Podcasts about konstigt

Men är verkligen avsnittet avslaget, eller är det bara en slags hög lägstanivå?  Vi är lite osäkra, och trötta, Håkan var på restaurang i tre timmar och vaknde dagen efter som om det varit bröllop! Konstigt det där..... Johan har sneglat på gamla ord som inte längre används som de brukade förr i tiden.... ett småmysigt avsnitt med oss denna vecka.... Medverkande: Johan Ericsson och Håkan Lundqvist

Pierre Näsman träffar Erik Engström fristående utredare med gedigen kunskap om mordet på Olof Palme. Vi pratar om spaningsuppslag D-363, som avser en intressant iaktagelse på Klarabergsgatan, Klara Östra kyrkogata. Iaktagelsen är i höjd med Åhlens stora väggklocka. Vittnesuppgifterna stämmer inte med vad vittnet sett och sagt visar det sig. Konstigt att vittneslämnaren inte fått kompia hemskickat på inringt tips. Det och annat tar vi upp. Här finns även en filmad version.

Maria fick en fråga om hon kunda komma över och känna in vad det var som skapade konstig aktivitet i Annas lägenhet. Det var en stereo som plötsligt stängdes av och en TV som sattes på och hur kunde en skåplucka plötsligt öppna sig av sig självt...? Då Maria visserligen erkänt att hon är medial, men inte är ett medium som kan få kontakt med andar, så krävdes experthjälp. Anders och Katri är med på distans och hjälper till att reda ut vad det är som pågår i lägenheten. Konstigt nog började allt hända när den nya pojkvännen Nicklas kom in i Annas liv... I del 1 kommer Anders i kontakt med en jobbig ande som hängt med Nicklas ett bra tag. En ande som trycker ner honom mentalt. Nicklas börjar reflektera över händelser i sitt liv, kanske stämmer det att han är väldigt öppen och medial?Lyssna på fortsättningen som kommer i del 2 i avsnitt 121. Medverkande: Maria Dupal, Anders Ahlin, Katri Kingstedt samt Anna och Nicklas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett livstidsstraff på 1800-talet kunde innebära 30 år på fästning under mycket svåra förhållanden. Det räckte med tre till fyra domar om stöld för att få livstid på exempelvis Carlstens fästning på Marstrand.På Carlstens fästning skrev sjutton livstidsfångar ner sina historier i mitten på 1800-talet. Trots de hårda straffen ångrade de inte sina livsval och kunde tom skryta om när de lurat och bedragit folk. Många levde ”för dagen” och såg straffarbetet som ett sätt att överleva snarare än som en möjlighet till reform.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bonnie Clementsson, docent i historia vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Fängslade öden – Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige.Journalisten och författaren Carl Fredrik Ridderstad besökte under en resa till Marstrand 1848 Carlstens fästning och bad livstidsfångarna skriva ner sina levnadshistorier. I sjutton biografier beskriver fångarna sina liv från barndom till livstidsdom. Livstidsfångarna kom vanligtvis från en mycket fattig bakgrund, även om det fanns undantag. Konstigt nog visade de sällan ånger för sina livsval när deras berättelser nedtecknades.Fångarna på Carlstens fästning utförde mycket krävande arbete under brutala förhållanden. Deras tunga bojor kunde väga upp till 40 kilo, och arbetet innefattade i regel bygg- och underhållsarbete på fästningen. De stränga arbetsvillkoren speglar den allmänna synen på fångarna som en arbetskraftsresurs snarare än som människor i behov av rehabilitering.Förutom det fysiska arbetet led fångarna ofta av svält, sjukdomar och undermålig hygien. Många fångar dog i fängelserna av sjukdomar som spreds lätt i de trånga och smutsiga cellerna. Den medicinska vården var ytterst begränsad, och när fångarna blev alltför sjuka för att arbeta fick de endast enkel vård i fängelsets sjukhusdel. Fångar som försökte rymma, men ofta snabbt blev infångade igen, fick ännu hårdare bestraffningar som följd.Vissa försökte hålla fast vid en yrkesstolthet och se sitt arbete som en del av sin identitet, även om det var påtvingat. Många levde enligt mottot att ”leva för dagen” och såg straffarbetet som ett sätt att överleva snarare än som en möjlighet till reform.Den allmänna synen på brottslighet under 1800-talet präglades av en kombination av moralisk och social oro. Det fanns en rädsla för att de lägre samhällsskikten, genom fattigdom och dålig moral, hotade att förstöra samhällsordningen. Därför såg många i de styrande klasserna brottslingar som ett resultat av bristande disciplin och dålig karaktär.Samhällets lösning på detta blev att försöka reformera de lägre klasserna genom utbildning, strängare lagar och regler samt införandet av en systematisk fångvård. Man trodde att med rätt disciplin och moraliskt rättesnöre kunde brottslingarna omformas till användbara samhällsmedborgare.Bild: Gruppbild med fångar ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Malmö Straff och Arbetsfängelse” Digitalt Museum. Public Domain.Musik: Dark Room av Sleeping Ghost, Storyblock AudioLyssna också på När isoleringscell skulle reformera brottslingarKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Säsongen i superettan blev som klubbens färger, svart och vit. I Landskrona BoIS-podden analyserar vi lagets formsvaga höst, men framför allt blir det fokus på det gastkramande allsvenska kvalet som väntar mot Värnamo i nästa vecka. Bland programpunkterna: • Så stora är BoIS chanser till avancemang. • Rätt eller fel att bänka Philip Andersson mot Utsikten? • Därför vore Edi Sylisufajs potentiella återbud ett jättetapp. • Efter nederlaget i Göteborg radade BoIS-spelarna upp sig som en försynt skolklass framför fansen. Konstigt eller rimligt? • Värnamos turbulenta säsong med gräsproblem och organisatoriska förändringar. • Likheterna mellan BoIS och Värnamo – både på och utanför planen. • Kan vi spå resultatet med hjälp av historiken och formkurvorna? • Turerna kring speldatumen. • Nästa vecka utses superettans bästa spelare och tränare. Sebastian Rönström sitter i juryn och avslöjar sina röster.

