Podcasts about avdelningen

I måndags kom A-kursen i oro och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Erik Andersson och Tove Wahlund som båda är psykologer och forskar på Avdelningen för psykologi vid Karolinska Institutet och som tillsammans skrivit Orosboken. Erik och Tove berättar bland annat om vi oroar oss mer nuförtiden än förr, hur oron skiljer sig åt kulturellt och hur man kan komma ur onda orosspiraler.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält träffar Cecilia Andersson universitetslektor på Avdelningen för ABM, digitala kulturer samt förlags- och bokmarknadskunskap. Vi diskuterar var de minst 1300 bibliotekarier som kommer att behöva när det nya lagkravet om bemannade skolbibliotek går igenom i juli 2025 ska komma ifrån. Hur tänker man inom akademin kring frågor om fackutbildad personal, fortbildning och lön? Vi går återigen en rond mot läslistorna samt berättar om Spykens Litterära Akademie som drar igång i dagarna.

Vad är dålig stämning? Varför uppstår den? Gäster:Susanna Dzamic, komiker och radioprogramledare.Katarzyna Herd, Universitetslektor, docent, forskare, Avdelningen för etnologi, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Att fastna i oro och ältande är trist och energikrävande. Samtidigt kan oro fungera som en varningsklocka i livet och hjälpa en att identifiera saker som skulle kunna gå fel. Men hur kan man veta om oron hjälper eller stjälper en och hur kan man stävja sin oro när den går överstyr? Det svarar Erik Andersson och Tove Wahlund på som båda är psykologer och forskar på Avdelningen för psykologi vid Karolinska Institutet och de har tillsammans skrivit Orosboken. Dessutom pratar Emma och Clara om Freuds take på tvångstankar, om nyhetsknarkande verkligen är lämpligt vid oroliga tider och hur viktig dialekten är när man ska hitta sin hjärn-PT.Klipp och musik:Bobby McFerrin - Don't Worry Be HappyTV4 Play, Kristersson-jag förstår att många är oroliga just nuTV4 Nyhetsmorgon, Oro och kriser i världen – så påverkas ekonominTV4 Nyheter, Magdalena Andersson, klart många känner en oroCamilla Puskaric Schön - KroppsscanningVår tenta i oro hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt möter vi Jörgen Cedserlätt, nyvald studieorganisatör, som delar med sig av sin resa från tryckeri till säkerhetsbranschen. Vi diskuterar den viktiga rollen yrkesstolthet spelar, inte bara i hans eget yrkesliv utan även i hela arbetslivet. Vi berör också vikten av kollegialt stöd och vänskap på arbetsplatsen, särskilt i en värld där teknologin snabbt förändrar hur vi arbetar och kommunicerar. Avsnittet ger också en inblick i hur man kan engagera sig mer i det fackliga arbetet och vilka förväntningar som finns på rollen som studieorganisatör. Lär känna Jörgen och hans visioner för framtiden i en spännande diskussion om arbetsgemenskap och personlig utveckling.

Vesa Franzon joutuu koko elämän mullistavaan onnettomuuteen vuonna 2006, kun hän kaatuu työpaikkansa ulkorappusilla. Sitä seuranneet vuodet ovat Vesalle kärsimyksen ja välillä hengenvaaran aikaa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vuosi on 2012 ja Vesa makaa leikkaussalin pöydällä sairaalassa. Tämä on jo Vesan viides leikkaus onnettomuuden jälkeen, turman, joka muutti hänen elämänsä 2006. Yhtäkkiä jokin menee pahasti pieleen – Vesan henki on vaarassa, eikä se ole viimeinen kerta.Vesa och den ödesdigra olyckan – 18 år av plågaVesa Franzon är med om en livsomvälvande olycka 2006, när han halkar och faller i trappan utanför sin arbetsplats. De många år som följer blir för Vesa en tid av lidande – och ibland livsfara.Året är 2012 och Vesa ligger på ett operationsbord på sjukhuset. Det här är redan Vesas femte operation sedan olyckan som helt förändrade hans liv 2006. Plötsligt går något fruktansvärt fel – Vesas liv är i fara och det kommer inte att vara sista gången.Programmet är på finska.Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.seTuottaja/producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Jorma Ikäheimo, Tiina Laitila Kälvemark, Maiju Ristkari ja Lotta HoppuLoppumiksaus/slutmix: Magnus KjellssonKertoja/berättarröst: Ramin FarzinHaastateltavat/intervjupersoner: Vesa Franzon, Emilie Friberg/dosentti, Vakuutuslääketieteen osasto, Kliinisen neurotieteen laitos, Karoliininen instituutti/docent, Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Dokumenttia varten haastateltiin myös ortopedian ja traumatologian erikoislääkäri Ville Puistoa. Inför dokumentären intervjuades även Ville Puisto, specialist i ortopedi och traumatologi.Ohjelma tehtiin syksyllä 2024. Programmet gjordes hösten 2024.

Cecilia Winberg samtalar med Ameli Norling som är chef för avdelningen för vård och omsorg på SKR.

leva på lånad tid möt Åsa Edman. En kvinna som skulle ha dött i april men som istället fortsätter att inspirera med sin oförtröttliga kampvilja. Åsa är en krigare med en djup andlighet och en rik historia. Hon delar generöst med sig av sina otroliga upplevelser, från möten med utomjordingar till minnen från tidigare liv. Hennes obevekliga engagemang för rättvisa är en källa till inspiration, och inget kan få Åsa att ge upp. Välkommen till ett fängslande avsnitt som kommer att beröra dig djupt och inspirera dig att stå upp för det som är rätt. Missa inte denna unika berättelse om mod, överlevnad och andlighet. Finns en Låt i slutet som kommer släppas som singel på Spotify som Oscar Panizza gjort till Åsa Edman. ALFA-1-Antitrypsinregistret (AAT-registret)Det svenska nationella registret över personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (AAT- registret) AAT-registrets målsättning: att uppnå enhetlig klinisk uppföljning beträffande lung- och leverfunktion hos patienter med svår AAT-bristatt öka kunskapen om tillståndet inom sjukvårdenatt förebygga lungsjukdom genom antirökinformationatt prospektivt studera AAT-bristens naturalhistoriaatt underlätta eventuella kliniska behandlingsstudieratt stimulera till släktundersökningaratt kartlägga olika sjukdomssamband vid AAT-bristSedan december 2020 inkluderas också personer med fenotyp PiSZ och andra (sällsynta) fenotyper med låg AAT-halt. I Sverige startades det nationella registret över personer med säkerställd svår AAT-brist 1991 på initiativet av professor Sten Eriksson och Eeva Piitulainen. AAT-registret, som är ett forskningsregister, finns på Lungsektionen, Skånes universitetssjukhus i Malmö, och administreras av Avdelningen för lungmedicin och allergologi, Lunds universitet. Text är ifrån https://slmf.se/alfa-1-antitrypsinregistret-aat-registret/ Mail Adresser som vi prata om i Podden om för att kunna ställa mer info om varför man inte delar en medicin som kan rädda liv. Medicinen finns i andra länder. Eeva.Piitulainen@med.lu.se hanan.tanash@med.lu.se

