Podcasts about Ulf Johansson

Fotbollsmorgon torsdag tillsammans med Axel Insulander, Fabian Ahlstrand och Sean Sabetkar. Programmet gästas av Ulf Johansson, Ella Norell och Tilde Alling från succélaget Ängelholms FF. Sam Lundholm, Glenn Holvik, Sabri Suvakci och Alf Tumble. Se avsnittet på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=SdcwSugW_8U 0:00 – Intro 0:37 – Programstart 13:35 – Obesegrade och 0 insläppta mål – slutade ändå 2:a i serien 27:28 – Champions League 50:32 – Stryktipset fyller 90 år – och Myggans kupong har landat! 1:03:28 – Elfsborg föll – men skakade Galatasaray 1:19:48 – Svensk fotbolls egna Luke Skywalker gästar – vad gör Sam Lundholm idag? 1:40:51 – Alf Tumble släpper boken "Vinets universum" 2:17:40 – Rapport inför MFF-Olympiakos – Sabri på tåget ner till Malmö inför kvällens match Kontakta redaktionen: otto@dobb.se Annonsering och samarbeten: johan.rydell@dobb.se

Enligt Förtroendebarometern, 2:a 2024. Men i en ny fransk dokumentär får Ikea nu kritik för sitt skogsbruk. I filmen ”How Ikea Plunders the Planet” visas hur företaget säger sig skydda känslig skog i flera länder men trots det kalhugger områdena och skadar marken. Farbror med liten yxa Svenska skogar står för sju procent av Ikeas råvaror. Vid ett svenskt kalhygge ute i en skog kommer ny kritik mot möbelföretaget. – Det är den här metoden Ikea använder för att bygga sina möbler, säger Jon Andersson, skogsexpert på intresseorganisationen Skydda Skogen och pekar med handen över ett nästan helt nerhugget område, i dokumentären. – Det finns inget speciellt sorts Ikea-skogsbruk där en liten farbror går runt med och yxa hugger ner enstaka träd. Utan det kommer från kalhyggesbruket. Äger mest i Rumänien I Rumänien är Ikea den största privata skogsägaren. Drönarflygningar över skogsområden visar att skogen huggits ner helt på flera platser och vägar byggts i känsliga områden, enligt dokumentären. – Slakthuset här i skogen har inga väggar, alla kan se vad som pågår här, säger Gabriel Paun, forskare och miljöaktivist, i filmen. Nekar till anklagelserna Ikea menar att delar av dokumentären är rent felaktiga. Till Expressen svarar företaget: ”Viktigt att påpeka är att vi delar oron för världens skogar, men vi håller inte med om anklagelserna om att vi spär på illegal verksamhet inom skogsnäringen och skyndar på avskogningen. Vi anser att delar i den här dokumentären är direkt felaktiga”, skriver Ulf Johansson, global råvaruchef på Inter Ikea Group, i sitt svar. Är det hållbart att kalhyggesavverka skog? Eller har dokumentären fel om att ni ägnar er åt detta? ”I många delar av världen är den här avverkningsmetoden laglig och en del av ett ansvarsfullt skogsbruk. Slutavverkning är dock inte samma sak som avskogning. Alla våra leverantörer måste följa lokala lagar och regler, så väl som våra krav på att bara använda FSC-certifierat eller återvunnet trä.” Ja vad skall de egentligen säga, när det blir allvar måste man ju ljuga... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Title: Episode 63: 1 + 1 = 11 – Partnerships as a catalyst for change Author(s): Worm, Loa Dalgaard Description: This episode is on partnerships – good partnerships, bad partnerships, failed partnerships and those tough partnerships, that might just surprise you. I've invited three people to have a conversation with me on this. Mette Boye, Conservation Director, WWF World Wildlife Fund in Denmark, Ulf Johansson, Head of Global Wood Supply & Forestry, IKEA and Kim Carstensen, CEO of FSC International. All of them have heaps of experience with partnerships. We are going to talk about how you know who to work with and who not, how partnerships evolve and what their biggest concerns are for partnerships moving forward. The audio for this episode was recorded live during the international world congress for architects UIA23, at the FSC Lounge supported by EU Life programme. (EU-Life / LIFE20/GIE/NL/001073 )

2015 skakas Köpenhamn av ett terrordåd som kräver två dödsoffer. Gärningsmannens mål var att döda den svenska konstnären Lars Vilks. Händelsen får journalisten och författaren Niklas Orrenius att fundera över yttrandefrihetens gränser. Under året som följer tar han rygg på den hotade konstnären. Skotten i Köpenhamn är en dokumentär om var gränsen går för det fria ordet och den fria konsten i dagens Sverige, men det är också ett porträtt av konstnären Lars Vilks, som gick bort i en bilolycka 2021.Dokumentären är baserad på boken "Skotten i Köpenhamn: Ett reportage om Lars Vilks, extremism och yttrandefrihetens gränser" av Niklas Orrenius. För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. I programmet hörs: Niklas Orrenius, Lars Vilks, Inna Sjevtjenko, George W Bush, Anders Fogh Rasmussen, Ulf Johansson, Fredrik Reinfeldt, Taimour Abdulwahab, Kurdo Baksi, Belinda Olsson, Frances Marie med flera. Producent: Frida AnundMix: Gustav SondénExekutiv producent: Tove Friman LefflerProducerat av Soundtelling

När det skulle bjudas fint på 1970- och 80-talen dukades ostbrickan fram. Och det är fortfarande en bra idé. Vi berättar om alla olika sätt att plocka ihop en ostbricka. Gå till en osthandlare, säger Harry Wallgren, ostmästare på restaurang 28+ i Göteborg. Be specialisten om råd.28+ startades 1985 med inspiration från Frankrike. Vi ville öppna en ost- och vinkällare, berättar grundaren Ulf Johansson. Men för att få servera vin var man tvungen att ha lagad mat. Så det blev inte bara ost.1991 fick 28+ en stjärna i Michelin-guiden. Och stjärnan har de haft ända sedan dess. I 31 år i följd. Den restaurang i Norden som haft stjärna längst.När de startade serverades främst franska ostar. Idag finns det imponerande bra nordiska ostar, säger Ulf. Enastående bra.Johan Rudh är osthandlare och ostmakare. Tillsammans med sin fru Jenny driver han Cityysteriet, Sveriges första och hittills enda stadsysteri. Det ligger i det gamla slakthusområdet i Göteborg, där det också finns en köksträdgård med självplock, ett mikrobryggeri och ett vineri, som gör vin på importerade druvor. De har tillverkat ost sen hösten 2020, främst dessertostar. Och de har en butik med egna och andras ostar och annat lokalproducerat. Jag älskar ostbricka, säger Johan. Jag väljer hellre det än en dessert.Vi bad Johan att plocka ihop en ostbricka.Han tipsar också om olika sätt att plocka ihop en bricka.Såväl Johan som Ulf och Harry på 28+ tycker att man ska vara försiktig med tillbehören. Lite bröd för att rensa munnen, någon marmelad, kanske nötter och honung. Men ingen frukt.Det är osten som ska spela huvudrollen. Och det kan räcka med en ost.

