Podcasts about bromsa

Donald Trump är tillbaka och USA drar sig ur Parisavtalet. Och i EU tycks klimatarbetet vara uppe för diskussion igen. Nu vill Frankrike, Tyskland och det stora högerblocket pausa flera viktiga klimat- och miljöregler i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ytterhögern i EU vill gå ännu längre och riva upp Den Gröna Given. Men går det att bromsa eller svänga av från den inslagna vägen? I Klotet hörs: Andreas Liljeheden, SR Brysselkorrespondent, Jytte Guteland, tidigare EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, Nina Ekelund, Hagainitiativet.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Regeringens budget har fått ett varierande mottagande. En del menar att de stora nedskärningarna är nödvändiga för att få ekonomin i balans, medan andra anser att budgeten inte främjar vare sig sysselsättningen och tillväxten. Dessutom stampar produktiviteten på stället. Är regeringens åtgärder de rätta och kommer de att stimulera ekonomin? Eller försöker regeringen bromsa oss ur en uppförsbacke? I debatten deltar riksdagsledamöterna Peter Östman (KD) och Johan Kvarnström (SDP) och företagaren och finansexperten Stefan Törnqvist. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos.Skelleftesjukan idealisk för genterapierDen har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier.Åke testar nya genterapier för hjärtat 83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo.Svenska forskare i forskningsfrontenMånga forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus.Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år.Det här programmet sändes första gången 7 mars i år. Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

i Sommarsoffan denna vecka: * Att vara vackert blek när man är sjuk. * Den okände Morgan Skarsgård. * Bromsa eller gasa? * Fel katt på fel plats. * Fluortant kontra Tandfé. * Vad som hände med buss 78 i London. * Att det ibland kan vara viktigare med ett snabbt beslut än rätt beslut. * Karaoke kontra Nintendo. * Att tillhöra skaran som läst klassikern ”1984” år 1984. Och så Quiz förstås: ”Tävlingen med det krångliga namnet”. Hela Morgansoffan-podden kommer ut en gång i veckan, och vill du ha tillgång till varje avsnitt, gå in på underproduktion.se/morgansoffan Där kan du enkelt logga in och skaffa en prenumeration. Den kostar 39 kronor i månaden och då får man 4 REKLAMFRIA avsnitt per månad, (inte bara två gratisavsnitt). Gratisavsnitten släpps varannan vecka. Det är enkelt att skaffa prenumerationen, men skulle du ändå undra något, mejla support@underproduktion.se för snabb hjälp. Eller kontakta Morgansoffan på Facebook, Instagram eller morgansoffan@gmail.com Lyssnar du via poddapp kan du lätt lägga in podden i appen och lyssna som du brukar. Eller så kan du lyssna från underproduktion.se/morgansoffan. Morgan Larsson: https://www.instagram.com/den_morgan_larsson/ Petra Revenue: https://petrarevenue.n.nu/ David Urwitz: https://davidurwitz.se/ Morgansoffan på Sociala medier: https://www.instagram.com/morgansoffan/https:// www.facebook.com/morgansoffan Morgansoffan spelas in på Svenska Grammofonstudion i Göteborg och är en del av Underproduktion. Ha det bäst! Stort Tack för att du lyssnar! / Morgan och hela soffgruppen

Som vi varit inne på tidigare så är nostalgi en stark drivkraft. Återkomsten av band eller artister brukar ofta skapa en viss form av hysteri. Likaså har man alltid ett speciellt band till den musik man lyssnade på när man växte upp. Men det kommer ju hela tiden ny bra musik som är värd att uppmärksamma. Finns det en risk att nostalgin kan bromsa utvecklingen? Det är det vi tar upp i detta avsnitt av MetalGeezers Podcast.

Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos.Skelleftesjukan idealisk för genterapierDen har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier.Åke testar nya genterapier för hjärtat 83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo.Svenska forskare i forskningsfrontenMånga forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus.Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år.Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Ett föryngringspiller som kan göra oss friskare på äldre dagar. Om forskarna lyckas knäcka koden kommer det vara en av de största medicinska genombrotten någonsin. På en kvart får du veta om det verkligen går att ta kontroll över åldrandet och hur det kan förändra hur vi lever våra liv. Med Henrik Ennart, vetenskapsreporter på SvD. Producent: Julia Wiraeus Redaktör: Teresa Stenler von Matérn Programledare: Alexandra Karlsson Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

God Jul och välkomna till avsnitt 78 av Frisk utan flum-podden som är fyllt av lyssnarfrågor. Vi börjar med att prata om ad molekylen NAD är och vad den gör i cellerna. Har den till och med magiska egenskaper?  Sen blir det fortsatt prat om energi och näring, vi får ett fint meddelande från en lyssnare och Jessica berättar om en artikel om par och träning som hon blivit intevjuad kring.   Länkar finns som vanligt på: https://www.fortasana.se/fortasanabloggen/ 

Föryngringspiller som kan göra oss friskare på äldre dagar. Om forskarna lyckas knäcka koden kommer det vara en av de största medicinska genombrotten någonsin. På en kvart får du veta om det verkligen går att ta kontroll över åldrandet – å hur det kan förändra hur vi lever våra liv. Med Henrik Ennart, vetenskapsreporter på SvD.

Har du hört talas om senolytika? Det är ämnen som tar bort skadade celler i kroppen. Dagens livsstil leder till kronisk inflammation och åldersrelaterade sjukdomar och i forskarvärlden råder febril aktivitet för att hitta ämnen och mediciner för att bromsar åldrandet… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet tar vi upp professorn Frank Hus råd kring mat och livsstil som sägs kunna förlänga livet med minst tio år - kan det stämma? Vi pratar också om en stor metaanalys kring träning och blodtryckssänkning, vilken träning ger bäst resultat? Lyssnarfrågan handlar om vätevatten - är det lösningen på dina hälsoproblem?  Länkar finns som vanligt på: https://www.fortasana.se/fortasanabloggen/ 