Häpnadsväckande, eller varför skriver han som han gör? "Mutor, riggade affärer, smutsiga offentliga upphandlingar. Men även förälskade poliser som läcker hemligheter till gängkriminella är en del av den växande svenska korruptionen. Vad är egentligen korruption? När detta missbruk av maktposition för egen vinning uppmärksammas, tenderar det att handla om människor med en moral mer elastisk än en gummisnodd och snabba cash i sikte. Men en utomordentlig journalistisk granskning som Dagens Nyheter har gjort handlar om någonting annat. Nämligen honungsfällor och polisläckor. Poliser och civilanställda utredare som förälskar sig i grovt kriminella män och börjar förse dem med sekretessbelagda uppgifter. För gangsters är givetvis upplysningar om allt från vad de är misstänkta för till var fiender eller vittnen kan tänka befinna sig fantastisk information. För polisen är det här hotet närmast att betrakta som en katastrof. En katastrof för tilliten mellan kollegor och för arbetsmoralen. På sikt är det någonting ännu värre, nämligen ett minskande och möjligen rent av förlorat förtroende för polisen och för staten. Det må låta alarmistiskt, men infiltration av det här slaget är farligt för demokratin. DN:s granskning visar att det har gjorts 514 anmälningar om misstänkta läckor sedan 2018 och att minst 30 polisanställda har sparkats eller sagt upp sig efter att ha konfronterats som säkerhetsrisker. Där finns den unga poliskvinnan som försåg sin grovt kriminelle pojkvän med information. En fiende blev grovt misshandlad, en annan är spårlöst försvunnen. Där finns kontrollanten vid gränspolisen som sålde hemliga uppgifter till kriminella gäng. Kort efter hennes slagningar på två män blev de mördade. Där finns den civilanställda kvinnliga utredaren som hade sexuella relationer med fyra gangsters och som avslöjades med att läcka. I några av fallen har de avslöjade fått jobb inom andra myndigheter där de fortsätter att handskas med sekretessbelagd information. Skäl att ta sig för pannan saknas sannerligen inte. Hur stort mörkertalet är vet vi av lätt insedda skäl inte, men att allt inte avslöjas råder det ingen tvekan om. Jag antar att det inte finns någon anledning att förvånas. Den grova brottsligheten bär inom sig viss kreativitet, den blir allt mer raffinerad, utvecklar sina arbetsmetoder, hittar nya vägar. Att snärja polisanställda känslomässigt, lura i dem att de har en framtid ihop, är bara en del i en komplex verksamhet. Till saken hör också att Sverige de senaste årtiondena har tenderat att bli mer som Europa och världen i övrigt. På gott och på ont. Den här sortens läckor har polisen i södra Europa haft problem med länge. Att Sverige inte längre är en idyll visar sig också i Transparency Internationals granskningar. Organisationen mäter varje år den upplevda utbredningen av korruption, denna brottslighet som förgiftar och som gröper ur tilltron i samhället. Den svenska utvecklingen är negativ. I år hamnade landet på en ny lägsta nivå och tappar i förhållande till de nordiska grannländerna. Faktum är att endast fyra andra länder i EU har en sämre utveckling. Visserligen sker tappet från en mycket hög position. Sverige rankas som det sjätte minst korrumperade landet i världen, men trenden är oroande. Då och då ser vi rubrikerna fladdra förbi: Verksamhetschefen på Akademiska sjukhuset i Uppsala som dömdes till fängelse för att ha tagit emot mutor från olika leverantörer, besiktningsmän som låter fordon passera mot betalning, fångar som försöker köpa information om anstalters larmsystem ... Ett uppmärksammat exempel på en annan slags korruption är den kvinnliga handläggren på en domstol som försåg sin kriminelle älskare med nyttiga hemligheter. En god nyhet är att Avdelningen för särskilda utredningar, en fristående organisation inom Polismyndigheten som utreder misstänkta brott av det här slaget, har utvecklat sin kompetens. Förmågan att bekämpa korruption, insiderverksamhet och infiltration har stärkts. Den mindre goda nyheten är att även den organiserade brottsligheten fortsätter att utveckla sina metoder." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Tusentals personer säger att de är drabbade av elöverkänslighet - något som den samlade vetenskapen inte kunnat bevisa existerar. Kaliber om statliga miljoner till ett förbund som gör motstånd mot forskningen. Del 1/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arja och Helén upplever sig sjuka av el– De här lysrören, det kändes som ett strykjärn mot huvudet, och jag kunde inte gå rakt.Det är 1992, och Arja kliver in i en mataffär i Upplands Väsby när hon plötsligt tycker att hon känner av de flimrande lysrören i taket. Tron på elöverkänslighet blir starkare hos henne.– Jag hade ingen längtan efter döden, men det, det är den fruktansvärda sjukdomen, att man är så sjuk och har så ont i huvudet.I en annan del av landet, på den uppländska slätten, bor Helén i ett rött hus i en glänta mellan snöklädda åkrar och högresta granar.Det är 2006 när Helén upplever en starkare sjukdomskänsla. Hon säger att hon känner yrsel och smärta, och börjar att rasa i vikt. Helén går till vårdcentralen, men där hittar de ingen orsak.Vid den här tiden får Helén höra talas om elöverkänslighet från en släkting som själv tror sig vara drabbad. Ju mer Helén tänker på elöverkänslighet, desto mer tror hon på det som en förklaring. Och som ett problem som i sådana fall går att lösa.– Vi fick ju tömma hela huset på datorer, på mobilerna, på alla batterier vi hade i allting.All teknik som finns i ett normalt tjugohundratalshem, blir ett hot, enligt Helén.BildskärmssjukaVi får kontakt med människor som har eller har haft besvär som de själva beskriver som diffusa smärtor, trötthet. Yrsel. Sömnsvårigheter. Nästäppa. Domningar. Stickningar. Svimningar. Flera av dem har också pratat om hur att uppleva sig som elöverkänslig kan väcka självmordstankar. Och flera av dem har fått bekräftat av andra som tror på elöverkänslighet att deras ohälsa beror på strålning.Och ett namn återkommer bland flera av de vi pratar med, det är Bengt Håkansson från Elöverkänsligas Riksförbund, ett förbund med 2.200 medlemmar.– Min entré där, det var bland annat att jag skrev en rätt lång artikel i deras tidning, eller i vår tidning, ska jag säga nu, Ljusglimten. Rätt snart så fick jag överta frågespalten “teknikfrågan” där jag svarar på frågor om teknik. Och, ja, vad som bekymrar folk. Jag har ju några som lyssnar och som behöver hjälp och råd. Det har väl varit det viktigaste.Går inte att koppla– Det här har ju många namn.Lena Hillert har lång erfarenhet som forskare på Arbets- och miljömedicin inom miljörelaterade hälsobesvär. Hon har nyligen gått i pension men fortsätter att hålla föreläsningar i ämnet på Karolinska Institutet i Solna.– Det mesta har ju varit vad man kallar dubbelblindprovokationer, det vill säga att man har gjort en försöksuppsättning som man så långt som möjligt tror, att det här är någonting som triggar besvären hos personerna. Och ibland har man gjort öppna prov innan, det vill säga att de vet ”nu är du exponerad, nu sätter vi på den här utrustningen”, och man har valt försökspersoner då som har sagt ”ja men det här är någonting som utlöser besvär hos mig.” Man har också tagit personernas i andra studier, inte mina, men man har tagit utpekad utrustning och gjort i deras hemmiljöer, för man tänkte att ”om vi gör det här i laboratorier så kanske vi missar någon faktor”, men inte där heller fick man något samband.Studier har kunnat visa att det är en negativ förväntan som kan orsaka besvären, något som kallas ”noceboeffekt”. Det innebär att människor kan uppleva sjukdomssymptom för att de är övertygade om att de ska inträffa i en specifik miljö.Samtidigt har Lena Hillert utsatts för försök till misskreditering, då personer påstått att hon varit anställd av Telia.– Jag har aldrig varit anställd, jag har aldrig fått ett öre från Telia. Man försökte ju misskreditera mig. För att, så att säga, minska min trovärdighet. Det är ju naturligtvis inte roligt, säger Lena Hillert.Avfärdar att elöverkänslighet inte skulle ha bevisatsOrdförande för Elöverkänsligas Riksförbund, Marianne Ketti, upplever själv att hon började drabbas av elöverkänslighet för många år sedan.När vi påtalar för Marianne Ketti att elöverkänslighet inte vetenskapligt går att bevisa, avfärdar hon den erkända forskningen.– Den bygger inte på någon saklighet.Marianne Ketti är övertygad om att forskningsresultat och myndigheter som arbetar med strålsäkerhet, så som Strålsäkerhetsmyndigheten, är korrupta.– Strålsäkerhetsmyndigheten kan du inte lita på. De har ett vetenskapligt råd, och delvis hänger det här...sitter det här, från det här vetenskapliga rådet då, så sitter det folk från en organisation som heter ICNIRP. Vi har försökt komma åt dom här länge.ICNIRP, den organisation hon är kritisk mot, är en icke vinstdrivande internationell sammanslutning av forskare och experter inom området icke-joniserande strålning och människors hälsa. Det är också därifrån den senaste forskningen kan hämtas som stöd för bland annat myndigheter i Sverige, till exempel gällande de gränsvärden som mäts kring hur hög strålning som får förekomma i samhället utan att det innebär risker.Hot mot myndighetspersoner och forskareVi kommer i kontakt med flera myndighetspersoner och forskare som berättar om hot som de blivit utsatta för från medlemmar i förbundet. Jimmy Estenberg jobbade som utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten fram till 2021. En dag får han ett samtal. Det kommer från en medlem i Elöverkänsligas Riksförbund, berättar han.– En person hade letat upp mina barns födelseannonser...och då var de ju några år gamla, så det är ingenting som låg i dagens tidning direkt. Det var ju en väldig tydlig markering från dem att de hade koll på mig och min familj.Vi frågar Marianne Ketti, som varit ordförande i Elöverkänsligas Riksförbund i 10 år, om hoten.– Ja, vi hotar ingen, sådant jobbar inte vi med i förbundet, vi jobbar seriöst. Jag tycker det är förjäkligt om man hotar politiker, om man hotar någon annan, oavsett om jag inte sympatiserar med dem så tycker jag att ingen människa ska vara utsatt för hot i sin yrkesutövning eller vad man nu jobbar med. Ett sådant samhälle ska vi inte ha.Miljoner i bidragVarje år får Elöverkänsligas Riksförbund omkring 1,7 miljoner kronor i statsbidrag. Detta på grund av att elöverkänslighet räknas som ett funktionshinder efter ett regeringsbeslut 1995. Bidraget är utformat så att pengarna ska gå till påverkansmöjlighet i samhället som ligger i medlemmarnas intressen.– Det finns ingen koppling till det i just det här organisationsbidraget, utan fokus som vi tittar på utifrån statsbidrag, det är helt enkelt om de har uppfyllt de kriterier för en organisation, och för att kunna organisera sig som verksamhet, säger Zara Warglo, som är avdelningschef för Avdelningen för behörighet och statsbidrag på Socialstyrelsen. Mellan åren 1995 och 2000 betalade Regeringskansliet ut statsbidrag till handikapporganisationerna, men år 2000 tog Socialstyrelsen över ansvaret för att betala ut pengarna.– Och sedan fick vi ta över det här uppdraget, och sedan dess då, 2000, så har de ungefär sammanlagt fått ut 33 miljoner kronor. Här får man väl titta på det i ljuset av just den funktionshinderspolitik, tänker jag, som var runt millennieskiftet, där man var väldigt noggrann med att trycka på att man skulle inte titta för mycket på medicinska diagnoser, utan man skulle se personerna och individerna som hade de här bekymren och en funktionsnedsättning då som kunde leda till ett funktionshinder.Vill se över hur bidraget är utformat– Vi skulle ju gärna se att man gör en översyn av den här förordningen. Vi kan inte ändra i en förordning. Men däremot så har vi ju påtalat det för Regeringskansliet, säger Zara Warglo.Regeringskansliet vill inte ställa upp på en intervju men skriver i mejl att ett nytt förslag till förordningen förbereds inom Regeringskansliet.Till Kaliber uppger majoriteten av riksdagspartierna att det bör finnas krav på vetenskapliga belägg för de handikapporganisationer som får statsbidrag och välkomnar att bestämmelsen ses över.Reportrar: Jill Eriksson och Johanna Torshall Svensson.Producenter: Johan Sundström och Viktor Papini.Slutmix: Johan HörnqvistProgramledare: Annika H Eriksson