Mamma Mu är ingen vanlig ko, idag har hon klättrat upp i ett träd. Snart märker hon att det hänger en massa mat i trädet. Potatisar, keso och mackor. Konstigt tycker Mamma Mu, men det tycker inte Kråkan för de har ju klättrat upp i hans mackaträd! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ibland kan kor vilja vara där uppe, där fåglarna är.”Om serienProgrammen om Mamma Mu och Kråkan är en riktig radioklassiker. I många, många program hördes Mamma Mu och Kråkan leka och gnabbas i Barnradion på 1980 och 90-talet. Berättelserna om de båda vännerna skapades från början som radioprogram med Jujja och Tomas Wieslanders välkända barnvisor. Nu kan ni höra fem av sagorna om Mamma Mu och Kråkan igen.MedverkandeManus och röster: Jujja WieslanderKråkan: Anders ÅgrenProducent: Jan Olof NorbergBild: © Sven NordqvistProgrammet skapades 1987.

TV4 Nyheterna Radio 10.00

Grabbarna är tillbaka med ännu mer bröl! Konstigt, eller hur? Vi går igenom lite serie- och filmtittande, dialekter och nyårsfirandet.

Vi pratar med Mathilda Ritzen, ena halvan av podden Holy Crap Podcast. Mathilda gick från marknadschef på ett techbolag till att starta en spirituell podd och ägna sig helhjärtat åt att arbeta med Holy Crap, genom podden men också retreats, självutveckling, events mm.Vad är KAP egentligen? Lin & Gitte har testat denna spännande och något hypade healing-form som vid första anblick kan se underlig och till och med skrämmande ut.In och lyssna för massor av klokhet från Mathilda och spännande upplevelser från våra KAP-klasser.Holy Craphttps://holycrapco.com/pages/podcastGurugirls:https://gurugirls.seInstagram:Guru GirlsGitteLin Stort tack till Musiken: http://jon.rinneby.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag pratar om att ta in på ett HBTQ o-certifierat hotell. Om att vara konstigt kristen. Om att ångra sina poddavsnitt. Om invandringens lyxfälla och om gamla ligg.

Vad behöver man egentligen allra mest av sin partner? En sympatisk klagomur efter en dålig dag, en coach som utmanar en eller en okritisk hejarklack? Är ständigt engagemang det viktigaste stödet, eller kan den främsta kärlekshandlingen ibland vara att lämna rummet och varsamt stänga dörren efter sig? Många stora och små insikter i veckans avsnitt med Märta Westerlund och Eva Frantz. Relationspodd - Vad grubblar du på?

Den tionde februari 2021 hittas 31-årige Zhyar knivhuggen till döds i en säng i en liten etta i Åtvidaberg. I lägenheten finns också Zhyars pappa som blivit misshandlad och till en början har svårt att förklara vad som har hänt. Men sen berättar han att han sett alltihop.Just det här avsnittet av vår nya säsong av Spår släpper vi gratis för alla. Vill ni lyssna på del två redan nu och stödja vår journalistik gå in på www.thirdear.studio då kan ni inte bara höra den här säsongen, utan tidigare inlåsta säsonger - samt få tillgång till förhandslyssning till poddar som Uppgång och Fall och Skuggland. Vill du lämna ett anonymt tips till oss, gå in på vår hemsida, www.thirdear.studio och tryck "tipsa oss", glöm inte att skriva hur vi på bäst sätt kan nå er. Become a member at https://plus.acast.com/s/sparpodcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klassiska Lockerud, som på 80- och 90-talet spelade nio SM-finaler och vann fyra SM-guld på damsidan, är tillbaka i SSL. En av nyckelspelarna som ska se till att den nya sejouren i finrummet inte blir kortvarig är 23-åriga Ellen Nyman, som har erfarenhet av SSL sedan tidigare med Täby.Hålltider04.25: Valde mellan innebandy och simning08.50: Slutat med Zorro - ”Pappa har alltid sagt…”10.20: Förväntade bottenlagen 13.30: ”Konstigt” att möta Pixbo15.20: ”Inte många som trodde vi skulle gå upp”21.00: Ellens förra lag Täby storsatsar26.40: ”Efter en förlust vill jag inte prata alls”33.00: ”Thoren, Pixbo och Täby blir topp 3”39.20: Så många poäng ska Nyman göra43.20: Vad krävs för att nå landslaget?Lyssna på hela avsnittet på Innebandymagazinet.se som Plus-medlem. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

JUST NU: Allsvenskan - din nya dagliga nyhetspodd om allsvenskan. Varje dag får du senaste nytt och analyser kring vad som händer i vår inhemska liga. Gänget bakom Fotbollskanalen i Stockholm, Göteborg och Malmö finns med er varje dag. Missa inte JUST NU: AllsvenskanAnsvarig utgivare: Alexander Rosenlund Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om förra veckans segerpodd mest var en känsla av lättnad så är känslan i denna veckans segerpodd en genuin glädje kring att få vinna. Det blir en spretig podd där Jonatan "Jonatan Unge" Pinheiro Diamant berättar länge om sin upplevelse av måndagen den 5 juni. Men även en redogörelse från poddens deltagare om den mysiga Västrapromenaden samt härliga vinsten mot Värnamo. Dessa två händelser under söndagen sätter tonen för en nöjd kvartett som börjar känna att de kan andas igen och vågar hoppas på Sirius. Dessutom om 21 Bronco, 2000 fulla barn och om att ha tabeller i huvudet. Sist men inte minst, krya på dig Ola! Röster i avsnittet: Eskil Höglund, Jonatan Pinheiro Diamant, Viktor Tullgren och William Kjällman.

