Podcasts about andakten

Andakterna den här veckan hålls av pastor Robert Eriksson från Betlehemskyrkan i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Jag kan minnas tillfällen genom livet när jag i ett tryggt rum har vågat dela mina rädslor och misslyckanden, den ryggsäck med erfarenheter som har blivit min och som ibland kan vara tung att bära. Då har jag fått uppleva hur bördan har lyfts av. Stegen blir lättare. Andningen djupare. Och jag får lättare till både skratt och gråt. Varför? För att jag känner att jag mitt i allt är älskad, mitt i min brist och i allt som inte blev som jag hade önskat. Kanske har du upplevt detsamma?Andakten sändes första gången 2025. Text:Matt 3:16-17Musik:As For Us av Randy Ray med Fernando OrtegaProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi prästen Joakim Hagerius från Vasa församling i Göteborg. Han funderar över kyrkan, och idag om kyrkan som ger vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:På samma sätt som vi säger att kyrkan är som mest sig själv när hon firar nattvard, kan man säga om diakoni. Diakoni handlar om omsorg. Kyrkan är också som mest sig själv när hon visar omsorg om varandra och skapelsen. Inte som ett alternativ till nattvarden, utan som den andra sidan av samma mynt.Johannesevangeliet skiljer sig ofta åt från de andra evangelisterna, Matteus, Markus och Lukas. Även han berättar om den sista måltiden, men där finns inga instiftelseord som vi känner igen från nattvardsbönen. Hos Johannes reser sig i stället Jesus från bordet, lägger av sig manteln, binder en handduk om sig och börjar tvätta lärjungarnas fötter.Det som var en tjänares uppgift. En herre gjorde inte så. Ändå är det precis vad Jesus gör. Och när han är färdig säger han: ”Jag har gett er ett exempel, för att ni ska göra som jag har gjort med er.” Det är som om Johannes vill visa nattvardens innebörd i handling. Den kärlek som tas emot blir en kärlek som ges vidare. Det bröd som delas blir ett liv som delas. Den Kristus som möter oss vid bordet möter vi sedan i vår nästa.Text:Joh 13:15Musik:Spiral (Sunrise Session) av och med Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Kyrkan som tar emot det är rubriken på dagens andakt med prästen Joakim Hagerius, som hela denna vecka reflekterar över just kyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Vi lever i en tid där mycket handlar om att prestera, om att skapa sitt eget liv och karriär, att påverka och åstadkomma. Det är lätt att man tänker liknande om kyrkan. Men kyrkans liv börjar någon annanstans. Kyrkan börjar med att ta emot.Det är en viktig ordning. Innan kyrkan talar, lyssnar hon. Innan hon ger vidare, tar hon emot. Innan hon handlar, får hon något som hon inte kan ge sig själv.Ibland sägs det att kyrkan är som mest sig själv när hon firar nattvard. Och jag tänker att det är så. Nattvarden finns alltid i ett sammanhang, det vi kallar för gudstjänst. Gudstjänsten följer en enkel rytm: Vi samlas. Vi lyssnar till evangeliet. Vi går fram till bordet. Och sedan sänds vi ut i världen. Vi kommer från det som är våra liv och vi sänds tillbaka dit. Och det vi har fått i mötet med ordet och bordet har betydelse för vår vardag.Text:1 Korintierbrevet 10:16-19Musik:Spiral (Sunrise Session) av och med Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

I veckans andakter hör du prästen Joakim Hagerius reflektera över kyrkan från olika perspektiv. Idag är rubriken Kyrkan som ger rum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Den som följer Jesus Kristus är alltid i rörelse, liksom han själv hela tiden är i rörelse i evangeliernas berättelser. Ändå finns en risk att man lite för starkt vill slå fast vad kyrkan är och hur den ska se ut och håller fast vid detta. Ofta kommer det från det man är van vid och kanske uppvuxen med.Det finns en berättelse i Lukasevangeliet som utmanar det invanda – som handlar om gästfrihet. Två lärjungar är på väg bort från Jerusalem. Det är påskdag, men för dem känns det inte som påsk. Deras hopp har gått i kras. Jesus är död. Det som verkade så lovande har slutat i besvikelse. Medan de vandrar kommer en främling och slår följe med dem. Han frågar vad de talar om, lyssnar till deras berättelse och hjälper dem sedan att förstå det som har hänt. Men de känner inte igen honom.När kvällen kommer når de byn Emmaus. Främlingen verkar vilja gå vidare. Då säger de orden som blivit en av kyrkans vackraste böner: ”Stanna kvar hos oss.” De ger främlingen rum. De öppnar sitt hem och måltidsbord för någon som ännu är okänd. Och först då händer det. När de sitter till bords tar gästen brödet, tackar Gud, bryter det och räcker det åt dem. Då öppnas deras ögon. Och de känner igen Jesus.Text:Lukas 24:29, Hebr 13:2Musik:Spiral (Sunrise Session) av och med Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

I veckans andakter hör du prästen Joakim Hagerius reflektera över kyrkan från olika perspektiv. Idag om kyrkan som lyssnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:När människor tänker på kyrkan tror jag att det intuitivt handlar om det talade och sjungna. Präster som predikar och undervisar, eller körer som sjunger sitt budskap. Men talet och sången kommer inte först. Innan kyrkan talar och sjunger, lyssnar hon.Det kan låta märkligt. Vi lever i en tid där den viktigaste frågan är hur man ska nå ut, bli relevant eller göra sin röst hörd. Men kyrkan börjar inte med sitt eget tal. Hon börjar med att lyssna. För kyrkan lever inte av sina egna idéer. Hon lever av det hon tar emot. Text:Joh 10:3–4Musik:Spiral (Sunrise Session) av och med Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