Christian imponerar med Sonos, Fredrik frossar i julfilm, Jocke är väldigt mycket cyber. Ingen blir glad av granar.

Det har blivit allt fler som söker till ett YH program, Yrkehögskolan vid JU. Vad är det som skiljer sig mellan ett sådant program och JU:s andra utbildningar? För att få reda på mer om vad YH är och varför man ska söka till ett sådant program har vägledarna bjudit in Mats Kihlman, avdelningschef på Avdelningen för yrkeshögskolan JTH. Här diskuterar de och får information om bla  innehåll, och varför man startar upp med YH program. Vad är det för behörighet och vem kan egentligen söka? Helena försöker att få Mats att avslöja framtida utbildningar inom YH och som vanligt blir de lätt förvirrade vägledarna naturligtvis sugna på att börja läsa en sådan utbildning.  Läs mer på hemsidan: http://ju.se/yh Ställ gärna frågor eller ge tips/förslag på ämnen på vårt Instagramkonto: https://www.instagram.com/vagledning_pa_smalandska/ 

Nästan dagligen rapporterar medierna om allvarliga brott, skjutningar och sprängdåd som kan kopplas till kriminella grupperingar. Allt fler och allt yngre personer rekryteras till kriminella miljöer. Kommunerna erbjuder genom sin avhopparverksamhet hjälp och stöd till dem som vill lämna den destruktiva miljön. Fungerar detta i praktiken? Medverkande Sedat Arif (S), kommunalråd med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst i Malmö stad Anna Hedlund, lektor i socialantropologi, Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet Axel Josefson (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Göteborgs Stad Marie Larsson, avdelningschef på socialförvaltningen Centrum i Göteborgs Stad. Avdelningen ansvarar bland annat för stöd och insatser inom områdena ungdomar i riskzon, kriminalitet, brottsutsatthet och trygghet. Anen Makboul, samordnare av brottsförebyggande arbete i Haninge kommun Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef, Fryshuset. Fryshuset bedriver bland annat avhopparverksamheten Passus som hjälper personer som vill lämna ett kriminellt gäng och/eller en kriminell livsstil. En representant från Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten (BOPS), Polismyndigheten Samtalet leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

This episode of the podcast is in Swedish. I detta avsnitt träffar vi filmvetaren Karolina Westling som pratar om sin avhandling ”Challenging the Generational Contract: An Analysis of the Enfants Terribles in Post-War French Cinema” som hon disputerade med 2020 på King's College i London. Hon pratar också om varför hon har valt filmmediet att fördjupa sig i och hur hon ser på förändringen av barnens roll i film genom tiden. Karolina ingår bland annat i nätverket Barnkulturforskning i Göteborg (BiG) som publicerade boken ”En lag för barn. Kulturvetenskapliga perspektiv på barnrättskonventionen.” år 2020. Hon är anställd som universitetslektor på Avdelningen för estetik vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet. Mer om Karolina Westling: https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/karolinawestling Om du vill veta mer om forskningsplattformen Educational Research in the Arts som också ligger till grund för poddserien, ta en titt under Vår forskning på Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet: www.gu.se/konst/var-forskning Carina Borgström Källén och Tarja Karlsson Häikiö är plattformens forskningsledare och programledare för denna poddserie.

13 juni 2023 försvarade Blodad tands programledare Nicole Winitsky sin avhandling med titeln ”Single implants in the anterior maxilla in young adults”. I detta avsnitt får ni höra Nicole som gäst, intervjuad av Pernilla Larsson Grahn, Övertandläkare i Protetik, docent och Forskningschef i region Östergötland. Intervjun kommer att beröra både Nicoles forskningsområde och hennes väg till protetiker och forskare. Viktiga personer som varit med på Nicoles resa som berörs i detta avsnitt är: Avdelningen för Cellbiologi och Toxikologi, Joanna Rubinstein, Catharina Terling, Jan Ekstrand SDIC, Bengt Karlsson, Gunnar Håwi, Hans Nilson, Folktandvården Stockholm, Kerstin Olgart Odontologiska forskarskolan, Björn Klinge SBU, Sofia Tranaeus,   Nicole vill också med detta avsnitt tacka alla som deltog den 13 juni och uppvaktade henne till disputationen. Ett speciellt tack till opponent Andreas Thor, betygsnämndens deltagare Klaus Gotfredsen, Andreas Thor och Shariel Sayardoust samt handledare Jan-Ivan Smedberg, Torsten Jemt och Anastasios Grigoriadis.   För er som vill veta mer så finns hela avhandlingen att läsa här: https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/48671   Mycket nöje!