JUST NU: Allsvenskan - din nya dagliga nyhetspodd om allsvenskan. Varje dag får du senaste nytt och analyser kring vad som händer i vår inhemska liga. Gänget bakom Fotbollskanalen i Stockholm, Göteborg och Malmö finns med er varje dag. Missa inte JUST NU: AllsvenskanAnsvarig utgivare: Alexander Rosenlund Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya siffror från SCB visar att inflationen går ner. Särskilt frukt och grönt har minskat i pris. Men hur stora växlar ska man dra på att gurkan blev billigare i april? Och varför är Sverige EU:s svarta får? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot, och Marcus Widén, ekonom banken SEB.

Nya siffror från SCB visar att inflationen går ner. Särskilt frukt och grönt har minskat i pris. Men hur stora växlar ska man dra på att gurkan blev billigare i april? Och varför är Sverige EU:s svarta får? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot, och Marcus Widén, ekonom banken SEB.

Vad är det för raggigt gäng som står och spretar med fingrarna borta i grönsakslandet? Jamen det är ju BONDBÖNAN, bönan som inte är en böna utan en ärtväxt. Konstigt kan man tycka men så mycket konstigare blir det å andra sidan sällan med bondbönor; bara att peta ner de stora fröna i jorden och sen snabbt tillbaka till sofflocket (skoja!). Vi diskuterar olika heta topics såsom grundgödsling, kvävefixering, bladlöss, trevliga mansnamn, toppning eller icke toppning samt potentiella möjligheter till en mystisk andra skörd. Övrigt: de härligaste sorterna, ravioli, grillade favas skin-on, alla bönors sallad samt världens godaste topping på en smörstekt brödskiva. Mycket nöje! Veckans vårkvittrare: Ärtsångare

Att bli anklagad för att lukta illa är ett angrepp som är svårt att försvara sig mot. Och det handlar om så mycket mer än doft. Anneli Jordahl sniffar upp exempel på luktförolämpningar mot makten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-12-22.De hade retat upp sig. När jag och min bästa vän klev in i omklädningsrummet till gympan märkte vi direkt en underlig stämning. Viskningar, flackande blickar. En av tjejerna sa: ”Det luktar.” Några höll för näsan: ”Usch, vad det stinker.”Vi blev mobbade i sjätte klass och det var djupt obehagligt, men vår lärare redde ut det hela. Det handlade inte om dålig lukt. Det kan jag intyga, åtminstone vad gäller min bästis. Snarare ville de få oss att förlora fotfästet. Minnet lever kvar och kanske var det den episoden som fått mig att ofta tänka på lukt och makt.Min kompis och jag tillhörde inte den lilla byskolans maktlösa. Vi var plugghästar och kom från trygga familjeförhållanden. Kompisens pappa hade till och med chefsposition. Kamraterna irriterade sig på vår duktighet, och de hårdmarkerade.Vanligtvis är det de som står över i hackordningen som - genom att markera en gräns och betona sitt överläge - tillskriver underordnade frånstötande lukt. Det är ett kraftfullt symboliskt vapen för att skapa och förstärka klassmässiga och etniska gränser.Exemplen är oändliga i verklighet och fiktion. I sitt banbrytande radioreportage Lort-Sverige från 1938 excellerade Ludvig Nordström i språklig uppfinningsrikedom vad gäller motbjudande dofter i de fattigas stugor på landsbygden. Elle-Marja i filmen Sameblod vill tvätta bort ”samelukten”. Hon tvingar lillasyster att bada bort det äckliga i iskallt smältvatten. ”Jag känner inget”, säger lillasystern och får svaret: ”Man känner den inte själv”.Smutsen finns i betraktarens öga, konstaterar socialantropologen Mary Douglas i sin klassiker Renhet och fara, från 1966. Kan smutsen finnas i den maktlöses öga? På sistone har jag, kanske med mobbningen i minne, noterat ett omvänt luktflöde. Hur den i socialt överläge tillskrivs en obehaglig lukt. Stank uppifrån och ner är sällsynt. Renlighet är ju historiskt sett kopplat till pengar och makt. När luktar makten? Känner du stanken från Enskilda banken. En slogan från 70-talets demonstrationer. Fast den handlade inte om människokroppar.Artisten Hans Caldaras memoartitel I betraktarens ögon låter som en hälsning till Mary Douglas. Han berättar om sin släkts historia och om uppväxten på 50-talet. Romer var förbjudna att stanna längre än tre veckor på varje plats. De levde i tältläger, som flyktingar i sitt eget land. På grund av svåra boendeförhållanden underkastade sig romerna rigorösa hygienvanor. De badade i sjöar