Podcasts about jenny larsson

I avsnitt nr 158 dyker vi rätt in i hetluften och diskuterar ytterst lite kring debaklet i Music city Open!Vi pratar även lite om den svenska Fpo bojkotten av Jenny Larsson och Elina Rydberg, smat kanske poddens största utspårning sedan starten! Detta mycket tack vare våran chatt vid liveinspelningen av avsnitten, missa inte att vara med i en fantastisk skara människor!Tack till Fuzzyeagle! skicka ett email till info@fuzzyeagle.com för att få hjälp med era klubbkläder!Tack alla ni som lyssnar!Anders, Viktor och Ted

Jenny Larsson och Nils Dahlsten gästar podden, som spelas in i Idre Fjäll, där teamet är på träningsläger den här veckan. Det sista för det här året och det första på snö. Säsongsstart, formkurvor, varierande skidvana och känslorna inför årets tävlingsprogram avhandlas, bland mycket annat. 

P1 Kultur får besök av författaren och funkivisten Jenny Larsson som förutom att ha ett pysselkonto på sociala medier med över 100.000 följare, även skrivit den självbiografiska boken Hej, jag har CP! om att våga ta plats när man är den i rummet som alltid sticker ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

P1 Kultur har redan gett tips på vilken jazzmusik du kan höra, vilka böcker du kan läsa och vilka filmer du kan kolla på under sommaren. Men vilket klassiskt album passar hängmattan i sommar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi får besök av Musikrevyn i P2s programledare Karin Birgersson som ska ge oss sommarlyssnings tips från den klassiska musikens värld.SHAKESPEARE SOM CLOWNTEATERI år kan man se Strindbergs Dödsdansen och Bergmans Det sjunde inseglet framföras av teaterclowner. Och på Norrbottensteaterns sommarscen spelas Shakespeares Richrad den III. Vår reporter Helene Alm har åkt dit med frågan: Varför lämpar sig lämpar sig klassiker och tragedier särskilt bra för clownteater?INTERVJU: HON HAR SKRIVIT ”HEJ JAG HAR CP”Vi får besök av författaren och funkivisten Jenny Larsson som förutom att ha ett pysselkonto på sociala medier med över hundra tusen följare, även skrivit den självbiografiska boken ”Hej jag har CP!”EN SKATEPARK I EN KONSTHALLKoo Jeong A. är inte bara Sydkoreas representant på Konstbiennalen i Venedig i år. Hen är även Sverigeaktuell med utställningen ”Event Horizon Malmö” på Malmö Konsthall.En utställning som till största del består av en gigantisk skateskulptur som är som en liten skatepark i konsthallen. Som är öppen för allmänheten att ta, gå, stå, sitta, ligga eller åka skateboard på.HANTVERKET: TAPETMAKARNAOBS i P1 har sommarlov, så istället blir det ett avsnitt av Hantverket, vår serie där vi möter människor som verkar bakom kulissen i kulturbranschen.Idag möter vi de två tapetmakarna Sara Lundström och Mats Qwarfordt som arbetar med att rekonstruera gamla tapeter. Deras verkstad är en rödmålad, före detta fångvaktarbostad på Långholmen i Stockholm och där återskapar de mönsterskatter från både slott och koja. Nina Asarnoj har träffat dem och var med när de öppnade ett paket med gamla, sköra tapetfragment...Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Samhall har låtit bli att anmäla över 800 arbetsplatsolyckor. Jenny Larsson hoppas att nå fler med nya boken Hej, jag har cp. De nya plastkorgarna gör det svårt för reumatiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jenny Larsson, vårt första nyförvärv inför säsongen 24/25. Första mötet med vårt nyförvärv blir här i Vasapooden där vi tar en återblick på säsongerna som varit men framförallt lägger fokus mot kommande vinter. 

Hur har vi upplevt glädje genom historien? Vi tar pulsen på äldre tiders lycka. Och så reder vi ut första majs historia och tar pulsen på nya forskningscentret om människans förhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyckan och glädjen kanske inte är evig. Men hur har den upplevts av forna tiders människor? Idéhistorikern Annelie Drakman har kartlagt hur man sett på glädje i äldre tid, som en gudomlig nåd eller ett individualistiskt projekt.Dick Harrison reder ut historien kring första maj, som inte alltid varit arbetarnas stora dag, och Jenny Larsson berättar om supersatsningen Center för människans förhistoria, där språkvetare, arkeologer och genetiker ska slå sina kloka huvuden ihop för att lösa forntidens gåtor.Programledare är Tobias Svanelid.