Erika intervjuar ordningskonsulten Emma Thorn om att komma igång med rensning eller struktur i hemmet när det känns övermäktigt, t.ex. på grund av depression, NPF eller samlarsyndrom. Sammanfattning av Emmas tips för att komma igång när det känns övermäktigt:Anlita en ordningskonsult (på plats eller på distans). Du behöver inte städa först. Emma vill se hur du rör dig i hemmet, var saker hamnar och hur hemmet används. Det är vanligt med många påbörjade projekt.Rensa ut det som inte används. Det är olika hur mycket man hinner beroende på familj, utmattning, NPF m.m. Ofta orkar man bara några timmar åt gången och då små projekt, t.ex. besticklådan en gång, grytorna en annan gång. Samla alla liknande saker på samma ställe för att veta hur mycket du kan rensa ut.Börja med det lilla – bara en låda eller hylla i taget. Märk upp förvaringen, t.ex. ta en låda och skriv batterier på den så att du vet var du ska samla batterierna du hittar. Text- och bildstöd. Man tänker att man vet var man ska ha grejer men det underlättar en själv, familj och besökare. Märk upp! Det kan vara med en spritpenna på frystejp, en post-it-lapp eller vad du vill.Ta ut allt från ett område och ställ bara tillbaka det du verkligen vill ha kvar.Om du har utmattningssyndrom – räkna med fyra veckor för ett rum.Ha sluten förvaring för att minska intrycken. (Undantag om man har en viss typ av NPF-diagnos som gör att det är viktigt att se sakerna för att inte glömma bort att de finns.) Kallaxhyllor från IKEA med lådor är ofta bra sluten förvaring för leksaker m.m.Om man har ADHD är det mycket vanligt att energin är helt slut efter skola/jobb. Hemmet får ofta lida men det underlättas av en plan.Gör en plan för din rensningsresa, t.ex. göra 5-15 min varje dag då du kan ta en korg, påse eller liknande och plocka upp det som ligger på golvet eller rensa ett litet område.Bromsa innan energin tar slut. Man vill ofta göra en förändring snabbt och får energi när man kommer igång men jobba på att bromsa innan energin tar slut så att du inte stannar när allt är utrivet ur garderoben och ligger över hela sovrummet. Räkna med att det tar 1-2 år att rensa ett helt hem för du har annat som du behöver göra också. När du har extra energi kan du skriva en lista på vad du vill göra när du får energi nästa gång.Dela upp det du rensar: slänga (återvinna), skänka eller behålla.En ordningskonsult kan hjälpa dig att ta iväg det du vill bli av med. Det hjälper oerhört mycket att slippa göra det jobbet också. Be annars en vän att hålla dig ansvarig som du kan skicka en bild/film till när du gör dig av med grejerna.Ta rum för rum. Hall, kök eller sovrum är ofta de rum som Emmas kunder vill börja med.Det är ofta bra att ha ett förråd eller ett rum där man kan ställa saker under tiden man jobbar. Läxa när man rensar att göra sig av med saker. Be någon hålla koll på att du gör det. Våga dela det med någon.Sätt små lådor i “skräplådan” i köket.Alltid ha en ut-låda där man kan lägga det man kommer på att man kan rensa ut.Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Bra – bättre – bäst: Bra: Emma försöker handla färre nya klädesplagg (efter att ha haft en osund syn på kläder som shopoholic).Bättre: Komma i sina trivselkilon – leva mer hälsosamt – och därefter göra sig av med för små och för stora kläder.Bäst: Inte ha några avlagda kläder utan kunna ha allt och bara ha kläder hon älskar att sätta på sig.Veckans prova på:  Markera din förvaring med frystejp, en post-it-lapp, en pappersbit eller vad du vill. Bestäm att den typen av sak bara får vara i den lådan.Mer om Emma:Googla Förvaringsmorsan eller Decluttermom så hittar du Emma på Youtube, Instagram, Facebook, Podcast, Twitter, Pinterest.Decluttermom.seSBPO.seRedigering: Marvin VarjusMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erika intervjuar ordningskonsulten Emma Thorn om att komma igång med rensning eller struktur i hemmet när det känns övermäktigt, t.ex. på grund av depression, NPF eller samlarsyndrom. Sammanfattning av Emmas tips