Podcasts about universitets

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Jeppe Have Rasmussen, forsker i biodiversitet ved Københavns Universitets sektion for økologi og evolution I denne uges Transformator Forskere har indsamlet lyde lige fra oceanernes dyb til de mørkeste skove og fodret dem til en AI. Det giver detaljeret viden om, hvor mange dyr, der egentligt er derude, og hvordan bestandene klarer sig. Det er uvurderligt viden midt i den sjette store masseudryddelse, hvor 28 procent af alle plante- og dyrearter ifølge forskerne nu er i risiko for at uddø. Algoritmen kan finde mønstre i mørket, hvor selv den mest rutinerede kratlusker må give fortabt. Mønstre, der kan fortælle, om menneskets forsøg på at genoprette biodiversiteten overhovedet har nogen virkning. Hør om... ..at dyr har langt mere bevidsthed, end vi troede. .. en af verdens mest truede sælarter, der ikke bare kommunikerer med enkelte ord, men konstruerer sætninger. ..hvorfor delfinen slet ikke er så klog, som vi går og forestiller os ..hvordan hvalerne holder sammen på flokken ..hvordan hunde visualiserer ord på samme måde som mennesker.

– Høyere utdanning spiller en viktig rolle i den grønne omstillingen. Jo bedre studentene og universitetet forstår næringslivet, desto lettere blir det å sikre at utdanningene er relevante for fremtidens arbeidstakere og samfunnets behov, sier Sunniva Whittaker. I denne episoden av Science4Impact med Anne Husebekk, professor og tidligere rektor ved UiT og Bjørn K. Haugland, adm.dir. i Skift, får vi besøk av Sunniva Whittaker, rektor ved Universitetet i Agder og styreleder for Universitets- og høyskolerådet. Hun deler hvordan UiA, med samskaping som kjerneverdi, jobber tverrfaglig på tvers av blant annet teknologi, samfunnsvitenskap, filosofi og jus for å løse komplekse spørsmål innen havvind, kunstig intelligens og grønn omstilling. Vi får også høre hvordan UiA samarbeider tett med næringsklynger og om deres sterke mekatronikkmiljø med eget laboratorium, hvor bedrifter kan teste ut ny teknologi sammen med forskere.God lytting! 

Ugens Småt Brændbart går helt tæt på Moderat-krisen. Igen igen. Københavns Universitets rektor taler ud i Uniavisen. Rimelig klar tale. Kongehusets Nazi-forbindelser - ro på forfattertype. Martin Martensen-LarsenAnna Thygesen 

Er det en væsentlig historie, at en gruppe nordjyske borgmestre ikke selv havde skrevet det debatindlæg om trawlfiskeri, de fik bragt i Jyllands-Posten? Nej, det er helt almindelig praksis, siger kommunikationsdirektør Uffe Tang fra Danmarks Fiskeriforening, hvis folk havde ført pennen for borgmestrene. Ja, mener P1 Morgens reporter Alexzander Lundquist Thomsen, der citerer eksperter for, at den slags skabet mistillid. I selskab med ugens medvært Huxi Bach taler Tabloid med dem begge. Hvorfor skal tv-reportere stå i salen og sende live med dæmpet stemme, mens det møde, de rapporterer fra, er i fuld gang i baggrunden? Tabloid spørger redaktionschef Christian Lade fra TV Midt-Vest, der sendte live fra menighedsrådsvalgaften i Kjellerup. I endnu en serie om og med Amalie Szigethy deler reality-stjernen sit kaotiske kærlighedsliv for åben skærm. Er det journalistik? Er det autentisk? Og hvordan bliver den type serier til? Tabloid får besøg af Anne Brostrøm Storgaard, der som producent og direktør i tv-produktionsbranchen lavede masser af reality-tv. I dag forsker og underviser hun i tv-produktion som studieadjunkt på Københavns Universitets institut for kommunikation. Vært: Marie Louise Toksvig.

Mandag 6. maj valgte en gruppe af studerende under navnet Studerende Mod Besættelsen at etablere en teltlejr midt i ét af Københavns Universitets gårdhaver.  Budskabet fra de studerende er klart: De vil ikke flytte sig, før Københavns Universitet har givet afkald på investeringer i virksomheder, som opererer i områder med israelske bosættelser.  Og så kræver de studerendedesuden, at universitetet italesætter Israels operation i Gaza som et “folkedrab”. Men universitet afviser blankt de studerendes krav. Så hvem blinker først` Gæst: Olivia Zart, kandidatstuderende på Københavns Universitet og repræsentant for Studerende Mod Besættelsen Vært: Niels Frederik RickersSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Mattias vill ta sig in på sin drömutbildning, men betygen räcker inte och han kontaktar HP-hjälpen: en fusktjänst som fixar toppresultat till den som betalar. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Samtidigt har Emelie träffat en kille som jobbar med HP-hjälpen. En dag frågar han henne om hon vill hjälpa till. Snart sitter hon på ett tåg med en väska full av kontanter.Fuskligan säger att de jobbar med största diskretion – och att det de gör är lagligt. Mattias lägger ett kuvert med pengar i en förvaringsbox på Stockholms Central. Sen får han hem ett märkligt utrustningskit: ett par specialsydda kalsonger och en minimal högtalare som han ska ha inne vid trumhinnan.I flera år pågår en katt- och råttalek mellan fuskligan och myndigheterna. HP-hjälpen ligger hela tiden steget före. Tills Ekobrottsmyndigheten får tips om två bröder i Norrköping.I P3 Dokumentär berättar några av de som stod bakom HP-hjälpen för första gången sin version av vad som hände.Medverkande:”Mattias”, fuskade på högskoleprovet med hjälp av HP-hjälpen.”Emil”, en av personerna bakom fuskligan HP-hjälpen.Samir Bezzazi, journalist.”Emelie”, fuskligans kurir.Magnus Hjort, dåvarande biträdande stabschef på Universitets- och högskolerådet.En anonym spanare från Ekobrottsmyndigheten.Carina Telsing, polis.Gunilla Arph Malmberg, åklagare.En dokumentär av: Niklas Jonsson.Producent: Markus Alfredsson.Dokumentären är producerad 2023.

En ny stil med kläder som är second hand, ja det är det nya sättet att vara trendig nuförtiden. Vi möter Evelina Estola som fick testa en helt ny vintage-stil i SVT:s nya program Restyle. Och många elever på universitetet är frågande när de får höra om tornedalingar, visar det sig i en färsk rapport från Universitets- och högskoleverket. Till och med utbytesstudenter från andra länder har bättre koll på nationella minoriteter i Sverige, än deras svenska klasskamrater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dilsa Demirbag-Sten brukar hänga på både Boston Dynamics och Linköpings Universitets webbplatser för att få inspiration till tankar om vart ny teknik kan leda mänskligheten. – Vi kommer kunna använda våra mänskliga förmågor på helt nya sätt – kreativitet, kritiskt tänkande, omdöme och fantasi – för att lösa stora problem och utmaningar, säger hon. I rollen som generalsekreterare för stiftelsen Berättarministeriet, vars uppdrag är att stärka lärare och få barn och unga att erövra det skrivna ordet, handlar funderingarna om ny teknik mycket om dess roll i skolan. Dilsa Demirbag-Sten. Foto: Emma-Sofia Olsson/Readligion – Vi går mot lärarbrist, och den kommer nog öka under ett antal år till. Då behöver vi ny teknik för att lösgöra lärarnas tid till sånt bara lärare kan göra. Tekniken kan hjälpa till med repetitiva övningar, nötning, till exempel. Multiplikation och nötning. Jag vill att vi använder tekniken för att frigöra lärarna från byråkrati och nötande, så att de kan vara vägledare, någon som ställer kritiska frågor och stöttar i kunskapsinhämtningen. På det sättet går det att beskriva den nya digitala tekniken som en ny uppsättning verktyg för att uppnå gamla syften, menar Dilsa Demirbag-Sten. För att nå hela vägen tid efterlyser hon bland annat en diskussion som mynnar ut i en ny "etisk miljö" där juridik men också icke-juridiska arbetssätt skapar ett ramverk för att hantera frågor om bland annat integritet och ansvar kopplat till den digitala utvecklingen. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

I de flesta europeiska länder börjar barn lära sig ett främmande språk redan i lågstadiet. Hör vilket land som är bäst i klassen på flerspråkighet och hur svensk språkundervisningen kan bli bättre. EU vill att du ska kunna minst tre språkInom EU finns ett mål om att alla EU-medborgare bör behärska minst två språk förutom det egna modersmålet. En ny rapport från EU som kartlagt språkundervisningen i Europa visar att färre än 60 procent av eleverna som går i högstadiet eller motsvarande läser ett andra främmande språk. Däremot är det många unga i Europa som läser ett första främmande språk redan i lågstadiet, nästa alltid engelska, och undervisningen börjar i yngre åldrar nu jämfört med 2013. Hör nyheten från Ekot om språkundervisningen i Europa.Så kan undervisningen i ämnet moderna språk bli bättre– Det är viktigt att vi får in det muntliga i klassrummet, säger Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, som gjort en studie som visar att elever som läser spanska i skolan skriver bättre än de pratar.Eleverna fick själva fick rapportera vad de gjort mest och minst under lektionerna och uppgav då att det de gjort minst var att lyssna och prata det språk de skulle lära sig. Att det skrivna språket dominerar i undervisningen i ämnet moderna språk visar även en granskning från Skolinspektionen från december 2022.– Det talande språket är en egen genre som skiljer sig från skrivet språk och vi måste förbereda eleverna för att kunna lösa verkliga situationer. Man kan inte gå runt med en skriven dialog i fickan och läsa upp den, säger Berit Aronsson.Läs och lyssna mer om språkundervisning"Breddade språkkunskaper viktiga för Europas framtid" artikel om EU-rapporten från Universitets- och högskolerådet. (april 2023)Rapporten från EU som har kartlagt hur språkundervisningen är runt om i Europa heter Key data on teaching languages at school in Europe (från mars 2023)Rapporten från Skolinspektionen om utbildningen i moderna språk heter Skolans arbete för kvalitet i undervisningen i moderna språk (från december 2022)Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäster: Jens Möller, journalist Sveriges Radio. Berit Aronsson, universitetslektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.Programledare: Emmy Rasper.

