Podcasts about i filosofiska

Filosofen Ingmar Perssons nya bok Out of the world är sannolikt hans sista. Efter 50 års filosofiska studier ifrågasätter han om filosofin alls påverkat hur vi lever våra liv. Är filosofin onödig? Ingmar Persson har fyllt 70 år och är en moralfilosof som gjort visst avtryck också utanför landets gränser, under många år kopplad till Oxford, ofta i samarbete med sin brittiske kollega Derek Parfit.I Filosofiska rummet samtalar Ingmar Persson med filosofen Stina Bäckström som arbetar vid Södertörns högskola. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer? I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram 1700-talsfilosofen David Hume som framhöll känslornas betydelse i en tid präglad av förnuftstro. David Hume brukar beskrivas som ett av de viktigaste namnen inom den västerländska filosofins historia och en av den skotska upplysningstidens mest betydelsefulla tänkare. Han var skeptikern som argumenterade för att vi endast kan hänvisa till erfarenhet när vi beskriver vår upplevda verklighet och betonade känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser att David Hume är en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin dogmatiska slummer av att läsa Hume. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 1 maj 2011

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens. Pascals bok  "Tankar" är av det eviga slaget - alltså fortfarande tänkvärda. Många av hans tankar ryms dessutom i en tweet. I Filosofiska rummet från 2010 presenteras Blaise Pascal och Twitter diskuteras. Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 2 maj 2010

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring efterkrigsfilosofen Hannah Arendt vars filosofi upplever något av en renässans idag. Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. Många förknippar Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet den banala ondskan, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker bara i Sverige som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter sin död. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången 10 maj 2020 BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013. Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson) Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970) Hannah Arendt Zur Person, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4

År 2009 formulerade en studiecirkel i Stockholm ett begrepp som fått en stor spridning på landets institutioner och lärosäten. Enligt Skolverket kan normkritisk pedagogik motverka strukturell rasism. Enligt andra har normkritiken förbluffande okritiskt blivit till en norm höjd över all kritik, ja, snarast till en tvingande dogm. Lotta Björkman är doktorand i pedagogik och var med och myntade begreppet. Emelie Bardon är dansare och ger en kurs i normkritisk dans på Musikhögskolan i Malmö. Anna-Karin Wyndhamn är doktor i pedagogik och aktuell med boken Genusdoktrinen tillsammans med Ivar Arpi. Thomas Steinfeld är kulturvetare och före detta kulturchef för Süddeutsche Zeitung. I Filosofiska rummet möts de i ett förutsättningslöst samtal om, för och emot normkritik, under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Vad är det som lockar så med förminskade saker och miljöer? Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist funderar högt. Vi måste odla vår trädgård. Titelkaraktären Candides konklusion efter att i upplysningsfilosofen och författaren Voltaires bok ha kuskat runt och betraktat all världens elände, kan tolkas som en uppmaning att vända den stora världen ryggen och istället skapa sig sin egen, i det lilla formatet. Men är det verkligen vad Candide vill säga? Oavsett budskapet tycks det ligga något oändligt fascinerande i betraktandet av miniatyren, den pyttelilla versionen av det som är stort i verkligheten. Att se världen i ett sandkorn, som William Blake uttryckte det i sin berömda dikt. I Filosofiska rummet begrundar trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist detta fenomen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Psykiatern David Eberhard och sociologen Roland Paulsen, båda dessutom flitiga författare, diskuterar en möjlig baksida till den materiella välfärden: Man får tid över att oroa sig. På savannen levde vi ur hand i mun. Det var när människan ställde om från jägare och samlare till jordbrukare som det började. Nödvändigheten av att planera långsiktigt för att skörden inte skulle slå fel förde också med sig en oro för framtiden, befogad eller ej. Sociologen Roland Paulsen utgår från denna historiska vändning i sin nya bok Tänk om - en studie i oro, i vilken han försöker förstå sig på den grasserande oron, individuell såväl som samhällelig, för allt som kan gå så fruktansvärt snett. I Filosofiska rummet diskuterar han med psykiatern och författaren David Eberhard, känd bland annat för sin bok I trygghetsnarkomanernas land om Sverige och det nationella paniksyndromet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Medvetandefilosofi, en roman om äktenskaplig samvaro och Platons samlade verk: det är vad vi ska läsa i sommar, enligt gästerna i Filosofiska rummets säsongsfinal. Den här våren har många av oss fått anledning att fundera mer än vanligt på livet. Med förändrade livspussel har djupare tankar kunnat ta plats. Coronaviruset har gjort det politiska personligt, och bakom inställda resor och studentkalas visar sig... ja, vadå? Framför oss har vi en sommar med inställda festivaler, stängda turistattraktioner och umgänge under ansvar. Därmed kan både behovet av, och tiden för, lite mer krävande litteratur vara inne. I Filosofiska rummets säsongsavslutning ger psykologen Katarina Blom, författaren Lena Andersson och kognitionsforskaren Mathias Osvath sina bästa lästips inför den långa sommaren 2020. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén BOKTIPSEN: > Kärlekens väg av Alain de Botton. Översatt av Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn 2018. > Att förstå medvetandet hos människor och andra djur av Daniel C. Dennett. Översatt av Leif Åberg och Benny Kullinger 1999. > Skrifter 1-6 av Platon. Översatt av Jan Stolpe, 2018.

Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet. Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall bidra med, som filosofin inte klarar på egen hand? Eller är det tvärtom poeterna som behöver filosofin att hålla i handen? Frågorna väcks av två aktuella skrifter av den berömde, franske författaren Michel Houellebecq en poetik och en essä tillägnad lidandets store filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). I Filosofiska rummet samtalar författaren Helena Granström med Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, om romankonstens filosofiska traditioner och möjligheter. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför? Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet den banala ondskan, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker bara i Sverige som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död. BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013. Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson) Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970) Hannah Arendt Zur Person, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4 Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik? I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i.  Ändå bekräftas teorierna av experiment och framgångsrika förutsägelser. Betyder det att fysikens matematiska modeller av världen är världen, medan vår upplevelse av den är en slags illusion? I sin nya bok Världen själv argumenterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, för att hans vetenskap är heltäckande att allt i världen är möjligt att beskriva som fysikaliska fenomen. Men att förväxla det matematiska redskap man då använder med själva verkligheten är ett misstag och ett farligt sådant, hävdar han. I Filosofiska rummet möter han författaren Helena Granström, magister i teoretisk fysik, i ett samtal om medvetandets egenart, kunskapens gränser och förhållandet mellan kartan och terrängen. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn? Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt? Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus? Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering? Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i ALMA Award. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Könskorrigeringar har varit på tapeten under 2019. Men vad är det egentligen som ska korrigeras? Filosofiska rummet avslutar året med ett samtal om kön. Vad är kön? Har man ett eller blir man ett? Kan man ha fler än ett? Vem bestämmer? Under 2010-talet har synen på kön förändrats snabbt. 2015 hamnade det könsneutrala pronomenet hen i Svenska Akademiens ordlista och nu vill regeringen inrätta ett tredje, juridiskt kön för de som inte känner sig hemma i någon av de två traditionella. Transsexualitet betraktas inte längre som en marginell företeelse och diagnosen könsdysfori har den senaste tiden blivit föremål för en bitvis hätsk debatt. Men är trans så nytt som det verkar? I Filosofiska rummet utforskar könets mysterier tillsammans med litteraturhistorikern Sam Holmqvist, genus- och teatervetaren Tiina Rosenberg och teologen Philip de Croy. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Jorden blir allt varmare. Om undergången redan har påbörjats, hur ska vi tänka på framtiden?  Det ser mörkt ut för mänskligheten. Vi hör ständigt nya larm om stigande temperaturer, smältande permafrost och tipping points utan återvändo. Ändå pekar mycket lite på att världens ledare skulle vara på väg att lösa klimatkrisen. Kanske har undergången redan börjat. Vad gör vi om ingenting finns att göra? Hur förhåller vi oss till en framtid som betyder slutet? Det är en fråga som idag sysselsätter filosofer som Roy Scranton, vars uppmärksammade essä Learning to Die in the Anthropocene kommer på svenska till våren. I Filosofiska rummet diskuterar vi undergångens innebörd med filosofen Karim Jebari, verksam vid Institutet för Framtidsstudier, Pella Thiel, ekolog och ordförande i Omställningsnätverket och Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