När träldomen avskaffades i Norden säkrades arbetskraften åt godsägare och bönder genom en strikt lagstiftning som tvingade alla som inte hade råd att betala skatt att arbeta för en husbonde. En lagstiftning som infördes på 1200-talet levde i någon mån kvar ända till 1920-talet.Med tiden skärptes arbetstvånget med hot om hårda straff och tvångsutskrivningar till armén. Legohjon levde i stor utsatthet därför att våld var påbjudet medel i arbetsledning och pigor utsattes för sexuella övergrepp av sina husbönder. Samtidigt var möjligheten att byta husbonde mycket begränsad och möjligheten att själv starta en gård nästan obefintlig.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Andersson, historiker vid Avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är aktuell med boken Från trälar till tjänstefolk - Legofolk i Sverige 1250-1600.Träldomen avskaffades på 1300-talet eftersom legofolk eller tjänstefolk var en mer effektiv organisering av arbetet. Redan på 1200-talet infördes legofolksinstitutionen som tvingade fattiga att arbeta för en husbonde. Syftet var att hålla fast fattiga i en arbetsrelation och att legohjon skulle förbli fattiga. Legan, eller lönen, var sällan mer än mat, husrum och kläder. Men arbetskraftsbristen i digerdödens spår drev upp löner, men också lönereglering från statsmakten som gärna gick bönder och godsherrar till mötes.Under mer än ett halvt årtusende, från tidig medeltid och ända in på 1900-talet, var arbete som legohjon en av de vanligaste sysselsättningarna i Sverige. I de flesta byar i landet fanns såväl år 1300 som år 1800 åtminstone någon dräng eller piga, och detsamma gällde på herrgårdar, vid bruk och i städer. Omyndiga kunde bli legohjon, och även besuttna bönders barn blev legohjon. Vissa legohjon var gifta, och en legoman och hans hustru kunde till och med tänkas arbeta i två olika hushåll.Vid slutet på 1500-talet arbetade de flesta drängar och pigor på gods eller hos rika bönder - de flesta saknade helt möjligheter att själva bli husbonde.Bild: Legomannen misshandlas av sin husbonde för att han stulit mat som svinen skulle haft.Södra Råda gamla kyrka, Fotograf: Pål-Nils Nilsson / Riksantikvarieämbetet, [Creative Commons,](https://en.wikipedia.org/wiki/en:Creative_Commons) [Attribution 2.5 Generic](https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/deed.en)Musik: Mercy And Forgiveness av Ananta Kongka; Storyblocks audio.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Midnattstrav i Boden med Francesco Zet i huvudrollen. Daniel Redéns fantomhäst jagar 15:e raka segern men frågan är om han håller upp innerspåret eller inte. Det är hemmaplan för formstarke experten Fredrik Edholm och hans ord väger tungt i veckans podd. Eftersom det är jackpot blir det ett exklusivt V75-system med 25 andelar. Först till kvarn gäller.

Tror du att alla tecken motsvaras av ett ord i talspråket? Att teckenspråkstalare från olika länder förstår varandra? Att teckenspråk inte är lika nyanserat som talspråket? Då tror du fel. Klicka här för en transkribering av avsnittetTeckenspråkets dag firas den 14 maj och sen tre år tillbaka utser Språkrådet årets tecken samma dag. 2022 års tecken blev "hybridmöte".– Vi har fått in många olika förslag till tecken. Och i år så fastnade vi för hybridmöte som är ett nyskapat tecken och ett gammalt tecken, säger Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk på Språkrådet.Att det är just den 14 maj som uppmärksammas beror på att det var den dagen 1981 som riskdagen slog fast att det svenska teckenspråket är dövas förstaspråk.– Kännedomen om teckenspråk är stor idag, men kunskapen är fortfarande väldigt grund. Den sträcker sig ofta till att kunna bokstavera sitt namn och kanske något enstaka tecken, säger Tommy Lyxell.Finns det missuppfattningar om teckenspråk?– Ja, det finns de som tror att det är ett symbolspråk ungefär som kinesiska tecken och att ett tecken motsvarar en fras. Sen finns det de som tror att det bygger på svenska talspråket, att man använder svensk grammatik och lägger till några tecken och så blir det teckenspråk, men så är det inte säger Tommy Lyxell.Språkfrågor om teckenspråkHur fungerar teckenspråkets grammatik?Kan tecken för verb böjas i olika tempus?Kan adjektiv kompareras?Hur fungerar ansiktsmimiken i teckenspråket?Finns det tecken för alla ord som finns i en svensk ordbok?Hur fick teckenspråket status som förstaspråk för döva?Vad finns det för "falska vänner" mellan teckenspråken i Danmark och Sverige?Förstår teckenspråkstalare från olika språkområden varandra?Vad finns det för "ord" från teckenspråket som skulle kunna förenkla talspråket?Vilket tecken används för att säga förlåt?Vad är TAKK-tecken?Läs och se mer om teckenspråkLär dig mer om svenskt teckenspråk från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. Svenskt teckenspråkslexikon från Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet TegnTube ett projekt om de nordiska teckenspråken.Här kan du läsa och se en film om årets tecken 2022 "hybridmöte".Tv-programmet Upp med händerna från 1974 finns att se på SVT Play.Teckenspråkets historia – förklarad på 60 sekunder SVT (från maj 2021).Artikel om teckenspråksforskningens historia och status från Stockholm universitet (från 2022)Information om Tecken som AKK (TAKK) från Specialpedagogiska skolmyndighetenGäst: Tommy Lyxell, språkvårdare i svenskt teckenspråk, Institutet för språk och folkminnen. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Den gröna vågen som blomstrade under 1970-talet är nu tillbaka och har blivit föremål för ett forskningsprojekt. Det ska titta närmare på hur den nya gröna vågen ser ut, vilka som är med i den, och varför människor väljer att flytta från städer till landsbygderna. Så vad är det för ideal och värderingar som driver den här rörelsen? Och vad kan den nya gröna vågen säga oss om hållbar landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning? Hör mer i #Landet I detta avsnitt #poddenLandet medverkar: Emil Sandström, forskare vid Avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU Nora Wahlström, doktorand vid Avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU Petter Bergström, redaktör för Tidningen Åter och driver forumet alternativ.nu Programleder gör Sandra Neergaard-Petersen

Entusiasm, prestigelöshet och stort intresse för människor, både levande och utdöda, är egenskaper som utmärker Svante Pääbo. Det märker vår reporter när hon besöker forskningsinstitutet som han byggt upp i Leipzig. Som nobelpristagare blir man väldigt upptagen, och det var ett tag sedan Svante Pääbo själv hade tid att klättra på den vägg som möter en i entrén på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig. Men det var hans idé att det skulle finnas en 14 meter hög klättervägg som går från golv till tak i sexvåningshuset. Det är en social grej och bra träning, men har inget med själva forskningen att göra, säger han.Hans medarbetare beskriver honom som en prestigelös chef, jämställd med alla i gruppen, och att han har en smittande entusiasm som får dem att jobba på när det är motigt. Men att det också är en tillåtande atmosfär, där det går att prata om de problem man har och få hjälp att lösa dem. Medarbetarna omnämner chefen enbart som "Svante", på ett informellt sätt som är inte så vanligt på forskningsinstitutioner i Tyskland.Följ med till labbet som ständigt publicerar sig i de bästa tidskrifterna och som nu också har en nobelpristagare som chef! Medverkande: Svante Pääbo, nobelpristagare i fysiologi 2022 och chef för Avdelningen för evolutionär genetik; Matthias Meyer, ansvarig för avancerade DNA-sekvensningstekniker; Janet Kelso, ansvarig för datorbaserad genetik; Tomislav Maricic, forskare i funktionell genomik; Luisa Fast, doktorand, alla på Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland.Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