I veckans andakter hör du prästen Joakim Hagerius reflektera över kyrkan, som blir till i varje tid och plats. Men hur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Närmar jag mig kristen tro, så följer kyrkan med – den hör till och kommer liksom på köpet vare sig jag önskar det eller ej. Den här veckan vill jag berätta varför.När jag döper någon finns det ett ögonblick i gudstjänsten som jag tycker särskilt mycket om. Dopet är genomfört i Faderns, och Sonens och den heliga Andens namn. Vattnet har runnit över kroppen. Vi har bett om Andens närvaro, nu och för dagar som kommer. Och så kommer ett moment som alltid måste vara med: ett välkommen till den lokala församlingen, men också till Kristi världsvida kyrka.Den som döps välkomnas inte bara till en lokal församling utan till Kristi världsvida kyrka. Till en gemenskap som sträcker sig över språk, kulturer och generationer. Och välkomnandet sker med kärlek och förväntan.I dopet förenas vi med Gud. Men också med varandra.Text:Joh 15:5Musik:Spiral (Sunrise Session) av och med Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Rösten är i fokus i veckans Andakten i P1. Om den egna rösten, andras - och konsten att sortera bland rösterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Lignell pastor, retreatledare och författare som är bosatt i Linköping håller i Andakten som är en repris från 2025.– Det är som att vi genom övning och goda exempel kan lära oss känna igen rösten. Den gode herden, märkt av sår och medlidande, kallar på varje människa. Den rösten ska inte förväxlas med de som säger rätt saker, men med fel röst. Hur urskiljer man detta?Text:Joh 10:1-5Musik:Jag lyfter ögat mot himmelen – Georg WadeniusProducent Lina Hedmark liv@sverigesradio.se

Rösten är i fokus i veckans Andakten i P1. Om den egna rösten, andras - och konsten att sortera bland rösterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Lignell pastor, retreatledare och författare som är bosatt i Linköping håller i Andakten som är en repris från 2025.– Hur uppfattar vi Guds röst mitt i en tillvaro av plikter, intryck och vardag? Dels finns bibeltexterna, där den kristna kyrkan i alla tider uppfattat Guds röst och vägledning. Och dels finns våra erfarenheter, den vardag som är vår. Gud möter oss i det liv vi lever, och inte nödvändigtvis i det extraordinära.Text:Matt 25:37-39Luk 24:13-32Musik:Jag lyfter ögat mot himmelen – Georg WadeniusProducent Lina Hedmark liv@sverigesradio.se

Rösten är i fokus i veckans Andakten i P1. Om den egna rösten, andras - och konsten att sortera bland rösterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Lignell pastor, retreatledare och författare som är bosatt i Linköping håller i Andakten som är en repris från 2025.– Det är omöjligt att vara stilla och komma till ro när vi är rädda. Det är oerhört utmanande att förbli lyssnande när trycket i själen ökar, när hoten runtomkring accelererar och tankarna far åt alla håll.Text:Jes 7:1-4; 18:4Musik:Endless Like the Sea - Emil Brandqvist TrioProducent Lina Hedmark liv@sverigesradio.se

Rösten är i fokus i veckans Andakten i P1. Om den egna rösten, andras - och konsten att sortera bland rösterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Lignell pastor, retreatledare och författare som är bosatt i Linköping håller i Andakten som är en repris från 2025.– Det där med att avstå uppfattar jag som avgörande i en tid då floden av intryck aldrig sinar. I vår tid har fasta för många främst förknippats med hälsoråd för att rena kroppen från diverse gifter. Men i en kristen tradition handlar fastan snarare om sinnet, om min inre kompass, än om träning och hälsa.Text:Fil 1:9Musik:Endless Like the Sea - Emil Brandqvist TrioProducent Lina Hedmark liv@sverigesradio.se

Rösten är i fokus i veckans Andakten i P1. Om den egna rösten, andras - och konsten att sortera bland rösterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fredrik Lignell pastor, retreatledare och författare som är bosatt i Linköping håller i Andakten i P1 som är en repris från 2025.Ur andakten: ”När jag var barn stod vår telefon på en liten vit bänk i köket. Det var på den tiden då telefonen satt fast i väggen med en sladd. Nästan varje dag pratade min mamma med min mormor, och det var tydligt för oss där hemma vem som var i andra änden. Det hördes på rösten.”TextJoh 10:1-4; 20:16Musik:Endless Like the Sea - Emil Brandqvist TrioProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Vi preges alle av levd liv, men det er viktig å legge noe bak seg og se framover. Det er håp der - for alle. Hør alle episodene i appen NRK Radio

