Podcasts about jordbruksverkets

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Jordbruksverkets nya regler för djurhållning blev omtag. Den demokratiska processen fungerar!Vi gör om Lilltorp kompis, numer finns vi på patreon.com/lilltorpBojkotta matbutiker, hur har det gått? Vinnaren är staten och ingen annan Staten samlar in en moms på 12 procent på samtliga livsmedel. På en vara för 100 kronor tar Axfood alltså 2,64 kronor i vinst. Staten tar 12 kronor bara i form av moms. – Precis, bara inflationen på matpriserna har gett staten 11,4 miljarder i extra momsintäkter https://www.tn.se/naringsliv/42013/tn-reder-ut-sa-mycket-tjanar-staten-pa-maten-siffran-finansministern-talar-tyst-om/Butikernas egna varor. Samuraj, du är saknad pälstryne! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Linnea Rönnqvist gör tre olika uppföljningar: Om finansministerns möte med matjättarna, Jordbruksverkets förslag om nya kaninregler och Klimatpolitiska rådets granskning av regeringens politik. Alice Dadgostar pratar om Statens haverikommissions rapport om branden på Oceana. Det har också, tro det eller ej, kommit en nyhet om Palmeutredningen. Kultur-Carl P Moberg gästar för att prata om ett omtalat ägg (och ny pjäs) på Folkteatern. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livesändning från 19/3-25. Välkommen till Rundgång! Rundgång är Umeå Studentradios aktualitetsprogram med en rullande redaktion. Varje vecka diskuteras färska ämnen, nyheter och spaningar. Denna vecka pratar Albin, Mattias och Matilda om: Jordbruksverkets förslag på djurhållning. Gunilla Persson vill dejta en norrlänning. Ungdomar i Umeå kommun mår allt sämre. Måns Zelmerlöws crashout. Vill du vara med och sända i Rundgång? Kontakta oss via Instagram (@umeastudentradio) eller via mail (programchef@umeastudentradio.se)

Ok, först lite om Patricks nya gig som upprätthållare av historisk ängsmark.Sen om jordbruksverkets förslag om nya regler för småskalig djurhållning. OM varför det går emot deras egen verksamhetsbeskrivning och riskerar att minska samhällets motståndskraft vid kris.Lyssna och bli arg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist pratar om Jordbruksverkets förslag om större boutrymme för sällskapsdjur. Alice Dadgostar berättar om nattklubbsbranden i Nordmakedonien och att Frölunda tog ett historiskt SM-guld i helgen. Gäst i studion är Alexander Piauger som testat att leva en vecka utan matjättarna, apropå veckans bojkott. Dessutom: Choklad plockas bort från godishyllan, dom har fallit mot gök och våren är på allvar här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist pratar om Jordbruksverkets förslag om större boutrymme för sällskapsdjur. Alice Dadgostar berättar om nattklubbsbranden i Nordmakedonien och att Frölunda tog ett historiskt SM-guld i helgen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Vi gör om Lilltorp kompis, numer finns vi på patreon.com/lilltorpBojkotta matbutiker, vad är det du vill uppnå och vad leder det till? Bojkotta coca cola? Svenskt företag med produktion i Jordbro utanför Stockholm. Bojkotta en Teslataxi som körs av en låginkomsttagare med tre jobb som ändå inte får ekonomin att gå ihop. Jordbruksverkets nya regler för djurhållning. Vad är problemet egentligen? Är det inte bra att djuren får utrymme att leva sina liv på? Vi hyllar Samurajs minne. Du är saknad pälstryne! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vad har Kalix löjrom, Wrångebäcksost och Skedvi Bröd gemensamt? Jo, de är några av de 21 produkter i Sverige som fått en för företag mycket eftertraktad så kallad skyddad EU-beteckning, en sådan som till exempel champagne från distriktet Champagne i Frankrike har. Det bubblet uppfyller vissa villkor som gör att bara det får kalla sig så. Men vad mer exakt är en skyddad EU-beteckning egentligen? Och vad har den för betydelse för producenterna, för landsbygdsutveckling och för oss konsumenter? Medverkande: Anna Hegethorn, konsult som arbetar med Jordbruksverkets satsning på att öka kännedomen och kunskapen om skyddade EU-beteckningar. Sven-Erik Larsson, konsult på företaget Saporibus AB, som hjälper producenter och producentföreningar att ansöka om en skyddad EU-beteckning samt jobbar för att skapa ett nätverk för producentföreningar och producenter. Riina Myrsell, verksamhetschef vid knäckebrödsbageriet Skedvi Bröd i Dalarna som erhöll en skyddad geografisk beteckning (SGB) i november 2023. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Både sommaren 2016 och 2018 drabbades Sverige av torka och vattenbrist. I det här avsnittet får vi berättat av SMHIs hydrologer hur Sverige påverkades. Hydrolog-Niclas berättar hur tankbilar med vatten fick köra dygnet runt till Öland under den mest kritiska perioden under 2016, och om jordbrukets tuffa år 2018. SMHIs mest erfarna hydrolog Göran Lindström (arbetat 39 år på SMHI!) sätter torkaåren i ett historiskt perspektiv. Professor Arheimer berättar om sitt nya forskningsprojekt med syfte att undersöka hur en rättvis fördelning av Sveriges vattenresurser kan se ut.OBS, Berit Arheimer säger i början att avsnittet är nummer ett i Vattensnack-serien, vilket sedan kom att ändras. Vill du veta mer?I SMHIs kunskapsbank kan du läsa mer om torka här.I SMHI-podden finns ett avsnitt av torka generellt, det kan du lyssna på här.Statistiken för slakt av djur som nämns baseras på Jordbruksverkets rapport om animalieproduktion 2018, och finns att läsa här.Göran Lindströms rapport om åtgärder för vattenbrist och torka finns att läsa här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programledare: Marie-Louise Kristola. Problemen med sandstormar i Mellanöstern har bara ökat över tid. De blir inte bara fler utan kommer dessutom under en längre tid av året. En förklaring till det är klimatförändringarna men också förändringar inom jordbruk och vattenhantering.Stormarna är ett hot mot såväl ekonomi, hälsa och hållbarhet.Hör reportage från Irak av frilansjournalisten Lina Malers som träffat drabbade familjer men också läkare som hjälper patienter med andningsbesvär, men också människor som försöker lindra problemen med den yrande sanden genom omfattande trädplanteringsprojekt.Niklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - ProducentMedverkande:Akram al-Salmani - grundare till företaget "Det gröna huset" som odlar upp växter som tål vattenbrist och hettaAyad Abdelmoshsen - professor i miljöföroreningar vid universitetet i Mustanserive i BagdadFiras Ali Majeed - forskare, verksam vid bland annat Al Farabi college i BagdadMuhammad Sahib - ingenjör vid palmodlingen Fedek utanför Karbala i södra IrakLabeeb Kashif al-Getta - grundare till företaget Nakhla som vårdar Bagdads palmerMahlagha, Medreke och Abdelrezk - barn som förlorat klasskamrater under sandstormarnaMajone - fårägare som lever ute i Iraks vidsträckta ökenområdenMuhammad al- Moalem - ansvarig för marknadsföring på palmodlingen FedekDhia Ismael - chef på Jordbruksverkets avdelning för bekämpning av ökenspridningJaafar Jotheri - geoarkeolog som studerar sandstormarnas framfart via satellitbilder.Ghosan Shakra Abdallah - driver ett apotek som även fungerar som akutmottagningAmer al- Jabri - talesperson för meteorologiska institutet i BagdadAbdulrahman al- Mashadani - ekonomiprofessorLamis Qatri - invånare i Anbar som har uppsökt sjukhus flera gånger för andningssvårigheter.Munawar och Hussein al Nimrawi - boende i öknen som fått sitt tält sönderslitet av sandstormarnaRiad Sabti Abbas - ingenjör på jordbruksverkets avdelning för ökenbekämpningSamir - en av grundarna till organisationen Tasgheer, unga volontärer som odlar träd i Bagdad.

På tidigt 90-tal var Christina Nordin med och avvecklade beredskapslagren av livsmedel. Idag står krisberedskap högt på agendan igen för Christina Nordin, nu som Jordbruksverkets generaldirektör. Fast den här gången handlar det om andra frågor än lager med socker och spannmål. I det här avsnittet av Lantbrukspodden träffar Land Lantbruks reporter Marie Henningsson generaldirektör Christina Nordin för att prata om hur vi ska vara bättre förberedda i händelse av kris men också om livsmedelsstrategin där Jordbruksverket, och den svenska lantbrukaren, är en viktig aktör. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Finns något mer fascinerande än att titta på en hund i rörelse? Det här avsnittet handlar om rörelse och hur vi tvåbenta kan förvalta det unika alla hundar har fått med sig genom sina sina arvsanslag men även om hur vi kan utveckla och guida våra hundar till att bättre använda hela sin fysiska potential. Gästar gör Annika Falkenberg, legitimerad sjukgymnast med inriktning veterinärmedicin och har arbetat heltid kliniskt med hund i 20 år inom ramen för Djurhälsopersonal under Jordbruksverkets regler. Annika är författare till fyra böcker på temat friskvård. ”Friskvård för hund”, ”Friskvårdens grundstenar för valp- och unghund”, ”Rörelseboken” 2017 och ”Massageboken”. Podden ska vara gratis att lyssna på! Tycker du också det? VBV är ett folkbildande projekt med relationen i fokus för att höja kunskapsnivån om hund. Jag vill inte låsa podden bakom en betalvägg och är därför beroende av att du som också delar min uppfattning hjälper mig. Podden har helt gratis att lyssna på, men långt från gratis att göra  Ditt bidrag beskattar jag, jag räknar inte ditt bidrag som en gåva eftersom mitt arbete för att sprida kunskap och information om hund är något jag betraktar som en motprestation. Alla bidrag – stora som små – tas tacksamt emot på Swish:

Oavsett syftet med massagen och vilka tekniker du använder påverkas hundens kropp på många olika positiva sätt, menar det här avsnittets gäst som vill lyfta fram att alla kan massera sin egen hund i friskvårdande syfte. Många tror inte att deras insatser gör någon skillnad, men det gör det verkligen. Gästar gör Annika Falkenberg, legitimerad sjukgymnast med inriktning veterinärmedicin och har arbetat heltid kliniskt med hund i 20 år inom ramen för Djurhälsopersonal under Jordbruksverkets regler. Annika är författare till fyra böcker på temat friskvård. ”Friskvård för hund”, ”Friskvårdens grundstenar för valp- och unghund”, ”Rörelseboken” 2017 och ”Massageboken”. www.Hundverkstan.se Några frågor som ställs i avsnittet: ⚫ Hur kan den ovane börja med att massera sin hund? ⚫ När ska en avstå från att massera sin hund? ⚫ Hur kan en läsa av sin hunds signaler som alternativ till att känna med fingrarna? ⚫ Hur ofta ska en massera? ⚫ Hur ska en tänka kring junioren och senioren? Tack för du stöttar! Utan dig, ingen podd

Vi har med Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin! Hur är det leda en myndighet? Vad är vanliga misstag som ledare brukar göra? Hur jobbar jordbruksverket med digitalisering? Vi pratar även kommunikativt ledarskap och hur man skapar transparens i förändring! Det och mycket mer!

Avläggning är ett enkelt sätt att föröka krusbärsbuskar. Tina Westerlund visar hur du kan göra, och berättar mer om detta sötsura bär, med lång kulturhistoria. Också andra bär, t ex björnbär, går utmärkt att göra avläggare från. Bondbönor har varit en viktig stapelföda i Mälardalen, Roslagen, Småland och Bohuslän bl a. Nu har en "återfunnen" bondbönsort blivit bevarandesort på Jordbruksverkets lista, och på Naturcentrum på Färsna gård i Norrtälje har de just fått in ytterligare en gammal bondböna. Maj-Lis Pettersson har svar på lyssnarfrågor.

Elin Karlsson samtalar med Erik Eriksson och Anita Jonasson om ehec. Vad är ehec för något? Hur sprids bakterien? Vad kan man göra för att minska risken för smittspridning? Mer information om ehec kan du hitta på Gård & Djurhälsans, SVA:s och Jordbruksverkets webbplatser. Poddavsnittet är finansierat av medel från Jordbruksverket. https://www.gardochdjurhalsan.se/vtec-ehec/ http://djur.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/sjukdomarochsmittskydd/smittsammadjursjukdomar/ehec/vadarehec.4.37e9ac46144f41921cd22ec1.html https://www.sva.se/djurhalsa/djursjukdomar-a-o/enterohemorragisk-e-coli-ehec/

I det här avsnittet har vi med oss en gäst - Anders Södergård. Anders är läkare och författare till boken Så mycket friskare - ingen ska behöva drabbas av en sjukdom som går att förebygga. 25 år gammal upptäcktes det att Anders hade en hjärntumör som inte gick att operera bort. I boken Strålmannen skriver Anders hur det vara att gå från läkarstudent till cancerpatient och det hårda arbetet för att komma tillbaka. Vi pratar med Anders om hälsa och sjukdom och diskuterar bland annat om det finns några undanflykter från träning och bättre matval som är OK? Kan man få slippa träna och tänka på vad man äter? Hur stort eget ansvar har man för att förbättra sina chanser till en godare hälsa. Och mycket mer. Det blev ett extra långt avsnitt! Länkar: Svenska berättelser på scen SR P1. Dramatens restaurangscen på Dramatenbaren i Stockholm. Programmet är en liveinspelning från den 1 februari 2018.  https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1046564?programid=4572 Svenska berättelser, SR P1: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/861724?programid=4572 Jordbruksverkets statistik: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/konsument/livsmedelskonsumtionisiffror/kottkonsumtionen.4.465e4964142dbfe44705198.html Livsmedelsverkets rekommendationer om rött kött: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark  

När det gäller tid så finns det mycket att diskutera. Adam och Kristoffer zoomar in på några av aspekterna som är aktuella när man jobbar - tidsregistrering, tidsuppskattning, tidsleverans. Detta poddavsnitt sponsras av Websystem Det här poddavsnittet sponsras av Websystem. Länkar till moduler, webbplatser och tjänster vi pratade om i detta avsnitt: Dagens avsnitt Momo, eller kampen om tiden Michael Ende Den oändliga historien Hertz stämmer sin webbyrå Scrum Poker planning Fibonacciskalan “Kan du göra det lite billigare?” Spindelmannen på 10 minuter, 1 minuter och 10 sekunder Jordbruksverkets satsning kostar 673 miljoner Achievo Active Collab Harvest JIRA Trello

I detta avsnitt diskuterar vi öppen kod, öppen data, öppen information och öppen vetenskap. Vi går igenom upphovsrätt, relevanta licenser för kod och bilder, diskuterar hur Wikipedia och Wordpress arbetar med öppen källkod och öppen information. I universitetsvärlden pågår det dessutom ett större projekt om att göra all forskningsdata publikt och vi diskuterar för- och nackdelar. Dagens spaning: Investerarfysikern - Klimatkompensera genom att investera Relevanta länkar till dagens spaning: - Trine - Solcellsprojekt i utvecklingsländer - Patternenergy - Företag som investerar i vindkraft - Energimarknadsinspektionens sida om ursprungsmärkning och nordisk elmix Omnämnt i podden: - South Sea Bubble - Polarforskaren som strandade i Kina - Why We Sleep - Ideell upphovsrätt - Opensource.org - Linux - GNU General Public License (GPL) - GNU - MIT License - BSD License - Creative commons - Offentlighetsprincipen - Jordbruksverkets blogg - Jordburket i siffror - Avsnitt 3 - Investeringar, börsen och jordbruksdata - Jordbruksverkets statistikdatabas - Valforskningsartikeln: Is the Voter Model a model for voters? - Statistikmyndigheten SCB - Det finns flera olika rankinglistor för öppen data. Beroende på exakt vad de mäter och hur de är konstruerade så hamnar Sverige ganska olika. Till exempel: enligt Open Knowledge Internationals ranking [2016] hamnar Sverige på plats 21, enligt en EU ranking [2018] plats 20. Sverige ligger dock högre på WWW Foundations Open Data Barometer [2016] (plats 15) och på plats 3 enligt Open Data Watch [2017] - öppnadata.se - EU-beslut om forskining. - Universitetsbibliotek och Elsevier - Open access - Open science - Peer review (kollegial granskning) - Amerikanska fysikersällskapet - Vetenskapsrådets sida om öppen tillgång till forskningsdata. - Kungliga bibliotektets sida om öppen tillgång till forskningsdata. - En bra illustration av P-hacking, från FiveThirtyEight - Kaggles datasets - Öppen data på Amazon Web Services (AWS) - Fler datasets: Machine Learning Repository, University of California, Irvine - Boolis API - Husmask - coinmarketcap API Medverkande i avsnittet: - Henning Hammar, driver tjänsten Börslabbet, doktor i fysik, @investerarfys - Daniel Constanda, IT-konsult i finansbranchen på Clara Financial Consulting, @DanielConstanda - Martin Nordgren, ingenjör på Tobii, tidigare på Dirac, @martinjnordgren Kontakta oss:dataspaning.se @dataspaning @ Twitterdataspaning@gmail.com

Jordbruksverkets stalltävling blev omdiskuterad. Här får vi höra om bakgrunden till tävlingen och hur den tagits emot. Detta är ett utdrag ur ATLs tv-sändningar från Elmia Lantbruk.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat avskaffandet av krav att styrka identitet med id-handling för anhöriginvandrande eritreaner, Jordbruksverkets subventionering av svensk mjölkindustri samt det nordiska stödet till ryskspråkiga medier i Baltikum. http://radio.bubb.la/2018-04-29/

Under sex år lägger vi över 40 miljarder kronor av offentliga medel i tre EU-program för att med olika stöd främja miljö och utveckling i svenska landsbygder. Halvvägs in i perioden gör vi en avstämning. Är det många som söker EU-medel, till vilka satsningar går stöden, har det skapats några nya jobb och vilka är de största utmaningarna? Medverkande i podden: Andreas Mattisson, enhetschef för Jordbruksverkets landsbygdsavdelning. Lina Andersson, chef för Jordbruksverkets landsbygdsanalysenhet. Staffan Nilsson, Hela Sverige ska leva och ledamot i övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet. Citat ur podden: "Takten är god och intresset högt." - Andreas Mattisson " Vi ser att de flesta stöden är väl sökta. Man bygger nya stallar, man gör innovativa lösningar, utvecklar både jordbruket och andra sektorer på landsbygden." - Lina Andersson "Ett problem att det började försent. Då är det lätt att man kritiserar Jordbruksverket." - Staffan Nilsson

För 20 år sen kom Leader till Sverige. För en del är Leader ett helt okänt begrepp. Andra har hört talas om det men vet inte riktigt vad det är. Och så finns det de som arbetar med landsbygdsutveckling inom leaderfinansierade projekt varje dag. I dagens avsnitt av Landet reder vi ut vad Leader egentligen är! Hör Annika Andersson som är verksamhetsledare på Leader Sjuhärad och har varit med sen starten. Och Börje Karlsson från Jordbruksverket, som har koll på det mesta när det gäller genomförda leaderprojekt och vilka resultat de fått. Citat ur podden: Annika: ”Det som är unikt med Leader är att alla idéer som prioriteras är väckta i ett underifrånperspektiv.” Börje: ”Metoden har också en styrka för den innehåller så mycket av ideellt engagemang. Man kopplar sig starkare till det man skapar och genomför." Medverkande: Annika Andersson, verksamhetsledare på Leader Sjuhärad. Börje Karlsson, utredare på Jordbruksverkets landsbygdsavdelning.