I detta avsnitt pratar Ulf Johansson med Michel Westher. Han är VD för Knowly, en utbildningsstartup med syftet om att få utbildning att verkligen göra till skillnad. Ofta leder nämligen bara kompetensutvecklingsinsatser till kunskap om inte används. Knowly arbetar därför med att skapa verktyg som gör det möjligt  att faktiskt få utbildningsinsatserna att faktiskt leda till beteendeförändring.I avsnittet kommer du att få höra om vikten av att en företagskultur där du ger dina anställda tillit och därmed möjligheten till att kunna utvecklas. Därefter går Ulf och Michel in på ämnet kring inlärning, vilka fel många företag gör när det kommer till utbilda sig personal och vad du kan göra bättre. I slutet av intervjun går Ulf och Michel in på ett ämne som många har svårt för. Nämligen att misslyckas och varför det är fullständigt nödvändigt för kunna ta sig framåt.Ett avsnitt som både var roligt att spela in och som jag tror du som lyssnare kommer älska!

In this episode of The Kayak Fishing Show with Jim Sammons we make our first trip to Sweden to fish with team Jackson Kayak Europe including our friend the late Jan Liske. We made so many friends on this trip that we had to return to Sweden several times to fish with them again. In this Episode we go for Pike and get offshore with our friends Erik Lorenz and Ulf Johansson Please join us for this live airing of this episode with commentary and Q&A with Jim Sammons and his guest Ulf Johansson. View the full episode here. https://youtu.be/YL4VZbpZbfU

Den 14 februari 2015 skjuter en ung man med automatvapen mot ett kulturhus i Köpenhamn. Målet är att mörda den kontroversiella konstnären Lars Vilks. Konstnären Lars Vilks blev känd världen över för att ha tecknat profeten Muhammed som rondellhund. De tre svartvita teckningarna startar en debatt om yttrandefrihet, islamofobi och konstens gränser. Snart blir debatten på blodigt allvar. Rondellhunden väcker ilska även utanför Sveriges gränser och en av världens farligaste terrororganisationer sätter ett pris på Lars Vilks huvud. Medverkande: Lars Vilks, konstnär. Ulf Johansson, fd chefredaktör Nerikes Allehanda. Niklas Orrenius, journalist och författare. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi. Mette Mayli Albaek, journalist och författare. Peter Bakk, filmare. En dokumentär av: Arvid Hallberg. Producent: Hugo Lavett / Banda Production. Exekutiv producent: David Mehr. Ansvarig utgivare: Caroline Lagergren. År: 2020.

Vad händer när pandemin man rapporterar om blir verklighet på den egna redaktionen? SvD skakas av fotografen Tomas Oneborgs bortgång. Om Nyheter Idags okända intäkter, när vår serie om alternativmedier fortsätter. UG:s utredning klar svidande kritik mot programmet om apatiska barn på 00-talet. SvD skakas av pressfotografen Tomas Oneborgs död  Tomas Oneborg var fotograf på Svenska Dagbladet. Han kallades den siste riktige pressfotografen. 34 år jobbade han på Svenska Dagbladet. Men den 31 mars avled han i covid-19, 62 år gammal. På Svenska Dagbladet är redaktionen i sorg. Samtidigt som svåra frågor har rests. Vilka risker tog Tomas Oneborg på jobbet? Kunde Svenska Dagbladet ha gjort någonting annorlunda? Reporter Tonchi Percan har träffat SvD:s publisher Anna Careborg. Nyheter Idags okända intäkter Vi fortsätter vår granskande serie om de ideologiska medieprojekt som brukar betecknas som alternativmedier. Vad skriver sajterna om, varifrån kommer pengarna och vilka ligger egentligen bakom?Nyheter Idag är i sammanhanget den kanske mest svårdefinierade sajten, men som inte sällan inordnas bland aktörer som Samhällsnytt och Fria tider. Hos Nyheter idag finns ena dagen artiklar av typen invandrare begick brott. Nästa dag ett stort avslöjande som Ekot, SVT och dom rikstäckande morgontidningarna med självklarhet måste plocka upp. Reporter Josephine Freje Simonsson har träffat Nyheter Idags grundare Chang Frick och fått en unik inblick i sajtens ekonomi. Svidande kritik mot UG efter extern utredning om apatiska barnen  UG:s reportage Spelet om de apatiska barnen sändes i SVT för 14 år sedan. När debatten rasade i höstas om hur medier i allmänhet och UG i synnerhet beskrev fenomenet apatiska barn på 00-talet valde UG:s chef Ulf Johansson att beställa en utredning. Johan Åsard tidigare chef för Kalla fakta skulle genomlysa reportaget en gång för alla. I veckan offentliggjordes utredningens slutsatser. Och kritiken var svidande. Reporter: Erik Petersson

I den här podden kommer entreprenören och ledarskapscoachen Ulf Johansson med sina 40 års erfarenhet utav ledarskap gå igen både de ingångsvinklar och principer som har lett till hans framgång. Han kommer även att intervjua flera utav nordens största ledare för att kunna ge dig som lyssnare de verktygen du behöver för att lyckas som ledare. En av de mest grundläggande principerna till Ulfs ledarskap är att en ledare är lärare. Detta betyder att det ingår i din roll som ledare att förutsättningslöst ge av din kunskap till din medmänniska.Det är detta som var huvudidén till den är podden. Att ge alla ledare därute allt som Ulf och andra utav Sveriges största ledare har lärt sig från alla sina misstag, vinster och misslyckanden.I det här avsnittet berättar Ulf om hur han som scoutledare i ungdomen bildade utgångspunkten som har använt sig av när han har varit med och byggt över 20 bolag. Några av sakerna som han lärde sig under den här perioden var bland annat att ha struktur och att bland allvar och humor. Senare i podden går han även in på skillnaden mellan en chefsledd organisation och en ledarskapsledd organisation och dess båda utmaningar.Han nämner också en sak som kommer att bli ett huvudtema för den här podden detta är nämligen konflikter. Ulf ÄLSKAR KONFLIKTER. Konflikter är någonting som är fullständigt avgörande för alla goda samtal. Det tillåter oss att röra oss framåt och komma fram till de bästa möjliga lösningarna på olika problem.Om vi undviker konflikter så blir vi lama, rädda och om det då kommer en aggression på bordet som är uppumpad så blir den okontrollerbar.

Dagens och framtidens arbetsmarknad kräver ett ledarskap som attraherar, engagerar och utvecklar medarbetare. Om vad som krävs för att uppnå det, det resonerar regionpolischef Ulf Johansson och biträdande regionpolischef Pia Sjunnegård Dahlbom i en specialavsnitt av Chefssnack med Svante Randlert. Diskussionen fortsätter på konferensen.

Live optagelser og interviews fra Copenhagen Jazz Festivals femte dag med Radio Jazz studievært Katrine Rømhild. Der er indslag med bl. a. Kansas City Stompers med gæst Ulf Johansson, Gabor Bolla trio og den amerikanske stjerneguitarist Julien Lage. Sendt i Radio Jazz i 2019 Der er mere jazz på www.radiojazz.dk

