Podcasts about kopplingen

Daniel Alfredson har gjort det mesta man kan inom film nu ska han bli författare. I P4 Extra Gästen berättar han varför han ska hugga träd, om att djupdyka i kalla kriget och regissera pappa Hasse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cuppremiären är avklarad och tävlingssäsongen är igång för våra västsvenska lag! Det blir stort fokus på snackisarna från matcherna, Bosko Orovics tränarbråk med Henrik Rydström, Gais omdebatterade biljettpriser, Häcken-basens pampbeteende, blåvita banderoller och Öis udda uppladdning.Robert Laul är på plats i studion och berättar om den omtalade intervjun med Jens Gustafsson, Philip Trollér dissikerar Rödblåtts Ligue 1-värvning och dessutom gästar Grönsvarts lyckade cupdebutant Rasmus Niklasson Petrovic podden för att berätta om den första tiden i Gais – och beslutet att vända hem till Göteborg.Det och mycket mer får du i veckans Inga dônare! En fotbollspodd från Göteborgs-Posten.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist00:00:00 Start00:05:15 Boscos tjafs med Rydström00:10:00 Gais supportrar upprörda över biljettpriserna00:16:39 Elfsborg mötte ÖIS i Svenska Cupen00:29:19 Rasmus Niklasson Petrovic00:41:04 Kort om Gais - Örebro00:48:41 Det går bra för IFK Göteborg01:00:50 Häcken - Öster01:09:16 Robert Laul har intervjuat Jens Gustafsson Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kunde flickor leka tre på vikingatiden? Maria Andersson Vogel funderar över paradoxen med kvinnor som både relationsproffs och kalla utfrysare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är något med kvinnors vänskap som förbryllar mig. Å ena sidan anses flickor och kvinnor vara bättre på relationer än pojkar och män. Att ta ansvar för, bygga och vårda relationer är intimt förknippat med hur vi föreställer oss kvinnlighet. Alla har väl hört berättelsen om den frånskilde mannen som finner sig utan vänner eftersom hustrun tagit ansvaret för att upprätthålla relationerna. Å andra sidan finns ett myller av berättelser om vänskapsrelationer flickor och kvinnor emellan fyllda av raka motsatsen till denna relationella kompetens. Att ”flickor inte kan leka tre” är kanske den allra mest spridda, men här finns också historier om deras inbördes relationer som fullkomligt genomsyrade av skitsnack, utfrysning och knivar i ryggen. Hur går det här ihop?Om vi går riktigt långt tillbaka i historien kan vi konstatera att vänskapsrelationer var något som endast män ansågs begåvade nog att syssla med. Eller åtminstone är det så det har beskrivits, den mesta dokumentationen från mänsklighetens tidiga historia har ju som bekant författats av män, för män. I det antika Grekland sägs det att vänskap betraktades som den noblaste formen av mänsklig kontakt. Det var en specifikt manlig verksamhet som inte bara gav glädje till individen utan som också var central för såväl civila som militära gemenskaper. Eftersom kvinnor ansågs konstitutionellt svagare än män var de inte skapta för den vänskap som byggde samhällen. Med andra ord, huruvida kvinnor hade vänner eller ej, eller hur bra de var på att vårda sådana relationer, var ointressant.Men om vi går längre fram i historien, till den tidsperiod som dagens populärkultur ofta porträtterar som fylld av starka och handlingskraftiga kvinnor. Vikingatiden. Hur såg det då ut med kvinnors vänskap? Den frågan har även historikern Agneta Ney ställt i boken ”Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna”. Majoriteten av de isländska sagorna är författade av män, och Ney konstaterar att även här är den manliga vänskapen central för samhällsbygget. Kvinnors inbördes relationer ägnas inte någon större uppmärksamhet i sagorna. Men den är inte helt frånvarande, och när den beskrivs tycks den ofta utspela sig i specifika rum.Kopplingen mellan kvinnlighet och rum är inte förbehållet vikingatiden. I såväl feministisk teori som i populärkultur är ”flickrummet” både en metafor och en scen för flickors identitetsskapande. Flickrummets avskildhet från vuxenvärldens tämligen konstanta övervakning av sina döttrar, möjliggör ett visst utrymme för frihet. Den är besläktad med det egna rum Virginia Wolf menade att kvinnor behövde för att kunna skapa, men det är en förrädisk sådan. Där pojkarna tar gatan i besittning får flickorna hålla till godo med en frihet kringskuren av hemmets lyckta dörrar.Nog säger det något om historiskt kontinuerliga förståelser av kvinnors inbördes relationer att de få spår av kvinnors vänskap som finns i de isländska sagorna utspelar sig i vävstugan. Ett rum som primärt kvinnorna beträdde. Såväl då som nu tycks med andra ord feminint kodade rumsligheter, vare sig det är flickrummet eller vävstugan, vara centralt för kvinnors vänskapsband. Här kan paralleller dras till kvinnorörelsen under 1960–70-talet som proklamerade att det privata är politiskt, men som också betonade vikten av separatistiska rum. Där kvinnor kunde utbyta erfarenheter, lära av varandra och gå samman i politisk aktion. Det var i dessa rum som kvinnors privata relationer blev politiska, och det på ett nytt sätt jämfört med hur de manliga formella vänskaperna tidigare genom historien ansetts samhällsbyggande.Men så var det det där med knivar i ryggen, utfrysning och skitsnack. Om det förekom under antiken eller vikingatiden lär vi aldrig få veta, eftersom ingen brydde sig tillräckligt om kvinnors relationer för att nedteckna sådana detaljer. Men samtidens berättelser om dysfunktionella flickgemenskaper är många och jag ryggar så instinktivt emot bilden av de intriganta flickorna. Den andas kvinnoförakt. Skolad som jag är i socialkonstruktivism och dekonstruktion vänder jag mig istället till de som kritiskt granskat dessa bilder. Kulturvetarna som säger att det är misogyna föreställningar menade att underminera potentiellt subversiva relationer. Ett sätt att bemöta den politiska kraft som uppstår när kvinnor går samman i gemensamma rum.Och visst är det en begriplig, och på flera vis adekvat kritik, men jag kan inte hjälpa att den känns som en polyesterkappa i minusgrader. Snygg, men utan funktion. För det enda den får mig att tänka på är att nästan alla föräldrar med döttrar tycks ha en berättelse om det här. Jag har själv en dotter och en berättelse om en dysfunktionell grupp flickor i en lågstadieklass. Att dekonstruera samhälleliga föreställningar hjälpte oss föga i att hantera dessa konflikter.Och samtidigt. Om vi inte tror att kvinnor av naturen, rent biologiskt och evolutionärt, är elakare än män (och varför skulle vi tro det) så måste det väl handla om socialisation? Inom psykologin kallar man det social, ibland relationell, aggression. Icke-verbala aggressivitetsuttryck som miner, blickar och gester menade att exkludera och frysa ut, men också att snacka skit bakom ryggen och på olika sätt använda manipulation. Enligt den amerikanska psykologiforskaren Marion Underwood är ett skäl till att flickor oftare använder sådana uttryck just en fråga om socialisering. Om du som kvinna fått lära dig från tidig ålder att det är viktigt att vara snäll, tillmötesgående och att undvika konflikter – blir dessa undflyende uttryck kanske de enda tillgängliga.Såväl flickrummet som vävstugan är platser där kvinnor delar förtroenden. Här byggs relationer i hög grad på intimitet. Det sägs ibland att medan män utöver sin vänskap axel mot axel, genom gemensamma aktiviteter, utövas kvinnors relationer ansikte mot ansikte. Det är en intimitet som är en central byggsten i kvinnors relationella kompetens, men det är också något som kan bli potent ammunition i en konflikt. Det som gör att kvinnor betraktas som relationellt kompetenta, intimiteten och förtroendena, blir med andra ord också det som underblåser föreställningen om att tjejer inte kan leka tre.Ibland hävdas det att vi borde uppfostra flickor mer som pojkar. Vi säger att det handlar om att lära dem att stå upp för sig själva och inte ta någon skit, men vad som lurar där bakom är inte sällan en förståelse av pojkars direkta aggression som något finare. Nog vore en bättre väg att istället söka efter mittpunkten, ett torg mellan vävstugan och slagfältet. Där konflikter löses med tydlighet och respekt, inte med knutna nävar men inte eller med kalla blickar.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete KällorNey, Agneta (2024). Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna. Nordic Academic Press.Underwood, Marion K. (2004). Glares of Contempt, Eye Rolls of Disgust and Turning Away to Exclude: Non-verbal Forms of Social Aggression among Girls, Feminism & Psychology, 14(3), 371-375.

Podden Löparens själ drivs av Janne Svärdhagen och Kalman Vanky. Och Johnny drömmer om att skriva en bok med titeln “Att springa med själen”. Det här gav upphov till ett poddavsnitt med djupa diskussioner om själens betydelse för oss som löpare. Andra teman som diskuteras är extas, flow och transcendence i löpningen. Men det är också Jannes födelsedag så samtalet är informellt och sker över en födelsedagsfika! LÄNKAR Vårt tidigare poddavsnitt med Janne Svärdhagen 230 - Kopplingen mellan löpning och religion med Janne Svärdhagen Vår löparresa Arctic Trail Camp Abisko 18-24 september 2025 Köp Pace on Earth-kläder i shoppen https://paceonearth.se/shop

Jag pratar om Quattroportes studie som visar att framtidstron bland unga är starkare än någonsin. Vi utforskar hur många ungdomar ser positivt på sin framtid, oavsett bakgrund, och hur deras tro på framtiden påverkar deras liv. Vi diskuterar också oron för globala problem som klimatförändringar och rasism, och hur detta balanseras med en stark framtidstro. Vi tar en närmare titt på: • Kopplingen mellan framtidstro, akademisk framgång och karriärmöjligheter. • Ungdomars vilja att delta i stadsutveckling och hur deras röster kan bidra till tryggare och mer funktionella städer. • Betydelsen av mental hälsa och hur en stark framtidstro påverkar ungas livstillfredsställelse. • Hur samhället kan se unga som resurser och engagera dem i att lösa samhällsproblem. Hur vi kan stödja och stärka ungdomars framtidstro för att skapa en mer positiv och hållbar framtid för alla.

Det här är ett avsnitt av Trygghetsskapande myndigheter. Serien där de högsta cheferna för olika myndigheter medverkar. Nu har turen kommit till Ekobrottsmyndigheten. Hör deras generaldirektör om vad de gör för att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Hur omfattande den ekonomiska brottsligheten är i Sverige. Kopplingen mellan ekonomisk och annan grov brottslighet. Hur kryptovalutor och AI kan användas för sådana här brott. Liksom varför man som kriminell inte ens behöver vara särskilt duktig på ekonomi utan ändå kan begå den här typen av brott. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Inläst: Antibiotika tycks öka npf-risken – och probiotika tycks främja sociala förmågor.