Om livets viktiga ögonblick pratar Joel Hultdin i andakten. Han är präst i Umeå stadsförsamling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Joel Hultdin berättar om en skogstur och ett nära möte med lavskrikan, som heter koxiken på dialekt.- Det verkar vara så där de fungerar, livets viktiga ögonblick. De går inte att beställa fram. Helt plötsligt har något tagit form som kan följa en hela livet. För det var där det hände, för mig. Det var där jag blev förälskad. I fåglar, javisst. I skogen, ja. Men kanske mest i att förundras, säger Joel Hultdin i andakten.TextPsaltaren 104:24, 10, 12MusikRainbirds - Tom WaitsProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om att dela värmen pratar Joel Hultdin i andakten. Han är präst i Umeå stadsförsamling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Joel Hultdin berättar om Sveriges minsta fågel, kungsfågeln, och hur den klarar av vinterns kyla.- Det som bär den - det som bär mig - genom natten är värmen inifrån. Och att vi inte eldar själva. Sex gram värme räcker inte mot tillvarons alla minusgrader. Det är först när vi kryper ihop och lägger ihop den lilla värme vi har som natten går att överleva. Det är liksom så vi är gjorda, vi människor. Som sjuttio kilos kungsfåglar, som bara klarar oss tillsammans, säger Joel Hultdin i andakten.TextPsaltaren 8:4-6MusikRainbirds - Tom WaitsProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om dragningen mot ljuset pratar Joel Hultdin i andakten. Han är präst i Umeå stadsförsamling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Joel Hultdin berättar om midnattssolen vid en fjällsjö, där silvertärnor svepte över vattnet. Silvertärnor flyger från jordens ena ände till den andra i jakt efter ljuset.- Jag tänker att det finns något sådant nedlagt i mig också. En sorts dragning mot ljuset som jag inte riktigt valt och inte riktigt kan förklara. Den finns där också i de mörkaste perioderna, kanske tydligast då: en envis liten kompass som pekar mot ljus, mot liv, mot värme, säger Joel Hultdin i andakten.TextPsaltaren 139:7-12MusikRainbirds - Tom WaitsProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om att sjunga in i mörkret pratar Joel Hultdin i andakten. Han är präst i Umeå stadsförsamling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I andakten berättar Joel Hultdin om upplevelsen av fåglarnas gryningskör en morgon i maj.- Rödhaken som tar morgonens första ton har lång tid kvar till gryningens första ljus. Den sjunger rakt in i det som fortfarande är mörker. Som att den meddelar världen att nu räcker det med natt. Nu kan ljuset komma. Nu är det dags för en ny dag att gry, säger Joel Hultdin i andakten.TextPsaltaren 30:12-13MusikRainbirds - Tom WaitsProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om tjärnen som en katedral pratar Joel Hultdin i andakten. Han är präst i Umeå stadsförsamling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I andakten berättar Joel Hultdin om barndomens dammiga sommarvägar, som ledde till den svalkande tjärnen.- Jag minns solnedgången som speglade sig i sjön och min - ja det var min alldeles egna svarthakedopping - som lyste som glödande purpur i kvällssolen. Fridfullt flöt den fram över tjärnen medan fjädermyggen dansade i motljuset. Där och då var allt möjligt. Hela världens äventyr låg öppna framför mig, varje litet liv, varje liten skapelse och skorv min att upptäcka, säger Joel Hultdin i andakten.TextPsaltaren 148:1-4, 7, 9-13MusikRainbirds - Tom WaitsProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Albin Tanke, präst och psykoterapeut i Malmö. Temat för veckan är Klarsynens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Jag minns en gång i skolan när jag fick tillbaka ett rättat prov som inte hade gått så bra. Läraren uttryckte sin besvikelse och sa: ”Du kommer aldrig att bli bra på detta ämne”. Det gjorde mig nedslagen – det var ju inte särskilt uppmuntrande ord och jag kan säga att det knappast ökade mitt intresse för ämnet.Men jag har också varit med om mycket peppande feedback som betytt otroligt mycket och som har hjälpt mig framåt på livets väg. Att bli trodd på i välvilja och att samtidigt få rimliga krav på sig – oj, vad det tillsammans kan öppna för glädje, lust och ge kraft att vilja utvecklas vidare.Det där med kritik är en känslig sak. Den är så oerhört viktig att både kunna ge och ta emot. Och samtidigt är det helt avgörande hur kritiken ges. Om den inte är välvillig blir den inte till hjälp, snarare kan den bli förödande. Jag vill öva mig på att kunna ge kritik som både vågar kritisera och samtidigt peppar. Själv önskar jag ju få ta emot den typen av kritik. Ett sanningens ord som också bär på det uppbyggliga. Att få tillgång till ny kämpaglöd i tillit, välgång och växt. Att få ta emot illvillig kritik äter bara på självkänslan, tär ner mitt självförtroende och hämmar min utveckling.Text:Matt 7:12Musik:Månvalsen av och med Dan MalmquistProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Albin Tanke, präst och psykoterapeut i Malmö. Temat för veckan är Klarsynens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:I Johannesevangeliet berättas det om hur de skriftlärda och fariséerna försökte sätta Jesus på prov genom att peka på en annan människas synd och fråga hur Jesus skulle hantera det stränga straff som den dåtida lagen krävde för synden: att bli stenad. Då svarar Jesus dem: ”Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne /–-/ När de hörde hans svar gick de därifrån en efter en, de äldste först.”Ja, de äldste, de som har hängt med ett tag, de går först, kanske också mest skamsna över vad de försökte med. Det var de äldsta som snabbast insåg orimligheten. Ingen av oss går fri från att göra fel. Kanske vet de lite mer om att livet inte alltid är så enkelt, att livet är komplext.När jag med mitt pekfinger pekar på någon annans brister och påpekar andras fel, pekar alltid tre fingrar tillbaka på mig själv. Kanske kan det ge större självinsikt? Jag behöver såklart försöka handla så rätt jag bara kan, och det har betydelse hur jag bearbetat mina egna erfarenheter, för att kunna växa i insikt och vishet. Det är sådant som stärker och bygger upp vårt samvete. Jag tycker samvete är ett så vackert ord. ”Att veta tillsammans”. Det handlar om att bära en större kunskap