Podcasts about Edvard Moser

When the phone rang 10 years ago while Norwegian neuroscientist May-Britt Moser was in a particularly engaging lab meeting, she almost didn't answer it.Good thing she did! It was Göran Hansson, secretary of the Nobel Committee for Physiology or Medicine, with the news: May-Britt Moser and Edvard Moser, along with their mentor and colleague John O'Keefe from the University College London, had just won the Nobel Prize in Physiology or Medicine for their discoveries of two types of brain cells that work together to function like a GPS in the brain.That system allows animals -including us - to know where they are, and navigate to where they want to go. This was a groundbreaking discovery because it gave us critical insight into how an area of the brain, far from the normal sensory inputs of sight, sound and touch, constructs its own way of understanding space. And, because this same area of the brain, and our ability to navigate, are affected early on in Alzheimer's patients, it offers an inroad for clinicians studying the disease. In fact, the KG Jebsen Centre for Alzheimer's Disease, a part of the Mosers' Kavli Institute, is working to bring these fundamental insights about the brain to clinical practice. This episode is a celebration of the 10th anniversary of the Nobel award. To make it, I cracked open a time capsule of sorts: When the Mosers first learned that they had won the scientific world's highest honour, I ran down to their lab and recorded everything! The files in this podcast are from that day and the heady days afterwards.My guests on today's episode are May-Britt Moser and Edvard Moser.You can also find lots more material, including videos, more popular science articles and background information on this webpage. And don't forget to subscribe to 63 Degrees North to hear my second podcast, coming in early 2025, about the most recent findings from the Mosers' lab – and a look into the future. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En 2014, los investigadores John O'Keefe, y el matrimonio May-Britt y Edvard Moser fueron galardonados con el Premio Nobel de Medicina por el hallazgo del GPS cerebral, un sistema de localización espacial que nos permite saber dónde estamos, como encontrar el camino para ir de un sitio a otro, y como guardar esa información para emplearla la próxima vez que transitemos ese recorrido. Desde entonces, se ha ido ampliando el conocimiento sobre esa región del cerebro que se ha revelado como una especie de “diario” en el que quedan registrados los conocimientos y vivencias del individuo. En “Más cerca” (Radio 5) hemos entrevistado a un experto en este campo, Manuel Valero, director del Laboratorio de Computación Neuronal del Instituto de Investigación Hospital del Mar, quien ha sido galardonado con el Premio Fundación Tatiana para Jóvenes Investigadores que convoca la Sociedad Española de Neurociencias. Escuchar audio

En 2014, los investigadores John O'Keefe, y el matrimonio May-Britt y Edvard Moser fueron galardonados con el Premio Nobel de Medicina por el hallazgo del GPS cerebral, un sistema de localización espacial que nos permite saber dónde estamos, como encontrar el camino para ir de un sitio a otro, y como guardar esa información para emplearla la próxima vez que transitemos ese recorrido. Desde entonces, se ha ido ampliando el conocimiento sobre esa región del cerebro que se ha revelado como una especie de “diario” en el que quedan registrados los conocimientos y vivencias del individuo. En “Más cerca” (Radio 5) hemos entrevistado a un experto en este campo, Manuel Valero, director del Laboratorio de Computación Neuronal del Instituto de Investigación Hospital del Mar, quien ha sido galardonado con el Premio Fundación Tatiana para Jóvenes Investigadores que convoca la Sociedad Española de Neurociencias. Escuchar audio

Nylig gikk Mark Zuckerbergs fond inn med midler til May-Britt og Edvard Mosers forskning. Hans mål er å utrydde all sykdom i løpet av dette århundre, og han mener de Norske nobelprisvinnernes nyeste oppfinnelse kan være et skritt på veien. I denne episoden møter vi Moserne på hjemmebane, på deres eget forskningsinstitutt. De forteller om de viktigste oppdagelsene de har gjort de seneste åra, og om det nye forskningssenteret de er i ferd med å åpne. Denne gangen vil de forstå "hjernebarkens algoritmer". Hør episoden i appen NRK Radio