I podden, med Nina, förundersökningsledare i norra Stockholm och Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm, hör du hur polisen arbetar med ungdomsrån och hur man kan skydda sig. Senaste tiden har siffrorna stigit för det som kallas för ungdomsrån, när ungdomar rånar andra ungdomar genom att kräva ägodelar med våld eller hot om våld. Jackor, mobiler, mopeder och trådlösa hörlurar är några av de ägodelar som ungdomarna blir av med. Det sker bland annat i tunnelbanan, där vi sänder månadens podd ifrån.  - Det är särskilt utsatta brottsoffer, våra ungdomar, som råkar ut för det är. Och det är viktigt att vi gör allt vad vi kan för att förhindra och utreda de här brotten, säger regionpolischef Ulf Johansson. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Hur kan det gå till när polisen tar emot ett våldtäktsärende? Och hur arbetar polisen med brott i nära relation? I det här avsnittet träffar vi en utredare och en gruppchef i ett förhörsrum hos Stockholmspolisen. Hör Sanna Rehman, utredare i norra Stockholm, berätta om sitt arbete och relationsbrott hon utrett. Medverkar gör även Niklas Kraft, gruppchef för brott i nära relation och Ulf Johansson regionpolischef i Stockholm. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Polisens trafiksäkerhetsarbete handlar om att rädda liv och att ingen allvarligt ska skadas i vägmiljön. Vikten av att få ner medelhastigheten, komma åt rattonyktra och kriminella på vägarna, är något av det som diskuteras i Polispodden Stockholm. Hör hur polisen arbetar med trafik i podden med Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm och Fredrik Larsson, polis och trafikansvarig på lokalpolisområde Norrmalm. I podden får du även följa med regionpolischefen när han deltar i en körkorts- och nykterhetskontroll under en av polisens trafikveckor. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

En årskrönika om de händelser som har påverkat samhället och polisarbetet i region Stockholm under 2018, hör du i podden med regionpolischef Ulf Johansson.  - Jag är oerhört stolt och tacksam för det arbete som våra polisanställda har gjort under året. Vi har haft ett väldigt hårt tryck på oss och jag tycker vi har löst uppgiften på ett mycket bra sätt. För det vill jag rikta ett stort tack, säger regionpolischef Ulf Johansson. Året sammanfattas bland annat med arbetet mot grov organiserad brottslighet, årsdagen efter terrorattentatet på Drottninggatan, rekrytering till polisen och valåret 2018. ”Har Stockholm blivit otryggare att leva i det senaste året?” och ”Vad är ditt mest pinsamma ögonblick som regionpolischef?”. Det är några av frågorna som Ulf Johansson svarar på, efter att medarbetare och allmänheten inför podden skickat in sina frågor om hur polisen arbetat under året. Regionpolischefen skickar även en hälsning till polisanställda i Stockholm och på Gotland, samt till allmänheten. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Från polishögskolan och in i vardagen som nyutbildad polis. I podden hör du en erfaren polis, regionpolischef Ulf Johansson, och en nyutbildad polis Sara Nilsson, som har arbetat i fyra månader som polis på Gotland. De berättar bland annat om studietiden, de första stora händelserna de fick åka på och varför man ska bli polis. - Vi behöver mångfald inom polisen. Antagningskraven är en grundnivå, men vi behöver alla olika typer av människor. Ska en polisorganisation lyckas med sitt jobb, då måste vi spegla samhället. Så därför är alla välkomna att söka. Jag tycker verkligen man ska göra det om man tror det skulle vara en rolig uppgift och att man skulle bli en bra medarbetare hos oss, då ska man definitivt söka, säger regionpolischef Ulf Johansson. - Det är världens roligaste jobb, man får hjälpa människor och ingen dag är den andra lik, säger polisen Sara Nilsson, som sökte till polisutbildningen två gånger och däremellan jobbade som flygvärdinna. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Hur arbetar polisen med relationsbrott och våldtäkter? Det diskuterar regionpolischefen i Stockholm Ulf Johansson och polisområdeschefen i Stockholm Syd Carolina Paasikivi i månadens poddavsnitt. – Är man drabbad är det viktigt att man kommer till polisen och att man anmäler. Vi har många duktiga utredare, vi har gott stöd av kvinnojourer och andra brottsofferenheter. Det finns hjälp att få, säger Ulf Johansson. – Just eftersom gärningspersonen och offret har en relation finns det så mycket makt att utöva för att avskräcka brottsoffret från att våga vittna och kliva fram. De känner sig ofta väldigt ensamma och utsatta. Vi måste finnas där för dem väldigt snabbt efter de har gjort sitt ställningstagande och också sedan finnas kvar, säger Carolina Paasikivi. I podden diskuteras även Fittjaärendet och varför våldtäkter kan vara svåra att utreda. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Resursfrågan är en ständigt aktuell fråga i debatten om polisen. I ett poddavsnitt diskuteras det av Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm och Peter Nylind, sektionschef på Regionledningscentralen. Poliser, politiker och media talar alla om resurser och det ansträngda läget inom polisen. I poddavsnittet med regionpolischef Ulf Johansson, reder vi ut några av de frågor som ofta hörs i debatten och konstaterar att stockholmarna trots allt kan känna sig trygga. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

En årskrönika om några av de händelser och utmaningar som Stockholmspolisen mötte under året, hör du i podden med regionpolischef Ulf Johansson.  – När man summerar ett år som 2017 så känner jag att vi har haft ett väldigt starkt tryck på oss operativt, i alla våra olika verksamhetsslag. Våra anställda har gjort ett fantastiskt arbete för att göra bra saker för medborgarna, säger regionpolischef Ulf Johansson. Året har inneburit stora utmaningar för Stockholmspolisen. Regionpolischefen summerar årets arbete med bland annat terrorattentatet på Drottninggatan, ökade antal skjutningar, hot och våld mot poliser, särskilt prioriterade områden och utredningsresultat. Han skickar även en hälsning till polisanställda i Stockholm och på Gotland. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Sexuella trakasserier måste få ett stopp inom polisen. Det är budskapet i poddavsnittet om Metoo-rörelsen, med regionpolischef Ulf Johansson. I samtalet deltar Elin Hernstedt, chef för prostitutionsgruppen.  Samtalet i podden handlar om Metoo-rörelsens enorma kraft, hur polisen ska hantera sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm, anser att kraven på polisanställda i dessa frågor är större än på andra. Hör också Elin Hernstedt, chef för prostitutionsgruppen, om Metoo och om de kvinnor som är utsatta för sexhandel. Hon berättar hur alla kan hjälpa till att få stopp på den omfattande prostitutionen i lägenheter, som hyrs ut i andra och tredje hand.Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Hur är det att jobba som polis? Det är temat för månadens podd med regionpolischefen i Stockholm, Ulf Johansson. I samtalet deltar polisinspektör Martin Melin. Han är en av många som förmedlar bilden av hur det är att jobba som polis. Bilden av polisyrket förmedlas dagligen både positivt och kritiskt, bland annat via olika tv-program och sociala medier. Stämmer den bilden med verkligheten? Och vad tycker Ulf Johansson och Martin Melin är det bästa med att vara polis? Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Polisers utsatta arbetsmiljö är temat för månadens podd med regionpolischef Ulf Johansson. I samtalet deltar Manuel Firpo, huvudskyddsombud på Södermalm.Hur står det egentligen till med arbetsmiljön? Vad gör ledningen åt att debriefing inte tycks fungera i extrema situationer? Är det farligt att vara polis och vad får man egentligen tåla? Det och andra brännande frågor diskuteras och ventileras i samtalet som leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Regionpolischefen i Stockholm Ulf Johansson, svarar på frågor som har skickats in från medarbetare och allmänheten, om polisarbetet i regionen. Varför väljer medarbetare att stanna kvar hos polisen? Hur får vi fler att bli intresserade av att bli poliser? Varför ser lönesättningen ut som den gör? Är det rimligt att polisanställda i region Stockholm ska lägga tid till att lyssna på den här podden? Ulf Johansson regionpolischef i Stockholm, svarar på dessa och många fler frågor som har skickats in från medarbetare och allmänheten.Ulf Johansson intervjuas av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter iregion Stockholm.

