Podcasts about humleg

1957 börjar Britta Aronsson som hushållerska hos familjen Collin och blir kvar i 53 år. Lotten Collin söker svar på varför hon blev kvar så länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023

I avsnitt 179 testar vi ölen som vi gjort i samarbete med Humlegårdens Ekolager. Hur blev egentligen resultatet? Robert berättar dessutom om sitt stora julmust-test. Med koden ÖLVÄRLDEN24 får du 10% rabatt vid köp av kitet hos Humlegårdens Ekolager. Detta och mycket mer i avsnitt 179.

I avsnitt 177 är det äntligen dags att brygga öl. I ett betalt samarbete med Humlegårdens Ekolager brygger vi två olika kit. Till vår hjälp har vi Roger Lysén och Peter M Eronson. Ni hittar kiten här: Odd Island Apex Detta och mycket mer i avsnitt 177.

I avsnitt 175 pratar vi om vårt kommande samarbete med Humlegårdens Ekolager. Vi skall båda brygga ett varsitt öl genom deras färdiga kit. Till vår hjälp har vi Roger Lysén och Peter M Eronson. Ni hittar dem här: Odd Island Apex Detta och mycket mer i avsnitt 175.

Humhum. Inte från Humlegården men väl från Kulturhuset. I veckans episod av Mediespanarna diskuterar Erik och Jesper tillståndet för humaniora i Sverige. Bakgrunden är Humtanks 10-årsjubileum och en antologi som lanserades vid firandet. 

Välkommen till dagens avsnitt där vi diskuterar framtidens kontor och de utmaningar som fastighetsbranschen och företag står inför i den nya verkligheten av flexibelt arbete. Med oss har vi Anneli Jansson, VD på Humlegården och en av de ledande gestalterna inom branschen. Tillsammans med sitt team har hon utvecklat Origo, Humlegårdens senaste satsning i Solna, som kan vara en lösning på hur man skapar kontorsmiljöer som är så attraktiva att medarbetarna vill lämna sina hemmakontor.  Vi diskuterar hur företag kan balansera behovet av flexibilitet med att främja samarbete och innovation, samt hur fastighetsägare kan hantera den ökande konkurrensen och vakanserna som uppstår när fler hyresgäster väljer mindre ytor. Dessutom utforskar vi vilka element som gör en arbetsplats lockande och funktionell i en tid där hybridarbete har blivit normen. Häng med oss när vi undersöker hur framtidens arbetsplatser kan möta de nya kraven och utmaningarna med både humor och insikt. Trevlig lyssning! 

Vi börjar i kålgården i Humlegården och halkar in på civilförsvar och ministern Carl-Oskar Bohlin. Susanna har hittat en artikel om Elizabeth II som alltid sade "interesting" när hon satte punkt för ett samtal. Johan Har varit på grannpodden Stig och Cyril i otakt med samtiden, efter att ha gått vilse bland alla tjejer i kalasbyxor och yogamattor i Hammarby sjöstad. Birgitte Bonnesen döms till fängelse, men är det bra att hennes advokat är förvånad? Klarna får bannor från Finansinspektionen men spelar oförstående. Och apropå skandaler: sosselotteriet. Vad tror man händer om man ger någon kommission för att sälja prenumerationer på lotter? Att sossarna inte vill att den här frågan ska dyka upp är självklart, men är regeringspartierna verkligen så intresserade av den? Johan är tveksam. det fins för stora risker att det exploderar bakåt, när de lurade gamlingarna är bortglömda. Debatten mellanTrump och Harris visade att journalister inte begriper hur partiska de är och att Harris faktiskt hittat ett sätt att vrida lite av kraften ur Trumps händer. Detvar som när Göran Persson förvånades över att inte rå på Reinfeldt. Och den 9 oktober ska Johan få visa Barry Lyndon på härliga biografen Fågel Blå. Det glädjer honom mycket, eftersom han är en William Hogarth-fan. Och allt detta medan hantverkare väsnas på taket. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Peter Lind (Utvecklingschef Hagalund, Humlegården Fastigheter AB). Vi pratar om: - Om processen fastighetsutveckling, från idéer och koncept, till planer och ritningar, och sedan till en färdigbyggd fastighet. - Hur skapar vi platser där man vill vara och dit man vill återvända? - Vilken roll behöver fastighetsägare/utvecklare ta? Varför? Vilket ledarskap behöver vi? ______ Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️ All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated. Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design) AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/urbanistica-podcast/message