Vi slutar aldrig upprepa: VI SKA BLI FLER SOM UTVECKLAR ELBRANSCHEN!! ”Diversifierad elbransch” – så heter den stora satsning som flera branschaktörer lanserade på Elfacks andra dag.– Branschen som helhet skriker efter ökad jämställdhet för att driva ökad diversifiering och innovation, därför vill vi jobba tillsammans för att göra branschen attraktiv för fler, säger Jenny Larsson, vd på Schneider Electric, en av initiativtagarna till satsningen.Gäster: Jenny Larsson, VD Schneider Electric och Eva Thorén Hultman, tidigare Rexelhttps://elfack.com/2023/09/schneider-om-kompetensbristen-energibranschen-maste-bli-attraktiv-fler-grupper-pa-arbetsmarknaden/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet träffar vi Schneider Electrics VD Jenny Larsson. Vi pratar om hennes främsta lärdomar från 25 år inom energibranschen. Hur hittar hon inspiration och varifrån kommer hennes drivkraft? Vi diskuterar vägen framåt för landets fastighetsbolag. Hur bör de tänka när det kommer till energieffektiviserade investeringar och vilka incitament behövs för att klara av energiomställningen i Europa.

Sweet treats often come loaded with ingredients that can wreak havoc on our health, Jenny Larsson, Founder of Belly Brand Foods, brings a breath of fresh air. She's on a mission to make clean-label baked goods, making them delicious and celiac-safe. Jenny Larsson was diagnosed with celiac disease at a young age, but that diagnosis became the driving force behind Belly Brand Foods. Jenny shares how her personal struggles with health issues fueled her passion for clean-label baking. Her dedication to creating gluten-free, grain-free products packed with gut-friendly ingredients like cassava flour and collagen peptides is truly inspiring. Jenny emphasized the importance of ingredient transparency and how her brand is dedicated to providing safe options for those with dietary restrictions. In this episode, Jenny talks to Jen about her journey from a celiac diagnosis to creating a line of gut-friendly baking mixes, the importance of ingredient transparency, the benefits of using cassava flour, and the role of collagen peptides in promoting gut health. Key Takeaways [01:55] - Why Jenny started Belly Brand Foods. [09:29] - The idea behind the name Belly Brand Foods. [10:05] - When Jenny started Belly Brand Foods. [11:59] - Jen discusses why you should avoid Kodiak Power Cakes. [13:49] - Ingredients in Belly Brand Foods pancakes. [16:08] - What's inside Brand Brand Foods brownies? [19:35] - Where you can find Belly Brand. [20:41] - Usages of Belly Brand's mixes. Quotes [08:30] - “Everything, at the end of the day, was related to chronic inflammation, and one of the big drivers of inflammation is an unhealthy gut.” ~ Jenny Larsson [15:13] - “I've been adding collagen peptides to my smoothies for years now, and then I started adding into my baking as well because it's such a wonderful gut-friendly superfood.” ~ Jenny Larsson [19:50] - “People need to know that you can eat healthy and fuel your body with healthy foods and still enjoy the foods that you love.” ~ Jenny Larsson Links  Jenny Larsson LinkedIn Belly Brand Foods Belly Brand Foods Instagram Bob's Red Mill Simple Mills Betty Crocker Pearl Milling Company Kodiak Cakes Amazon Connect with our host Jen on Instagram Jen on Facebook Wake Up and Read the Labels! Schedule a 15 Min Breakthrough Chat with a WURL Food Coach! Subscribe and stay in touch Apple Podcasts Spotify Google Podcasts

I den här första sommarspecialen 2023 handlar det om vårt viktigaste kommunikationsmedel. Om hur språken uppkommer, hur vi lär oss tala, om att jämföra språk och om påhittade språk. Utdrag ur följande avsnitt:207 Om utdöda och framtida språk med Ola Wikander209 Om barns språkinlärning med Tove Gerholm035 Om konstgjorda språk med Yens Wahlgren330 Om språkets ursprung med Jenny LarssonProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Robin, som i veckan flyttat en jordhög, föreslår Midsommardagen som nationaldag. Roberto försöker lära sig mer om sitt älskade Italien och Jenny Larsson, Team Ragde Charge, gästar podden. Sen har ju Jack fortsatt briljerat.

