Podcasts about britta marakatt labba

Vi blickar tillbaka över hösten och bjuder på några pärlor från Lundströmsstudion, ni hör bland andra guldkorn med Bruno K Öijer, Martin Gelin och Cecilia Hansson. Presentatör: Märta Myrstener. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio återvänder vi till några av de samtal och möten som Marie Lundström haft med författare och poeter under hösten. Först ut är ett smakprov från poeten Bruno K Öijer, som kom till oss och läste sju dikter från sin senaste, hans första på tio år, diktsamling Växla ringar med mörkret. Ni hör även en del av samtalet med författaren och journalisten Martin Gelin, som i höst släppte boken Imorgon är är jag långt härifrån. I den skildrar han sitt beslut att lämna New York efter 23 år i USA.I programmet hör ni även en del av samtalet kring temat på Bokmässan, Sapmí. Författarna Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, samt konstnären Britta Marakatt-Labba, besökte studion för ett samtal om samisk litteratur och de samiska böcker som har betytt mest för dem. Andra guldkorn ni hör från hösten: Cecilia Hansson som kom och pratade om sin bok Kafkalungan, Mattias Timander om sin hyllade debutroman Din vilja sitter i skogen, och inledningen av bokcirkeln radarparet Marie Göranzon och Olof Wretling, som under tre veckors tid läste Göran Tunströms klassiska roman Juloratoriet. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Presentatör och ljuddesign: Märta Myrstener