Den spännande fortsättningen påintervjun med Kultpunkbandet Attentat kommer här:Hur är deras låtskrivarprocess?Fick man rodda eget PA på 80-talet?Vilka scener var aktuella, och fanns det rivalitetmed proggarna?Låt oss också mangla in ”10 snabba med Christopher” somger aningen oväntade resultat.Hur är det nu? Värmer man upp innan gig om man spelarPunk?Kopplingen till GAIS och Karate defineras, och är Banden marginaliserade till förmån för Artister idag?Ett oerhört givande samtal med ett band som satt sinprägel på människor och kultur i nästan 50 år!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss! Musiksnacket@iwm.se#Studio, #Artist, #Live, #Musiker, #Scen, #Låtskrivning, #Ai, #AI,#Musik, #Kultur, #TikTok, #Instagram, #Facebook, #Youtube, #Billboard, #HipHop, #Marknadsföring, #företagande, #Jazz, #Gospel, #Pop. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Katten är vårt populäraste husdjur, men ses också allt oftare som en mördarmaskin och artutrotare. Ann-Helen Meyer von Bremen frågar sig vad kraven på att tämja katten egentligen handlar om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Sommaren 1969 hade jag fått mitt livs första två tama kattungar att leka med. Det var något helt annat än de halvvilda lagårdskatterna som aldrig gick att klappa. Så bröt den ena kattungen benet och morfar skulle i vanliga fall ha slagit ihjäl den, man gick inte till veterinären med katter, knappt ens med hundar, men nu fanns ett gråtande barnbarn att ta hänsyn till. Morfar ringde veterinären och fick rådet att gipsa benet med glasspinnar. Finette, som katten hette, blev något hjulbent men levde ett aktivt kattliv tills hon blev 16 år gammal.Det vi inte förstod då var att vi tog klivet in i ett modernt synsätt på katten. Finette fick visserligen på många sätt leva ett fritt kattliv, men hon fick också bo inomhus om nätterna, äta särskild kattmat och finna sig i att bli körd i dockvagn. Katten har tassat bredvid människan under tusentals år och är numera vårt vanligaste husdjur, ändå har den aldrig anpassat sig på samma sätt som hunden, kon, hästen, fåret, hönan och de andra husdjuren har gjort. Den amerikanska evolutionsbiologen Jonathan B. Losos menar till och med att katten inte kan anses som helt domesticerad. Skillnaderna mellan tamkatten och den nordafrikanska vildkatten, som anses vara alla tamkatters ursprung, är små, betydligt mindre än mellan hunden och dess vilda förfader. Tamkatten har dock förändrats på några områden för att kunna leva ett mer människonära liv. Tarmarna har blivit längre för att kunna smälta även vegetabilier, de områden i hjärnan som styr rädsla och aggressivitet har minskat och kurrandet och jamande har ändrats till en frekvens som vi människor gillar.Katten kommer och går som den vill, låter sig ibland klappas, ibland inte, är en ivrig jägare även om matte serverar delikatesser och bestämmer själv kärlekspartner och därmed över sin egen evolution. En gränsöverskridare, mellan det vilda och tama, men också mellan vår värld och andra världar, som varit gudomlig i vissa kulturer och en djävulens representant i andra. I det forna Egypten sågs katter som magiska lyckobringare som till och med uppnådde helig status och tillbads. Kopplingen till det gudomliga berodde till stor del på Bastet. Hon började sin gudinnekarriär som krigsgudinna med lejonansikte men fick senare kattansikte och blev då skyddsgudinna för kvinnor, barn och katter och med ansvar för allt som gör livet kul som sång, musik, dans, sex och festligheter. Å ena sidan var det dödsstraff för den som dödade en katt, även om det var en olycka, å andra sidan kunde katter avlivas och mumifieras av religiösa skäl. Enorma mängder kattmumier offrades till Bastets tempel, där det också etablerades kattuppfödningar, en mer brutal variant av vår tids blomsterbutiker i närheten av kyrkogårdar. Av alla de kattmumier som senare upptäcktes vid utgrävningar och plundringar, är bara ett litet antal bevarade. Merparten har blivit vägfyllning eller gödning.I Norden drogs Frejas vagn av katterna Hogni och Tovner. ”Bullret” från deras tassar användes för att tillverka repet Gleipner som till slut band Fenrisulven och för alltid gav katten dess ljudlösa gång. Förutom kattbuller bestod repet också av kvinnoskägg, bergens rötter, björnsenor, fiskens andedräkt och fågelspott. Katten har haft rollen som trickster, gett både tur och otur och än idag lever detta kvar när vi ibland spottar tre gånger för en vägkorsande svart katt.Mycket tyder på att katten tidigt uppskattades som sällskapsdjur, men också som jägare. Nu är jaktinstinkten allt mer en belastning. Samtidigt som nätet svämmar över av gulliga katter, betraktas de också som mördarmaskiner och artutrotare. En internationell forskningsstudie från 2023 beräknade att tamkatter äter drygt 2 000 olika arter av fåglar, kräldjur, små däggdjur, insekter och amfibier, varav ett par hundra anses hotade. I Sverige uppskattas våra 1,44 miljoner tamkatter och ett oklart antal förvildade katter tillsammans döda drygt 13 miljoner fåglar, det vill säga fyra procent av alla fåglar som finns här under sommaren. En uppmärksammad vetenskaplig artikel föreslog att tamkatter inte borde få vistas utomhus, eftersom katter har för stor negativ påverkan på den övriga naturen. Forskare i Polen vill klassa den som en invasiv art och även i Sverige har kattens eventuella invasiva status prövats av Artdatabanken, trots att det finns arkeologiska lämningar som visar att husdjuret funnits här under dryga 2 000 år och inte direkt kan ses som någon nykomling. Katten klarade sig denna gång.Lösningen på Misses glupande aptit är att begränsa Misse själv. I vissa delar av Australien finns olika restriktioner som kastrering, maxantal katter per hushåll och förbud mot ett fritt uteliv. I USA lever redan 90 procent av alla katter sina liv inomhus. I tyska staden Walldorf har katterna de senaste åren fått tillbringa sina somrar inlåsta för att skydda en hotad lärka, vilket lett till starka protester från tyska djurskyddsorganisationen Deutscher Tierschutzverbund, som anser detta vara kattplågeri. Även i Sverige har kraven på kattägare ökat i form av id-märkning, registrering, kontroll av fortplantningen med mera.Sannolikt fällde halvvilda lagårdskatter betydligt fler byten förr då det inte alltid var självklart med regelbundna mattider hos människorna. Dagens minskade populationer av fåglar kan heller inte skyllas på katten, utan på att lantbruket och skogsbruket har förändrats radikalt och ger mindre utrymme för många arter. Kanske handlar de ökade kraven på att tämja katten inte om vare sig katten eller det vilda djurlivet, utan om oss människor? Det verkar finnas något provocerande i kattens starka integritet.När katten ska omskolas till att vara enbart kärleks- och mysproducent, passar inte rollerna som magiker eller jägare. Det levande gosedjuret får inte vara för självständigt och inte som tidigare stå med en tass i det tama och en i det vilda. Och tassens klor måste också klippas om livet levs i mjuka soffor. I USA är det till och med vanligt med amputation av klorna, något som är förbjudet i Sverige om det inte finns hälsoskäl. Precis som vi människor har blivit allt mer specialiserade, i våra yrken, ja i hela våra liv, ska nu också katten följa efter. Men även om vi gärna vill sortera in vår omgivning i olika fack, är det kanske nu som vi behöver gränsöverskridare mer än någonsin. Den mångfacetterade katten är en ständig påminnelse om att även vi människor har betydligt fler egenskaper och färdigheter som vi kan odla, om vi tillåter oss det. Och att vassa klor är viktiga för att leva ett fritt och mångsidigt liv. Och för att klättra högt upp i träden.Ann-Helen Meyer von Bremenjournalist och författare. LitteraturJonathan B Losos: The Age of CatsArie Trouwborst, Han Somsen: Domestic Cats (Felis catus) and European Nature Conservation Law—Applying the EU Birds and Habitats Directives to a Significant but Neglected Threat to Wildlife. Journal of Environmental LawA global synthesis and assessment of free-ranging domestic cat diet, Christopher A. Lepczyk et al. Nature Communications.https://www.tierschutzbund.de/ueber-uns/aktuelles/presse/meldung/erneute-kritik-an-ausgangssperre-fuer-katzen-in-walldorfGlobal patterns in threats to vertebrates by biological invasions. C. Bellard,P. Genovesi and J. M. Jeschke. The Royal Society. https://doi.org/10.1098/rspb.2015.2454

Hur påverkar egentligen kroppen och psyket varandra? Hur kan olika händelser och trauman avspegla sig i vårt fysiska mående? Och vilka är de viktigaste livsstilsfaktorerna för att stötta psykisk hälsa? Allt det här och en hel del annat får du svar på i detta avsnitt när jag pratar jag med psykoterapeut Leena Källkvist om kopplingen mellan fysisk och psykisk hälsa.  ******************** Tyckte du avsnittet var givande? Jag blir väldigt glad om du vill hjälpa mig sprida det genom att prenumerera, dela och ge mig 5 stjärnor

Absolut närmsta relationen, komplicerad och sårig eller icke-existerande. Syskonrelationer kan se ut på alla möjliga sätt. Det är relationer med hög potential om de funkar, men som vi kanske jobbar allra minst på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Syskonrelationen är livets äldsta relation, förutsatt att man får leva och ha hälsan. Den sträcker sig från vaggan till graven, säger Moa Herngren, författare, aktuell med boken Syskonfejden. Kopplingen till ett syskon är också en av få relationer i livet vi inte väljer, den är något vi måste förhålla oss till hela livet vare sig vi vill det eller inte, och oavsett om relationen är bra eller inte. Men hur viktigt är det för välmåendet att ha syskon? Inte alls, säger psykologen Martin Forster. – Det gäller om vi tittar på gruppnivå. Den forskning som finns visar mycket små skillnader vad gäller hälsa, hur man mår och hur man utvecklas, säger han. Han fortsätter. – Om något talar forskningen till fördel för endabarn, de har både mer vänner, presterar bättre i skolan och är lite rikare än de som har syskon. Medverkande är Moa Herngren, författare, Martin Forster, leg. psykolog och fil. dr. i psykologi vid Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef för Svenska tvillingregistret och forskare inom medicinsk genetik, Karolinska institutet och Paolo Parini, läkare på Karolinska Universitetssjukhuset och ledare för de svenska kliniska forskarna i projektet dAIbetes. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Nyheterna rapporterar om börsrekord i USA samtidigt som Helsingforsbörsen trampar vatten. Men vilken är kopplingen mellan rusande börskurser å ena sidan och den riktiga ekonomin, din och min ekonomi, å andra sidan? Finns det alls en koppling? I Slaget efter tolv deltar Ari Kaaro, styrelseordförande vid fondbolaget Seligson och Mikael Juselius, forskare vid Finlands Bank. Pekka Palmgren leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Hur låter en person som är besatt "ljudklipp" 15 sekunder som upprepas 4 gånger. Personen i fråga kan skrika i timmar.Vitt ljus meditationSympatiska och parasympatiska nervsystemet och kopplingen till ljus och mörkerOläkta sår livserfarenheter påverkar förmågan till dimensionsvandringJag arbetar som andlig lärare och inspiratör i Sverige och utbildar människor i självkännedoms metoder, för att de ska hitta sin egen kraft, leva mer i sanning, läka det oläkta och expandera sin medvetenhetKalender hittar du här Kalender https://solkarina.se/kalender/Min hemsida: http://www.solkarina.seFölj mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.sehttp://www.medireiki.sehttp://www.sannessens.se Digitala kursgården med Reikiplattformenhttp://www.shamballa.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under det kalla kriget genomfördes ett flertal kränkningar av svenskt vatten från främmande makts ubåtar och undervattensfarkoster. Det här gjorde att Försvarsmakten bedrev omfattande ubåtsjakter under den här tiden. I det här avsnittet får du höra mer om orsakerna till de här kränkningarna och det stora hot mot Sverige som de faktiskt utgjorde. Om hur livet till sjöss var. Den svenska ubåtsjaktsförmågan. Grundstötningen av den sovjetiska ubåten U137. Kopplingen mellan då och nu. Liksom hur det var att jaga ubåtar. Hör det här och alla andra avsnitt, liksom se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Att kris leder till utveckling har blivit kulturell norm. Men vad händer om man blir allvarligt sjuk och förblir densamma? Maria Andersson Vogel funderar i ljuset av sin egen cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ingen som hör detta har väl undgått det gamla påståendet att det kinesiska tecknet för kris är det samma som det för möjlighet. Även om denna beskrivning är milt sagt tveksam har vi alla hört berättelserna. De om människor som ställs inför stora påfrestande skeenden i sina liv och som följd gör livsförändringar till det bättre. De säger äntligen upp sig från det jobb de sedan länge tröttnat på, de lämnar den dysfunktionella relationen eller förverkligar den gamla drömmen att flytta ut på landet.Kopplingen mellan kris och möjlighet tycks ha blivit en nästan självklar förväntan. När vi genomlider en svår period kommer vi också att förbättras. Vi förändras som personer, ser saker klarare, vi vet nu bättre vad livet är. Psykiatrikern Johan Cullberg beskriver i sin klassiska bok ”Kris och utveckling” hur kriser i ett mänskligt liv är en förutsättning för mognad. Mognad, betonar Cullberg, betyder inte nödvändigtvis styrka och förmåga att njuta av livet, men det innebär kunskap och insikt om detta fortsatta liv.När jag blev diagnostiserad med bröstcancer upplevde jag först något liknande. Det var som att livet blixtbelystes. Det som var viktigt syntes tydligt medan det oviktiga försvann i skuggorna. Jag upplevde så starkt att denna erfarenhet skulle förändra mig för alltid. Jag skulle aldrig mer bli densamma.Men efter operation och återhämtning kom beskedet att det även skulle bli cellgifter. Det där blixtbelysta undantagstillståndet sträckte nu ut sig över månader istället för veckor. Månader av illamående, trötthet, yrsel, muskelvärk. Den existentiella upplevelsen av allvarlig sjukdom bleknar inför den rent kroppsliga erfarenheten. Kropp, så mycket kropp. Sjukdom är så mycket kropp. Visst är det också, oavbrutet, en existentiell händelse att bli allvarligt sjuk. Men det är som att den innebörden är svår att hålla fast vid när kroppen tar all uppmärksamhet.Och de stunder jag kommer upp till ytan igen, i pauserna mellan behandlingarna, då är jag till min besvikelse precis samma person som innan. Ingen storslagen insikt om vad som verkligen är viktigt, utan samma vardagliga neuroser, irriationer och triviala konflikter som innan upptar mitt medvetande. Är det inte sant, att kris leder till utveckling, eller är det jag som inte är tillräckligt bra på det? Jag får prestationsångest (bredvid alla andra små neuroser). Kristina Sandberg skrev en hel roman om sin cancerbehandling, jag tittar på tv-serier. Saknar jag det som krävs för att utvecklas? Underförstått till det bättre, krisens utveckling i detta narrativ är aldrig någonsin till det sämre.Forskningen om huruvida vi kan förändra vår personlighet eller inte tycks ge kluvna svar. I en artikel i Svenska Dagbladet läser jag att även om stora delar av vår personlighet beror på genetik och miljö påverkas en inte oansenlig del av slumpen. Händelser som inte går att förutse men som potentiellt kan ha mycket stor effekt. Jag antar att min bröstcancer rent teoretiskt faller in under denna kategori, i synnerhet som mina gener inte talat för någon omfattande risk för denna sjukdom. Samtidigt hävdas det från vissa håll att påståendet att personligheten bestäms av våra gener är meningslöst. Att något finns inskrivet i vårt DNA betyder inte att vi är fast med det, och studier visar hur människors personligheter faktiskt förändras över tid. Och vill vi förändras talar forskning för att det är möjligt. Människor som genomgått terapi uppvisar stora och bestående förändringar avseende exempelvis känslomässig stabilitet. Andra fo rskare är mer skeptiska och menar att det handlar om att människor lär sig tekniker snarare än att deras personligheter förändras.Den österrikiske psykiatrikern Viktor E. Frankl ska ha sagt att ”Då vi inte längre kan förändra en situation så tvingas vi till att förändra oss själva.” Att drabbas av allvarlig sjukdom är sannerligen en situation man saknar kontroll över. Frågan är hur länge förändringen av sig själv håller i sig. Jag får ett samtal från en kollega som vill höra hur jag mår. Hon har själv genomgått samma sak och säger krasst att erfarenheten inte gör en till en annan människa. ”Man blir inte mer ädel av att ha drabbats av cancer och överleva.” Hon får stöd av longitudinella studier som visar att livsomvälvande händelser, kriser så som allvarlig sjukdom, inte påverkar personligheten mer än tillfälligt. Trots min känsla av att jag aldrig mer skulle bli densamma, som jag så kraftigt upplevde de första veckorna efter min cancerdiagnos, tycks forskningen mena att känslan klingar av och att man återgår till status quo. Till samma gamla neuroser som innan.Så vad är det jag hoppas på, vad handlade den där starka känslan om? Kanske är det så enkelt som att svåra livssituationer behöver kännas meningsfulla för att man ska orka genomleva dem. Om jag inte kommer ut på andra sidan av detta som en förändrad och bättre person, då var det en helt igenom meningslös händelse. Och den insikten är tung att bära. I ett avsnitt i boken ”Hagitude” berättar den brittiska psykologen och mytkännaren Sharon Blackie om sin egen erfarenhet av att diagnosticeras med allvarlig cancer, och resan genom en påfrestande behandling till ett tillfrisknande. Vid ett tillfälle ser hon en film där en av rollfigurerna som genomgått något liknande konstaterar att nu var allting äntligen som vanligt igen. Detta gör Blackie så arg att hon skriker åt tv:n: Det är inte meningen att man ska genomgå en sådan upplevelse oförändrad!Jag längtar efter det liv jag levde innan, då min kropp orkade och mitt psyke orkade. Då kaffet smakade gott, mitt hår växte och jag hade energi och lust att träffa mina vänner. Samtidigt vill jag att Blackie ska ha rätt, jag vill känna mig på djupet förändrad av denna erfarenhet. ”Jag vill att allt ska bli som vanligt och ändå är det det som jag fruktar mest”, som Bob Hund sjunger.Och på ett sätt är jag kanske förändrad, även om jag inte är säker på att det är till det bättre. För vad som är påtagligt annorlunda är att min dödlighet har gått från att vara en intellektuell insikt till en kroppsligt känd vetskap, blivit en levd erfarenhet. Fram tills dess att döden inträffar verkar det dock i nte bättre än att det är denna min kropp och dessa mina neuroser jag har sällskap av. Mitt eget status quo.En bekant skriver på sociala medier om sin frustration över att istället för utveckling hela tiden återupptäcka samma gamla mönster och begränsningar hos sig själv. Och jag tänker att vi alla är lurade av dessa föreställningar om förändring, förnyelse, förbättring. Att vi istället är utelämnade till att ständigt upptäcka samma gamla bråte. För är det något jag lärt mig av min kris så är det detta: man kan inte fly sig själv. Kanske kan man kalla det för utveckling.Maria Andersson Vogel, skribent och doktor i socialt arbete