I dagens avsnitt så får vi fint återbesök i podden, av Jenny Larsson och Carl Falk, två kända ansikten i Discgolf Sverige, som nu startat en Youtube-kanal! Superkul tycker vi, och vill därför höra lite med dom hur uppstarten gick till och även hur deras 2023 kommer se ut tourmässigt! Som alltid, trevlig lyssning!PodcastKedja Ut - En Podcast Om Discgolfhttps://play.acast.com/s/Kedja-UtPatreonShow your support on Patreon:https://www.patreon.com/kedjautContactGive us feedback, send an e-mail to:kedjaut@gmail.comSocial MediaInstagram: https://www.instagram.com/kedjaut/Facebook: https://www.facebook.com/kedjaut/Thank you for listening! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt gästar Jenny Larsson! Vi skvallrar inte så mycket, utan låter er bara lyssna och njuta av hennes goa berättelser om sin säsong och hur hon planerar allt i minsta detalj! Trevlig lyssning!PodcastKedja Ut - En Podcast Om Discgolfhttps://play.acast.com/s/Kedja-UtPatreonShow your support on Patreon:https://www.patreon.com/kedjautContactGive us feedback, send an e-mail to:kedjaut@gmail.comSocial MediaInstagram: https://www.instagram.com/kedjaut/Facebook: https://www.facebook.com/kedjaut/Thank you for listening! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Junkrar, pickelhuvor och korsriddare har präglat bilden av Preussen. Landet upplöstes för 75 år sedan men Tobias Svanelid spårar landets historia och vilket Preussens arv egentligen är. Det började med krigiska korsriddare i 1200-talets Baltikum men slutade med total förintelse för 75 år sedan. Vetenskapsradion Historia tecknar Preussens brokiga historia från korsriddarnas Tyska orden, via filosofkungen Fredrik II på 1700-talet och de ökända junkrarnas och militärdisciplinens Preussen som kom att prägla Nazityskland. Historikern Johan Östling vid Lunds universitet menar att Preussen har två ansikten och att det är viktigt att känna till Preussens både demokratiska och kulturella historia och dess militäriska.Dessutom hör vi det utdöda fornpreussiska språket som kan ge ledtrådar till hur en urindoeuropeiska kan ha låtit. Språkhistorikern Jenny Larsson är expert på fornpreussiska och leder forskningsprojektet som söker de indoeuropeiska språkens äldsta rötter.Och så svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vikingarna verkligen åt flugsvamp för att bli modiga bärsärkar.