I säsongens sista Kaliber följer redaktionen upp några av de senaste årens granskningar och tar reda på vad som hänt. Den här säsongen har vi bland annat granskat Jägarförbundets dubbla stolar, kollat på Gotlands nya försvar och gjort nyhetsdokumentärer om mordet på Lisa Holm och om när Sverige stängde gränsen för flyktingar.Vi har också gjort serien Mirakelmetoden i fyra delar om en kontroversiell metod för att hjälpa personer med till exempel utvecklingsstörningar som inte kan prata att kommunicera via datorn. Men idag ska vi följa upp några andra granskningar.Förundersökning om tvångsinjektioner återupptasFörst återvänder vi till en prisbelönt granskning vi sände hösten 2014 om att det förekom tvångsinjektioner av lugnande medel på människor när de skulle utvisas ur Sverige med flyg.Händelserna polisanmäldes och utreddes, men åklagare lade ner förundersökningen för att brott inte kunde styrkas.Men Kaliber tog reda på vad polis och åklagare egentligen hade gjort. Och vi kunde visa att de utsatta aldrig förhördes eftersom de, enligt åklagaren, inte var kvar i Sverige. Och Kaliber kunde i mars i år avslöja att en av dem faktiskt fanns i Sverige under hela förundersökningen.Och nu har åklagare Lotta Karlsson återupptagit förundersökningen.  Det är en miss från vår sida att vi inte upptäckt att den här målsägande fanns i Sverige och då får vi försöka rätta till det nu, säger åklagare Lotta Karlsson.I programmet "Tvångsinjektionerna - offren som ingen sökte" den 21 mars i år letade alltså Kaliber upp en av de som fått en injektion lugnande på flyget när han skulle utvisas. Så här lät det då:"Vi vet att mannen är i Sverige, men inte var han finns. Så vi skickar ett brev till Migrationsverket, som de vidarebefordrar till honom. Efter någon vecka får vi ett sms. Han vill träffas. Och det är så vi hamnar på hotellet med de gamla heltäckningsmattorna som vi hörde om i början på programmet. Ett av Migrationsverkets boenden.Det är här han är, mannen som skulle utvisas, men som aldrig blev insläppt i Libyen. Under hela förundersökningen var han registrerad hos Migrationsverket och han har haft regelbunden kontakt med gränspolisen. Ändå har ingen hört hans berättelse. Han vill inte att vi använder hans riktiga namn, utan ber om att få bli kallad för Nasir.Vi har inte berättat för Nasir exakt varför vi vill träffa honom, eftersom vi inte vill riskera att påverka hans berättelse. Det enda vi har sagt är att vi vill prata med honom om hans utvisning från Sverige. Det här är min berättelse om när jag skulle utvisas till Libyen 2012. De hämtade mig och jag sa okej, jag ska åka.Det var på morgonen de skulle åka och på flygplatsen så fanns det flera andra libyer. Men medan de gick ombord på planet så dröjde sig Nasir kvar, berättar han, och sa att han inte ville åka. Sätt mig tillbaka i häktet istället, berättar Nasir att han sa då.Enligt kriminalvården så betedde sig Nasir aggressivt, hotfullt och spottade. Han belades med fängsel och ikläddes en så kallad spotthuva.Nasir berättar att de befann sig inomhus när det hände. Han satt på ett bord, när han blev omringad av nio eller tio personer. Han ställer sig upp och visar hur de vred om armarna, tog ett grepp över nacken och i hans ena armhåla. Han visar på mig hur någon greppade tag om hans smalben bakifrån och drog omkull honom på golvet. Jag fick injektioner, berättar han, två stycken. Han visar på sin högra och vänstra skinka.Han visar hur han satt fingrarna i halsen för att kräkas. Det var så starka injektioner.Sen visar han hur de satte på honom handfängsel och fotfängsel. Någon la ett ben över hans nacke och någon satte på honom en huva. Han drar ner sin mössa över ansiktet för att visa. Det kändes som om jag inte hade någon kraft, jag var kraftlös.Nasir berättar hur injektionen fick honom att förlora all kraft. När han fördes ombord på flygplanet, han hade svårt och gå, säger han.Enligt rapporter från resan hade han mycket riktigt fängsel på händer och fötter, och någon hade dragit en så kallad spotthuva över hans huvud.10:05 "Börjar bli lite lugnare. Andas lite lugnare. Puls 86!"Vi läser i en rapport från sjuksköterskan, som var med på resan."Dock säger han sig vara illamående och göra tappra försök att kräkas utan resultat!"Under själva flygresan, beskriver Nasir, så var han vaken, men ändå inte, som ett djur som sover med öppna ögon. Han säger att hade svårt att röra sitt vänstra ben när han klev av planet.Det här är Nasirs berättelse. Flera detaljer stämmer med det vi kan läsa i rapporter från resan.Men det finns alltså också en annan version av hur det gick till när Nasir fick lugnande medicin - läkarens. Det har hållits ett polisförhör med honom om resan till Libyen, och då sa han något som inte står i hans rapport från resan: att Nasir tagit emot sprutan frivilligt. Det sa han också när vi ringde upp honom hösten 2014."Förundersökningen om de misstänkta tvångsinjektionerna lades alltså ned i slutet på förra året. Men nu efter Kaliber program har alltså Lotta Karlsson bestämt sig för att återuppta förundersökningen om misshandel. I och med att vi fick reda på att det fanns en målsägande i Sverige så finns det andra förutsättningar att utreda brott.Vad är det ni ska undersöka? Vi ska ju framförallt höra den här målsäganden och se vad han har att säga.Hur viktig kan just hans upplevelse vara? Den kan ju vara väldigt viktig för det här och för att han kan ge en bild av vad han anser ha hänt.Vem eller vilka är misstänka här? Det vill jag inte gå in på nu. Vi har återupptagit förundersökningen, huruvida det är misstankar gentemot utpekade personer just nu det vill jag inte svara på, på grund av förundersökningssekretessen.Vad tänker du om att det blev så här? Det är en miss från vår sida att vi inte upptäckt att det här målsägande fanns i Sverige och då får vi försöka rätta till det nu, avslutar åklagare Lotta Karlsson.Tvångsinjektionerna offren som inge sökte: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/695135?programid=1316Tvångsinjektioner av lugnande på utvisningsresor bryter mot svensk lag: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/448980?programid=1316Förvaltaren får snart sin domKommer ni ihåg Karolina Ahlström? Hon var med i en granskning om gode män och förvaltare som Kaliber gjorde för drygt två år sen.På senare tid har det varit mycket uppmärksamhet kring gode män och förvaltare. En undersökning som SVT gjorde nyligen visade att även i de fall där kommunen misstänker fiffel görs det sällan någon polisanmälan. Istället är det ofta en anhörig som slår larm. Precis som Karolina Ahlström gjorde.Hennes pappa bor på ett gruppboende för psykiskt funktionshindrade i Boden. Men en dag berättade personalen att pappa Stefan aldrig hade pengar, inte ens till det allra nödvändigaste, som vinterkläder.Och i förra veckan avslutades rättegången med den gode mannen som hade hand om pappans pengar."Huvudförhandlingen fortsätter i sal 2. Även Karolina Ahlström kallas till salen." Det var nervöst för jag var förväntansfull. Jag har väntat på det här i två och ett halvt år nu., på den här dagen. Sen när jag kom in i salen och såg förvaltaren och pappa sitta där i salen så fick jag ny kraft, ny energi och kände att nu ska jag göra det här för pappas skull, säger Karolina Ahlström när Kalibers reporter träffar henne i Luleå tingsrätt. Man kan väl säga om man vill vara lite skojig att det är ditt fel att vi sitter här idag. Eller i alla fall är det din förtjänst om man vill säga så, säger åklagare Mikael Holmquist i rättssalen.Kanske hade den här rättegången inte blivit av om det inte hade varit för Karolina Ahlström - men nu är den 17 maj och idag börjar rättegången mot hennes pappas före detta förvaltare. I åhörarsalen i Luleå tingsrätt slår sig ett 15-tal personer ner och stämningen är spänd. Förvaltaren som är i 50-årsåldern är åtalad för grov förskingring alternativt grov trolöshet mot huvudman i sammanlagt 11 fall. Men precis som åklagare Mikael Lundquist inledde med att säga så började allt med Karolina Ahlström: Ja, det här handlar ju om att den här dottern till en av de som har drabbats börjar ana oråd och grävde helt enkelt fram material på egen hand som visade att det såg jättekonstigt ut.Direkt efter att personalen hade berättat för Karolina att något inte stod rätt till med hennes pappas ekonomi kontaktade hon överförmyndarnämnden i Boden - det är den som har ansvar för att kontrollera att förvaltaren sköter sig. Men därifrån tyckte hon inte att hon fick något gehör. Jag kände att jag inte fick någon stöttning i det jag sa, utan det var mest: den här förvaltaren, han har ju så många uppdrag och det här är ju en väldigt pålitlig människa, sa Karolina då, som istället började gräva på egen hand. Eftersom förvaltaren hade slängt en hel del papper begärde hon ut årsredovisningar och fakturor från kommunen och så gick hon igenom mängder av kvitton från pappans konto på Coop. Och det är de kvittona som åklagaren nu har framför sig i en pärm i rätten när Karolina ska vittna:Åklagaren: Vi ska inte gräva ner oss i det här men det är ju väldigt många punkter som du tycker inte passar in på din pappa. Hur pass övertygad känner du dig om att det här kan han inte ha fått?Karolina: Väldigt övertygad.Åklagaren: Är det något särskilt som gör att du tycker att det känns orimligt att han skulle ha fått del av det här. Några särskilda poster?Karolina: Ja, det var väl utemöbler, det var hemmabiosystem, dvd-skivor, ljudböcker, tamponger, diverse skotertidningar, damtidningar, gummisnoddar till håret, ja.En stor del av inköpen handlar också om mat - men Karolinas pappa har en skada på matstrupen och har sondmatning - det är livsfarligt för honom att äta så han får bara väldigt små smakportioner. Det har funnits två kort kopplade till pappans konto på Coop - ett som personalen på boendet har kunnat använda och ett som förvaltaren har haft för att kunna handla till hennes pappa med - och det är inköp med det kortet som Karolina har reagerat på: Det är ju tacomiddagar, det är renstekar, det är ju oxfilé, det är ju laxfilé. Det är enorma mängder mat och jag tror inte att min pappa sitter hemma på fredagskvällen och har taco-mys eller käkar renstek. Och det är ingenting som jag tror att boendet skulle tillåta att han får i smakportioner heller, säger Karolina.Boden kommun anser inte att de har brustit i kontrollen, men det var först efter att Karolina hade polisanmält förvaltaren på egen hand och gått ut och berättat om det i tidningen som Boden kommun till slut också polisanmälde förvaltaren, då också för hans andra uppdrag. Sammanlagt handlade det om 14 stycken och elva av dem har gått till åtal. Man har ju viss möjlighet att agera och reagera och här har det ju pågått, jag har bara gått tio år tillbaka i tiden för skadeståndets del men det kan ha förekommit tidigare, säger advokat Rune Bäcklund företräder Karolinas pappa och de andra målsägarna. Det är uppenbart saker, ganska dyra saker som man borde lätt med ett telefonsamtal med personal eller anhöriga, eller den som sägs ha fått det kunnat fråga: har de fått det? Är det någon som använder telefon eller dator? Då hade det här blivit uppdagat och då skulle vi inte ha varit här, i alla fall inte i så många år.Hur skulle du säga att förvaltaren har skött sitt uppdrag? Väldigt dåligt. För han har ju orsakat huvudmännen kravavgifter, dröjsmålsräntor, man har tidvis inte haft pengar till det nödvändigaste. Man har inte fått kläder, man har inte fått tillräckligt med mat och så vidare, säger Rune Bäcklund.Förvaltaren nekar till alla anklagelser och hans advokat vill inte svara på några frågor. Han säger att han tycker att hans klient är dömd på förhand. Men inför rätten säger förvaltaren klart och tydligt att han tycker att han har gjort ett bra jobb - att han möjligen kan ha blandat ihop kontokorten någon gång eftersom han har haft flera huvudmän - men han har absolut inte begått något brott.Bland åhörarna här är det fler som, precis som Karolina, är anhöriga till personer som har haft förvaltaren. Och under den första