för att komma igång när det känns övermäktigt: Anlita en ordningskonsult (på plats eller på distans). Du behöver inte städa först. Emma vill se hur du rör dig i hemmet, var saker hamnar och hur hemmet används. Det är vanligt med många påbörjade projekt.Rensa ut det som inte används. Det är olika hur mycket man hinner beroende på familj, utmattning, NPF m.m. Ofta orkar man bara några timmar åt gången och då små projekt, t.ex. besticklådan en gång, grytorna en annan gång. Samla alla liknande saker på samma ställe för att veta hur mycket du kan rensa ut.Börja med det lilla – bara en låda eller hylla i taget. Märk upp förvaringen, t.ex. ta en låda och skriv batterier på den så att du vet var du ska samla batterierna du hittar. Text- och bildstöd. Man tänker att man vet var man ska ha grejer men det underlättar en själv, familj och besökare. Märk upp! Det kan vara med en spritpenna på frystejp, en post-it-lapp eller vad du vill.Ta ut allt från ett område och ställ bara tillbaka det du verkligen vill ha kvar.Om du har utmattningssyndrom – räkna med fyra veckor för ett rum.Ha sluten förvaring för att minska intrycken. (Undantag om man har en viss typ av NPF-diagnos som gör att det är viktigt att se sakerna för att inte glömma bort att de finns.) Kallaxhyllor från IKEA med lådor är ofta bra sluten förvaring för leksaker m.m.Om man har ADHD är det mycket vanligt att energin är helt slut efter skola/jobb. Hemmet får ofta lida men det underlättas av en plan.Gör en plan för din rensningsresa, t.ex. göra 5-15 min varje dag då du kan ta en korg, påse eller liknande och plocka upp det som ligger på golvet eller rensa ett litet område.Bromsa innan energin tar slut. Man vill ofta göra en förändring snabbt och får energi när man kommer igång men jobba på att bromsa innan energin tar slut så att du inte stannar när allt är utrivet ur garderoben och ligger över hela sovrummet. Räkna med att det tar 1-2 år att rensa ett helt hem för du har annat som du behöver göra också. När du har extra energi kan du skriva en lista på vad du vill göra när du får energi nästa gång.Dela upp det du rensar: slänga (återvinna), skänka eller behålla.En ordningskonsult kan hjälpa dig att ta iväg det du vill bli av med. Det hjälper oerhört mycket att slippa göra det jobbet också. Be annars en vän att hålla dig ansvarig som du kan skicka en bild/film till när du gör dig av med grejerna.Ta rum för rum. Hall, kök eller sovrum är ofta de rum som Emmas kunder vill börja med.Det är ofta bra att ha ett förråd eller ett rum där man kan ställa saker under tiden man jobbar. Läxa när man rensar att göra sig av med saker. Be någon hålla koll på att du gör det. Våga dela det med någon.Sätt små lådor i “skräplådan” i köket.Alltid ha en ut-låda där man kan lägga det man kommer på att man kan rensa ut. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Bra – bättre – bäst: Bra: Emma försöker handla färre nya klädesplagg (efter att ha haft en osund syn på kläder som shopoholic).Bättre: Komma i sina trivselkilon – leva mer hälsosamt – och därefter göra sig av med för små och för stora kläder.Bäst: Inte ha några avlagda kläder utan kunna ha allt och bara ha kläder hon älskar att sätta på sig. Veckans prova på:  Markera din förvaring med frystejp, en post-it-lapp, en pappersbit eller vad du vill. Bestäm att den typen av sak bara får vara i den lådan. Mer om Emma: Googla Förvaringsmorsan eller Decluttermom så hittar du Emma på Youtube, Instagram, Facebook, Podcast, Twitter, Pinterest.Decluttermom.seSBPO.se Redigering: Marvin Varjus Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Utvecklingen av artificiell intelligens går nu så blixtrande fort att vi måste bromsa för att hinna tänka igenom vad det är för utveckling vi vill ha. Så resonerar forskare och experter i ett öppet brev. Men går det ens att styra utvecklingen? I Vetenskapspodden hörs: Harald Andersson, vetenskapsreporter, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, SR.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