Want to get inspired? Get your faith back in humanity? In podcast number 10 you can hear short sketches of 10 Norwegians whose stories I find inspiring. They are a real mixed bunch – but are all trailblazers! There's courage, vision and optimism on show here. The five women are Eva Joly (fighter against corruption), Harriet Backer (painter), Katti Anker Møller (activist for women's rights), Anne-Sofie Østvedt (Resistance leader during the Second World War) and May-Britt Moser (neuroscientist, winner of Nobel Prize). And the five men are Isak Saba (Sámi activist), Jan Egeland (humanitarian official), Vilhelm Bjerknes (weather scientist), Jan Garbarek (musician) and Edvard Moser (neuroscientist, Nobel Prize winner). You can see portraits of each of them on my website (see below).CONTACTTwitter: (a)northbynorwayEmail: northbynorway(a)gmail(.)comEPISODE PHOTOKatti Anker Møller was an indomitable campaigner for women's rights in the early 1900s Photographer: Siri Iversen. Free licence.THANKSto actor Solveig M. Boyle for her vocal contributionsMORE INFOandrewjboyle(.)com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jorge Fontevecchia en entrevista con el psicólogo y neurocientífico noruego, ganador del Premio Nobel de Medicina en el año 2014.

Verkligheten skapas i hjärnan. Våra sinnen tar in signaler från omvärlden, som blir till upplevelser i ett nätverk av nervceller. Hur hjärnan ser ut påverkar hur vi tänker – men hur vi tänker påverkar också hjärnan. När vi lär oss något nytt dras nya kopplingar upp, kopplingar som blir starkare ju mer vi använder dem. Nobelpristagaren Edvard Moser berättar om hur hjärnan hänger ihop med omvärlden – och om varför det är tråkigt att ha tråkigt och kul att ha kul.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han er en av de meste sentrale hjerneforskerne i verden. I 2014 ble han sammen med May-Britt Moser første nordmann som har vunnet nobelprisen i medisin. Hør episoden i appen NRK Radio

Hvordan har pandemien påvirket forventet levealder i USA? Er monoklonale antistoffer et effektivt våpen i kampen mot en SARS-CoV-2-infeksjon? Det har dessuten kommet mer forskning på vaksinenes effektivitet i Israel, og nye data om vaksinebivirkninger i USA. Elizabeth Holmes, grunnlegger av og tidligere administrerende direktør i Theranos, ble funnet skyldig i fire av 11 anklagepunkter om svindel. Hvorfor måtte det en avis til for å avsløre svindelen? I en ny studie undersøkes risikofaktorer for utvikling av multippel sklerose. De norske Nobelprisvinnerne May Britt Moser og Edvard Moser har dessuten nådd enda et gjennombrudd, som beskrives som minst like stort som oppdagelsen av hjernens gitterceller. Sjefredaktør Are Brean deler siste nytt fra andre medisinske tidsskrifter. Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no.       Stetoskopet produseres av Caroline Ulvin Johansson, Are Brean og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean.       Lydtekniker: Håkon Braaten / Moderne media      Coverillustrasjon: Stephen Lee Artikler nevnt:COVID-19 Deaths Helped Drive Largest Drop in US Life Expectancy in More than 75 YearsMIRROR, MIRROR 2021: Reflecting Poorly: Health Care in the U.S. Compared to Other High-Income CountriesRealizing the Potential of Anti–SARS-CoV-2 Monoclonal Antibodies for COVID-19 ManagementEffect of Subcutaneous Casirivimab and Imdevimab Antibody Combination vs Placebo on Development of Symptomatic COVID-19 in Early Asymptomatic SARS-CoV-2 InfectionBNT162b2 Vaccine Booster and Mortality Due to Covid-19Protection against Covid-19 by BNT162b2 Booster across Age GroupsBooster Doses and Prioritizing Lives SavedCase Series of Thrombosis With Thrombocytopenia Syndrome After COVID-19 Vaccination—United States, December 2020 to August 2021Theranos and the scientific community: at the bleeding edgeToroidal topology of population activity in grid cells

Før fant de enkeltceller. Nå kan det hentes data fra tusen nerveceller. Nobelprisvinnerne Edvard og May-Britt Moser fant stedsansen. Nå har de utviklet to nye superverktøy, og leter etter algoritmene i hjernen. Det er rett og slett en liten revolusjon.Hva kan vi få når revolusjonerende hjerneforskning møter kunstig intelligens?Møt Edvard Moser som er professor i nevrovitenskap. I denne episoden forteller han hvordan teamet leter etter forklaringen på hvordan kommunikasjonen i nervecellene i hjernen gjør at vi for eksempel husker bursdagen til barndomsvennen vår. Med seg har han Keith Downing som er professor i datateknologi, og ekspert på kunstig intelligens. Han vil veldig gjerne bruke algoritmene fra menneskehjernen til å lage datamaskiner som forstår mennesket bedre. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nur mit Karte und Kompass wandern gehen – was nach einem Abenteuer klingt, fordert das Gehirn und trainiert nicht nur das räumliche Denken. Sondern dieses „Navigationssystem des Gehirns" fördert auch das Denkvermögen allgemein. Für diese Entdeckung erhielten John O'Keefe, May-Britt und Edvard Moser 2014 den Nobelpreis für Psychologie und Medizin. Von Martin Hubert. | Manuskript und mehr zur Sendung: http://swr.li/navigation-gehirn | Bei Fragen und Anregungen schreibt uns: wissen@swr2.de | Folgt uns auf Twitter: @swr2wissen