Podden är tillbaka!

Kvantfysikern Elina Berglund Scherwitl har inte hunnit fylla 40 men är redan en entreprenörslegend genom appen Natural Cycles. Hon har gett den traditionella bilden av forskare och tech-entreprenören ett nytt ansikte. Elina driver aktivt utvecklingen kring kvinnohälsa och har genom åren plockat in kring en halv miljard i externt kapital. I år gick Samsung in som delägare i appen som har över 3 miljoner registrerade användare globalt. Elina berättar om kopplingen till Nobelpriset, flytten till New York och utmaningarna med att bryta ny mark. Vi får även veta hur bolaget stärkt Elinas och maken Raouls förhållande och om hon som fysiker tror på livet efter döden. Därför gör makarna Scherwitzl allt tillsammansSå blev Elina stärkt efter mediestormenKulturkrockar och ambitioner”Remote first” – så funkar det i realitetenElinas tankar om livet efter döden"Jag spelade lite dumma blondin-rollen ibland, för att vara cool""Higgs-upptäckten, det är fortfarande det starkaste moment som jag har varit med om.""Jag tror magkänslan är sammansättningen av alla ens erfarenheter och alla ens tankar." Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svea Solar har ständigt behov av nya duktiga elektriker. Rollen som Elektriker i det snabbväxande bolaget Svea Solar ger dig många utvecklingsmöjligheter. Hör Niklas och Emil som tillsammans ger dig en inblick i vardagen som Elektriker och den variation rollen innebär. Läs mer här: Careers at Svea Solar. https://careerssweden.sveasolar.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En man i 30-årsåldern skjuts till döds på en parkering i Rinkeby på juldagsmorgonen 2022. Sedan dess har ett flertal skjutningar och sprängningar skett i Stockholmsområdet. Några av våldsdåden tros ha riktats mot personer som haft koppling till kidnappningen av artisten Einár 2020 eller som varit aktuella i utredningen av mordet på honom.På nyårsafton mördades en man i Vällingby och det är ett dåd som polisen inte menar hänger ihop med våldsdåden i Rinkeby och södra Stockholm.Natten mot måndagen skedde också en explosion i porten till ett hus där en känd rappare är skriven. I det här kortavsnittet sammanfattar vi de senaste händelserna.

Det här är den andra delen i miniserien om bedrägerier. I det här avsnittet kommer du få höra Lotta Mauritzon på polisen om vilka summor som bedrägerierna genererar till de kriminella. Vad pengarna från bedrägerierna går till. Kopplingen till den grova organiserade brottsligheten. Varför så få bedragare åtalas och döms. Liksom om hur välorganiserade bedragarna kan vara. Rapporten som det refereras till i avsnittet finns att läsa här: https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2021/december/narmare-halften-av-bedrageribrotten-kopplas-till-organiserad-brottslighet/

Rosanna Rimertz startade sin egen rekryteringsverksamhet för över 20 år sedan. Idag, några år senare är hon en av delägarna i EQ Executive Search och ligger bakom över 2800 tillsatta rekryteringar. Rosanna är Bromma-tjejen som lät sitt driv och sina passioner styra vägen framåt på ett unikt sätt och kanske inte genom den klassiska karriärstegen. Vi får lyssna till hur privatlivet kan prägla karriären som i hennes fall öppnat många dörrar till nya projekt. Hon driver nämligen som sidoprojekt en vingård på Sicilien tillsammans med sin man. Kopplingen mellan just Sverige och Italien har funnits med från början av Rosannas liv vilket vi får höra om i avsnittet. Detta är ett samtal om passion, om driv och om hur de svåra och tragiska händelserna i livet kan göra en ännu starkare. Framförallt om att ta vara på livet och leva det fullt ut.Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden och Women for LeadersProgramledare: Eva Ekedahl, Kontakt eva@womenforleaders.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Natten till söndag, 5 juli 2019 En spice-bakfull Laszlo Farkas blir vittne till en sällsynt startup-residents förkärlek till mjölk. Kopplingen mellan Bingolotto och en framtida ondskefull AI redogörs, följt av mer spice. “Ve och Fasa Rollspelspodd” hittar du även på: https://www.facebook.com/veochfasarollspel, https://www.instagram.com/veochfasarollspel/ https://www.youtube.com/channel/UCjjRhnNO7UZlf_jhMW33rPA

Den här gången träffar vi Janne “Kaffemannen” Svärdhagen och pratar om andlighet, religion och hur det hänger ihop med löpningen. Janne blev först känd för en bredare ultralöparpublik när han var tävlingsledare för Sattelit-VM i Backyard Ultra, och sedan också blev en av upphovsmännen bakom podcasten Löparens Själ. Janne är filosof, religionsvetare och ultralöpare och väldigt intresserad av kopplingen mellan kropp och själ och i det här fallet löpning och andlighet. Det här samtalet går in på flera spännande aspekter; när går ultralöpningen över i sekterism, varför är det så mycket vanligare att man får andliga upplevelser under ultralöpning jämfört med vanlig löpning och handlar det bara om kemiska processer i hjärnan eller finns det något mer? Janne på instagram @kaffemannen  Transformera din löpning 25-29 maj https://paceonearth.se/loparresor/transformera-din-lopning

I dagens avsnitt avhandlas ett viktigt men okänt fenomen. Vad är egentligen kopplingen mellan dina tankar och huden? Vad får Svante för uppenbarelse och behöver han gå till botten med sitt psyke för att bli kvitt sin kortison. Och får du mer akne av att tänka på din akne? Ska vi sluta med produkter och börja med månritualer som Vanja helt enkelt?

I dagens avsnitt sitter vi ned med Maria Särén som är en av Womensyncs närmaste rådgivare. Hon är utbildad inom funktionsmedicin på Kresser Institute som ADAPT Practitioner och har precis öppnat kvinnokliniken Liva. Marias mission är att hjälpa så många kvinnor som möjligt att må bra och leva i synk med sin biologi.I avsnittet djupdyker vi i blodsocker, fertilitet och hormoner. Vid första anblick kan det låta långsökt, men blodsocker är avgörande för att vår fertilitet och hormoner ska fungera så bra som möjligt. Vi går bland annat in på:– Hur det kommer sig att blodsocker är avgörande för fertilitet och hormoner – Hur ett obalanserat blodsocker kan vara kopplat till symptom som oregelbunden eller utebliven ägglossning, PCOS och PMS– Vilka symtom som är vanliga att uppleva vid ett balanserat blodsocker– Hur vi genom livsstil och framförallt genom maten vi äter kan stabilisera blodsocker– Hur man kan tänka kring snabba och processade kolhydrater – Varför frukost är viktigt och hur det kan göra stor skillnad på blodsocker– Skillnaden mellan periodisk fasta och ett längre ätfönster – Vad innebär “bra” äggkvalitét och går det att påverka äggkvalitet genom livsstil? Dagens avsnitt är i stolt samarbete med Werlabs. Med koden “womensync” får du 10 % rabatt på valfritt test. Vi rekommenderar Werlabs Hälsokontroll XL Plus. Erbjudandet gäller från och med 24/1 till och med 28/4. Erbjudandet kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Följ, förstå och förbättra din hälsa redan idag!Avsnittet är också i stolt samarbete med Inika Superfood. Med koden “WOMENSYNC20” får du 20 % på www.inika superfoods.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podcast 224 är en inspelning av Malin Jonsson Fagerlund som föreläser om den neuromuskulära kopplingens fysiologi och farmakologi och hur det kan monitoreras.