Uppsalan ynivärsiteetti hakkee työväkeä meänkielen tutkimuksheen. Tuorestain tipsiä viikonloppua varten. Kuukauen prufili Britta Marakatt-Labba oon läpi elämän taistellu luonon ja saamelaisoikeuksitten puolesta - neulan ja langan avula. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon bär melankoli i sig och har varit en envis motståndskonstnär i över 45 år. Vad har format Britta Marakatt-Labba? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon har fått ett smått sensationellt genombrott de senaste åren efter 45 års idogt konstnärskap i relativ anonymitet.Det plötsliga genomslaget kom via utställningen Documenta i Tyskland 2017, och via den internationella bekräftelsen kom erkännandet även i Sverige.Den senaste tiden har många kunnat ta del av hennes textilkonst. Den samiska motståndskonstnärens utställning på Nationalmuseet i Oslo i somras lockade rekordantal i besökare, och hyllades av kritiker. Samma utställning kommer snart till Kiruna, och därefter till Moderna museet i Stockholm. Hon har även designat Cancerfondens rosa band i år, och blev i veckan utsedd till Årets formbärare i Norrbotten.”Varför skrattar jag så sällan?”Britta Marakatt-Labba föddes 1951 i en kåta under en renflytt på gränsen mellan Norge och Sverige, i Sápmi. Hennes barndoms somrar i Rostadalen beskriver hon som ett paradis.Men åren i nomadskolan, där samiska barn skildes från sina föräldrar och inte fick tala sitt modersmål, beskriver hon som gräsliga.Varför har hösten på senare år gått från mörk till ljus, för Britta Marakatt-Labba? Hur påverkas hon och hennes familj av klimatförändringarna? Och varför vill hon verka mindre allvarstyngd i offentligheten?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Sápmi är ett stort tema på Bokmässan i år. Vi har samlat tre riktigt stora namn: Britta Marakatt-Labba, Elin Anna Labba och Ann-Helén Laestadius. Vilken samisk litteratur har betytt mest för dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka böcker hade de inte klarat sig utan som inspiration och grund att stå på för deras egen konst och litteratur i Sápmi idag? Under ledning av Marie Lundström blir det ett vindlande samtal om samiska författarförebilder, om muntligt berättande och vad de anser är ännu oskrivet inom den samiska litteraturen.Britta Marakatt-Labba är en världskänd textilkonstnär, född 1951. Hon har lyft fram samisk historia i broderier, grafik, installationer och skulpturer. Mest känd är hon för sina broderade berättelsevärldar. Ann-Helén Laestadius, född 1971, blev Augustprisvinnare 2016 för ungdomsromanen Tio över ett. Hon har senast skrivit de framgångsrika romanerna Stöld och Straff. Elin Anna Labba, född 1980, debuterade 2020 med fackboken Herrarna satte oss hit som vann Augustpriset. Våren 2024 kom hennes första roman Far inte till havet.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Marina Botta, Davide Adamo"Voci dal paesaggio del Nord"Nell'arte di Britta Marakatt-Labba e Lars LerinPinacoteca Civica, ComoFino al 13 ottobre 2024Al centro della ricerca dei due artisti contemporanei - tra i più rinomati nell'arte scandinava - c'è l'osservazione e la rappresentazione di una regione del Nord Europa, ancora in gran parte allo stato naturale, l'attenzione per il valore e la fragilità del paesaggio, il clima e l'identità dei luoghi, con la loro storia, cultura, mitologia e tradizioni. La loro visione artistica è un racconto che non si limita ad una contemplazione estetica, ma coinvolge in un'esperienza più profonda, cognitiva e sensoriale. Le loro opere raccontano l'anima dei luoghi e diventano scene di vita e di azioni dell'agire umano: le case e il lavoro dei pescatori nei piccoli porti delle isole Lofoten, i boschi di betulle della regione del Värmland, la vita nomadica dei Sami/lapponi e le loro proteste per difendere le loro terre e i pascoli delle renne, insidiati sia dallo sfruttamento delle risorse naturali che dai cambiamenti climatici. Obiettivo della mostra è quello di stimolare un dibattito sul valore e la fragilità del paesaggio, e incentivare la consapevolezza che il valore e la bellezza del paesaggio dipendono da come lo usiamo e come lo viviamo: anche i “luoghi” hanno una propria identità e una propria “voce” che dobbiamo imparare ad ascoltare.Il percorso espositivo propone al visitatore un'immersione sensoriale nel paesaggio nordico tra forme, colori, profumi e materiali richiamati da betulle, pini, muschi, licheni, legni, sassi e conchiglie, pelli di renna e i colori