Henrik Ståhl och Agneta Sjödin tar en promenad i vårsolen runt Humlegården i Stockholm och för ett öppenhjärtigt samtal om allt från panikångest och självkänsla till minnen från deras tidiga tv-karriärer på 90-talet.De pratar om Henriks medverkan i Agnetas podd "Så in i själen" där de pratade om ångest, något de båda har erfarenhet av.Samtalet fördjupas när Agneta öppnar upp om sin kamp med självkänslan och hur hon ibland känner sig utnyttjad. Tillsammans resonerar de kring vikten av att bygga upp sin inre styrka, stå för den man är och våga ta plats på ett balanserat sätt.Vi får också höra personliga minnen från deras uppväxt, hur sagor som Narnia blev en tillflyktsort under tuffa perioder, och de delar tankar om att ta hand om sitt inre barn.Avslutningsvis berättar Henrik och Agneta om hur de en gång hamnade i tv-branschen. En promenad fylld av igenkänning, ärlighet och kloka tankar om livet.Mer om Henrik här: https://linktr.ee/HenrikstahlOM AGNETA SJÖDIN:Agneta Sjödin är programledare, podcastare och författare. Hon slog igenom som programledare i TV4 på 1990-talet och blev känd för att leda populära underhållningsprogram som Tur i Kärlek och Fångarna på fortet.Efter en 80 mils pilgrimsvandring 2004 bestämde hon sig för att börja skriva böcker.Hon driver också poddarna "Så in i själen" och "Utomjordiskt" som du hittar överallt där poddar finns.Mer om Agneta: https://agnetasjodin.com/ Vill du slippa reklamen? Bli plusmedlem: https://plus.acast.com/s/vandra-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Repris från 26 juni 2022.Medverkande i det här avsnittet av På minuten:Programledare: Hans RosenfeldtPanelen: Pia Johansson, Olof Wretling, Babben Larsson, Eric SternMusik: Erland von HeijneProducent: Mette Göthberg

1957 börjar Britta Aronsson tjänstgöra som hushållerska hos familjen Collin. Hon blir kvar i 53 år. Varför stannade hon så länge? Lotten Collin söker svar i sin släkts historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Farfar ska snart fylla 90. Han pillar med sina frimärken och tillbringar eftermiddagarna på den exklusiva herrklubben Sällskapet. Och så planerar han för vad som ska hända med hans hushållerska Britta när han dör. Hon lagar mat, bakar och putsar kristallkronorna i sexrumsvåningen där de bor tillsammans. Men vem är hon egentligen – och varför har hon stannat i 53 år? Britta stiger av bussen i Bromma hösten 1957. Då har familjen Collin två barn. Ett år senare föds minstingen Fabian. Han ser till att Brittas kjolfåll inte sticker ut under rocken under promenaderna i Humlegården och handlar helgmaten med henne i Östermalmshallen. Han följer med henne till Västergötland på somrarna när hon åker tillbaka till gården för att hjälpa till med skörden. ”Fabian blev Brittas son”, säger farfar. Det blir en historia om hur två familjer flätas samman. Vem är det till slut som tar hand om vem? – När jag började spela in min farfar och hans hushållerska Britta 2008 hade RUT-reformen precis införts, berättar Lotten Collin. Pigdebatten rasade för fullt. Jag började fundera mer på Britta. Vem var hon egentligen? Varför hade hon stannat hos min farfar och farmor hela sitt liv? Britta var barnvakt även åt mig när jag var liten. Hon har lagat pannkakor till mig, borstat mina tänder, dragit min barnvagn. Ändå visste jag knappt vad hon hette i efternamn. Hon var bara Britta. Hon hade alltid varit där, och det kändes som att hon skulle stanna för alltid.Reporter Lotten CollinProducent Håkan EngströmSlutmix Tor Sigvardsson Produktion Stockholm 2023