»Razmišljanje, refleksija, čudenje in radovednost so še vedno izjemno pomembni« pravi prof. dr. Edvard Moser, ki je leta 2014 skupaj z May Britt Moser in Johnom O'Keefom prejel Nobelovo nagrado za področje medicine in fiziologije. Prejeli so jo za odkritje nečesa, čemur bi lahko zelo poenostavljeno rekli »naš notranji GPS«. Gre za celice, ki so povezane z našim prostorskim zaznavanjem, orientacijo in navigacijo. Kaj vse se je zgodilo na področju v zadnjih petih letih? Kaj imajo mrežne celice s spanjem in kaj je to 'kognitivno zdravje'? O vsem tem je prof. dr. Edvard Moser spregovoril posebej za oddajo Možgani na dlani. Prisluhnili mu boste lahko v četrtek ob 7.35 na Prvem.

Nobelprisvinner i medisin Edvard Moser har funnet ut hvordan hjernen oppfatter tid og hvorfor det kan kjennes som om noen dager snegler seg av gårde, mens andre er over på et øyeblikk.

Vi søringer sliter hardt i varmen, men det stopper oss ikke (helt) fra å lage podcast! Bendik har lest boka Bullshit Jobs: A Theory av David Graeber og vi snakker om hvilke jobber som finnes der ute som er meningsløse -- og om vi har hatt noen slike jobber selv. Og ikke minst får vi noen historier fra lytterne våre om deres mer eller mindre meningsløse jobber. Til sommerlektyren anbefaler vi også Jakten på stedsansen av Unni Eikseth, om Hvordan May-Britt og Edvard Moser løste en av vitenskapens store gåter. “If one wanted to crush and destroy a man entirely, to mete out to him the most terrible punishment ... all one would have to do would be to make him do work that was completely and utterly devoid of usefulness and meaning.” -Fjodor Dostojevskij  

Edvard Moser (Kavli Institute and Centre for Neural Computation, Norway; Nobel prize 2014) discusses the work of his group, his wife and himself on the brain’s computation of spatial memory.

Neuropodden om hjärnforskningens frontlinje. Lunds universitet har nyss firat 350 år och därför arrangerades en Hjärnvecka för forskare och andra intresserade på olika platser i staden. En rad namnkunniga forskare höll korta föreläsningar och berättade om olika framsteg inom forskningen kring vår hjärnas funktioner och dysfunktioner. Ett podcastreportage av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia För mer information om hjärnan och hjärnans sjukdomar och den neurologiska forskningen: www.neuro.se och här kan du också bli medlem i Neuroförbundet och bidra till den neurologiska forskningen. Medverkande i detta podcastreportage är: hjärnforskaren och nobelpristagaren Edvard Moser, neurologen och parkinsonforskaren Håkan Widner, hjärnforskaren Tomas Dejerby, strokeläkaren Isabelle Gonzalves, neurobiologen och epilepsiforskaren Mira Cocaja, Huntingtonföreningens Carina Hvalstedt, neuroforskningsprofessorn Miguel Nicolelis om att koppla hjärnan till teknik och Lundabygdens Neuromedarbetare Sylvia Hansson, Kristina Törnkvist och Katarina Nilsson. Bli medlem i förbundet Neuro! > Läs mer om en rad neurologiska diagnoser som Neuro har mycket information om och också att leva med> Läs mer om Neuros opinionsarbete för en rättvis neurosjukvård och rätten till personlig assistans för alla som behöver den>