del cielo d'inverno e del mare ghiacciato. Il dialogo tra arte e natura nordica viene sviluppato da Britta Marakatt–Labba e Lars Lerin con diverse tecniche: la prima con i ricami e il secondo con l'acquerello. I due artisti ci trasmettono le loro percezioni e i loro legami a paesaggi di campi innevati, di boschi e di mare, facendoci percepire il freddo, il silenzio e l'immensità degli spazi, includendo oltre ai valori ambientali, culturali e sociali, i significati simbolici ereditati dalla loro mitologia e dalla loro storia In mostra a Como vengono presentati i ricami di Britta Marakatt–Labba, artista tessile e pittorica strettamente legata alla narrativa Sami, una cultura che attraversa il Nord di Norvegia, Svezia, Finlandia e Russia. Figlia di allevatori di renne e cresciuta in un territorio dal clima rigido, i suoi ricami narrativi eseguiti con sottili fili di lana, seta e lino su tessuto bianco, disegnano la storia di un popolo poco conosciuto e ancora in cerca di legittimazione, nonostante le sue antichissime origini. Il suo mezzo d'espressione, l'ago e il filo, evidenziano l'estetica della lentezza e portano a riflessioni sulla saggezza silenziosa degli animali, su tutto ciò che vive, sottolineata dalla presenza di renne, corvi, figure mitologiche Sami. Le sue storie e racconti del popolo Sami sono stati esposti in tutto il mondo, in particolare a Documenta (Kassel, Germania) nel 2017 e alla Biennale di Venezia nel 2022.  Gli acquarelli di Lars Lerin, pittore e scrittore, raccontano percezioni e legami a paesaggi di boschi e di mare, facendoci capire il freddo, il silenzio e l'immensità degli spazi: le case e il lavoro dei pescatori nei piccoli porti delle isole Lofoten, i boschi di betulle della regione del Värmland raccontano “l'anima” dei luoghi e diventano quindi “scene” di vita e di azioni dell'agire umano.  Considerato uno dei principali artisti scandinavi nella tecnica dell'acquerello, Lerin ha tenuto mostre personali e collettive in musei e gallerie d'arte in Svezia, Danimarca, Finlandia, Francia, Isole Faroe, Islanda, Germania, Norvegia e Stati Uniti. Le sue opere sono esposte in Svezia e Norvegia. Scrittore, ha pubblicato più di cinquanta libri, e il testo di saggistica “Naturlära – Imparando dalla Natura” è stato premiato con l'August Prize 2014.  Britta Marakatt-Labba (1951) proviene da una famiglia di allevatori di renne che vive in Sápmi, uno dei territori più settentrionali del pianeta, patria delle comunità indigene dei Sami. Per più di quarant'anni, la sua pratica artistica ha legato inscindibilmente i metodi di narrazione visiva alla cultura di queste popolazioni e al paesaggio nordico, unendo antiche usanze, pratiche culturali, tradizioni orali, miti e ricordi personali. Ferma sostenitrice dell'autodeterminazione e della decolonizzazione di questa terra, alla fine degli anni Settanta entra a far parte del gruppo di artiste e artisti Sami impegnati nell'affermazione della propria autonomia artistica e attivi nelle proteste contro l'espansione dell'industria estrattiva e delle centrali idroelettriche nella regione. Marakatt-Labba è conosciuta per i suoi poetici ricami eseguiti con sottili fili di lana, seta e lino su tessuto bianco. Tra le sue mostre internazionali recenti: Documenta 14 a Kassel, Aten (2017), Biennale di Venezia (2022), a Birmingham (2022) e Lethbridge, Kanada (2021/22). È ora in corso una sua importante personale al National Museum di Oslo.  https://www.swedishlapland.com/stories/britta-marakatt-labba/ Lars Lerin è nato nel 1954 e cresciuto a Munkfors, nella regione del Värmland. Ha studiato alla scuola di Gerlesborg 1974-75 e al Dipartimento di Belle Arti, Valand 1980-84. Negli anni '90 ha vissuto per quasi un decennio sulle isole Lofoten.È considerato uno dei principali artisti scandinavi nella tecnica dell'acquerello; ha tenuto mostre personali e collettive in musei e gallerie d'arte in Svezia, Danimarca, Finlandia, Francia, Isole Faroe, Islanda, Germania, Norvegia e Stati Uniti. Lerin è anche un prolifico autore e dal suo debutto Utpost (1983), ha scritto e pubblicato più di cinquanta libri. Il suo libro Naturlära è stato premiato con l'August Prize 2014; nel 2016 è stato insignito della medaglia reale “Litteris et Artibus” per i suoi grandi successi come artista e autore.IL POSTO DELLE PAROLEascoltare fa pensarewww.ilpostodelleparole.itDiventa un supporter di questo podcast: https://www.spreaker.com/podcast/il-posto-delle-parole--1487855/support.

