Podcast appearances and mentions of daniel waldenstr

Daniel Waldenström, författare och professor i nationalekonomi, berättar om hur Sverige har blivit både rikare och mer jämlikt, och vilka effekter inkomstskillnader har på vår hälsa.

In this episode, the ReSolve team sits down with Daniel Waldenström, a professor of economics with a focus on growth and distribution. Waldenström shares his insights on a range of topics, from the impact of economic crises on societal structures, to the role of policy makers in fostering growth, and the shifting landscape of wealth inequality.Topics Discussed• Waldenström's journey into economics, spurred by an interest in societal issues and historical events, particularly the economic crisis Sweden faced in the early 90s• The importance of understanding both the size of the economic pie and its division, and how this realization shaped Waldenström's book, 'So Richer and More Equal'• The role of policy makers in fostering growth and the common pitfalls they face, particularly in Europe• The impact of the Swedish economic crisis in the late 80s and early 90s, centered around real estate and loose lending standards by Swedish banks• The evolution of wealth distribution over time, with a focus on the shift from a wealth concentration in the hands of a few to a broader dispersion• The unique case of wealth inequality in the U.S., and how it differs from trends in other Western economies• The role of educational systems, labor laws, and trade unions in raising people's productivity and income levels• The impact of asset price appreciation on wealth inequality, and how this has played out differently in the U.S. and Europe• The role of income and income distribution in wealth inequality, and the implications of capitalization of income• Waldenström's policy prescriptions based on his research, offering a positive view of capitalism and human ingenuityThis episode is a must-listen for anyone interested in understanding the dynamics of economic growth, wealth distribution, and the role of policy in shaping these outcomes. Waldenström's insights provide a nuanced perspective on these complex issues, offering valuable strategies for navigating the ever-changing economic landscape.

Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi och programchef för forskningsprogrammet ”Skatter och samhälle” vid IFN. Daniel har skrivit boken Superrika och jämlika – hur kapital och ägande lyfter alla.

Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi och forskar om ekonomisk ojämlikhet, skatter, finanspolitik och ekonomisk historia. Just nu är han aktuell med boken Superrika och jämlika — hur kapital och ägande lyfter alla. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi och forskar om ekonomisk ojämlikhet, skatter, finanspolitik och ekonomisk historia. Just nu är han aktuell med boken Superrika och jämlika — hur kapital och ägande lyfter alla. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De superrika har inte blivit det på någon annans bekostnad – tvärtom lyfter de upp de fattigaste. Daniel Waldenströms nya bok utmanar tänkandet kring ojämlikhet. Här ger han sin syn på hur kapital och ägande lyfter alla, varför fler borde få möjlighet att äga sitt boende – och varför vänsterprofeten Thomas Piketty har fel. Anna Bellman programleder och Kent Persson kommenterar.

Jag snackar lite med Daniel Waldenström - en framstående svensk nationalekonom och forskare med imponerande meriter. Han är professor i nationalekonomi och leder forskningsprogrammet Skatter och samhälle vid Institutet för Näringslivsforskning. Waldenström har doktorerat i både nationalekonomi och ekonomihistoria, vilket ger honom en unik och bred kompetens inom ekonomiska frågor. ✅ Entreprenörer + Forskare = Magic Combo: Fatta rizz: När akademins nördiga ekonomer snackar med de som faktiskt drar in cash (entreprenörer) blir förståelsen av hur ekonomin funkar mycket mer “on point”. En riktig skibidi move för ökad tillväxt. ✅ Sverige är varken Ohio eller Silicon Valley, men… Vi har sjukt bra förutsättningar: stabilt system, bra utbildning, och ändå gräver vi ibland ner oss i regler och skatter som gör att småföretagare håller igen. Hallå? Mindre byråkratiskt trassel = större chans för nästa Spotify eller Klarna. ✅ Skatter & Tillväxt = Kompisar (om de lirar rätt): Daniel menar att vi kan tweaka skatterna så vi får mer smörj i maskineriet. Mindre “waist” på admin och mer skjuts mot verksamhet som skapar jobb och innovation. Det är “rizz” att få pengar att jobba åt oss och inte bara trilla ner i pappershögar. ✅ Glöm inte humankapitalet: Invandrare, nyanlända, alla som vill in på arbetsmarknaden – vi måste ge dem en ärlig chans. Billiga jobb låter negativt i politiker-öron, men smart anpassning ger fler i arbete, mer produktion och mer deg i kistan. Det här är next-level synergy, inte Ohio-skumt utan bara logiskt. ✅ AI & Automation är ingen doom-story: Snarare tvärtom! Hjärtekross för trist rutinjobb, men glädjeskutt för nya kreativa roller. Vi snackar nya branscher, högre effektivitet och möjlighet att fokusera på det som verkligen räknas. Våga va lite sigma och hoppa på AI-tåget innan det lämnar stationen.