En række erstatningskrav rammer nu Langeland Kommune, efter at vi på Reporterne har afdækket alvorlige lovbrud og fejl i en lang række af kommunens børnesager det seneste år. Sandie Hansen er en af de forældre, der kræver oprejsning. Hun forlanger 350.000 kroner i erstatning, efter at Langeland Kommune tvangsanbragte hendes tvillingedrenge i en sag fyldt med fejl og lovbrud.Dokumentation i sagen viser nemlig, at særligt Sandie Hansens ene søn er blevet traumatiseret af anbringelsen. Erstatningskravet er det første i en række af stævninger, der i den kommende tid vil lande på Langeland Kommunes bord. Det bekræfter advokat i sagerne, Jeanette Gjørret fra Stage Advokatfirma.Medvirkende: Sandie Hansen, mor til tidligere uretmæssigt anbragte tvillingesønnerJeanette Gjørret, advokat, Stage AdvokatfirmaKirsten Ketscher, professor emerita, Juridisk Fakultet, Københavns UniversitetSøren Ramsing (RV), formand i Børn- og Skoleudvalget, LangelandJesper Skovhus (V), medlem af Børn- og Skoleudvalget, LangelandPeder Hansen (V), 2. Viceborgmester, LangelandJørgen Nielsen (C ), kommunalbestyrelsesmedlem, Langeland Tilrettelægger:Anna Munch HeydornAugust StenbroenVært: August Stenbroen Producer: Camilla Michelle MikkelsenRedaktør: Mille Ørsted

Morten Ziebell er lægefaglig vicedirektør på Sjællands Universitetshospital og tidligere ledende overlæge på hjerne- og neurokirurgisk afdeling på Rigshospitalet. Hans interesse for ledelse blev især vakt, da han som ledende overlæge på Rigshospitalet oplevede glæden ved at kunne gøre en forskel for medarbejderne ved at være en tydelig leder med et klart fokus på, at et godt og nært samarbejde gør en stor forskel. I 2022 fik Morten Ziebell mulighed for at blive topleder og greb chancen. Det gjorde han, fordi han med egne ord ønskede at være 'mere for flere' og udleve hans visioner for det danske sundhedsvæsen på et højere niveau end som ledende overlæge. Han ønsker at sætte personalet mere fri til selv at tage ansvar, og at kontrol bør minimeres. Han bruger ord og begreber som: at rykke mennesket frem, det feminine og det maskuline i sundhedsvæsenet og om at dyrke et fællesskab mere end bare at være eksempelvis elitekirurg. På spørgsmålet om han har en dyrekøbt erfaring at dele, så er svaret, at han som helt ung kirurg, gerne ville have været bedre til at dyrke fællesskabet og mere opmærksom på, hvordan han kunne have spillet sine kollegaer gode. Morten Ziebell mener, at det danske sundhedsvæsen bør forholde sig mere nuanceret til, om alle altid skal behandles og reddes. Han mener, det er vigtigt at have en samtale om døden og livets afslutning både blandt personale og med patienterne, og at det er vigtigt at respektere patienternes ønsker og behov i den sidste fase af deres liv. Morten har gjort sig bemærket i offentligheden ved at tale for en mere åben debat om døden og livets afslutning i det danske sundhedsvæsen. Han har deltaget i et væld af artikler, tv, radio og podcasts om dette emne. Det er Lære Sødring Nielsen, der har redigeret, og det er firmaet Sundhedskommunikation, som producerer og udgiver. Line Gade er vært.            

I årets første sending snakker vi om at forsknings- og høyere utdanningsminister Ola Borten Moe har erklært total oppussing av Universitets- og høyskolesektoren i løpet av 2023. Vi snakker også om at flere studentsamskipnader har brutt reglene for depositum og vi intervjuer Det Norske Studentersamfunns nye direktør, tidligere Nover, Benjamin Ødegaard. I studio: Selma Bull og Vemund Risbøl Litschutin Teknikk: Selma Bull

I denne ukens sending snakker vi med studentene om hva de tenkerom tallene som kommer frem i SSBs første levekårsundersøkelse om studenter på 10 år. Vi går også gjennom mulige endringer i Universitets- og høgskoleloven og snakker om "Fattig Student" sin app Sulten. I studio: Selma Bull og Sigrun Thorne Teknikk: Selma Bull

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det tredje avsnittet av Välkommen till Sverige pratar vi utbildning och arbetsmarknad. Hur ska de nyanlända komma i arbete? Vad är viktigast, ett arbete, eller rätt arbete? Med oss har vi Adnan Habibija, utredare på LO, Shawn Mendes, enhetschef på Universitets- och högskolerådet och Anastasiia Klonova, ansvarig för Beetroot Academy i Sverige. I slutet av programmet har vi även klippt in en kort intervju med Pelle Sunvisson, förhandlare och tolk på SAC och författare till böckerna Svarta bär (2021) och Svenska palmen (2021) och som bygger på hans erfarenheter som rysktalande wallraffare på den svenska svartjobbsmarknaden. Programledare: Lisa Pelling Producent: Amanda Sonesson Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio.

Den nyslåede prodekan på Københavns Universitet har det som mål, at de studerende skal være så stolte af at gå på universitetet, at de har logoet på tøjet, når de ses til gymnasie-reunion. Men i virkeligheden sælger der ikke meget tekstil med Københavns Universitets logo på. Til gengæld kan man i enhver webshop (og i H&M) købe tøj med logo fra Yale, Harvard og andre berømte universiteter. Vi dykker ned i det universitære tekstil-morads. Værter: Tore Leifer og Jesper Dein.

(02:13) Filminstruktør Manyar Parwani kræver forfatter Sara Omar og chefredaktør for filmmagasinet Ekko fængslet for ærekrænkende udtalelser. Babylon spørger mediet chefredaktør, om han er bange for at komme i fængsel.(14:50) Det er en hån mod skatteborgernes penge, at kulturministeren bruger over 337.000 kroner på en USA-tur, lyder det fra blå partier, som nu vil rejse sagen i Folketinget. Babylon samler de politiske reaktioner. (27:28) Hvor meget kultur kan man egentlig få for kulturministerens USA-rejse? Vi besøger chefen for et lokalt teater i København. (38:29) En familie i Kolding er blevet frikendt i byretten for at have flaget med det amerikanske flag. Det på trods af, at vi i Danmark har faste flagregler. Babylon undersøger, hvordan byretten er noget frem til sin bemærkelsesværdige dom. Gæster:Claus Christensen, chefredaktør på filmmagasinet EKKO Lars Boje Mathiesen, kulturordfører for Nye BorgerligeDennis Flydtkjær, kulturordfører for Dansk FolkepartiSøren Søndergård, kulturordfører for EnhedslistenChristina Sørensen, teaterleder på Teater Play i KøbenhavnPernille Ulla Knudsen, studielektor på den juridiske bacheloruddannelse på Københavns UniversitetSøren Cruys-Bagger, næstformand i Danmarks-SamfundetAnton Pihl, formand for Nordisk flagselskabBertel Haarder, folketingsmedlem for VenstreVært: Cecilie DumanskiTilrettelæggere:Niels Frederik Rickers Cecilie DumanskiKirstine Mossin Christensen Producer: Niels Frederik RickersRedaktør:Cecilie Dumanski

Denne uken har vi snakket med Maika Marie Godal Dam som er lederkandidat til Norsk studentorganisasjon og vi oppsummerer lovendringsforslaget i Universitets- og høyskoleloven. I tillegg snakker vi litt om politiske skandaler, og om kulturtilbudet til studenter i Oslo. I studio: Selma Bull og Kristin Knutsen Tekniker: Elisabeth Knutsen

Åbent samråd i Finansudvalget om Københavns Universitets budgetter 1) Åbent samråd i Finansudvalget om Københavns Universitets budgetterÅbent samråd med uddannelses- og forskningsministeren om fordobling af huslejen og konsekvenserne for budgetterne på Københavns Universitet.

Åbent samråd i Finansudvalget om Københavns Universitets budgetter 1) Åbent samråd i Finansudvalget om Københavns Universitets budgetterÅbent samråd med uddannelses- og forskningsministeren om fordobling af huslejen og konsekvenserne for budgetterne på Københavns Universitet.

Hvilket potesiale ligger i dialogkonferansen og hvordan kan den bidra til å styrke praksis lokalt i barnehager? Som møteform har dialogkonferanse et særlig potensial ved at deltakerne tar utgangspunkt i egen praksis. Gjennom strukturert erfaringsdeling hvor dialog- prinsipper aktivt brukes, fremmes læring mellom deltakere. Strukturen også medvirke til at praksisfeltet og Universitets- og høgskolesektoren  får mer likeverdige roller.I denne episoden utforskes temaet nærmere. Du møter Torbjørn Lund, førsteamanuensis ved Institutt for lærerutdanning og pedagogikk ved Universitetet i Tromsø i samtale med Kaja Haaland og Alona Krieken Laski ved Senter for livslang læring.Podkasten er produsert av Senter for livslang læring (SELL), Fakultet for lærerutdanning og pedagogikk ved Høgskolen i Innlandet.

Lyd fra NorS er flyttet til Københavns Universitets podcastplatform podcast.ku.dk. De første 5 udsendelser på den nye platform er en række foredrag som blev holdt i anledningen af udgivelsen af Dansk Sproghistorie i 6 bind.Rent teknisk betyder flytningen at Lyd fra NorS nu kan tilgås enten via adressen nyheder.ku.dk/podcasts/lyd-fra-nors-nordiske-studier-og-sprogvidenskab eller adressen lyd-fra-nors.simplecast.com. Podcasten kan dog også fremsøges i de fleste podcast-apps ved bare at søge på Lyd fra NorS. Gør det alligevel knuder, og har du brug for et RSS-feed, kan du bruge den noget mere bøvlede adresse feeds.simplecast.com/K9hCptvd.God fornøjelse med at bruge den nye platform fremover!