"Ett hus fullt av vänliga eldsjälar" Så beskriver avgående rektor Martin Hellström sin tid på Högskolan Väst. Ett samtal där han får reflektera över sina snart 6 år på högskolan. Vad har varit utmärkande? Roligt? Tufft? Ett samtal lett av Anna Hallberg, Avdelningen för kommunikation och internationella relationer

Barnsjuksköterskan Matilda Ördell guidar oss igenom neonatalavdelningen där hon jobbar. Hur bra koll har du på avdelningen för prematura eller sjuka bebisar?Det kan vara mycket i bebisresan som går obemärkt förbi om det inte drabbar en själv. Neonatalavdelningen är en sådan plats. Där hamnar barn som föds för tidigt (prematura) eller som föds med sjukdomar. I det här avsnittet berättar vår barnsjuksköterska Matilda om varför vissa bebisar föds för tidigt och hur det går till när man tar dem från svaga till starka. Ett informativt och gripande avsnitt som vi hoppas att du kommer tycka om! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Psykologisk forskning är en podcast av och med forskare och lärare på Avdelningen för psykologi vid Karolinska Institutet. Här diskuterar vi forskning inom olika ämnesområden som hör till psykologi. Förhoppningsvis kan du som är intresserad av psykologi få inspiration och ny kunskap genom att lyssna på våra samtal.   Några ämnen som vi tar upp i säsong 2 är luktsinnet och luktbortfall efter COVID-19, könsskillnader i kognitiv förmåga, vad som ligger bakom framgångsrikt beteende och hur patienter med förmaksflimmer kan må bättre med bara tankens kraft. Programledare är Mats Lekander och Evelina Thunell. Podcasten är inte vinstdrivande och åsikterna som uttrycks är forskarnas egna; vi representerar alltså inte Karolinska Institutet. Chef för avdelningen är Pia Enebrink och ansvarig utgivare är Mats Olsson i egenskap av institutionschef. Musik: Karl Thunell.

Det är dubbla V75-omgångar i Eskilstuna i helgen och lördagens lopp känns mycket ovissa. Tipsen går åt olika håll och efter lite polsk riskdag kommer Expressens trio överens och får till sist ihop ett slagkraftigt system. Trevlig lyssning.

"Den värmländska personalvetarfloristen som blev doktorand i informatik" - så skulle detta avsnitt kunna heta. Vi samtalar med Linnéa Carlsson, doktorand i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Om livet som doktorand - "den finaste utbildning man kan få" - och om hur hennes vardag ser ut. Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör, Avdelningen för kommunikation och internationella relationer.

Hon engagerade sig i studentkåren från dag ett som student på Högskolan Väst. Efter ett år som ordförande valdes hon nyligen om för ytterligare ett år. Dessutom är hon precis invald i den nationella styrelsen för Sveriges Förenade Studentkårer, SFS. Möt Paulina Samuelsson, studentkårens ordförande, småländskan som gillar Pippi och som vill sätta studentkåren på Sverigekartan. Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör, Avdelningen för kommunikation och internationella relationer. HV Talks vänder sig till alla som jobbar på Högskolan Väst. I HV Talks dyker vi ner hos olika medarbetare och lär känna personen bakom och vad hen gör. Vi är idag över 700 anställda på HV – och alla har vi olika personlighet, funktion och drivkraft. Det lyfter vi här! i pratar också om saker som är på gång på högskolan och hur det kan påverka dig eller mig. HV Talks är helt enkelt en podd om HV för HV med HV – HV i vardagen på ett avslappnat sätt! HV Talks sköts av Avdelningen för kommunikation och internationella relationer .

”Min vision är att alla på högskolan ska utbilda, forska och samverka” Denna gång möter vi professor och vicerektor för forskning och forskarutbilding Lars Svensson - lärarsonen från Mellerud som trotsade brukskulturen och gjorde akademisk karriär. Ett samtal lett av Maria Derner, kommunikationschef, Högskolan Väst. HV Talks vänder sig till alla som jobbar på Högskolan Väst. I HV Talks dyker vi ner hos olika medarbetare och lär känna personen bakom och vad hen gör. Vi är idag över 700 anställda på HV – och alla har vi olika personlighet, funktion och drivkraft. Det lyfter vi här! Vi pratar också om saker som är på gång på högskolan och hur det kan påverka dig eller mig. HV Talks är helt enkelt en podd om HV för HV med HV – HV i vardagen på ett avslappnat sätt! HV Talks sköts av Avdelningen för kommunikation och internationella relationer .

Om rollen som vicerektor för arbetsintegrerat lärande, AIL, som Ulrika Lundh Snis har sedan årsskiftet. Vem är Ulrika? Om AIL och vägen mot två kompletta akademiska miljöer. Ett samtal lett av Anna Hallberg, kommunikatör, Avdelningen för kommunikation och internationella relationer. HV Talks vänder sig till alla som jobbar på Högskolan Väst. I HV Talks dyker vi ner hos olika medarbetare och lär känna personen bakom och vad hen gör. Vi är idag över 700 anställda på HV – och alla har vi olika personlighet, funktion och drivkraft. Det lyfter vi här! Vi pratar också om saker som är på gång på högskolan och hur det kan påverka dig eller mig. HV Talks är helt enkelt en podd om HV för HV med HV – HV i vardagen på ett avslappnat sätt! HV Talks sköts av Avdelningen för kommunikation och internationella relationer .

Krar Al-hamede från Nordiska Avdelningen (fd. Arabiska partiets (AP)) gästar Green Movements podcast imorgon Detta avsnittet vill du inte missa. Klicka på prenumerationsknappen inne på Youtube för att inte missa nästa avsnitt (länk i bio) Nordiskakompaniet ska gå till väpnad kamp mot staten om SD vinner enligt Krar Al-hamede som gästar Green Movements podcast imorgon. Tycker ni om GreenMovements Podcast kan ni stödja den genom att handla i någon av nedanstående shoppar För cannabisälkaren med en aktiv och hälsosam livsstil: https://greenmovement.se/ CBD stoppen för dig som vill bli av med sina inflammatioer https://iriearoma.com/ Stoppen med massageverktyg och kosttillskott för att stärka ditt immunförsvar https://djupandning.se/

24. Får jag komma in? - Kocken på avdelningen   I veckan avsnitt så ska vi prata om Kockens roll inne på avdelningen.  Hos oss är kocken ofta inne på avdelningarna och för oss är det en självklarhet att kocken får komma in. Men är det så överallt? Vi berättar om varför vi anser att detta öppna klimat är av vikt för ett arbete med måltidspedagogik. Vi berättar hur det ser ut hos oss och på vilket sätt vi får detta att fungera.  Kocken berättar om vad hon gör när hon kommer in på avdelningarna och i vilka situationer som detta är aktuellt.    Sen kan en ju undra om pedagogerna är välkomna in i köket?    Välkomna till avsnitt 24

Sök jobbet genom länken till karriärsidan: https://bit.ly/2FT0sih See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien. PER HÖGSELIUS är professor i teknikhistoria vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han är författare till böcker som Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013) och den historiska reseskildringen Östersjövägar (2007). Hans essä för Anekdot är baserad på den aktuella essäboken Döden på stranden (Ellerströms). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

Kalle Berg och Babs Drougge från P3 Nyheter reder ut och förklarar nyheter i Morgonpasset i P3. Det första vi pratar om är spillvatten-gate. I sista momangen stoppades ett massivt utsläpp av avloppsvatten rakt ut i Öresund från danska kusten, det här efter  kritik från både svenska å danska politiker. Men nu visar det sig att miljarder liter bajs redan forsat ut. Vårt andra snack handlar om nästa avsnitt i ljuddagboken från Covid-19-avdelningen på Karolinska i Huddinge. Intensivvårdssjuksköterskan Katja Fougelberg rapporterar inifrån om patienter som svävar mellan liv och död.