Med anledning av de dubbla guldbaggar som Historjá - Stygn från Sápmi vann i veckan. Ger vi er lyssnare samtalet med filmens huvudkaraktär Britta Marakatt-Labba. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning. Titta, det snöar!Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran.Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor? På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner?Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö. Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö 

Antika fynd i Italien, den samiska textilkonstnären Britta Marakatt-Labba blir årets hedersporträtt, och för första gången någonsin finns de så kallade beninbronserna samlade i en digital databas.

I Godmorgon världen denna vecka även om hur Putin motiverar kriget för ryssarna, om hotade klimataktivister i Colombia och så kultursamtal om Amber Heard- och Johnny Depp-rättegången - vad får den för konsekvenser här i Sverige? Panelen, Public Service och krönika av Ulrika Knutson. Skolskjutningen i UvaldeIdag söndag besöker USA:s president Joe Biden Uvalde i Texas där 19 barn och två lärare mördades på en skola i tisdags. Polisen har de senaste dagarna medgett att de borde ha ingripit tidigare för att försöka stoppa mannen som i nära en timme kunde barrikadera sig med barnen inne i ett klassrum. Och i Uvalde, en liten stad där många känner varandra, är chocken och sorgen förstås enorm. Vår korrespondent Cecilia Khavar var på plats under veckan.Modernt broderi som konstFörr i tiden har broderi använts för att göra utsmyckningar och uppbyggliga religiösa uppmaningar. På senare år har allt fler kvinnor omvärderat broderandet och uttrycker sig på nya sätt. Mest känd är antagligen Britta Marakatt-Labba, som broderar samiskt vardagsliv och historia. Just nu är hon aktuell på Venedigbiennalen där nio av hennes verk ställs ut.Heard mot Depp - vad får rättegången för konsekvenser i Sverige?Vi ägnar oss också åt rättegången i USA som lockat en enorm TV-publik globalt. Samtalet om rättegången, inte minst i sociala medier, har varit mycket intensivt. Delar av det går väl faktiskt inte ens att kalla ett samtal utan kanske mer aggressivitet i språklig dräkt.Det handlar i all fall om skådespelarna Johnny Depp och Amber Heard som har stämt varandra på stora belopp. En tvist som i grund och botten handlar om misstänkt våld i deras relation.Hör veckans kulturpanel samtala om betydelsen av rättegången här i Sverige. Mer i programmet: Timme 1:Skolskjutningen i UvaldeSå motiverar Putin kriget för ryssarnaKlimataktivister hotas till livet i ColombiaBroderiet som konst - på ett nytt sättKrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme 2:Partiernas pengar - så viktiga är de för valutgångenStundande parlamentsval i FrankrikeSatir med Public ServiceMångfaldsuniversumet Star warsKulturpanel: Heard mot Depp - hur påverkar rättegången Sverige?Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Jesper LindauProducent: Katarina von ArndtTekniker: Joakim Persson

Konstnären Britta Marakatt-Labba porträtteras i Thomas Jacksons nya dokumentär Historjá stygn för Sápmi. Men filmen handlar också om samernas livsbetingelser som är hotade av alltifrån gruvdriften till klimatförändringarna. P1 Kulturs Cecilia Blomberg har träffat Britta Marakatt-Labba.

VEM: Britta Marakatt-LabbaYRKE: KonstnärOM: Filmen Historjá, att måla dagbok, kreativiteten man får av att gräva där man står, de samiska hantverkstraditionerna och hur de inte ska falla i glömska, chocken att komma till storstan efter uppväxten på fjället, hur människan reser sig trots krig, pandemier och klimathot. Och givetvis en hel del om hur man får gåvan att jaga björn. Boka biobiljetter till Historjá - Stygn för Sápmi här!SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I helgen öppnade utställningen "Bakom hörnet vindens jojk" på Sven Harrys konstmuseum i Stockholm en samlingsutställning med flera stora namn från den Sápmiska konstscenen, som Britta Marakatt-Labba och Synnöve Persen. Reportage om gruppen som satte byn Máze på konstkartan för 40 år sedan. MUSIKEXPORTEN LYKKE LI TILLBAKA PÅ SVENSKA Sedan Lykke Li debuterade 2007 har hon etablerat sig som en internationell artist. Nu släpper hon nytt, men nu har hon börjat sjunga på svenska. Och hon är inte ensam, exemplen på svenska artister som vid ett givet ögonblick i karriären byter språk är många. Samtal med P3:s Oscar Kangro om det svenska språkets betydelse i popvärlden. ESSÄ: VAD VISKAR OLD TJIKKO UNDER MARKEN? Det har blivit dags för den andra delen av OBS serien om träd den här veckan. Och eftersom att de senaste åren kommit fram ny kunskap om att träd inte bara är passiva utan lever för oss hemliga liv. Reflekterar kulturredaktionens Katarina Wikars i dagens essä över träd som minns, känner smärta och som stöttar sina grannar. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

I slutet av 70-talet flyttar en dryg handfull konstnärer in i ett hus i byn Máze i Sápmi. Det blir början till konstnärskollektivet Máze-gruppen, som snart ska komma att ha en enorm betydelse för den samiska samtidskonsten. Reportern Anna Sunna följde med konstnärerna Synnöve Persen och Britta Marakatt-Labba tillbaka till huset där allt började. I samarbete med Sameradion.