Veckans avsnitt är något du inte vill gå miste om. Anders "rektor magnificus" Hagfeldt som är rektor för Uppsala universitet gästar Podd V studion och pratar om allt från trummor, studentliv, kemiska element till Uppsalas universitets betydelse. Detta vill du inte missa. Välkomna in i värmen, välkommen till Podd V!

Et nyt pionercenter for forskning i kunstig intelligens åbner i København. Ledet af den amerikanske AI-forsker, Serge Belongie, og med godt 350 millioner kroner i ryggen, skal centret stå for forskning i kunstig intelligens med fokus på samfundsudfordringer, mennesker og design. Målet er at positionere Danmark i det internationale kapløb om lederskab indenfor AI, hvor USA og Kina topper. Mange steder i Europa samt i Israel åbnes nationale og regionale forskningscentre for kunstig intelligens, så hvad kan Danmark bidrage med, og hvad ser centrets amerikanske leder af muligheder?Techtopia har mødt centerleder Professor Serge Belongie, som får kontor på Københavns Universitets observatorium på Østervold i centrum af København, der oprindeligt blev brugt til at lede efter nye stjerner og planeter i himmelrummet.Danmarks Grundforskningsfond, Carlsbergfondet, Novo Nordisk Fonden, Lundbeckfonden og Villum Fonden står for finansieringen. Forskerne kommer ikke kun fra Datalogisk Institut på Københavns Universitet (DIKU) men også fra Aalborg Universitet, Aarhus Universitet, DTU og IT-Universitetet.Links:Serge Belongie

Hvis I følger mig på Facebook eller Twitter, så vil I af og til se mig skrive noget a'la "værdien af et statistisk liv" eller "værdien af tid". Fx i en situation, hvor jeg konstaterer, at letbanen på Ring 3 er en dårlig investering, fordi tidsgevinsterne ikke er store nok.  Men hvad er det egentlig, vi økonomer taler om, når vi snakker om samfundsøkonomiske analyser og nævner tidsgevinster, sundhedseffekter, støj osv. Det bliver vi klogere på i dag, hvor Jesper Sølver Schou, lektor på Institut for Fødevare- og Ressourceøkonomi ved Københavns Universitets, som står bag en ny rapport om priser på støj og natur, er på besøg i Regelstaten.  Link til rapporten: https://ifro.ku.dk/english/staff/staffenvironment/?pure=en%2Fpublications%2Fvaerdisaetning-af-konsekvenser-for-natur-og-friluftsaktiviteter-ved-anlaeg-af-motorveje-gennem-naturomraader(1c16bcee-aecf-4764-936d-37cade7548be).html (https://ifro.ku.dk/english/staff/staffenvironment/?pure=en%2Fpublications%2Fvaerdisaetning-af-konsekvenser-for-natur-og-friluftsaktiviteter-ved-anlaeg-af-motorveje-gennem-naturomraader(1c16bcee-aecf-4764-936d-37cade7548be).html)  Link til Transportøkonomiske enhedspriser, hvor I kan finde masser af interessante nøgletal: https://www.cta.man.dtu.dk/modelbibliotek/teresa/transportoekonomiske-enhedspriser (https://www.cta.man.dtu.dk/modelbibliotek/teresa/transportoekonomiske-enhedspriser)  Optagelsen er lavet 15. september 2021. 

Hvordan kan barnehagene og universitet og høgskoler jobbe sammen om lokal kompetanseutvikling? Hva innebærer en ny rolle for UH-ansatte (universitet og høgskole) Regional ordning for kompetanseutvikling i barnehage (ReKomp) er en kompetansesatsning som vektlegger partnerskap og samskaping mellom praksisfeltet og universitets- og høgskolesektoren (UH). Dette omhandler både hvordan UH skal jobbe sammen med barnehagene om kompetanseutvikling lokalt, men også hvordan ReKomp kan bidra til å utvikle barnehagelærerutdanningen. Med ReKomp utfordres tidligere mønstre hvor barnehagene har hatt en bestiller-rolle og UH en tilbyder-rolle . Hva innebærer dette for UH-ansatte? I denne podcasten møter du Kari Lerbakk, Tonje Skoglund og Alona Krieken Laski i en samtale om hvordan UH- sektoren kan utøve sine roller i praksisfeltet for å bidra til å realisere intensjonene om partnerskap og samskaping. Alle er tilknyttet Høgskolen i Innlandet.Podkasten er produsert av Senter for livslang læring (SELL), Fakultet for lærerutdanning og pedagogikk ved Høgskolen i Innlandet.

Frihetsvänner! Detta är premiäravsnittet för vårens säsong av Det Fria Ordet, tidigare känd som Liberum Oratio. I dagens avsnitt diskuterar Erik Voldstad och Fadel Dabaja, poddens nya värdar, en mängd olika saker. Framtida planer för podden och föreningen, LFMS ordförande-emiritus Robin Eriksson, vikten av diskussen och mer. Ingen krönika för denna vecka, men nästa avsnitt kommer snart. Lyssna och njut! —————————————— "To do the useful thing, to say the courageous thing, to contemplate the beautiful thing: that is enough for one man's life." T.S Eliot —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Lyt til alle afsnit af Kvinde kend din historie på Podimo. Opret dig her og prøv Podimo gratis: https://applink.podimo.com/KKHD Dorothea af Brandenburg (1431 - 1495) var en dansk, svensk og norsk dronning, og for cirka en måned siden spillede hun en væsentlig rolle i en omskrivning af Københavns Universitets historie. En artikel i universitetets avisen fortalte nemlig, at det ikke var Kong Christian I, som tog til Rom og fik tilladelse til at åbne et universitet i Danmark, det var derimod hans hustru Dronning Dorothea, som på trods af en tom statskasse, tog ned til Paven og sørgede for, at der blev et universitet i Danmark. kong Christian havde været i Rom forinden, men vendte tomhændet hjem. Dorothea var derved en stod del af grunden til at København i 1479 fik grundlagt landets første universitet. I dette afsnit fortæller vi om dronning Dorothea, som må have haft en viljestyrke lidt ud over det sædvanlige. Det gør vi sammen med historiestuderende og forfatter til artiklen 'Københavns Universitet skriver sin historie om: Blev grundlagt af en kvinde', Mia-Marie Olesen. Gæst: Mia-Marie Olesen. Vært og tilrettelægger: Gry Nielsen-Jexen. Tilrettelæggelse, klip og produktion: Cecilie Wortziger Musik: Frej Levin og Scott Holmes Grafik: Sofie Nørgaard Kampmark

Frihetsvänner! —————————————— En samling av de krönikor som har varit en del av denna podd i följande ordning samt tidpunkt de börjar: 1. Erik Voldstad - Joakim Lamotte 00:53 2. Robin Eriksson - Starka Individer 11:29 3. Johannes Källstad - Familj 24:58 4. Björn Mellberg - Förbjudna Ordet 31:14 5. Kark Sahlén - Greta Thunberg 46:41 6. Linus Lindeblom - Kina dåligt! 53:47 7. Emma Bohlin - Kvotering 1:06:50 8. Erik Voldstad - Black Lives Matter 1:15:34 9. Anton Andersson - Övertalning 1:24:23 10. Emma Bohlin - Demokratikritik 1:30:01 —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Dette er sjette afsnit i serien Vidensselskabet. Hvis du vil følge Vidensselskabet separat i din app, finder du feed’et her (https://audioboom.com/channels/4965326) . I denne episode optages Helle Sørensen, der forsker i statistisk. ‘Big data’ er det nye sort, og stort set alle forskningsprojekter bygger på data. Men det er ikke alle forskere, der ved, hvordan man laver en statistisk model, der passer til netop deres forskning. Løsning: Ring til Helle! Mails og opkald fra kolleger, der beder Helle Sørensen om at skræddersy en model til deres data, er en fast del af hendes arbejde, og selvom hendes bidrag til projekterne lever et liv i det skjulte, er Helle Sørensens modeller afgørende for kvaliteten af data-analysen og dermed kvaliteten af forskningens resultat. Mød Københavns Universitets 'statistik-fixer' i denne episode af Vidensselskabet. Gæst: Helle Sørensen, professor på Institut for Matematiske Fag på Københavns Universitet og leder af Data Science Lab på Københavns Universitet Vært: Jais Baggestrøm Koch, podcastredaktør på Videnskab.dk Research og produktion: Jais Baggestrøm Koch