Kalle Berg och Babs Drougge från P3 Nyheter reder ut och förklarar nyheter i Morgonpasset i P3. Dagens första snack: "Är George Soros hjärnan bakom en global konspiration med syfte att öppna alla gränser?" - så twittrade SVT när de skulle marknadsföra dokumentären om multimiljardären George Soros. Efter kritik om att SVT gett legitimitet till antisemitiska konspirationsteorier togs tweeten bort. Andra snacket: Majoriteten av de som dött i covid-19 har haft högt blodtryck, men enligt en professor i klinisk epidemiologi måste det inte innebära att det är en riskfaktor. Vi får också en liten ljusglimt inifrån covid-avdelningen där intensivsjuksköterskan Katja Fogelberg jobbar.

Kalle Berg och Babs Drougge från P3 Nyheter reder ut och förklarar nyheter i Morgonpasset i P3. Dagens första ämne: Radio- och TV-profilen Adam Alsing är död. Han gick bort i sviterna av covid19 och en stor del av morgonen handlade om det här. I det här inslaget minns vi tillbaka och gör några nerslag i hans karriär. Ämne nummer två: Vi får nästa del ur dagboken från covid19-intensiven på Karolinska. Sjuksköterskan Katja Fogelberg har börjat jobba under krisavtalet som råder och berättar hur hon påverkas samtidigt pågår samhällsdebatten borde fler regioner aktivera sina krisavtal?

Vi fortsätter vår podcast i coronas tecken. Björn Sjöblom är Universitetslektor på Avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap på Stockholms Universitet. Vi pratar med honom om bland annat mental ohälsa när man spelar, hur Corona påverkar dagens spelande, att bli spelfadder och sociala sammankomster på internet.

Veckans avsnitt, inspelat under Distansadagen, handlar om hur digitaliseringen påverkar HR:s arbete – både vad det gäller de interna verktygen och processerna men också i stödet till den övriga verksamheten. Sedan ett drygt år tillbaka är Anders redaktör för Chefs nyhetsbrev DigitalHR, och i samtalet med Carl berättar han om projekt, utmaningar och tekniktrender inom […] The post #131 – När HR-avdelningen digitaliseras appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Den affärsdrivande IT-avdelningen och en helt ny framtid med bitcoin, AI, ML, VR, AR etc. Jag fortsätter min föreläsning för en IT-avdelningen med att prata om hur de ska se sin roll som grupp och individ. Slutsatsen är talangfull. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/jaani/message

Vem skulle klara sig bäst i en dokusåpa? Och varför söker inte Johan till Sveriges Mästerkock? Det och mycket mer får ni svar på i veckans avsnitt av Struntprat med Andreas och Johan. Maila oss gärna till andreasochjohan@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är Gävle och jackpott som gäller på lördag. Experttrion består av Eskil Hellberg, Fredrik Edholm och Jonas Noreen. Trion går igenom omgången grundligt men det är, minst sagt, ett stökigt avsnitt. Bland annat sker ett spikbyte! Det pratas även om överkörningar hit och dit, så det gäller att vässa öronen för att hänga med i svängarna. Trevlig lyssning! For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Idag får vi följa med när Susanna Skogberg åkte till Södersjukhuset i Stockholm för att prata sexuell hälsa med Kalle Norwald, kurator och utbildningsledare på (SöSam) Enheten för sexuell hälsa Södersjukhuset, och Anna Tiihonen Möller, ledningsansvarig läkare på Avdelningen för våldtagna Södersjukhuset. De pratar om samtyckeslagstiftning, sexuellt överförbara infektioner och olika könsidentiteter.

Hur kan orimliga tankar verka rimliga?

Ränta är priset på pengar. Det gäller att köpa pengar billigt och sälja dem dyrt. Det är så bankerna går med vinst. Men vad händer när priset på pengar blir noll, eller om man får betalt för att låna någon annans pengar? Lars Pålsson Syll är professor i statsvetenskap och berättar om hur finansiella system kan fungera. De som har pengar som inte används måste bli lockade att låna dem till banken så att banken kan låna ut pengarna till dem som behöver mot att de betalar ränta till banken. På Riksbanken i Stockholm berättar Christina Nyman som är biträdande chef på Avdelningen för penningpolitik om hur det fungerar när Riksbanken beslutar om räntenivåer.

Ränta är priset på pengar. Det gäller att köpa pengar billigt och sälja dem dyrt. Det är så bankerna går med vinst. Men vad händer när priset på pengar blir noll, eller om man får betalt för att låna någon annans pengar? Lars Pålsson Syll är professor i statsvetenskap och berättar om hur finansiella system kan fungera. De som har pengar som inte används måste bli lockade att låna dem till banken så att banken kan låna ut pengarna till dem som behöver mot att de betalar ränta till banken. På Riksbanken i Stockholm berättar Christina Nyman som är biträdande chef på Avdelningen för penningpolitik om hur det fungerar när Riksbanken beslutar om räntenivåer.

Maria Grahn från Fysisk resursteori på Chalmers, forskar på framtidens bränslen. Vi pratar om bioenergi, elektrobränslen och om bästa och sämsta scenariot för framtiden (det är stor skillnad mellan dessa två...). Dessutom avlivar vi en gång för alla ett par seglivade myter om solceller och vindkraft.  Länkar: Avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers. IPCC (FN:s klimatpanel) FFF-utredningen (Fossilfrihet på väg) Naturskyddsföreningen 2007 om att svenska tomater är sämre än spanska Naturskyddsföreningen 2008 om att svenska tomater är bättre än spanska

Följ med bakom de låsta dörrarna på St Görans sjukhus. Maud Nycander har gjort två filmer om livet på en sluten psykiatrisk avdelning. Hör henne berätta om hur hon gick tillväga för att porträttera den sköra balansen mellan sjuk och frisk. När Mohammed Al-Daradji nya film Sons of Babylon skulle visas på filmfestivalen i Berlin var den irakiska ministern för mänskliga rättigheter på plats i salongen, och efter filmen visades ett tal med premiärministern Nour Al Maliki, som berättade hur viktig filmen var för Irak. Statens representanter hade gjort filmen till sin. Regissören berättar vad han själv tyckte om meddelandena från regeringen i veckans Kino. Den här veckan kan man se film från Ryssland på minifestivalen Kinorurik i Uppsala och Stockholm. En i raden av nationella filmfestivaler där olika länders kulturinstitut slåss för att få visa upp sitt lands kultur för svenskarna. Men vilken betydelse har festivalerna? Varför är kulturexport en viktig verksamhet? Och vad tjänar Polen eller Ryssland på att ha en filmfestival i Sverige? Hitler recyklas gång och gång på Youtube. Vanligtvis är det en scen från den tyska filmen Der Untergang, som textas på olika sätt. Hitler uttalar sig då bland annat om X-box, Michael Jacksons död, Usain Bolts hundrametersrekord och iPad. Hur kommer det sig att vi aldrig slutar fascineras så att denna diktator som varit död i över 50 år?

Sveriges Radio är färdigräddat. Uppdraget som Avdelningen för framtida produktioner fick från högsta ledningen är slutfört. Därför sänder AFFP på fredagen ett bokslut - ett helt program tillägnat det uppdrag som fick det sjunkande skeppet Sveriges Radio på fötter igen. Hör programförslagen som räddade ett helt medieföretag undan lågorna, lavinen eller den stora undergången om du hellre väljer det.