Både bland läkare och i olika gravidgrupper är frågan om födsel genom kejsarsnitt en vattendelare. Frilansskribenten och läkarstudenten Vincent Flink Amble-Naess undrar varför det har blivit så. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På 700-talet f Kr lät den romerske kejsaren Numa Pompilius stifta en mycket egendomlig lag. Gravida kvinnor som avled innan nedkomsten skulle få sina foster skurna ur moderlivet. Lagens syfte har fallit i glömska. Tidens läkekonst var långt ifrån tillräcklig för att rädda de ofödda barnen, och någon annan rent medicinsk anledning är svår att föreställa sig. Kanske var det dödgrävarna som döpte ingreppet till sectio caesarea, kejsarsnittet som ett uttryck för deras drastiska humor och som en drift med den man som givit dem den tillsynes meningslösa uppgiften. Exakt hur begreppet uppstod är omöjligt att veta.  Millenier senare regleras kejsarsnittet av andra lagar än dem Pompilius lät stifta. På sätt och vis har ingreppet förvandlats till sin motsats. Istället för vid livets slut, utförs det nu vid dess början:Den gravida kvinnan lägger sig på sidan. Narkosläkaren för in en nål i hennes rygg, och bedövningsmedlet administreras genom en plastslang. Kvinnan tappar känseln i nedre delen av kroppen, men förblir vaken. Hon lägger sig på rygg. Ett skynke spänns upp i brösthöjd, så att personalen kan få arbeta ostört. Bakom duken lägger förlossningsläkaren ett snitt strax under naveln. Barnet lyfts ut med huvudet först, får navelsträngen avklippt och överlämnas till barnmorskan som torkar av det och vyssjar det till dess det tagit sitt första andetag. Sedan avlägsnas moderkakan. Såret försluts. Och barnet lyfts upp över duken så att det blir synligt för modern. Proceduren tar inte mer än en halvtimme.För många kvinnor framstår kejsarsnittet som ett bra alternativ till en konventionell förlossning. Det går snabbare, man kan välja tillfälle på förhand och man slipper förlossningssmärtorna nästan helt och hållet. Visst finns det risker med ingreppet, men detsamma gäller för vaginala förlossningar. Den ena metoden är inte objektivt säkrare än den andra.Ändå tycks många människor känna en stark aversion mot kejsarsnittet, inte bara för egen del utan även för andras. Det är inte utan att man ibland får känslan av att det rör sig om någonting annat än enbart omtanke om de gravida kvinnorna. Faktumet att ingreppet är vanligare bland andra- och tredjegångsföderskor, och lika efterfrågat i alla samhällsklasser, tycks inte hindra människor från att föreställa sig den typiska patienten som en ung och bortskämd förstföderska. Mellan skål och vägg kan saken framställas ungefär som att kvinnorna försöker undkomma sin plikt. Inte sällan tycker man sig ana en implicit föreställning om förlossningen som en form av arbete, där det nyfödda barnet är en välförtjänt belöning. De som genomgår snittet blir enligt detta synsätt en form av fripassagerare, som får belöningen men slipper arbetet.Synen på barnalstrandet som en form av arbete har urgamla anor. Dessutom gäller den inte enbart förlossningen, utan varje steg av processen. Att avla, föda och uppfostra barnen har ofta setts som den kvinnliga motsvarigheten till männens plikt att försörja sin familj. Hemmets angelägenheter är därför inte helt och hållet privata, utan ingår i ett större värdesystem. Endast genom samarbetet mellan man och kvinna kan civilisationen upprätthållas. Inför sin bröllopsnatt lär kvinnorna i det viktorianska England ha fått rådet att slappna av och tänka på imperiet.Kopplingen mellan barnafödande och arbete är tydlig redan i vår kulturs äldsta litterära urkunder. Den första gången förlossningen omnämns i skrift är i första Mosebokens tredje kapitel. För de flesta är berättelsen välbekant.På Guds befallning framträder Eva ur sin mans revben för att göra honom sällskap i paradiset. Mer eller mindre omedelbart gör hon sig skyldig till överträdelser. Hon låter sig lockas av ormen att äta av den förbjudna frukten, och som om det inte vore illa nog drar hon med sig Adam i fallet. När det skymmer över trädgården hör hon sin gud vandra i den svala kvällsvinden, eller som det heter i King James översättning: in the cool of the day.Hans hämnd blir fruktansvärd. Människorna blir bannlysta ur paradiset, och Adam tvingas arbeta i sitt anletes svett. Intill sin död ska han slita på åkrarna, som trots hans idoga ansträngningar ska bära endast törne och tistel. Det är med nöd och näppe han ska hämta sin näring ur den obarmhärtiga jorden.Men inte heller Eva kommer undan. Åt henne har skaparen något särskilt i åtanke. Hennes havandeskap ska vara mödosamma, säger han, och hennes barn ska födas under smärta.De gammaltestamentliga verserna säger något om vårt samhälles ambivalenta syn på uppoffringen som på samma gång en plikt och en bestraffning. Uppfattningen om lidandet som ett nödvändigt ont för att uppnå något mat, pengar, lycka, framgång är djupt rotad i vår kultur. Det gäller de traditionellt manliga sysslorna som att försörja sin familj, där fripassagerare alltid har betraktats med särskilt oblida ögon. Men det gäller också den kvinnliga motsvarigheten alstrandet av barn.Arbetsfördelningen var nämligen avgjord på förhand. Kvinnan skulle föda barnen och mannen skulle försörja dem. Men medan mannens uppgifter har underlättats har förlossningen trots tillgången till epiduralbedövning förblivit mer eller mindre densamma. De flesta verkar inte ens betrakta smärtorna som ett problem. De framstår som lika naturliga för oss som himlakropparnas rörelser eller timmarnas flykt. Solen ska stiga i öster, natten ska följa på dagen och kvinnan ska lida i barnsäng.Den som ifrågasätter dessa självklarheter kan inte hoppas på att övertyga någon. Man kan stapla sina teorier till skyarna, men allt man uppnår är att människor blir lite illa till mods.Föreställningen om förlossningssmärtorna som en plikt är naturligtvis bisarr, och i våra dagar skulle få personer förmodligen skriva under på den. Men kanske kommer den ändå till uttryck i en undermedveten inställning, som gör människor skeptiska till ingrepp som kejsarsnittet utan att helt och hållet kunna redogöra för varför. Kanske rör det sig, kort sagt, om en dålig magkänsla.Numa Pompilius lämnade knappt några avbildningar till eftervärlden, och de tidigaste berättelserna om honom är skrivna hundratals år efter hans död. I själva verket är det oklart om de över huvud taget har något att göra med den verkliga förlagan. Pompilius regerade under legendernas tid, långt innan de romerska kullarna tilldrog sig världens blickar. Det är därför omöjligt att avgöra vad som rörde sig i kejsarens huvud när tanken på snittet för första gången slog ut i hans medvetande. Vissa indicier pekar emellertid mot att Pompilius betraktade ingreppet med samma dåliga magkänsla som dagens människor:Ett järnmynt på Louvren är präglat med kejsarens ansikte i profil. Hans haka är inskjuten i en min av olust.Vincent Flink Amble-Naess, skribent och läkarstudent

I dagens avsnitt sitter vi ned med Anna Hamilton som på instagram går under @food_formation. Anna är utbildad dietist med en funktionsmedicinsk inriktning och jobbar med att hjälpa kvinnor med PCOS, magproblem och menscykelrelaterade besvär. I avsnittet pratar vi om kraften i kost och hur det kan ha en påverkan på hormonella utmaningar som PMS och PCOS. Vi pratar också om näringsämnen som har viktig betydelse inför och under graviditet. Utöver det det kommer vi även in på näringsstatus efter p-piller och pratar om helheten kring livsstil och hur stress och återhämtning är viktiga aspekter. Vi går bland annat in på:– Kraften i hur det vi äter har en påverkan på våra hormoner och menscykel– Varför tarmens status är viktig för våra hormoner– Varför det är viktigt att ifrågasätta hur vi sätter “etiketter” på mat– Varför förhållningssättet till hur vi äter och att äta ordentlig mängd mat är viktigt för vår kvinnliga biologi– Kopplingen mellan näring och PMS– Hur stress påverkar våra hormoner och vikten av återhämtning och att prioritera vad vi mår bra av– Näringsstatus efter p-piller och inför graviditet och hur du påverkar det– Tips kring hur du kan boosta med näring inför graviditet under “trimester 0”– Mat under graviditet och tips för att lindra gravidillamående Dagens avsnitt är i stolt samarbete med Werlabs. Med koden “womensync” får du 10 % rabatt på valfritt test. Vi rekommenderar Werlabs Hälsokontroll XL Plus. Erbjudandet gäller från och med 24/1 till och med 28/2. Erbjudandet kan ej kombineras med andra rabatter eller erbjudanden. Följ, förstå och förbättra din hälsa redan idag!Avsnittet är också i stolt samarbete med Inika Superfood. Med koden “WOMENSYNC20” får du 20 % på www.inikasuperfoods.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tobias Wattman Lundstig driver RååKraft & Hälsa i Luleå. Han är utbildad inom kiropraktik, massage, fysiologi, kognitiv hälsa och studerar kontinuerligt psykologi och neurologi. Vi pratar om psykisk ohälsa och hur vi kan lösa många problem vi kan ha med kroppen och det mentala. Över 2 timmar ren och skär kunskap och nyttig information. Det här får ni inte missa! Varsågoda. 

Medverkande: Håkan Södergren, Erik Granqvist, Peter Sibner och Niklas Jihde. Kaoset i Hockeyettan. Vilka har rätt och vilka har fel?Svenska Hockeyförbundets svaga ledarskap.Montreal från final till fiasko.Lucas Raymonds OS-miss.Henrik ”Zäta” Zetterberg på allmänhetens åkning.Södergrens comeback i rinken.Sibners krönika: Kopplingen mellan Toronto och Hammarby Fotboll.William Nylander på väg mot den status han förtjänar?Devils gör succé tack vare två svenskar i en av ligans bästa kedjor.Draisaitl fortfarande världsetta – Markström hotar.Ryan Lasch bästa importspelaren genom tiderna i SHL?MoDo utmanar om plats i SHL. Sönerna på väg att ta pappornas platser!Per Kenttä i DIF-shopen.JVM, Sverige utanför topp-4 enligt experterna. God lyssning.//Niklas See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Känslornas betydelse vid diagnos.Vi behöver ki (livsenergi) för att transformera våra känslor.Hur skulle man inom den TKM göra åt depression?Våra oläkta sår kan dränera oss på vår livsenergi.Finns det fel känslor?Kroppen är klok, den vet när du är ute och cyklar.Våra omedvetna negativa tankar påverkar oss.Dålig mat och brist på energi påverkar i förlängningen våra känslor.Vi föds med olika kvantiteter av livskraft (Ki).Varför äter många för mycket?Vi önskar er en fin vecka! Vivi & Camilla See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kopplingen mellan EKIM och 12 stegsprogram.En person som vill vara anonym pratar om kopplingen mellan EKIM.https://annaaberg.se/en-kurs-i-mirakler/

Vi pratar om hur vår relation till pengar speglar vår livssyn Spåra orsaken till ditt beteende genom att logga dina köp Impulsköp Varför köper vi vad dämpar det? Rädslan att spendera pengar, kontroll, rädd att släppa in folk? Kopplingen till målstyrning Kartlägga sina obehag

I veckans avsnitt gör vi en recap på vårt senaste event och berättar lite om våra tankar kring nästa event. Vi ägnar detta avsnittet åt våra lojala lyssnare som har inkommit med lyssnar frågor, vilka vi betar av! Vem av er blir lättast kär? Vad gör ni om ni hittar en sexvideo med eran baby och hennes ex, kollar ni? Konfronterar ni?... och MYCKET mer!Skrattar ni inte med oss får ni pengarna tillbaka!Support this show http://supporter.acast.com/sagdetbara. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jag läste om en undersökning som konstaterade att vi rör våra telefoner hundra gånger per dag. Det är oftare än vi rör vid varandra. Ja, inte ens vår partner får så mycket beröring. Och för en del människor kan det gå flera dygn innan de får möjlighet röra vid någon annan person. Det finns bara en dryg handfull forskare i världen som intresserar sig för beröring, hur det funkar, vilka synapser som är inblandade och vilka effekter det får på vårt välmående. En av dessa är hjärnforskaren Helena Backlund Wasling vid Sahlgrenska akademin som skrivit den mycket intressanta boken Närmare (Mondial förlag).Vårt förhållande till fysisk beröring är något jag funderat mycket på. Det handlar ju i grund och botten om hur man förhåller sig till andras kroppar, något som varierar utifrån kontext och kultur. I avsnittet pratade jag med Backlund Wasling om kopplingen mellan beröring och förbättrade sociala relationer, om vad som är ett lagom avstånd till en annan människa och varför vi borde öva oss i att lägga handen på en främlings överarm. -----Avsnittet är en repris från juli 2019. Producent: Gabriella Lahti och Per Grankvist. "Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet som förklarar sammanhangen. Vi finns på vadvivet.se och i dina sociala kanaler där vi ger dig nya förklaringar varje dag. #perspektivpodden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mellan 2008 och 2017 var den moderata politikern Mikael Odenberg generaldirektör för Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för stamnätet och har systemansvar för elsystemet i Sverige. Här pratar vi om erfarenheterna därifrån och om hans syn på de utmaningar elsystemet står inför.  I avsnittet tar vi avstamp i den energidebatt som blossade upp i vintras när elpriserna sköt i höjden och vi importerade el från Polen, ett av Europas mest kolkraftsverkstäta länder. Mikael berättar om varför han inte ser enstaka situationer med höga elpriser och import av el från länder med stor andel fossil elproduktion som ett symptom på att elmarknaden inte fungerar utan snarare tvärtom: handel i kombination med svensk elproduktion “är en framgångsrik svensk exportindustri”.  Vi dyker djupare i frågan om utmaningarna kring att bygga ut det svenska elnätet och Mikael ger sin syn på varför omskrivna Sydvästlänken, stamnätförbindelsen med syfte att öka överföringen mellan norra och södra Sverige, har blivit så pass försenad.  Avslutningsvis resonerar Mikael kring de intressekonflikter som uppstår mellan försvaret och de aktörer som bygger ut elnät och elproduktion. Kopplingen? Mikael gjorde även sejour som försvarsminister 2006-2007.