Hur hanterar The Guardian utmaningarna med AI? Och hur bra är svenska utgivare på att sköta sin e-plikt? Publicistpodden har svaren.  Den tekniska utvecklingen kring AI, artificiell intelligens, går som bekant i rasande fart. Det här ritar förstås om kartan för de flesta industrier, men självklart är en informationstung sektor som mediebranschen extra påverkad. Inte bara i Sverige, utan naturligtvis i hela världen. Därför var det extra intressant att höra hur en stor medieaktör som brittiska The Guardian hanterar dessa utmaningar, i samband med att deras chef för redaktionell utveckling, Chris Moran gästade Stockholm och Tidskriftsdagen i förra veckan. Publicistpodden tog ett kort snack med honom. Och apropå digital teknik:  Sedan 2015 råder den så kallade e-plikten, ett lagkrav som gäller de allra flesta digitala publicister med grundlagsskydd. Men hur bra lever branschen upp till denna plikt? Vi tog oss till KB:s ståtliga byggnad vid Humlegården i Stockholm och bad myndighetens samordnare David Brodin om svaret.  Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter, ansvarig utgivare är Kerstin Neld. Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas på bojonasnordling@gmail.com 

Vi har en event-tät vecka bakom oss med Morjas butiksöppning på Humlegårdsgatan 19 och inte minst vår oerhört trevliga smokingmiddag tillsammans med Bollinger på Nobis Hotell i Stockholm. Det blir även Luca Rubinacci, Lapo Elkann och en diskussion kring hur stilfenomen som Sprezzatura och Stealth Wealth tenderat att förlora sin mystik så fort de får en etikett. Stort tack till månadens partner Peroni Nastro Azzurro 0.0%. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen en helt avsnitt enbart om humle. Vi går igenom vad humle är, hur det används, historik och teknik. Till vår hjälp har vi bjudit in mannen, myten och mästaren Peter Högström från Humlegårdens Ekolager. Janko och Peter orerar också på i vanlig ordning. Trevlig lyssning.

In this episode Suzy and Nicola explore affordable and simply beautiful fragrances that are perfect for Spring. Whether you feel like a fragrant change or are longing for a perfume that encapsulates the spirit of the season but don't want to spend a fortune, this episode for you.Nicola's list: @loccitane_uk_ire Cherry Blossom@isseymiyakeparfums A Drop d'Issey@clarinsuk Eau DynamisanteSuzy's List:@yardleylondonuk Bluebell & Sweetpea@marksandspencerfashionpr Discover Intense Orange Blossom & AmberM&S Apothecary BreatheM&S Provenance Calm After the Storm@rogergallet Fleur de Figuier Intense@sofragrance SO Unique Cashmere, Pink Pear & Tiaré Flower@andotherstories Humlegården Cotton@4711 Gift Set: Original Eau de Cologne, Floral Collection Jasmine, Rose & Lilac@shayandbluelondon Black Tulip

I avsnitt 73 poddar vi delvis från Humlegården i Stockholm och pratar en hel del om granbarkborren och det paradoxala att den härjar i en tid med rekordhöga priser på sågade trävaror.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