I det här avsnittet undersöker vi de indoeuropeiska språkens dunkla ursprung. Senare tiders forskning där flera forskningsfält samarbetat har gett oss nya insikter i hur de här språken och folkgrupperna spridit sig över världen. Avsnittets ciceron är Jenny Larsson, professor vid Stockholms Universitet och med ett brinnande intresse för både utdöda och levande språk.Det här är det andra avsnittet av fyra i en serie om orden vi gör tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond. RJ är en stiftelse som stöttar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Mer om dem läser du på www.rj.seProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Till skillnad från dina förfäders tiger dina vävnader om var du varit, i detta liv. Poeten och latinforskaren Anna Blennow om globaliseringens vittnesbörd i våra kroppar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I Ramlösa Brunnspark, vid den vitputsade gamla Vattenpaviljongen nere i dalgången, ligger en brant klippvägg blottad. Små rännilar sipprar ned för den fuktiga sandstensytan och färgar den lysande orange. Det är Järnkällan, som en gång gav upphov till seden att dricka brunn i Ramlösa från 1700-talet och framåt. Vi bodde nära parken när jag var liten, och att dricka några droppar av vattnet sände ilningar av spänning och farlighet genom mig: den metalliska smaken av vatten direkt från naturen till skillnad från det neutrala, renade vattnet från kranen hemma i köket. Man beräknar att det finns ungefär 400 000 så kallade enskilda brunnar vid permanentboende i Sverige idag, och vid fritidshus ungefär lika många till; borrade, grävda, grunda och djupa. En femtedel av dem bedöms ha otjänligt vatten: bakterier eller förhöjda halter av salter och mineraler som till exempel kalk och nitrat. Men det finns också rika och dyra möjligheter att rena sitt vatten genom olika filter, som kan avlägsna allt ifrån någon enstaka till hela floran av skadliga ämnen. Genom vattnet vi dricker och maten vi äter samlar vi inte bara näring till våra kroppar. Det skapas också ett avtryck inom oss, flyktigt eller beständigt: järnet och kalken behövs i oss såväl som i vattnet och jorden. Samtidigt ansamlas miljögifter från besprutning och industriutsläpp i oss och i naturen i alltmer oöverskådliga mängder. Kroppen tar inte hänsyn till ont och gott när den lagrar. Men just denna egenskap, våra vävnaders förmåga att bevara alltifrån tungmetaller till genetiska strukturer, ställer inte bara till hotande problem kring människans framtid. Den ger oss också möjligheter att kunna förstå mer om människor i det förflutna, många tusen år bakåt i tiden. Men vilka var de? Varför hade de blivit halshuggna? Hösten 2016 hittades kvarlevorna av två högresta män i en utgrävning på Köttorget i Falköping. De vilade halshuggna sida vid sida, en bit utanför den tidigmedeltida kyrkogården i närheten. Huvudena hade, makabert nog, placerats mellan de avlidnas knän, något som tydde på att man velat förnedra dem ytterligare. En kol-14-datering av skeletten visade att männen levt någon gång runt år 1000, alltså under vikingatiden. Men vilka var de? Varför hade de blivit halshuggna? Inom arkeologin har man under det senaste decenniet börjat använda sig av nya typer av undersökningsmetoder, som i många fall givit omvälvande resultat. Genom förfinade DNA-analyser av mänskliga kvarlevor kan forskarna nu spåra förhistoriska människors vandringsvägar till såväl Europa som Norden. Men det är inte bara DNA som kan berätta om de platser som en människa varit knuten till. I skelett och tänder från människor och djur lagras grundämnet strontium, som i olika hög grad finns i berggrunden på skilda geografiska platser. Det tas upp i kroppen genom mat och vatten, som för länge sedan i princip alltid kom från platsen man bodde på. I tandemaljen hos människor sparas information om var de tillbringat sin barndom, medan strontiumhalterna som lagrats i skelettet byts ut under en tioårsperiod, vilket gör att man kan följa människors och djurs platssignaler över tid. När arkeologerna i Falköping fick tillfälle att göra en strontium-analys av de två halshuggna männen från vikingatiden, kom det överraskande beskedet att männen troligen var uppvuxna i England, något som bara skapade ännu fler frågor och analysmöjligheter kring kontakterna mellan Västergötland och England vid den här tiden. Hade västgötar deltagit i danskarnas plundringståg till England? Kanske var de högresta männen gisslan som förts hit från England och sedan avrättats? Genom att undersöka utgrävningar och fyndmaterial med de nya metoderna får vi nu också kunskaper om hela folkgruppers förflyttningar och förbindelser i långt äldre tidsperioder än vikingatiden. Det som tidigare bara var teorier har nu kunnat bevisas eller förkastas, och kunskapskoordinaterna på vår förhistoriska karta lyses upp av hittills okända nätverkskopplingar. Flera svenska forskningsprojekt har de senaste åren lagt fram helt nya resultat kring några av de största folkvandringsperioderna vi känner till genom historien. Det var inte sedvänjor och praktiker som flyttat på sig över Europa det var människor. Tack vare DNA-analyser kunde man se att den jordbrukskultur som etablerades i Norden under yngre stenåldern inte var en sed som planterats hos dem som redan var bosatta här och som levde på att jaga och fiska. Jordbrukarnas genetiska arvsmassa stämde istället i högre grad överens med folk från området öster om Medelhavet, där jordbruket anses ha uppstått för flera tusen år sedan. Det var inte sedvänjor och praktiker som flyttat på sig över Europa det var människor. Och de nya analyserna har också kunnat användas som facit till språkens uppkomst och irrvägar. Sedan länge hade språkvetenskaplig forskning tecknat ett släktträd för de europeiska språken som hade sitt ursprung någonstans på stäppen norr om Svarta Havet och Kaspiska Havet. Därifrån skulle de så kallade indoeuropeiska språken ha spritt sig österut till Indien och västerut till Europa, en teori som vilade på antaganden om ljudlagar, besläktade ord och regelmässiga språkförändringar. Språkvetarnas karta visade sig stämma helt överens med vad arkeogenetiska och biologiska undersökningar bekräftade: de indoeuropeiska folkgruppernas härkomst från stäppen och den så kallade Yamnaya-kulturen runt 3000 år före vår tideräkning. Och i nya stora samarbetsprojekt arbetar nu svenska språkvetare och arkeologer med att fördjupa förståelsen om vilka kultur- och miljöförändringar som låg bakom dessa migrationer. Vi människor förflyttar oss fortfarande hit och dit över jordens yta. Alltmer sällan förblir vi på den plats där vi föddes, såväl av fattigdomens och förtryckets tvingande skäl som på grund av globaliseringens och välståndets fria vilja. Men vårt sätt att leva på och av jorden har under det senaste århundradet förändrats i grunden. Maten vi äter kommer inte längre från den faktiska plats där vi bor, såvida vi inte är självförsörjande småbrukare, eller bara äter lokalproducerat och är ägare till någon av de där enskilda brunnarna. Vattnet vi dricker tappat på flaska kommer från Frankrike, Jylland, Bergslagen, Italien. Min barndoms dricksvatten kom varken från Ramlösa eller Helsingborg, utan slussades genom vattenverk först från Ringsjön och senare från sjön Bolmen i Småland. Och maten vi åt kom antagligen från alla andra platser i världen än just där vi bodde, bortsett från en och annan självplockad jordgubbe eller trädgårdstomat. Så medan vårt DNA i många fall fortfarande är mer eller mindre identiskt med människor för flera tusen år sedan, lagrar de flesta inte längre materia i sina kroppar från platsen de bor på. Istället bär vi på avtryck från hela världen genom vårt födointag. Det skulle kunna vara en vacker, till och med befriande tanke, men det är uppenbart inte hållbart för det klimat som ska fortsätta försörja oss med mat och vatten. En framtida analys av våra kvarlevor skulle kunna visa vilka vi är släkt med, men på frågan om var vi befunnit oss under vår livstid skulle svarsfältet stå tomt. Anna Blennow Veta mer: Arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl Göran Sjögren vid Göteborgs universitet leder projektet From correlations to explanations: towards a new European prehistory som studerar bronsålderns migrationer. Miljonsatsning på bronsåldern, GU Journalen 5, 2020, s. 4849. Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, leder projektet LAMP Languages and Myths of Prehistory som studerar de tidiga indoeuropeiska folkens språk och genetik. Språktidningen 5/2015, Om detta talar skeletten. Helena Malmström vid Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, forskar om arkeogenetik. Föreläsningen DNA och stenålderns människor finns på Youtube via Historiska Museets kanal. Egil Josefson, Två huvuden kortare Falköping under vikingatid, Falbygdens hembygds- och fornminnesförenings årsbok nr 72, 2018, s. 6477.