Poddavsnittet handlar om polisens arbete under terrordådet på Drottninggatan den 7 april och erfarenheter framåt. Regionpolischef Ulf Johansson och kommenderingschef Erik Widstrand svarar även på den kritik som uppkommit efter händelsen, bland annat om hur polisanställda på plats var utrustade, huruvida de fick avlastningssamtal, avstängningar i Stockholm, medias vinkling och källkritik.   – Det viktiga är nu att lyssna på de som har varit med i kommenderingen och samverkande organ – att vi gemensamt ser över hur vi kan förstärka verksamheten mot terrorbrott, säger regionspolischef i Stockholm Ulf Johansson.   – Jag tror nästa steg är att utbilda stockholmarna i hur man ska hantera den här typen av situationer och att till exempel andra myndigheter och affärsägare har en ”tiopunktslista” med hur man gör när det sannolikt är terrorattentat, säger kommenderingschef Erik Widstrand.  Goda insatserRegionpolischefen hyllar även de goda insatserna från polisanställda, men även övriga aktörer och människor i och runt Stockholm:   – I det akuta skedet var det en del människor som gjorde väldigt bra insatser på brottsplatsen. Man hjälpte oss med tips, hjälpte oss med iakttagelser och stöttade polisen i vårt arbete på ett fantastiskt sätt, även med manifestationer och liknande. Man sluter sig samman och visar på att det här inte är okej – det är otroligt viktiga signaler och går ju tvärt emot syftet med attacken, säger Ulf Johansson.   Ulf Johansson och Erik Widstrand intervjuas av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Regionpolischefen i Stockholm, Ulf Johansson om att klara upp brott och om synen på att polisen historiskt har ”jagat pinnar” för att visa på resultat. – Vi har en ny modell att jobba mot och den går ut på att man jobbar mot en lokal problembild. Den består oftast av öppen narkotikaförsäljning, ordningsstörningar i centrum, bilförare som kör drogpåverkade. Det är en vanlig bild i Stockholm, på många håll. Den vill vi komma åt och där måste vi öka antalet aktiviteter. Det är inte pinnjakt – utan hederligt polisarbete mot kriminella, säger Ulf Johansson.Ulf Johansson intervjuas av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

På plats i Rinkeby kommenterar Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm, situationen där.Han tar bland annat upp kritiken mot polisens agerande vid upploppet den 20 februari, vikten av närvarande polis, vad som händer med det försenasde polishuset och hur farligt det egentligen är att befinna sig i Rinkeby.Ulf Johansson intervjuas av Varg Gyllander, chef mediacenter region Stockholm.

Regionpolischefen i Stockholm, Ulf Johansson talar bland annat om polisens ekonomiska läge, grova brott och resultat från utredningsverksamheten.Ulf Johansson i samtal med Varg Gyllander, chef mediacenter region Stockholm.

Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm i samtal med presschef Varg Gyllander. Diskussionen rör bland annat antiterrorförmåga, kraven på rikspolispolischefens avgång, intern kritik och en innebandymatch. 

Lyssna på Ulf Johansson som i ett samtal med presschef Varg Gyllander tar upp flera svåra frågor. Samtalet kretsar kring regionens utmaningar och i viss mån hur polisen ska ta sig an de beslutade prioriteringarna som för Stockholms del bland annat innebär att medarbetare ska vara i fokus och hur resurser fördelas. Han resonerar kring hur vi ska komma tillrätta med det ökade antalet bedrägerier och ger sin syn på hur Polisen hantera våld som drabbar kvinnor i nära relation. Han tar också upp ett aktuellt ämne – hot om skolskjutningar.  

HV71:s tränare Ulf Johansson gästar!

Framöver kommer polisen behöva samla sig mot prioriterade områden, se till att personal inte slutar och få tillbaka de som redan slutat. Det och andra frågor pratar regionpolischef Ulf Johansson om i månadens podd.   Grov brottslighet, komplicerade ärenden, terror och migration. Officiella besök och fotbollsmatcher i huvudstaden och ett reformarbete som pågår för fullt. Framöver kommer arbete med verkställighet av de immigranter som inte ska vara kvar i Sverige. Satsningar i särskilt prioriterade områden kräver också personal. Det behövs resursförstärkning och prioriteringar. – Trycket på grova brott är större än någonsin. För närvarande utreds cirka 45 mord och 70 mordförsök. Det sker också fler skjutningar och förekommer fler tyngre vapen, berättar Ulf i podden.   Ulf pratar om att renodla polisens uppdrag och att kommuner och andra aktörer bör ta över en hel del av polisens mindre prioriterade uppgifter.   Han pratar även om att det behövs fler poliser och att man arbetar för fullt med att få tillbaka poliser som redan slutat. Ulf svarar också på hur han ser på att anställa mer civil personal framöver. 

- Polisen står för trygghet i Stockholm, men det är en utmaning att klara alla de krav som ställs, säger regionpolischef Ulf Johansson.   I podden berättar han även om att han förstår att polisens prioriteringar kan sticka i ögonen ibland, när evenemang som Eurovision Song Contest och idrott kräver stora resurser samtidigt som utredningshögar växer.  Musik i detta program Title: Orderly Artist: Kevin MacLeod  http://freepd.com/Electronic/Orderly

Hur klarar polisen att hantera en terrorhändelse och hur ser Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm, på vad som krävs för att bryta den negativa spiral av våld och otrygghet som finns i några av våra förorter? Hör honom berätta om aktuella händelser och hur han ser på glappet mellan olika grupper inom polisen. Musik i detta program Title: Orderly Artist: Kevin MacLeod  http://freepd.com/Electronic/Orderly

Hur kommer det att gå när fotbollssäsongen drar igång och hur ser Ulf Johansson, regionpolischef i region Stockholm, på hot och trakasserier mot poliser? Hör honom berätta om aktuella händelser och hur han gör för att få kontakt med den så kallade verkligheten. 