pausen går en man fram till den åtalade och skäller ut honom och säger att han ska erkänna vad han har gjort. När rättegången börjar igen får han en tillsägelse av domaren, men stämningen piskas upp ytterligare när den åtalade svarar med att le och i smyg för rätten - ge fingret åt oss i åhörarsalen.Sammanlagt handlar det om 800 000 kronor som Rune Bäcklund nu kräver i skadestånd av förvaltaren för sina klienter och ungefär 180 000 av dem gäller Karolinas pappa.När Karolina har vittnat klart kommer hon också och sätter sig i åhörarsalen. Hon ser samlad ut, men när det är dags för personalen på hennes pappas boende att vittna, börjar tårarna rinna:Rune Bäcklund: Du talade om kläder, hur har han haft det med skor och sådant?Personal: Ja, det har varit dåligt, det har det. Stefan går ju oftast i gympaskor. Han har fått gympaskor av mig, jag har tagit dit gympaskor åt Stefan och annan personal och sen från Ria. Om Stefan har fått utav sin förvaltare, det kan jag inte heller svara på för det vet jag inte.Rune Bäcklund: Men du och Ria har gett?Personal: Ja.Rune Bäcklund: Varför köpte han inte själv?Personal: För att han inte hade pengar. Det fanns inga pengar så då tog vi hemifrån, min son hade ändå vuxit ur dem.Karolina Ahlström efter rättegången: Ja, jag har ju varit ganska iskall hela dan idag, jag ska vara stark, men sen på slutet så sista vittnesmålet så bröt jag ihop. När man fick höra vilken fruktansvärd misär han har levt i under de här åren och att jag inte har vetat om det. Fått gå till Ria Oasen, ett ställe där man kan få gå och hämta ut gratis kläder om man inte har så god ekonomi. Att han har fått springa där och hämta ut vinterkläder och skor. Att han inte ens har kunnat få köpa det för egna pengar. Fast det har funnits pengar, bara det att de har hamnat hos en annan familj.Mycket av det som åklagaren använder är faktiskt saker som du har tagit fram. Vad tänker du om det? Då känns det verkligen som att allt slit var värt det. Det var värt sena nätter, sena kvällar, alla telefonsamtal och telefonköer jag fick sitta i och ringa runt till företagen och böna och be om hjälp. Det var, många känner pappa sen tidigare sen när han var frisk och har umgåtts med honom så det var inga problem. Alla var väldigt hjälpsamma.Nu har ju din pappa fått en ny förvaltare. Hur funkar det nu? Det funkar jättebra nu, han har stenkoll på allt och jag märker ju vilken skillnad det är nu. Han har betalat av pappas skulder som den gamla förvaltaren har dragit på honom, allting är borta hos Kronofogden och han har upprättat ett sparkonto åt honom där han har en bra buffert nu. Pappa är mycket gladare nu när han vet att hans ekonomi inte är i fara längre, berättar Karolina Ahlström.Den första rättegångsdagen är över - två och ett halvt år efter att Karolina polisanmälde förvaltaren är den del av åtalet som rör Karolinas pappa avklarad. Det är med lätta steg jag går ut härifrån nu, det är det. Det känns jättebra att det är avklarat, att pappas del är avklarad. Jag hade velat vara med på alla förhandlingar. Men det går inte, jag måste ju hem, avslutar Karolina.Hela rättegången avslutades den 9 juni och domen kommer den 4 juli. Åklagaren yrkade på två års fängelse. Förvaltaren nekar till brott.Karolinas pappa blev av med flera hundra tusen - utan att någon reagerade:http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/336445?programid=1316Flera personer utreds av åklagareNu om en uppmärksammad julmiddag som ledde till en mututredning.Hösten 2014 sände vi granskningen "Stimpirater och funny money", då vi undersökte vart musikens upphovsrättspengar tar vägen.Vi visade då bland annat att en julmiddag där Föreningen Svenska Tonsättare, FST, bjöd in landets kulturmakthavare, kunde uppfattas som en muta.Uppgifterna ledde till att åklagare på Riksenheten mot korruption startade en förundersökning, där nu flera personer utreds för misstanke om brott.Så här lät det i SVT:s Kulturnyheterna den 1 juni i år."Chefen för statliga konstnärsnämnden utreds för mutbrott. Den misstänkta mutan gäller Föreningen Svenska Tonsättares julmiddagar, där syftet kan ha varit att påverka makthavare inom musiklivet. Det var åtminstone så det lät när ordföranden intervjuades i radioprogrammet Kaliber. Julmiddagen är ett sätt att påverka politiker och tjänstemän att förstå vikten av samtida konstmusik. Och i sammanhanget tycker jag det är ganska billigt. Vi får ju mycket berättelser 'jag träffade den här konstnärlige ledaren och sen gav han mig en beställning' eller 'vi började spela mycket mer av den här tonsättaren tack vare de kontakter som togs på den här middagen' "Martin Q Larsson har senare backat från sitt uttalande i Kaliber. Men nu utreds ett 20-tal myndighetspersoner för misstanke om mutbrott. Chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption sa så här i SVT:s Kulturnyheterna i början av juni:"Vad är då skillnaden då på representation och det som kan uppfattas som en muta? Jag bryr mig inte om vad man kallar saker och ting, utan det vi tittar på, det är om det är en förmån i lagens mening och med det menas att det finns en påverkansrisk, säger Alf Johansson.Vilka förmåner konkret skulle man kunna tro att svenska tonsättare skulle ha fått genom de här bjudmiddagarna? Man behöver inte få några förmåner utan det kan räcka med att det finns en påverkansrisk, Man ska vara mycket restriktiv som myndighetsperson, säger Alf Johansson.Julmiddagarna har anordnats av Föreningen Svenska Tonsättare ska enligt åklagaren ha kostat mellan 1200 och 2000 kronor per person och bjudning. En av dem som utreds för misstanke om mutbrott är Ann Larsson, direktör för den statliga myndigheten konstnärsnämnden. Hon säger så här i ett mejl till Kulturnyheterna.'Den kostnad som föreningen meddelade utåt var 250 kronor per person 2013.'Ann Larsson säger också att hon välkomnar att den här typen av representation prövas."Stimpirater och funny money:http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/456551?programid=1316Inväntar andra försök med fixeringEn Kalibergranskning, som ledde till en omfattande debatt efter att det sändes i februari förra året, handlade om ett kontroversiellt och storskaligt försök som den svenska grisnäringen drev. Där testade de bland annat att fixera suggor bakom så kallade skyddsgrindar vid grisfödsel, så att de bara kunde stå och ligga, men inte vända sig om.Försöket, som kallades djuromsorgsprogrammet eller kontrollprogram gris, pågick under ett år på tolv anonyma svenska gårdar och omfattade 4 400 suggor. Med försöket ville grisnäringen förändra de svenska djurskyddslagarna och reglerna eller få undantag från dem.Efter att programmet sändes kom resultaten av försöket och också en rapport från Jordbruksverkets experter.Kaliber besökte Kvarnlyckans Gård ett stenkast från Skånes sydspets. Det är en modern anläggning där slaktgrisar föds upp. Gården drivs av Mattias Espert, som också är vice ordförande i Sveriges Grisföretagare.Han berättar om syftet med djurförsöken. I grunden kan man säga att vi går tillbaka till djurskyddet. Vi vill uppnå hälsosammare och friskare grisar och framförallt få ner vår väldigt höga spädgrisdödligheten. Och de bitarna, även att suggan när hon lämnar den lilla grisen att hon ska vara i god kondition för att påbörja en ny kull, säger Mattias Espert.Grisnäringen ville alltså undersöka om färre smågrisar dör vid grisfödsel om suggorna rutinmässigt fixeras bakom skyddsgrindar. Och även testa om suggan är i bättre kondition för att få en ny kull om kultingarna diar kortare tid. Är det där en skyddsgrind? Det är en skyddsgrind, svar ja.På Mattias Esperts gård finns redan skyddsgrindar som idag bara får användas i undantagsfall i några få dagar. Skyddsgrinden ser ut som en lång liggande gaffel och kan fällas ut på sidan av boxen och suggan stängs då in och kan ligga och stå, men inte vända sig.Hoppas du få använda den i större utsträckning? Vi får se hur, i och med att vi inte har någon beprövad, eller vi har ingen forskning och utveckling vad det gäller skyddsgrind i Sverige, med svenska förhållanden, med svenska djur så vet jag inte det. Men är det så att vi inte kan se någon förändring på suggan under den korta tiden vi pratar om, vid grisningen, och vi sparar grisarnas liv på det så absolut kan jag tänka mig det, säger Mattias Espert.Nästan två månader efter att Kaliber sändes, i slutet av mars förra året, kom resultaten av grisnäringens försök.Dagens Eko 30 mars 2015:"Det sker en mycket, mycket liten minskning av spädgrisdödligheten om suggorna inte kan vända sig när de föder. Det visar de tester som gjorts. Gunnar Johansson var försökets veterinär: Nej, det är verkligen inte en stor skillnad. Och jag skulle säga att det inte är någon skillnad om man ska uttrycka sig försiktigt.Resultaten visade alltså att det var marginellt färre spädgrisar som dog vid grisfödsel.Försöket med att kultingar diade upp till en vecka kortare tid för att suggorna ska klara av att föda fler kultingar, visade på en något ökad produktion. Men det visade inte att det blev bättre för suggorna. Däremot minskade antibiotikabehandlingarna för diarré hos kultingarna.Med resultaten ansökte branschorganisationen Sveriges Grisföretagare om ett så kallat kontrollprogram till Jordbruksverket. Med ett kontrollprogram kan alla lantbrukare som blir godkända få göra undantag från gällande djurskyddsregler. Och i november förra året kom Jordbruksverkets experter med sin bedömning av grisnäringens försök.Gotlandsnytt 17 november 2015:"Ja, det bör fortsätta vara förbjudet för grisbönder att regelmässigt fixera suggor bakom skyddsgrindar i Sverige. Det finns inga belägg för att skyddsgrindar skulle rädda fler smågrisar från att klämmas ihjäl vid födseln. Det anser experten Per Wallgren, som är både statsveterinär och professor i djurhälsa: Det var faktiskt ingen skillnad om man har suggan fixerad eller inte. Och därför är vår rekommendation då att man inte ska göra det. Suggan är ju rimligtvis mer komfortabel om hon inte är fixerad, vilket hon ju är i stora delar av Europa. Så vi är lite unika på det här i Sverige och det är vi rätt stolta över.När det gäller en kortare ditid gjorde experterna bedömningen att det kan accepteras.Men efter experternas rapport har ansökan från Sveriges grisföretagare legat på is på Jordbruksverket.Grisföretagarna ska komma in med kompletteringar innan Jordbruksverket fattar något beslut. Och ordföranden Ingemar Olsson säger nu till Kaliber att de inväntar vad andra undersökningar kommer fram till. Vi ska se litegrand vad som kommer in. Det pågår ju lite studier runt om. Dels i Sverige, men även utomlands där man tittar på de här bitarna. Det är väl alltid intressant att se vad man kommer fram till i de undersökningarna, säger Ingemar Olsson.En undersökning som Sveriges Grisföretagare väntar in är den som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, håller på med just nu. Det är ett djurförsök där 100 suggor fixeras vid grisfödsel och jämförs med 100 suggor som inte fixeras.Ingemar Olsson säger att de inte släppt tanken på att få använda skyddsgrindar för att fixera suggan mer än vad som är tillåtet idag. Det kan finnas kvar i deras ansökan, trots experternas slutsatser. Jag vill inte säga varken bu eller bä förrän man ser mer resultat utav det. Och framför allt vad man kommer till på andra ställen. Visar det sig att det här fel väg, fel arbetssätt att jobba, att det finns bättre sätt, då är det givetvis det vi ska titta på. Men vi vill inte omkullkasta om det finns en eventuell möjlighet att gå vidare i detta spår, avslutar Ingemar Olsson.Minskat djurskydd för ökad lönsamhet:http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/495082?programid=1316Nu tar Kaliber sommarlov och är tillbaka den 5 september med nya granskningar.På vår hemsida och i appen sverigesradio play kan du lyssna på alla våra tidigare granskningar. Reportrar: Markus Alfredsson, Micha Arlt, Andreas Lindahl, Daniel Värjö, Anna Jutehammar, Annika H ErikssonProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se         