Det är något speciellt med snäckors välordnade sätt att växa, tycker matematikern Jenny Larsson. Hon är ett exempel på hur just matte kan hjälpa oss att förstå mer om livets utveckling. När Jenny Larsson fick höra att det fanns möjlighet att forska om evolutionen hos en liten snäcka på västkusten bestämde hon sig för att ägna sin doktorandtid åt det. Tack vare hennes sinne för naturens former och geometri vet vi idag mer om hur det kan gå till när nya arter bildas. Men samma formkänsla har också varit en fördel i ishallen. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Få djur injagar så mycket skräck och fascination som ormen. Den har haft en viktig funktion i många myter där den föreställts som allt från ett giftsprutande vidunder, till en intrigerande och förförisk gestalt som leder människan på villovägar. Det berättas bland om drakormar, hjulormar, tomtormar eller vitormar. Ormen har gäckat människans fantasi sedan urminnes tider. I det här avsnittet tittar vi närmare på ormen i myter, folktro och dagens populärkultur.   Med oss har vi två fantastiska gäster, Jonathan Lindström som är arkeolog, författare och chefredaktör på Populär arkeologi samt Jenny Larsson från Stockholm University, språkhistoriker och professor i baltiska språk.   Boktips och källmaterial för avsnittet finns på www.oknytt.com/podcast