I Filosofiska salongen med skådespelaren och dramatikern Lo Kauppi och journalisten och författaren Göran Greider, ställer vi oss frågan: Varför firar vi jul? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Filosofiska salongen med författaren och journalisten Hanne Kjöller och biskop Caroline Krook, ställer vi oss frågorna: Hur finner vi tröst trots vår dödlighet? Vad är ett värdigt liv? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Filosofiska salongen med Emil Jensen, artist och poet, och Pia Johansson, skådespelare, ställer vi oss frågorna: Var det bättre förr? Har mannen någon framtid? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad är manlighet? Hur accepterar vi det vi inte kan förändra? I Filosofiska salongen diskuterar Kent Wisti, präst och satiriker och Kjell A Nordström, författare och ekonomie doktor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

#81 Vad är en sanning? Vad är makt? I Filosofiska salongen diskuterar Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi och Per Schlingmann, PR-konsult och författare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Aldrig förr har kvinnor haft så stora möjligheter att välja eller att välja bort barn ett val som verkar bli allt svårare. Vad innebär moderskapet 2018? Och hur kan vi relatera det till Simone de Beauvoirs tankar? Att skaffa eller inte skaffa barn. Den frågan uppfyller huvudpersonen i kanadensiska Sheila Hetis omdiskuterade roman Moderskap, som kom på svenska tidigare i höstas. I artiklar har bokens filosofiska anslag lyfts fram och Sheila Heti har själv i intervjuer konstaterat att frågan om moderskap eller inte är ganska ny. Hon har dessutom citerat en vän som konstaterat att om män kunde föda barn hade det här varit en central fråga inom filosofin. Då hade redan Platon skrivit om det. I Filosofiska rummet tar vi avstamp i Sheila Hetis autofiktiva roman för ett samtal om moderskapet 2018. Vi lägger extremt mycket i moderskapet som vi inte hade behövt. Vi ska göra att barnen är lyckliga, och människan är ju inte lycklig. Så det är en omöjlig uppgift, säger författaren Agnes Lidbeck, som själv har skrivit om en mamma i hyllade romanen Finna sig. Ulrika Björk, lektor i filosofi, funderar på författaren och filosofen Simone de Beauvoirs tankar om moderskap i dag. Och vad kan man säga om frågan att skaffa barn eller inte i skenet av klimatförändringarna? Då får vi prata om Moder Jord och lyfta hela frågan till något annat än den enskilda människans beslut, menar etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson. Medverkande: Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, Agnes Lidbeck, författare till romanerna "Förlåten" och "Finna sig" och Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm, som också medverkar i antologin Ingens mamma: tolv kvinnor om barnfrihet (2013). Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Har tiden krympt? När slutar vi vara unga? I Filosofiska salongen diskuterar fysikprofessorn Bodil Jönsson och författaren Linus Jonkman. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur långt sträcker sig vänskapen? Vad är kärlek? I Filosofiska salongen diskuterar poeten Bob Hansson och skådespelaren och manusförfattaren Bianca Kronlöf. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad är moral? Vad ska man tro på när man inte tror? I Filosofiska salongen diskuterar Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi, och Alice Teodorescu, politisk redaktör Göteborgs Posten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är förlåtelse bästa vägen? Hur värderar man det omätbara? I Filosofiska salongen diskuterar Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns Högskola och Dominika Peczynski, PR-konsult och entreprenör. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Var det här allt? Känner vi för mycket? I Filosofiska salongen diskuterar författaren Helena von Zweigbergk och musikläraren Gustaf Norén. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Måste man leva som man lär? Är en upplevelse mer värd om man får dela den med andra? I Filosofiska salongen diskuterar dramatikern Martina Montelius och författaren Lena Andersson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Filosofiska salongen diskuterar ekonomie doktor Kjell A Nordström och journalisten Maria Schottenius om mirakel finns, och vad ett människoliv är värt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mats Bergenhov står ofta vid Konsthallen i Malmö med plakat där det t ex kan stå En annan värld är inte möjlig. Därom tvistar han med lärde, i form av filosoferna Cathrine Felix och Björn Petersson. 1969, När Mats Bergenhov var femton år, blev han svensk mästare i tennis i sin åldersgrupp. Idag liknar han hela universum, planeter och molekyler, vid tennisbollar som flyger runt, styrda av samma naturlagar som allt annat - inklusive människan.Mats kallar sig monist, naturfilosof och determinist. Han menar att människan saknar fri vilja, och därmed också såväl skuld som ansvar. Kompatibilismen, enligt vilken allt är förutbestämt men förenligt med idén om moraliskt värdefulla handlingar, är inget för honom.I Filosofiska rummet diskuterar han sin övertygelse och sina plakat med två fackfilosofer: Cathrine Felix och Björn Petersson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö startade en diskussion i tidskriften Modern filosofi om vilket sätt som är mest lämpligt att filosofera på. I Filosofiska rummet fortsätter samtalet. Det hände sig en gång att vi skulle spela in ett samtal om tidens väsen. Det blev inget program, samtalet sändes aldrig, för det blev inget samtal. Vi hade bjudit in en analytisk och en kontinental filosof, och de talade nämligen fullständigt förbi varandra.Det är svårt att sätta fingret på vari den stora skillnaden består, i olika förnuftsmässiga sätt att diskutera samma eviga frågor. Förmodligen har det att göra med metod, angreppssätt. På bokmässan i Göteborg gör Filosofiska rummet ett försök att reda ut detta. Gäster är Hans Ruin och Torbjörn Tännsjö. Vi hoppas det blir ett program.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I Filosofiska rummet Utblick beger sig Thomas Lunderquist till USA och träffar Hubert Dreyfus, filosofiprofessor vid Berkley-universitetet i Kalifornien, vars senaste bok, All Things Shining, handlar om att läsa litterära klassiker för att finna mening i en sekulär tid. Måndag till torsdag 15-18 oktober följer OBS! upp de här frågorna med inlägg av tre tänkare - religionshistorikern Olav Hammer, onkologen Pia Dellson och Sveriges ambassadör vid den Heliga stolen, Ulla Gudmundson - och en intervju med Alain de Botton. Fredagen den 19 oktober intervjuar programmet Människor och tro dessutom religionskritikern Richard Dawkins, debatterar nyateismen och rapporterar om ateisternas ställning i USA - en helt annan än i Europa. Boktips: Hubert Dreyfus och Sean Dorrance Kelly: All Things Shining. Reading the Western Classics to Find Meaning in a Secular Age. Boktips i Dreyfus och Kellys bok: David Foster Wallaces Infinite Jest, Homeros Odysséen, Aischylos Orestien, Bibeln, Augustinus Bekännelser, Dantes Den gudomliga komedin, Herman Melvilles Moby Dick

Globalt sett är Sverige ett bra land att leva i. Så varför mår så många så dåligt, varför tar en av tjugo svenskar antidepressiva mediciner? I Filosofiska rummet diskuteras om det bara handlar om kemisk obalans i hjärnan, eller om det kan ha något med samhällets organisation att göra: Saknar vi en djupare mening när vi blir pepprade med oändliga möjligheter till förströelse och underhållning av den digitala underhållningsindustrin, är konkurrensen för hård i marknadsliberalismen, eller är det snarare så att den statsindividualistiska välfärdsmodellen har gjort oss ensamma och olyckliga, när meningen var att ge alla samma chans genom att frigöra oss från beroendet av vår klass och den familj som vi råkat födas in i? Gäster är David Eberhard, psykiater, Elisabeth Gerle, etikforskare och Vibecke Klüft, läkare och terapeut. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