FN:s klimatpanel har ett dystert budskap i sin senaste rapport. Klimatförändringarna är som en tidsinställd bomb. Men det finns stora möjligheter för finanssektorn att hjälpa klimatet. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

FN:s klimatpanel har ett dystert budskap i sin senaste rapport. Klimatförändringarna är som en tidsinställd bomb. Men det finns stora möjligheter för finanssektorn att hjälpa klimatet. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

Hälsodebattören och författaren Sanna Ehdin har sedan hon 1988 disputerade vid Lunds universitet inom bioteknik arbetat med hälsa, med fokus på självläkning och alternativ medicin. Hon har skrivit och publicerat 15 böcker, där hon kanske är mest känd för ”Den självläkande människan” som getts ut på tio språk och sålt i en halv miljon exemplar.Vi pratar massor om vad det innebär att ha god hälsa och hur vi kan uppnå det, både fysiskt och psykiskt. Vi går in på saker som vattenfasta, kallduschar, kost, tankens kraft och också hur vi kan läka oss själva. Dessutom hinner vi gå in på andlig gymnastik, varför bulletproof coffee är så bra och varför man ska välkomna motgångar. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsodebattören och författaren Sanna Ehdin har sedan hon 1988 disputerade vid Lunds universitet inom bioteknik arbetat med hälsa, med fokus på självläkning och alternativ medicin. Hon har skrivit och publicerat 15 böcker, där hon kanske är mest känd för ”Den självläkande människan” som getts ut på tio språk och sålt i en halv miljon exemplar.Vi pratar massor om vad det innebär att ha god hälsa och hur vi kan uppnå det, både fysiskt och psykiskt. Vi går in på saker som vattenfasta, kallduschar, kost, tankens kraft och också hur vi kan läka oss själva. Dessutom hinner vi gå in på andlig gymnastik, varför bulletproof coffee är så bra och varför man ska välkomna motgångar. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns mycket som påverkar varför vi känner oss och ser äldre ut. Stirrar vi bara på klimakteriet och könshormoner så missar vi andra faktorer. Vi kan påverka en hel del av våra åldersrelaterade krämpor och utseendet genom att förstå hur kropp och psyke fungerar. I det här avsnittet intervjuar Christina Sundequist fysioterapeuten och forskaren Katarina Steding Ehrenborg, som är aktuell med boken Bättre med åren. Katarina reder ut, förklarar och delar forskningsresultat, värdefulla tips och tankar inom områdena; balans, mage, hud, hår, muskler och psykiskt mående. Visste du t ex att muskelmassa kan minska inflammationer, hur man bäst ”städar” tarmen, hur man får filmstjärnehår, att balansträning handlar om att leka och att den finaste huden får man genom att äta rätt men att det i slutändan handlar mycket om inställning, tacksamhet och lycka? Katarina förklarar på ett enkelt, pedagogiskt och inspirerande sätt. Så att luta sig tillbaka och acceptera diffusa tillstånd och att åldern tar ut sin rätt är inte vad vår gäst förespråkar. Välkommen att lyssna!Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag ska vi prata om hur du kan göra för att fortsätta levla upp genom fokus på att göra MER av det du är grym på! Att våga gasa istället för att bromsa och två tydliga misstag du kanske gör online som hämmar dig från att levla upp. 1. Här kan du boka din Brand Evaluation Session (om du behöver min hjälp till att få fler kunder och mer sälj online) https://bit.ly/brand-evaluation-session Vi ses nästa vecka! Malin --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/thebrandexpert/message

Alla som bygger vet att priserna stiger - men den som inget gör vinner heller ingenting. I Korsholm har budgeten för simhallen spruckit många gånger redan - men fullmäktige gav grönt ljus för att fortsätta projektet. Är det rätt läge att investera eller dags att hålla i pengarna? I Slaget efter tolv hör du korsholmpolitikerna Carola Lithén och Kenth Nedergård. Ordet leds av Filip Stén. E-post: slaget@yle.fi

Extrainsatt podd från Ekonomiekot. Toppmöten om nya sanktioner mot Ryssland. Konsumenter tar saken i egna händer och bojkottar ryska varor. Programledare: Anders JelminMedverkande och röster i programmet: Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot Caroline Salzinger, Tysklandskorrespondent Jan Andersson, ekonomireporter Kim Kärnfalk, reporter P4 Väst

Även om inflationstakten ökat så får man beteckna årets börsutveckling som häpnadsväckande stark. I Sverige kan vi notera en realavkastning om dryga 30 procent. Den starka börsutvecklingen har bromsat in de senaste veckorna och Powell har nu sagt att inflationstrycket i USA är inte fullt så övergående ”Transitional” som tidigare hävdat. Vi är nu många som funderar över om börsen kan fortsätta att stiga under 2022 och vi funderar också på om man behöver positionera om sig med en förändrad makromiljö. I Catella podcast blickar vi in i 2022. Martin Guri, Head of Nordic Strategy från Kepler Cheuvreux, gästar oss. Tillsammans med förvaltare Martin Nilsson kommer de att ge svar på alla frågor och funderingar du har om börsåret! Podden leds av Mikael Wickbom Riskinformation Investeringar i fondandelar är förenade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Ingen hänsyn är tagen till inflation. Fonderna Catella Balanserad, Catella Credit Opportunity, Catella Hedgefond och ICA-fonderna är specialfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Catella Sverige Aktiv Hållbarhet och Catella Småbolagsfond får använda derivat och fondernas värde kan variera kraftigt över tid. Värdet på Catella Sverige Hållbart Beta kan variera kraftigt över tid. Catella Avkastningsfond får använda derivat och får ha en större andel av fonden investerad i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder, enligt 5 kap. § 8 Lag (2004:46) om värdepappersfonder. Catella Nordic Corporate Bond Flex får använda derivat och får ha en större andel av fonderna investerade i obligationer och andra skuldförbindelser som getts ut av enskilda statliga och kommunala myndigheter och inom EES än andra värdepappersfonder. För mer information, fullständig informationsbroschyr, fondfaktablad, årsberättelse och halvårsredogörelse se vår hemsida catella.com/fonder alternativt telefon 08-614 25 00.