Frihetsvänner! —————————————— “Varför tröttna int vattnet i bäcken på å rinna? - Bäcken ä trött! Hör du int hur den sucka över allts fåfänglighet? - Nikanor Teratologen —————————————— I detta avslutande avsnitt för tiden med mig som återkommande poddansvarig är det istället jag som är gäst i podden och vår käre ordförande Robin Eriksson drar i trådarna istället. Den som lyssnar på detta avsnitt får ta del av en djupdykning i de storslagna och halvt galna tankar som cirkulerar i mitt huvud... om allt från Öde och Fri Vilja, Carl Jungs och Sigmunds Freud storhet till moraliska argument för varför staten bör avskaffas. Håll i hatten, njut av resan och missa inte slutorden som Robin Eriksson bidrar med efter diskussionens slut. —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— “Detta förlopp har alltid funnit uttryck i myter och religion och återkommer ständigt - och alltid framträder jättarna och titanerna med samma övermakt. Men de fälls av den frie mannen och han behöver inte alltid vara en furste eller en Herakles. Ett armborst och fanan som höjdes av en jungfru, en sten från en herdes slungar har visat sig vara allt som krävs”. - Ernst Jünger, Skogsvandringen —————————————— I detta avsnitt gästades vi av den tillförordnade distriktsordförande i MUF Östergötland, Jacob Cernvall. Utöver arbetet som MUF gör ställde även Cernvall upp med att diskutera religiositet trots sin privata inställning till det. Vidare talades allt från gemenskap till solidaritetsbegreppets betydelse till om Jesus var moderat. Ett intressant samtal som visar på Jacobs mångfaldighet och även hur vi människor är så mycket mer än de kategorier vi läggs inom. —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— “If the words 'life, liberty, and the pursuit of happiness' don't include the right to experiment with your own consciousness, then the Declaration of Independence isn't worth the hemp it was written on.” ― Terence McKenna —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio har ett återbesök av Erik Voldstad och samtalet denna gång hamnar om droger, knark och narkotika. Jag ställer hårda och kritiska frågor och Erik bemöter mig med fakta och goda argument.. Samtalet avslutas efter en diskussion om psykadeliska drogers använding inom terapeutiska sammanhang. —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— "The happiness of those who want to be popular depends on others; the happiness of those who seek pleasure fluctuates with moods outside their control; but the happiness of the wise grows out of their own free acts." - Marcus Aurelius —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio erbjuder en god diskussion med Linköping FMS Styrelses eminenta ledamot, Emma Bohlin. Vill man höra om hur man ser på nyheter och institutioner, värdet av kritiskt tänkande och kvinnor i politiken är detta avsnittet för dig! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— ” Now it is time for America to bind the wounds of division, have to get together. To all Republicans and Democrats and independents across this nation, I say it is time for us to come together as one united people.” – Donald J Trump i sitt segertal 2016. —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio gör vår ordförande i Linköping FMS styrelse, Robin Eriksson, åter besök i vår podd, Denna gång pratade vi om Robins förutsägelser om vem som skulle vinna 2016 och 2020 och varför han bytte från Trump till Biden däremellan. Ett spännande samtal med en givande inblick i Robins världsåskådning och dess applicerbarhet. —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— ”Americans' belief in God has forged the character of our country and made our nation a light unto the world. We are respected again as a nation, I will tell you that. And I'm not only talking about from a religious standpoint.” – Donald J Trump —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio gästas av Josef Barkenbom som talade för oss på vår pubkväll här i Linköping om varför kristna röstar på Trump. Med en härlig pubstämning får ni som lyssnar höra om 5 anledningar till varför man röstar på Trump som kristen samt kontrasten mellan kristna i Sverige och i USA. Tyvärr har vi ingen krönika för er detta avsnitt. Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— "The privilege of a lifetime is to become who you truly are." - Carl Gustav Jung —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio gästas av ingen mindre än Runar Sögaard som var här i Linköping och talade för alla som ville lyssna. Vår kära Robin Eriksson gjorde ett fantastiskt jobb i att lirka ut Runars kunskap och kännedom om vad ledarskap innebär och hur det appliceras och används i vår värld. Tyvärr har vi ingen krönika för er detta avsnitt. Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

For 100 år siden fik en dansk forsker nobelprisen i medicin og fysiologi. Arven efter zoolog og fysiolog Schack August Steenberg Krogh og hustruen Maries forskning er tydelig den dag i dag. Han grundlagde dansk insulinproduktion og dannede skole inden for en række videnskabelige felter. Sygt nok kigger nærmere på en af de mest indflydelsesrige forskere i lægevidenskabens historie, på forskellen mellem nobelprisen i medicin i 1920 og i dag - og gætter på hvem der modtager nobelprisen i medicin i 2020. Medvirkende: Helge Kragh, videnskabshistoriker og professor emeritus ved Niels Bohr Institutet. Jens Frey Halling, post doc ved Københavns Universitets og medlem af August Krogh Klubben. Mads Krogsgaard Thomsen, koncerndirektør i Novo Nordisk. Vært: Maja Thiele, læge og forsker. Producer: Søren Bjørn-Hansen.

Frihetsvänner! —————————————— "The people who voted Republican last time ... who don't want to vote for Trump, whether they want to vote for me or not is a different story, but they don't want to vote for Trump, they're looking for an alternative and I think, I hope to God, I can provide that alternative ... I really mean it. I think there's a chance." Joe Biden —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio gästas av ingen mindre än Gustaf Reinfeldt som var här i Linköping och höll en föreläsning om "The Case for Biden" Vårt samtal hade sin utgångspunkt i Joe Biden som kandidat för primärvalet och ämnet kretsade vidare till nominering av SCOTUS, Kamala Harris och de upplopp som pågår för nuvarande i USA. Gustaf var oerhört vältalig och bidrog med många intressanta synvinklar på ämnena. Tyvärr har vi ingen krönika för dagens avsnitt. Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— "Arbetsfördelningen måste ske efter kunskap och skicklighet, inte efter kön. Visar en kvinna att hon kan styra ett samhälle, så låt henne göra det. Visar en man att han bara duger till att diska tallrikar, så låt honom då göra det arbete som naturen har bestämt för hans del." - Platon —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio gästas av Stefan Olsson, Regionsråd i Uppsala Kommun. På grund av tekniska problem lämnar ljudkvalitén mycket att önska men kan man ta sig igenom podden blir man belönad med ett brett samtal om identitetspolitik där vi undersökte dess påverkan, syfte och konsekvenser från alla möjliga vinklar. Vår egna Emma Bohlin avslutar detta avsnitt med en krönika om hur demokrati bör kritiseras. Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— ”Your identity isn't the clothes you wear, or the fashionable sexual preference, or behaviour you adopt and flaunt, or the causes driving your activism, or your moral outrage at ideas that differ from yours. Properly understood, it's a set of complex compromises betweend the individual and society as to how the former and the latter might mutually support one another in a sustainable, long-tem manner.” – Jordan B. Peterson —————————————— Dagens avsnitt är det första avsnittet för höstsäsongen och med mig hade jag Robin Eriksson, ordförande i Linköping FMS Styrelse. Samtalet tar avstamp i GIMO och sedan tog sig vidare in i åsiktskorridorer och teknopolitik. Förhoppningar och förväntningar inför hösten togs också upp. Podden avslutas med en krönika om åsikter av poddvärden Anton Andersson. —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— “Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra” ― George Orwell —————————————— Dagens avsnitt är en sommarspecial där Robin Eriksson diskuterar Kina med Linus Lindeblom. Detta är Del 2 av 2! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

‘Big data’ er det nye sort, og stort set alle forskningsprojekter bygger på data. Men det er ikke alle forskere, der ved, hvordan man laver en statistisk model, der passer til netop deres forskning.  Løsning: Ring til Helle Sørensen.  Mails og opkald fra kolleger, der beder Helle om at skræddersy en model til deres data, er en fast del af hendes arbejde, og selvom hendes bidrag til projekterne lever et liv i det skjulte, er Helle Sørensens modeller afgørende for kvaliteten af data-analysen og dermed kvaliteten af forskningens resultat. Mød Københavns Universitets 'statistik-fixer' i denne episode af Vidensselskabet. Gæst: Helle Sørensen, professor på Institut for Matematiske Fag på Københavns Universitet og leder af Data Science Lab på Københavns Universitet Vært: Jais Baggestrøm Koch, podcastredaktør på Videnskab.dk   Research og produktion: Jais Baggestrøm Koch

Frihetsvänner! —————————————— “Alla djur är jämlika, men några är mer jämlika än andra” ― George Orwell —————————————— Dagens avsnitt är en sommarspecial där Robin Eriksson diskuterar Kina med Linus Lindeblom. Allt från censur till covid och mer tas upp i denna första del av två. Krönikan är skriven och intalad av Erik Voldstad vars ämne denna gång är intersektionalism. —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

I forbindelse med coronakrisen, så der for alvor kommet fokus på virusser, samt den skade som de kan medfører på samfundet, økonomien og helbredet, når de for alvor slår til. Men hvad nu hvis du fik af vide, at det åbenbart ikke er alle virusformer, der er farlige for os mennesker? Og at vi måske endda kan bruge visse virustyper til at slåbakterier ihjel med, forhindrer sygdom og at undgå at mad rådner. Se det er lige præcis det, som det skal handle om i aften. For en af de her specifikke type af virus kaldes for bakteriofager, og i forskningsverdenen peger man på at i fremtiden, der kan de her virusser måske erstatte både antibiotika og sprøjtegift. Men hvad er en bakteriofag egentlig? Hvordan kan vi gøre brug af dem og hvor langt ude i fremtiden skal vi egentlig, før vi kan gøre brug af dem? Martin Blicher taler med Alexander Byth Carstens, som er forsker på Københavns Universitets afdeling for plante- og miljøvidenskab. Derudover var han blandt det her års finalister ved Ph.d. cuppen 2020 og står bag et omfattende treårigt Ph.d. projekt, om netop bakteriofager.

To sorte mænds hængninger vækker mistanke om lynchninger i USA. Flåter med TBE-virus er fundet på legeplads i Nordsjælland. Lektor ved Økonomisk Institut på Københavns Universitet Søren Hove Ravn fortæller, hvorfor det kan være en god idé økonomisk at spare sine udbetalte feriepenge op. Politiet ved grænsen tjekker ikke alle turister. Og så forklarer en forsker, hvad det er for et superdesign der gør, at dyr og planter kan stikke uden at knække deres snabler, brodde eller torne?

Frihetsvänner! —————————————— “If liberty means anything at all, it means the right to tell people what they do not want to hear.” ― George Orwell —————————————— Dagens avsnitt är det sista för denna vårsäsong och med mig hade jag Erik Voldstad och Robin Eriksson från Linköping FMS Styrelse. Vårat avslappande samtal tog avstamp i samtalsextremism och landade i mysterier och manifestationer. Krönikan är skriven och intalad av Emma Bohlin, också från Linköping FMS Styrelse och hon kommer avsluta avsnittet och vårsäsongen genom att prata om kvinnor och kvotering. —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— ”Vad är det svenska? Det är frid och trygghet till liv och lem i ett fredligt land, där barn födes fria av fria föräldrar… Det är ett land, där också de minsta backstugornas barn kan skaffa sig möjlighet att pröva sina krafter, att få pröva dem så långt de nu kan räcka till. Det är ett land där var och en kan få växa och utvecklas efter sin egenart, där var och en kan vara olik alla andra och hysa meningar olika alla andra – och dock får behålla både sin frihet och sitt liv. Detta är för mig det svenska. Det omistliga. -Vilhem Moberg —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio gästas av ingen mindre än Mustafa Panshiri, som reser land och rike runt och föreläser om integration samt hittar på fantastiska projekt med Jens Ganman som boken 'Lilla landet som kunde' och det pågående projektet 'Lortsverige 2.0'. Vi pratar om svenskens förhållande till det annorlunda, integration kontra mångkultur och vad svenskhet faktiskt är. Som vanligt avslutas podden med en krönika, denna gång om Kina, av vår ledamot i Linköping FMS, Linus Lindeblom. Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

En dansk tværfaglig research- og forskergruppe, der inkluderer matematikere, forskere tilknyttet Københavns Universitets medicinske forskning og flere andre har igennem længere tid undersøgt myndighedernes beregninger af det såkaldte mørketal og er kommet frem til noget lavere estimater, end der er kommet fra officielt hold.Det har betydning for vurderingen af sygdommens dødelighed, og det fortæller gruppens talsmand, Joakim Juhl, der er adjunkt og matematikforsker ved Aalborg Universitet om i dagens program, hvor vi også kommer ind på international forskning i virussens dødelighed. Joakim Juhl har blandt andet forsket i matematisk modeludvikling på Harvard Universitetet, og vi kommer også ind på anvendeligheden af modelberegninger til at forudsige sygdommens udvikling.-STØT LUKKET LAND: Programmet er og forbliver gratis. Men hvis du værdsætter udsendelserne, vil jeg til gengæld sætte stor pris på din støtte. Du kan donere et valgfrit beløb pr. episode eller et engangebeløb via MobilePay på 21732657.