Överbelagda förlossningsavdelningar och personal som går på knäna - och barn som mist livet i samband med födseln. Kaliber har under hösten berättat om de brister i förlossningsvården sjukhusen själva anmält. Men vad händer med de misstag sjukhusen själva inte rapporterar? Redaktionen har också följt upp reportaget om den då 11-årige autistiske "Elias". När hans mamma ifrågasatte kommunens erbjudande om ny skolplats 35 mil hemifrån, tvångsomhändertogs han och skjutsades iväg med polis. Idag är han 14 år och kan själv berätta om det som hände. I två reportage följer vi den här veckan upp tidigare granskningar. Nya fall av allvarliga skador i förlossningsvården - som inte anmälts av vården. Och vad hände med 11-årige autistiske Elias som tvångsomhändertogs och som vi berättade om 2010? Kaliber följer idag upp två tidigare granskningar. För några veckor sedan sändes vi två program där vi granskade den svenska förlossningsvården. Vi gick igenom Lex Maria-anmälningar från de senaste åren och kunde visa hur platsbrist, stress och underbemanning brister inom fosterövervakningen bidragit till att barn skadats eller till och med dött under de senaste åren. Men idag kan vi berätta fallen so inte anmäls. När det sker en allvarlig vårdskada ska det anmälas enligt lagen om Lex Maria. Vården ska sedan utreda skadan för att förhindra att samma sak sker igen. Och rapportera till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Men vi har hittat fal som inte anmälts enligt Lex Maria. Trots att det finns läkare som bedömer att det handlat om en vårdskada som hade kunnat undvikas. Det handlar om barn som fått hjärnskador i samband med förlossningen. Vi börjar i Lund. December 2013.  På parkettgolvet kryper Linnea 2.5 år. Det var bara några veckor sedan hon lärde sig krypa. Sakta men säkert tar hon sig fram över golvet till pappa Per som sitter i soffan med utsträckta armar. Linnéa, en envis men oftast glad 2.5 åring har en brun tofs på huvudet och tecknar med händerna för att göra sig förstådd. Men på en digital fotoram i familjens hall visas bilder av Linnéa när hon är nyfödd.  Linnea ligger nedkyld, har en massa slangar i sig och är svullen. – Det där är det kändes som en chock. Jag såg henne där första gången också. Jag vaknade upp några timmar senare och då hade de redan sövt ner henne och kylt ner henne. Några timmar efter att Linneas föräldrar Tina Lindman och Per Fredlund kommit in till förlossningen i Lund 2011, för att föda sitt första barn, kopplas Tina bort från den maskin som övervakar Linneas hjärtljud i magen. Tina behöver gå på toaletten. Men innan dess har Linneas hjärtljud varit avvikande, hon har bajsat i fostervattnet och Tina har feber.  När fosterövervakningen kopplas upp igen efter toalettbesöket är Linneas hjärtljud så dåliga att läkare beslutar om ett snitt. När Linnea föds andas hon inte. – Asså jag kommer ihåg när jag vaknade upp från narkosen. Var då ju Per där och hans syster hade kommit och hon hade tagit ett foto på Linnea.  Och jag kommer ihåg att jag såg bilderna, men tänkte att hon lever inte. Jag tänkte att jag är den enda som har förstått att hon inte lever för jag tänkte att Per inte förstod det för de stod ju där och sa att du har ju fått en flicka. Jag kommer ihåg den paniken att hon lever ju inte. De har inte förstått att hon inte lever. och sen när den chocken väl la sig så började jag tänka att allt gick bra och allt har löst sig men så innan jag hade träffat Linnea så kom ju en läkare in från neonatal och berättade då om att de hade kylt ner henne för att det var risk för att få hjärnskador och sånt. Linnea kyls ner för att minska risken för hjärnskador och när hon är fyra dygn görs en magnetkameraundersökning av hennes hjärna. Tina och Per får besked om att man inte kan hitta några tecken på hjärnskador i nuläget. Men månaderna går. Upprepade besök inom vården. När hon är 10 månader vill barnhabiliteringen att bilderna från den magnetkameraundersökning hon gjorde vid fyra dagars ålder ska granskas igen. Nu blir bedömningen en helt annan. Det finns tecken på syrebristrelaterade hjärnskador. --  Och det kändes, det var ju inte…man hade ju träffat Linnea precis innan men bara man fick reda på det så plötsligt blev det väldigt konstigt att veta att hon har en fysisk skada i hjärnan som egentligen har funnits där hela tiden. Läkarna bedömer att Linnea har en cp-skada. Efter förlossningen ansökte Tina och Per om ersättning till Linnea hos Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Patientförsäkringen LÖF som betalar ur ersättning för skador inom vården som de bedömer som undvikbara vårdskador enligt patientskadelagen. I våras kom beslutet. Linnea har rätt till ersättning.  Tre läkare har gjort bedömningar. En av LÖF:s läkare gör bland annat bedömningen att fanns tecken på att Linnea riskerade syrebrist flera timmar innan hon förlöstes. En annan menar att det  var fel att koppla bort CTG-övervakningen som mäter hjärtljud vid Tinas toalettbesök. Hur var det att få det beskedet då? – Ja man grät…Ja men grejjen var ju att det hade inte behövt hända. – Ja även om det var det svaret man kanske ville ha så är det rätt jobbigt att få det för då tänker man att fan varför gjorde ni inte som ni skulle… Men samtidigt som Patientförsäkringen gjort bedömningen att det är en undvikbar vårdskada så har Skånes universitetssjukhus  i Lund inte anmält det som hände Linnea enligt Lex Maria. Något Per och Tina tycker de borde gjort. – Vi vill ju inte att det här ska drabba någon annan. Sen vet vi ju att det går ju inte dra tillbaka tiden så det blir bra med Linnea men det är på något vis att de tar det på allvar detta är ju en jätte hemskt grej och det är ju något de borde ändra på och det borde vara bra för de själva också ifall detta skulle hända igen. Andreas Herbst är verksamhetschef vid Kvinnokliniken i Lund. Han jobbade inte där när Linnea föddes, men har snabbt satt sig in i ärendet för att kunna svara på våra frågor. – Mitt spontana intryck är att det här inte är självklart att det borde ha Lex Maria anmälts. Därför att när jag ser på ärendet så är det inte för mig uppenbart att här har varit en vårdskada som har varit möjlig att undvika. Jag säger inte att det hade varit fel att göra en Lex Maria-anmälan men min bedömning är att det är inte ett sånt här självklart fall att man absolut borde ha gjort det. Andreas Herbst vill inte kommentera detaljerna i ärendet, men menar att det är rutin att koppla bort övervakningen av hjärtljud vid till exempel toalettbesök, om det inte redan är tydligt att något ytterst allvarligt är på väg att inträffa. Efter Linnea föddes tog det fyra månader för kliniken att göra en intern avvikelserapport, något som generellt ska göras så snart som möjligt enligt Andreas Herbst. I det här fallet gjordes det först efter att föräldrarna ansökt om ersättning hos Patientförsäkringen LÖF. – Jag vill inte recensera eller lägga värderingar i hur man handlade det fallet eftersom jag bara har tillgång till journalhandlingar och inte vet hur man resonerade den gången. Men kan du förstå att föräldrarna tycker det är konstigt att man gör en avvikelserapport först när de har gjort en ansökan till patientföräskringen? – Det kan jag förstå. Varför det? – Jag kan förstå att man som föräldrer tycker att det inte är patientens sak att påpeka avvikelser för oss i sjukvården. Patientförsäkringen LÖF har gett Linnea rätt till ersättning. Men besluet kom i Maj 2013, två år efter förlossningen. – Jag har inte läst svaret från LÖF men det är klart att...bedömer de att det är en undvikbar vårdskada så är det klart att då finns ju skäl att rannsaka sig. Vad tänker du göra nu? – Ja jag har ju tittat på det här ärendet det har jag ju gjort och jag kommer ju ha en diskusson med chefläkaren kring det. Vad vill du diskutera? – Handläggningen av fallet. Pelle Gustafsson är chefläkare på Patientförsäkringen LÖF. Han tycker att fall som handlar om barn som  fått hjärnskador under förlossningen och som blivit beviljade ersättning från LÖF enligt patientskadelagen  borde vara anmälda enligt Lex Maria – Nej för att är det så pass allvarligt att det hamnar hos oss och blir…, men så är det så gott som alltid en händelse som är så pass allvarlig att den faller under vad som ska anmälas till Lex Maria eller enligt Lex Maria. Om det inte gjorts då. Vad tänker du kring det? – Nej det är inte bra. Det enda sättet att bli bättre att lära sig och få upp det här till ytan och kunna ta itu med det det är att vi pratar om det och pratar vi om sådana här saker vid sina rätta vad det egentligen är frågan om så är det Lex Maria anmälan punkt slut. Och Tina och Per i Lund är inte ensamma. 2010 föds en pojke på sjukhuset Ryhov i Jönköping. Förlossningen slutar med ett kejsarsnitt efter att pojken visat tecken på att må dåligt i magen. Pojken är livlös och drabbas på grund av syrebristen av en cp-skada. Föräldrarna vill själva inte vara med i programmet, men vill att vi berättar om deras anmälan. De tycker, precis som Per och Tina i Lund, att det som hände deras son borde anmälts enligt Lex Maria. Sonen har liksom Linnea fått rätt till ersättning från Patientförsäkringen LÖF, En läkare gör bedömningen att han borde förlösts tidigare och att "hela skadan är en följd av den felaktiga behandlingen under förlossningen".  