”Superrika och jämlika” är titeln på Daniel Waldenströms senaste bok där han argumenterar för att vi på många sätt är mer jämlika än någonsin. En beskrivning som går emot berättelsen om hur klyftorna ökat rekordsnabbt i Sverige sedan 1980. Vad stämmer egentligen? Starta pressarna gästas av Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid IFN, Institutet för Näringslivsforskning samt Axel Vikström doktor i medie- och kommunikationsvetenskap och aktuell med sin avhandling om synen på de superrika.

STHL(M)-podden gästas denna vecka av Daniel Waldenström, professor i ekonomi och författare till boken "Superrika och jämlika". Vi pratar om Sveriges förmögenhetsrevolution och hur samhället har blivit mer ekonomiskt jämlikt samtidigt som alla har blivit rikare. Vi diskuterar bland annat Sveriges resa från tider av rika grevar och fattiga bönder till dagens jämställda välstånd. Daniel lyfter bland annat vikten av att äga sitt boende och effektiva ekonomiska reformer. Vi diskuterar även hur framtiden för Sveriges ekonomi bör se ut för att skapa ett så ekonomiskt jämlikt samhälle som möjligt. Missa inte detta avsnitt med skarpa analyser och framtidsspaningar!   Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se.   Ämnen: Rikedom, Jämlikhet, Förmögenhet, Boende, Ekonomiska reformer, Historia, Entreprenörskap, Skatter, Välstånd, Framtid, Socialism, Kapitalet

5 november. På Karl Marx tid tillhörde kapitalet ett fåtal. Men i Sverige och andra kapitalistiska länder är förmögenheterna numera spridda också bland folket. Jämlikheten har ökat och rikedomarna vuxit, konstaterar nationalekonomen Daniel Waldenström i boken ”Superrika och jämlika”. Han samtalar med Mattias Svensson.

Daniel Waldenström, a professor of economics at the Research Institute of Industrial Economics, joins Chelsea Follett to discuss the decline of wealth and income inequality in the Western world.

Idag var priset i fysiologi eller medicin årets första Nobelpris att tillkännages. Om en vecka vet vi vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Vilka forskningsområden kan vara aktuella? Vilka är de hetaste kandidaterna? Vi går igenom några toppval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Robert Östling, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

Idag var priset i fysiologi eller medicin årets första Nobelpris att tillkännages. Om en vecka vet vi vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Vilka forskningsområden kan vara aktuella? Vilka är de hetaste kandidaterna? Vi går igenom några toppval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Robert Östling, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

Idag är världen rikare än någonsin. Men hur ser fördelningen av välstånd ut? I sin nya bok, Superrika och jämlika, går ekonomiprofessorn Daniel Waldenström igenom de nya forskningsrönen om ekonomisk ojämlikhet. Inläsare: Staffan Dopping