"Filosofin är död." Så bryskt avfärdar Stephen Hawking alla vetenskapers moder i sin nya bok Den stora planen, med ambitionen att presentera nya svar på några grundläggande existentiella frågor. "(Filosofin) har inte följt med utvecklingen inom naturvetenskaperna, särskilt inte fysiken." Stämmer det? I Filosofiska rummet möts idag tre professorer - en teoretisk fysiker, en dito filosof och en hjärnforskare: Bengt E Y Svensson, Anna-Sofia Maurin och Germund Hesslow, för att diskutera Hawkings påstående och försöka svara på var och hur mänsklighetens och tillvarons stora frågor förvaltas idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lokatt Media för Sveriges Radio.

Att vara eller inte vara, det är frågan - som inte bara Hamlet funderat på. Existentialisten Albert Camus menade i Myten om Sisyfos att självmordet är den enda riktigt viktiga filosofiska frågan: Är livet meningsfullt att levas, i en meningslös och absurd tillvaro? Andra filosofer avfärdar självmordet som omoraliskt, ytterligare andra som irrationellt: Självmordet är en permanent lösning på dett tillfälligt problem. Filosofin gör anspråk på att behandla de stora, eviga frågorna. Men i vilken grad förlitar sig den verkligt deprimerade människan på förnuftsmässigt, logiskt resonerande när hon tänker på liv och död? I Filosofiska rummet: Självmordstankar diskuterar författaren Niklas Rådström, som skrivit boken En handfull regn om sin barndomsvän och hans självmord, med psykiatern Åsa Westrin och filosofen Jeanette Emt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Lokatt Media för Sveriges Radio.

Intellektuella har ett problematiskt förhållande till idrott och idrottande, med drag av såväl förakt som fascination: Folk som tränar är ytliga och egoistiska. De bryr sig mer om hur de ser ut än om världen och sina medmänniskor. Och tänk på hur många böcker man inte hinner läsa när man hänger på gym eller är ute och knatar runt, runt! Det ligger dessutom något ociviliserat i att tävla, i att vilja slå motståndaren med muskelkraft och fysisk snabbhet snarare än med goda argument. Samtidigt är den vältränade kroppen vacker, och den fysiska ansträngningen något ädelt som lämpar sig väl som metaforer vid betraktande av människans lott i en meningslös värld. I Filosofiska rummet: Den dumma idrotten diskuterar idrottsfilosof Kutte Jönsson, skribent Jenny Maria Nilsson och idehistoriker Sverker Sörlin förhållandet mellan intellekt och idrott. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

När vi läser om massmördare och våldsverkare tänker vi ofta att vederbörande måste vara galen - det är ju helt sjukt att begå så onda handlingar! Men lagens och experternas definition av sjukdom är inte riktigt densamma som i det allmänna medvetandet. Och inte sällan vacklar även expertisen; i Norge gör just nu olika läkare helt skilda analyser av massmördaren Breiviks mentala hälsa. I Filosofiska rummet: Ondska som sjukdom hör vi den norske filosofen Lars Fr H Svendsen, författare till Ondskans filosofi, diskutera med Pontus Höglund, som forskar i medicinsk etik vid rättspsykiatriska kliniken i Malmö och lundafilosofen Jeanette Emt. Det handlar om olika former av ondska och hur detta begrepp är kopplat till sjukdom, fri vilja och frivilligt handlande. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen. Producerat av Lokatt Media för Sveriges Radio. Finns ondska, eller är det en sjukdom som kan botas? Eller har du andra synpunkter på vad som sägs i programmet? Skriv en kommentar i vårt kommentarsfält - och tänk på att hålla god ton och att argumentera sakligt för din ståndpunkt!