I dagens avsnitt gästas vi av våra förebilder från Stiljournalen. Vi reder som vanligt ut livets stora frågor. Hur ska en tjej vara klädd på en första dejt? Går man runt i strumplästen när man är på middag? Och i vilken stadsdel ligger egentligen Humlegården? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varje dag dör 25 000 personer av hungerrelaterade orsaker, enligt FN. Kulturskribenten Kristina Lindquist reflekterar över en grundläggande rättighet som lätt glöms bort så länge magen är full. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När man är mätt glömmer man att man ska bli hungrig igen. Det är sextiotal i Stockholm, och Christo har kommit från Aten för att studera. Hungern gäller här en förbjuden kärleksaffär, men ordvalet för att beskriva denna djupaste längtan är väl valt i Theodor Kallifatides roman Kärlek och främlingskap. Mat är liv, även den enklare sorten. Pasta, sill, knäckebröd, filmjölk med smulade pepparkakor allt beskrivs med ett slags existentiell vördnad. På det oansenliga grekiska matstället Akropolis är det som att Christo får tillbaka sin kropp. O du min glupska grek! Även knullet förvandlar du till bröd skrattar han när vännen talar om sin tjej som att varje tugga är en välsignelse. I en avgörande passage tidigt i boken har Christo inte råd att äta och beger sig till Humlegården, där det finns män som är villiga att betala för ungt kött. Vad skulle hans far säga om han såg honom nu, darrande i kylan, redo att sälja sin kropp, klä av sig sin själ som en använd kalsong. Några män kom förbi, en av dem grep tag i hans förkrympta pung, skakade på huvudet och sa till de andra 'ingen är hemma här', de skrattade och gick vidare. Han luktade hunger och skam. För Christo blir hungern något utdefinierande och skamligt, något som separerar honom från omgivningen och samhället. Men kanske är det precis tvärtom? Kanske är hungern den mest gemensamma av egenskaper, och ett bevis på det mänskliga? På ett plan är detta naturligtvis bara en banal biologisk realitet. Min glada bebis gråter efter mat när han vaknar på nätterna, helt enkelt för att överlevnaden är programmerad så. Men det är ett förhållande som också gör spår i kulturen. I Philip K. Dicks roman Do Androids Dream of Electric Sheep?, som filmen Blade runner delvis bygger på, avslöjas till exempel en så kallad replikant genom hur hon reagerar på en kontrollfråga om just mat och ätande. Äta råa ostron eller äta kokt hund, vilket är egentligen det mest mänskliga svaret? I Bibeln framträder ett spännande skifte i relationen till hunger mellan gamla och nya testamentet. I Psaltarens femtionde kapitel avböjer Gud brännoffer och frågar retoriskt, närmast med en viss ironi i tonen, om människan tycker att han (Gud!) verkligen ska äta kött och dricka blod. Han behöver inga tjurar eller bockar ur stall och fållor ty viltet i skogen är mitt, alla djur bland de väldiga bergen. Jag känner alla fåglar i skyn, alla markens smådjur är mina. Dels kan detta säkert tolkas som en varning för hybris, eftersom allt som skulle kunna offras redan tillhör Guds skapelse. Men det görs också en poäng av att mat och ätande inte tillhör det gudomligas sfär. Vore jag hungrig sade jag det inte till dig, ty min är världen och allt den rymmer. Gud ber helt enkelt inte sin skapelse om mat, förhållandet är omvänt. När Gud blir människa inträder också hungern. I Lukasevangeliet berättas om hur Jesus efter 40 dagars fasta i öknen frestas av djävulen som hetsar honom att göra stenar till bröd. Jesus står emot, men poängen är att han faktiskt blir hungrig som en människa. Därför vet han också att människor kommer att lyssna när han i Johannes sjätte kapitel säger att han är livets bröd och att den som följer honom aldrig någonsin ska hungra. I verkligheten hungrar dock människor, mer än på länge faktiskt. När FN:s livsmedelsprogram oktober 2020 utsågs till mottagare av Nobels fredspris var det mot en situation i världen där 135 miljoner människor stod på randen till akut svält. Läget har förvärrats, främst på grund av krig och konflikter, där svält används som ett vapen mot civila. Maten i världen är inte slut. Ändå framställs svält inte sällan som ett beklagligt men naturligt tillstånd, där skördar slår fel eller det helt enkelt bara finns för många munnar att mätta. I den klassiska och utskällda jullåten Do they know its christmas? sjunger Bono, George Michael och resten av gänget i Band aid till exempel om ett Afrika där ingenting växer och inga regn faller trots att det är tämligen etablerat att svältkatastroferna i Etiopien på åttiotalet snarast berodde på korruption. Människor hungrar, trots att rätten till mat är fastslagen i artikel 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som är ett av få ställen i deklarationen där kroppen och människans bräcklighet som fysisk varelse blir synlig. Rätten till mat svarar mot ett ursprungligt behov som inte går att förhandla med, i en tid där allt tycks förhandlingsbart och där distansen till den levande kroppen blir allt större. Det är ju så det fungerar i en begärsekonomi, att ingen önskan är objektivt mer värd än någon annan. En vill kunna äta sig mätt, en annan är redan mätt men längtar efter ett maffigt årgångsvin och vilka är vi att säga att det ena är viktigare än det andra? Att det ändå är något särskilt med den mänskliga hungern blir tydligt genom att den så ofta får en normupplösande karaktär, rent dramaturgiskt. Den som är hungrig får frisedel. Först kommer maten, sedan moralen, som det heter i Bertolt Brechts Tolvskillingsoperan. Alla håller nödvändigtvis inte med om det, men premissen att hunger står över lagen återkommer gång på gång i litteraturen. I Martha Sandwall Bergströms serie om Kulla-Gulla straffas till exempel en dräng som har stulit ägg från Herrgården med sju slag vinande över handen, sju slag för det sjunde budet. Drängens mor är sjuk och behöver mat, och trots att tjuven har brutit både mot statens och guds bud så vet läsaren i sitt hjärta att det var rätt att stjäla de där äggen. Den som är hungrig har helt enkelt rätt att stjäla. Detsamma gäller för den centrala stölden i Victor Hugos roman Samhällets olycksbarn från 1862, där konsekvenserna av hunger pekar ut stora delar av intrigen. Den fattige Jean Valjean bryter sig in på ett bageri, stjäl en limpa och döms till fem års straffarbete. Den närmast perversa diskrepansen mellan brottet och straffet talar för sig själv, men omedelbart efter domen kliver Victor Hugo dessutom ut ur berättelsen med upplysningen om att engelsk statistik visar att fyra av fem stölder i London vid den här tiden är direkt kopplade till hunger. Litteraturvetaren David Bellos berättar om en episod där Hugo i verkliga livet såg en mager stackare klädd i trasor ledas bort av polis med en bit bröd i handen. Hugo såg inte en man, utan en symbol för ett samhällssystem och skrev in Jean Valjean i sin stora roman. I Stig Dagermans novell Saltkött och gurka stjäl i sin tur en hungrig klasskamrat den överblivna matsäck som huvudpersonen har för vana att slänga i en av skolans tomma bänkar. Kamraten avslöjas offentligt som en jävla tjyv, men något händer i det ögonblicket också med vår huvudperson. Han fryser och svettas, känner ett tryck växa inom sig och vill sprängas. Han försöker förmå den utpekade förbrytaren att ta emot en smörgås för att själv få absolution, men förgäves. När man är mätt glömmer man att man ska bli hungrig igen, skriver Kallifatides, och det är sant. Det är den trygga glömskan som störs inför åsynen av andras brist på mat och påminner om en ojämlikhet som är rent existentiell, som en reva i själva mänskligheten. Inför tomma magar är det den som är mätt som står där med skammen. Kristina Lindquist, kulturskribent Litteratur David Bellos. The Novel of the Century: The Extraordinary Adventure of Les Misérables (Farrar, Straus and Giroux, 2017). Bibeln: Psaltaren 50:7-14, Lukas 4:1-4 och Johannes 6:35. Stig Dagerman: Saltkött och gurka ur Nattens lekar. Samlade noveller och prosafragment (Norstedts, 2014).  Philip K. Dick, Do Androids Dream of Electric Sheep? (Random House, 1968). På svenska som "Blade runner", Bakhåll förlag. Victor Hugo, Samhällets olycksbarn. Del 1 (Niloe, 1981). FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Theodor Kallifatides, Kärlek och främlingskap (Albert Bonniers förlag, 2020).