Det har kallats för mangroveskogarnas och korallrevens okända lillebror. Sjögräset ålgräs, som breder ut sig längs de svenska kusterna. Det suger upp koldioxid ur atmosfären och utgör en krockkudde mot klimatförändringen, och i ålgräsängarna sprudlar det av liv och biologisk mångfald. Men ängarna med ålgräs har minskat drastiskt i utbredning, utmed Västkusten med 60 procent sedan 1980-talet. Nu pågår forskningsprojekt där man återplanterar ålgräs. Men det görs för hand och går långsamt, och att återställa den yta som gått förlorad skulle ta 400 år. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Nu är det nästan lika stor andel av 15-17-åringarna som konstateras smittade med covid-19 som av 18-19-åringarna. Samtidigt har grundskolor blivit den vanligaste platsen för utbrott i allmänna miljöer. Skulle en stängning av högstadieskolor minska smittspridningen? Det kan tyckas självklart att det skulle göra det, när man ser smittspridning där. Men frågan är också vad ungdomarna gör om de inte går till skolan. Den spridning man ser bland skolungdomar - har den skett i skolan eller på fritiden? Hela tiden har det sagts att barn inte driver smittan i den här pandemin. Samtidigt visar det sig vara stor skillnad på yngre och äldre barn. I övre tonåren finns nu många smittade. Vi diskuterar skolstängningars effekter på smittspridning med Britta Björkholm, Folkhälsomyndigheten, och med smittskyddsläkarna Marianne Alanko i Skåne och Signar Mäkitalo i Sörmland. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Vice riksbankschef Per Jansson ser med stort intresse på att den amerikanska centralbanken nu ska sikta på 2 procents inflation i genomsnitt i stället för att försöka pricka 2 procent i varje läge. Det säger han i en specialutgåva av Makrorådet. Han tonar samtidigt ned betydelsen av den starka kronan för inflationsutvecklingen men oroar sig för att alltför låga löneökningar ska göra det svårt att nå Riksbankens mål.Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hockeystudion analyserar den senaste veckans händelser. Vad betyder presskonferensen med Mikael Damberg och Amanda Lind i publikfrågan? Är SHL:s värvningsstrategi osund eller har klubbarna inget annat val? Är det okej att småsnacka med en motståndare knappa timmen före match? Dessutom ger Ros sina spaningar från träningsturneringen i Strömstad och Abrahamsson svarar på lyssnarnas frågor.

Att bromsa åldrandet är inte längre science fiction. Men kan man till och med backa åldrandet och föryngra sig? Lyssna på dagens avsnitt!