På sista tiden har vi märkt att folk upplever Sveriges Radio som ett folkligt och lättillgängligt företag. Det är bara att trycka på radion, så finns vi där. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Hela den här billigheten som ligger som en våt filt över SR:s varumärke får mig att må illa. Klockansex på fredag övergår vi därför till att bli ett lyxigt, kreddigt och svåråtkomligt alternativ i mediesverige. Lite mer diamant. Två timmar innan övergången sänder vi ett nedräkningsprogram. Lyssna då sen kanske du inte får. /Matilda Lyssna på veckans sketcher

Det är inte lätt att göra radio, tvärtom. Dagligen slåss producenter och programledare med usla inslag och undermåliga produktioner. Många på Sveriges Radio har efterfrågat ett program att utgå ifrån - en mall, ett facit. Och här är det. På fredag sänder vi det program som samtliga anställda på Sveriges Radio kommer att få som en julklapp från ledningen. Ett program att inspireras av. Det är så här radio ska låta i sin renaste form. Lyssna på veckans sketcher

Matilda klagar på att det inte finns någon jämställdhetsplan på Avdelningen för framtida produktioner. Chefen Jakob tycker visserligen att det är larvigt med kvinnotjafs, men kommer sedan på en idé. Han bjuder in komikern Mikael Tornving att hålla i jämställdhetskursen. Herregud, karln klämmer ju åt folk i Parlamentet så de blir blåa i ansiktet! Problemet är bara att Mikael har helt andra åsikter privat. /Erik Lyssna på veckans sketcher

På fredag blir den äntligen av avdelningens kickoff! Jakob hade först lovat en resa till Madeira, men så gick vår kopiator sönder. Den kan tydligen bara lagas i Helsingfors så nu gör vi en komboresa. Vi och kopiatorn ska på kryssning helt enkelt. Det är lyxigare, enligt Jakob. Vi ska bli mer sammansvetsade och kopiatorn ska börja kopiera igen. Vi kommer att bli ett härligt gäng. /Erik Lyssna på veckans sketcher

Att veta vilka mekanismer som styr oss i en krissituation är A och O på ett företag. När krisen väl är framme gäller det att kunna tänka klart. På fredag bjuder vi in en person på workshop till avdelningen en person som vet vad en kris innebär. Sanna Bråding har varit med om mycket här i livet. Bara människan inte tar upp nåt ofräscht, typ det där hon åkte dit för. Eller fängelset. Bara det andra, vilket det nu var. Jakob Lyssna på veckans sketcher

Grått radiohus på fashionabla Östermalm i Stockholm säljes. Lite väl bevarad sextiotalscharm. Nära till buss och amerikansk ambassad. Sveriges Radio har fått ett bra pris på ett badhus i Laxå - nu ska hela verksamheten flytta för att spara pengar. Visning på fredag 16.08-18.00 - glöm inte skoskydden. Ansvarig mäklare är Cecilia Frode, som tidigare synts i TV-programmet Mäklarna. Det här blir jättebra. Jakob Munck, chef Lyssna på veckans sketcher

Visste ni att jättemånga människor struntar i att betala TV- och radiolicensen? Nu börjar tydligen pengarna ta slut och risken finns att Matilda eller jag måste sluta på AFFP. Så nu har vi börjat jaga licenssmitare. Vi är hårda och vi är överallt, bland annat i Amerika. Dessutom har vi tagit hjälp av han på Efterlyst, Leif GW.  Erik Lyssna på veckans sketcher

Om svininfluensan skulle ta fart måste Sveriges Radio såklart sända krisprogram. Nu har vi övat ett tag och tror att det ska gå bra. På fredag genomför vi en generalrepetition för att kolla att allt är som det ska. Den kommer att direktsändas i P3, men observera DET ÄR ALLTSÅ INTE PÅ RIKTIGT. DET ÄR PÅ LÅTSAS. ELLER, VI SÄNDER PÅ RIKTIGT ALLTSÅ, MEN PÅ DET ÄR PÅ LÅTSAS. Klart?  /Matilda Lyssna på veckans sketcher

Allt är åt helvete. En enkät bland de anställda på Sveriges Radio visar att mina anställda trivs minst på hela företaget. Jag har försökt förklara att allt dåligt är ledningens fel och att allt som dom upplever som bra är min förtjänst, men dom lyssnar inte. Nu har ledningen kopplat in en trivselambassadör som ska göra övningar med gruppen för att de ska börja trivas igen. En kändis dessutom Shirley Clamp. Förbannade orm. Kvinnoorm.Jakob Lyssna på veckans sketcher

Shit. Här sitter man och jobbar och så trillar det ner ett mail från Nigeria. Det är från en prins vill ha hjälp med att föra över ett asastort arv till Europa. Som tack för hjälpen ska jag få behålla en del av arvet 611 miljoner! Helt sanslöst. Jakob och Matilda blev jätteglada - och har börjat spendera. Matilda har börjat klä in hela kontoret i guld. Jakob läste just i tidningen om världens sista panda, som tydligen bara har tre ben. Nu har han bestämt sig för att anordna en gala för att rädda pandan. Han har hyrt Globen och Petter. En sak bara: är det någon som har ett nummer till Nigerias kungahus? Pengarna har inte kommit över än, fastän jag har satt över en "transfer fee" på 14 000 kr. Maila gärna. Lyssna på veckans sketcher

Jag skriver från toaletten. Jakob står utanför och skriker att han är lugn. Vi gömde oss här efter att ha läst ett test i Aftonbladet om psykopater. Jakob uppfyller samtliga krav. Han får toppbetyg i psykopati. Vi tror att han har kniv. Om du är i närheten av toaletterna vid kaffeapparaten i korridor 1C, kan du väl komma förbi och kolla om han ser ut som en psykopat eller inte. Det vore skönt att gå ut härifrån snart. Matilda har varit färdig länge nu. Lyssna på veckans sketcher

Jag är värd bättre än att jobba här. Jag är ju smartare än både Jakob och Erik, tillsammans. För att orka med brukar jag säga att jag är på väg till ett annat jobb. Det är bara det att nu har Jakob tagit mig på allvar och sagt upp mig. Och som om det inte var nog med det har jag fått i uppgift att hitta min egen ersättare. Jag har inget jobb på gång, jag behöver det som jag håller på att bli av med. Jag funderar på att rekrytera Morgonpassets Hanna Hellquist. Då lär jag ju få tillbaka jobbet på en vecka. Hehe. /Matilda Lyssna på veckans sketcher

Det började så bra. Vi hade bjudit in Arne Hegerfors (sportfarbrorn) som expert till ett möte om idrotten i framtidens radio. Allt gick fint och vi skulle fika efteråt och allt, men så skulle vi bara ta beslutet om pärmarna. Ska vi ha svarta eller röda på kontoret? Nu har vi suttit i elva timmar och Arne måste sitta med. Vi ska ju fika efteråt. Först blev han arg, sen blev han matt. Nu sitter han mest apatisk, helt grå i ansiktet. Om någon vill hjälpa oss sitter vi i 4374. Antingen med tips på pärmfärger eller om någon har ett glas vatten till Arne. Lyssna på veckans sketcher

Yes, då är vi tillbaka igen! AFFP har fått ett rum i 2G-korridoren på Radiohuset och nu jobbar vi med framtidsanalyser, pärmar och mappar - som vanligt. Vi har också börjat ringa runt till andra avdelningar och redaktioner på Sveriges Radio och meddelat dem att de gärna får jobba på ett tag till. Det får dem att tro att vi bestämmer över dem, och det är bra. Riktigt bra för att vara exactly. En del har knorrat lite över att vår ton, så vi har bett Ulf Elfving ringa åt oss. Karln låter ju som en nalle - alla gillar honom och vi får respekt. Nize. Jakob Munck, chef över Avdelningen för framtida produktioner Lyssna på veckans sketcher

Tänk om man slapp ta hänsyn till idioter? Om programmen i radio slapp vara så förbannat grundläggande hela tiden - då skulle det bli mer tid över för intelligenta diskussioner. Avdelningen för framtida produktioner har funderat på just detta och har lösningen; inför ett radiokörkort. På så vis kan puckade lyssnare förbjudas att lyssna. I veckans AFFP hör du testet utarbetas och provköras på unga, gamla samt en och annan rapstjärna. Problem uppstår dock när stora delar av avdelningens medarbetare inte klarar testet.

Tänk om man slapp ta hänsyn till idioter? Om programmen i radio slapp vara så förbannat grundläggande hela tiden - då skulle det bli mer tid över för intelligenta diskussioner. Avdelningen för framtida produktioner har funderat på just detta och har lösningen; inför ett radiokörkort. På så vis kan puckade lyssnare förbjudas att lyssna. I veckans AFFP hör du testet utarbetas och provköras på unga, gamla samt en och annan rapstjärna. Problem uppstår dock när stora delar av avdelningens medarbetare inte klarar testet.