Frihetsvänner! —————————————— "Att vara egenföretagare är mer krävande än att vara statsminister." - Göran Persson —————————————— I detta avsnitt har vi ett brett och intressant samtal med Henrik Dalgard om 'Ny' Liberalism och vi diskuterar nutida tänkare och forskare, bland annat socialpsykologen Jonathan Haidt. Karl Sahlén, Ordförande Emeritus för Linköping FMS, avslutar sedan avsnittet med en krönika om 'Kejsarens nya kläder'. Missa inte det! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— "Det kommer några få, avgörande stunder i livet då du måste göra uppoffringar inte bara för din egen skull utan också för att ta ansvar för din omgivning, för dina medmänniskor, och för vårt land. Den stunden är nu. Den dagen är här. Och den uppgiften gäller alla." - Stefan Löfven —————————————— I detta avsnitt av Liberum Oratio fick vi äran att sätta oss ner och prata med Christian Gustavsson, tidigare partistyrelse ledamot och kommunalråd för Moderaterna, nuvarande ingenjörsstudent. Samtalet handlade om gott och blandat. Ämnen som bemöttes var corona och dess konsekvenser, att tala inför andra, att vara en politiker samt intressanta berättelser från Christians liv. Podden avslutas med en krönika om 'det förbjudna ordet' av Björn Mellberg, medlem i Linköping FMS. Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— ”Bästa sättet att uppfostra barn är att skaffa dem goda föräldrar” - Winston Churchill —————————————— I detta avsnitt av Liberum Oratio, Konservatismens Återfödelse, fick vi äran att sätta oss ner och prata med KD:s kommunalråd i Linköping, Denisé Cassel. Samtalet handlade om Denisés resa till att bli kommunalråd, vad Linköping kommun gör för att hantera corona-situation samt en intressant diskussion kring familj och värderingar. Podden avslutas med en krönika om kärnfamiljen av Johannes Källstad, medlem i Linköping FMS. Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! —————————————— "Var beslutna att inte underkasta er mer och ni är fria. Jag begär inte att ni störtar, nej, inte ens att ni rubbar honom, jag vill bara att ni upphör att ge honom ert stöd, då kommer ni att se honom falla som en stor koloss." Étienne de la Boétie —————————————— Detta avsnitt av Liberum Oratio, Butlern och Despoten, handlar om ett utforskande kring konceptet och filosofin anarkokonservatism. Hur man kan vara fri i en underkastelse? Dagens gäst är ingen mindre än Ludvig Svensson, ordförande eremitus Linköping FMS. Robin Eriksson avslutar sedan podcasten med en krönika där han pratar om starka individer. Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Frihetsvänner! Linköpings Fria Moderata Studentförening presenterar stolt våran podcast Liberum Oratio - Fria Ordet. Syftet med podden är att lyfta det fria ordet och brottas med idéer. —————————————— "In order to be able to think, you have to risk being offensive." - Jordan B. Peterson —————————————— Detta är vårat introduktionsavsnitt och upplägget för avsnittet är att jag, Anton Andersson och ordförande i Linköping FMS Styrelse, Robin Eriksson, kommer sitta hemma hos honom och tala om vilka förbundet och föreningen är, syftet med den här podden samt kommande evenemang för våren som Linköping FMS har att erbjuda.  Samtalet spårade vidare i slutet till en diskussion om individualism, kollektivism och identitetspolitik som blev väldigt intressant.  Efter diskussionen avslutas podcasten alltid med en krönika, denna gång av vice ordförande i Linköping FMS Styrelse, Erik Voldstad.  Lyssna och njut! —————————————— Linköpings Fria Moderata Studentförening är Linköpings Universitets äldsta borgerliga studentförening. Sedan 1978 har vi samlat stadens liberala och konservativa studenter. Föreningen är partipolitiskt obunden och vilar på en borgerlig idégrund. Vi tror på fria människor och fria marknader. (Att bli medlem är helt gratis och kan göras online via denna länk: https://fmsf.se/bli-medlem/. Kom ihåg att ange Linköpings FMS som förening.)

Den sydkoreanske film Parasite blev den helt store vinder ved årets Oscar, der blev uddelt i nat. Lektor ved Forskningscenter for Arbejdsmarkeds- og Organisationsstudier på Københavns Universitet Søren Kaj Andersen forklarer om den nye overenskomstaftale for industriens parter. Og så går det irske nationalistparti Sinn Féin meget frem ved weekendens irske parlamentsvalg.

Milliarder af kroner der forsvinder ud af statskassen, en forsinkelse på foreløbig fire år - og forskere, der flygter ud af Danmark. Det er nogle af konsekvenserne af, at byggeriet af Niels Bohr-Bygningen er kørt helt af sporet. Men det sejler ikke kun for Københavns Universitets prestigebyggeri. Der er også problemer med en stribe andre offentlige byggeprojekter rundt omkring i landet. Er der noget grundlæggende galt med den model, vi har omkring offentlige byggerier i Danmark. Det spørger Følg Pengene om. Værter: Mette Simonsen og Jakob Ussing.

Ph.d. Camilla Falk Rønne Nissen fortæller i denne optagelse om sine erfaringer fra feltarbejde i det internationale klasseværelse: Hvordan ser den praktiske virkelighed ud for Københavns Universitets sprogpolitik når man kommer ud blandt studerende på internationale uddannelser?Er den praktiske virkelighed, som en studerende udtrykte det, at "det er sygt nederen at sidde der og ikke kunne følge med og ikke vide hvad folk snakker om, når man egentlig er blevet lovet at nu går man på en international uddannelse"?Foredraget blev holdt 7. november 2019 i forbindelse med symposiet 'Sprogpolitik på universitetet – og universiteternes rolle som sprogpolitisk aktør', arrangeret af Center for Internationalisering og Parallelsproglighed (CIP).

Måste man acceptera cookies när man surfar på nätet? Och hade Sveriges EU-kommissionärskandidat Ylva Johansson kunnat vara tydligare när hon frågades ut i utskottet igår? Hur ska det gå för Ylva Johansson? I går frågades Sveriges tilltänkta EU-kommissionär Ylva Johansson ut av EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri och rättigheter. Utskottet var inte nöjda med hennes svar som ansågs för vaga och nu har hon fått ytterliga frågor som ska besvaras skriftligen inom 48 timmar. Hur tydlig hade hon egentligen kunnat vara utan att väcka irritation hos medlemsstaterna som har olika uppfattning i just migrationsfrågan? Det pratar vi om med EU-journalisten Ylva Nilsson. Svårtydda kakor De flesta sidor på nätet använder sig av cookies eller kakor som de heter på svenska, alltså datafiler som registrerar vad vid gör med syftet att göra olika funktioner tillgängliga. Men kakor kan också användas till att övervaka vad vi gör på internet. Så vad händer om vi väljer att inte godkänna dem när vi surfar in på en ny sida? Är det överhuvudtaget möjligt att säga nej? Sven Carlsson, Ekots tillträdande teknik-reporter gästar. Är det slutstuderat i Storbritannien? Storbritannien är tillsammans med USA det mest populära landet när det gäller var svenskar väljer att studera. Men hur det kommer att gå med drömmen om Storbritannien är mycket oklart eftersom vi inte vet vilken form av Brexit som väntar i år eller nästa år. I dag ska vi reda ut några oklarheteter med Daniel Edquist, enhetschef före internationella samarbeten på Universitets- och högskolerådet. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Niklas Runsten

I tirsdags offentliggjorde Jyske Banks nyheden om, at der nu er negativ indlånsrente for velhavende kunder med en formue på over 7,5 millioner kroner. Sagt med andre ord: Det koster nu penge at have penge stående i banken. Anne Kejser taler med ordførende direktør for Jyske Bank Anders Dam om, hvorfor Jyske Bank har indført negativ indlånsrente, hvordan en situation som denne er så usædvanlig, at der ikke står noget om det i Universitets lærebøger om økonomi, og om det kommer til at berøre den gennemsnitlige bankkunde. Medvirkende: Ordførende direktør for Jyske Bank, Anders Dam Vært: Anne Kejser

Den svenska universitetsvärlden håller på att öppna upp sig för världen och SMUL-podden har träffat en av de som driver förändringen, den mångkulturella Sylvia Schwaag Serger, prorektor på Lunds universitet. (Som pratar skånska utan brytning, fast hon har tyska och engelska som modersmål.) Hon säger att Sverige måste bli bättre på att värdera kompetens som man har skaffat sig utomlands och framhäver att utlandssvenskarnas barn verkligen är en tillgång för Sverige eftersom de är flerspråkiga och kan navigera flera kulturer. SMUL-podden träffade Sylvia Schwaag Serger och rektorn för Lunds universitet, Torbjörn von Schantz, på ett seminarium för universitetssamarbete i Washington DC.