Hur ska du tänka kring din digitala marknadsföring i kristider? Vilka utmaningar finns vid SEO-migreringar? Hur kalibrerar jag min attributionsmodell? Detta är tre av frågorna som vi tar oss an i avsnitt 59 av Sökpodden. Inlägget #59 Gasa eller bromsa? dök först upp på Sökmotorkonsult.se. Liknande artiklar: #40 Amazon SEO #33 Special: Pineberry 10 år #8 Julhandel & RankBrain

Välkommen till del två av två i en följetong om Polestar.Programledare Joakim Dyredand försöker tillsammans med chefredaktör Alrik Söderlind samt reporter Elias Medelberg gå igenom hur en racingdivision kunde omvandlas till ett elbilsmärke. En lika förvirrande som underhållande historia. Häng med!Avsnittet avslutas med den klassiska listan Gasa & Bromsa, där de medverkande hyllar eller dissar något inom bilvärlden.Bilpodden – med auto motor & sport presenteras i samarbete med Thule Vector. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Peugeot 208 har precis utsetts till Årets bil i Europa 2020. Joakim Dyredand och Alrik Söderlind pratar om huruvida den är en värdig vinnare. Vi går igenom finalisterna som inte nådde hela vägen. Och så ber Alrik Joakim att Gasa eller Bromsa tidigare års vinnare.Bilpodden – med auto motor & sport presenteras i samarbete med Thule Vector. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 20 tar Joakim Dyredand och Alrik Söderlind ett samtal om laddpriser. Snabbladdning av elbilar kan nämligen bli en dyr historia – beroende på bilmärke, laddnätverksavtal och en del andra parametrar man lätt glömmer.Det blir också en diskussion kring elbilar och laddhybrider, deras respektive fördelar och nackdelar. Hur köparens körbeteende ser ut kommer att visa sig bli mer avgörande en någonsin i den elektrifierade, snara framtiden.Bilpodden avslutas med en lång Gasa & Bromsa-lista. Det blir glada hyllningar av kommande bilar. Men även sågningar av nya modeller, skattesystem, en halvdan utredning och ett visst virus.Bilpodden presenteras i samarbete med Thule Vector. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Del 2 av 2 om bildesign. Vi har med hjälp av vår enorma databas med begagnatbetyg tagit fram de tio snyggaste (bästa design) bilmärkena. Detta enligt ägarna själva. Det blir även bilmärken som gör fula bilar, fula bilmodeller och mycket annat. Här i del två fokuserar vi på de fula bilarna, och bilmärkena med den minst lyckade designen. Det blir ett mycket underhållande samtal, med högt i tak. Denna vecka avslutas podden inte med traditionella Gasa & Bromsa-listor. I studion: Alrik Söderlind, John Argelander och Joakim Dyredand See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sedan 2013 söker betydligt fler personer för att utreda sin könsidentitet. Vad beror ökningen på och hur bör vården reagera på den? Vi besökte ett seminarium som hölls i frågan på torsdagen. Det var Statens Medicinsk-etiska råd SMER som tillsammans med Barnombudsmannen bjudit in organisationer, myndigheter och experter till ett seminarium för att diskutera det bristande forskningsunderlaget i behandlingen och hur vården bör se ut. Ökningen av framför allt antalet unga flickor som söker vård för att utreda sin könsidentitet väcker många frågor. Är det här en helt ny patientgrupp? Hur kan man säkerställa att ingen blir felbehandlad? Vetenskapsradion är på plats och talar med Louise Frisén, läkare som behandlar unga transpersoner vid BUP Stockholm, Mikael Landén, psykiatriprofessor i Göteborg som sitter med i den referensgrupp inom SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som kartlagt vilka studier som finns om könsbekräftande behandlingar, och Lina Axelsson Kihlblom, förvaltningschef i Nynäshamn, ordförande i föreningen Mind och själv transperson. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 1 av 2 om bildesign. Vi har med hjälp av vår enorma databas med begagnatbetyg tagit fram de tio snyggaste (bäst design) bilmärkena. Detta enligt ägarna själva. Det blir även bilmärken som gör fula bilar, fula bilmodeller och mycket annat. Avsnittet avslutas givetvis med panelens Gasa & Bromsa-listor. Vad hyllar Söderlind och vad sågar Argelander?Programledare: Joakim Dyredand See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idén till att bygga fordon i Sverige föddes inne på restaurang Sturehof i Stockholm, under ett möte mellan Assar Gabrielsson och Gustaf Larsson. Med avstamp i detta går programledare Joakim Dyredand och chefredaktör Alrik Söderlind tillsammans igenom de 50 första åren för Volvo, personbilstillverkningen. Det blir nedstampa på viktiga årtal men vi avslutar som alltid med listorna Gasa & Bromsa där redaktörerna får begränsa sig till att välja något att hissa eller dissa från Volvos första 50 år. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt berättar vi om våra spännande planer för Lyckoreceptet framöver och vad tanken med denna podd är! Vi går också in på hur man ska balansera allt roligt livet har att erbjuda...