I fyrtio år har hon broderat sina bilder. Stygn för stygn berättat om stjärnhimlen och renarna, om övergrepp och uppror. Vi diskuterar det samiska kulturarvet med konstnären Britta Marakatt-Labba och konstnärsduon Cooper & Gorfer, som tillsammans har skildrat den samiska kulturen med fokus på kvinnorna i utställningen Interruptions.

Konstnär, 67 år. Född i Idivuoma, bosatt i Övre Soppero. Debuterar som Sommarvärd. Britta Marakatt-Labba berättar i sitt Sommar om hur naturen inspirerar henne i sitt skapande. Om när hon är sex år gammal och hennes fingrar färgas gröna när hon kramar saften ur de stora björkbladen. På julafton 1956 förändras hennes liv, när hennes far blir påkörd av en bil och omkommer. Den bisarra händelsen är något som kommer prägla hela hennes liv och inte minst hennes konstnärskap. Britta tar oss tillbaka till 70-talets Göteborg där hon studerar konst, hur hon på grund av stitt ursprung både blir upphöjd som något exotiskt, men även spottad på. Om hur hon demonstrerar under Alta-konflikten i Norge och blir satt i fängelse. Hon märker hur tiderna förändras. Storföretagen gräver gruvor, förstör mark, och förändrar landet där Britta växte upp. I och med att naturen förändras och förstörs - kommer även hennes inspiration försvinna? Om Britta Marakatt-Labba Slog igenom stort för två år sedan på konstutställningen Documenta i Tyskland med det 24 meter långa bildbroderiet Historia. Gjorde i och med det internationell succé och är eftertraktad utställare både i Sverige och utomlands. Varit verksam i 40 år med broderi med motiv från samernas historia, samtid och mytologi. Uppvuxen i en renskötarfamilj med nio syskon. Fick årets Stig Dagermanpris. Har fått Konstnärsnämndens stipendium ur Per Ganneviks stiftelse. Belönats med den kungliga medaljen Illis Quorum. Hedersdoktor vid Umeå universitet. Producent: Helene Alm

P1 Kultur rör sig från inuiternas land på Baffin Island till nystartat urfolksresidens i Västerbotten. Dessutom dags att börja fira barnbokslegenden Lennart Hellsing som snart skulle ha fyllt 100 år. "Från gryning till skymning - nordisk konst kring sekelskiftet 1900", så heter sommarens utställning på Nationalmuseum Jamtli i Östersund. Det handlar om en tid i svenskt måleri då konstnärerna lämnat akademiernas instängda måleri och sökte det nordiska ljuset, mentaliteten och naturen. P1 Kulturs programledare Måns Hirschfeldt har sett den och även pratat med curatorn Carl-Johan Olsson. Det inuitiska filmkollektivet Isuma är årets utställare i Kanadas paviljong på Venedigbiennalen. Där visar de långfilmen "One day in the life of Noah Piugattuk" som utspelas på 60-talet då inuiter tvångsförflyttades från sina marker. Dessutom visas ett dokumentärt projekt kring motståndet mot gruvindustrin på Baffin Island. Cecilia Blomberg har träffat curatorn asinnajaq och Isumamedlemmen Lucy Tulugarjuk. Urfolksspår heter ett projekt som vill stärka och utveckla konsten hos olika urfolk genom att skapa ett särskilt urfolksresidens. Nyligen avslutades det första försöket i Granö, Västerbotten. Sju deltagande konstnärer från Sapmi, Grönland och Ainu på Hokkaido i Japan ställer ut tillsammans efter att ha vistats på platsen under en vecka i höstas. Helene Alm besöker utställningen och pratar med några av deltagarna, bland dem Britta Marakatt-Labba och Tomas Colbengtsson. I OBS-essän pratar författaren Mattias Hagberg också om urfolk och om hur ursprungsamerikanen alltmer börjar hitta sin plats i samtiden. Den bild som levt kvar om att USA:s urfolk inte skulle klara det moderna samhället är förlegad och historien måste hela tiden aktualiseras och bearbetas på nytt. Dessutom tjuvstartar vi firandet av Lennart Hellsing som skulle ha fyllt 100 år om en vecka. Hör Lennart Hellsing själv ur Sveriges Radios arkiv i en intervju gjord av Maarja Talgre för 17 år sedan. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Cecilia Blomberg