Var tredje vecka mördas en kvinna i Sverige av sin partner och flera av dessa var arbetssökande. Nu har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag av regeringen att öka upptäckten av våld i samverkan med Försäkringskassan, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten. Kopplingen mellan ohälsa och våld är stor och påverkar förmågan att arbeta. Därför kommer Arbetsförmedlingen utbilda 7 400 medarbetare om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt sexuellt våld. Åsa Frostfeldt är ansvarig på Arbetsförmedlingen för införandet av regeringsuppdraget och kommer i det hör avsnittet att berätta mer. Det här är första delen av två om Arbetsförmedlingens arbete kring Ökad upptäckt av våld och varför Arbetsförmedlingen ska ställa frågor om våld? Gäst: Åsa Frostfeldt Programledare: Charlotte Lindman Tekniker: Per-Göran Nordström Skriv gärna till oss och berätta vad du tyckte om det här avsnittet och skriv även om du har förslag på vad vi ska prata om i podden: podcast@arbetsformedlingen.se. För rådgivning finns Kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50

Var tredje vecka mördas en kvinna i Sverige av sin partner och flera av dessa var arbetssökande. Nu har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag av regeringen att öka upptäckten av våld i samverkan med Försäkringskassan, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten. Kopplingen mellan ohälsa och våld är stor och påverkar förmågan att arbeta. Därför kommer Arbetsförmedlingen utbilda 7 400 medarbetare om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt sexuellt våld. Åsa Frostfeldt är ansvarig på Arbetsförmedlingen för införandet av regeringsuppdraget och kommer i det hör avsnittet att berätta mer. Det här är första delen av två om Arbetsförmedlingens arbete kring Ökad upptäckt av våld och varför Arbetsförmedlingen ska ställa frågor om våld? Gäst: Åsa Frostfeldt Programledare: Charlotte Lindman Tekniker: Per-Göran Nordström Skriv gärna till oss och berätta vad du tyckte om det här avsnittet och skriv även om du har förslag på vad vi ska prata om i podden: podcast@arbetsformedlingen.se. För rådgivning finns Kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50 Här är en textversion av avsnittet.

Ken Skoog är en passionerade sälj- och ledarskapexpert som varit med och drivit upp det framgångsrika rekrytering- och bemanningsbolaget Wise. Idag driver Ken både Staraction (Executive Search och coachning) samt Skoog Stejerna (rekrytering av seniora säljare och marknadsförare). Ken delar frikostigt med sig av sina insikter och erfarenheter hur individens drivkrafter bör beakas för att få ut full potential av sina medarbetare. Vi resonerar kring vem bär ansvaret för utvecklingen av medarbetaren? Individen eller bolaget? Lyssna in på ett lättsmält avsnitt med mycket skratt och kloka råd från Ken.

Vi pratar den första tån i drevträsket kommer på tal apropå poddens första kontrovers i Nyhetsmorgon. Kopplingen mellan travsmakarkillen Per Skoglund och staket, att det inte är enbart positivt med David Sundins framgångar och nationalskatten som inte ska behöva sälja videohälsningar.Är det bara jag eller? apropå skeva restriktioner och Brita levererar en imitation av en kändis i värdsklass, inkl tala från skötet-kvalitéer! Vi pratar den första tån i drevträsket kommer på tal apropå poddens första kontrovers i Nyhetsmorgon. Kopplingen mellan travsmakarkillen Per Skoglund och staket, att det inte är enbart positivt med David Sundins framgångar och nationalskatten som inte ska behöva sälja videohälsningar.Är det bara jag eller? apropå skeva restriktioner och Brita levererar en imitation av en kändis i värdsklass, inkl tala från skötet-kvalitéer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi pratar den första tån i drevträsket kommer på tal apropå poddens första kontrovers i Nyhetsmorgon. Kopplingen mellan travsmakarkillen Per Skoglund och staket, att det inte är enbart positivt med David Sundins framgångar och nationalskatten som inte ska behöva sälja videohälsningar. Är det bara jag eller? apropå skeva restriktioner och Brita levererar en imitation av en kändis i värdsklass, inkl tala från skötet-kvalitéer! Vi pratar den första tån i drevträsket kommer på tal apropå poddens första kontrovers i Nyhetsmorgon. Kopplingen mellan travsmakarkillen Per Skoglund och staket, att det inte är enbart positivt med David Sundins framgångar och nationalskatten som inte ska behöva sälja videohälsningar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

När Anna Tebelius Bodin kommer till Tidspodden förstår vi plötsligt varför just välbefinnande behöver få ta sin tid. Anna har utbildat och inspirerat 10 000-tals inom psykologin bakom hur vi lär, når välbefinnande och utvecklar vårt självledarskap utifrån hjärnan. Med vetenskapen som grund och inspirerande pedagogik belyser hon möjligheterna och utmaningarna för hjärnan.  Stress är lika med rädsla Kopplingen mellan tankar och upplevda känslor Kickarna är ingen långsiktig plan för den hållbara hjärnan Dags att släppa skamkappan Alla vill ha trygghet. Det kommer med att ha en hjärna som prioriterar överlevnad högst av allt.

Du har en kropp som möter ditt sinne på en hemlig plats som du kanske inte alltid kan kontrollera, men nu får du nycklarna till rulltrappan som leder dit och möjligheten att med 4 enkla tekniker skapa förändring i båda.  Självklart beskriver vi praktiskt hur du med hjälp av Amy Cuddy's Power Posing, vår hypnotiska släppa-Kata och "spela piano upp och ner" tekniken får magiska verktyg för att utforska kopplingen mellan kropp och sinne. Dela gärna. Om du vill nå oss maila info@enpodomallt.se #hypnos #nlp #beteendekompassen #måbra #amycuddy #powerposing

I veckans avsnitt diskuteras sambandet mellan stora muskler och stor styrka. Går det att träna musklerna så att de blir olika starka med samma volymökning? Och vad är det som bidrar till att du bli starkare när du tränar? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Lite coronasnack 00:03:17 Tricket är att undvika att träffa andra människor 00:05:08 Träning för småbarnsföräldrar 00:12:22 Kopplingen mellan stora muskler och styrka 00:14:58 Nybörjare som blir starkare ökar sällan muskelmassa i proportion till styrkan 00:18:26 Fyra olika saker som bidrar till varför du blir starkare i en övning 00:20:58 I början blir du främst starkare pga saker som inte berörs så mycket av mängden muskelmassa 00:24:47 Sarkoplasmatisk hypertrofi och myofibril hypertrofi 00:31:35 Typ 1 och typ 2 fiber 00:34:37 Pennationsvinklar och olika effektivitet i musklerna 00:38:00 Att verkligen bevisa de här sakerna är en stor utmaning 00:41:26 Vad har du för nytta av den här informationen? 00:44:49 Du kan troligen bli starkare utan att gå upp mer i vikt

Vardagen är full av förbättringar som aldrig riktigt händer. Här är tipsen som hjälper din organisation över tröskeln. I det här avsnittet går vi igenom våra två favoritmodeller för att få både individer och organisationer att må bra och prestera. KASAM - det som får oss att må bra KASAM är en salutogen modell, en modell som fokuserar på det som får oss att må bra. Vi pratade om den redan i avsnitt 5. Det handlar om att vi som individer behöver känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Vilja, veta och klara av, om man så vill. Modellen funkar också väldigt bra för att identifiera vad vi behöver ha på plats på arbetsplatsen för att vi både ska må bra och kunna prestera. Meningsfullhet: VILJA, motivation, delaktighet. Begriplighet: Jag KAN och förstår vad jag ska göra. Hanterbarhet: Jag KLARAR AV min uppgift – resurserna (tid, stöd, feedback, annan personal, utrustning mm) motsvarar kraven. Alla delar hänger ihop En organisation där det finns förutsättningar för medarbetares engagemang, där de som jobbar har rätt kompetens och där verksamheten har tydliga ramar och tillräckliga resurser kommer att vara framgångsrik på flera sätt. De olika delarna hänger förstås ihop. Att ledningen blir mer tydlig kan till exempel hjälpa medarbetarna att förbättra hanterbarheten genom att det blir lättare att göra rätt prioriteringar. Att känna att man hinner med sitt jobb kan öka känslan av motivation och meningsfullhet. Ett högt KASAM leder till såväl välbefinnande som framgång för både individ och organisation. OBM - att förändra beteenden OBM står för organizational behavior management och bygger på beteendevetenskap, beteendeanalys och inlärningsspykologi. Enkelt uttryckt handlar det om hur vi får förändring att hända. Det kan till exempel handla om att öka KASAM i en organisation. Här hittar du ett tidigare avsnitt om just OBM. Grunden i OBM är att det finns fyra delar som förklarar vad vi behöver fokusera på för att få en förändring att hända. På engelska heter det DCOM - direction, competence, opportunity och motivation. På svenska: färdriktning, färdigheter, förutsättningar och förstärkning. Förändringens fyra F När det brister i en organisation, när det vi säger att vi ska göra inte händer, på rätt sätt, då kan vi använda de fyra F:en för att identifiera vad som saknas. Färdriktning - att alla förstår det större syftet, varför vi gör det vi gör om dagarna Färdighet - att alla har den kompetens som krävs för att utföra ett beteende Förutsättningar - att alla har resurser som tid, verktyg och stöd för att göra det de ska Förstärkare - att vi bygger en kultur där positiva beteenden får uppmärksamhet och belöning Kopplingen till KASAM är tydlig: färdriktningen står för meningsfullheten. Färdigheterna står för begriplighet medan förutsättningar är detsamma som hanterbarhet. Förstärkare knyter ihop hela cirkeln och stärker alla delarna. 5-12 gånger mer positivt än negativt Beteenden som inte förstärks släcks tids nog ut. Beteenden som blir förstärkta genom en positiv respons av ett slag, ökar. Vi vet från forskning att vi ofta behöver förstärka och feedbacka mycket mer än vi tror för att genuint uppleva det positiva i en beteendeförändring och trycka bort de beteenden vi inte vill se. En bra tumregel är att man behöver ge 5-12 gånger mer beröm än kritik för att se en positiv effekt. Att vara närvarande För att förändra ett beteende och få det att hålla behöver vi fokusera på alla de fyra delarna men framförallt lägga krutet på att förstärka beteendet när det väl utförs. Det här ställer krav på chefer och ledare att vara närvarande i sina medarbetares vardag, något som inte alltid är så lätt i pandemitider när vi ofta jobbar på distans. De här två modellerna ger tillsammans fantastiska möjligheter att både identifiera vad vi behöver för att vara framgångsrika och samtidigt ge oss de praktiska verktygen för att ta oss dit. Här är en bild som kan stötta dig när du vill identifiera såväl styrkor som utvecklingsområden i din verksamhet och vardag. Vår samarbetspartner Twitch Health vill hjälpa sina kunder med det som behövs, där det behövs. Hemergonomi har blivit en utmaning när många jobbar på distans. Med proffshjälp går det att möta de behov som uppstår vid långvarigt arbete vid datorn. På spelutvecklingsbolaget Embark hjälpte Twitch Healths fysioterapeut Emelie Backlund till genom ett digitalt pass hon kallade för Modern ergonomics. Det består av enkla övningar som alla medarbetare enkelt kan göra hemma utan att byta om. Läs mer om hur Embark gjorde här. Hos Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt kan du läsa mer om att skapa såväl tydlighet som hanterbarhet och meningsfullhet. Vi vill här gärna tipsa om en artikel som handlar om att skapa meningsfull produktivitet.