och gick till badhus, i den mån de blev insläppta. Romerna ville hålla sjukdomar borta, men även i symbolisk mening ”skydda gruppen från moraliskt förfall och söndring”. Följden av det var att man såg icke-romer som orena. Med andra ord luktade svensken oangenämt.När jag läser Maya Angelous självbiografiska klassiker Jag vet varför burfågeln sjunger blir jag påmind om Caldaras. Romanen utspelar sig på trettiotalet och visar vilka roller svarta och vita hade i amerikanska södern efter slaveriets avskaffande. Angelo berättar ur barnets synvinkel om uppväxten hos mormor som drev en liten speceriaffär i ett fattigt område. De hade det ingalunda sämst, fast de flesta handlade på kredit. ”Du skall icke vara smutsig”, var mormoderns första budord. Gick barnen till sängs med smutsiga fötter fick de stryk. Det handlade om respektabilitet.I en central och betydelseladdad scen dyker det upp kringstrykande busungar i butiken. De är svårt märkta av fattigdom, men på grund av sin vita hudfärg tycker de sig ha rätt att förnedra den svarta affärsinnehavaren. En flicka ställer sig på händer och blottar sitt kön. Unga Marguerite är stum åskådare till hur den barska mormodern förvandlas till servil. Inombords kokar vreden och ur den maktlösa positionen fördömer hon inte det vidriga beteendet. Nej, övertrampet handlar om lort.”Smutsen på flickornas bomullsklänningar fortsatte på benen, fötterna armarna och i ansiktet, så att det såg ut som om de var gjutna i ett stycke. Det flottiga färglösa håret hängde ner ohjälpligt tovigt.” Marguerites skrik kom av sig ”de var ena smutsiga avskum till vita fattigdjävlar, men jag visste att jag var lika fången bakom scenen som skådespelarna därute var låsta i sina roller”.Luktforskaren Mats J Olsson, professor på Karolinska institutet, undersöker lukter kopplat till friskt och sjukt. Hur immunförsvarspåslag avger en doft som kan vara oangenäm. En läkare kan lukta sig till ifall någon är på väg att bli sjuk. Han kallar lukten en projektionsduk för känslor. ”Din älskade mormor doftar gott trots att hon röker.”Olsson beskriver hur kroppslukt, utöver en genetisk komponent, bestäms av kulturella faktorer. Det handlar om tvättmedel, parfymer, kryddor, alkohol och rökning. Och jag tänker på 70-talet och pratet om att hamna bredvid en vitlöksstinkande invandrare på en biograf. Nu äter alla vitlök så den nedsättande luktfiguren är borta. Jämfört med hörsel och visuell perception – är luktsinnet ett eftersatt område i forskningen. Det räknas till ”de lägre sinnena”.Varför är det särskilt förnedrande att förknippas med dålig lukt? Värre än att höra att man är elak och ful. Olssons svar är lakoniskt: ”Anklagelser om dålig lukt kan vara svåra att motbevisa”.Välbeställda kan i hög grad betala sig bort från vämjeliga odörer. Minns att jag fascinerat läste om en rik person som prenumererade på strumpor. Efter en användning kastades de. Jag påminns om strumporna när jag läser Valerie Kyeyune Backströms debutroman Ett nytt England, från 2020. I den dejtar en europeisk ung kvinna rika amerikaner. Hon ser framför sig en snabb ekonomisk karriär via giftermål. Författaren lägger ett doftspår genom romanen, som växlar mellan eggande och frånstötande.”Alla männen luktade tvål. Eller något renare, som om kroppsodörer inte fanns […] deras kroppar förblev obefläckade.”Ibland hjälper inte ens pengar. En självsäker man i skräddarsydd kostym stinker. Jagberättaren, vars enda kapital på köttmarknaden är ungdom och skönhet, fylls av förakt. ”Det spelade ingen roll att han duschade, tränade, dränkte sig i Tuscan Leather eller någon Roja Dove – gamlingdoften fanns där, smygande, som om den sipprade ur hans själva porer. Det var en söt doft, som en övermogen frukt, med en hjärtnot av förruttnelse i dess mitt.”Jag läser roat. Det är befriande när den i maktöverläge för en gångs skull tillskrivs dålig lukt. Och jag får erkänna att någon sorts skadeglädje infinner sig hos mig. De tysta och uttalade förolämpningarna förändrar inte maktbalansen. Strukturerna sitter inte i kroppslukten. Men luktförolämpningen kan kanske handla om en oro för att maktlösheten är på väg att förskjutas och öka. Förolämpningen blir en ventil. Och kanske var det just skadeglädje de kände, mina klasskamrater i sjätte klass. När de självgoda duktflickorna fick sig en symbolisk luktörfil.Anneli Jordahl, författare och skribent