Edvard Moser is one of the most respected scientists in the world today. He won the Nobel Prize in Physiology or Medicine in 2014 for his amazing work discovering an internal GPS in the brain. He was born in Norway and is a psychologist and neuroscientist. This is a very short episode, and when doctor Moser granted me the opportunity to interview him I didn’t want to focus on his work since it has been extensively covered by the media already, but rather I wanted to learn about his character, his philosophy. The human side of a legend. Aside from clearly being super smart, he is a very kind person and he was very happy to share his advice and perspectives. I ask him what message would he give to underprivileged students in Latin America, and his answer is certainly inspiring. We go over the most important skill he thinks someone needs to become successful. I also asked him whether having won the most coveted medicine prize in the planet makes him a happier person today. Since we won’t be covering his work on the interview, I will share a very brief description of his discovery. For that I’m going to quote the Nobel Prize official page description. “The awareness of one's location and how to find the way to other places is crucial for both humans and animals. In 2005 May-Britt Moser and Edvard I. Moser discovered a type of cell that is important for determining position close to the hippocampus, an area located in the center of the brain. They found that when a rat passed certain points arranged in a hexagonal grid in space, nerve cells that form a kind of coordinate system for navigation were activated. They then went on to demonstrate how these different cell types cooperate.” He shared the Nobel prize with his mentor John O’Keefe and his then wife Mary Britt Moser. This interview was possible thanks to Andrés Roemer, co founder of La Ciudad de las Ideas. And now, enjoy this conversation. Feel free to contact us at contacto@clubdosporciento.com

"Where are we and where are we going?" Our sense of where we are in the world is one of the most fundamental cognitive elements of our day-to-day lives, and the discovery of our brain's internal system for mapping our physical location is one of the landmark achievements of modern neuroscience. In this episode we sit down Dr. Edvard Moser, one of the three recipients of the 2014 Nobel Prize in Physiology or Medicine for his work discovering the neural computation of our brain's internal "GPS" system. We discuss the organization of this system, as well as many of the mysteries that remain unsolved in understanding the functional circuits involved in forming a neural representation of space.

Helt siden 70-tallet hadde hjerneforskere prøvd å finne retningssansen, før Marianne Fyhn fant den i 2005. Det var med å legge grunnlaget for at veilederene hennes, duoen May-Britt og Edvard Moser, fikk nobelprisen i medisin. Nå er hun førsteamanuensis på Universitetet i Oslo, der hun prøver å utvikle kommende nobelprisvinnere. Og retningssansen har hun fortsatt bruk for.

Årets Nobelpristagare har ett nytt liv att vänta på ålderns höst. Det kan forskaren Edvard Moser intyga.  Det blev sju äldre män som fick årets naturvetenskapliga Nobelpris. En av dem tog emot beskedet i ett parkeringsgarage i Finland, en annan var redan är omringad av journalister på sin arbetsplats i Tokyo. Men alla har de nu en enorm uppmärksamhet att vänta sig, mer inflytande och samtidigt mindre tid till sin forskning. Det vittnar en 2014 års medicinpristagare Edvard Moser om, som vi har återbesökt på labbet i Trondheim. I veckomagasinet möter vi också forskaren i Sverige som kastat sig in för att hjälpa till i mordgåtan från tevedokumentärserien "Making a murderer", och så summerar vi hur det gick på toppmötet där elefanterna skulle räddas. Programledare är Lena Nordlund.

** Straks mer om flyktningsituasjonen i Serbia Den første halvtimen i Nyhetsmorgen får du også høre at; ** Kavli-instituttet, som ledes av Nobelprisvinnerne May-Britt og Edvard Moser, har fått 50 millioner kroner i gave fra en engelsk kvinne. ** Seks av ti kommunepolitikere sier de vil ha mer opplæring i personlig økonomi på barne- og ungdomskolene Velkommen til Nyhetsmorgen, i dag med programleder Kari Ørstavik

Gumnaslærer Gunder Runde om dagens programvert: "en beskjeden og glitrende elev!" 6. oktober 2014 skjedde det noe som snudde denne elevens liv på hodet. Hør historien om Edvard Moser, født på ei øy ytterst på Sunnmørskysten i 1962 og som 10. desember 2014 mottok Nobelpris i Stockholm.