Men inte heller här har en anmälan enligt Lex Maria gjorts. Axel Ros chefläkare inom Jönköpings sjukvårdsområde säger idag att en sådan borde gjorts. -- Det var inget medvetet beslut att inte anmäla utan det var helt enkelt så att det här tragiska fallet inte uppmärksammades som ett fall som skulle anmälas enligt Lex Maria. Nej det kom inte till kännedom till chefer eller chefläkare som då arbetar som ett ärende som skulle anmälas. Vad tänker du om det? – Nej det var inte bra. Sånt som är allvarliga vårdskador som uppmärksammas i vården ska utredas så att man försöker ta reda på varför det händer så man kan vidta åtgärder och sen ska det anmälas enligt lagen till Socialstyrelsen var det då IVO är det nu. Syftet med en Lex Maria-anmälan är alltså att uppmärksamma allvarliga fel i vården, så att de inte händer igen. Och det finns ett krav på att anmälan ska göras inom två månader från att någonting har inträffat. – Ja, det är ju för att det är ju angeläget att man får in de här utredningarnai rimlig tid, utredningens kvalitet gynnas ju av att man utreder i nära anslutning till händelsen. Gunnar Moa är avdelningschef och sitter i ledningen för Inspektionen för Vård och Omsorg, som har tillsynsansvar för sjukvården. – Vad kan det som du ser det få för konsekvenser om man anmäler sent? – Ja, ett problem om man anmäler sent och utreder sent i förloppet, då har man ofta svårare att göra en kvalificerad utredning eftersom det kan ju bygga på att…att man får tag i den personal som har varit medverkande och att man har minnesbilder av händelsen kvar, att dokumentation går att få tag på och så vidare så att…återigen, utredningen gynnas ju ofta av att man kan göra den i nära anslutning till händelsen. När något gått allvarligt fel inom vården ska vårdgivarna alltså anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg inom två månader. Vi har hittills hört om fall där det här inte gjorts över huvud taget. Men Kaliber kan också visa att många av de anmälningar som görs inte kommer in så fort som riktlinjerna kräver. Vi har begärt att få ta del av samtliga Lex Maria-anmälningar rörande förlossning som inkommit till IVO under 2012 och fram till september 2013. Och när vi går igenom de 70 anmälningar som vi får ut så kan vi se att den absoluta majoriteten har kommit in för sent. 60 av anmälningarna har inkommit mer än två månader efter att händelsen inträffat. I 39 fall har det tagit mer än 5 månader. Och i 7 fall har det tagit mer än ett år. . Gunnar Moa på IVO igen: – Jag kan inte säga hur pass representativt det här är för alla våra Lex Maria-anmälningar, men det är ju naturligtvis angeläget för oss att vi ständigt håller ögonen på det här så att utredningarna genomförs inom rimlig tid. 2.5 åriga Linnea i Lund lärde sig för några veckor att krypa och kan med hjälp av att teckna med händerna göra sin vilja hörd. Men hon kan inte äta som andra barn i hennes ålder, maten måste vara puread och ju äldre hon blir desto tydligare blir skillnaderna mellan henne och andra barn säger föräldrarna Tina och Per. – det handlar inte om att vi inte är glada för Linnea som hon är. Vi är överlyckliga och vi ser jätte mycket framsteg hos henne nu att hon har börjat krypa eller hasa sig fram det är fantastiskt och det är ofta jag kan sitta nu och titta på Linnea och gråta för att jag kan se att hon….alltså att hon kan krypa det är nog så mycket större för oss än för någon annan som har ett barn som börjar krypa. J Det är liksom inte det att vi inte ser framstegen men det finns ändå ett berg med massa annat som gör livet jobbigt liksom. För oss och för Linnea. Och även om Linnea nu fått ekonomisk ersättning så kan inte Per och Tina släppa att ingen Lex Maria gjorts om Linneas förlossning. – Ja det känns på något sätt som mot respekt för Linnea. Alltså att känna att som sagt när hon blir äldre och man mer kan prata om detta att man kan säga att ja men detta hände dig och det är fruktansvärt men det ledde till att man ändrade och gjorde något så det blev bättre. Den ekonomiska ersättningen har hon ju fått från patientförsäkringen eftersom de har godkänt skadan så det är ju en sak och det är ju självklart också viktigt för oss och för Linneas del men jag tycker det andra är lika viktigt liksom om inte viktigare… Reporter Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Reporter Markus Alfredsson markus.alfredsson@sverigesradio.se Under hösten har det debatterats mycket om skolan och skolgången för barn med särskilda  behov. Ett av våra tidigare program har nu fått ett stort genomslag i sociala medier. Det handlar om en pojke med autism som tvångsflyttades när skolan i Torsby inte klarade av honom. ”Elias har diagnosen autism och det medför svårigheter i samspel med andra, svårigheter att kommunicera.” – Han tycker om att måla på väggen, jag har försökt att dölja det med tavlor, berättar Elias mamma Stina. Hösten 2010 visar Stina mig sonen Elias rum i Torsby. Ett typiskt pojkrum: Lampan, klockan och gardinerna har döskallemönster. – Han gillar döskallar. I hyllan ligger leksakerna kvar. Men Elias är borta. Och han ska aldrig komma tillbaka till det här rummet ”Han har diagnosen ADHD. Det betyder att han är impulsiv, överaktiv.” Den här är hämtat från ett reportage i Kaliber 2010. Inspelningen om Elias diagnoser är från Förvaltningsrätten där det bestämdes att då 11-åriga Elias skulle tvångsomhändertas och flyttas från Torsby till en skola i Linköping - 35 mil från mamma ”Stina”, morföräldrarna och katten Tyson. – Här är hans sovrum. Hemma hos morföräldrarna i Torsby visar Elias morfar var Elias brukade sova när han hälsade på. – Han är ju väldigt fäst vid mig, han har tytt sig mycket till mig. Han ringer hem och säger att han vill hem. Det är jobbigt. Vi kan inte se att det är något fel på pojken så att han ska kastas ut ur kommunen. – I det här klassrummet där det lyser gick han då. Det gick ganska bra tills han började fyran. Är det just det här med flytt, byte av miljö som blir jobbigt för honom? – Ja, och byte av människor. Hen bytte ju både klass och klassföreståndare. De tre första åren gick det förhållandevis bra i skolan. Han hade en egen stödperson som var med honom även på rasterna. Men stödpersonen drogs in. Och i fyran funkade det inte längre. – Då eskalerade det och han började må sämre. Det funkade inte på fotbollsträningen och han hamnade i konflikt med andra barn, han behövde verkligen hjälp. Så då tvingade jag mig mer eller mindre på Barn- och ungdomspsykiatrin, och de startade en utredning ganska snabbt. I mars 2010 var det klart. Då hade de kommit fram till att han hade autism, adhd, koordinationssvårigheter och ångestsyndrom. Diagnoserna gör att Elias kan börja medicineras. Men medicinen hinner inte ställas in och någon utredning om vad som krävs för att klara skolgången görs inte.    Rektorn vill att Elias ska börja i en annan skola och får Socialtjänsten med sig på att placera Elias i en skola i Linköping. Mamma Stina tycker att kommunen borde ordna skolgång närmare. Hon besöker skolan i Linköping men tycker inte att den verkar bra. Den vände sig inte heller till barn autism. Mammans ovilja gör att kommunen bestämmer sig för att tvångsomhändertar Elias enligt den andra paragrafen i LVU lagen om vård av unga. En paragraf som handlar om missförhållande i hemmet. Vanligtvis brukar det innebära att föräldrarna slår sina barnen eller missbrukar för mycket. Men i det här fallet var det mammans  citat ”negativa eller i vart fall tveksamma inställning till specialskola ” slutcitat som enligt domen utgjorde ett sånt missförhållande. Joar Berglund var rådman i förvaltningsrätten: – I det här fallet var det väl egentligen det att hon inte ville gå med på den här speciella skolformen då som barnets ansågs behöva. Så det var väl en lite udda form av andra paragrafen får man väl säga. Inte det vanliga klassiska. Men om det hade varit så att hon hade sagt att hon gärna flyttade med till Linköping, då hade det inte blivit något LVU? – Nej, förmodligen inte. Varför blev det just den här skolan i Linköping? Den ligger ju ganska långt från Torsby. Flera timmars resa. – Ja, nu frågar du igen någonting som jag inte vet. Jag har ju litat på dem som är inom skolan. I reportaget om Elias kunde vi visa att beslutet om tvångsvård byggde på flera felaktiga uppgifter som kommunen lämnat till domstolarna.  