Nour blir påmind om sitt gamla festliv, Henrik har kommit till den fruktansvärda insikten om att han är det som kallas för ”kulissregissör” och Nour får traumatiska minnen från skolstarten när det är dags för hennes egen son att börja sin skolgång. Dessutom: hör allt om vad som egentligen hände när Nour blev stämd efter den ökända blottningen i Humlegården! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Intresset för att brygga sitt eget öl har fullkomligt exploderat. Men vad krävs för att lyckas med sin ölbryggning, och hur odlar en humle på bästa sätt för att optimera avkastning och smak? Vilka sorter är odlingsvärda? Hur tar en hand som sin humle? Vilka ölsorter är goda? Ulrika och Linda bjuder in en expert, Jonas Schilén från Humlegårdens Ekolager, och nördar ner sig i både ölbryggning och humleodling. Dessutom får de tips på öl som passar till ost, sorbet och efterrätter med choklad. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Communitydans på distans Välkomna till ännu ett poddavsnitt om dans! Vi på Danspodden Isadora har i detta avsnitt 80 pratat med tre av de fyra koreografer som fick stödet Community dans på distans från Region Stockholm Dans och Cirkus i våras: Helena Franzen, Cilla Colt och Sara Lindström. Vi satte oss i Humlegården en friskt fläktande dag och pratade om deras projekt, vad de hade för ideer innan de satte igång, vad de upplevde och hur de ser på det som kommer efter Corona. Vi har ett löfte hängade i luften om att ses om ett år igen och se vad som hänt också. Det ser vi fram emot. Koreografen Robin Jonsson ska vi också försöka prata med vid annat tillfälle såklart. Ha en fin lyssning! /niclas och anita