Det skulle bli den perfekta kretsloppsstaden. Men vad händer med löftena i verkligheten? Kaliber om hur en miljöprofilerad kommun godkände att aska med tungmetaller får spridas på åkrar. Varje dag kommer upp emot 36 lastbilar med träflis till kraftvärmeanläggningen Ryaverket i Borås.Biobränslet är på frammarsch över hela Sverige. Det är förnybart och sparar in stora mängder koldioxidutsläpp mot till exempel oljeeldning. Men varje dag måste omkring tio ton bioaska tas om hand på Ryaverket. Borås Energi och Miljös kommunikationschef Jonas Holmberg berättar att askan ska tillbaka till skogen när vi får en rundvisning. Ja det är här bioaskan kommer ut efter förbränning av biobränslet. Den här chauffören lämnar nog en tom container då där detta samla upp i då. När kontainern är fyllda då för vi ut det till skogsbruket då och sluter näringsämnenas kretslopp när det gäller biobränsle, berättar han.Så här har staden Borås valt att presentera sig med reklamklipp på Youtube:Borås som har en lång erfarenhet av källsortering och fjärrvärmeproduktion är på god väg att bli en hållbar kretsloppsstad. En stad där alla invånare är en del av det perfekta kretsloppet.Miljöfanan hålls högt av Borås Energi. Det är var askan från Ryaverket i Borås tar vägen Kaliber handlar om.Per Markusson kör i spåren av gallringsmaskiner på en skogskulle. Man får snirkla sig fram i och med att man kör mycket gallringar och så är det ofta går vi bara i de spåren andra maskiner har gått gjort redan så att säga. Man får bara följa dem, säger han.Han arbetar med att köra ut aska i skogen - fast åt ett skogsbolag i Västra Götaland.Nu är det väl en tjugo meters brant ner till höger här är du inte rädd att välta och trilla ner för en sådan brant? Jag har ju tre-fyra meter dit. Jag hade inte velat köra så mycket närmare.Bakom den specialbyggda skogsmaskinen sitter en spridare som slungar ut aska. Det syns bara på närmaste träden kan det bli lite svart om man säger så. Precis där jag har spritt annars trillar det ner mellan alla grenar, säger Per Markusson.Miljöfarliga tungmetallerAskan är en restprodukt ifrån eldning av biobränsle. När askan sprids tillbaka i skogen återställer den den näring som tagits ut ifrån skogen med biobränslet. Det motverkar också försurning. Men spridningen får bara ske med kontrollerade doser. För i askan finns också miljöfarliga tungmetaller.Kaliber har nåtts av ett rykte att askan från Borås Energi inte bara spridits tillbaka till skogen:Askan spreds på åkrar istället för i skogen.En kväll får vi äntligen träffa en källa vi sökt länge som haft insyn i den dolda verksamheten. Vi träffas på enslig skogsväg för det här är en känslig fråga. Källan berättar:Det spreds flera gånger högre doser på åkermark än vad som får spridas i skogen.Borås siktar mot att bli en perfekt kretsloppsstad. Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad kommunen egentligen gör med sin aska från biobränsle med känt innehåll av tungmetaller.Men hur kan askan från ett naturligt bränsle innehålla ämnen som kan vara farliga för människan? Vi tar med dokument med analysprov av askan från Borås Energi vi fått av källan till en av Sveriges ledande kadmiumexperter på Lantbruksuniversitet i Uppsala.Så här ser det ut. Det är det här de har analyserat. Det här är då innehållet. Det verkar vara mycket kadmium men inte så mycket annat. Då undrar man varför?Jan Eriksson jämför med sin egen forskning om aska från skogen. Och det visar sig att även han tidigare publicerat forskningsresultat som visat att biobränsleaska kan innehålla mycket kadmium. Ja, men då ligger askor i den nivån när det gäller kadmium, säger Jan Eriksson.Det är alltså känt sen länge att biobränsleaska kan innehålla betydande halter av tungmetallen kadmium. Och de flesta värden vi ser senare från Borås Energi och miljö visar på snarlika kadmiumhalter. Anledningen är enligt forskaren Jan Eriksson att när biobränslet eldas koncentreras de låga halterna kadmium som finns från början i träet. Då är all biomassa bortbränd så då blir ju allting koncentrerat i en liten massa så att säga.Han berättar att om kadmium sprids på åkermark kommer det senare lätt in i grödorna och vidare till maten. Det som skiljer kadmium från andra tungmetaller är att växterna tar upp det relativt lätt så på det sättet blir vi mer exponerade för kadmium via maten då.Att det tas upp av växter gör kadmium extra lömskt för människan. Jan Eriksson berättar att lägger man på stor mängd aska med höga halter kadmium på åkermark kan det långsiktigt leda till ökade halter i grödan. Det som jag tycker oroar mig är om det innebär en stor upplagring på längre sikt. Just med tanke på att man inte vill öka halterna utan minska halterna i åkermarken.Och fler varnar för hälsoriskerna om aska med kadmium sprids på åkrar. Vi återkommer till det.Vi vill vara elitenGunnar Peters är VD för Borås Energi och Miljö. Vi vill vara eliten när det gäller miljöarbete. Det har ju successivt kommit fram när vi märkt att det fått effekt även ute i världen. Folk kommer till oss och frågar om råd, säger han.Han berättar om det kommunala bolagets ambitiösa satsning att bli miljöförebild. De gör numera reklam för miljöarbetet även på engelska.Borås has long experience in recycling and district heating. And is well on its way to become a sustainable Eco-city.Även VD säger att biobränslets aska förs tillbaka till skogen i ett kretslopp. Biobränslet då tar vi en restprodukt från skogen. Sen så använder vi det och producerar fjärrvärme. Vi producerar el. Och sen tar vi askan och återför till skogen. Och vitaliserar skogen så att det kan växa nytt där. Det är kretslopp det.Har VD rätt i bilden att askan bara sprids tillbaka i skogen? Kretsloppet går ut på att om ämnen återförs till skogen förändras inte den naturliga balansen. Men vad händer om askan hamnar någon annanstans?Vi har andra uppgifter från vår källa att aska spridits på åkermark. Senare får vi även tag på avslöjande dokument om att askan hamnat någon annanstans. Så vi bokar en ny intervju och återkommer senare till VD:n.Upphandling från helvetetVi backar bandet. Länge sköttes en större del av spridningen av bioaska av kommunen med några externa skogsmaskinentreprenörer. Men för fyra år sedan förändrades det. Borås energi valde att göra en större upphandling där bolag fick konkurrera och lägga bud för att sköta hela spridningsverksamheten. Skogsmaskinentreprenören Fredrik Zabel hade under tio år kört ut askan till skogen. Jag såg inget konstigt med upphandlingen egentligen. Jag la in pris och så på upphandlingen. Det är väl först efteråt det varit konstigt med upphandlingen. De har inte följt riktlinjerna som stod i upphandlingen, säger Fredrik Zabel.Trots att det fanns bara fanns ett fåtal specialbyggda skogsmaskiner som kunde sprida askan i skogen, var det ingen av dem som fick del av uppdraget. Vi var ganska få entreprenörer som körde kedjan ut i skogen och då var det ingen av dem som man frågade runt med som hade som inte hade kört ut det i skogen helt enkelt. Då fick vi indikationer på att det var kört på annat sätt, fortsätter han.Vi kontaktar fler som tittade på upphandlingen. Karina Pedersen på skogsfirman Askungen Vital utgick från att askan skulle spridas i skogen.­ Det var en upphandling från helvetet. Det var ett väldigt krångligt förfarande. Det gick till någon som egentligen tänkt att återföra det till åkrar och inte till skogen.Vad trodde ni när ni la anbuden då? Det skulle återföras till skogen. Det var ju hela konceptet att askan skulle återföras till skogen. Och det var också det andra la ett anbud på. Men i själva verket hamnade det på åkrarna istället.Hur kändes det? Får jag svära? Man blir ju bara det är inte alls ok att det får gå på det viset.Skogsföretagaren Daniel Glimtoft hade också arbetat med ett anbud. När han hörde om att aska spreds på åkrar reagerade han på risken för att tungmetaller sprids. I skogen är en omloppstid 70 år. Om man då tar motsvarande mängd aska på jordbruksmark där man har ett-åriga grödor säger det sig självt att tillförseln av näring och tungmetaller blir alldeles skev, säger Daniel Glimtoft.Vad ser du för risk? Att man tillför alldeles för mycket tungmetaller till jordbruksmark.Kaliber undersöker vidare vad som händer när aska från biobränsle med höga halter kadmium sprids på åkrar istället för tillbaka till skogen. Kadmium kan alltså tas upp av grödor. Men vad händer med dem som sen äter pasta, potatis och bröd som innehåller kadmium? Vi vänder oss till Agneta Åkesson professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet som forskat på kadmium sen 90-talet. När det väl kommer in i kroppen så ansamlas det huvudsakligen i njuren och där är halveringstiden jättelång. Så det betyder att det vi får i oss stannar kvar i nästan hela vårt liv och det är det som gör kadmium bekymmersamt. Att vi inte kan göra oss av med det, säger Agneta Åkesson. Man tror att hälsoeffekterna uppstår vid lägre koncentration än man trodde då för tjugo år sen. Och att det ser ut som att det är fler eller andra möjliga hälsoeffekter som kadmium kan ge upphov till än man trodde då. Det började med att man fokuserade på njureffekter, sen kom möjliga beneffekter in i bilden sen har det varit möjlig ökad risk för cancer.När vi berättar att aska med kadmium sprids på åkermark blir Agneta Åkesson oroad. Det är bekymmersamt. Vi bör under inga omständigheter öka exponeringen av kadmium snarare minska.Vem drabbar det? I och med att det hamnar i grödorna så drabbas vi alla. För vi alla måste äta.Vad ser du för värsta scenario om man fortsätter med det här? Det här är ett problem som vi drar på oss för all framtid eftersom det är väldigt, väldigt lång bromssträcka och det tar väldigt lång tid att minska nivåerna i åkermark. Så det här är då ett problem som vi skjuter framför oss till kommande generationer.Regleras noggrantPer Markusson som kör ut aska för ett skogsbolag följer långsamt tidigare skogsmaskiners spår.Hur ska du köra här nu då mellan träden? Nä, jag får följa vägen som är här. Jag tror att den går upp här.Per Markusson berättar att skogsbolaget följer hur han spridit askan via loggade GPS-spår. Sen så loggar det hur jag kör i alla områden via en GPS-puck. Så när jag kört färdig då skickar jag tillbaka den till uppdragsgivaren så han får tillbaka den och då syns ju alla spår och var jag vart, berättar Per Markusson.Det är bara tillåtet med ett par doser aska under trädens livstid på cirka 70 år, bland annat för att inte öka mängden tungmetaller i skogen. Skogsstyrelsen har bestämt det. Vi kontrollerar bland annat att det är en ren trädbränsleaska genom att till exempel kontrollera olika tungmetallers halter i askan, säger Karin Ask, som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Borås. Skogsstyrelsen vill att aska förs tillbaka till skogen, men under noggrann kontroll. All spridning ska rapporteras till Skogsstyrelsen innan den sker. Vi tar in anmälningar för samråd enligt miljöbalken. Och de granskar vi så att det inte finns områden som kräver extra hänsyn. Och vi kollar att den som anmäler tänker följa våra riktlinjer. Om vi inte kommer överens då kan skogsstyrelsen fatta ett beslut eller ett förbud helt enkelt.Vi får tag på Peter Tagesson på Maskinringen Sjuhärad. Han medger att aska spreds på åkermark.  