19 - 23. november 2018 - Ugens udvalgte: Mændenes internationale kampdag, Hella Joofs debatindlæg om Britta, og Århus Universitets store bommert. Helle Hales "reporterer" fra USA om skovbrandene, hvordan sælger man et spejl, og Ivanka Trumps mail situation. Nicklas Bendters "heldige" dom, den store sexdyst....når nej...vi mener den store bagedyst, og julekunst i Aars. Galla på plejehjemmet, også er der digt.

I vekas utgåve av Nyhetsuka får du høyre at det er problematisk at norsk i mindre grad blir brukt i publikasjonar i akademia, og at talet på publikasjonar på engelsk aukar. Universitets- og høyskolerådet satte hausten 2017 ned ei eigen arbeidsgruppa mot seksuell trakassering og mobbing, men styret i UHR har einstemmig nedstemt å gjennomføra den nasjonalt. Du får òg høyre korleis du skal takle eksamensangst. I studio er: Petter Hauge-Corneliussen og Erlend Bjerkvik

Regnemodellerne fra Finansministeriet tilgodeser kun skattelettelser og inddrager ikke de positive effekter af at investere i velfærden, lyder kritikken fra venstrefløjen. Er den kritik relevant? Det spørger Altinget: Ajour økonom fra Københavns Universitet Søren Hove Ravn om. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Svenska Akademien sitter på enorma tillgångar - men var? Här finns jobben: Behovet är akut. Men arbetsmarknaden är delad. Hör också om Scanias återtåg mot börsen och kraven på Facebook. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: David Mothander, förbundsdirektör för IT- och Telekomföretagen Kristian Åström, reporter Ekonomiekot Tuula Kuosmanen, analyschef Universitets- och högskolerådet Håkan Gustavsson, prognoschef Arbetsförmedlingen Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Jörgen Hellman (S), vice ordförande Skatteutskottet Alice Bah Kuhnke (MP), kulturminister Mark Zuckerberg, vd Facebook Bill Nelson (D), senator USA John Kennedy (R), senator USA Producent: Anders Billing, chef Ekonomiekot Tekniker: Per-Robin Eriksson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Studentsnakk episode to: Hvor blir det av kvinnene? Vi spurte rektor og styreleder i UHR Mari Sundli Tveit og forsker Ingvild Reymert ved NIFU. Andre episode av podcasten Studentsnakk er her, og episodens tema er; kvinner i akademia. Det er 130 år siden kvinnene gjorde sitt inntog til universitetene og høgskolene i det ganske land. Hvorfor er det ikke flere kvinnelige professorer - er det uformelle eller formelle hindre i akademia? Vi inviterte Ingvild Reymert, tidligere leder i Norsk studentunion (NSU) og Mari Sundli Tveit, rektor ved NMBU og styreleder i Universitets- og høgskolerådet (UHR). Begge er eksempler på unntaket; kvinner som blir værende i akademia.

Den 21:a februari 2015 arrangerade Studentafton en traditionsenlig rektorsafton med Torbjörn von Schantz. Vem är egentligen Lunds universitets nya ansikte, och vilka är hans visioner för universitets framtid? Samtalet modererades av Sebastian Persson, vice ordförande för Lunds universitets studentkårer.

Neuropodden om hjärnforskningens frontlinje. Lunds universitet har nyss firat 350 år och därför arrangerades en Hjärnvecka för forskare och andra intresserade på olika platser i staden. En rad namnkunniga forskare höll korta föreläsningar och berättade om olika framsteg inom forskningen kring vår hjärnas funktioner och dysfunktioner. Ett podcastreportage av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia För mer information om hjärnan och hjärnans sjukdomar och den neurologiska forskningen: www.neuro.se och här kan du också bli medlem i Neuroförbundet och bidra till den neurologiska forskningen. Medverkande i detta podcastreportage är: hjärnforskaren och nobelpristagaren Edvard Moser, neurologen och parkinsonforskaren Håkan Widner, hjärnforskaren Tomas Dejerby, strokeläkaren Isabelle Gonzalves, neurobiologen och epilepsiforskaren Mira Cocaja, Huntingtonföreningens Carina Hvalstedt, neuroforskningsprofessorn Miguel Nicolelis om att koppla hjärnan till teknik och Lundabygdens Neuromedarbetare Sylvia Hansson, Kristina Törnkvist och Katarina Nilsson. Bli medlem i förbundet Neuro! > Läs mer om en rad neurologiska diagnoser som Neuro har mycket information om och också att leva med> Läs mer om Neuros opinionsarbete för en rättvis neurosjukvård och rätten till personlig assistans för alla som behöver den>

I denne utgaven av Nyhetsuka kan du høre hvordan du kan gjøre deg attraktiv for banken og kapre drømmeboligen. Vi snakket med Lise Aspen Fosså fra Økonomiformidlingen om dette. NHH-studentene får mest i lommepenger fra foreldre viser ny undersøkelse gjort av Sentio og Studvest. Studvest har i etterkant fått sterk kritikk, der det blir sagt at de bidrar til en opprettholdelse av fordommer og stereotypier av studenter. Vi diskuterte også praksisen av hjemmedømming i universiteter og høyskoler. Der kommer det frem at en ny karakterrapport fra Universitets- og høgskolerådet viser at det er stor glipp mellom karakterene UHRs karakterkommisjon gir, sammenliknet med den originale sensuren.

1980-luvulla monilla paikkakunnilla lakkoiltiin suomenkielisten luokkien säilyttämisen puolesta. Suomen kieli kouluissa on polttavan ajankohtainen myös tänään. - Hallitus on nimittänyt Tukholman yliopiston suomen kielen professori Jarmo Lainion selvittämään vähemmistökielten opetuksen parantamista. - Korkeakoulutasolla ei vieläkään järjestetä riittävästi kansallisten vähemmistökielten koulutusta, raportoi Yliopisto- ja korkeakouluneuvosto, Universitets- och högskolerådet, UHR. Tämä voi johtaa opettajapulaan vähemmistökielten opetuksessa peruskouluissa ja lukioissa.  - UHR koettaa kannustaa suomen ja muiden vähemmistökielten opiskeluun sosiaalisessa mediassa leviäville filminpätkillä. - Kieliohjelma Sanaseula puhui nuorten ja lasten suomen kielestä ja koulusta 30. tammikuuta 1984. Ajankohtainen aihe silloinkin. - Mitä tarkoittaa sanonta yllätti Mietaan? Kielenhuoltajat Riina Heikkilä ja Henna Leskelä selvittävät. - Viikon uudissana: muunsukupuolinen. - 24. helmikuuta on ruotsinsuomalaisten päivä ja Kaarle Aksel Gottlundin syntymäpäivä. Andreas Ali Hietala Jonasson kuvailee Gottlundin ponnisteluja suomen kielen puolesta Ruotsissa jo 1800-luvulla! - Juontajana Merja Laitinen.   kielipuoli@sverigesradio.se

Nei til EU kombinerer i år Grunnlovens 200-årsjubileum med markeringen av 20 år siden folket sa Nei til EU i 1994, og hevder at det både i 1814 og i 1994 handlet om Ja til folkestyre og Ja til nasjonal suverenitet. Så hva skal nå skje med EØS-avtalen, som statsminister Erna Solberg kaller «et skrekkeksempel på demokratisk underskudd»? RELIGIONSKRITIKK Hvor lett er det i dag å snakke fritt og kritisk om religion? DEN TROENDE vs. ATEISTEN – del 1 - Universitets er fininnstilt for liv. Det beviser Gud!, sier den troende - Alt skyldes tilfeldigheter!. Det er ingen vilje bak universitet!, sier ateisten.