HJÄRNFORSKARE, PSYKOLOG, NOBELPRISTAGARE. Då jag växte upp på en liten ö på norska västkusten, hade jag inte i mina vildaste drömmar kunnat tänka mig att jag skulle få Nobelpriset. Här gäller det att spetsa öronen. Dels för att det stundtals krävs koncentration för att ta in nyanserna av norskan, dels för att man förstås kan lära sig ett och annat av en Nobelpristagare. Om hjärnan, Pink Floydiana och om att uppskatta samisk kultur och musik! Moser växte upp på lilla Harøja, i det norska bibelbältet, där kyrkobesöken var legio. I skolan kunde den som var överbegåvad bara hoppas på en lite svårare mattebok när man var klar med den lättare. Hemma fanns som tur var ett helt hav av böcker och Edvard Moser slukade allt han kom över av populärvetenskap: geologi, vulkanologi, metrologi, zoologi, paleontologi…. Först på gymnasiet fick han en lärare som såg hans begåvning och kunde utmana honom. En av dem förutspådde det kommande Nobelpriset. Den stränga kristna miljön påverkade också. Hos honom väckte tron tvivel och att fundera över det oförklarliga och oväntade är väl det som krävs av en forskare, menar Moser. Om Edvard Moser Hjärnforskare, psykolog, nobelpristagare, 53 år. Född i Ålesund, bosatt i Trondheim, Norge. Nobelpristagare i medicin 2014, ett pris han delade med hustrun May-Britt Moser och den amerikansk-brittiska forskaren John O’Keefe. De belönades för sin upptäckt om var i hjärnan människans inre GPS är lokaliserad och hur den fungerar. Blev besatt av att förstå hur hjärnan fungerar i samband med psykologistudier. Verksam vid Norges tekniska- och naturvetenskapliga universitet, NTNU, i Trondheim. Är också chef för Kavli Institute for System Neuroscience. Tilldelades 2013 Horwitzpriset från Columbia-universitet i New York. Edvard Mosers föräldrar kom till Norge från Tyskland på 1950-talet. Producent: Anne-Sophie Stang

** Seks fanger løslatt fra Guantanamo-leiren og sendt til Uruguay. ** SAS saksøkes av de tyske jernbaneselskapet, Deutsche Bahn. Flere flyselskaper beskyldes for prissamarbeid. ** May Britt og Edvard Moser er lettet, Nobel-foredraget de holdt i Stockholm vakte stor begeistring. ** Vi skal høre at blodige bilder av rovdyr skutt under jakt provoserer på internett. ** Og verdenssamfunnet må ta imot minst 180-tusen syriske flyktninger, krever hjelpeorganisasjoner.

Ett intresse för psykologi och mekanismer i hjärnan som kan kopplas till vårt beteende. Det blev startpunkten för medicinpristagaren Edvard Mosers forskning om hur vårt lokalsinne fungerar. Edvard Moser växte upp på en ö i havsbandet och ingen i hans omgivning var så värst vetenskapligt intresserad. Men redan i tidiga tonår visste Edvard Moser att det var forskare han skulle bli. Hans föräldrar skaffade honom böcker om allt han intresserade sig för. Och det var tunga vetenskapliga områden som universum, kärnfysik och biokemi. Efter gymnasiet flyttade han till Oslo och prövade att studera biokemi, men det blev för mycket plugg. I stället läste han Freud och blev mer intresserad av psykologi. Ungefär samtidigt träffade han blivande hustrun May-Britt som också läste psykologi. De intresserade sig båda för de mekanismer i hjärnan som kunde kopplas till vårt beteende. Där saknades kunskap, tyckte paret. Därför bestämde de sig redan i tjugoårsåldern för att ta reda på saken. Så började deras bana inom neurovetenskapen – och en gemensam forskningsinsats som ledde till ett Nobelpris i medicin. Edvard Moser delar numera sin tid mellan Trondheim och München, och befann sig på ett flygplan mellan städerna när priset tillkännagavs. – Resten av världen visste om det och jag visste ingenting, säger Edvard Moser. Parets forskning handlar om hur vårt lokalsinne byggs upp i hjärnan, med funktioner som har beskrivits som vår inbyggda gps, och upptäckten som de belönas för gäller de så kallade rutnätsceller som är en viktig del av det hela. Reporter: Björn Gunér