Bland annat hävdade kommunen att Elias behövde en specialskola med specialkompetens om Elias diagnoser och att en sån bara fanns tillgänglig i Linköping. Men skolan i Linköping var ingen specialskola som kommunen hävdat. Ingen  av lärarna hade heller specialpedagogisk kompetens. Och domstolen kontrollerade inte kommunens uppgifter. Joar igen. – Vi litade på skolans bedömning där. De klarade inte av honom där, utan det behövdes några speciella resurser i pedagogik och vad de nu kan ha därborta i Linköping. Vad är det för speciella resurser då? – Ja, fråga inte mig. Jag kan inte sådant där skolpedagogiskt specialia. Reportaget om Elias sändes 12 december 2010. Jag och kollegan Bo Göran Bodin hade gjort nyhetsinslag till samma morgon. Men kvällen innan smäller det: ”Klockan är tio, nyheter från Ekot: Tidigare ikväll var det en serie explosioner kring en bil i centrala Stockholm… ” En terrorattack på Drottninggatan mitt i centrala Stockholm blir en världsnyhet som slår ut nästan alla annan nyhetsrapportering. Våra nyhetsinslag om Elias blir aldrig sända. Söndagens Kaliberprogram passerar utan något medialt intresse.  Men i november 2013 händer plötsligt något. Det nästan tre år gamla programmet om  Elias börjar spridas på sociala medier. Det delas tusentals gånger på Facebook, inom en vecka har fler personer klickat sig in till programmet om Elias, än vad som skett totalt sett för något annat Kaliberprogram någonsin.  Det plötsliga intresset för gör att vi bestämmer oss för att ta reda på vad som hände med Elias. Det är därför jag nu en kylig decembermorgon 2013 sätter mig på tåget till Kristinehamn. När vi gjorde första reportaget fick vi aldrig prata med Elias. Socialtjänsten i Torsby bestämde att han inte ens skulle få reda på att vi sökt honom. Nu är det därför  första gången vi träffas. Elvaåringen, som vi kallar Elias, har blivit 14. – Jag går i åttan… Jag börjar sköta mig mer och mer. Det är viktigt med skolan. Nu ska jag träffa mamma. Mamma Stina har också flyttat till Kristinehamn för att komma närmare sin son. Trots det är beslutet om tvångsvård kvar. I början, under ett år fick Elias inte träffa sin mamma alls.  Men efter att de överklagat det, rev Kammarrätten upp torsby kommuns beslut om umgängesbegränsningar Nu får de därför ses en helg varannan helg. I Kristinehamn bor han annars i ett nytt familjehem. Det första sa upp sig. Det andra också. Han har nu fått flytta fyra gånger. Och han går i en ny skola i Kristinehamn som han tycker är bättre än den i Linköping. – Man ska inte klaga, jag får den hjälp jag behöver. Den förra gjorde inte vad den skulle så det blev mycket konflikter där mellan mig och lärarna. Det är bättre här, för här är de så lugna. Vad skulle du helst vilja? – Jag skulle vilja flytta till mamma och bo där och inte ha LVU eller kontakt med socialen överhuvudtaget, men det kan ju inte jag bestämma. Jag ville inte flytta från första början, det gjorde de ju mot min vilja. Kommer du ihåg den där gången poliserna kom och hämtade dig? – Ja, jag trodde att de ljög först. De kom in och satte sig i soffan, sen sa de: Nu ska vi åka. Och jag sa: Nej jag tänker inte åka nånstans. Sen tog de tag i mej. Och jag tänkte att nu ska jag göra morfar stolt och åka dit utan något tjafs. Sen när jag kom dit märkte jag ju att jag inte fick komma tillbaka och hälsa på eller något. De ville ju ha bort mig.  De ville inte att jag skulle vara kvar där. Kommunen slängde ut mig. Du lyssnade på reportaget som sändes? – Ja, jag blev väldigt besviken över att de inte sa till mig att ni hade sökt mig. Ett par kilometer från skolan bor mamma Stina. – Jag bor ju i Kristinehamn nu. Det är en helt annan situation nu. Han går i en skola som faktiskt anstränger sig. Hur kom det sig att de bytte skola tillslut? – Det var den nya socialsekreteraren som kom in i bilden, sen dess har det blivit bättre. Det är fortfarande socialtjänsten i Torsby som har hand om Elias ärende. Ärendet kanske ska tas över av den nya kommunen men innan dess vågar inte Stina överklaga LVU-domen. – Jag måste vara stark nog att klara av det, det tar både fysiskt och psykiskt.       Anledning till LVU var ju att du var tveksam till den här flytten. Nu har du ju flyttat till dit han är, så då är väl kriteriet för LVU upphävt, kan man ju tänka? – Jo, jag har pratat med dem, det de säger är att jag får göra en omprövning. Men jag tar inte en prövning till med Torsby kommun, då väntar jag till Kristinehamn har tagit över. Stina hamnade i en konflikt med de tidigare socialhandläggarna. De påstod att Elias fungerade mycket bättre i familjehemmen och använde det som belägg för att Stina måste ha brustit i omsorgen. Att Elias hade det bra i de första familjehemmen och den tidigare skolan i Linköping, Stämde inte med vad vi då kunde se att Elias själv skrev på Facebook, där stod att han vantrivdes och ville flytta hem. – Jag brukade ringa hem och grina i telefon och säga att han ville hem. – Han smygringde ju.    – Jag såg till att de hade gått ut så jag kunde ringa, sen kom de in och då blev det ett helvete. De skrek ”Du får inte ringa dit, vi har ju gjort upp det, fortsätter du med det får vi prata med socialen.” Vad sa morfar när du ringde? – Jag vet inte, jag hyperventilerade och grät mest. Varför var du så ledsen? – Jag vill ju inte bo där, jag ville bo där hemma. Nu kommer det så dåliga minnen så jag börjar bli ledsen.  Vad är det för minnen? – När jag inte fick ringa till någon eller träffa någon, och allt var under bevakning när jag väl fick.    Sen den nya handläggaren börjat tillåts Elias ha egen mobiltelefon. Tidigare förbjöds han att prata i telefon med mamman eller morföräldrarna mer än en gång var annan vecka. Och då avlyssnades samtalen av familjehemsföräldrarna som också hade rätt att avbryta samtalen.   Beslutet om det förklarar socialtjänsten med att mamman och morfadern var negativt inställda till socialtjänsten och ”för över sin negativa syn på ärendet till Elias” som det står i beslutet. Brev lästes också av socialtjänsten som skickade de vidare efter en ”bedömning om brevens innehåll”. – Vi fick inte prata om hur det var i skolan. Det fick jag instruktioner om – det skulle vi inte prata om. Kommer du ihåg något tillfälle när de gick in och bröt samtalet? – Det var om vi pratade om socialen eller skolan, då bröt de. – Det var för att jag inte skulle få säga vad jag kände, jag skulle inte få tala ut. Kan du berätta om de samtal du ändå fick göra, när de lyssnade? – Har du varit på en anstalt någon gång? De sitter med luren och så är det fullt med vakter. Typ så var det, men de hade en extralur att lyssna i. De satt i en annan telefon och lyssnade och sa till ”app-app-app nu räcker det”. Om jag ringde socialen och de fick reda på det blev de hysteriska. Det fick jag inte göra. Hur mådde du där i det hemmet? – Jag ville inte bo där över huvud taget. Jag gjorde dumma grejer. Jag hotade och rymde mitt i natten. Det blev poliskonflikter. Jag trivdes inte alls. Jag var som en dräng eller nåt, var tvungen att hjälpa till med allt. Det var inget roligt. Skotta snö och klippa gräsmatta. Det var rätt jobbigt, fast det var bra efteråt när man fick träningsvärk och kände att man verkligen hade jobbat. De gånger han i början fick träffa eller prata med sin mamma brukade han reagera väldigt kraftigt. Han blev ledsen, arg eller tom våldsam. Det tolkades av socialtjänsten som att kontakten med mamman var dålig för honom. Själv säger han att han var arg på mamman. Han trodde att det var hon som bestämt att han skulle flytta.   – Jag var väldigt arg på mamma, jag trodde hon ville bli av med mig, adoptera bort mig. Det tog ett bra tag innan jag fattade. Stina överklagade två gånger och i slutet av 2011 upphävde kammarrätten Torsby kommuns beslut om att de inte skulle få träffas. Domstolen skrev att det inte funnits fog för att helt inskränka den rätten. – Sen så vann virättegången och jag blev jätteglad. Sen kom nästa beslut att telefonbegränsningen kvarstår och vi får träffas en gång var tredje vecka. Då föll allting för mig, jag pallade inget mer. Stina bröt ihop och hamnade på sjukhus.  – Det var den stora chocken, äntligen skulle vi få ha ett umgänge, men nej… Kan du berätta om första gången ni sågs efter så lång tid? – För mig var det ju en chock, han skulle ju snart fylla 13 år, när jag såg honom senast var han elva. Det var ju en tonåring jag träffade, det var inget lite barn längre. Jag hade förväntat mig att jag skulle träffa  mitt barn igen, men så var det ju inte. Så jag fick värsta identitetskrisen, det tror jag jag har fortfarande. Är det verkligen min unge som är så stor? Jag har missat så mycket av hans uppväxt och utveckling. Ulf Johansson har varit socialchef i Torsby sen Elias omhändertogs. Han säger att han inte kan detaljerna i det här ärendet. Men att det blivit bättre nu. – Det är också knutet till den mycket konflikt fyllda situationen som rådde. Hade man inte kunnat bryta den situationen tidigare? – Jag kan inte utesluta det, men det kanske behövde sin tid. Det här med telefonbegränsningen som var, att samtalen avlyssnades och kunde avbrytas – varför har man ett sånt beslut? – Jag är förhindrar att gå in på djupet i ett enskilt ärende, men även där är situationen en annan idag. Den dag du får bestämma helt själv vad du ska göra – vad kommer du göra då? – Om jag fick välja skulle jag vilja flytta hem till mina ”homies” i Torsby. Jag har ju några här i Kristinehamn också som är fantastiska och underbara, men betydligt mer i Torsby. Elias och Stina heter egentligen något annat. Reporter Daniel Velasco daniel.velasco@sverigesradio.se Producent Eskil Larsson eskil.larsson@sverigesradio.se