Fanny Wijk ger oss en uppdatering i dag om de dödliga attackerna i Libanon som pågått det senaste dygnet. Hundratals personer har dött och sjukhusen larmar om överbeläggning.Linnea Rönnqvist snackar om nya bedrägerimetoder som synts till mitt på gatan i Göteborg - i form av ”kvarglömda” qr-koder.Reporter Johanna Hagström är med från fiskauktionen där årets första hummer har sålts. Och den var givetvis dyr!Sedan är nationalekonomen Daniel Waldenström med på telefon och berättar om hur vi alla borde bli snällare mot miljardärer – se upp till de rika i stället för att missunna dem, så gynnas alla, menar han.Dessutom: Boktvist i Lund, Fanny (inte Wijk) har afantasi aka att hon är ”blind i hjärnan”, 6-åring kidnappad 1951 hittad vid liv efter över 70 år och Kristerssons lyx på Harpsund, Coldplays Chris Martin klär ut sig och överraskar i Las Vegas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regeringens skattesänkningar i budgeten ger mer till alla som jobbar men mest till de med höga löner. Syftet är att det ska sparka igång svensk ekonomi och öka tillväxten på sikt. Men svenskarna kommer inte bara spendera extrapengarna, utan också lägga på hög. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Daniel Waldenström, profesor i nationalekonomi, IFNAmerico Fernanadez, privatekonom, SEBElinor Odeberg, chefsekonom, Arena idéMaria Rengefors, fondchef, NordeaElisabeth Svantesson, finansminister (M)Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)Christina Sahlberg, sparekonom, CompricerErik Åsbrink, tidigare statssekreterare, finansdepartementetProducent:Olof Wijnbladhekonomiekotextra@sverigesradio.se

The agenda of inequality and wealth focused only on the richest might not reconcile with reality. There have been increases in home ownership (even though buying always has its difficulties, from interest rates to inventory). There is a record of intergenerational wealth transfer from retirement savings and the Regan-era IRA legislation. In the West, family prosperity is higher than ever: assets, cash in banks, pension funds, etc. Daniel Waldenström's book Richer and More Equal makes a case that the West is richer and has less inequality than in the past.  US wealth concentration is higher than in Europe but is lower than before WWII. Major improvements that lower wealth concentration have been pension/retirement funds and home ownership.  Wealth improvement leads to successful business ventures, hiring, and investment, and the most net, new jobs. We are not there yet. Many inequities remain. Capitalism does a fine job generating wealth but not distributing it. It is an ethical and societal responsibility to help others who cannot generate wealth and/or who are denied the opportunity. One reason that we don't appreciate our well-being is that the media prefers to trumpet inequities and problems rather than progress and improvement. Another is that not every grievance expressed is legitimate because the loudest voices often are pursuing very private and personal interests. This podcast was stimulated by an article called The Great Wealth Wave by Daniel Waldenström, a professor of economics at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm. It was published in Aeon.

11 mars. Inkomstskillnaderna har ökat sedan 1990-talet. Det framgår av en rapport från Finanspolitiska rådet. Vad betyder det? Jesper Roine, professor på Handelshögskolan och en av rapportens författare, diskuterar med Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, och Andreas Ericson.

Det finanspolitiska ramverket är vårt romarrike, vi tänker på det nästan hela tiden. Därför är vi glada att det senaste tiden debatterats mer flitigt än på länge. Idag gästas Starta pressarna av Daniel Waldenström, professor i nationalekonom och stor skeptiker till den expansiva finanspolitik vi förespråkar. Med Daniel Suhonen, Enna Gerin och Max Jerneck.

1 februari. Finansdepartementets Långtidsutredning föreslår att överskottsmålet för de offentliga finanserna ska tas bort. Är det rätt väg att gå? Andreas Ericson diskuterar med Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, båda verksamma vid IFN.

Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi på Institutet för Näringslivsforskning där han leder forskningsprogrammet Skatter och samhälle. I podden berättar han om hur den svenska skatteforskningen kan förbättras, varför det behövs fler internationella jämförelser och vad det finns för styrkor och svagheter i det svenska skattesystemet. Vi hinner också med att prata om svagheter i forskningen om internationell skattekonkurrens och varför skatteforskare inte ska slarva med språket.

Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi och arbetar på Institutet för näringslivsforskning, IFN, med bland annat frågor om jämlikhet.