som vi inte klarar att ha helt på egen hand. Att utveckla ett samvete och att odla ett omdöme – det behöver jag andra människor för att klara. Att se livet ur större perspektiv – både bredare och djupare – det kan förfina min inre moraliska kompass och förmågan att göra väl avvägda val i livet.Text:Joh 8:7–9Musik:Månvalsen av och med Dan MalmquistProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Albin Tanke, präst och psykoterapeut i Malmö. Temat för veckan är Klarsynens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Att se på tillvaron med en klarare blick är inte alltid enkelt. Ändå är det så viktigt att försöka. Det är så mycket som kan grumla till blicken, det är så mycket som kan få mig att bli ofokuserad. Jag slutar helt enkelt att se klart när jag låter mig distraheras av allt möjligt som vill dra uppmärksamheten till sig ifrån det som faktiskt är viktigast.Att prioritera fel, att göra mig upptagen av halvviktiga saker som jag kanske omedvetet låter gå före sådant som jag faktiskt borde fokusera. Allt det gör att jag tappar min klarsynthet. Hur kan jag öppna för den heliga Anden som hjälper mig att få syn på det som är viktigt? Det som ger tillvaron liv? Går det att koppla på min inre blick för att ge mig själv möjlighet att se tillvaron i ett annat ljus? Hoppets och möjligheternas grund finns ju runt omkring mig, alldeles nära – om jag bara tillåter mig att få syn på det.Men ofta känns det som om jag famnar i mörker. Då gäller att försöka handla så bra och så gott som det bara går utifrån situationen. I profeten Jesaja bok står det: Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand. När jag ställs inför det svåra behöver jag komma ihåg att jag aldrig blir utelämnad med mina bekymmer och min oro. Gud finns nära och bär mig i det jag kämpar med. Att försöka se klarsynt handlar om att öppna för en blick som också alltid innehåller hopp, som bär på Kristus ljus, som för oss genom svårigheter mot möjligheter.Text:Jesaja 41:10Musik:Månvalsen av och med Dan MalmquistProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Albin Tanke, präst och psykoterapeut i Malmö. Temat för veckan är Klarsynens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Hur kan jag odla ett gott omdöme? Ja, kanske på samma sätt som fred och godhet odlas? Dvs det inte så enkelt. Det finns nog inga snabba frön för detta, för då hade världen antagligen sett lite annorlunda ut?Att odla ett gott omdöme kan kräva sin tid, för ofta behövs, vid sidan av en etisk grund och en moralisk kompass, också erfarenhet av livets olika nyanser och sammanhang. Att utveckla förmågan att fatta kloka, balanserade och övervägda beslut, särskilt i komplexa situationer, är inte enkelt. Vi behöver varandra i detta mänskliga uppdrag. Jag tror det viktigt att ta in och kombinera olika sorts kunskaper och använda olika erfarenheter av liv, smärta, glädje, lycka, brister osv.I en värld fylld av brus och snabba beslut är förmågan till omdöme en av de mest värdefulla gåvor som vi människor kan utveckla genom livet. Det påverkar också hur jag klarar att bemöta andra, min vilja att tillgängliggöra och inkludera. Att odla omdöme är inte en engångsgrej utan en pågående process som får mig att mogna som människa.Text:1 Thess 5:13–15Musik:Månvalsen av och med Dan MalmquistProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Albin Tanke, präst och psykoterapeut i Malmö. Temat för veckan är Klarsynens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:När jag drabbas av stress får jag lätt tunnelseende. Inte bokstavligt talat, utan mer på ett sätt som gör att livet liksom blir mindre. Jag stirrar mig blind på detaljer, jag kommer inte loss och jag får svårt att lyfta blicken och se i det större perspektivet. Det levande i livet begränsas och det är som om en autopilot slås på inom mig. Ofta glömmer jag i min stress möjligheten att bjuda in andra i mitt liv. Jag glömmer att be om hjälp och fråga om andras perspektiv och jag glömmer att glädjas åt det som är värt att glädjas över.Då behöver jag se med större klarsyn. Öppna för förmågan att kunna se lite bredare, lite större och ur andra och djupare perspektiv. När jag försöker lyfta min blick blir proportionerna annorlunda och stressen får inte riktigt samma makt som tidigare. När jag aktivt tänker på att sänka mina axlar, att slappna av, att ta några steg tillbaka och andas. Då möter livet igen. Plötsligt får jag syn på andras välvilja. Jag är inte ensam.Text:1 Joh 3:18-20Musik:Månvalsen av och med Dan MalmquistProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Tankar i sommartid från norra Värmland med prästen Johan Bonander. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens gudstjänst bygger på texter av prästen Johan Bonander som sändes i Andakten i P1 i juli 2026 och som idag ramas in av musik och samtal.Johan Bonander är präst i Torsby i norra Värmland och för honom är sommaren en tid för reflektion, tankar som inte hunnit tänkas klart under året får ta plats och barnbarnen kommer på besök för att skörda potatis.Ur gudstjänsten: ”Min pappa dog i februari. Jag avskyr egentligen kakor men den här våren och fram till nu har jag ändå tagit både kakor och bullar när de bjudits. Som om jag kom honom lite närmre då. Tagit en kaka för pappa på något vis – han skulle aldrig ha tvekat. Och så jackorna jag burit hela våren, hans jackor som luktat pappa. Och nu i denna sommar hans skjortor.”Musik: En liten bit av Värmeland – Sven-IngvarsBön – Maja HeurlingDen blomstertid nu kommer - Darin Kvällsböna– Gunnar Ehne text, Johan Sandborgh kompositör, Björn Sandborgh sång Det kommer bli bra – Laleh Till kvällen – Maja HeurlingDen blomstertid nu kommer – Elsa RobertsProducent Lina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Andakten i P1 med prästen Johan Bonander. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Så var det dax för det andra barnbarnet att göra en ”morfar special”. Lite oförhappandes hade treåringen vågat sig på att lämna syskon, mamma och papa. Vi får se hur det går, hon har just somnat. Kanske vaknar hon otröstlig i natt och längtar hem. Ja, men då är det så. Går det inte att tillfälligtvis stilla denna längtan så får vi väl åka hem i den ljusa sommarnatten, vad gör väl det? Musik:Den blomstertid nu kommer – Elsa RobertsProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Andakten i P1 med prästen Johan Bonander. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”I norra Värmland beskriver man ibland ett kort ögonblick med ordet ”grisblink”. Vi som sett en gris i ögonen, dessa ödmjuka och nyfikna ögon och hur snabbt de blinkar som om de visste att livet är på lån - vi vet hur kort en grisblink är. I den stund Mose varit värmlänning hade han nog skrivit: ty livet det går snart förbi, likt i en grisblink”. Musik:Den blomstertid nu kommer – Elsa RobertsProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Andakten i P1 med prästen Johan Bonander. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Min pappa dog i februari. Han fick vara pigg och nyfiken in i det sista. Jag kände på mig då jag åkte ned till sjukhuset dit han kommit med ambulans timmarna innan, att han nog skulle dö nu. Ett par timmar efter att jag kommit ned till sjukhuset och min barndomsbygd somnade han in. Nu är jag själv äldst. Och i någon mening, på tur. Musik:Den blomstertid nu kommer – Elsa RobertsProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Andakten i P1 med prästen Johan Bonander. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Det är intressant att få vara morfar. Att erfara en öppenhet och närhet från ett barnbarn, en öppenhet som bara finns där, lite av sig självt. En öppenhet jag så att säga inte förtjänat, den bara är där, gratis.”Musik:Den blomstertid nu kommer – Elsa RobertsProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Andakten i P1 med prästen Johan Bonander. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Det var tioåringen som hittade på uttrycket ”morfar special”. I sommar vill vi ha en morfar special igen, sa hon. Jaha, vad är det då?, frågade jag. Jo, det vi gjorde för två somrar sedan, svarade hon - att vi kommer hem till dig, ett barnbarn i taget. Så nu har vi det igen, en morfar special. Båten ligger i sjön, fiskespöna är i, cyklarna är nypumpade, kedjorna oljade och bromsarna funkar. Musik:Den blomstertid nu kommer – Elsa RobertsProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Om hur vi kan hantera oro handlar dagens andakt med Lisa Tilling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:”Vad är du orolig för?” Frågan har ställts många gånger och påståendet: ”Du behöver inte oroa dig” sägs alltför ofta. Dom där tankarna och grubblerierna om framtiden, familjen, jobbet, pengar, världsläget, att vara otillräcklig och att inte duga. Det ögonblicket då vi fick fri fantasi och förmåga att föreställa oss olika skeenden så började vi oroa oss och oron ställer till det.Jag är själv en person som sällan oroar mig och mina vänner frågar ofta hur jag lyckas låta bli. Jag vet egentligen inte hur det kommer sig mer än att jag har förstått och lärt mig med åren att det är ingen idé att oroa sig. Dessutom är jag lösningsorienterad och nyfiken.Men, helt ärligt så det finns en sak som under alla år oroat mig och det är tandläkarbesök. Det har jag mått dåligt av, en rädsla som suttit i sen barndomen. Jag har verkligen jobbat med mina tankar runt detta och har koncentrerat mina tankar på att tandläkaren bara vill hjälpa mig, tänkt på hur härligt det känns när jag går därifrån och dessutom har jag hittat en lösning i att få lite lugnande medel innan större ingrepp. Jag har motat oron i grinden. Det är inte frågan om hur jag lever ett liv utan oro utan om hur jag kan hantera min oro när den dyker upp.Text:Matt. 6:34, Joh. 14Musik:From The Lit Sea Beneath av och med Fredrik TörnvallProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Vad betyder tystnaden? Det funderar församlingsmusiker Lisa Tilling på i dagens andakt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:En klok person sa en gång till mig, när jag sa att jag pratar mindre och lyssnar mer nu förtiden: ”Härligt! Jag väntade på att orden skulle ta slut någon gång så att tystnaden får en chans att viska viktiga saker till dig”.Med lite eftertanke på dom orden så är det ju självklart att det är så. Jag behöver vara tyst för att viktiga saker jag behöver höra ska få större spelrum. I tystnaden får alla känslor möjlighet att sorteras utan att bli påverkade av intryck utifrån. I tystnaden talar dom ord som aldrig tidigare blivit sagda. I tystnaden blir min hörsel skarpare. I tystnaden finns nuet.Under alla år som jag har ägnat mig åt musiken så har det blivit tydligare för mig att det är tystnaden som är den starkaste budbäraren i musiken. När pausen uppstår ger den mig möjlighet att reflektera och också förväntansfullt lyssna i tystnaden efter det som kommer sen.En av dom stora franska tonsättarna, Claude Debussy lär ha sagt: Musik är tystnaden mellan tonerna.Musik och