Den aska som spreds på åkermark var inte godkänd att sprida i skogen. Den innehöll spik bland annat, säger Peter Tagesson.Varför är det tillåtet att ha det på åkermark då? På en åker så spelar det inte så stor roll.Men vart tar askan vägen? Medan skogsbolag loggar var de sprider med GPS, vet vi att aska spritts på åkrar men inte hur mycket, i vilka jordar eller om bönderna är medvetna om kadmiumnivåerna. Det var några tusen ton i alla fall.Hur många ton spred ni per hektar? Svårt att uttala mig om det.Vilka marker var det på? Det kan jag inte svara på rakt upp och ner heller.Men ni har spridit tusentals ton på jordbruksmark men ni minns inte var? Jag har ingen anledning att lämna ut det till dig så här rakt upp och ner.Men lite vet vi om spridningen i skog. För att hålla sig till reglerna måste man alltså ha ansökt hos Skogsstyrelsen innan spridningen börjar. När jag söker samråd då följer jag Skogsstyrelsens rekommendation, säger Peter Tagesson.Kaliber går igenom ansökningarna för spridning av aska från Borås Energi som anmälts under de senaste fyra åren. Och då upptäcker vi att det inte finns tillräckligt med skogsmark för att sprida askan. Det finns bara ungefär hälften av skogsarealen.Det saknas ju mark att spridas på om ni ska följa Skogsstyrelsens riktlinjer Skogsstyrelsen har ju inte absolut krav utan en rekommendation.Peter Tagesson på Maskinringen tolkar att de inte behöver följa Skogsstyrelsen. Men senare hittar vi också mer aska som inte hamnat i skogen.För aska finns inga tydliga reglerNär Kaliber söker efter regler för att sprida aska på jordbruksmark får vi reda på att det saknas berättar Jordbruksverkets enhetschef Else-Marie Mejersjö. Jordbruksverket har ju regler när det gäller stallgödsel till exempel och andra mineralgödselmedel och så, men för aska har vi inte något regelverk och askåterföring har främst diskuterats när det gäller skogsmark, säger Else-Marie Mejersjö.Aska på åkermark hamnar därför i en juridisk gråzon. Det finns inga tydliga regler. Det Kaliber hittar är hos miljöcertifieringen KRAV. Våra regler finns för 2016 och då omfattar den 20 olika kapitel. Det är för växtodling, djurhållningsäger Kjell Sjödahl-Svensson är regelchef på Krav. Han visar deras regelbok och när jag berättar att aska sprids på åkermark ringer varningsklockorna direkt. Aska är ofta förorenat med tungmetaller, vilket begränsar användningen väldigt mycket. Kadmium kan vara det som är mest problematiskt. Inte alltid, men ofta.Hos Krav är gödslingen mer reglerad än i lagstiftningen. Krav har valt att ha strikta regler för alla gödselmedel som man tar in utifrån från åkermarken. Och där går vi mycket längre än lagstiftningen som bara gäller när man sprider avloppsslam, säger Kjell Sjödahl-Svensson.Men är inte era regler överdrivet hårda här när det inte finns lagstiftning som går lika hårt fram som ni gör? Nej. Det här skyddet för åkermarken behövs. Det är en så pass viktig fråga att vi inte förorenar åkermarken.Klarar inte KRAV:s reglerVår källa har sagt att det minst sprids lika mycket på åker som i skogen. Om man sprider med samma doser på åkermark som i skogen skulle jorden i princip diskvalificera sig för ekologisk matproduktion. Det här är en dos som är kanske femtio, sextio gånger större än den tillåtna. Så det här är inte acceptabelt.Så det skulle inte klara KRAV-reglerna? Nej, det gör det inte.Med enligt vår källa har det förekommit doser på åkrar som är fem gånger högre än vad som är tillåtet i skogen: Det spreds 20 ton per hektar. De ville bara bli av med det.Peter Tagesson på Maskinringen säger han inte vet hur stora doser som spreds. Det får stå för den personen det är inget jag känner till.Hur mycket var det då? Jag kan inte svara på det, säger Peter Tagesson.Finns pengar att tjänaSkogsentreprenörerna trodde att uppdraget var att sprida aska i skogen. Men Maskinringen tolkade det annorlunda. De valde att även sprida askan på åkermark. De kan ha hittat en lucka i lagen som tillåter detta, trots möjliga hälsorisker med spridning av kadmium. Men varför vill man sprida aska på åkrar?Vad är det snabbaste du kan köra och sprida? En-två kilometer i timmen. Det är helt hur marken ser ut. Ofta är det inte precis slätt ute i skogen. Men det är stubbar och stenar. Allt möjligt, säger Per Markusson, som kör ut aska i skogen.Om du är ett fält istället. Hur snabbt skulle du kunna köra och sprida då? Det vet jag faktiskt inte för jag har inte provat. Men sex-sju kilometer skulle du nog klara i alla fall antar jag.Sex gånger så snabbt? Ja, säger Per Markusson.Karina Pedersen på skogsentreprenören Askungen vital säger att skogspridning är dyrare än att sprida på åker. Det är dyrt att återföra det till skogen jämfört med att täcka det som deponi eller lägga det på åkrar, säger hon.Och en annan skogsentreprenör Fredrik Zabel som inte fick uppdraget av Borås Kommun har gjort en överslagsberäkning på besparingen.Hur mycket tror du man spar i pengar på att köra ut det på åkermark istället för i skogen? Det är ju hela kedjan att man inte behöver göra lika mycket med askan. Du kan hantera den på ett helt annat sätt. Minst 100 kr per ton man spar i så fall, säger Fredrik Zabel.När det handlar om tusentals ton aska per år som ska tas hand om kan en hundralapp i besparing per ton betyda mycket för lönsamheten. När de upptäckt att askan spridits på åkermark frågade Fredrik Zabel Borås Energi. Vi tog kontakt med Borås energi och frågade varför de gjorde som de gjort med den biten.Vad svarade de? De svarade att de inte visste något om detta och att det inte skulle upprepas. De skulle köra ut det i skogsmarker i fortsättningen under den avtalstiden som var 2012 till 2015.Även Karina Pedersen uppfattade att spridningen på åkermark nu skulle upphöra. När vi tog kontakt med Borås energi så sa de att det absolut inte var meningen att det skulle till någon åker. Det skulle till skogen. Vi var liksom gott så. Då får det vara så, säger Karina Pedersen.Och Borås Energi skriver flera mejl till Maskinringen att det inte är acceptabelt att sprida aska på åkermark. Det skriver att det är ett försök som ska avbrytas. Och skriver att det inte är förenligt med deras policy. Gunnar Peters VD på Borås Energi minns: Det var ett ärende där Maskinringen spridit det på åkermark. Då reagerade vi med en gång och skrev ett brev till dem, säger Gunnar Peters.Varför då? Bara för att vi hade sagt att det var i skogsmark.I klagomålet beskrivs också att Maskinringen avvikit från avtalet. De konkurrerande entreprenörerna kontaktar även Skogsstyrelsen i Borås. Dåvarande distriktschefen Bo Hultgren minns. Vi tittade på det här ärendet och tog kontakt med Borås Energi och hörde om det spridits på annan mark än skogsmark. Och de hänvisade till Maskinringen och som kunde bekräfta att så hade skett.Han tar kontakt med både Borås Energi och miljöförvaltningen i Borås. Så småningom fick vi ett besked ifrån Borås stad att man betraktade det här som ett misstag, att den spridits på jordbruksmark och att man i fortsättningen ska verka för att askan återförs till skogen. Med det var vi nöjda och vi har en samsyn, säger Bo Hultgren.Och månaderna efter kritiken om att askan spridits på åkermark nått Borås Energi publiceras flera videos på Youtube som berättar om energibolagets kretsloppsarbete och att askan nu fortsättningsvis sprids i skogen.Efter förbränningen kvarstår en bioaska. Och den återför vi till skogen och på så sätt sluter vi biobränslets kretslopp.Fick uppdrag utan upphandlingUppdraget var att sprida aska i skogen. Men efter att aska spridits på åkrar blev Maskinringen ifrågasatta av Skogsstyrelsen och miljöförvaltningen. Dessutom konstaterades en avvikelse från avtalet. Maskinringen borde ha problem med sin uppdragsgivare Borås Energi. Man förväntar sig nu kanske hårdare kontroll och uppföljning. Men bara några månader senare får istället Maskinringen ytterligare uppdrag utöver att sprida bioaska i skogsmark. Och det utan upphandling. Maskinringen ska ta hand om 4 500 ton aska som inte får spridas i skogen. Det är ett uppdrag värt en miljon kronor. Det kan därmed omfattas av lagen om offentlig upphandling. Men i ett mejl från Borås Energis tjänsteman till Maskinringen beskrivs hur de istället går till väga:Jag skulle vilja att vi har ett annat upplägg som hänvisar till befintligt avtal med överenskommen förändring pga. kontanimering i stället för en ny offert.Tjänstemannen berättar hur de kan runda lagen om offentlig upphandling:Din offert kan annars uppfattas som ett nytt uppdrag och lyder då under LoU och kräver ett nytt upphandlingsförfarande. Totalsumman kommer dessutom att hamna runt en miljon (1 mnkr ) och är då till och med över VD:s delegation och ett styrelsebeslut. Det här kan alltså handla om att tjänstemän tar beslut de inte får. I offerten begär och får Maskinringen dessutom friheten att sprida askan med kadmium var de vill.Det står MR Sjuhärad fritt att välja användningsområde för bottenaskanPeter Tagesson på Maskinringen minns: Vi fick ett mandat att använda den volymen som vi ville.Har de hamnat på åkermark då de här 4 500 tonnen? Den använde ju vi för andra ändamål och den spreds inte på åker.Och var hamnade den istället? Jag har ingen anledning att berätta det för dig, säger Peter Tagesson.Det var ett misstag att sprida på åkermark och det som skulle rättas till enligt Borås stad. På Skogsstyrelsen trodde man att problemet nu var löst. Men blir överraskade när vi tittar på den nya upphandlingen ifjol. Jag utgår från att man har samtal med Borås energi Borås stad och att man är överens om att man ställer den typen av krav på sina entreprenörer som sprider askan så att den hamnar i skog på ett korrekt sätt. Jag har inget skäl att tro att det inte fungerar idag, säger Bo Hultgren på Skogsstyrelsen.Om jag säger så här. Uppföljande upphandling så var det tillåtet att sprida på åkermark. Nytt för mig.Hur kan det bli så här tror du? Det är väl billigare och enklare att sprida på åkermark. Det är inga träd i vägen.Det blir alltså en ny upphandling. Entreprenören Fredrik Zabel läser uppdraget: I denna upphandling har Borås energi och Miljö för avsikt att upphandla transport av aska från Kraftvärmeverket, lagring och hantering samt spridning av bioaska i skogsmark och på åkermark.Här kommer alltså ett tillägg ifrån den tidigare kritiserade upphandlingen att Borås nu tillåter att sprida det på åkermark och det i en offentlig upphandling. Det här kommer efter att Borås Energi sagt att spridning aska på jordbruksmark skulle upphöra.Vad tänkte du när du läste det här första gången? De tyckte väl att det var ett bra alternativ kanske då att lätt bli av med det.Men om de hade sagt att det var förenligt med sin policy hur kan de ändra sig då? Jag vet inte.Och till skillnad från den noggranna regleringen av doser i skogen är det är fritt upp till den som vinner upphandlingen att välja vilka doser som ska spridas på åkermarken.Här hänvisas till markägaren som avgör detta.Om du tittar på upphandlingen; hur mycket tolkar du att man får sprida på åkermark? Lite vad som är lättast helt enkel. Det känns som om de har försökt få ryggen fri litegrann.Fler entreprenörer reagerade på de ovanliga sättet att sprida askan. Formuleringarna i upphandlingen ökar enligt Daniel Glimtoft risken för att ännu mer aska sprids på åkermark. Det är en gråzon regelmässigt och då tycker jag att det kan vara olämpligt i en upphandling. Risken är att man sprider mer på jordbruksmark eftersom det är ett billigare alternativ än i skog, säger Daniel Glimtoft.Öppnar för förändringOch vinnare av nya upphandlingen är återigen - Maskinringen Sjuhärad de var billigast.Nu gör vi en ny intervju med Gunnar Peters, VD för Borås Energi. Vi frågar om den nya upphandlingen där aska med kadmium åter kan hamna på åkrar.Vart tänkte ni att askan skulle spridas nu? I huvudsak på skogsmark.Men är det så det står i förfrågningsunderlaget? Det kommer jag inte ihåg.Jag tittade på förfrågningsunderlaget och där står det hantering av aska på skogsmark och åkermark. Hur kan det stå så? Jag det är väl bara att vi frågade så.Men ni säger att det ska spridas i skogen och så står det i upphandlingsförfrågan att det ska spridas på åkermark också. Ja, finns den öppningen så finns det inget som hindrar att vi sprider bioaskan så. Men vår intention var ju från början i skogsmark helst då för att återföra det biobränsle vi plockat ut ifrån skogen.Men om ni tidigare reagerat på att Maskinringen spred aska på åkermark och ni gillade inte det. Och så tillåter ni sen att ni sprider på åkermark. Ja, men från början så var det inte tillåtet. Men så har vi lättat på det trycket.Med på intervjun sitter även Borås Energis miljöchef Elenor Loyd och bränslestrategen Filip Hedeving. De visar sig att de undersökt att lagen inte förbjuder att askan sprids på åker. Men frågan är om de uppfyller de motkrav Jordbruksverket ställer. Det handlar om att de i så fall ska ha kunskap om effekter som spridning ger. De säger att man ska ha kännedom om hur det påverkar marken på kort och lång sikt, säger Elenor Loyd.Vilka doser tillämpar ni då? På åkermark kan jag inte alls, säger Filip Hedeving. Det är ju verksamhetsutövaren som ansvarar för det, säger Eleonor Loyd.Så ni skjuter ansvaret på Maskinringen då? Nej, det är vi som har ansvaret givetvis då, säger Gunnar Peters.Borås Energis VD säger alltså att det är deras ansvar att veta hur jorden påverkas av aska med kadmium som sprids på åker. Men en grundläggande kontrollfråga om hur mycket som får spridas har de inte svaret på. Och när Kaliber berättar om kadmiumforskarnas oro över de långsiktiga effekterna och KRAV:s analys med en dos som är sextio gånger deras gränsvärde reagerar VD Gunnar Peters.Jag pratade med Krav till exempel. Och de säger att det här är så mycket kadmium att lägger man på de här doserna som jag har fått uppgifter om. 60 årsdoser ungefär mot vad som är tillåtet i ekologisk produktion. Vad säger du om det? Jag tycker det är jättebra att du forskat i det här och gått till grunden i det. Då får vi ta upp den här tråden är det riktigt såsom du påstår då får sätta förbud att lämna det till åkermark i framtiden då, säger Gunnar Peters.Det först när Kaliber ställer frågor som det börjar uppdagas var Borås energis aska från biobränsle tagit vägen. Maskinringen Sjuhärad säger nu att de inte längre tänker sprida aska på åkrar.Efter våra intervjuer uppger Borås Energi och Miljö att 6 500 ton aska spridits på åkermark. De vill inte säga vilken mark eller vilka doser de rör sig om förrän Maskinringen pratat med bönderna. Och de 4 500 ton med bottenaska som inte spreds i skogen vet Borås Energi inte heller var den tagit vägen. Hur den affären kunde göras upp utan offentlig upphandling utreder de nu.Reporter: Erik PalmProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se      