Allt som rör dofter är en härva av status, trender och sociala distinktioner. Luktsinnet har länge nedvärderats till förmån för synen och hörseln. Malin Krutmeijer funderar på vad vi går miste om. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2016-02-16.I en Modesty Blaise-serie som jag just läst finns det med en man som spårar med hjälp av luktsinnet. Mannen jobbar för skurksidan i berättelsen och han tillhör Australiens ursprungsbefolkning, aboriginerna.En snabb nätsökning säger mig att det tydligen har funnits en föreställning om att aboriginernas luktsinne skulle vara extra bra. I Modesty Blaise-serien framställs mannen som spårar som imponerade, men också primitiv. Och han spårar ju som ett djur.De senaste två-tre hundra åren har luktsinnet systematiskt nedvärderats. Det har setts som ett primitivt sinne, medan synen seglade upp som civilisationens och förnuftets sinne nummer ett. Det har att göra med att synintryck har betraktats som objektiva, avgränsade och verifierbara medan lukter ofta är svårbestämbara och sprider sig gränslöst genom luften. En civiliserad människa förväntas sky alla lukter som verkar obehagliga eller konstiga - inte intressera sig för dem.Det här gäller åtminstone västvärlden, det vill säga bland annat det Europa som under samma tid hänsynslöst koloniserade andra delar av världen och klassificerade de människor som redan levde där som lägre stående. Till de folkgrupper som kategoriserades särskilt lågt i hierarkin hörde aboriginerna. De utsattes för en fruktansvärd brutalitet. En framställning av en aboriginsk man som en sorts spårande djur måste ses i ljuset av det.Nu är Modesty Blaise-serien jag läste skriven på 1970-talet. Den är kosmopolitiskt vinklad och ger en på sätt och vis välvillig, men extremt exotiserande, bild av aboriginerna. Idén om deras goda luktsinne blir dubbel: de har nära till det djuriska och primitiva men också till naturliga och ursprungliga förmågor i positiv mening.Hos Modesty Blaise finns inga tankar om att de dessutom skulle lukta på ett speciellt sätt själva, men i verkligheten smittar människors sociala status i hög grad uppfattningen om deras doft. Det kan man läsa om i "Aroma: the cultural history of smell" av Constance Classen, David Howes och Anthony Synnott. Boken har drygt tjugo år på nacken och bjuder på en odyssé genom luktsinnets och dofternas kulturhistoria.Det är ingen direkt överraskning att såväl den brittiska arbetarklassen som svarta amerikaner oavsett klasstillhörighet har tillskrivits dålig kroppslukt och påståtts gilla billiga parfymer. Författarna menar att en typisk mekanism är att samhället först underordnar och diskriminerar en grupp så svårt att de tvingas leva utan tillgång till vettiga hygieniska förhållanden. När det här sedan märks på att de till exempel inte kan tvätta sina kläder lika ofta som över- och medelklassen ser man det som ett bevis för deras låga moral.Lukt är makt - och makt luktar ingenting alls, om vi ska tro författarna. Mäktiga mäns doft har i den moderna tiden oftast beskrivits som neutral och ren. Kvinnor har gärna fått parfymera sig men inte för starkt och mycket. En kraftig parfym har signalerat en manipulativ sexualitet.Skillnaden mellan hur olika människors kroppar i sig luktar har förstås ingenting med hudfärg eller social tillhörighet att göra. Däremot finns det olika kulturella doftideal.Någon gång i 10-12-årsåldern läste jag en bok där huvudpersonerna var kirgiser på dåvarande ryska stäppen. De tyckte att européer från stan stank av härsket smör blandat med blomdoft från deras tvålar. Samtliga som var med i boken, kirgiser som européer, tyckte själva att deras egen lukt var helt neutral.Tanken att andra uppfattar ens lukt fast man inte gör det själv gjorde ett stort intryck på mig. Jag började känna efter på allvar, och insåg att det luktade olika hemma hos olika kompisar. Jag blev besatt av att få reda på hur det luktade hemma hos oss, för jag kunde ju inte känna det. Jag frågade, men ingen begrep vad jag menade. Till slut illustrerade jag med en levande beskrivning av doften hemma hos min bästis, där jag bland annat använde orden "liksom lite murket men inte på ett äckligt sätt". Bästisen blev djupt förolämpad och vi pratade aldrig mer om det där."Murket" lät väl inte så smickrande även om det inte var illa menat. Hur ens kropp och ens hem luktar är känsligt, för det är svårt att helt få kontroll över det. Och få saker är väl så påträngande och pinsamt som så kallad oönskad lukt.I garderoberna i mitt hem där jag bor nu finns till exempel en lukt som jag inte kan definiera. Den fanns där när vi flyttade in, och den kommer att vara kvar när vi flyttar ut fast vi har skrubbat och skrubbat. Konstigt nog känner jag ibland samma lukt strömma ut från trappuppgångar och källarfönster till andra hyreshus i närheten.Det viktiga är att lukten inte är min. Den är inte direkt obehaglig men den har inte bland mina kläder att göra. Här har vi en intressant gränsdragning för när lukter är godtagbara och inte. Doften från ens egen mustiga matlagning är god, men den ska ju helst inte prägla hela trappuppgången och sprida sig in i grannens hall. Än värre vore om grannens steklukt letade sig in i ens eget vardagsrum. Då är den plötsligt äcklig.Som så mycket i vårt symboliska och kulturella universum ska rätt sak vara på rätt plats, och vid rätt tillfälle. Men lukter är mer trolösa än föremål, och de påverkar oss på ett sätt vi inte alltid kan förstå och förklara.Det är antagligen en av anledningarna till att dofter har en så ambivalent status.I den förmoderna tiden trodde man att dofter reflekterade människors inre, och att man kunde frambesvärja saker med aromatiska oljor och parfym. Lite är det så fortfarande, om man tittar på hur dofter används i marknadsföring.Till exempel så doftsätter man produkter för att öka deras attraktionskraft och upplevda effekt. På 60-talet tillsatte ett företag en syntetisk citrondoft i ett diskmedel. Undersökningar visade att de som köpte det uppfattade det som mer effektivt än samma diskmedel utan citron. Liknande undersökningar har gjorts för hårschampoo: doftar det "rätt" uppfattas det som bättre.Vad som är "rätt", det vill säga säljer produkten, är förstås helt målgruppsstyrt. Man riktar sig till unga, gamla, män, kvinnor och så vidare med olika dofter.När vi sedan kommer till parfymer så är det en värld för sig. Under 1900-talen dominerade de stora modehusen marknaden. De skapade dofter som förstärkte varumärket och bilden av den kvinna deras kläder skulle frammana. Idag är det trendigt med så kallade nischparfymer, tillverkade av mindre parfymhus som gärna marknadsför sig med naturliga råvaror. Precis som andra modetrender är parfymtrender intressanta, för man kan läsa in indirekta samband med saker som händer på till exempel världsmarknaden.På 80- och 90-talet ökade statusen för japanska bilar och hemelektronik starkt. Deras exportvaror betraktades som högkvalitativa i Europa och USA. Tidigt 90-tal fanns naturligtvis en japansk parfym bland de riktiga storsäljarna. Idag har oud, som utvinns ur ett sydostasiatiskt träslag eller framställs syntetiskt, varit en stående ingrediens i många högstatusparfymer under några år. Man kan fundera på vad det betyder.Själv gillar jag verkligen parfymer, för att det är härligt att goda dofter förstås, men också för att de aktiverar luktsinnet rent allmänt. Att prata om parfymers sammansättning är också en rolig språklig utmaning. Svenska språket är inte så välutvecklat när det gäller den olfaktoriska världen, det vill säga lukternas värld, så man måste vara lite uppfinningsrik själv. En bra parfym kan lukta alltifrån nougat och liljor till lite kattpiss och svett.Allt som rör dofter och luktsinne är en härva av status, trender och sociala distinktioner. Att helt frigöra sig från symbolvärden, kultur och marknadsföringstrick är antagligen omöjligt. Men det går att utmana sig själv och känna efter på riktigt. Blunda, dra in dofter i nosen och fråga sig: vad luktar det här egentligen? Just här, där jag suttit och skrivit, luktar det damm, trä, såpa och hund. Och hunden, han luktar konstigt nog mariekex. Malin Krutmeijer, kulturjournalist

Tro ser konstigt ut - Hanna Philipsson - 20230326 by Pingst Karlstad

Ekonomijournalist Birgitta Piper – känd från bland annat M-magasin, där hon ger goda råd till kvinnor gällande ekonomi – berättar om varför det är så viktigt att ”ha koll på läget”. Kan man exempelvis göra sina barn arvslösa? Kan man testamentera till sin katt eller hund? Självklart har Birgitta redan förberett sin egen kommande begravning. Konstigt hade det ju varit annars…

Avsnitt 330 är här! Nu är det jul igen och det firar vi med att dra igång en lista på bil-julklappar som ni ändå inte kommer hinna köpa. Blir allt från tvätthinkar till att köra stridsvagnar genom hus. Sen kollar Ponkan in ett nytt kit som förvandlar den mesiga Miatan till en sexig best. Efter detta så kan vi inte låta bli att dyka ner i nya E-Legend. Även om den kostat 10 miljoner så imponeras vi av idén. Vi rundar av med en kärleksförklaring till Dallas-Mercan, nämligen SL från 1973 till 1989. Bilen som oförklarligt nog aldrig ökar i pris. Konstigt. Med detta så önskar vi er alla en riktigt fröjdefull jul! Ho, ho, ho... Häng med!

* ”Sanningen är den att Solvalla är för litet”* Även rekordmannen Örjan kan tänka fel ibland* Hur många år i rad tar HAN hem allsvenska championatet?* Att smyga ifrån på julafton* Ingemar!* Aetos favorit – igen!? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt går vi på djupet med åtta stycken historier och säger vad vi tycker och tänker. Har du en historia eller dilemma som du vill dela med dig av eller behöver du kanske lite råd? Maila oss då på Dramaochintriger@hotmail.com 1. Råkade förstöra min pojkvän. 2. Min man började bete sig konstigt när min syster sa hon var gravid. 3. Lämnade min nyförlösta fru på BB då jag vet att barnet inte är mitt. 4. Jag FÖRBJUDER min flickvän att använda min köksutrustning. 5. Min syster kräver mig på halva företaget. 6. 6. Jag kan inte vara min flickväns suger daddy! 7. Gravid flickvän blir rasande. 8. Hämnades på min nyförlovade sambo och min bästa kompis.

Laradja var så jäkla bra att det blev konstigt! by Travtjänsten

Mathilda har fallit för en artist - vad är det egentligen med den flottiga frisyren som lockar? Andrea är rädd för bland annat tvillingar och mycket mer. Hur gör man när en av ens äldsta vänner ligger med killen man har en crush på? Och hur hanterar man att bli bortvald i ett tjejgäng..? Det och mycket mer diskuteras i veckans avsnitt av Mathilda och Andrea! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är julstök hemma hos Emilia. Förberedelserna är många och mamma slår in julklappar. Emilia vill också slå in paket. Men hon har inga presenter att slå in. Går det att lösa tro? Konstigt vad allting försvinner i julstöket! Pappas penna, godisspritsen och tomten som Emilia har gjort hos dagmamman ... Vart tar allting vägen? Emilia vet, men hon säger ingenting. Hon bara skrattar. Och på julafton - ja, då får de se!Författare: Anna DunérBilder: Kirsten RaagaardUppläsare: Morgan LarssonProducent: Klara Grape, BarnradionEmilia på gymnastik gavs ut 2004.

Chaj avel jek mursh taj jek djuvji amala? Vorbis kaj e Barbie taj o Rade taj kaj o Csabi te dikas so von penen.

Med hjälp av radioagent Otto, 6 år i Hammarkullen, löser Ylva veckans gåta. Då öppnar sig nästa dödskallemapp och där finns smygtagna bilder på Orvar när han kommer till och går från båten. Tjuven har också skrivit Pablitos tider". Konstigt, det är ju bara mormor som kallar Orvar för det! Ny gåta; Har huvud som en häst men gnäggar inte. Och i början kan man bada. Kan du svaret på gåtan? Vart tror du att tjuven är påväg? Hör av dig till Ylva! Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad du heter, hur gammal du är och var du bor.Mejla in till radioagent@sverigesradio.se

När politiker skor sig på folket och kör över dem gång efter annan, är det då så konstigt att politikerföraktet når nya nivåer? I det här avsnittet tittar vi på girigbukarna i så väl Norrtälje som Sölvesborg, och inte minst i riksdagen. Dessutom blickar vi mot Kanada där vaccinverkligheten börjar komma ikapp tyrannerna, och så tänker vi avsluta vår genomgång av Tidöavtalet. Teckna stödprenumeration: https://www.svegot.se/supportGe en gåva: https://www.svegot.se/doneraDagens Svegot är ett pratprogram om politik, kultur och samhälle som sänds direkt varje vardag 10:00. För den som vill lyssna på alla programmen i efterhand krävs en stödprenumeration, och programmen går bland annat att nå på https://www.svegot.se/kategori/podcast/dagens-svegot/Omslagsbilden är en bearbetad bild från Centerpartiets flickr (Licens (CC BY 2.0))

När politiker skor sig på folket och kör över dem gång efter annan, är det då så konstigt att politikerföraktet når nya nivåer? I det här avsnittet tittar vi på girigbukarna i så väl Norrtälje som Sölvesborg, och inte minst i riksdagen. Dessutom blickar vi mot Kanada där vaccinverkligheten börjar komma ikapp tyrannerna, och så tänker vi avsluta vår genomgång av Tidöavtalet. Inlägget Är det konstigt att folk föraktar politikerna? dök först upp på Radio Svegot.