tystnad har ett starkt kärleksförhållande.Text:Fil 2:4, Matt. 7 och 22:37-40 och 25Musik:From The Lit Sea Beneath av och med Fredrik TörnvallProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Gemenskap är temat på dagens andakt med församlingsmusiker Lisa Tilling från Norrköping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Gemenskap är en känsla av tillhörighet med andra människor på olika sätt. Vi samlas kring en eller flera gemensamma nämnare.För mig är det något mer än själva känslan av samhörighet. Det blir en gemenskap först när vi interagerar med människor konkret.Att i ensamheten fundera över att vilja tillhöra en grupp ger ju ingen gratisbiljett in till gemenskapen. Jag behöver vara aktiv och välja den och sen kan jag i ensamma stunder känna en sann och god känsla i att veta att jag tillhör en gemenskap. Ibland är det svårt att ensam söka upp en gemenskap. Vi är rädda för att tränga oss på, inte passa in och så väljer vi tryggheten att slippa utsätta oss för detta och avstår. Jag vet dom gånger jag känt precis så och då har någon som redan ingår i gemenskapen stått på sig och så småningom har jag lättat på stegen och följt med.Text:Apostlagärningarna 2:42-44, Hebreerbrevet 10:24-25Musik:From The Lit Sea Beneath av och med Fredrik TörnvallProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Om omsorg handlar dagens andakt med Lisa Tilling, församlingsmusiker från Norrköping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Det är en konst att vara lyhörd inför andras behov och utefter det tänka igenom och agera på ett bra sätt. Att kunna känna av när jag ska visa konkret omsorg och när jag ska backa, vilket kan vara nödvändigt så att jag inte tränger mig på.Att visa omsorg är uppmärksamhet och skötsel. Det kan vara hur du bryr dig om din trädgård eller dina växter på balkongen. Du vill att det ska växa så du kommer att se till att vattna ofta, ansa blommorna, byta jord, ta bort ogräs och prata med dina växter om vädret. Eller omsorg och uppmärksamhet på dina relationer. Ringa och höra hur personen mår, skicka ett födelsedagskort, bjuda på en fika eller bjuda in till en promenad.När jag emellanåt har det tungt så kan det ibland vara svårt att känna och föreställa sig att Gud bryr sig om just mig, men återigen, bibeln ger vägledning. Den uppmanar mig att lita på att Han kommer att bära mig. Den lär mig att lita på honom som jag alltid borde göra. Text:1 Petrusbrevet 5:7, 5 Mos. 31:8Musik:From The Lit Sea Beneath av och med Fredrik TörnvallProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi församlingsmusiker Lisa Tilling från Norrköping i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Att vara hjälpsam är ett tyst beslut, ett beslut om vem du väljer att vara när ingen annan tittar på. När du väljer vänlighet och hjälpsamhet så skyddar du något väldigt viktigt, din inre frid.Att hjälpa andra utan förbehåll är för mig ett kännetecken på sann kristenhet. Jesus hjälpte många under sin tid på jorden och uppmuntrar oss som efterföljare att göra detsamma. När vi hjälper andra tjänar vi Gud och vi blir välsignade.Enligt bibeln är grunden för alla goda gärningar det dubbla kärleksbudet som Jesus ger oss i Matteusevangeliet:”Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv.”Text:Fil 2:4, Matt. 7 och 22:37-40 och 25Musik:From The Lit Sea Beneath av och med Fredrik TörnvallProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Veckans andakter med de fem världsreligionerna har semester som tema. Prithu Banerjee utgår från sin hinduiska tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: I Sverige är semester nästan heligt – en rytm som hela samhället följer. Vägar som fylls av bilar på väg mot havet, sommarstugor som öppnas igen och städerna blir lite tystare, lite långsammare. Det finns något vackert i den kollektiva. Att ett helt land, nästan samtidigt, bestämmer sig för att ta ett steg tillbaka. En morgon utan alarm, kaffet som får ta sin tid. Vi släpper taget om möten, deadlines – att alltid vara på väg någonstans. Musik:Sirgun Kaur – Bahuta Karam InstrumentalProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Veckans andakter med de fem världsreligionerna har semester som tema. Sema Ekinci utgår från sin muslimska tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: Det finns en särskild övergång när semestern börjar. Den är inte alltid dramatisk, ibland syns den knappt men någonstans sker en förändring. Klockan slutar styra på samma sätt och kraven är inte de samma. Det finns mer utrymme, inte bara i kalendern utan även i sinnet och ändå är det något märkligt som smyger sig in i det utrymmet. Istället för att känna lättnad upplever jag en rastlöshet som växer inombords.Text: Koranen 25:47, 13:28Musik:Lament – Iftekharul AnamProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna med tema Semester. Idag med författaren Karin Brygger som utgår från sin judiska tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Judisk semester. Finns det? Jag kommer att tänka på en chassidisk rabbin jag läst om, en rabbin som kortfattat menade att det i judiskt liv egentligen inte finns någon downtime det finns bara uptime. Med det senare menade han att vi i varje stund måste sträva uppåt, efter en tillvaro som är mer utvecklad än vår nuvarande. Vägen dit går genom goda gärningar. Ska man resa någonstans bör man till exempel inte glömma att stanna till vägen och hjälpa dem som är i nöd. Vill man komma närmre Gud eller närmre ett liv som omfattar de etiska principer