Voy a analizarte todos los elementos que convierten a China

Durante el mes de julio de 1854, en la ciudad de Barcelona tuvo lugar un episodio conocido como el conflicto de las self-actinas. Este hecho se originó a raíz de la implementación de máquinas automáticas de hilar llamadas selfactinas (que venía del ingles ‘self-acting), a las cuales se las responsabilizaba de la disminución de empleo, debido a la reducción de mano de obra necesaria para llevar a cabo diversas tareas. ¿Qué podemos aprender de aquellas revueltas? ¿Qué es lo que no están haciendo nuestros dirigentes para evitar una catástrofe laboral? Fuentes: Fiscal policy and high inflation. Prepared by Krzysztof Bankowski, Othman Bouabdallah, Cristina Checherita-Westphal, Maximilian Freier, Pascal Jacquinot and Philip Muggenthaler → https://www.ecb.europa.eu/pub/economi... Lundberg, Jacob, and Daniel Waldenström. 2017. Wealth Inequality in Sweden: What can we Learn from Capitalized Income Tax Data? The Review of Income and Wealth, Volume 64 (September)

En un informe que publicó el BCE hace unos días, se asegura que los países no están teniendo en cuenta que el cálculo de la deuda no es conveniente puesto que se basa en un incremento del PIB empujado por la inflación. Algo que podría estar cimentando una crisis de deuda que colapsaría el mercado financiero. Fuentes:Fiscal policy and high inflation. Prepared by Krzysztof Bankowski, Othman Bouabdallah, Cristina Checherita-Westphal, Maximilian Freier, Pascal Jacquinot and Philip Muggenthaler → https://www.ecb.europa.eu/pub/economi...El BCE pide a los gobiernos que se preparen: la inflación genera un espejismo en la deuda que puede explotar en el futuroVicente Nieveshttps://www.eleconomista.es/economia/...El BCE calcula que la deuda sostenible se duplica y crece más que el resto en la UEhttps://www.lainformacion.com/clima/b..."El dinero en la historia del pensamiento económico: la teoría monetaria post-keynesiana y su confrontación con la ortodoxia". Esteban Cruz Hidalgo → https://eprints.ucm.es/50198/1/16-3-1..."Milton Friedman tears down the worst inflation myths" → FEE (Foundation for Economic Education)Lu, Zhiyao (Lucy), and Gary Clyde Hufbauer. 2017. Has Global Trade Fueled US Wage Inequality? A Survey of Experts. Trade and Investment Policy Watch (August 30). Washington: Peterson Institute for International Economics.Lundberg, Jacob, and Daniel Waldenström. 2017. Wealth Inequality in Sweden: What can we Learn from Capitalized Income Tax Data? The Review of Income and Wealth, Volume 64 (September)Marr, Chuck, Chye-Ching Huang, Arloc Sherman, and Brandon Debot. 2015. EITC and Child Tax Credit Promote Work, Reduce Poverty, and Support Children's Development, Research Finds. Washington: Center on Budget and Policy Priorities.

Daniel Waldenström är forskaren i nationalekonomi som menar att den ekonomiska ojämlikheten i Sverige inte alls är så stor som många tror. Sverige är tvärtom ett land med väldigt liten inkomstspridning. Men varför är den mediala bilden inte sällan den rakt motsatta? Daniel Waldenström intervjuas av Henrik Höjer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Waldenström är forskaren i nationalekonomi som menar att den ekonomiska ojämlikheten i Sverige inte alls är så stor som många tror. Sverige är tvärtom ett land med väldigt liten inkomstspridning. Men varför är den mediala bilden inte sällan den rakt motsatta? Daniel Waldenström intervjuas av Henrik Höjer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dystra bistra tider, inflation, lågkonjunktur, kris och panik. Experterna har de senaste månaderna målat framtiden i den ena mörka färgen efter den andra. Vi har fått vänja oss vid pessimistiska prognoser vad gäller både Sveriges och omvärldens ekonomi. Finns det verkligen inte några ljusglimtar? Dagens gäst är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, med en lite annan syn på läget. Han ser tecken på att allt kanske inte är så nattsvart som vi tror. Hur vågar han vara så optimistisk? Vad drar han för slutsatser av regeringens budget? Och varför är det farligt för ekonomin om vi alla går runt och oroar oss? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