En skulptur av Carl von Linné gjordes av Frithiof Kjellberg i slutet av 1885. Beställare var Kungliga Vetenskapsakademien. Tänkt placering var först vid Friends Arena i Stockholm men skulpturen avtäcktes i Humlegården runt Stockholms innerstad. 50 dagar senare vandaliserades skulpturen då von Linné blivit delägare i Malmö FF-konkurrenten Hammarby IF Fotboll.

Fastighetsbolag, i synnerhet med exponering mot handel, hotell och restaurang, drabbas hårt av coronakrisen. Vad händer om allt fler hyror uteblir och vakanserna ökar? Hur påverkas fastigheternas värde om krisen håller i sig? Och vad innebär oron på obligationsmarknaden för fastighetsbolagens finansieringsmodeller? Medverkande Max Barclay, Nordenchef vid Newsec Anneli Jansson, vd vid Humlegården Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, tidigare vid Kungliga tekniska högskolan Johanna Skogestig, vd vid Vasakronan Samtalet modereras av Ilinca Benson, vice vd, SNS.

Kjell Rindar är lärare och har länge varit en eldsjäl inom RFSL och Queerrörelsen i stort. Han var med och startade första homosexuella frigörelsedagen som senare blev homosexuella frigörelseveckan. Vi pratar om det osynliga arbetet bakom, om RFSLs arbete att skapa lokala föreningar, om samtalet med Barbro Westerholm under demonstrationen på Socialstyrelsens trapp, om reseledartiden, Humlegården och hur gemenskapen inom RFSL formade hans identitet. Vi pratar en del om de vänner som gick förlorade i aids och om arbetet med stödgruppen som han var med och startade på RFSL. Kjell berättar också om länken mellan RFSL och Pedofila arbetsgruppen som då och då länkas till honom även om han inte var den del av den föreningen.

I årets första avsnitt av Fundamentalt gästas Anna och Jacob av stjärnkocken Niklas Ekstedt. För 20 år sedan startade Niklas sin första restaurang i Helsingborg och idag, flera restauranger senare, har han tagit emot många priser. "Ekstedt" på Humlegårdsgatan i Stockholm har en stjärna och Niklas berättar om sin strävan efter ännu en. Veckans mailfråga kommer från en tjej som ska gifta sig och undrar om det är snålt att låta gästerna betala för festen.Programledare för Fundamentalt är Anna Hegestrand och Jacob Liebermann på uppdrag av Fundler.Redigering: Elin SjödénMaila dina pengafrågor till: fundamentalt@fundler.seFölj Fundler på Facebook och Instagram: @fundlerappLäs mer om Fundler www.fundler.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Allt ljus riktas i dagens Börslunch mot fastighetssektorn. Kommer fortsatt låga räntor elda på kurserna ännu mer? Det och mycket annat svarar Humlegårdens vd Anneli Jansson och Johan Edberg, analytiker på Handelsbanken på.

Maria Lidström är stadsutvecklingschef på Humlegården Fastigheter. Hennes passion för teknik och människor samt att förena de båda ledde in henne i samhällsbyggnadsbranschen och hon har erfarenhet från både entreprenad- och beställarsidan. I avsnittet pratar vi bl.a. om: -Vilka faktorer som är viktiga i en stadsutvecklingsvision -Hur man lyssnar in och tar tillvara på kompetens och tyckande hos intressenter -Balansgången mellan ekonomi, krav och samhällsvärde -Ansvar för stadsmiljön runtomkring området man ska utveckla Och en hel del annat spännande! Mer om podden: Hemsida: www.hela-kedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Humlegårdenspecial. Det var för varmt att sitta i en liten etta på Östermalm så vi gick ner och satte oss i Humlegården. Vi pratar alkoholvanor och bokbinderi. En kompis har testat våra raggningstips, som typ fungerade. Vi pratar hjärtekross och efterlyser människor som vill komma och prata hjärtekross med oss!