Ett program om udda attribut på våra kroppar och om lustiga trick vi kan göra med våra kroppar. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Magnus nacke är 30 grader sned, men den vridna nacken kommer väl till pass på jakt med bössan i handen. Hilda har bara ett bröst och bestämde sig för några år sedan att kasta bh:n, hon tycker det är dags att vi accepterar våra skavanker. Lastbilschauffören Mikael kan gäspa precis när han vill, vilket visat sig vara mycket praktiskt när man blir torr i ögonen av lång bilkörning. Bosse Sjökvist är bland annat marknads varietéexpert och listar tre kroppskonstnärer i historien som utmärkt sig lite extra. Varning för ekivokt innehåll!I podden har Rasmus gjort något pinsamt i tvättstugan, Adam har bråttom men kan inte låta bli att prata om kimchi och Claudia har en lista på kroppsliga saker som ska vara näst intill omöjliga att lyckas med.

Byggbranschen och betongindustrin hör till de största källorna när det handlar om ohälsosamma utsläpp. CLT Åland med Christian Söderlund i spetsen erbjuder trä som alternativ. Det handlar om korslimmat, inhemskt virke som kan förvandlas till i stort sett vad som helst; till och med en utegrill! Dessutom tar vi upp Nobelpris, boxning, fördomar och Stormskärs-Maja.

En tvångsmässig blinkning med ögat, ofrivilliga harklingar, skratt, skrik och svordomar. Ibland gör kroppen rörelser eller ljud utan att man själv riktigt valt det. Sker ticsen däremot ofta och under långa perioder kan det handla om Tourettes syndrom. Under de senaste årens pandemi har läkare runt om i världen märkt en ökning av unga som söker hjälp för sina tics. Konstigt nog är majoriteten av patienterna tonårstjejer och de flesta har en sak gemensamt: sociala medier-plattformen TikTok.Filmer med hashtaggen "tourettes" har över fem miljoner visningar. I filmerna berättar kända influencers om sina tics, och visar även hur de både verbala och fysiska ticsen yttrar sig. Studier visar nu att personer utvecklat ett liknande beteende som det som syns på TikTok. Frågan är då: Kan man bli smittad av tics?Nja, det vore att förenkla. Nanette Mol Debes är överläkare och klinisk lektor på Tourettesmottagningen vid Köpenhamns universitetssjukhus. Det är viktigt att skilja på Tourettes syndrom och det här funktionella ticsliknande beteendet, som vi har bestämt att vi ska kalla det internationellt, därför att både orsaken till symtomen och behandlingen är olika, säger hon.Nidbilden av en person med Tourettes syndrom är en person som okontrollerat svär och säger fula ord vid opassande tillfällen, men Pelle Sandstrak, som själv har Tourettes vill nyansera den bilden. Det är en sådan klyscha. Tourettes behöver inte vara att man säger något eller låter överhuvudtaget, det kan också vara ryck eller tvångsmässiga rörelser, säger han.Gäster i programmet: Pelle Sandstrak, föreläsare och författare, Helene Ringberg, psykolog och Niklas Dahl, överläkare och professor i klinisk genetik vid Uppsala universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducenter: Olivia Sandell & Alice Lööf

Det som om vi tror att den kunskapen ska komma av sig själv.   Så är det inte med matte, historia, bilkörning eller IT kunskap för den delen.  Alla förstår att om vi ska bli kompetenta inom de ämnena så måste vi säga ja till kunskap och sen behöver vi förstås träna, träna och åter träna på det vi lärt oss.    Nu kanske du tänker direkt, ja men matte, historia, bilkörning eller datakunskap kan du ju inte jämföra med ämnen som kommunikation och relationer. Vi lär oss ju att kommunicera och att vara i relation med andra via hur andra pratar med oss och hur de har relaterat till oss som individer. Alla lär sig ju att kommunicera på ett eller annat sätt.     Om du tänker så är din tanke helt begriplig. Självklart är matte, historia och kommunikation helt olika saker. Och visst, som barn lär vi oss att kommunicera och att vara i kontakt med andra - både genom sättet som våra vårdnadshavare och andra vuxna varit i kontakt med oss – men även hur vi på första parkett sett hur de kommunicerat och varit i kontakt med varandra och andra i deras närhet.   Så på en skala från 1 - 10 hur väl fungerar det? Hur ser kommunikation ut när vi tittar på debatter på TV? Eller hur väl lyssnar vi på oss själva och varandra hemma eller på jobbet?  Det jag tolkar är att vi ofta bor på botten av en krater. Här hör vi enbart ekot av vår egen röst och sanning och här fastnar vi blixtsnabbt i pricken av problem.  I det här avsnittet pratar jag direkt till dig. Om du har lust, lyssna och låt dig inspireras.  Vi önskar dig en fin sommar

Nu har vetenskapsmännen äntligen lyckats få mänsklig hud att fästa på robotfingrar vilka är de stora fördelarna och användningsområdena för detta tekniska genombrott? Vi har väntat och väntat men snart är robotarna med mänsklig hud äntligen här! Blir de våra glada slavar i en förestående tech-utopi där vi kan sluta jobba, eller duger de bara till att glädja ett antal depraverade handfetischister som kollat för mycket på Star Wars? Vi frågar robotforskaren Erik Billing och manusförfattaren till SVT-serien "Äkta människor", Lars Lundström. Dessutom tittar vi närmare på en ny studie som verkar visa att personer med introverta drag har lättare att bemästra främmande språk än de med extroverta drag. Konstigt, tänker man först, eftersom de ju inte vågar prata med folk, men däri ligger kanske också förklaringen. Vi pratar med franskprofessorn Fanny Forsberg Lundell från Stockholms universitet.Och så har vi för våra lyssnare skull gått igenom HELA LISTAN med livsmedelspriser från SCB och kan konstatera: Det är bara att bli vegan om du vill spara pengar framöver.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Ulrika Lindqvist