På kort tid har de ekonomiska utsikterna kastats om i Sverige med hög inflation, energikris och prischocker. Så här djup kan krisen bli och här är frågorna som den nya regeringen behöver hantera i höst. Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Cecilia Hermansson, nationalekonom, KTH i Stockholm Annika Winsth, chefekonom, Nordea Annika Wallenskog, chefekonom, Sveriges kommuner och regioner Carl Eckerdal, chefekonom, Livsmedelsföretagen Erik Holmberg, analytiker, Hemnet Nina Fjätvall, Särna, Dalarna Lysandra Hillerside, matkund Daniel Waldenström, professor vid Institutet för näringslivsforskning Producent: Olof WijnbladhTekniker: Tim Kellerman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Idén om att det finns finare och fulare pengar och bättre och sämre sätt att visa sitt välstånd är på intet vis något nytt. Ända sedan antiken har de nyrika väckt starka känslor. Sällan, eller faktiskt aldrig, har det funnits så många hyperrika människor i världen som idag. Eller super rich, som man säger på engelska. Och gruppen ökar. Under de senaste fem åren har exempelvis Sverige gått från 26 till 41 så kallade dollarmiljardärer. Men hur gruppen nyrika eller ja, så kallade 'nouveau riche' väljer att spenderar sina pengar har genom historien ofta sett på med föraktat. Att övertydligt visa upp sina pengar, genom så kallad "iögonfallande konsumtion" har nämligen inte ansetts fint av alla. I veckans Stil pratar vi med professor i nationalekonomi Daniel Waldenström som forskar kring just Sveriges allra rikaste. Vi tar även tempen på en modetrend vars hela premiss är att signalera status, nämligen logomanin. Och så tittar vi närmare på hur det går till när man fejkar en förmögenhet. Veckans gäst är Lars Strannegård, professor i företagsekonomi, rektor för handelshögskolan i Stockholm och författare till boken Kunskap som känns: en lovsång till att lära sig något nytt.

De rika har blivit rikare och de fattiga har halkat efter. Vissa bolag har gått på knäna men ändå fått nej på sina bidragsansökningar, andra har fuskat sig till mer än de haft rätt till. Hur förlåtande är vi under en kris och hur har våra ekonomiska värderingar påverkats? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Erik Angner, professor praktisk filosofi Stockholms universitet Daniel Waldenström, professor nationalekonomi Institutet för Näringslivsforskning Conny Svensson, nationell samordnare Skatteverket Fredrik Johansson Tormod, enhetschef Konjunkturinstitutet Noa Hellborg, boende Malmö Malin Ackholt, förbundsordförande Hotell- och restaurangfacket Richard Källstrand, avdelningschef Tillväxtverket Tomas Falk, samordnare mot organiserad brottslighet Försäkringskassan Olof Wijnbladh, reporter Tekniker: Klas Österman ekonomiekotextra@sverigesradio.se

18 maj. Hur ska borgerligheten förhålla sig till att den som vill bli rik i Sverige snarare bör skaffa sig en bostadsrätt än en utbildning? Peter Wennblad diskuterar med Alice Teodorescu, skribent och borgerlig debattör, och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi som forskar på inkomstfördelning och social rörlighet.