Intervju med den svenska designern Lars Wallin.Inspelad i Lars Showroom på Humlegårdsgatan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Intervju med den svenska designern Lars Wallin.Inspelad i Lars Showroom på Humlegårdsgatan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Humle är den växt på våra breddgrader som växer snabbast. Den kan ha odlats här i Norden sedan 700- eller 800-talen, och nu har den svenska humlen blivit intressant igen för lokala ölbryggerier. Else-Marie Strese är intendent vid Nordiska museets avdelning Julita, och hon guidar programledaren Ulla de Verdier i Humlegården, ett lokalt arkiv av levande humle som samlats ihop på Julita gård i Södermanland. Här har man med hjälp av historiskt detektivarbete hämtat hem humle från de flesta delar av Sverige där växten odlats. Humle som har sitt ursprung i Kina spred sig sedan på egen hand runt jorden. När man insåg att öl kunde konserveras med hjälp av humle togs odlingen av den här växten fart och spred sig snabbt till olika delar av Europa, bland annat hit upp till Norden där de första odlingarna kan vara så gamla som från 700-talet, tror Else-Marie Strese. Idag är det också vår snabbast växande växt. På ett dygn kan en humleplanta på våra breddgrader växa 20-30 centimeter. Och det en växt som fortfarande väcker många känslor. Programledare: Ulla de Verdier

Petter and Breki want to be the very best, like no one ever was. To cast pods is their real test, to publish them is their cause. They want to travel across the land, searching far and wide for things to talk about on this podcast. Each new episode to understand the power that's inside. Yeah; there's been a lot of Pokémon this week. Maybe a little too much. Show notes and links: Star Wars Actor Accidentally Reveals Huge Rogue One Spoiler (movieweb.com) Careful, spoilers for Rogue One in this one. Malaclypse the Younger - Wikipedia, the free encyclopedia (wikipedia.org) Humlegården - Wikipedia, the free encyclopedia (wikipedia.org) Pokemon Go, The Best Worst Pokemon Game Ever (The Jimquisition) (youtube.com) Update Your Browser | Facebook (facebook.com)

Kalle Lind pratar med litteraturvetaren Martin Hellström om Pippi Långstrumps bortglömda år. Bl.a. nämns Barnens dag i Humlegården, Staffan Götestams frisyr och Ethel Sjögren (sedermera Grill).

Ett avsnitt tillägnat hembryggningens ädla konst. Med oss i programmet har vi Mikael Zetterberg från Lilla Köksbryggeriet, Peter Högström från Humlegården och hembryggaren Joakim Gustafsson som jobbar med dryckesinnovation på Carlsberg. Vill du börjar brygga eller behöver du tips på hur du går vidare i din hembryggning, då är det här ett avsnitt för dig.

En dag stod fem skulpterade hyenor intill Humlegården i Stockholm. De var gjutna i betong, vägde 100 kilo styck och hade rödbruna ögon som lös i natten. Erik och Petter i Malmö bestämde sig för att bygga om utrymmet under en pir som låg i Limhamn. De byggde något som liknade en tvårumslägenhet, med parkettgolv och vitmålade väggar. Under en pendeltågsbro står Hop Louie, med sig har han sprayfärg och tre stora kartongbitar som tillsammans bildar det motiv han ska måla. Han har många favoritplatser som han ofta återvänder till och målar där om och om igen när det som satt där har sanerats bort. Graffitin och det som kallas för gatukonst har gjort en lång resa från urbana miljöer i 60-talets New York till gallerier och museer världen över idag. Trots att det med åren har blivit en etablerad konstform så skapas det fortfarande på elskåp, väggar och tunnlar, men även på specifika och mer svåråtkomliga platser. Men vilka är de som bestämmer sig för att förändra dessa platser och skapa konst på våra gator, under våra broar och bakom våra skyltar? Jens Nielsen har mött personer som på olika sätt har en relation till staden och det offentliga rummet när de skapar sin konst.

Denne gang taler de to fugtramte værter, Mogen og Rix om muligheden for lovligt at få fat på LDN fra Spanien, trist nyt fra Humlegården, den seneste forskning i beta-inteferoners manglende virkning og lidt mere om de tre Endogen Opioide Peptider; enkefalin, endorfin og dynorfin.