vi kan kalla Gud är det inre och yttre arbetet sammanlänkat. Denna praktik är frikopplad från produktivitet: det handlar om närvaro. Det är helt enkelt fullständigt omodernt.Själv arbetar jag sex dagar i veckan och jag har svårt att minnas en hel helg då jag inte arbetat. Men i mitt skrivande finner jag samtidigt en stor vila, just en fördjupning av mina existentiella möjligheter och skyldigheter. Att slappa på stranden ser jag ingen mening med och det meningslösa är en större stress än ansträngning.Text:Shema YisraelMusik:The Poet acts av Philip Glass med John LenehanProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna med temat Semester. Idag med Lama Kha'drön Pamo som utgår från vajrayanabuddhismen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Jag undersöker det engelska ordet ”holiday” och där ligger betoningen på ”a holy day”, alltså en ”helig dag” eller ordet ”vacation” som kommer från vacare som betyder att vara tom eller fri.Att vara tom och fri har starka kopplingar till den buddistiska undervisningen. Något vi kallar Shi-nè. Shi-nè betyder ordagrant ”att vila i stillhet” på tibetanska. Att vila i stillhet betyder att få en direkt upplevelse av verkligheten utan att tankar, tolkningar eller begrepp, att få semester från det vi normalt sett omger oss med. Shi-nè är en metod som hjälper till att stilla sinnet, så att man kan få en upplevelse av att vara tom och helt fri från referenspunkter.. Att under en tidsperiod vara tom och fri där vi sitter tysta och stilla, det är då vi mediterar. Det är då vi går ut ur vår byggnad och ser någonting annat, någonting som inte är så inbott och vardagligt, någonting uppfriskande. I shi-né så praktiserar vi med våra tankar och släpper dem om och om igen.Musik:Instrumental Guru Padmasambhava Prayer med RaphaelProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Andakterna den här veckan tar avstamp i de fem världsreligionerna med temat Semester. Idag med prästen Albin Tanke som utgår från kristendomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Jag minns första gången jag skulle få semester från ett arbete och få vara ledig och ändå få lön. Det tyckte jag var helt otroligt! Att få betalt för att vara ledig, vilken grej! Jag var van vid sommarloven, som ju i och för sig också var fantastiska och väldigt långa, men också väldigt obetalda, och då gällde det ju att hitta ett sommarjobb för att klara sig… Så det blev inte så mycket av det med ledighet...Men semester, det var något annat det. Jag minns hur vuxen jag kände mig när jag för första gången i livet firade semester. Kanske förstod jag inte då vilken kamp som krävts för denna rättighet att få vara ledig, för rättvisa och för människovärdiga principer – att hedra vikten av återhämtning och att ge möjlighet för alla som arbetar att också kunna vara lediga ibland.Text:Matt 11:28-30Musik:Prague's Ballet av Marius Neset med Marius Neset, Leif Ove Andsnes och Louisa TuckProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Martin Modéus i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Vi är välsignade med Guds närvaro, utan vår ansträngning.Och vi är också gåvor, välsignelser, till varandra. I det ser vi livets grundvälsignelse; att leva i relation. Det är ingen tillfällighet att isoleringscell alltid har ansetts som ett hårt straff. Vi behöver varandra så som vi behöver luft, vatten och mat.Musik:De blomster som i marken bor – Åsa JinderProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Martin Modéus i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: Vi hör ihop – världen är inget nollsummespel så att när en vinner så förlorar en annan, och tvärtom. Mitt goda och ditt goda hör samman. Min frihet och din frihet befrämjar varandra. Ingen av oss är fri ensam. Vår frihet binds samman med andra människors frihet – och med hela skapelsen. Att bana väg för fredsfursten är att verka för människans och skapelsens värde och värdighet.Musik:De blomster som i marken bor – Åsa JinderProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Martin Modéus i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: Frihetens grund är att vi inte längre behöver bevisa vårt värde vare sig inför Gud eller någon annan. Allt vi har och är, det är gåvor. De är ”av nåd” som vi säger på kyrkans språk. Vi får livet utan att behöva prestera eller göra något särskilt alls.Musik:En vänlig grönskas rika dräkt – Anders WidmarkProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Martin Modéus i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: Samhälle är vi tillsammans. Den klassiska kristna bilden av kyrkan som Kristi kropp kan vara till hjälp. Kroppen är en, men lemmarna många. Ingen kroppsdel kan säga till en annan: Jag behöver dig inte. Det gäller kyrkan – men också samhället. Vi är inte isolerade individer som råkar leva nära varandra. Vi är delar av en samhällskropp, där varje del påverkar helheten. När en del lider, lider hela kroppen. När en del gläds, får hela kroppen glädjas.Musik:En vänlig grönskas rika dräkt – Anders WidmarkProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Martin Modéus i Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: Korsets riktningar utåt, nedåt och uppåt påminner mig om de relationer vi står i. Det blir en bild för att fånga hur livet alltid är vänt åt många håll. Jag hör ihop med andra människor runt omkring mig, vi är skapade varelser som lever på planeten tillsammans med andra skapade varelser. Och vi är rotade i marken, i jorden, inte bara tillsammans med människor utan med alla levande varelser.Text: Luk. 1:68–80Musik:En vänlig grönskas rika dräkt – Anders WidmarkProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Om helighet mitt i vardagen handlar veckans Andakten i P1. De hålls av Susanne Dahl, universitetspräst i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I andakten pratar Susanne om relationen till kroppen och erfarenheten av att flyta i vattnet.