BOPOLPODDEN | Fastighetsskatten är åter på tapeten. De senaste åren har fastighetsskatten allt oftare dykt upp i debatten och intensiteten har ökat efter Januariöverenskommelsen. I samband med en större skattereform är det många eko¬nomer som vill se en återinförd fastighetsskatt och för politikerna är den en lockande finansie¬ringskälla. Hör Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, i ett samtal med Anna Bellman om hur ekonomiskt jämlika vi är i Sverige och varför en fastighetsskatt vore bra. Vår expertkommentator Stefan Attefall har en annan åsikt, föga förvånande. Men varför och vad han efterlyser, det hör du efter samtalet. Sist i programmet hör du en repris av Veckans aktuellt där Stefan Attefall tycker att tonläget i debatten om marknadshyror i nyproduktion är för högt, han är kritisk till regeringens nya stöd för energieffektivisering och kommenterar huruvida Coronakrisen kommer att leda till beteendeförändringar på bostadsmarknaden. Innehåll: Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Ojämlikhet förutspås enligt vissa bedömare att bli en av de stora frågorna i valrörelsen 2022. Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt mest jämlika länder nästan oavsett hur man mäter. Hur går det här ihop och hur ser det ut globalt? Hör Daniel Waldenström och Olle Hammar berätta om sin forskning.

Debatt i Ekonomistudion onsdag mellan Erik Bengtzboe, Skattebetalarna, och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, om fastighetsskatten. Vad är den bra för? Vad är den dålig för? Hör även Isabella Lövin och hennes möjliga efterträdare. Dessutom en analys av vad som händer med svensk papperstillverkning efter SCA:s besked att man ställer om i Sundsvall See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Viljan att betala skatt sjunker och klyftan mellan de rikaste och fattigaste i samhället växer, men är det skatternas fel? Hör om detta och om vd-karuseller och minusräntans effekter i veckans avsnitt. Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Åsa Hansson, docent i nationalekonomi Urban Hansson Brusewitz, ordförande Första AP-fonden Frank Wang Jensen, vd Nordea Leif Östling, finansman  Rutger Bregman, historiker Producent: Mark Malmström Tekniker: Susanne Martinsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Omvärldspodden - Podden för privata investerare. Idag direkt från ett café vid Louvren. Henrik von Sydow omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking intervjuar ekonomiprofessorn Daniel Waldenström om eurozonen. Dagens tre ämnen: I. Macron och reformerna II. Kapitalskatterna i Europa – trendar de uppåt? III. Tyska valet – Avgör eurzonens framtid? Vad är din bild av den franska ekonomin? Kommer Macron få stöd för sina förslag? Finns det en trend i Europa för att faktiskt höja kapitalbeskattningen? Vad triggar beslut om att höja kapitalskatterna? Hur pratar man om det tyska valet i Frankrike? Någon koalition som du tror är extra gynnsam för eurozonen? Förväntningar på Macrons tal på tisdag? http://www.carnegie.se/veckansviktigaste http://www.carnegie.se/private-banking/ Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av dokumentet.

Frankrikes ekonomi är en blandning av spjutspetsteknologi, jordbruk och en stor offentlig sektor. Ekonomer talar om reformbehov, men presidentkandidaterna har motsatta förslag om vad som ska ske. Gäster är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, verksam vid Institutet för näringslivsforskning och gästprofessor vid École d'économie i Paris, Lena Sellgen, chefsekonom på Business Sweden, och Ekonomiekots reporter Eva Stenström. Programledare: Anders Jelmin

Ekonomiekot Lördag handlar om ny forskning om historiska fastighetspriser och aktiers avkastning, och vilka slutsatser som man kan dra av den för dagens situation. Gäster är Rodney Edvinsson, docent vid Stockholms Universitet, och Daniel Waldenström, professor vid Uppsala Universitet. Programledare är Pär Ivarsson.