Niklas berättar hur de skalat sin tjänsteverksamhet upp till 70+ anställda 70+ miljoner omsättning med god marginal. Hur håller du koll på siffrorna och undviker att vara splittrad? Kopplingen till Pablo Escobas från Narcos? Det och mycket annat diskuterar Niklas och Tomas i detta matiga avsnitt.

Välkommen till ett nytt avsnitt av Holy Crap! Veckans gäst Johanna Melin är en äkta magiker. När vi hörde talas om henne första gången var det med citat ”När du går in genom en dörr kan Johanna läsa av på din kropp om du har bråkat med din man”. Whaaat? Hon är beteendevetare, forskare och med 25 års erfarenhet inom den gamla medicinen använder hon vetenskap och spirituella verktyg för att hjälpa människor att läka och utvecklas. Och hon gör det med kroppen som främsta redskap. Genom att läsa av våra kroppar - ögon, skelett, leder, hållning och mycket mer kan Johanna ta reda på exakt hur vi funkar och hur vi mår. Till henne kommer klienter som har testat allt men inte blivit hjälpta och efter det här samtalet förstår vi varför. W-o-w. I avsnittet: * Hur energi som rädslor, undertryckta känslor och trauman manifesteras i vår kropp * Vad våra olika kroppsdelar kan berätta för oss * Vad Johanna tittar på när hon läser av energin i kroppen * Kopplingen mellan energi och fysiska sjukdomar * Johannas analys av Amanda och Mathildas kroppar * Tips på övningar för att nå balans och harmoni i kropp & själ Johanna når ni på @johanna_morlor och morlor_mastermentors på Instagram. Vi har blivit med hemsida, yay! På holycrapco.com hittar ni information om våra tre event i höst, info om oss, blogginlägg och mycket mer. Check it out! Puss och kärlek från A&M

Tidlösa kallar man en av de växter som finns med i dagens program. Kopplingen är tid för lökar, knölar och liknande som man planterar nu! Uttrycket lök på laxen får väl kopplas till att en av Hasse och Annika lyckades bättre än den andra med pumpaodlingen och därmed kan stoltsera med en pumpa på i runda slängar 20 kg Välkommen till säsongens trettonde avsnitt av Trädgårdssnack!

En person som vill vara anonym pratar om kopplingen mellan EKIM.

Kopplingen förståelse insikt. 

Vår gäst Camilla Lif har varit präst sedan 1999 och arbetar idag i Katarina Församling. Hon har också arbetat med stöd i missbruksbehandling, som präst på Kronobergshäktet, med terapeutiska samtal, krisstöd och själavård. Vi pratar om prästyrkets kall och hur kopplingen mellan gudstro och engagemang egentligen ser ut? Är gudstron en del av Camillas motivation? […] The post 56. Camilla Lif – Om kopplingen engagemang, kall och tro appeared first on HejEngagemang.

Vår gäst Camilla Lif har varit präst sedan 1999 och arbetar idag i Katarina Församling. Hon har också arbetat med stöd i missbruksbehandling, som präst på Kronobergshäktet, med terapeutiska samtal, krisstöd och själavård. Vi pratar om prästyrkets kall och hur kopplingen mellan gudstro och engagemang egentligen ser ut? Är gudstron en del av Camillas motivation? Och hur sätter du gränser mellan arbete och privatliv i ett yrke som du förväntas gå upp i till 100% och ge allt du har?

I veckans avsnitt av Holy Crap förklarar Amanda och Mathilda varför spiritualitet till störst del handlar om självutveckling. Vi ger tips på hur du kan tänka i olika situationer och delar med oss av historier från våra liv. I avsnittet pratar vi om: - Vikten av att stänga av bruset och lyssna till sin inre röst - Att vi alla har en själ och att allt är energi - Hur man kommer närmare sitt syfte - Karma - what goes around comes around - Hur man får högre vibrationer/högre energi - Kopplingen till astrologi, human design och ayurveda Samt avslöjar hur vi själva ofta failar på samtliga punkter ;) Följ gärna @holycrappodcast på instagram och dela avsnittet till någon som ni tror skulle må bra av att höra det! Kram Amanda & Mathilda ❤️

Kopplingen mellan hormoner, humör, åldrande, nedstämdhet och depression är debatterad. Ofta hör vi att de sjunkande könshormonerna är bovar i dramat. Många lider av sömnstörningar som leder till att man känner sig sänkt och nedstämd så kommer humörsvängningar och på köpet minskad sexlust, så hur ska man veta om det är östrogen eller anti-deppmedicin eller kanske testosteron man behöver? Inger Sundström Poromaa är professor i obstetrik och gynekologi och har forskat på bland annat hormoner och humör och faktum är att hälften av oss utvecklar en klinisk depression under livet och vid livets stora hormonsvängningar debuterar det oftast. Men man vet ju kanske inte ens att man är i förklimakteriet, så hur går man till väga och till vem i vården vänder man sig till först? Förbättrar östrogen livskvaliteten? Vilka andra livsstilsfrågor bör man titta på för att må bättre? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Har alla en livsuppgift? Hur vet man vilken livsuppgift man har? Varför är vi här? Kopplingen mellan våra utmaningar och livsuppgifter. Hur kan man göra för att förstå sitt livssyfte? Kan man ha samma livsuppgift i flera liv? Hur känner man igen sitt livstema? Finns det ett eget val? Att andligt maxa sitt liv. SkillnadenContinue Reading See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I morgon är det svensk premiär för filmen om en av de mest hyllade och kända operasångarna genom tiderna: Luciano Pavarotti. Dessutom om Stasis intresse för det svenska musiklivet på 80-talet. I P1 Kultur fortsätter vi ringa in året 1989 och de omvälvningar som skedde, i dag genom att titta på hur Stasi infiltrerade det svenska musiklivet - en historia som rullades upp efter musikvetaren och operachefen Gerd Schönfelders hastiga sorti från Kungliga Musikaliska Akademien i november 1989. Historikern Henrik Rosengren besöker studion för att berätta om forskningen i Stasiarkiven. Och varför är den nya dokumentärfilmen om Luciano Pavarotti bitvis svårsmält? Kritiksamtal med Mattias Berg, som sett Ron Howards film med svensk biopremiär i morgon fredag. Det blir kritik också från Jenny Teleman, som läst Susanne Skogstads debutroman "Svartstilla". Vi får också veckans ord från kulturredaktionens Karsten Thurfjell, som följt proklamerandet av en oundviklig brittisk litterär genre: Brexlit. Så får vi höra den fjärde delen av diskussionerna som ska leda fram till vinnaren av Barnradions bokpris på söndag. Idag om "Till Vial 8400 dagar kvar" av Henrik Ståhl. Dessutom får vi en OBS-essä av Dan Jönsson, som vänt sig till litteraturen för att söka svar på varför Nobelpristagaren Peter Handkes estetik och inte bara vad han skrivit upprör. Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Vad krävs för att skriva en bok? Jag har döpt  dagens avsnitt till Bokmässa och Bodil Malmsten. Kopplingen kanske inte är helt klar till att börja med men i detta avsnitt tänker jag tipsa dig om en mängd olika saker du har nytta av när det kommer till att vara en skrivande person. Att uthålligt […]

Vad krävs för att skriva en bok? Jag har döpt  dagens avsnitt till Bokmässa och Bodil Malmsten. Kopplingen kanske inte är helt klar till att börja med men i detta avsnitt tänker jag tipsa dig om en mängd olika saker du har nytta av när det kommer till att vara en skrivande person. Att uthålligt […]

Jag läste om en undersökning som konstaterade att vi rör våra telefoner hundra gånger per dag. Det är oftare än vi rör vid varandra. Ja, inte ens vår partner får så mycket beröring. Och för en del människor kan det gå flera dygn innan de får möjlighet röra vid någon annan person. Det finns bara en dryg handfull forskare i världen som intresserar sig för beröring, hur det funkar, vilka synapser som är inblandade och vilka effekter det får på vårt välmående. En av dessa är hjärnforskaren Helena Backlund Wasling vid Sahlgrenska akademin som är aktuell med den mycket intressanta boken Närmare (Mondial förlag).Vårt förhållande till fysisk beröring är något jag funderat mycket på - inte minst i kölvattnet efter #metoo. Det handlar ju i grund och botten om hur man förhåller sig till andras kroppar, något som varierar utifrån kontext och kultur. I avsnittet pratade jag med Backlund Wasling om kopplingen mellan beröring och förbättrade sociala relationer, om vad som är ett lagom avstånd till en annan människa och varför vi borde öva oss i att lägga handen på en främlings överarm. -----"Perspektiv" är en podd från Vadvivet.se Varje dag förklarar vi aktuella ämnen ur nya perspektiv på Instagram @vadvivet och på vadvivet.se Följ Per Grankvist på @pergrankvist och läs hans texter på pergrankvist.seProgramledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Podden görs av VVV Media för Vadvivet.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt diskuterar Wille och Jacob hur du kan använda dig av resultat från forskning när du ska planera träningen för dig själv eller en annan idrottare. Du får även höra resonemang kring när du inte bör titta för mycket på forskningen. Betydelsen av att känna till vilken population som en studie är utförd på och skillnaderna mellan hur du bör träna en nybörjare jämfört med någon med en längre träningsbakgrund och hög prestationsnivå. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Wille tipsar om årets Tour de France 00:03:31 Kopplingen mellan forskning och praktik vid träning för prestation 00:11:56 Du måste veta vilken population som är studerad vid träningsstudier 00:15:10 De flesta av oss är motionärer och de flesta studier är på motionärer. Det är bra! 00:18:06 Träning fungerar nästan alltid. Så du vet inte om du tränat bra eller mindre bra 00:24:35 Forskning görs på verkliga människor och ofta med duktiga tränare och bra upplägg 00:27:46 Börja konservativt och öka sen på för att testa vad du kan hantera 00:30:09 Att vara metodisk och "vetenskaplig" som tränare 00:35:36 Regression to the mean förstår många personliga erfarenheter och exempel 00:38:44 Skadeförebyggande åtgärder kan inte utvärderas utan en studie 00:43:17 Även om en studie är utförd på personer olika dig så kanske du ändå kan nyttja lite av kunskapen

Tysklands GP denna helg och extremt hög temperatur väntas med upp mot 40 grader torsdag och fredag, något svalare lördag och söndag. Senast vi hade riktigt varma förhållanden, i Österrike, hade Mercedes stora problem med kylningen av sin bil, kan det tänkas bli ett liknande scenario denna helg - Janne och Erik funderar över detta.Hur tar man sig an Tysklands GP ur ett teamperspektiv? Vi har frågat Alfa Romeo Racing och deras Team Manager Beat Zehnder ger oss svaret i vår Betsafe racepreview.Rich Energy-sagan rullar vidare, Erik och janne försöker reda ut vad som hänt och det senaste i denna, för Haas F1, mindre lustiga historia.WEC och Hypercars, vad har detta med F1 att göra? Kopplingen finns och podden funderar lite på vad som kan komma att hända i framtiden, kan Formel 1-förare komma att enklare kunna dubblera eller åtminstone köra det ikoniska Le Mans 24-timmars vid sidan av sitt uppdrag som F1-förare.Inte bara Formel 1 har racevecka, Indycar kör sitt sista race i den senaste "triple headern" i det mästerskapet. Janne och Erik blickar tillbaka på förra helgens lopp i Iowa och kommande helgs race på Mid Ohio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att odla sina egna morötter låter ju hur lätt som helst. Men varför vill mina ibland knappt komma upp? Och ibland inte heller ner... Bonsai - miniatyrträd i kruka är däremot en erkänt svår konst. Men för Odlas lyssnare avslöjas knepen. Också palsternackan lyfts upp i detta avsnitt av Odla med P1 från Ingela Jagnes land i Lilla Edet. Hur gör man om man ska beskära ett träd som bara är ett par decimeter högt? I Hanna Sahlbergs reportage hör du om hur man tuktar sitt miniträd hos Kobayashi Kunio, en av bonsaikonstens mästare i Japan. Kopplingen mellan morötter och bonsaier är kanske inte glasklar, men det handlar förstås om att förstå växten, och föralldel också att njuta av skönheten. Njuta av skönhet kan man också i Maj-Lis Petterssons trädgård. Därifrån får du råd och tips om odling, genom svaren på åtminstone två lyssnarfrågor som hon valt ut.  Ulla de Verdier odla@sverigesradio.se

Många med primär immunbrist drabbas också av autoimmunitet - när immunförsvaret förvandlas till ens värsta fiende och börjar attackera kroppens egna celler. Autoimmunitet är ett hett område inom forskningen. I detta avsnitt av Så sjukt så möter vi Vanda Friman, professor vid infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg som forskar om kopplingen mellan primär immunbrist och autoimmunitet. Vi möter också Ludvig som har haft CVID sedan tonåren och som sedan även har drabbats av autoimmun sjukdom. Det är ett intressant och lärande samtal där båda delar med sig av sina erfarenheter.

