansvarig för kraftöverföringen. Ansvarig för den avgörande nätdelen är Per Eckemark, som är gäst i Teknikdygnets podd Tekniksnacket, tillsammans med SaltX VD Carl-Johan Linér.    I Tekniksnacket berättar Per Eckemark om framtida planer för svensk kraftförsörjning, som står inför stora utmaningar då Sverige i allt högre grad går över till förnybar energiförsörjning. Om att det finns stora planer för vindkraft-parker till havs. Och andra investeringar. 

"Skyddas det som skyddas bör"! Samtal med Svenska Kraftnäts säkerhetsskyddschef Erik Nordman om arbetet inom säkerhetsskyddsområdet, nya säkerhetsskyddslagen - och om dagarna i en mediestorm.

Staten tar och staten ger. Så ser kontraktet med medborgarna ut. Men det är långt ifrån självklart att skogsägare ersätts när mark tas i anspråk för olika ändamål. Femte avsnittet av #skogenochframtiden handlar om expropriation, turism och artskydd. Vi reder ut trenderna och berättar hur det gick till när en hel bygd reste sig mot Svenska Kraftnät.

Öppna upp! Allt från styrelsemöten till vd-ord. In med ny kompetens. Samarbeta med universiteten. Skapa kreativa labb, släpp in kreatörer och studenter att rocka runt. Öppenhet, tillgänglighet och ny kompetens. Det är grundbultar i en kreativ och innovativ arbetsplats för att klara den digitala omställningen. I femte avsnittet av energipodden Framtidskraft får vi lyssna till marknadsföraren Mia Forsgren, Hyper Islands före detta vd Charlotte Sundåker och Svenska Kraftnäts nya generaldirektör Ulla Sandborgh.

I detta avsnitt gästas vi av fd GD för Svenska Kraftnät Mikael Odenberg. Han introducerar oss till myndigheten tillika affärsverket och om dess uppgifter. Dessutom redogör han för styrkor och svagheter med svensk nuvarande energiförsörjning, kommenterar regeringens klimatmålsättning, samt resonerar kring hur sårbart elnätet är mot IT-angrepp. ---------- YouTube: http://bit.ly/3-YT iTunes: http://bit.ly/3-iT acast: http://bit.ly/3-ac Soundcloud: http://bit.ly/3-SC

Näst ut är två erfarna män som nu står vid sidan om den politiska hetluften och är brutalt ärliga. Pär Nuder, styrelseordförande i AMF och Tredje AP-fonden, möter Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg i ett samtal om det borttappade civilkuraget i politiken och om politiska fantomsmärtor. Nuder och Odenberg, en gång bittra politiska motståndare, har idag en gemensam önskan: Mer politiskt ledarskap.

Sudda Ola-operation på SvTUppmärksamheten kring att Ola Lindholms testats positivt för knark fortsätter att dominera i spalterna. Och på Sveriges television pågår nu en Sudda Ola-operation - där allt som har att göra med programledaren ska bort. Trots en hängiven publik har SVT valt att stoppa de sista avsnitten av serien och vill man se de tidigare avsnitten på SvT Play möts man av beskedet att videon saknas. Till och med stillbilder har plockats bort. På SVT har man alltså agerat snabbt med retuscheringspenseln trots att Ola Lindholm nekar till att ha tagit droger och trots att det återstår flera månader tills fallet prövas i domstol.Nöjd Mattsson ber oss lita på honomI veckan kom ju analysen som alla väntat på: Ola Lindholms test visade på spår av kokainintag. I samband med det och på grund av åtalet beslöt de ansvariga utgivarna här på Sveriges radio att namnge Ola Lindholm. Men Expressen - som var först med storyn om barnprogramledaren som fastnat i ett knarktest - publicerade namn och bild redan vid första avslöjandet, två dagar efter att han stoppats utanför Råsunda. Då var kritiken stenhård från flera håll samtidigt som mycket var oklart - och Expressens Thomas Mattsson ställde inte upp på en intervju. Nu vet vi mycket mer - och har träffat en ganska nöjd Thomas Mattsson - och kritiker. Svenska Freds domänkapning till prövningDomänkapningar har blivit ett vanligt PR verktyg för aktivister och organisationer. Det är ett fräckt sätt att väcka uppmärksamhet och kan väl närmast beskrivas som en gerilla taktik på nätet. Nyligen var det Svenska Freds som mitt framför ögonen på Försvarsmakten gick och snodde Försvarsexportsmyndighetens nätadress. Och den som skriver försvarsexportsmyndigheten.se i adressfältet hamnar idag istället hos - Svenska Freds.Kraftlg kritik mot Vimmerby tidningKraftledningar, vägar, telemaster och andra ingrepp i naturen brukar ju för det mesta väcka debatt och det har det gjort i Mariannelund där Svenska Kraftnät planerar att dra en kraftledning. Men nu anklagas Vimmerby tidning för att bedriva en partisk och oprofessionell skildring av konflikten kring kraftledningsprojektet i Mariannelund.//2011-05-26: Korr av dag för Expressens första avslöjande om Lindholm. Två, inte en, dag efter händelsen.

Major Mikael Odenberg, tillika fd Försvarsminister och chef för Svenska Kraftnät, gästar studio 7 och lägger ut texten om svensk försvarspolitik? Hur ser han på de tänkta nedskärningarna? Är nordiskt samarbete en modell för framtiden? Är det Anders Borg som styr Försvarsdepartementet? Och vad tycker han egentligen om Sten Tolgfors? Dessutom träffar du konstnären Makonde Linde, en man som gärna jobbar i materialet havrebollar. Och så tar vi reda på vad det finns för inskränkningar när det kommer till vad man bör och inte bör stoppa i ett kuvert och skicka med Posten.

Major Mikael Odenberg, tillika fd Försvarsminister och chef för Svenska Kraftnät, gästar studio 7 och lägger ut texten om svensk försvarspolitik? Hur ser han på de tänkta nedskärningarna? Är nordiskt samarbete en modell för framtiden? Är det Anders Borg som styr Försvarsdepartementet? Och vad tycker han egentligen om Sten Tolgfors? Dessutom träffar du konstnären Makonde Linde, en man som gärna jobbar i materialet havrebollar. Och så tar vi reda på vad det finns för inskränkningar när det kommer till vad man bör och inte bör stoppa i ett kuvert och skicka med Posten.