Om det globala slaget om de smitande skatterna. Vad händer när allt fler länder vill ha tillbaka sina pengar från schweiziska banker och holdingbolag på Caymanöarna? Vi tittar närmare på en världsomspännande batalj - från schweiziska bankvalv och svenska skattekontor till italienska lyxboutiquer och ghananska skolgårdar - om pengarna som flytt. Grekland på randen till konkurs. Spanien och Portugal inte långt därefter. Och med allt raskare kliv närmar sig också Italien katastrofens rand. Dramatiken i larmrapporterna tycks aldrig avta. Och i takt med att krisen spetsas till, har också jakten på pengar blivit mer och mer intensiv, inte minst de pengar som borde ha flutit in i de skuldtyngda ländernas statskassor men som istället strömmar till bankkonton i Zürich och Genève eller deras filialer i Västindien, Hong Kong och Singapore. I förra veckans program gick Konflikt på jakt efter pengarna. För pengar finns uppenbarligen, också i ett skuldkrisande Europa. Det berättade bland andra Rudolf Elmer - mannen som för tio år sedan läckte information om att hans dåvarande arbetsgivare, den största schweiziska privatbanken Julius Bär, ska ha medverkat till skattebrott och pengatvätt. Han visade runt i sina gamla kvarter - Bahnhofstrasse i Zürich där banker, jurister, skatterådgivare och försäkringsbolag ligger vägg i vägg. Sedan finanskrisen 2008 har EU och USA pressat Schweiz allt hårdare. Man vill att Schweiz lättar på den närmast heliga banksekretessen och ökar insynen i utländska medborgares konton så att hemländerna ska kunna hämta in skatter som hålls undan där. Den regeringstalesman vi träffade, var ytterst mån om att tvätta bort bilden av Schweiz som en trygg hamn för fifflare och skattesmitare. ”Banksekretessen är bara till för ärliga människor”, förklarade Mario Tuor på finansdepartementet i Bern. Och vi vill medverka till att andra länder får sina rättmätiga skattepengar och bekämpa skattebrott. Men hur illa de orden rimmar med verkligheten blev vi själva vittnen till när vi gick in på ett av Julius Bärs mondäna kontor för att öppna ett konto och höra vilka möjligheter det fanns att slippa betala skatt i Sverige. ”Jag tänker naturligtvis inte uppmana dig att inte deklarera dina pengar. Men om du nu skulle vilja glömma att göra det - så är det förstås lättare att glömma här än där”, påpekade den tillmötesgående bankmannen. Och så gick han igenom en rad olika sätt att kommunicera med banken utan att det skulle märkas utåt. Ja, resan till Schweiz gav en hel del motsägelsefulla intryck och lämnade ännu fler frågor efter sig: Vilken betydelse har egentligen skatteflykt och kampen om att återbörda skattepengar till hemländerna i dagens skuldtyngda Europa? Och vad betyder det för Sverige? Debatten om Carema - riskkapitalbolag som för ut vinster till skatteparadis - hänger det ihop med det internationella skattekriget? Vi börjar med att vända blicken från Schweiz - mot de länder som länge blött pengar till skatteparadis och som nu försöker få tillbaka dem i en slags finanspolitisk brottningsmatch. Konflikts Ivar Ekman har tittat närmare på den här kampen och börjar med att ta oss den korta vägen från Genève till Alpernas södra sluttningar och Italien. Där pågår just nu ett "skattekrig", som det stod i La Repubblica häromdagen - något som också märktes på en gata i centrala Milano förra helgen. Vi har hört om skattkriget i Europa men debatten om skattemoral är ju i högsta grad aktuell också här i Sverige. Inte minst efter avslöjandena om gamla människor som vanvårdas på äldreboenden ägda av riskkapitalbolag - bolag vars främsta syfte är att göra så stor vinst som möjligt och att betala så lite skatt för den som möjligt. Hur stort problem är egentligen skatteflykten från Sverige och hur arbetar svenska myndigheter med frågan. Konflikts Mikael Olsson bestämde träff med chefen för skatteverkets arbete med skatteparadisen i entrén till skatteverkets lokaler i Stockholm. Men först tog han miste och presenterade sig för fel tjänsteman. Samtidigt som EU-länderna och USA nu drabbas av den rådande globala finansordningen, där pengar enkelt flyttas mellan olika länder och till skatteparadis, där myndigheterna inte har någon insyn, så medverkar också västerländska företag till att urholka de offentliga finanserna på andra håll i världen. Bernard Anaba, ekonomi vid frivilligorganisationen ISODEC i Ghana, är glad att de europeiska länderna, nu när de sjäva drabbas, får upp ögonen för problemen med skatteflykt. Konflikts Lotten Collin pratade med honom. Gäster är Hans Lindberg, statsekreterare på finansdepartementet, med inriktning på skattefrågor och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman