Podcast appearances and mentions of ola linn

Jordskredsseger för Donald Trump i valet i USA, vad betyder det för klimatet? Den frågan ställde P1:s miljöprogram Klotet i en direktsändning i onsdags som vi nu sänder en kortversion av. I programmet medverkar Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sverigesradio.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Valet av Donald Trump som USA:s nästa president kan bli avgörande för om USA kommer att ta på sig ledartröjan när det kommer till klimatomställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotet pratar med Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér, om vad vägvalet innebär för de kommande fyra åren. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar. Mötet har nått halvtid. Frågan är om det går att få fram ett avtal som gör att Parisavtalet ännu går att hålla.Medverkande:Mattias Frumerie - Sveriges chefsförhandlare Björn-Ola Linnér - klimatpolitikforskareAlice Gimbro Frisk - ungdomsdelegatAdrienne Sörbom - professor i sociologi vid Stockholms universitetEmma Modéer Wiking - hållbarhetschef Business SwedenNiklas Zachrisson - Programledare:Anders Wennersten - Producent:

Undersökningar från Fossilfritt Sverige och Nordiska ministerrådet visar att många är oroliga för vad klimatomställningen och klimatpolitiken innebär. Behöver politiker lyfta fram fördelar med omställningen mer? Programmet spelades in i Visby under Almedalsveckan.Medverkande: Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, Anna Lundberg, forskare Nordregio, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet. Producent och programledare: Daniel Värjödaniel.varjo@sverigesradio.se

Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt. 1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?Medverkande:Henning Rodhe, professor emeritus vid Stockholms universitet i kemisk meteorologi.Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.Martin Hultman,docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan LindgrenClimate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

För att lättare kunna upptäcka och kartlägga de klimatfarliga utsläppen från mänskliga aktiviteter av koldioxid, metan och andra växthusgaser planerar EU att skjuta upp tre nya satelliter. De kommer att på en detaljerad nivå kunna mäta hur stora utsläppen är och varifrån de sker, vilket alltså i sin tur är viktig information för att därefter försöka minska dem.Samtidigt visar de satelliter som redan är i omloppsbana runt jorden på att utsläppen i själva verket är mycket högre än länderna själva rapporterar. Något som i sin tur kan skapa konflikter i det internationella samarbetet.Copernicus nya satelliter kan avslöja utsläpp som inte rapporterasEnligt forskningen närmar vi oss tröskelpunkter där ekosystem tippar över och leder till en självförstärkande temperaturökning med oåterkalleliga effekter för planeten.När man mäter med satelliter och på andra sätt kan man kanske skapa en slags tidiga varningssystem, och se att nu händer det någonting här.Det säger professorn i klimatologi, Markku Rummukainen vid Lunds universitet och också klimatrådgivare på SMHI, som är en av de som intervjuas i programmet.Medverkar gör också: Hans Chen, atmosfär- och klimatforskare vid Lunds universitet, Philippe Ciais vid franska forskningsinstitutet LSCE -Laboratoriet för klimat- och miljöforskning, Björn-Ola Linnér, professor som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm Environment Institute och Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på Ekot.Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker? Historiens största utsläppare av koldioxid har lagt fram ett historiskt stort klimatpaket och lovar nu rekordinvesteringar i förnybar energi. Det handlar bland annat om elbilspremier och skattelättnader för batteri- solcellsproduktion. Och om att fånga in koldioxid.Stort paket som inte når måletMen trots den största klimatpolitiska satsningen genom tiderna räcker inte utsläppsminskningen för att nå USA:s egna klimatlöften. Enligt experter blir det bara 40 procent minskade utsläpp i USA till år 2030, från 2005 års nivåer att jämföra med de dryga 50 procent som landet själv satt som mål. Enligt forskare så har USA fortfarande mycket kvar att lära av EU som är bäst i den globala klimatkampsklassen. Hur påverkar USAs klimatansträngning andra länder? Vad innebär investeringarna inför kommande klimatförhandlingar och kan svenska politiker lära av turerna kring historiens största klimatsatsning?Medverkande:Kevin Noone, klimatforskare.Björn-Ola Linnér, klimatpolitikforskare,Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA kommentator och Ekots utrikeschef Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondentProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klimat- och miljömötet Stockholm +50 blev en besvikelse. Det hävdar professor Björn-Ola Linnér i OmVärlden podd. Samtidigt gör Ukrainakriget att världen står inför risken att delas upp i två ”klimatblock”. 

To fight climate change, we need to reform the power sector. Right now, it's dysfunctional. Akshay Jaitly and Ajay Shah join Amit Varma in episode 278 of The Seen and the Unseen to share their roadmap for change.  Also check out: 1. Akshay Jaitly on Twitter, Linkedin, Nicheless and Substack. Ajay Shah on Twitter and Substack. 2. The lowest hanging fruit on the coconut tree: India's climate transition through the price system in the power sector -- Akshay Jaitly and Ajay Shah. 3. Akshay Jaitly and Ajay Shah's aggregated pieces on energy and climate. 4. The Time To Privatise India's Electricity Sector Is Now -- Akshay Jaitly and Ajay Shah. 5. Root cause analysis for the electricity crisis -- Akshay Jaitly and Ajay Shah. 6. In Service of the Republic — Vijay Kelkar & Ajay Shah. 7. The Art and Science of Economic Policy -- Episode 154 of The Seen and the Unseen (w Vijay Kelkar and Ajay Shah). 8. Other episodes of The Seen and the Unseen with Ajay Shah: 1, 2, 3, 4, 5. 9. We Are Fighting Two Disasters: Covid-19 and the Indian State -- Amit Varma. 10. Naren Shenoy's fancy dress competition. 11. Narendra Shenoy and Mr Narendra Shenoy -- Episode 250 of The Seen and the Unseen. 12. Amitava Kumar Finds the Breath of Life -- Episode 265 of The Seen and the Unseen. 13. The Chronicles of Narnia -- CS Lewis. 14. Charlie and the Chocolate Factory -- Roald Dahl. 15. Alistair MacLean and John Steinbeck on Amazon. 16. Grapes of Wrath -- John Steinbeck. 17. Of Mice and Men -- John Steinbeck. 18. André Gide and Albert Camus on Amazon. 19. Another Country -- James Baldwin. 20. Warren Mendonsa Plays the Universal Pentatonic -- Episode 273 of The Seen and the Unseen. 21. Jonathan Haidt on Amazon. 22. Kashmir and Article 370 -- Episode 134 of The Seen and the Unseen (w Srinath Raghavan). 23. Hind Swaraj -- Mohandas Gandhi. 24. Politics and the Sociopath -- Amit Varma. 25. Google Scholar. 26. Roam Research and Zettelkasten. 27. Discom Privatisation Challenged (Dec 2020) -- Akshay Jaitly. 28. Regulation in India: Design, Capacity, Performance -- Edited by Devesh Kapur and Madhav Khosla. 29. The Use of Knowledge in Society -- Friedrich Hayek. 30. United Nations Framework Convention on Climate Change. 31. History of UN Climate Talks. 32. The Evolution of the UNFCCC -- Jonathan Kuyper, Heike Schroeder and Björn-Ola Linnér. 33. The COP List. 34. The Road From Rio (1993) -- Prodipto Ghosh and Akshay Jaitly. 35. William Nordhaus versus the United Nations on Climate Change Economics -- Robert P Murphy. 36. Hotter than the human body can handle: Pakistan city broils in world's highest temperatures -- Ben Farmer. 37. Price Controls Lead to Shortages and Harm the Poor -- Amit Varma. 38. The Tragedy of Our Farm Bills -- Episode 211 of The Seen and the Unseen (w Ajay Shah). 39. Lessons from an Ankhon Dekhi Prime Minister -- Amit Varma. 40. Apocalypse Never: Why Environmental Alarmism Hurts Us All -- Michael Shellenberger. 41. Nuclear Power Can Save the World — Joshua S Goldstein, Staffan A Qvist and Steven Pinker. 42. Kim Stanley Robinson on Amazon. 43. Death at Intervals -- José Saramago. 44. The Shape of Water -- Andrea Camilleri. 45. The Terracotta Dog -- Andrea Camilleri. 46. 12 Bytes: How artificial intelligence will change the way we live and love -- Jeanette Winterson. 47. The Singularity Is Near -- Ray Kurzweil. 48. Report to Greco -- Nikos Kazantzakis. 49. Seven Brief Lessons on Physics -- Carlo Rovelli. 50. Michael Dibdin on Amazon. This episode is sponsored by Knest Manufacturers, India's largest and the world's fastest-growing formwork company, which has made real estate development in India more efficient, sustainable and scalable. This episode is so-sponsored by CTQ Compounds. Check out The Daily Reader and FutureStack. Use the code UNSEEN for Rs 2500 off. Check out Amit's online course, The Art of Clear Writing. And subscribe to The India Uncut Newsletter. It's free!

Klimatkris, Rysslands krig i Ukraina och efterdyningarna efter pandemin – världen hanterar för närvarande flera allvarliga kriser. Hur behåller man samtidigt fokus på hållbar utveckling? I det här avsnittet av UI seminars pratar vi om miljötoppmötet Stockholm+50 och hållbar utveckling i kristider. Medverkande: Johanna Lissinger Peitz, ambassadör för Stockholm+50, Regeringskansliet Björn-Ola Linnér, Linköpings universitet Åsa Persson, Stockholm Environment Institute (SEI) Hanna Leonardsson, Linnéuniversitetet och Utrikespolitiska institutet (UI) Moderator: Gunilla Reischl, UI Det här seminariet ägde rum den 28 april 2022 vid Utrikespolitiska institutet. Läs mer och se seminariet här: https://www.ui.se/evenemang/stockholm50-hallbar-utveckling-i-kristider_127127

Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn. Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitik Men även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt. Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i energiomställningen kan påverkas.Medverkande: Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Björn Ola Linnér, professor i klimatpolitisk forskning, Britta Sjöstedt, Universitetslektor i miljörätt i Lund, Artem Romaniukov, grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat, Natalia Gozaks, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson   Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Till slut nåddes en överenskommelse på COP26, men beslutstexten vattnades ur under mötets sista dramatiska minuter. "Målet om 1,5 grader lever, men pulsen är svag" sa mötets ordförande. Hur bra blev resultatet och vad betyder det för klimatet? "En bräcklig seger" - så beskriver mötets ordförande Alok Sharma utgången, och ber samtidigt om ursäkt för hur processen utvecklade sig. Vi hör Sveriges chefsförhandlare berätta om dramatiken på mötet, och får kommentar och analys av experter i klimatpolitik och klimatologi i en direktsändning. Medverkande: Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare vid COP26; Björn-Ola Linnér, professor i klimatpolitik, Linköpings Universitet, och Erik Kjellström, professor i klimatologi, SMHI i Norrköping. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normark peter.normark@sr.se

Nu börjar de verkliga förhandlingarna om klimatet vid FN:s stora konferens, COP26. DN:s klimatreporter Jannike Kihlberg och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings universitet och klimatpolitikforskare är på plats i Glasgow. De berättar om en av de största frågorna på mötet: Vem ska betala för att stävja klimatkrisen? Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

Sedan ett par månader tillbaka är det bara ett enda ämne som har varit på allas läppar: Corona. Är dagens Corona-kris ett gyllene tillfälle för en mer hållbar värld? Den frågan diskuterar vi, i dagens Temapodd, tillsammans med Björn-Ola Linnér, professor vid tema Miljöförändring och Eva Lövbrand, universitetslektor vid tema Miljöförändring. -- Eva Lövbrand är universitetslektor och docent på tema Miljöförändring och föreståndare för Centrum för klimatpolitisk forskning. Evas forskning handlar om hur idéer, kunskap och expertis informerar miljö- och klimatpolitiken. Björn-Ola Linnér är professor vid tema Miljöförändring och programchef för Mistra Geopolitics. Hans forskning handlar om samhällstransformation mot hållbar utveckling samt länkar mellan klimatpolitik, hållbar utveckling och energiutveckling och klimatvisualisering. Programledare är Per Wistbo Nibell. -- Har du tankar och idéer om podden? Mejla oss på temapodden@liu.se https://liu.se/organisation/liu/tema #temapodden -- Temapodden är en podcast från Linköpings universitet. https://liu.se/podcast

Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig. Klotets reporter följer med Sveriges chefsförhandlare bakom kulisserna för att höra hur han laddar upp. Det som formellt ska förhandlas i Madrid är detaljer i reglerna kring Parisavtalet. Avtalet slöts 2015, trädde i kraft 2016 men kommer att börja gälla praktiskt först nästa år 2020. Det är också nästa år som länderna måste komma med nya löften om utsläppsminskningar. De löften om att minska utsläpp som getts hittills räcker bara till att hejda uppvärmningen vid drygt tre grader, så om två-gradersmålet, eller 1,5-gradersmålet, ska kunna nås krävs mer. Eftersom USA drar sig ur Parisavtalet ställs ännu mer hopp till att EU ska agera draglok i klimatförhandlingarna. Samtidigt sliter EU med inre motsättningar i klimatfrågan, och länderna har, trots stora ansträngningar det senaste året, ännu inte lyckats enas om ett mål om att unionen ska bli klimatneutral och nå nettonoll-utsläpp till 2050. Så hur ska EU lyckas ta sig an förväntningarna? Parallellt med mötet planerar ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen stora demonstrationer, och demonstranternas rop ekar nu ända in i förhandlingslokalerna. Hur påverkar det ökande trycket från ungdomsrörelsen utgången av mötet? Gäster i Klotet är Sveriges vice chefsförhandlare Christoffer Nelson, och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings Universitet, med fokus på klimatpolitik. Hör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden. Programledare: Marie-Louise Kristola

En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?   Fyra månader efter riksdagsvalet kom en ny regering på plats, i och med att Liberalerna och Centern enades med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett budgetsamarbete på 73 punkter. Ett tjugotal miljö- och klimatpolitiska förslag finns med i överenskommelsen inom många olika sakområden, det så kallade januariavtalet. Några exempel är en grön skatteväxling, årtal för utfasning av fossila bränslen och investeringar i järnvägar. - Förslagen ligger i linje med vad vi på klimatpolitiska rådet allmänt uppfattar som både meningsfullt och nödvändigt, säger Sverker Sörlin professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledamot i klimatpolitiska rådet, som intervjuas i veckans Klotet. Men i överenskommelsen finns också ett uppluckrat strandskydd och stopp för kartläggning av nyckelbiotoper i skogen. Och sociala rättviseaspekter lyser med sin frånvaro. Veckans Klotet skärskådar och diskuterar innehållet i den nya miljöpolitiken. Medverkar gör finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, MP, Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och Mikael Karlsson, forskare vid KTH, konsult och tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen. Centerpartiets energi- och klimatpolitisk talesperson Rickard Nordin intervjuas. Av överenskommelsen framgår det att bägge partier har fått ge vika i för dem viktiga frågor. Hur hållbart kommer samarbetet om klimatpolitiken att bli?    Programledare är Marie-Louise Kristola.

Utsläppen av koldioxid från den svenska fordonsflottan ska minska med 70 procent till 2030. Med dagens takt ser det svårt ut att nå målet - de flesta bilar som säljs idag drivs av fossila bränslen. Miljöbilarna slår försäljningsrekord, men det räcker inte på lång väg för att utsläppen från Sveriges transporter ska minska tillräcklig mycket. Och hur ska tågen bli ett pålitligt färdsätt i stället för bilen och flyget? En lösning är att använda mycket mer biobränslen i både vägfordon och till flyget. Men då behöver många nya produktionsanläggningar komma på plats de närmaste åren. Med: Oliver Theichert, Produktionstekniker Agroetanol, Fredrik Svensson, Branschorganisationen Energigas Sverige, Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantmännen, Jonas Åkerman, transportforskare KTH, Lena Nordgren, drivmedelsexpert SEKAB, Mikael Antonsson, marknadschef Gasum, Frances Sprei, mobilitetsforskare Chalmers, Svante Mandell, forskningschef Konjukturinstitutet, Pål Börjesson, forskare Lunds universitet, Björn-Ola Linnér, professor Linköpings universitet. Repris från 8 juni i år. Pelle Zettersten pelle.zettersten@sverigesradio.se

Jordbruken bidrar med 13 procent av Sveriges utsläpp av klimatgaser. Det mesta kommer från åkermarken som släpper ifrån sig lustgas och koldioxid. Vilka åtgärder kan minska utsläppen? På en gård i Östergötland har marken inte plöjts sedan 2007. Där bedrivs ett plöjningsfritt jordbruk som innebär att jorden bearbetas mycket skonsammare än vid en plöjning. Är det en framkomlig väg för att minska jordbrukets bidrag till klimatförändringarna? Med: Karin Varveryd, lantbrukare, Torbjörn Jansson, forskare vid SLU, Alarik Sandrup, näringspolitisk chef hos Lantmännen, Elin Röös, forskare vid SLU, Pål Börjesson, forskare vid Lunds universitet, David Bastviken, forskare vid Linköpings universitet, Filip Johnsson, forskare vid Chalmers, Björn-Ola Linnér, forskare vid Linköpings universitet. Repris från 12 juni i år. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se

Jordbruken bidrar med 13 procent av Sveriges utsläpp av klimatgaser. Det mesta kommer från åkermarken som släpper ifrån sig lustgas och koldioxid. Vilka åtgärder kan minska utsläppen? På en gård i Östergötland har marken inte plöjts sedan 2007. Där bedrivs ett plöjningsfritt jordbruk som innebär att jorden bearbetas mycket skonsammare än vid en plöjning. Är det en framkomlig väg för att minska jordbrukets bidrag till klimatförändringarna? Med: Karin Varveryd, lantbrukare, Torbjörn Jansson, forskare vid SLU, Alarik Sandrup, näringspolitisk chef hos Lantmännen, Elin Röös, forskare vid SLU, Pål Börjesson, forskare vid Lunds universitet, David Bastviken, forskare vid Linköpings universitet, Filip Johnsson, forskare vid Chalmers, Björn-Ola Linnér, forskare vid Linköpings universitet. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se

Utsläppen av koldioxid från den svenska fordonsflottan ska minska med 70 procent till 2030. Med dagens takt ser det svårt ut att nå målet - de flesta bilar som säljs idag drivs av fossila bränslen. Miljöbilarna slår försäljningsrekord, men det räcker inte på lång väg för att utsläppen från Sveriges transporter ska minska tillräcklig mycket. Och hur ska tågen bli ett pålitligt färdsätt i stället för bilen och flyget? En lösning är att använda mycket mer biobränslen i både vägfordon och till flyget. Men då behöver många nya produktionsanläggningar komma på plats de närmaste åren. Med: Oliver Theichert, Produktionstekniker Agroetanol, Fredrik Svensson, Branschorganisationen Energigas Sverige, Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantmännen, Jonas Åkerman, transportforskare KTH, Lena Nordgren, drivmedelsexpert SEKAB, Mikael Antonsson, marknadschef Gasum, Frances Sprei, mobilitetsforskare Chalmers, Svante Mandell, forskningschef Konjukturinstitutet, Pål Börjesson, forskare Lunds universitet, Björn-Ola Linnér, professor Linköpings universitet. Pelle Zettersten pelle.zettersten@sverigesradio.se

Splittringen inom EU i klimatfrågan är stor. Tillsammans med alla andra problem i unionen får man därför knappt ens upp styrfart på klimatarbetet. Nya och oväntade länder kliver fram i stället. Vi får en rapport från det stora klimattoppmötet i Marrakech och exempel från Polen och Finland.Medverkande: Annika Digréus, miljöreporter Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning i Linköping Thella Johnson, korrepondent Helsingfors Ci Holmgren, programledare