I detta avsnittet får ni höra Olof, Martin och Andreas tankar kring ändringarna i landslaget, frågebatteri plus mycket mer. God lyssning! Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Martin martin möter en next level bevakare och Bulan har tydligen starkt sex-appeal (i alla fall i skogen)

Lizzie älskade att gifta sig. Men varför blev det alltid så att hennes makar aningen flydde eller dog? Konstigt ju. Hon ba “am I the drama? Nooo, I don't think I'm the drama”. tw: ett barn far illa, i övrigt samma som vanlett See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

That's right, our dear 2 listeners, ladies and gentlemen, it's the one hundredth episode of the Palladian Papists! Yes, we have made it this far. And we're going to keep 'er rolling. Enjoy this retrospective/introspective/future-spective of the podcast!  Just det, våra kära 2 lyssnare, mina damer och herrar, det är det hundrade avsnittet av Palladian Papists! Ja, vi har kommit så här långt. Och vi kommer att fortsätta rulla. Njut av denna retrospektiva/introspektiva/framtidsspektakulära podcast! Och om du har brytt dig om att Google Translate kanske du har märkt att den svenska versionen av texten är lite längre. "Konstigt, den här biten ser mycket längre ut", tänker du hörbart för dig själv. Grattis, du har ägnat tillräckligt med uppmärksamhet för att få det lilla påskägget i beskrivningen. Hur uttråkad är du?

När ni var små var det så mycket som handlade om ordningen. Torka upp och plocka undan. Men det är oordningen som är det viktigaste i längden. För att leva själva livet. Om Pernilla Glaser:Pernilla Glaser är författare och arbetar med förändringsprocesser som pedagog och processledare.Hon är svårt beroende av berättelser i alla dess former och tror, trots tillståndet i världen, att allt kommer att bli helt fantastiskt vilket ögonblick som helst.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Veckans avsnitt är inspelat 25 Feb och detta avsnitt är väldigt konstigt. Vi säger tack & förlåt! Världsläget är helt upp och ner, och det är Vivis känslor också kring mycket i livet just nu. Vi pratar även om jobbet och struktur i livet, djupdyker i programmet Love Is Blind och ventilerar lite tankar kring det här med att känna ångest. Veckans sanning: ”Märkliga ordspråk som bara är konstiga”. Diskutera gärna avsnittet på Instagram hos @mammasanningar & @dasilvacarin

Om du inte får nog av ditt lag eller Allsvenskan i stort borde du teckna ett abonnemang hos oss på Patreon! Där får du alla avsnitten DIREKT och reklamfritt – och dessutom släpper vi exklusiva avsnitt där varje tisdag till fredag.Det är äntligen måndag och det betyder, som alltid, ett fullmatat nytt avsnitt av Studio Allsvenskan.Idag har vi fokus på helgens alla matcher i Svenska Cupen.Vi hyller BK Häcken (både banderoll och målskytte) och konstaterar att det enda mötet mellan två allsvenska lag slutar med att Degerfors fullständigt spelar ut GIF Sundsvall och vinner med 4-1.Vi ringer Henke (som arbetar hemifrån) för att få en spaning på Djurgården och konstaterar att AIK bör göra allt de kan för att behålla Grzelak.Vi snackar om Mjällby och IFK Göteborg som båda kryssar mot motstånd från Superettan undrar om stjärnspelarna i Ryssland KANSKE kan komma till Allsvenskan och spela under rådande omständigheter.Missa inte veckans första avsnitt som finns ute för alla överallt nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med socialborgarrådet Jan Jönsson om socialtjänsten ”Socialtjänsten måste ha mer fokus på barns skolframgång och skolresultat som en av de viktigaste, enligt min mening, absolut viktigaste skyddsfaktorn för unga människors framtida liv.”  Veckans gäst är Jan Jönsson (L) som är socialborgarråd i Stockholm. På Twitter kallar han sig för Rektorn från förorten. Den tidigare socialpedagogen och rektorn pratar bland annat om hur hans erfarenhet i skolan påverkat hans politiska uppdrag. Det har framförallt bidragit till det han nu brinner för att förändra, nämligen socialtjänsten. För hur ser skolans och socialtjänstens samverkan egentligen ut? Och hur borde det funka? Lyssna på socialborgarrådet Jan Jönssons synpunkter i frågan.  Citat från Jan Jönsson i avsnittet: ”Konstigt nog märkte jag att jag klickade precis med den elevgrupp som jag ville jobba med. Det vill säga i huvudsak tonårspojkar som strular till det. Det har upprepats på varje arbetsplats jag jobbat på.”   Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/   Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen

Det finns ju vissa saker som man gillar och som samtidigt får en att tänka: "Det kanske är lite konstigt att jag gillar det här". Det är det som Kvällspasset handlar om ikväll! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Grissvansar, duschätande och tåklämmande med polygripJa oj vad det var många roliga samtal ikväll! Och i extramaterialet fortsätter snacket, där får vi bland annat höra om hur fruktansvärt Oscar tyckte att det var när man behövde klä ut sig på en Moulin Rouge-fest.

Gillar du att stoppa fingret i stearin? Lukten av gamla räkor? Ljudet av en biltvätt? Vi efterlyser historier om konstiga saker man gillar.

En obeskrivbar känsla beskrivs. Sov gott! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik.

2020 var ett skitår på en hel massa sätt, och ett var att året hade 53 veckor. Då blir det två udda veckor på rad. Creepypodden ska fortsätta komma ut jämna veckor, och därför kommer årets första riktiga avsnitt inte ut förrän nästa vecka. För att ni inte ska stå helt lottlösa denna vecka sänder vi dock en liten specialare historien Gideons val, skriven av Patrick Henriksson och först publicerad i skräckantologin Sjön, läst av Jack Werner och Ludvig Josephson. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.