Startpunkten för Nobelpristagaren May-Britt Mosers forskarkarriär kan ha varit barndomens möte mellan en liten flicka och en... snigel! Nu ägnar hon sig åt att locka råttor med choklad för att se hur deras hjärnceller beter sig. Som liten flicka låg May-Britt Moser på marken och tänkte "wow" när hon såg en snigel äta ett blad. Vad var det som som fick snigeln att äta just det bladet och inte ett annat, undrade hon. Hon är född med förstoringsglas sade en släkting om den unga May-Britt Moser, i stället för med skidor som andra norrmän. Men May-Britt växte upp på en liten ö vid kusten där det inte var så mycket skidåkning. På en annan ö i närheten bodde Edvard Moser och honom lärde hon känna på gymnasiet. Han var skolans duktigaste elev, säger hon. Några år senare blev de tillsammans. Hon beskriver det som en gåva att få samarbeta med en så ambitiös person som Edvard Moser.  Men vad gör henne själv till en sådan framgångsrik forskare?  Ja, framför allt kärleken till ämnet säger hon. Och kärleken till människor och djur, plus en önskan att skapa ett framstående forskningscenter. När samtalet från svenska Nobelkommittén kom i oktober trodde hon att det gick ut på att hon skulle kommentera att någon annan fått priset. Hon var med andra ord långtifrån beredd på att få Nobelpriset i år. Förmodligen har världen aldrig sett en lyckligare pristagare där hon stod och hoppade, skrek och dansade efter beskedet inför filmkamerorna. Och där på skrivbordet i hennes arbetsrum i Trondheim står nu några fina presentpåsar som hon fick efter att priset tillkännagavs... Vad finns i dem? - Vin, champagne, världens bästa choklad från Trondheim... Reporter: Björn Gunér

Nobel Prizes 2014 The annual Nobel Prizes for Physiology or Medicine, Physics and Chemistry were announced this week. The Nobel Prize for Physiology or Medicine has been awarded to UK-based researcher Prof John O'Keefe as well as May-Britt Moser and Edvard Moser who discovered the brain's "GPS system". They discovered how the brain knows where we are and is able to navigate from one place to another. Their findings may help to explain why Alzheimer's disease patients cannot recognise their surroundings. The 2014 Nobel Prize for physics has been awarded to Professors Isamu Akasaki, Hiroshi Amano and Shuji Nakamura in Japan and the US, for the invention of blue light emitting diodes (LEDs). This enabled a new generation of bright, energy-efficient white lamps, as well as colour LED screens. The 2014 Nobel Prize in Chemistry has been awarded to Eric Betzig, Stefan Hell and William Moerner for improving the resolution of optical microscopes. This type of microscope had previously been held back by the presumed limitation that obtaining a better resolution than half the wavelength of light would be impossible. But the laureates used fluorescence to extend the limits of the light microscope, allowing scientists to see things at much higher levels of resolution. GAUGE The UK has a database for the amount of greenhouse gases we emit each year - usually measured in Gigatonnes of carbon. It's compiled by adding up emissions from various individual sources - be it a coal-fired power station or a wetland bog. This amount is used worldwide, but it is an estimate. A project called Greenhouse gas UK and Global Emissions, or GAUGE, is - for the first time - verifying these estimates by measuring what's in the atmosphere on a much larger scale. Genetics and Diabetes Type 2 diabetes is globally the fastest growing chronic disease. The World Health Organisation estimates more than 300 million people are currently afflicted, rising to more than half a billion by 2030. It might seem on the surface to be a disease with a simple cause - eat too much & exercise too little - and the basic foundation is a relative lack of the hormone insulin. But as with most illnesses, it's much more complicated, not least because a large number of disease processes are happening all at once. In 2010, a particular gene variant was associated with around 40% of Type 2 diabetics - not directly causal, but this so-called 'risk variant' increases the chance of developing the condition if you have the wrong lifestyle. Research published in the journal Science Translational Medicine this week identifies a drug called yohimbine as a potential treatment to help Type 2 diabetics, one that targets this specific genetic make-up. UK Fungus Day October 12th is UK Fungus Day, a chance for us to celebrate these cryptic, often microscopic, but essential organisms. Usually hidden away inside plants or in soil (or if you're unlucky, in between your toes), fungi have largely been growing below scientists' radars for centuries. Mycologists still don't know anything close to the true number of fungi that exist on the planet. About a hundred thousand have been formally identified, but it's estimated that anywhere from half a million to ten million species may exist. This dwarfs, by several orders of magnitude, how many mammals there are on Earth. And, increasingly, we're realising quite how crucial fungi are to the functioning of our ecosystems. Head of Mycology at The Royal Botanic Gardens Kew, Bryn Dentinger, explains how valuable fungi really are. Producer: Fiona Roberts Assistant Producer: Jen Whyntie.

If the 21st century is the age of information, then "information theory" must be important, right? But what is information theory and what is it good for? On this episode of Physics with Phil, we talk about the basics of information theory, and how it can be used for applications as varied as telephone calls and making fly embryos. We also discuss the work of May-Britt and Edvard Moser, who discovered grid cells, for which they were just awarded the Nobel Prize in Medicine!