Muslimska kvinnor som trakasseras för sin slöja. Judar som blir angripna på väg till och från synagogan och homosexuella som misshandlas på grund av sin sexuella läggning. Den typen av brott kallas hatbrott och sker i de mest vardagliga sammanhang. Varje år görs över femtusen anmälningar och säkert är det många som inte ens polisanmäls. Vad vill samhället visa genom att kalla vissa handlingar för hatbrott? Är det värre att bli misshandlad av någon som hatar en för den grupp man tillhör snarare än för den man själv är? I Filosofiska rummet möts denna vecka David Brax, som är filosof och ingår i ett internationellt forskningsprojekt om hatbrott, Jeanette Larsson, kriminalinspektör och hatbrottsutbildare vid polisen i Malmö och Per Ole Träskman, professor i straffrätt. Lars Mogensen är programledare, Thomas Lunderquist producent. En Lokatt Media-produktion för Sveriges Radio

Förr i tiden arbetade man för att skapa en meningsfull tillvaro och fritid. Nuförtiden tycks arbetet ha blivit ett självändamål. Sällan om någonsin hör man längre i det realpolitiska offentliga samtalet någon som förespråkar sänkt arbetstid. Tvärtom verkar alla riksdagspartier överens om att det är arbetslinjen som gäller. Men måste det vara så? Är heltidsarbete för alla nödvändigt för ett blomstrande samhälle? Skulle inte den alltmer effektiviserade produktionen kunna ge oss utrymme att leva medan vi lever, istället för att bara skapa ännu mer stress? I Filosofiska rummet möts Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och upphovsman till RUT-avdraget, Roland Paulsen, sociolog och kritiker av arbetssamhället, samt historikern Victor Lundberg. Lars Mogensen är programledare, producent Thomas Lunderquist. En Lokatt Media-produktion för Sveriges Radio. Lyssna på Tendens om arbetet:

Säg moral eller etik, och många ser Gud och hans bud, kyrkan och hyttande präster för sitt inre öga. Det har blivit hög tid att frigöra etiken ur religionens tvångströja! Det menar Birgitta Forsman, som i sin nyutkomna bok Gudlös etik motiverar sin åsikt bland annat med att religionens inflytande styr in det moraliska tänkandet på underlivsfrågor, och ger dessa frågor reaktionära svar som skapar mycket lidande. Men religion är inte lika med fundamentalism, menar Anders Piltz, katolsk präst och professor i latin. Människorna behöver religionens mångtusenåriga erfarenheter. I Filosofiska rummet möts Birgitta Forsman och Anders Piltz i en debatt under Lars Mogensens ledning. Producent är Thomas Lunderquist.

När filosofen Brian Leiter på sin blogg ordnade en omröstning om 1900-talets viktigaste moralfilosofer, hamnade två kvinnliga filosofer på tredje och fjärde plats. Elisabeth Anscombe och Philippa Foot har båda bidragit till att utveckla den moderna dygdetiken. Anscombe stod Wittgenstein nära, och många har nog hört Foots berömda tankeexperiment om moraliska handlingsalternativ med en skenande spårvagn, the Trolley Problem. I Filosofiska rummet idag presenteras och diskuteras de båda brittiska filosoferna med hjälp av tre nordiska: Cathrine Felix, Per Bauhn och Jeanette Emt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Produktionsbolaget Lokatt Media har gjort programmet för Sveriges Radio.

I Filosofiska rummet Utblick ger David Sidorsky, filosofiprofessor på Columbia-universitetet i New York, sin bild av amerikansk konservatism. Ett program av Thomas Lunderquist, Lokatt Media.

0,07 sekunder. Så lång tid tar Google på sig att finna Wikipedias artikel om geckoödlor. Den som vill veta hur många häftlameller (setae) per mm² en geckoödla har på sin fot kan här läsa att det rör sig om 5 300. Och att det dessutom kan finnas flera hundra platta ändar (spatula) på varje setae. Modern nanoteknik har troligtvis snart utvecklat en praktisk gecko-tejp. Mänsklighetens samlade kunskap formligen exploderar, och med internet exploderar också kunskapsspridningen. Hur förändras samhället av all denna snabbtillgängliga kunskap och omvänt - hur förändras kunskapsproduktionen? I Filosofiska rummet denna vecka, under ledning av Lars Mogensen: Jeanette Emt, filosof, Bo Isenberg, sociolog och Håkan Arvidsson, historiker. Producent: Thomas Lunderquist. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media.