Bonusavsnitt!  Vi har samlat ihop våra gäster tankar kring digitalisering. Här bjuder de på sina bästa tips! Nedan hittar du vilka gäster som medverkar.  [00:20] - Erik Ekudden, Ericsson [00:45] - Günther Mårder, Företagarna [02:00] - Anna Nordlander, Amazonexpert [02:35] - Peyman Vahedi, rektor [03:40] - Emilia Liljeström, Martin & Servera [04:05] - Hugo Wernhoff, Kognity [04:25] - Kjell A. Nordström [05:35] - Jesper Åström, digital taktiker [06:45] - Robert Arvidsson, Liseberg [07:45] - Anna Bäck, Kivra [08:15] - Henric Smolak, Strossle [09:15] - Jenny Larsson, ABB

Jenny Larsson som är vd på Hitachi ABB Power Grids Sweden – det världsledande affärsområdet inom Hitachi ABB som levererar kraft- och automationsprodukter, system- och servicelösningar för att möjliggöra ett starkare, smartare och grönare elnät runt om i världen gästar avsnitt 74 av podden. Vi pratar bland annat om hur kraftgenerering kan komma att se ut i framtiden, hur man bäst tar till sig innovationsidéer och hur vi tillsammans kan råda bot på samtidens och framtidens kompetensbrist. Trevlig lyssning!

I vecka 41+5 upplevde Jenny minskade fosterrörelser och på sjukhuset kunde de bekräfta hennes misstankar. Bebisen i magen, lilla Alice, var inte längre vid liv. Jenny hade några dagar tidigare sökt hjälp och då önskat igångsättning men skickades hem trots att hon påpekat att något kändes fel. Hade Jennys oro tagits på allvar och inte nonchalerats hade kanske livet sett helt annorlunda ut idag. Hur går det till när man får beskedet att bebisen inte längre lever och hur kan man lära sig att acceptera och leva med sorgen av ett förlorat barn? Ämnet är väldigt hett just nu och idag meddelade region Norrbotten att de avvaktar med nya förlossningsrutiner trots ny information, först vid nya nationella riktlinjer kommer de att ändra igångsättning från nuvarande vecka 42 till vecka 41. I kvällens Kalla Fakta (191209 Säsong 16,avsnitt 5) tas ämnet upp och enligt programmets granskning kan antalet dödfödda i landet kopplas samman med sena igångsättningar.

Vi har ju avslöjat en hel del om oss själva under poddens livstid men vi tycker det är roligt att göra en djupdykning om varför vi är där i vi är idag. Vi har därför bestämt oss för att intervjua varandra och i det här avsnittet har vi fokus på Jennys historia

RadioScience har fått fnatt! I det här avsnittet ägnar vi oss åt magi, knappast någonting för en vetenskapspodd, eller? När språkhistorikern Jenny Larsson läste Harry Potter med dottern Frida upptäckte hon att böckerna vimlar av urgamla mytologier och namn och trollformler på latin. Hon började hobbyforska och berättar nu mer om var orden, varelserna och myterna kommer ifrån. Visst vill du veta vad Voldemort betyder? Och varför heter Remus Lupin som han gör? Du får också reda på hur man kan försvara sig om någon drar fram en trollstav och när det är extra bra att äta choklad. Lyssna på samtalet där magi blir till vetenskap med hjälp av en språkforskare och en Harry Potter-fantast.