Teorier av Edward Said och Sara Ahmed Konstverk vi pratar om: Britta Marakatt Labba, Meta Vaux Warrick Fuller, Katarina Pirak Sikku, Hasan M. Elahi

A recording of the conversation between Marsil Andjelov Al-Mahamid, Katriina Pedersen and Charis Gullickson on embroidery, culture, and tradition as part of the finishing weekend for Artist: Britta Marakatt-Labba. Marakatt-Labba's art is deeply embedded in Sámi culture, tradition, and mythology, and was a framework for the conversation. Marsil is a Syrian-Serbian interdisiplinary artist who often uses embroidery in his vivid and often political art. He has lived in Tromsø since 2009. Katriina is a visual anthropologist, a Kven language consultant and an avid emboiderer. Katrinna and Marsil have worked together on a Kven Connection project. Charis is a curator at Nordnorsk Kunstmuseum, and has worked a lot with art and projects like Britta Marakatt-Labba. She has few to none embroidery skills.

När skotten föll på Utöya i Norge för över två år sen kände Britta Marakatt-Labba, konstnär i Övre Soppero, att hon måste brodera en bild. Likadant känner hon när gruvbolagen gräver upp hennes Sapmi på jakt efter jordens skatter. Hon har ena foten i de samiska myterna, i naturen och den andra i brännande politiska ämnen. Och hennes bilder delas nu för fullt på sociala medier. Vid första anblicken säger folk ”ohh, så vackert” om Brittas broderier, för att de är så skira och poetiska. Sen tittar de lite närmare och upptäcker att det kanske inte är så vackert när allt kommer omkring. Eller det finns en inte alltid så vacker verklighet bakom stygnen. Britta Marakatt-Labba broderar sin samtid, men låter historien och myterna ta lika stor plats som nutida händelser. Med hjälp av textila fynd bland samiska släktingar skapar hon ett tidsspann mellan andra världskrigets nazism och dådet på Utöya. När protesterna var som störst vid provbrytningarna efter järnmalm utanför Jokkmokk i somras delades hennes 30 år gamla bild Kråkorna på sociala medier, en politisk bild, lika aktuell idag som då. En spetssjal från Cuba bildar gruvdamm på ett annat broderi. Och de samiska gudinnorna beskådar människornas framfart. De underjordiska vill förmedla sin klokskap, om vi bara hade tid att stanna upp och lyssna, säger Britta. Själv stannar hon upp och lyssnar till sina tankar när hon sitter i veckor med sina broderier. Däremellan far hon mellan olika länder och städer för att leda kurser och ställa ut. Helene Alm har varit hemma hos Britta Marakat-Labba i Övre Soppero och druckit kaffe. Och de har åkt bil tillsammans till årets upplaga av konstbiennalen i Lofoten där hon ställer ut sitt verk "Händelser i tid" som handlar om dödskjutningarna på Utöya 2011. Producent Cecilia Blomberg.

Samiska nationaldagens firande i Jokkmokk. Årets Asa Kitok stipendiat, Britta Marakatt Labba intervjuas. Dessutom ett reportage om renkött som marknadsförs på bred front. Programledare är Johnny Skoglund

Samtal pågår med Britta Marakatt-Labba, textilkonstnär i Övre Soppero prod Sigrid Flensburg