Ledningen på Sveriges Radio har skickat en effektivitetskonsult till Avdelningen för framtida produktioner. Panik utbryter och Jakob försöker desperat placera ut papper på sitt bord för att det ska se ut som om han jobbar. Konsulten informerar om behovet av att friställa personal. I och med detta besked försvinner all lojalitet på avdelningen och alla gör sitt för att behålla jobbet. Till varje pris.

Ledningen på Sveriges Radio har skickat en effektivitetskonsult till Avdelningen för framtida produktioner. Panik utbryter och Jakob försöker desperat placera ut papper på sitt bord för att det ska se ut som om han jobbar. Konsulten informerar om behovet av att friställa personal. I och med detta besked försvinner all lojalitet på avdelningen och alla gör sitt för att behålla jobbet. Till varje pris.

Redaktionen ser över kostnaderna. Foto: Stina Gullander/SR. Avdelningen för framtida produktioner inser att det är dyrt med direktsänd radio. Lönekostnaderna skenar så fort program ska sändas på obekväm arbetstid, och hela den grejen. Då är det bättre att spela in förväg. AFFP beslutar därför att sälja Ekoredaktionen och lägga ut jobbet på ett låglöneland. Inspelade, billiga nyheter. Det går åt helvete. Men räddningen finns bakom hörnet. Han heter Mange Schmidt.

Redaktionen ser över kostnaderna. Foto: Stina Gullander/SR. Avdelningen för framtida produktioner inser att det är dyrt med direktsänd radio. Lönekostnaderna skenar så fort program ska sändas på obekväm arbetstid, och hela den grejen. Då är det bättre att spela in förväg. AFFP beslutar därför att sälja Ekoredaktionen och lägga ut jobbet på ett låglöneland. Inspelade, billiga nyheter. Det går åt helvete. Men räddningen finns bakom hörnet. Han heter Mange Schmidt.

Hej! Jag heter Jakob Munck och är chef över Avdelningen för framtida produktioner här på Sveriges Radio. Det är vi (jag) som räddar SR. Jag har förstått att radion under lång tid sökt med ljus och lykta efter en ny VD. Man har inte kunnat ringa mig eftersom jag har bytt nummer, det har i alla fall inte ringt på telefonen, men nu tar jag saken i egna händer och ställer upp med en egen valkampanj. We Need Change. Hör hur det går i veckans AFFP.

Hej! Jag heter Jakob Munck och är chef över Avdelningen för framtida produktioner här på Sveriges Radio. Det är vi (jag) som räddar SR. Jag har förstått att radion under lång tid sökt med ljus och lykta efter en ny VD. Man har inte kunnat ringa mig eftersom jag har bytt nummer, det har i alla fall inte ringt på telefonen, men nu tar jag saken i egna händer och ställer upp med en egen valkampanj. We Need Change. Hör hur det går i veckans AFFP.

Humöret på Avdelningen för framtida produktioner är riktigt risigt. Erik och Matilda har till och med börjat fundera på att lämna avdelningen. Ingen på Sveriges Radio verkar ju ändå vara intresserade av AFFP:s hjältemodiga insatser för radions överlevnad.

Humöret på Avdelningen för framtida produktioner är riktigt risigt. Erik och Matilda har till och med börjat fundera på att lämna avdelningen. Ingen på Sveriges Radio verkar ju ändå vara intresserade av AFFP:s hjältemodiga insatser för radions överlevnad.

I lördagens AFFP blir gruppens interna problem allt värre. Matilda vill veta vad avdelningens uppdrag egentligen går ut på och nöjer sig inte med chefen Jakobs vaga förklaringar om processflöden och styrdokument. Erik råkar köpa en häst för en stor del av avdelningens totala budget och därmed är krisen total. Avdelningen för framtida produktioners mål att rädda Sveriges Radio verkar vara långt borta.

I lördagens AFFP blir gruppens interna problem allt värre. Matilda vill veta vad avdelningens uppdrag egentligen går ut på och nöjer sig inte med chefen Jakobs vaga förklaringar om processflöden och styrdokument. Erik råkar köpa en häst för en stor del av avdelningens totala budget och därmed är krisen total. Avdelningen för framtida produktioners mål att rädda Sveriges Radio verkar vara långt borta.

Avdelningen för framtida produktioners arbete är att rädda radion, in i framtiden. Rakt in bara, pang bom. Det finns inga genvägar till framtiden, brukar vi säga. En väldigt viktig bit av framtiden är dagens radiostjärnor. Det gäller att se till att radions ansikten utåt idag, fungerar även imorgon. Av denna anledning bjöd vi in Annika Lantz på utbildning/workshop. Vi ville helt enkelt bredda hennes kompetens. Det gick väldigt, väldigt bra. Hör resultatet i veckans avsnitt av AFFP.

Avdelningen för framtida produktioners arbete är att rädda radion, in i framtiden. Rakt in bara, pang bom. Det finns inga genvägar till framtiden, brukar vi säga. En väldigt viktig bit av framtiden är dagens radiostjärnor. Det gäller att se till att radions ansikten utåt idag, fungerar även imorgon. Av denna anledning bjöd vi in Annika Lantz på utbildning/workshop. Vi ville helt enkelt bredda hennes kompetens. Det gick väldigt, väldigt bra. Hör resultatet i veckans avsnitt av AFFP.

Den här veckan har Avdelningen för framtida produktioner inte varit anträffbara. Hela gänget var nämligen på kickoff i Dalarna. En del arbetsteam måste åka på kickoff och teambuilding för att stärka gruppen och lösa spänningar mellan anställda. Men det är inte därför som AFFP åkte. Absolut inte. Det skulle bara bli en kul grej, var det tänkt.

Den här veckan har Avdelningen för framtida produktioner inte varit anträffbara. Hela gänget var nämligen på kickoff i Dalarna. En del arbetsteam måste åka på kickoff och teambuilding för att stärka gruppen och lösa spänningar mellan anställda. Men det är inte därför som AFFP åkte. Absolut inte. Det skulle bara bli en kul grej, var det tänkt.

I lördagens AFFP blir gruppens interna problem allt värre. Matilda vill veta vad avdelningens uppdrag egentligen går ut på och nöjer sig inte med chefen Jakobs vaga förklaringar om processflöden och styrdokument. Erik råkar köpa en häst för en stor del av avdelningens totala budget och därmed är krisen total. Avdelningen för framtida produktioners mål att rädda Sveriges Radio verkar vara långt borta.

I lördagens AFFP blir gruppens interna problem allt värre. Matilda vill veta vad avdelningens uppdrag egentligen går ut på och nöjer sig inte med chefen Jakobs vaga förklaringar om processflöden och styrdokument. Erik råkar köpa en häst för en stor del av avdelningens totala budget och därmed är krisen total. Avdelningen för framtida produktioners mål att rädda Sveriges Radio verkar vara långt borta.

Hej! Det är vi som är AFFP Avdelningen för framtida produktioner. Vi har fått i uppdrag att rädda Sveriges Radio att bli ett kreativt och konkurrenskraftigt medieföretag rakt in i 2000-talet. Konkret handlar det om att producera programförslag som kan bli framtida succéer - och därmed rädda radion som media. Men vi ser även över strukturer. I förändringsprocesser kan enskilda behöva offras, men ingen ska behöva känna sig hotad. Mvh Jakob Munck, avdelningschef för Avdelningen för framtida produktioner

Hej! Det är vi som är AFFP Avdelningen för framtida produktioner. Vi har fått i uppdrag att rädda Sveriges Radio att bli ett kreativt och konkurrenskraftigt medieföretag rakt in i 2000-talet. Konkret handlar det om att producera programförslag som kan bli framtida succéer - och därmed rädda radion som media. Men vi ser även över strukturer. I förändringsprocesser kan enskilda behöva offras, men ingen ska behöva känna sig hotad. Mvh Jakob Munck, avdelningschef för Avdelningen för framtida produktioner