Podcast 106 är en inspelning av Niklas Jonsson som föreläser om AKI vid sepsis. Inspelningen gjordes under Dialyskursen på Karolinska i Solna, 21 mars 2019. Handout för föreläsningen om SA-AKI Lyssna i iTunes Lyssna i acast Lyssna i Pocketcast

Att vara högkänslig är som att ha osynliga, men långa känselspröt som känner av extra mycket hela tiden. Det sätter större press på vår hjärna, på våra stress-system och på hälsan. Idag pratar vi med Louise Henning som i samband med sin utmattning, blev varse om att hon är högkänslig. Vi pratar om Louises erfarenheter och vi delar även med oss av hur vi upplever det att vara högkänslig. Vi delar tips och ger råd som kan underlätta och förebygga ohälsa om man, precis som vi är HSP, alltså en högkänslig person.  Louises instagramkonto Higly Sensitive Person hittar du här: instagram.com/highlysensitive_person/ Louises hemsida hittar du här: highlysensitive.nu Här kan du lyssna på musiken som Louise nämner i avsnittet: open.spotify.com/artist/3ff1CmU6qfTqRAmdrq8EEG?si=4Nv2K0sqQ1eCXBun18_D2Q Här hittar du Vitalistas Vår-Cleanse: vitalista.se/webbshop Glöm inte heller tävlingen vi har i samarbete med Holistics UriBalans. UriBalans är en ny produkt för dig som har besvär med urinvägarna och som innehåller ett speciellt tranbärsextrakt, utvalda mjölksyrabakterier och D-mannos. Du har fortfarande chansen att vinna en förpackning UriBalans. Allt du behöver göra är att maila oss en rad eller två om varför du vill prova UriBalans plus din adress till info@vitalista.se. Vi har hela tio paket att tävla ut och sista dagen att vara med är 15 maj 2019.

Thomas berättar om hur hans andliga resa började som barn. Två andliga förklarings modeller – Den fornnordiska traditionen med runor och Kabbalan (Kabbalan är den mest avancerade och bästa förklaringsmodellen). 1600-tals mystikern Johannes Bureus. Kopplingen mellan runor och klifford (kabbala). Vad är kabbala och vad är behållningen med den? Den ljusa och mörka esoteriska världen.Continue Reading See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu blir det åka av! Här får du lära dig massor om immunförsvaret! Vad gör de olika delarna av immunförsvaret och hur regleras det? Hur vet du om ditt immunförsvar är Th1-dominant eller Th2-dominant, vad innebär det, och hur kan du balansera det så att du blir av med allergier, intoleranser och autoimmuna sjukdomar? Varför får du autoimmuna sjukdomar som t.ex. reumatism eller sköldkörtelsjukdom? Varför blir du allergisk eller intolerant?… läs mer

Det är dags för en riktig komet på den svenska föreläsarhimlen. På bara några år har Torkild Sköld blivit en av de populäraste föreläsarna i landet. Dagen efter att en god vän och jag varit och lyssnat på honom tog hon steget och sade upp sig från sitt jobb. Torkilds ord hade gått rakt in i hjärtat på henne och inspirerat henne att äntligen våga. Och hon är inte ensam – publiken älskar hans unika förmåga att trollbinda, engagera och väcka känslor. Men livet har inte alltid varit en räkmacka för Torkild. Tvärtom har han haft en tuff resa med en svår uppväxt, ätstörningar och andra sjukdomar. Är det någon som vet hur man mot alla odds vänder livet på rätt köl igen så är det Torkild. Kopplingen till träning då? Jo, han har ett förflutet som officer i Försvarsmakten och är en passionerad löpare och orienterare. Avsnittet presenteras i samarbete med Sideral Forte, ett skonsamt och effektivt järntillskott. Med rabattkoden petra får du 20 % rabatt vid köp av Sideral Forte. Du kan använda koden så många gånger du vill och den gäller t o m den 31 januari 2019. Shoppa här.

Kopplingen mellan autoimmunitet och tarmhälsa! Idag blir det mycket fokus på tarmpermeabilitet, läckande tarm En helsvensk version av det Liz Lipski pratade om i avsnitt 196. Du får en kvart att lyssna på i bilen, på tåget, eller på promenaden! Så här gör du: Lyssna på din dator Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, dvs längst ner här … läs mer

Jessica och Jenny är båda yogalärare. Jessica inom Kundaliniyoga och Yinyoga och Jenny inom Globalyoga. I det här avsnittet pratar vi om olika yogaformer och om vad man kan göra om man har yogaskräck :) Vi delar med oss om hur vi får in yoga i våra liv och mycket mer.Vi diskuterar:-Fördelar med yoga under förlossning-Att yoga ger fördelar om man utöver andra sporter-Kopplingen mellan medicinsk yoga (mediyoga) och Kundaliniyoga-Om att låta yogan vara kravlösOch mycket mer! :) The Rich Roll Podcast.INFORMATION OCH ANMÄLAN TILL ÅRETS SISTA RETREAT “SKAPA DET LIV DU VILL HA” I BORÅS 1/12https://www.facebook.com/events/154764718799023/https://www.jessicaisegran.com/retreats/INFORMATION OCH ANMÄLAN TILL VÅRT RETREAT I SPANIEN 11-14 APRIL 2019Eventet på FacebookFör dig som saknar FacebookVILL DU SÄGA HEJ TILL OSS, BOKA RETREATS ELLER LIKNANDE SÅ HITTAR DU OSS HÄR:Maila oss om du har idéer, frågor eller bara vill säga något trevligt :)Thegamechangerspodcast@gmail.comHitta podcasten på Insta:@TheGameChangersPodcastVåra företag:jessicaisegran.com Om du vill boka privatlektion i yoga, meditation, coachande samtal eller coaching i att äta växtbaserat.Räfseryd Balans och Hälsa Om du vill boka Reconnective Healing eller “Nå dina mål” med mental träning.Instagram@jessicaisegran@rafserydbalancehealthFacebookThe Game Changers PodcastRäfseryd Balans och Hälsa - Jennys sida40 and Fit On Fruit - Jessicas sidaAndromeda Health - vårt samarbete med Sara Fredman och Maja Weber där vi bland annat anordnar retreats tillsammansMusik:Werq Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Kopplingen mellan tarmen och resten av kroppen, inte minst tarmens koppling til olika sjukdomar och annan ohälsa. Idag får du lyssna på den kurs i tarmhälsa och autoimmunitet med Liz Lipski som Alpha Plus ordnade i Sverige. Här blir det ett första avsnitt om tarmhälsa där vi kommer in på saker som hur tarmen påverkar hälsan, och hur kosten påverkar tarmen. Det handlar om tarmen, kost, IBS, SIBO, allergier och … läs mer

Att operera bort blindtarmen minskar risken att drabbas av Parkinsons sjukdom, visar ny forskning. Kopplingen är ett protein som kan bilda onormala klumpar i hjärnan. Vi hälsar på i laboratoriet där proteinet undersöks i hopp om att förstå och bekämpa sjukdomen bättre. Solcellsforskare som gör kullerbyttor i tyngdlöshet mellan experimenten hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, som även handlar mycket om hotade djurarter. Det gäller rapporten som visar att ryggradsdjuren har minskat med 60 procent i världen på 40 år, men också hur svenska kraftledningsgator kan göras till bättre livsmiljöer för hotade djur och växter. Och så om hur en svart fluffboll till fågel utan flygförmåga kunnat ta över en av världens mest avlägsna öar. Lena Nordlund är programledare.

Många vill jobba med hälsa men alla lyckas inte. Fredrik från Twitch Health berättar om framgångsfaktorer och vanliga misstag. I det här blogginlägget om framgångsfaktorer i företagshälsa listar vår partner Twitch Health tre framgångsfaktorer: Börja med ledning och chefer - om inte ledningen signalerar att det är viktigt tycker ingen annan det heller. Sätt tydliga mål - en självklarhet kanske men något som ofta missas. Kommunicera internt - nej, en blänkare på intranätet räcker inte! Målen behöver vara kända Fredrik Karlsson, vd på Twitch Health, berättar att många organisationer har mål för sina hälsoinsatser. Men om ingen känner till dem ute i organisationen tjänar det tyvärr inte mycket till. Inte heller om man missar att knyta ihop hälsomålen med organisationens övergripande mål. Koppla hälsa till verksamheten Kopplingen mellan hälsoarbetet och effekterna på verksamheten är A och O. Den handlar om förmågan att prestera över tid och om hur bra organisationen är på att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Den kopplingen behöver finnas med i målsättningen och kommuniceras löpande, på flera nivåer i organisationen. En partner är bättre än en leverantör Att jobba med en hälsopartner kan vara en framgångsfaktor. Men då är det bra om samarbetet utvecklas till ett partnerskap. Ett långsiktigt och effektivt samarbete börjar med att man känner varandra och varandras värderingar. Partnern behöver känna organisationen och kunden behöver kunna lita på partnerns vilja att hjälpa för kundens bästa. Tydlighet och transparens är två andra avgörande ingredienser. Fredrik ser att många har ett gammalt synsätt på relationen mellan en kund och en hälsoleverantör där kännedomen om den marknad som finns inom business to business inte är så stor. Det ligger förstås både på kund och leverantör att stänga det gapet. Företagshälsa är större än friskvård Kunskapen i ledningsgruppen är också ofta låg om hur hälsa och verksamhet hänger ihop. Risken är att ledningsgruppen tänker på rena friskvårdsaktiviteter. Om man kan skapa en samsyn av vad hälsa är i hela organisationen har man skapat bra förutsättningar för att få hög effekt av hälsoarbetet.

Det här är berättelsen om en våldtäkt. Jag vill betona detta direkt. Det blir en stark, öppen och rå berättelse som kanske inte är lämplig för t.ex. barn att lyssna på. Samtidigt är det ett av de absolut viktigaste avsnitten jag någonsin gjort. Det är ett avsnitt för alla som varit med om ett trauma, och inte minst för den som blivit utsatt för ett övergrepp – vare sig det … läs mer

Då är det dags för avsnitt fem av partigrillningen. Med oss har vi Deniz Butros, ledamot i vänsterpartiets partistyrelse. Under programmet diskuterar vi bland annat: Varför fokuserar V så mycket på materiella resurser istället för välbefinnande? Kopplingen mellan jämlikhet och lycka Varför är män och kvinnor ungefär lika lyckliga trots att männen har mer pengar? Borde femininsmen fokusera mer på "mjuka värden"?

Kopplingen mellan hur du omsätter det viktiga ämnet svavel, och magproblem som IBS och SIBO, och dessutom din genetik och kroppens belastning av giftiga ämnen. Hur hänger allt detta samman i kroppen? Idag handlar det om spännande saker som kan pågå i din kropp. Vi följer upp tidigare avsnitt om IBS och SIBO. Det finns nämligen ytterligare anledningar till SIBO och IBS som vi inte diskuterat. Har du IBS och … läs mer

I veckans avsnitt ger Louise Hallin och Minna Hellman råd till en mamma som har en 3-månaders bevis som verkligen hatar att åka bil. Skriker från början till slut. Hur kan det bli bättre och kan det vara skadligt för barnet att tvingas sitta i bilen? En 4-månaders tjej är extremt mammig och inte ens pappan får ta hand om henne. Hur kan man få lilltjejen att acceptera andra? Vi diskuterar även kopplingen mellan psykisk ohälsa och smartphones utifrån ny forskning. - OM OSS: Podden görs av Konsumentföreningen Stockholm, som representerar över 800.000 medlemmar. Tillsammans är vi en av huvudägarna i Coop, och bidrar med goda idéer, nya lösningar och resurser för att förbättra butiksupplevelse, sortiment, pris och erbjudanden. Vi har hälsa och hållbarhet högt på agendan och arbetar för att våra medlemmar ska kunna konsumera smart och hållbart. Läs mer på kfstockholm.se eller följ oss på @kfstockholm   See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ibland behöver vi prata om särskilt svåra saker, just för att det är svårt. Kopplingen mellan sexuella övergrepp och ätstörningar är ett sådant ämne. Mandella Bjerking, biträdande verksamhetschef för WONSA, förklarar hur trauman, PTSD, anknytningsproblematik och rubbad trygghet kan leda till ett destruktivt förhållningssätt till den egna kroppen. Hur kan vi veta om ett trauma ligger bakom matproblem, och hur kan en få hjälp att ta hand om sig själv och hela på insidan? Om intimitet, kroppens signaler, integritetsgränser och att komma i kontakt med sina riktiga känslor.