För den som blir sjuk av mobbing på jobbet, väntar ofta en lång process om man vill söka ekonomisk ersättning. Veckans Kaliber handlar om höga beviskrav och bristande utredningar. Psykiskt lidande och år av kamp när ord står mot ord - Skolministeriet från UR och Kaliber handlar idag om höga beviskrav och brister i utredningar, när någon har blivit sjuk av mobbning på jobbet. – Här står en hel flyttkartong. Så, och här ser du, den är fylld upp till bredden. Och det här är ungefär en tioårsperiod bakåt. – Det är ju sorgligt att man ska behöva ha något sådant här. Det är ju hemskt, det är ju fruktansvärt... Läkarutlåtanden, dagboksanteckningar, rättegångsprotokoll och oräkneliga dokument från Försäkringskassan. Vi står i köket hemma hos Cajsa , som egentligen heter något annat, och tittar i en kartong full med papper. – Här ska du få se. I de läkarintyg som Cajsa plockar fram från åren som har gått, står diagnoser som utmattningssyndrom och posttraumatisk stressyndrom. Det här är sjukdomar som Cajsa menar att hon har drabbats av, efter att hon har utsatts för det som hon själv kallar för kränkande särbehandling och mobbning på jobbet. Har man blivit sjuk av mobbning på sin arbetsplats, har man rätt att söka arbetsskadeersättning eller så kallad livränta. Men ord står ofta mot ord, och beviskraven är höga - för höga menar röster vi möter i det här programmet. Skolministeriet från UR och Kaliber har granskat Försäkringskassans beslut om livränta i mobbingsärenden, och vi kan se brister i flera utredningar. Men vi tar det från början. – Jag tror att jag var för rak, det kan hända att det handlade om det. Då för 10 år sedan, var Cajsa en kvinna mitt i karriären som jobbade som upphandlingsansvarig inom Landstinget. Men efter en tid av högarbetsbelastning gick hon i väggen och det är när hon ska komma tillbaka, som hon menar att utfrysningen från chefen börjar. Vi vet inte vem som har gjort rätt och fel på Cajsas jobb, men det här är hennes version av vad som hände. – Då tänker man att, det där att man inte får gå äta lunch med någon, eller med de andra, och man får inte dricka kaffe och det tisslas och tassas. Det är ju inte bara det som är mobbning och kränkande särbehandling, Det är mycket mer subtila saker än så. Cajsa beskriver hur hon plötsligt börjar uteslutas från viktiga möten och hur chefen tar åt sig äran för jobb som hon har gjort, hur Cajsa undanhålls information och blir fråntagen flera kundkontakter – utan att få någon förklaring varför. – Det är klart att det blev ju inte roligt det här. Att dom… alltså vad var de ute efter med mig? Jag förstod att han sakta försökte ta över det här. Eller kränka ut mig. Det är klart jag började ju må dåligt av det här, och jag var ju väldigt rädd också. Ett och ett halvt år senare kallas hon till ett möte. Hon får veta att hennes tjänst ska upphöra och att det handlar om besparingsåtgärder. Och det Cajsa har befarat besannas – att chefen nu kommer att ta över hennes roll och hon själv får andra uppgifter. I Försäkringskassan utredning, uppger arbetsgivaren att syftet var att effektivisera verksamheten. Men Cajsa känner sig överkörd. – Det var hemskt. Och jag kände det som att ja, nu har jag inget jobb mer. Det här var mitt arbetsliv. Fanns det nåt som du gjorde fel? – Jag ska absolut inte säga att jag var felfri på något sätt, så är det ju inte. Vi hade ju samarbetsproblem, han som var chef närmast över mig. Men det var ju därför att organisationen var fel, den var felriggad. Och det var ju hans ansvar. Men det ville han ju absolut inte, det påtalade jag för honom gång på gång att det är för lite personal. Cajsa förmår inte jobba kvar under den chefen som hon anser har kränkt henne, och vill flyttas till en annan avdelning. Men av dokumentationen vi tar del av, framgår att chefen i alls håller med om att Cajsa har kränkts, och ger henne inga alternativ. – Jag såg ju en krok i taket, jag sa det till läkaren. Jag hade ju en källare och så. Det var så hemskt en period, det var nog lite illa ett tag. Men det hände ju ingenting. Men tanken fanns där, det vet jag en period. Jag såg liksom ingen framtid då. Cajsa är inte ensam om att ha känt sig mobbad på sin arbetsplats. Mellan fem och nio procent  av alla anställda, uppger att de har utsatts för någon form av mobbning eller trakasserier, enligt Arbetsmiljöverkets årliga undersökningar. – Det här skulle jag vilja beteckna som kanske det mest allvarliga arbetsmiljöproblemet  vi har idag i alla kategorier i Sverige idag. Om man ser till vilken ohälsa det producerar och den dödlighet som också finns kopplat till den här ohälsan. Stefan Blomberg är psykolog på Arbets- och miljömedicin vid Linköpings Universitets sjukhus, där man utreder arbetsskador. De senaste åren har kan han se en ökning av patienter med erfarenhet av mobbning. – Jag brukar skrämma folk och säga att vem som helst kan bli utsatt. Och jag menar verkligen det, vem som helst kan bli utsatt. Om man hamnar på fel plats vid fel tillfälle och har lite otur, så kan den mest stabila, välfungerande och starka person bli utsatt för sånt här. Den vanligaste utsatte jag möter är en duktig, drivande person med lite moral eller rättspatos. En person som vågar säga ifrån, en whistleblower kanske, eller någon som vågar säga att men så här kan vi väl inte göra i verksamheten, som står för något. Och som i det kanske uppfattas som ett hot av någon eller några i verksamheten, chefer kanske eller andra informella ledare. Hur vet man vad som är mobbning och en vanlig konflikt? – Det är ju svårt, men en konflikt då handlar det i regel om parter som är ganska jämbördiga i styrka eller status, och det skiljer ut mobbning från konflikter. Att mobbning då handlar om en starkare part mot en svagare part. En konflikt kan blossa upp och bli jättekraftig här och nu. Medans mobbning är något som är systematiskt och pågår över tid. Varje år gör ungefär 700 personer en arbetskadeanmälan som handlar om mobbning, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Den största gruppen, 40 procent av de som anmäler, arbetar inom omsorg och sociala tjänster. Anmälningarna handlar om allt från förtal och hot, till att känna sig utstött och marginaliserad. Precis så som Cajsa gjorde. Tillslut är situationen på Cajsas arbetsplats så låst och Cajsa mår så dåligt att facket gör en anmälan till Arbetsmiljöverket – som hotar Landstinget med ett vite om 250 000 kronor om inte Cajsas situation utreds. Utredningen kommer fram till, att Cajsa är i så dåligt skick att det inte är möjligt för henne att jobba kvar under samma chef, men arbetsgivaren ger inga alternativa lösningar.  Och efter trettio års anställning blir Cajsa utköpt för två årslöner. – Och vad har jag gjort, jo jag har gjort det att jag kunde inte underkasta mig de som har kränkt mig så otroligt mycket. Att bli underställd dom och fortsätta arbeta där. Det kunde jag inte. Jag klarar inte det, och det var ju det som dom också sa då att vi tror inte på utredningen här utan vi har en annan uppfattning. Och jag sa igen att jag klarar inte det. Och jag var nog ganska gråtmild och ledsen när jag sa det och vädjande. Jag klarar det inte. Ja då säger vi upp dig av personliga skäl. Jag känner att det är jobbigt att tänka på. För det blev aldrig något jobb mer för mig. Cajsa säljer sitt hus och flyttar långt bort. I läkarintygen tillkommer diagnosen posttraumatiska stressyndrom och 2008 blir hon förtidspensionerad. Under åren har hon förlorat mycket pengar. Och det är nu Cajsa ansöker om arbetskadeersättning, så kallad livränta. Och det än nu nästa kamp börjar. För tillskilland mot om du till exempel är en kassörska som får ont i en axel, är det väldigt svårt att bevisa att det är mobbningen på jobbet som har gjort att du mår psykiskt dåligt. Det säger Monica Svanholm som är verksamhetschef för arbetsskador på Försäkringskassan. – Vi ifrågasätter inte att man upplever sig kränkt, det vi behöver är att få det styrkt. När försäkringskassan utreder en arbetsskada gör dom en så kallad exponeringsutredning för att ta reda på hur sjukdomen har uppkommit. Och i mobbningsärenden är det extra komplicerat, säger Monica Svanholm . – Ställer man frågan till en chef, har du uppträtt kränkande mot en medarbetare så svarar dom ju nej och då måste man titta på hur kan det här ha yttrat sig, vilka situationer har det här hänt och är det någon medveten handling ifrån någon annan person som har uppträtt klandervärt som man brukar uttrycka det. Gör ni alltid en exponeringsutredning? – Ja det gör vi alltid. Sen gör vi den på olika sätt den kan vara större eller mindre. Den kan bestå av att man har skickat in papper själv. Att försäkringskassan har kompletterat. Vi avgör vad som är tillräckligt för ärendet. Enligt Försäkringskassan statistik, har antalet godkända arbetskador minskat med 80 procent de senaste fem åren. Och när det gäller psykiska arbetsskador som uppstått av mobbning – eller kränkande särbehandling som det heter i lagtext – är det väldigt svårt att få rätt. Det säger Sara Stendahl som är docent i offentlig rätt vid Handelshögskolan i Göteborg. – Om man har blivit sjuk på grund av kränkande särbehandling så har man rätt till livränta. I detta finns inget som är otydligt. Men bevissvårigheterna eller hur man förstår det som ska bevisas, har gjort att det är väldigt svårt att utkräva den här rättigheten då, det skydd som försäkringen ska ge. Vi ska komma tillbaka till Sara Stendahl och hennes forskning. Men först ska vi titta lite närmare på vad det är för beslut vi pratar om. Skolministeriet från UR och Kaliber har fått tillgång till ny statistik från Försäkringskassan. Mellan Februari och Oktober i år har 44 personer ansökt om livränta och angett kränkande särbehandling eller mobbning som orsak. Och vi begär ut dem. De sökande är ungefär lika många kvinnor som män, och många har allvarliga diagoser, som posttraumatiska stressyndrom eller utmattningssyndrom. Psykolog Stefan Blomberg vid Linköpings Universitets sjukhus. – Men den allra vanligaste diagnosen är Posttraumatisk stress. Och det är en oerhört allvarlig diagnos som vi i regel ser efter tortyr, krig våldtäkt, överfall svåra olyckshändelser. Situationer där man på något sätt har varit rädd att förlora sitt liv eller bli allvarligt svårt skadad. Den typen av symptom som dessa mäniskor har ser vi också bland dem som har varit utsatt för långvarig och svår mobbning. Mardrömmar , lätt aktiverad ångest, väldigt mycket flashbacks, minnesbilder som dyker upp, lättaktiverad stress och rädsla. En väldig skörhet. En röd tråd genom ansökningarna är beskrivningar av en dålig psykosocial arbetsmiljö, här finns exempel på hot och förtal, rädsla och oro, stress och hög arbetsbelastning. Så här kan det låta: Kvinna född 1969, chef på äldreboende: ”Jag kommer aldrig kunna vara den person jag var innan det här hände. Allt mitt själförtroende har knäckts och alla förolämpningar och kränkningar har gjort att jag aldrig mer kommer att kunna släppa in någon i mitt liv. ” Man född 1956, driftstekniker: ”Jag blev utfryst från gruppen från start. Första dagen i lunchrummet gjorde man klart för mig att det