Världens länder lyckades enas om ett globalt klimatavtal i Paris. En stor framgång för den internationella klimatpolitiken anser många, medan andra tycker det blev för svaga formuleringar. Efter tjugo års förhandlingar lyckades världen tillslut enas om ett bindande klimatavtal för att hålla temperaturökningen väl under två grader med sikte på 1.5 graders uppvärmning. Hur glada kan vi vara över avtalet? Är det realistiskt? Och hur kommer vi i Sverige att märka att världen nu ska styra bort från de fossila bränslen som vi byggt hela vårt industrialiserade samhälle på? I studion miljöminister Åsa Romson, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Klimatprofessorn Björn-Ola Linnér har bevakat och studerat processerna vid klimatmötena i över tio års tid. Till Klotets Pelle Zettersten berättar Björn-Ola om vilka förändringar han sett över tid. Oavsett hur det går i de politiska förhandlingarna så har de internationella klimatmötena en viktig betydelse menar Björn-Ola Linnér. På kringarrangemang utanför förhandlingarna möts människor ifrån hela världen och presenterar lösningar kring hållbar utveckling. Civilsamhällets initiativ är viktiga eftersom det är de som ska genomföra förändringarna. På längre sikt påverkas även de officiella förhandlingar av det som kommer ut av seminarier och diskussioner menar Björn-Ola Linnér. Det är inte ovanligt att idéer som presenterades för några år sen på ett seminarium kommer upp i förhandlingstexter, säger han i den här intervjun med Vetenskapsradions Pelle Zettersten från miljöprogrammet Klotet. Pelle Zettersten, Klotet pelle.zettersten@sverigesradio.se Twitter: @PelleZettersten

Utrotningshotad fisk till salu. - Tonvis med pigghaj finns till försäljning i fiskhallen i Göteborg. Tänk om det vore ett utrotningshotat däggdjur istället, nu är det ju "bara" en fisk, säger Ingemar Alenäs projektledare för EU-projektet "Living North Sea". Pigghajsbeståndet har redan minskat med 90 % och EU förbjuder fiske. I svenska fiskdiskar säljs norska pigghajar som slunkit med i trålarna som bifångst och där norrmännen tycker det är oetiskt att slänga bort mat. Dessutom följer vi upp klimatmötet i Durban med professor Björn Ola Linnér från Klimatpolitiskt centrum och pratar med Årets Miljöjournalister Linda Danhall och Lotta Nilsson, Norrländska Socialdemokraten. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Klotet i Köpenhamn - stormens öga. Den senaste vetenskapliga rapporten som presenterats på Klimatkonferensen i Köpenhamn visar att de rika ländernas koldioxidutsläpp inom 10 år måste ned med 40 %. Det som hittills lovats handlar om en bråkdel. Hur kan glappet mellan vad forskarna säger måste till för att stoppa den globala uppvärmningen och vad politikerna levererar vara så stor? Hör hur bland andra professor Johan Rockström på Stockholm Environment Institute och professor Björn Ola Linnér från Linköpingsuniversitet ser på resultaten så här långt i klimatförhandlingarna. Klotet direktsänder från Bella center i Köpenhamn bland tiotusentals förhandlare, miljökämpar och journalister. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Vetenskapsradion Klotet i Köpenhamn - stormens öga. Den senaste vetenskapliga rapporten som presenterats på Klimatkonferensen i Köpenhamn visar att de rika ländernas koldioxidutsläpp inom 10 år måste ned med 40 %. Det som hittills lovats handlar om en bråkdel. Hur kan glappet mellan vad forskarna säger måste till för att stoppa den globala uppvärmningen och vad politikerna levererar vara så stor? Hör hur bland andra professor Johan Rockström på Stockholm Environment Institute och professor Björn Ola Linnér från Linköpingsuniversitet ser på resultaten så här långt i klimatförhandlingarna. Klotet direktsänder från Bella center i Köpenhamn bland tiotusentals förhandlare, miljökämpar och journalister. Programledare: Marie-Louise Kristola.