- Kroppens tillit får mig att slappna av. Jag flyter faktiskt. Jag är buren. När tanken tvivlar – kan kroppen hjälpa mig att tro? Att jag inte bär tyngden av mitt liv i egna händer? Kroppen minns känslan av att vara buren. Som foster i mammas mage, att bli buren som ett litet barn och den vuxna kroppen som låter vattnet bära, säger Susanne Dahl i andakten.TextPsaltaren 63:2MusikThe poetry of earth – Max RichterProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om helighet mitt i vardagen handlar veckans Andakten i P1. De hålls av Susanne Dahl, universitetspräst i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I andakten pratar Susanne om de små tingens betydelse.- Det är en mjuk motståndshandling – att minnas. Ett mjukt motstånd i en värld där tempot accelererar och ett nu som ständigt övergår i ett då. Att vårda och ha omsorg om tingen, om de saker som länkar oss samman. De människor som går ur tiden, dör ifrån oss tar med sig en värld som går förlorad. Vi som är kvar hjälps åt att minnas, att hålla vid liv, genom ting, genom berättelser, säger Susanne Dahl i andakten.TextPsaltaren 139:16-18MusikThe poetry of earth – Max RichterProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om helighet mitt i vardagen handlar veckans Andakten i P1. De hålls av Susanne Dahl, universitetspräst i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I andakten pratar Susanne om att sorgen är kärlekens pris.- För att jag en gång tagit emot kärleken – en annan människa i mitt liv, tar jag också emot sorgen. Låter den ta plats. Arbeta med mig. Låter den finnas som en bekräftelse på att vi funnits. Låter den föra mig in i livet igen, säger Susanne i andakten.TextMatteusevangeliet 5:4MusikThe poetry of earth – Max RichterProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om helighet mitt i vardagen handlar veckans Andakten i P1. De hålls av Susanne Dahl, universitetspräst i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I andakten pratar Susanne om människans längtan efter skönhet.- I grekiskan är ordet för ”det sköna” to kalon och det hör ihop med ordet för kallelse. Att det sköna kallar oss, lockar oss in i livet. Någon har beskrivit det som att skönheten för oss in i värmen och förundran, i en omfamning av evigheten., säger Susanne Dahl i andakten.TextHöga visan 2:10-12MusikThe poetry of earth – Max RichterProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Om helighet mitt i vardagen handlar veckans Andakten i P1. De hålls av Susanne Dahl, universitetspräst i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I andakten pratar Susanne om människans behov och lust att skapa.- Lusten och behovet att skapa är en del av människans gudslikhet. Att jag är skapade medskapare. Att mina händer, mina tankar, min fantasi skapar och återförtrollar världen. Eller snarare hjälper mig att komma i kontakt med världen som så den djupast sett är. Genomandad av närvaro, så mycket mer än det jag kan se och ta på, säger Susanne Dahl i andakten.Text1 Moseboken 1:27-27MusikThe poetry of earth – Max RichterProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Joanna Kölsch, präst i Askims församling i Göteborg. Idag handlar det om Guds sändebud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:På mitt piano hemma ligger en ensam änglavinge i keramik, jag har köpt den i Berlin. På lockets insida står ”för att kunna flyga måste vi omfamna varandra”.Ja, kanske är det du och jag som är kallad till att vara änglar för varandra, kanske bär vi bara en vinge. Och för att flyga behöver vi krama varandra.Förr i tiden trodde man att om man såg en flygande fjäder så var det ett tecken på att en ängel flugit förbi och fångade man den fick man önska sig något.Text:2 Mos. 23: 20, Luk 2:13-14Musik:Reiseslått av och med Gjermund LarsenProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi Joanna Kölsch, präst i Askims församling i Göteborg. Idag om att få vägledning inifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:En dag var min bil på verkstaden och jag fick en hyrbil. På morgonen när jag körde på vägbanan på väg mot Askims kyrka, väg 158, skulle jag svänga in mot kyrkan och då tog bilen över och styrde åt motsatt håll. Någon säkerhetsinställning hade slagit till och den tyckte av någon anledning att det inte passade att svänga just då. Är det du eller jag som kör? sa jag för mig själv till bilen. Jag letade efter inställningen för att stänga av detta.Så tror jag att Gud jobbar med oss, det finns en medfödd inställning i dig redan från då är barn. När vi är på väg att handla på ett visst vis, viskar Gud i vårt inre att vi borde ta av lite mer åt ett annat håll. Men jag tror att vi ganska snabbt hittar funktionen för att tysta denna inställning och köra vidare. När vi kanske behöver vila, när vi behöver tänka efter, när vi behöver gråta, när vi behöver bli arga, när vi behöver skratta... vi lär oss i inträdet i vuxenvärlden att tysta denna meddelandefunktion.Text:Joh. 14: 26-28, Psalm 275Musik:Reiseslått av och med Gjermund LarsenProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se