Hundsmugglingen är ett stort problem under sommaren och ett hälsoproblem med flera bottnar. Därför tar VBV-teamet tag i denna fråga. Lyssnaren Sosso, som råkat köpa två smuggelhundar från Serbien som båda dog i sjukdomar som efter det första levnadsåret, berättar öppet om hur hon blev lurad på två döda familjemedlemmar. Maria, Gurgin och hundpsykologen Eva får även besök från Tullverket, som ser till att Jordbruksverkets regler följs, i studion. Sofia Hellqvist som arbetat som tulltjänsteman i Stockholm för att stoppa hundsmugglingen berättar om hundsmuggling hon bevittnat: - Jag hittade en sövd hund en gång, den låg i en liten kartong på golvet i passagerarsätet. Jag har även visiterat väskor som "rört sig". Jordbruksverket svarar på vad bör man på för att undvika att köpa en insmugglad valp. Och är det verkligen lätt att vit-tvätta en svart hund? Vi hör även på vad journalisten Per Hermanrud, som med dold kamera, besökt en valpfabrik i Polen har att säga om det. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt menar att smuggelvalparna som växer upp i valpfabriker kan vara stressade hundar.  - Vi vet ju vad som händer med barn som växer upp på barnhem utan fysiskt kontakt med andra, hundar som berövas sin mamma förlorar sitt modersmål. En tik som producerar valpkull efter valpkull överför sin stress till sina valpar, menar hundpsykologen.