I detta avsnitt diskuterar vi två böcker som talar om uppmärksamhet och dess betydelse för människans förhållningssätt till tillvaron: dels Joseph Piepers bok Leisure – the Basis of Culture och dels litteraturvetaren Toril Mois bok Språk och uppmärksamhet. Hållpunkter i poddavsnittet: 0-1 min Presentation av dagens program 1-11 minuter: Återkoppling från förra programmet 1 – 8 min: vad betyder ”analogia entis”? 8 – 11 minuter: Vad har den klasssiska teismen, som Hart talar om, för relevans för kristen tro? 11- 14.30: Presentation av dagens tematik och Toril Moi 14.30 – 19.00 Vår ingång till Pieper 19.00: Vad innebär begreppet Leisure? 23.00 Leisure är utrotningshotat 25.00 Kopplingar mellan Piepers analys av samhället och Marx' samhällskritik. 26.45 Har vår fritid blivit instrumentaliserad idag? 28.00: Begreppen ratio och intellectus 34.30: Miljö och omvärld 40: Vad är förundran? 43: Filosofisk reflektion och dess relation till hopp ”Filosofin börjar med förundran” säger Aristoteles i sin bok Metafysiken. 1900-talsfilosofen Edmund Husserl förknippar filosofins födelse med uppkomsten av vad han kallar för den ”teoretiska inställningen” som är ett intresse för hur saker och ting är, inte för att man skall lösa ett praktiskt problem, utan för att man undrar hur det förhåller sig. Därför har filosofi och vetenskap samma rot för Husserl: de är båda ett uttryck för människans begär efter kunskap om tillvaron, för kunskapens egen skull. För både Husserl och Aristoteles gäller att filosofisk verksamhet kräver att de praktiska göromålen inte är så överhängande att man inte kan ställa de mer grundläggande frågorna om tillvaron. Här finns förstås också en koppling till de religiösa frågorna som handlar om världens yttersta ursprung och mål. I sin bok Leisure – the Basis of Culture så driver Joseph Pieper tesen att denna inställning har blivit utrotningshotad i den moderna världen; genom att vi tenderar att göra allting till arbete så får vi ett instrumentellt förhållningssätt till tillvaron, all verksamhet blir nyttig för ett annat ändamål, men är inte i sig själv värdefull. Men vissa saker måste vara sådana att vi inte gör dem för att uppnå något annat, utan för att de i sig själva är meningsfulla och värdefulla. Begreppet ”leisure” som brukar översättas med fritid står mer för ett förhållningssätt än för en viss veckodag. Det som ”leisure” möjliggör är en form av vaksam uppmärksamhet som inte är instrumentell, denna uppmärksamhet kallar Pieper för ”intellectus” (som kan översättas med förståelse) i motsats till ”ratio” som är en mer granskande och beräknande uppmärksamhet. Om jag i allt jag gör frågar vad nyttan är med det jag gör, så leder det till att min uppmärksamhet kännetecknas av ”ratio” och jag kan inte odla den öppenhet för tillvaron som kännetecknar ”intellectus”. Intellectus gör det möjligt att bli existentiellt berörd av något jag inte redan var medveten om, medan ratio innebär en mer selektiv uppmärksamhet där jag stänger ute det jag inte redan på förhand har definierat som intressant. Detta kan exemplifieras med hur det känns att prata med en person som är närvarande och lyssnande, men receptiv och inte har en massa förutfattade meningar om hurdan jag är (intellectus) respektive någon som är intensivt uppmärksam, men med en kritisk blick och har en stark förförståelse om hurdan jag är och söker bekräftelse på att jag är sådan som personen redan bestämt sig för att jag är (ratio). Pieper menar att när vi går ut i världen med den uppmärksamhet som kännetecknas av ”ratio” så har vi redan ett mål med vår uppmärksamhet och det styr vår blick och vad vi ser. ”Intellectus” är en receptiv, men vaken, uppmärksamhet som kan bli förundrad och tilltalad av omvärlden, och av vännen. Toril Mois bok Språk och uppmärksamhet är en filosofisk essä om hur vår uppmärksamhet formar vår inställning till varandra och världen. En kärleksfull och rättfärdig blick, som Moi benämner det, är en form av uppmärksamhet som försöker gå bakom orden och förstå den andres tankegång, från vilket håll den andre kommer, utan att nödvändigtvis hålla med honom eller henne. På samma sätt innebär den rättfärdiga och kärleksfulla blicken att man kan vara kritisk och kärleksfull på samma gång: vilja den andre väl utan att vara okritisk. På vissa sätt framstår den ”kärleksfulla och rättfärdiga” blicken som en syntes av ratio och intellectus. Förutom det kvantifierbara vetandet inom naturvetenskaperna försvarar Moi ett etiskt och existentiellt vetande. Att få en existentiell insikt kräver en annan form av uppmärksamhet än den som kännetecknar det naturvetenskapliga arbetet. För Moi är en poäng att den kärleksfulla och rättfärdiga blicken försöker se klart – den romantiserar inte – samtidigt som den inte är fördömande. Moi anknyter till mystikern Simone Weil för vilken uppmärksamheten är en form av bön. Kopplingen mellan filosofi och religion är för Pieper att den kontemplativa blicken i slutändan förutsätter en vördnad för tillvaron vilket för Pieper implicerar att man betraktar världen som en skapelse, en gåva, och inte bara som ett neutralt material som jag kan använda på de sätt jag finner nyttiga.

I detta avsnitt tar sig poddpingvinerna oförväget an det kanske största av alla ämnen. Navid lutar sig mot en tysk Eurodanspopdänga från 90-talet för att förstå kärlek. Björn lutar sig istället mot väldigt gamla greker. Våra favoritpingviner synonymbattlar och skambattlar. Kopplingen mellan religion, kärlek och Joakim von Anka utreds en gång för alla. Kärlekens majestätiska sida belyses, och kärlekens olika uttryck, och potentialen för missförstånd kring dessa, begrundas. Björn försöker förklara vad han bugar till, och återfaller därefter till rollen som Dajm-smaskande barnprogramledare. Navid tillstår en sida han är rädd att hans journalistvänner är obekväma kring, och Björn tillstår en aktivitet han är rädd att flanörer i Luleåtrakten är obekväma kring. Det kan, sammantaget, vara den mest inspirerade dagen någonsin på isflaket. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Till avsnitt 100 av Tyngre Träningssnack så har Wille och Jacob valt att bjuda in tre av deras absoluta favoriter, Jenny Ågren, Caroline Mellberg och Jacob Papinniemi från Tyngre Rubriker. Temat denna dag är kostdokumentärer som har blivit mer och mer populära på senare år. De tre dokumentärerna What the Health, Carb-Loaded och Sockerfilmen diskuteras i detta avsnitt där du får flera exempel på saker som överdrivs eller är fel i filmerna samtidigt som du även får en inblick i hur de här filmerna byggs upp. Trots att de tre kostdokumentärerna kommer till helt olika slutsatser om vad du bör äta så har de alla faktiskt mer eller mindre samma upplägg och de pekar ut samma problem samtidigt som de sen försöker få problemet till något annat. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Introduktion av veckans gäster 00:03:50 Kort om Jacob Papinniemi 00:04:43 Kort om Jenny Ågren 00:05:19 Kort om Caroline Mellberg 00:06:01 Tre kostdokumentärer med olika slutsatser 00:07:39 Genomgång av What the Health 00:10:19 Processat kött, WHO och cancerrisk 00:14:13 När Kip ringer till växeln och världen vill inte svara honom 00:16:22 Problemet med körsbärsplockning av studier 00:21:21 Behovet av att tona ner andra problem i kosten för att kunna lyfta fram animalier som det enda stora problemet 00:24:13 Vad som stämmer kring det som sägs om kött 00:26:54 Varför görs de här filmerna? 00:28:39 Summering av What the Health 00:30:01 Genomgång av Carb-Loaded 00:31:37 Deras Sanning var klar innan filmen gjordes 00:35:35 Kopplingen till kolhydrater känns väldigt otydlig 00:36:53 Förenklingar som går så långt så de blir fel 00:40:23 Det gemensamma upplägget i alla tre filmerna 00:43:02 Brian Wansink och falska studieresultat 00:46:29 Blandningen av experter och rena stolpskott 00:49:46 Falska påståenden kring Ancel Keys 00:51:18 Genomgång av Sockerfilmen 00:52:27 Sockersiffran är överdriven 00:54:14 Det som Gameau anger kring sitt kaloriintag stämmer inte 01:00:52 Poddarnas matval under tiden 01:02:31 Mängden socker i livsmedel överdrivs flera gånger om 01:05:29 Verkliga experter 01:06:52 Tomten David Avocado Wolfe 01:10:23 Summering av genomgången 01:13:26 Som tittare är det svårt av särskilja bra information från dålig 01:18:06 Alla har samma storyline 01:20:44 De göder en felaktig bild av, och misstro mot, vetenskap och forskare 01:22:35 Du blir lurad varför någonting fungerar och börjar tro på det ännu mer

Ett program som sätter fokus på ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Det var först när israelen Tal Hever-Chybowski flyttade till Europa som han förstod att han någonstans inom sig bar på ett kulturellt arv som han inte alls förstod. Med jiddischen har han börjat utforska detta rika jiddischland. Dessutom upptäckte han hur språket jiddisch har påverkat dagens hebreiska. Producent: Thomas Lunderquist

I podcast 16 håller Malin Jonsson Fagerlund en introduktionsföreläsning om den neuromuskulära kopplingen. Föreläsningen inledde ST-fredagen om neuromuskulär funktion och muskelrelaxantia 2017.

I denna podcast får vi ta del av ett samtal som tar sin utgångspunkt i spänningen mellan form och fråga och organiseringen av det svenska civilsamhället utifrån idén om nationalstaten. I samtalet medverkar Frode Pleym, chef för Greenpeace i Sverige, där formen för organisering sträcker sig bortom den svenska folkrörelsemodellen och den starka kopplingen till nationalstaten. Samtidigt som frågorna Greenpeace driver har ett enormt stöd i Naturskyddsföreningens nationella organisering och lokala engagemang, den traditionella folkrörelsens organisering. Vi får också ta del av Marika Markovits, direktor på Stockholms Stadsmission, tankar om hur organiseringen i städer utmanar nationalstatstanken, och samtidigt formas av och begränsas av idén om en nation. Kopplingen mellan extern finansiering och hur en ny riksorganisation tar form är också en spännande del av de perspektiv Marika lyfter. Till samtalet bidrar även Abbas Emami, forskare i sociologi vid Södertörns högskola och Filip Wijkström, docent vid Handelshögskolan i Stockholm som beskriver en utveckling där nationalstaten inte är lika självklar längre och där civilsamhället är nationalstatens sista väcktare. Samtalet leds av Erik Wagner, redaktör för tidskriften Kurage. 

Nordmark och Dennis Lyxzén samtalar om band, turnera, att sura, externa producenter, närmastekopplingen till Gud, vara sin bästa version av sig själv, landet eller stan, en häst och att drömmen om att vara cowboy. Det spelas även nytt från INVSN!       See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nordmark och Dennis Lyxzén samtalar om band, turnera, att sura, externa producenter, närmastekopplingen till Gud, vara sin bästa version av sig själv, landet eller stan, en häst och att drömmen om att vara cowboy. Det spelas även nytt från INVSN!      See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nordmark och Dennis Lyxzén samtalar om band, turnera, att sura, externa producenter, närmastekopplingen till Gud, vara sin bästa version av sig själv, landet eller stan, en häst och att drömmen om att vara cowboy. Det spelas även nytt från INVSN!      

Nu verkar professorn äntligen ha förstått hur man blidkar doktorns smaklökar. Kopplingen till datumet är tveksammare än någonsin, men doktorn njuter i fulla drag. Lyssna på iTunes https://itunes.apple.com/se/podcast/whiskypodden/id10420463 eller lyssna direkt här:   Inlägget Julkalendern: Lucka 12 Kavalan Solist Fino dök först upp på WhiskyABC.