inte fanns plats för en till vid matbordet där alla andra satt. ” Kvinna född 1953, förskolärare: ”Det var när jag kom tillbaka efter en sjukskrivning, som min chef inte vill ta emot mig. Hon anklagade mig för att samarbetsproblem och att mina kollegor inte vill ha mig tillbaka. Det gick så långt att jag inte vågade gå till jobbet. ” Det sista citatet, ska visa sig tillhöra Christina. Vi har stämt möte, på halva vägen var, och vi sitter i en bil på en parkeringsplats utanför Jönköping. – Du är kränkt på din arbetsplats och från början så tror man ju då att Försäkringskassan spelar i samma lag som en själv. Och då blir man ju chockad här försäkringskassan sen i sin tur börjar med nya kränkningar som är värre än de man var med om tidigare. Det är fruktansvärt. Christina, som egentligen heter något annat, hade jobbat i tjugo år på samma förskola, när en ny skolledare tillsattes. Kort därefter blev hon sjukskriven. Och det var när hon skulle komma tillbaka som mobbningen började, enligt henne. – Och på ett möte tillsammans med min rektor och den här personalkonsulenten så vill hon inte ta emot mig, och vi sitter i cirka tre timmar och pratar tror jag och då kommer hennes anklagelser att jag har samarbetssvårigheter och att mina arbetskamrater inte vill att jag ska komma tillbaka och jag skulle ha en konflikt med någon specifik lärare. Det här blir starskottet på en flera år lång och infekterad konflikt. I sin arbetskadeanmälan från 2004 berättar Christina bland annat om utfrysning, undanhållande av information och förtal. Men arbetsgivaren håller inte med om att Christina har kränkts. När Försäkringskassan utreder ärendet, utgår man från de inlagor som Christina själv skickar in, men undersöker aldrig djupare vad som hände på arbetsplatsen. I avslaget konstateras att det Christina har upplevt inte kan kallas för mobbning. Och i nära tio år nu har Christina kämpat för att Försäkringskassan ska göra en sådan utredning.  – Som människa har det ju kostat mig hela mitt psyke och jag märker alltså jag lider av sån Posttraumatisk stress. Jag klarar inte minsta lilla motgång som kan göra att jag blir hypernervös och stressad. Det går som en autostradare på noll komma tio sekunder i kroppen att… Huvudet fungerar, minnet fungerar inte, ja kroppen fungerar knappt inte heller, allt hänger på något vis ihop. Kraven för att överhuvudtaget få söka livränta är hårda. Av de 44 ärenden vi granskar, gallras över hälften av dem bort direkt, eftersom de inte kan styrka att deras arbetsförmåga kommer att vara nedsatt över ett år framåt i tiden. Av dom ärenden som återstår har fjorton fått nej till livränta och fem har fått ja. De som fått nej har två saker gemensamt– att en chef eller arbetsgivare utpekats som mobbare. Och att ord står mot ord. I avslagen menar Försäkringskassan att det inte går att bevisa att är mobbningen som har gjort personen sjuk. Och i hälften av fallen anser man inte att det den försäkrade beskriver handlar mobbning, utan om vantrivsel eller en vanlig konflikt. Så var det också när Cajsa fick avslag. – De menar ju att det här var upplevelsebetingat att jag hade mått så dåligt. Det hade ingenting med sakförhållandena att göra. Och det var ju helt absurt. I den här undersökningen kan inte ta ställning till om Försökringskassan fattar rätt eller fel beslut. Men vi frågar oss om man har gjort tillräckligt för att ta reda på hur det ligger till, när ord står mot ord. I Försäkringskassans vägledningar, läser vi, att om det uppstår meningsmotsättningar, så ska parterna höras på nytt. I fyra av de fall vi granskar, kan vi inte hitta dokumentation som visar att det har gjorts. Och precis så var det i Cajsa fall. – Det är ju skandal att de gör så, så kan dom då stå och säga att alla får göra en exponeringsutredning. För tillslut så, måste man ju sätta stopp någonstans, det kan ju inte bli en brevväxling mellan parterna, men alltså man måste ju få komma sin version av det. Och den måste värderas lika mycket som arbetsgivarens svar. Utredingen av Cajsas ärende baseras på de skiftliga inlagor som hon själv har samlat ihop. Men Cajsa får aldrig svara på några frågor. Hennes arbetsgivare däremot, får tio skriftliga frågor av Försäkringskassan, om det som hände på arbetsplatsen. Men det är inte chefen som svarar, utan en av hans kollegor. Av svaret vi tar del framgår tydligt att arbetsgivaren inte anser att Cajsa inte har utsatts för kränkande särbehandling. Men när Cajsa tar del av materialet upptäcker hon flera sakfel. Men till det tar inte Försäkringskassan någon hänsyn i sitt beslut. Vi ringer upp Monica Svanholm på Försäkringskassan för att fråga hur det kommer sig att man inte följer sina egna riktlinjer, att om det uppstår meningsmotsättningar så ska man höra parterna på nytt.       --   Alltså man kan ju göra en bedömning att man inte tror att nån ska tillföra någonting mer. Men när du säger så här så känner jag att jag skulle vilja titta lite djupare på det här, för så vitt jag känner till så följer man det, när du säger så här skulle jag vilja kika lite djupare på det. Som det ser ut här så ligger det nära tillhands att tänka att arbetsgivarens röst väger tyngre än den försäkrades? – Nej absolut inte, Försäkringskassan är en part som ska vara helt opartisk i det här sammanhanget, så det är absolut ingen som har företräde. Vi ska tillbaka till Sara Stendahl vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon har granskat samtliga mobbningsärenden som överklagats i Kammarrätten mellan åren 2005 och 2012. Och vår bild av att Försäkringskassans utredningar kan ha brister stämmer väl överens med det hon har sett. – Jag tycker ändå att man alltför mekaniskt avfärdat en del av problematiken genom att säga att här krävs väldigt höga bevis. Och liksom landa i en bevisfråga där man påstår att det finns väldigt höga beviskrav. Och därmed kan man föra bort dom innan det var rimligt att göra det då. Av de 48 ärenden som Sara Stendahl har granskat, har bara nio fått rätt. Att inte fler får rätt handlar om hur lagen är konstruerad, förklarar hon. I många av de fall som hon har granskat stupar den försäkrade på att Försäkringskassan inte anser att det som har hänt handlar om mobbning, utan bara är en vanlig konflikt. Nåt som hon tycker Försäkringskassan gör på ett schablonmässigt sätt. Och Sara Stendahl tycker att systemet borde ändras. – Det jag är ute efter är att man mer ska titta på den här frågan som en arbetsmiljöfråga än som en så att säga straffprocess närmaste där man ska peka ut den skyldiga mobbaren för då blir bevisläget mycket svårare och möjligtvis handlar det inte om det utan detta är en arbetsmiljöfråga och att det är den typen av fakta man ska leta efter och där har ju Försäkringskassan en stor utredningsskyldighet. Stefan Blomberg på Arbets- och miljömedicin vid Linköpingsuniversitetssjukhus, håller med om att mer fokus borde riktas mot arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. – För det är så otroligt vanligt att man som arbetsgivare gör det enkelt för sig och säger att det här handlar om en udda och speciell individ som är omöjlig att ha att göra med. Och därmed har man ju också sagt att arbetsgivaren själv inte behöver göra något åt situationen och har inget ansvar och har inte gjort något fel. Och det är ju jättebekvämt för blir man då av med Kalle eller Lisa som är utsatt så har man ju löst problemet. Men det är i alla lägen, i hundra procent av alla fall, så är det ett helt felaktigt perspektiv för det finns alltid något i organisationen som antingen har orsakat eller försvårat processen. Kan det inte vara så att det handlar om personer som är udda och konstiga och knepiga att ha att göra med? – Det är klart att det kan. Jag tror att alla som har jobbat med dom här frågorna har stött på individer som ibland kan vara ganska speciella. Men det är ju en försvinnande liten minoritet. Men sedan ser vi ju också att ju längre mobbnigen pågår desto mer udda och speciella blir dom som är utsatta. Så även om en person är udda och speciell så behöver ju personen inte va sån från början utan det kan mycket väl va ett resultat av att ha varit utsatt under flera årstid. Av vår undersökning återstår nu bara fem ärenden, och de är dom som har fått rätt till livränta. Men när vi granskar de här besluten närmare, visar sig att bara två av dem har fått rätt till ersättning direkt. De andra tre har först tvingats att överklaga sina beslut i domstol. Kommer ni ihåg Christina som vi träffade i bil på en parkeringsplats. I nära tio år har Christina kämpat för att få en grundlig utredning och överklagat i alla instanser. Men februari i år kom vändpunkten, när förvaltningsrätten kräver att försäkringskassan ska göra en grundlig utredning. Och när den väl är gjord får Christina rätt till livränta. Nu anser Försäkringskassan att det Christina har varit med om handlade om mobbning. Vi ringer upp Monica Svanholm på F-kassan igen och frågar vad hon tänker om att det tog tio år för Christina att få en utredning. – Jag reagerar så att det här är väldigt ovanligt och jag kan konstatera att det här har inte varit någon självklar brist som man har pekat på eftersom det här är prövat tidigare. Eftersom Christinas ärende har prövats i flera rättsliga instanser, menar Monica Svanholm att ärendet har behandlats på ett rättsäkert sätt. – I den rättsäkerhet vi har som följer av att man kan överklaga , om Försäkringskassan anser att man har gjort allt, att man har ett tillräckligt beslut. Då kan man alltid överklaga. – Det är som ett mantra, du kan alltid överklaga, du kan alltid överklaga. Hela min tid mellan femtio och sextio år har gått åt till att överklaga era beslut. För Christina har processen mot Försäkringskassan fått stora ekonomiska konsekvenser. Hon har lagt ner hundratusentals kronor på advokatarvoden och egna läkarutredningar. – Det här har varit så förnedrande jag kan fortfarande inte fatta att jag går så här utan arbete. Jag har fem år kvar till 65 till pension och jag tänker fortfarande att jag kanske hinner läka ihop och skaffa mig ett jobb innan jag går i pension. Det är vad jag hoppas och vill. Tillbaka hemma i köket hos Cajsa, och kartongen som står på matbordet. – Så, tror vi får fylla på lite mer, svag kaffe kan man ju inte dricka. Cajsa överklagade sitt ärenden i Förvaltningsrätten. Och domslutet slår fast, att Cajsa har blivit utsatt för kränkande särbehandling, och ger henne rätt till livränta. Men Försäkringskassan överklagar i Kammarrätten – som säger nej. Man anser inte att det går att bevisa att hennes sjukdom posttraumatisk stressyndrom har uppkommit av händelserna på jobbet. Men Cajsa har inte gett upp. Nu väntar hon på prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. – Man lever ändå på något slags hopp om att få rätt. Kanske är det det där ursprungliga när jag satt framför den där läkaren som försökte få mig att inse att du får aldrig någon upprättelse Och man kanske inte får det. Man får det inte av de som utsatt än personligen för det och man får inte det i det rättsystem eller försäkringssystem som finns i Sverige. Man kanske inte får det. Reporter: Hanna Larsson