Det lilla fröet som gror är ett underverk, en del av livets mysterium. Men det handlar också om växtfysiologi och om odlarskicklighet. I veckans Odla med P1 får vi veta mer om hur fröet uppfattar omvärlden, och vad som får det att börja gro. Ulla Hasselmark, trädgårdsjournalist och grundare av tidningen Allt om Trädgård, ser frön som sina lyckopiller. Hon har skrivit en bok om frön och startat en fröblogg. De senaste åren har Ulla blivit en varm anhängare av vintersådd, som är populärt i Kanada, och berättar hur det går till. Veckans ogräs är skelört Föreningen Sesam vill bevara mångfalden som finns i köksträdgården. Medlemmar odlar egna frön och byter med varann.  Med registreringsavgifterna för frösorter inom EU hotas mångfalden menar man. Hör Jordbruksverkets svara på kritiken i Odla med P1!  Hur upplever det lilla fröet sin tillvaro? Som människa ser man saker, vi hör ljud, vi har känsel, vi känner dofter. Men vilka sinnesintryck ett frö kan ta emot berättar professor Eva Sundberg om. Olika signaler utifrån påverkar fröet och bestämmer när det är dags att gro.

På självaste påskafton får vi möta några av vårens mest älskade fåglar, i ett förhoppningsvis vårfagert Sörmland. Fältreporter Lena Näslund och hennes gäster tittade bland annat på huvudpersonen i veckans tävlingsfråga, nämligen Gulsparven. Tibasten må se oskyldig ut med sina skära blommor, men skenet bedrar. Växten är så giftig att fem små bär är nog för att döda en människa. Tillsammans med Ellen Flygare, biolog på Länsstyrelsen i Kronoberg, tittar vi närmare på en märklig art. Långbensgrodan är tidigt ute. Den är den första av våra svenska grodor som börjar spela på våren, och i Mittlandsskogen på Öland har de redan lagt ägg. Jenny Berntson Djurvall följde med Thomas Johansson från länsstyrelsen i Kalmar för att se hur det går med årets grodägg. Utan ägg hade världen sett helt annorlunda ut. Skyddande skal och hinnor var nämligen en förutsättning för att djuren skulle erövra landbacken. Professor Göran Nilsson från Naturhistoriska muséet i Göteborg berättar vad ett ägg egentligen är. Om det blir några ägg för Fiskgjusen Frille vet vi inte ännu, men enligt Räv-Uffe Johansson har det börjat röra på sig kring boet vid Mälaren. Frille har varit en återkommande gäst på samma plats under flera år, och har lärt sig att Räv-Uffe gärna bjuder på mat. I lördagens program ringde vi för att höra hur det går. 450 vargar i Sverige. Det är vad som krävs för en livskraftig vargstam, enligt rovdjursutredaren Lars-Erik Liljelund. I veckan publicerades utredningens slutbetänkande, och hela texten hittar du här: För att nå målet måste naturvårdsverket fortsätta arbetet med att få in frisk blod i stammen samtidigt som antalet vargar hålls nere med "förvaltningsjakt", det vill säga jakt som sköts av länsstyrelserna. Det finns inga hinder för det i EU-lagen, tror Liljelund. Programledare denna lördag är Lasse Willén Lärkor har, precis som många andra markhäckande fåglar, drabbats hårt av förändringar i lantbruket. Samtidigt lever bönderna av sin mark, och ibland är det ekonomiskt svårt att lämna delar av fältet ifred. Därför har Upplands Ornitologiska Förening börjat samla in pengar för att kompensera bönder som vill bevara fågelmångfalden. Genom att köpa en kan man bidra till fler häckningsplatser. Vill man lära sig fågelläten kan man ta mobilen till hjälp. är en gratis app med fågelsång, bilder och information som finns att ladda ner gratis från Jordbruksverkets hemsida.