Idag är det lätt att gå in på nätet och se vilken sjukdom man tror att man lider av. Har antalet hypokondriker ökat efter internets genomslag? Hör hypokondrikern och läkaren Sven Britton om att jämnt tro att man har en allvarlig sjukdom och om hur det påverkar dom anhöriga men även sjukvården i stort. Hör också KBT-terapeuten Liv Svirsky som vet hur man bäst botar en hypokondriker. Igår hade en Rapport-reporter parkas på sig i nyhetsprogrammets första och kanske tyngsta inslag, idag kan man läsa om dom hårda klädkraven som TV4 har när det gäller deras reportrar. Vad beror dom olika bedömingarna på? Ulf Johansson, chef och ansvarig utgivare på SVT:s Rapport diskuterar med Viveka Hansson, programdirektör för nyheterna på TV4. Bisittare: Louise Epstein Producent: Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se

En fågel har mellan 5000 och 25 000 fjädrar. Det berättade Ulf Johansson och Thord Fransson på Naturhistoriska riksmuséet där morgonens fältreporter Therese Forsberg bland annat tittade på hur fjädrar får sin färg. Den vackra Praktquetzalen får sin gröna färg genom ljusets brytning, men den röda av ett särskilt färgämne. I det gamla musikinstrumentet Octavino från 1639 är det fågelfjädrar som knäpper på strängnarna. Fågelforskaren Göran Blomberg efterlyser korpfjädrar eftersom de är tillräckligt starka för att hålla för de grova bassträngarna. Australien var isolerat från omvärlden under många miljoner år, och under denna tid utvecklades ett egenartat ekosystem med kängurur, emu-fåglar och unika växter. Därför har inplanterade arter ställt till stora problem. Reporter Clara Wallin har varit "down under" för att ta reda på mer om Australiens landsplåga - Agapaddan. I östafrikas kustskogar har forskarna hittat 400 nya arter den senaste tioårsperioden. Till exempel Elefantsnabelmusen, som är stor som en huskatt och rör sig i ett system av gångar. Allan Carlsson från Världsnaturfonden berättade om framgångsrikt naturskydd där tjuvjakten på elefant minskats dramatiskt, bland annat genom att inhägna lokalbefolkningens majsodlingar med chiliindränkta hamparep. Om den illegala vargjakten ökar eller minskar här i Sverige har blivit ett tvisteämne. De skandinaviska vargforskarna presenterade en rapport tidigare i höst som pekade på en minskning med 70 procent sen 2005. Rovdjurshandläggarna på länsstyrelserna i Dalarna och Gävleborg kände inte igen sig i den beskrivningen och gjorde en egen sammanställning som visar att 77 vargar försvunnit sedan 1998. Mängder av fjällvråk har passerat Falsterbo i spåren av det fina lämmelåret berättade Björn Malmhagen från Falsterbo fågelstation. Hittills har de räknat nästan 2400 - jämfört med 900 ett normalår. Svaret på förra veckans gåta var daggmask. Naturmorgons Jenny Berntsson Djurvall porträtterade de flitiga kompostarbetarna. Programledare var Lena Näslund