Den havsström som för värme upp till våra breddgrader kan bromsas betydligt de närmaste decennierna av smältvatten från Grönlands isar, enligt ny forskning. Vi träffar glaciologen Per Holmlund för ett samtal om världens isar. Per Holmlund har arbetat med glaciologi sedan 1980-talet och är nu professor i ämnet vid Stockholms universitet. Han har gjort forskningsresor till bland annat Antarktis och Patagonien, och forskar även vid Tarfala forskningsstation i Abiskofjällen. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Studien som refereras till i programmet: Nicholas R. Golledge et al, 2018. Global environmental consequences of twenty-first-century ice-sheet melt. Nature. Doi: 10.1038/s41586-019-0889-9

Anna Brolin är journalisten som leder TV4:s tunga sportsändningar från de stora mästerskapen i fotboll, Friidrott och mycket annatNu leder hon också Sveriges största träningsprogram - Biggest Looser.Hon är också tvåbarnsmamma, en jäkel på både tennis och golf, och springer både långt och gärna.Detta avsnitt är ett välidgt öppet och ärligt samtal med Anna. Vi pratar vi om Biggest Loser och hennes egna relation till vågen. Hur hennes graviditeter tagit ifrån henne den styrka hon alltid tagit för givet. Även hur hon i dagsläget varit tvungen att bromsa för att inte krascha och hur bromsningen visat resultat direkt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 6 - Bromsa eller gasa? by semesterpodden

Kunde jag gjort något annorlunda? Hade mitt utmattningssyndrom och sjukskrivning kunnat undvikas? Varför är det så svårt att bryta destruktiva mönster av det här slaget? I det här avsnittet funderar jag kring de frågorna. Jag tittar på det ur hjärnans perspektiv, men även arbetsgivarens. Musik: ”Jupiter The Blue” av Gillicuddy

Välkommen till det 343:e avsnittet av Klart!, om att sänka tempot när vi kan och behöver det.

Bromsa intaget av nya lärarstudenter och styr upp verksamheten först, det menar lärarutbildaren Lisa Gannå. Enligt henne har den hotande lärarbristen nu skapat en sådan press och oro att alltför många studenter släpps in på lärarutbildningarna - trots att det saknas såväl resurser som lärarkompetens att ta hand om dem alla. Resultatet är att lärarstudenter lyckas slinka igenom utbildningen utan att hålla måttet, vilket i slutändan riskerar att drabba eleverna.

Bromsa intaget av nya lärarstudenter och styr upp verksamheten först, det menar lärarutbildaren Lisa Gannå. Enligt henne har den hotande lärarbristen nu skapat en sådan press och oro att alltför många studenter släpps in på lärarutbildningarna - trots att det saknas såväl resurser som lärarkompetens att ta hand om dem alla. Resultatet är att lärarstudenter lyckas slinka igenom utbildningen utan att hålla måttet, vilket i slutändan riskerar att drabba eleverna.

Demens och Alzheimers, några av våra vanligare sjukdomar som drabbar de flesta på ett eller annat sätt någon gång – Alzheimers kallas ju även de anhörigas sjukdom. Vi ska i detta avsnitt prata om hur man (till skillnad från vad man låts tro i den omtalade filmen Alice) inte är lämnad till sitt öde när det gäller ärftlighet av demenssjukdomar – det går att både förebygga, bromsa sjukdomen och … läs mer