Dancer choreographer Jenny Larsson enlivens our understanding of how the Far North's deep cold is essential to the balance of the Earth's biosphere. With the group known as Wild Beast Collective, she creates the interpretive dance performance Searching for Arctic Winter. “In the winters up in the arctic when there’s no sunlight and no snow to reflect the moon, all that’s left is darkness. It’s a scary thought, these weather changes…” Born in Sweden and based in Miami, Larsson is artistic director of the multidisciplinary international collective that hosts an annual residency in Florida. Wild Beast’s mission is to explore, stretch and deepen the experience of contemporary art by presenting site-specific projects and staging free public events to connect with local communities. Environmental issues inform and influence their work. Sound Editor: Anamnesis Audio | Special Audio: Wild Beast Collective Related Episodes: Deborah Mitchell: The Artists as Guide to the Everglades, Art and the Rising Sea, Adam Nadel on Getting the Water Right, Jorge Menna Barreto on Environmental Sculpture, Rauschenberg Residency on Rising Water, Artist Residency in Everglades, Andrea Bowers on Environmental Activism Related Links: Jenny Larsson, Wild Beast Collective

Hon forskar om gamla och utdöda språk. Lyssna på Jenny Larsson, professor i baltiska språk, som berättar varför en språkhistoriker intresserar sig för de senaste fynden inom genetik.

Jenny Larsson was born on the slopes of a small mountain village in northern Sweden and spent her youth enjoying outdoor activities such as skiing, reveling in the thrill of speed movement which she was later to enjoy as a dancer. After graduating from the University of Dance and Circus in Stockholm, life and dance has taken her through Spain, Thailand and New York, before coming to South Florida in 2007. In 2012 she completed her Master’s program in dance (MFA) at the University of Wisconsin-Milwaukee. https://jennylarsson.org/

Jenny Larsson, Professor in Baltic languages at Stockholm University, and Virginia Langum, Associate professor in English Literature at Umeå University, discuss their research and look at the fantasy fiction genre, in particular Harry Potter, through the lens of their respective fields. Moderator: Annika Moberg

Hur ser det ut med jämställdheten i energisektorn? Vems är ansvaret för att öka andelen kvinnor? Hur viktig är frågan för branschen, och för Energiministern? I Bastuklubbens tredje avsnitt ställer vi branschen och politiken till svars. Vi pratar om vad som behöver göras och varför. Energiministern berättar också hur han tänker sätta press på energiföretagen att komma vidare med sitt jämställdhetsarbete. Ibrahim Baylan, Energiminister (S), Jenny Larsson, chef Vattenfall värme i Sverige tillika Årets kraftkvinna 2016 Intervjuare: Lina Håkansdotter Palm, Uniper och Charlotte Bergkvist, VD Trinda.

Ledamöterna Jonas Olofsson, perceptionsforskare, och Jenny Larsson, språkhistoriker, båda vid Stockholms universitet, tar ett tvärvetenskapligt grepp på det här med semlor. Njut av ett upplysande samtal om olika smaker och den språkhistoriska bakgrunden till vår semla och fettisdag! Sekretariatets Annika Moberg modererar.

Indoeuropeiska språk och genetik i skön förening - det var ett av tipsen vi fick om vilka forskare och ämnen som skulle kunna vara med i serien Sommarforskarna i RadioScience. Jenny Larsson är professor i baltiska språk vid Stockholms universitet och forskar om de indoeuropeiska språkens ursprung. Hör henne berätta om sin fascination för språk, hur hon lärde sig alla möjliga språk som ingen människa längre talar, i en husvagn på en camping utanför Köpenhamn och hur en sommarforskarskola i Litauen öppnade en helt ny värld för henne. Och du har väl alltid velat lyssna på Meatloafs gamla klassiker I would do anything for love på litauiska?

När blir du kreativ? Småsnackssoffans betydelse. Vad har Nobelpristagare sagt om sin kreativitet? När blir kreativiteten hämmad? Kompletterande personligheter kan bli större än individerna var och en för sig. Sveriges unga akademi liknar middagarna vid University of Cambridge, UK, där forskare från vitt olika fält sitter sida vid sida. Medverkande: Christian Broberger, docent i neurovetenskap vid Karolinska institutet; Jenny Larsson, docent i baltiska språk vid Stockholms universitet; Mia Lindskog, forskare inom neurovetenskap vid Karolinska institutet och Emma Sparr, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet. Tobias Degsell, kurator på Nobelmuseet leder podcasten som spelades in på Forskartorget, Bokmässan 2013.